Särskild arkeologisk undersökning, SU

Transkript

1 Särskild arkeologisk undersökning, SU Undersökningens förutsättningar Under perioden 15 september till 5 november 2003 genomförde Riksantikvarieämbetet UV GAL en särskild arkeologisk undersökning vid lokal 15 (lst dnr ). I kravspecifikationen från Länsstyrelsen krävdes att den särskilda arkeologiska undersökningen skulle vara avslutad senast den 10 november Eftersom undersökningen startade först 15 september och oktober blev ovanligt kall med minusgrader under två veckor så påverkades undersökningsmetodiken till viss del då det var svårt att vattensålla. Arbetet gick också långsammare då marken behövde tinas upp för att kunna undersökas, vilket medförde att fältarbetet förlängdes med fem dagar för hela personalstyrkan och ytterligare två dagar för två personer mot planerat. Fyndtvätt och registrering utfördes på UV GAL:s kontor i Uppsala efter fältarbetetes slut och avslutades i enlighet med kravspecifikationen före 31 december Målsättning Att klargöra boplatsens rumsliga organisation. Hur har boplatsen strukturerats? Vilka aktivitetsytor kan urskiljas på boplatsen? Kan man identifiera områden för boende, slakt, matlagning, redskapstillverkning, gravar eller rituella aktiviteter? Finns ytor med dekorerad keramik som skiljer sig från områden med odekorerad keramik? Hur ser förhållandet till avfall ut? Spatiala strukturer inom boplatser är en väg att försöka nå det bakomliggande samhället. Att skapa en djupare förståelse för lokalens kronologi, eftersom det är av betydelse för värderingen av lokalens läge och samtida kontext. Att få en närmare datering av lokalen är av stor betydelse för värderingen av lokalens läge och samtida kontext i Tämnareviken. Det kommer i sammanhanget vara viktigt att få dateringar med så låg egenålder och så säker kontext som möjligt, företrädesvis genom 14 C-datering av organiskt material (matskorpa/sotbeläggning på keramik, ben eller hasselnötsskal) och helst från anläggningar. Att belysa och studera hur lokalen fungerat i det tidigneolitiska samhället. Vilken roll har platsen haft i ett övergripande bebyggelsearkeologiskt perspektiv? Det är viktigt att belysa de neolitiska kustboplatsernas placering i olika grupper, samt hur dessa fungerat och utvecklats över tiden. Har lokalen fungerat som en kortvarigt bebodd och specialiserad plats eller en basboplats? Vilken relation har Glädjen till andra närbelägna lokaler såsom Postboda 3, Skallmyran och Stormossen 1 5 från senmesolitikum respektive Postboda 1 2, Bålmyren, Snåret och Fembäcke från tidig och mellanneolitikum? Att bidra till förståelsen för övergången mellan senmesolitikum och tidigneolitikum. Representerar övergången en ideologisk och ekonomisk förändring i området eller föreligger kontinuitet över periodavgränsningen? Om en förändring kan iakttas, hur har omvandlingen av samhället i övergången till tidigneolitisk tid gestaltat sig? Finns det belägg för odling och domesticerade djur, antingen på platsen eller på andra undersökta platser i regionen? Om det råder kontinuitet eller förändring inom själva tidigneolitikum är en fråga som lämpligen studeras genom jämförelser med olika typer av andra tidigneolitiska lokaler, såväl kustnära lokaler som i Uppland och södra Norrland, som inlandslokaler som i Närke och västligaste delarna av Västmanland. Eftersom fynd av bronsålderskaraktär framkom under pågående särskild arkeologisk undersökning har målsättningen kompletterats med frågeställningar av relevans för detta material. Dessa är: Att skapa en djupare förståelse för lokalens kronologi, eftersom det är av betydelse för värderingen av lokalens läge och samtida kontext. Vilken relation har Glädjen till andra närbelägna lokaler så som t.ex. Snåret? Att belysa och studera hur lokalen fungerat i bronsålders samhället. Vilken roll har platsen haft i ett övergripande bebyggelsearkeologiskt perspektiv? Särskild arkeologisk undersökning, SU 17

2 Metod I detta kapitel kommer de val, angående metodik, som har gjorts att presenteras, både gällande fältmetodik och de analyser som utförts för att bearbeta resultaten. Då en livlig diskussion förts under E4-projektet angående undersökningsmetodiker så kommer även detta att presenteras i en mer ingående studie i det kommande publikationsarbetet. Fältmetodik Den särskilda arkeologisk undersökningen inleddes med att de stenigaste partierna i den norra delen av X fornlämningsområdet avtorvades för hand. Samtidigt avtorvades drygt m 2 med grävmaskin. Detta för att lokalisera och identifiera anläggningar, konstruktioner och eventuella stenröjda ytor. Efter att vegetationsskiktet avlägsnats tog rutgrävningen vid. En yta om drygt 230 m 2 bestående av drygt 930 rutor à 0,5 0,5 meter grävdes med skärslev, gotlandshacka eller spade och vattensållades i 4 mm såll. Alla rutor grävdes i grävenheter (stick) om 5 cm. Stick 1 grävdes i samtliga rutor, därefter prioriterades vissa områden för fortsatt undersökning med avseende på fyndens spridning. För att komplettera förundersökningens rutnät lades ytterligare åtta rutor ut, utanför den sammanhängande rutgrävda ytan. Dessa grävdes / X Y Y m Fig. 10. Fördelning av stick över den rutgrävda ytan. D=Djupruta. Skala 1: Glädjen Rast- och jaktplatser från tidigneolitikum till bronsålder

3 i fyra stick. Sammantaget grävdes 1917 grävenheter fördelade på 1 4 stick per ruta under den särskilda arkeologiska undersökningen (se fig. 10). Samtliga grävenheter med relationer till rutor redovisas i bilaga 6. Fynd av bronsålderskaraktär gav anledning att misstänka att det kunde finnas spår av senare aktiviteter på platsen även på lägre nivåer. Mot slutet av undersökningen öppnades därför två schakt i åkern söder om boplatsen. Dessa hade en sammanlagt yta av ungefär 580 m 2. Den rutgrävda ytan delades in i tre delområden efter fyndens och anläggningarnas karaktär. Dessa delområden dokumenterades genom fotografering och planritningar i skala 1:40. Undersökningen av de anläggningar som påträffades gjordes genom snitteller tranchégrävning och dokumenterades skriftligt, med sektionsritning i skala 1:20 och genom fotografering. Inmätning av rutor, anläggningar, prover och schakt genomfördes digitalt med totalstation och dokumenterades med hjälp av Riksantikvarieämbetet UV:s fältdokumentationssystem Intrasis. All fotografering gjordes med digitalkamera. Arbetsbilder och översiktsbilder över området och de olika delytorna togs under arbetets gång. För att ytterligare underlätta förståelsen av större konstruktioner och samband mellan olika ytor flygfotograferades hela området på låg höjd med hjälp av motorskärm. Fosfatprover togs i utvalda rutor efter att stick 1 grävts. Ytterligare en linje av prover togs för att om möjligt kunna se en strandlinje. Vidare gjordes en förtätning av fosfatprover för glödgningstest i kulturlager A Miljöprov och kolprov togs i intressanta anläggningar. Sammanlagt gick fem kolprov till vedartsanalys och åtta miljöprov till makrofossilanalys. Redan i fält delades den rutgrävda ytan upp i tre delområden, vilka motsvarade olika mikrotopografiska enheter. Område A består av platån uppe på moränryggen och slänten nedanför, område B består av den flacka ytan söder om moränryggen och område C är den östra delen av utgrävningsområdet som är omgärdad av tre naturliga terrasser. Utöver dessa delområden grävdes även avgränsningsrutor X Y / X Y m Fig. 11. Plan över den yta som avtorvades, den yta som rutgrävdes under undersökningen och de delområdesbeteckningar som användes. Notera de markerade stenröjda ytorna. Skala 1:400. Särskild arkeologisk undersökning, SU 19

4 runt om. I texten kommer även två stenröjda ytor att diskuteras, dessa är dels hela svackan i moränkullen som utgörs av område A och dels det stenfria området i den sydvästra delen av område B (se fig. 11). Metoder för bearbetning av materialet I undersökningsplanen inför den särskilda arkeologiska undersökningen presenterades de metoder som skulle användas för att belysa de målsättningar som sattes upp inför undersökningen. Detta gäller särskilt frågeställningen som berör boplatsens organisation och funktion, där ett tvärvetenskapligt arbetssätt är nödvändigt för att kunna fördjupa vår kunskap. De resultat som vi får på lokal nivå ger större möjligheter att bedöma lämningarnas allmänna karaktär och sätta in dem i ett regionalt perspektiv. De grundläggande, och sedvanliga, metoderna för att studera en boplats organisation och funktion är att studera anläggningarnas karaktär, funktion, placering på boplatsen samt deras relation till fyndförekomster. Även övergripande studier av fyndmaterialets karaktär, omfattning och spridning är viktig för att belysa boplatsens funktion och varaktighet. Därutöver har följande metoder använts: Analyser av bergarts- och mineralmaterial Specialregistreringen och analysen av bergarts- och mineralmaterialet syftar till att identifiera aktivitetsområden såsom slagplatser och avfallsområden samt att studera hantverkets karaktär. Registreringen av kvartsmaterialet omfattar en fragmentanalys vilken har gjorts med tanke på det kommande publikationsarbetet, där kvartsen från ett antal lokaler inom E4-projektet kommer att studeras. Materialet från enbart Glädjen är för litet att kunna jämföras med de generella fragmenteringskurvor som utarbetats (Callahan m.fl. 1992; Rankama 2002). Ett urval av stenmaterialet har analyserats med avseende på slitspår. Målsättningen var att kunna belysa fyndens funktion. Analysen utfördes av Kjel Knutsson, Uppsala universitet. I analysen ingår även en geologisk bedömning av stenmaterialet som har gjorts av FD Ulf B. Andersson vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet. Målsättningen var att identifiera vilka bergarter som använts för redskapstillverkning på Glädjen, att bedöma materialets karaktär och att försöka lokalisera deras ursprung (bilaga 12). Osteologiska analyser Benmaterialet har specialregistrerats av Jan Storå med målsättningen att artbestämma materialet, identifiera vilka delar av djuren som deponerats och för att se om benen uppvisar något tolkningsbart spridningsmönster. Då benmaterialet var ytterst sparsamt kan inga djupare studier göras (bilaga 13). Keramiska analyser De huvudsakliga målsättningarna med specialregistreringen av keramiken har varit att bedöma vilken karaktär keramikmaterialet har, vilka kärltyper som fanns på boplatsen och om kärlens karaktär varierar över undersökningsområdet. Analysen är också viktig för att typologiskt datera boplatsen och för att bidra till studier av boplatsens funktion och organisation. Specialregistreringen omfattar en rad variabler, såsom t.ex. godstyp, skärvtjocklek, kärldel och ornering (se vidare kapitlet keramik och bränd lera). För att få en ökad kunskap om keramikens gods och tillverkning har tekniska analyser gjorts genom mikroskopering av tunnslip och termiska analyser. Analyserna har utförts av Torbjörn Brorsson och Ole Stilborg, Keramiska Forskningslaboratoriet, Lunds universitet (se vidare avsnittet keramik och bränd lera). Kemiska analyser av krukskärvor har utförts av Sven Isaksson, Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. Keramiken analyseras med avseende på lipidinnehåll, vilket ger kunskap om kärlens funktion och även kompletterar de osteologiska studierna vad gäller näringsfång och matkultur (bilaga 10). Markkemiska prover Från dessa har analyser av fosfater, ph och glödgningsförlusthalt valts. Analyserna kompletterar studierna av fyndmaterialen och dess förekomst genom att kunna belysa anläggningarnas funktion och boplatsens organisation. Därutöver har analyser gjorts för att kunna påvisa var strandlinjen var belägen under den period som boplatsen var i bruk, vilket utgör en viktig faktor för hur boplatsen organiserats. Proverna har analyserats av Fosfatlaboratoriet vid Länsmuseet på Gotland (bilaga 5 och 14). 14 C-analyser För att datera boplatsen har olika typer av material 14 C-daterats. Detta har varit viktigt för att placera boplatsen i en kronologisk kontext och därmed placera den i en tidsmässig relation med närliggande boplatser såsom Anneberg, Högmossen, Snåret och Bålmyren. Analyserna har utförts vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala Universitet och vid Poznan Radiocarbon Laboratory i Polen (se vidare kapitlet 14 C- dateringar och bilaga 17). Makrofossilanalyser Analyser av makrofossila förekomster i anläggningar har gjorts för att kunna få ytterligare information om 20 Glädjen Rast- och jaktplatser från tidigneolitikum till bronsålder

5 näringsfång och kosthåll. Analyserna har utförts av Håkan Ranheden, RAÄ, UV Mitt (bilaga 16). Vedartsanalyser Träkol har analyserats för att kunna belysa den lokala vegetationen och för att bedöma träkolets lämplighet för 14 C-analyser. Analyserna är utförda av Ulf Strucke vid Riksantikvarieämbete, UV Mitt (bilaga 15). Jämförande studier Jämförelser med andra lokaler från tidigneolitikum och bronsåldern har gjorts för att kunna diskutera lämningarnas karaktär och funktion. Resultat Anläggningar På Glädjen påträffades 21 anläggningar (se fig. 12a och 12b, s , bilaga 7 och bilaga 8). De fördelade sig på tio stolphål, sex gropar, två kolbottnar, ett kulturlager, ett gränsröse och en härd. De två kolbottnarna och gränsröset påträffades under förundersökningen. Ytterligare fyra mörkfärgningar påträffades men dessa bedömdes vara rotfärgningar eller andra störningar och utgick efter undersökning. Fyra förhöjningar mättes i plan men konstaterades vara naturliga terrasseringar i terrängen vid undersökning. Anläggningarna kommer nedan att presenteras i korthet, ett antal kommer att beskrivas mer ingående i de kapitel som behandlar aktivitetsytorna. Alla ritade sektioner som inte presenteras i rapporten kan ses i bilaga 8. Anläggningarna påträffades i stick 1 och 2. Djupet av vegetationsskiktet varierade mellan 0,05 och 0,3 meter då marktillväxten varit större i de södra siltiga partierna där dessutom en fossil åker var belägen, medan det i det nordliga moränpartiet endast var några centimeter. Anläggningarna påträffades från den norra delen av den fossila åkern i söder fram till kanten på moränryggen. Vad som i övrigt kan nämnas är att anläggningarna främst fanns i två koncentrationer, dels vid åkerkanten i söder och dels på område B. Vid utgrävningen påträffades tio stolphål med en storlek varierande mellan 0,15 och 0,44 meter i diameter och ett djup mellan 0,04 och 0,14 meter. Fyllningen var företrädesvis lera med enstaka fall av sand och silt. Fyllningens färg var brun i alla fall utom ett där fyllningen var grå. Inga stolphål var stenskodda och inga fynd påträffades i stolphålen. Alla gropar utom en påträffades på område B. Groparna varierade i storlek mellan 0,46 1,53 0,45 1,43 meter i plan och var mellan 0,11 och 0,21 meter djupa. I tre av groparna påträffades skärvsten, enstaka fynd påträffades i två av groparna. Den grop som påträffades utanför område B i den gamla åkern avviker från övriga gropar, den följer ett större block under marken och är troligen grävd för att undersöka om blocket kunde flyttas. Groparna var främst oregelbundna eller ovala i plan, fyllningen bestod av silt, sand eller lera. Färgen på fyllningen var företrädesvis brun men i ett fall var den röd och i ett fall grå. Två kulturlager, A6247 och A6274, påträffades på område B. Under grävningens gång visade de sig vara ett enda sammanhängande kulturlager, A200565, som skiftade i djup. Kulturlagret var 5,93 2,91 meter stort med ett djup varierande mellan 0,03 0,12 meter. Fyllningen var sand och silt som hade en flammig färg varierande mellan brun, gul och röd. Skärvsten och kol påträffades i kulturlagret (se fig. 13, s. 22). Två kolbottnar (A och A1083) påträffades under förundersökningen, dessa undersöktes inte vidare utan mättes bara in i plan. Kolbottnarna var meter i diameter och är troligen spår efter resmilor då man vid den okulära besiktningen kunde notera en låg kringgärdande vall. Gränsröset (A350) var cirka tre meter i diameter och oregelbundet rektangulärt (fig. 8). En anläggning tolkades som härd (A6281) och anträffades på område B. Den var 0,86 0,67 meter stor i plan och 0,14 meter djup. Härden begränsades av en skärvstenspackning och även fyllningen innehöll skärvsten, sot och kol. Härden låg kant i kant med kulturlagret A och tolkas som anlagt i samband med att kulturlagret skapas då ingen genomgrävning av kulturlagret kunde ses utan fyllningarna från de två anläggningarna i det närmaste flöt ihop. Fynd av keramik och kvarts gjordes i utkanterna av anläggningen och kan inte med säkerhet knytas till denna (se fig. 13). Fyndmaterial Det har upprättats en anpassad specialregistrering av det neolitiska keramik-, bergart-, mineral- och benmaterialet i Intrasis. Denna registrering kommer att användas för samtliga, av Riksantikvarieämbete, UV GAL, undersökta neolitiska lokaler inom E4-projektet. Registreringen kommer att utgöra en grund för de kommande analyserna i det planerade publikationsarbetet. Även de fynd som påträffades vid förundersökningen har specialregistrerats och för att presentationen ska bli fullständig, kommer dessa nedan att presenteras tillsammans (bilaga 3 och 9). Särskild arkeologisk undersökning, SU 21