SJÄLVVÄRDERING AV UTBILDNING FÖR TANDHYGIENISTEXAMEN ODONTOLOGISKA FAKULTETEN, MALMÖ HÖGSKOLA 2006

Transkript

1 SJÄLVVÄRDERING AV UTBILDNING FÖR TANDHYGIENISTEXAMEN ODONTOLOGISKA FAKULTETEN, MALMÖ HÖGSKOLA 2006

2 Självvärderingens genomförande Självvärderingen av tandhygienistutbildningen har genomförts av en arbetsgrupp med en projektledare och en referensgrupp. Projektledare: Katarina Wretlind, universitetslektor, föreståndare för tandhygienistutbildningen Arbetsgrupp: Daniel Bengmark, sekreterare Peter Carlsson, universitetslektor Ingeborg Ellfors, tandläkare, klinikchef i FTV Dan Ericson, professor, ordförande i Grundutbildningsnämnden Inger Franklin, universitetsadjunkt Gunilla Larsson, universitetsadjunkt Anneli Lönnblad, studerande kurs 3 Anders Stenlåås, avdelningsdirektör Gunnar Warfvinge, universitetslektor, examinationsansvarig på tandhygienistutbildningen Referensgrupp Lars Matsson, dekanus Maria Nilner, professor Ingrid Olofsdotter, tandhygienist, klinikchef FTV Lars-Ingmar Olsson, kanslichef Per Vult von Steyern, föreståndare på tandteknikerutbildningen Arbetet har inneburit att personerna i arbetsgruppen har försett projektledaren med skriftligt material rubrikförsett enligt Högskoleverkets anvisningar. Projektledaren har sammanställt materialet och diskuterat vidare med arbetsgrupp, referensgrupp och grundutbildningsnämnd. En stödgrupp vid Malmö högskola har beretts möjligheter att ge synpunkter, liksom Malmö högskolas grundutbildningsråd. En viktig grupp i arbetet har varit studenterna på tandhygienistprogrammet. Dessutom har samtliga medarbetare vid Odontologiska fakulteten, samt Odontologiska studentkåren ombetts att inkomma med synpunkter. Den slutliga självvärderingen har fastställts av Odontologiska fakultetens styrelse, samt Rektor.

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Utbildningens lokala mål och profil... 4 Ekonomi och ekonomisk styrning... 4 Lärare... 5 Studenter... 5 Jämställdhet och mångfald... 6 Infrastruktur... 6 Process... 7 Samband mellan forskning och utbildning - kritiskt tänkande... 7 Utbildningens uppläggning... 7 Stöd till studenter... 8 Undervisningsformer... 9 Examination Samverkan och internationalisering Utvärdering, utvecklings- och kvalitetsarbete Resultat Examensarbeten/uppsatser på kandidat- och magisternivå Examination Uppföljning av studenter Utgivna pedagogiska arbeten/rapporter sedan Måluppfyllelse Sammanfattande slutsatser Starka sidor Goda exempel Angelägna förändringar Bilageförteckning

4 INLEDNING Grundutbildning av tandhygienister i Malmö startade 1968 inom ramen för dåvarande Vårdhögskolan och genomfördes som uppdragsutbildning vid Tandvårdshögskolan. I samband med vårdutbildningarnas förstatligande 1998 överfördes utbildningsansvaret till Malmö högskolas område Hälsa och Samhälle. Från och med år 2000 ansvarar Odontologiska fakulteten/tandvårdshögskolan för utbildningen. Från början omfattade utbildningen ett år, men från 1990 är den tvåårig. I samband med att utbildningen integrerades i Odontologiska fakulteten infördes samma pedagogiska modell som tandläkar- och sedermera tandteknikerutbildningen - arbetar efter: Problembaserat lärande, PBL enligt Malmö-modellen (bil. 1). Utifrån en önskad kompetensprofil finns mål beskrivna för de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att hantera vanligt förekommande situationer i tandvården. Nuvarande utbildningsplan antogs och reviderades Utbildningsplanen omfattar 80 poäng med möjlighet till påbyggnad till 120 poäng. Malmömodellen är flexibel och inrymmer således beredskap för ständig förändring i takt med såväl odontologisk och pedagogisk utveckling som vunna erfarenheter i kontakterna med yrkeslivet. Utfallet av tidigare externa utvärderingar och vårt eget kvalitetsarbete har bidragit till att identifiera förbättringsområden för fortsatt utveckling av verksamheten. Den pedagogiska modellen känns nu etablerad och tandhygienistutbildningen smälter väl in i övrig verksamhet på fakulteten. FÖRUTSÄTTNINGAR Programmets plats i organisationen Tandläkarhögskolan inrättades 1946 i Malmö och blev 1964 fakultet vid Lunds universitet. Sedan 1999 är Odontologiska fakulteten ett av sex områden för utbildning och forskning vid Malmö högskola (Mah). De övriga är Hälsa och samhälle, Internationell migration och etniska relationer, Konst, kultur och kommunikation, Lärarutbildningen samt Teknik och samhälle. Beslutsstruktur, ledning och samverkan, samt studentrepresentation Odontologiska fakultetsstyrelsen beslutar i frågor som rör grundutbildning, forskarutbildning, forskning och tandvård. Fakultetsstyrelsen fastställer utbildningsplaner för fakultetens program, inrättar kurser samt ger ekonomiska ramar för verksamheten. Under fakultetsstyrelsen sorterar nämnder och kommittéer (Fig. 1). Nämnderna bereder ärenden inom respektive ansvarsområde samt tar beslut på delegation enligt fakultetens arbetsordning (bil. 2). Grundutbildningsnämnden är sammansatt av lärarrepresentanter från tandhygienist-, tandläkar-, och tandteknikerprogrammet, fackliga representanter, studenter från samtliga program och representant från yrkeslivet. Nämnden fastställer kursplaner och beslutar i löpande grundutbildningsärenden. Nämndens sammansättning ger goda möjligheter till integrering och samarbete mellan de tre olika utbildningarna. Högskoleövergripande samverkan inbegriper kurser inom data- och kommunikation, som vänder sig till både personal och studenter, samt gemensamt årligt program för att lyfta fram och belysa högskolans perspektivområden. Malmö högskola har tre perspektiv: genus, miljö samt migration och etnicitet, vilka ska genomsyra utbildning, forskning och all övrig verksamhet. Ett nära samarbete med Folktandvården Skåne skapar förutsättningar för god kontakt med omgivande samhälle och möjligheter för de studerande att socialiseras in i professionen. Förutom i fakultetsstyrelse och grundutbildningsnämnd är studenterna även representerade i beredande organ, såsom i Bolognagruppen, samt i tillfälliga arbetsgrupper, som berör utbildningen. Studenterna vid Odontologiska fakulteten har en egen kår, Odontologiska studentkåren, som samarbetar med Studentkåren Malmö. 3

5 Figur 1. Fakultetens organisation Utbildningens lokala mål och profil Utmärkande för tandhygienistutbildningens lokala profil är: Självstyrt lärande Oral hälsa Helhetssyn på patient och lärande Tidig patientkontakt Tematisk curriculumstruktur där olika vetenskaper är integrerade i kliniska sammanhang De lokala målen finns beskrivna i utbildningsplanen för tandhygienistutbildningen (bil. 3, 4). Målen för varje kurs framgår av kursplanerna (bil. 5, 6). I kursplanerna anges mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Dessa ligger till grund för den professionella kompetens, som kursen syftar till att studenten ska uppnå, och de styr utformning av fall, klinisk verksamhet, samt examinationer. Kursmålen beskrivs således redan i likhet med vad som rekommenderas i Bolognaprocessen. Mål för den verksamhet som är förlagd till Folktandvården är beskrivna i samarbetsavtalet med Folktandvården Skåne (bil. 7). Ekonomi och ekonomisk styrning Förutsättningar, principer och förändringar Tandhygienistutbildningen är statligt finansierad och baseras på antal helårsstudenter (HÅS) och helårsprestationer (HÅP). Bruttobeloppet för odontologisk utbildning ligger på drygt fördelat på 46 % HÅS och 54 % HÅP. För 2005 var ersättningen till fakulteten kr per student och totalt kr för hela tandhygienistutbildningen. Den statliga finansieringen täcker inte utbildningens kostnader då full ersättning för den kliniska färdighetsträningen inte erhålls. Malmö högskola subventionerar därför Tandhygienistutbildningen med ca 1,5 miljoner per år i form av stöd till tandvård. År Ersättning till fakulteten per student (tkr) 56,9 56,9 52,2 57,6 Budgeteringen för tandhygienistutbildningen följer övrig verksamhet på fakulteten och är knuten till regeringens budgetproposition och det utbildningsuppdrag Malmö högskola får. I början av 2000-talet 4

6 ökade uppdraget för att plana ut och minska och därefter åter öka. De ekonomiska förutsättningarna för högskolan styr tilldelningen till utbildningarna och verksamheten vid fakulteten anpassas efter dessa. En stor del av kostnaderna för tandhygienistutbildningen är fasta i form av löner. Utvecklingsstyrning För att stimulera utveckling av utbildningen har fakulteten gett personalen möjlighet till kompetensutveckling genom frikoppling från ordinarie arbetsuppgifter. Exempel på sådan kompetensutveckling är avläggande av kandidatexamen och utveckling av nätbaserad pedagogik. Lärare Professorers, lektorers respektive adjunkters forskningsutrymme Av fakultetens 55 fast anställda lärare har 35 doktorsexamen, varav 26 har docent- eller professorskompetens. Därutöver finns vid fakulteten 3 stycken adjungerade professorer. Enligt Malmö högskolas lokala avtal för lärare skall tiden en professor ägnar åt forskning inte understiga 50 %. Lektor ska ägna 33 % av totala arbetstiden åt forskning och egen kompetensutveckling och adjunkt 20 % åt medverkan i forskningsprojekt, egen forskarutbildning eller annan kompetensutveckling. Den totala årsarbetstiden för dessa grupper är ca 1700 timmar. Den faktiska tiden som rapporteras ses i Basfakta: tabell 1. Av denna tabell kan man dra slutsatsen att den faktiska forskningstiden följer gällande rekommendationer. Engagemanget i grundutbildningen splittrar dock forskningstiden. Önskemål från lärarna finns för mer sammanhängande forskningstid. Medel för kompetenshöjning under sammanhängande period avsätts regelbundet från lärosätet centralt. Lärarnas kompetens och kompetensutveckling Undervisningsmiljön består av lärare från i princip alla fakultetens avdelningar (se Basfakta tabell 1). Tandhygienistutbildningens fasta stab av lärare utvecklar sin kliniska kompetens i forskningsnära miljö med evidensbaserad syn på kliniken. Mångårig yrkeserfarenhet tas tillvara i undervisning på fakultetens samtliga program, och utvecklas i egen klinisk verksamhet och forskning. Malmö högskola erbjuder utbildningar inom flertalet områden (bil. 8). Lärare vid tandhygienistprogrammet har deltagit både som kursgivare, lärare och studerande i ett antal av dessa. Intresset för pedagogik och pedagogisk utveckling är stort vid fakulteten och majoriteten lärare har en omfattande högskolepedagogisk utbildning och god erfarenhet av att arbeta med PBL, vilket även kliniska assistenter, doktorander och forskarassistenter har. Vidareutbildningsnämnden vid fakulteten ger en tutorkurs, obligatorisk för alla lärare, samt kliniska handledarkurser. Årligt deltagande i ämneskonferenser erbjuds den fasta lärarstaben. Många av fakultetens lärare har bedrivit pedagogiskt utvecklings- och forskningsarbete som presenterats i ett flertal publikationer (bil. 9). Fakultetens lärare deltar även aktivt i nätverk och pedagogiska sällskap. Pedagogiska utmärkelser har utdelats till grundutbildningsnämnden och flera av fakultetens lärare. Utbildning av folktandvårdens handledare sker på s. k. handledardagar och sedan avtalet om samarbete i grundutbildningen av tandhygienister mellan fakulteten och Folktandvården Skåne ingicks för ett år sedan har två sådana dagar genomförts. Studenter Lokal antagning Antagningen av studenter till tandhygienistutbildningen sker sedan 2002 genom att hälften av studenterna antas på betyg och hälften efter lokala prov och intervju. Grundläggande och särskild behörighet krävs för att kunna antas. År 2002 hade utbildningen 5,4 förstahandssökande per plats och ,9. År 2002 deltog 33 sökande i de lokala proven och 2004 hade antalet ökat till 68. 5

7 Jämställdhet och mångfald Hittills är yrkeskåren kompakt kvinnodominerad. Etnisk och social mångfald är manifesterade i både student- och patientgrupp och speglar den blandade befolkningen i Malmö och Skåne. Genus- och etnicitetsperspektiven är prioriterade frågor inom högskolan och tandhygienistutbildningens kursmål reflekterar detta. Infrastruktur Pedagogiskt stöd samt Bibliotek och IT Studenternas lärande utgår från basgruppen och den process som initieras där. Kurskamrater, tutor och resurspersoner på seminarier är därvidlag viktiga. Kursplanerna och kontinuerligt uppdaterade litteratur- och artikelförslag (bil. 10) ger vägledning och struktur åt studierna. Biblioteket har en central funktion inom PBL och sorterar under en högskolegemensam funktion, Bibliotek och IT. För närvarande finns ca 150 odontologiska vetenskapliga tidskriftstitlar, samt tillgång till ca elektroniska tidskrifter inom alla högskolans ämnesområden, åtkomliga både från högskolans datorer och utifrån. Introduktion till hur bibliotekets resurser används sker på termin 1, och repeteras och fördjupas inför uppsatsskrivningen, då också personal från Mah:s språkverkstad informerar om hur man skriver. Kurser i hantering av olika datorprogram och datortjänster ges kontinuerligt. Bibliotekets lokaler genomgår renovering och i mars 2006 öppnar det i större och mer funktionsenliga lokaler. På fakultetsbiblioteket finns cirka 20 studieplatser som kan utnyttjas kl sju dagar i veckan. Biblioteket kommer att ha 10 datorarbetsplatser för studenter. I studenternas datorsal finns dessutom 14 datorer avsedda för informationssökning och eget arbete. De studerande kommer enkelt åt sin hemkatalog från alla datorer vid högskolan och utifrån. IT-enheten med 2 heltidsanställda stöttar användning av datorer. En reprocentral assisterar med bland annat kopiering och AV-utrustning. Infrastrukturen på kliniken På de sammanhållna klinkplatserna finns patienten och den kliniske handledaren som pedagogiska resurser. Studenterna har en egen behandlingsplats. Patienttillgången är tämligen god. Ett datoriserat patientadministrativt system, Effica, har nyligen införts och förväntas underlätta journalföring, säkerhet, ekonomi och tidbokning. Studenterna har tillgång till en vanlig dator på kliniken med interaktiva program med inriktning mot klinik. I det kliniska passet om 4 timmar innefattas, förutom behandling av två patienter, planering av behandling tillsammans med klinisk handledare, iordningställande, journalföring och klinisk gruppdiskussion. En handledare ansvarar för 8-10 studenter. Behandling av barn och unga vuxna sker till största delen inom ramen för praktiken på folktandvården. Beredskap för förändringar inom hälso- och sjukvården Fakulteten har fortlöpande kontakter med avnämare och Socialstyrelsen för att utforma utbildningen i samklang med deras och vår egen bedömning av relevant innehåll. 6

8 PROCESS Samband mellan forskning och utbildning - kritiskt tänkande I basgruppen tillämpar studenterna ett vetenskapligt-kritiskt arbetssätt med hypotesformulering och hypotesprövning vid sin problemanalys och problemlösning. Därvid blir det tydligt hur medicinsk och odontologisk kunskap utvecklas genom systematiska observationer och genom experiment med utgångspunkt i formulerade hypoteser. Studenterna söker information i tillgänglig litteratur, i läroböcker såväl som i vetenskapliga artiklar. Seminarier är knutna till basgruppsfallen och utgår från studenternas frågor och behov. Vid seminarierna diskuteras frågeställningarna med resurspersoner, oftast aktiva forskare, som ger återkoppling på det nyligen inlärda. I den kliniska verksamheten kan studenterna tillämpa kunskaperna samt generera nya frågor utifrån den kliniska situationen. Studenternas förmåga till kritiskt tänkande Kritiskt tänkande och vetenskapligt förhållningssätt stimuleras vid: basgruppsarbetet där vetenskapliga artiklar utgör en del av studiematerialet och där studenterna tränar och utvecklas i sin kompetens att ge och ta kritik seminarier där studenternas frågor och synpunkter från basgruppsstudierna och från den kliniska verksamheten bemöts och utvecklas av fakultetens lärare. Det vetenskapliga underlaget tydliggörs och granskas kritiskt vid seminarierna och evidens-baserad odontologi lyfts fram kliniktimmen där studenterna tillsammans med den kliniske handledaren diskuterar aktuella situationer i kliniken och belyser aktuell evidens som ligger till grund för kliniska beslut och handlingar hemuppgifter (bil. 11) egenvärdering som studenterna gör fortlöpande under den prekliniska och kliniska träningen klinikrapporter - och vid utvecklingssamtal fördjupningsstudier (FÖS) där en systematisk och progressiv utveckling av studenternas kompetens att kritiskt granska vetenskaplig information sker examinationer där studenternas förmåga att kritiskt värdera vetenskaplig information utvärderas och återkoppling ges Utbildningens uppläggning Undervisningsmodellen och uppläggningen av utbildningen De pedagogiska principer och de metoder som används inom PBL började utvecklas på 70-talet och baseras på teorier om kunskap, kunskapsbildning och kognitionspsykologiska studier om lärande. Principen om studentens ansvarstagande för sitt eget lärande, självstyrt lärande är central liksom att lärandet ska ske i en tydlig kontext. Metoden för PBL har utvecklats för att förstärka tillämpningen av de principer som är av betydelse i lärandeprocessen. I Malmömodellen sker arbetet i basgrupper med analys och lösning av kliniska problem och tandvårdssituationer. Förutsättningen är att studenterna arbetar med trigger -material baserat på kursmål och utbildningsnivå. Det är i allmänhet ett skrivet problem/situation (fall) som bearbetas i grupper om 7-9 studenter (basgrupp) under ledning av en tutor. Tutorns roll är att stödja grupprocessen, problemlösningsprocessen och att vägleda studenterna i deras arbete, inte att överföra kunskap till studenterna. Analysen av fallet genomförs enligt en viss systematisk procedur (Fig. 2). Under det första basgruppsmötet definierar studenterna problemet, genererar hypoteser och identifierar vilken kunskap som saknas för att kunna fatta beslut, testa hypoteser och lösa problem. Efter en period av självstudier på 4-6 dagar samlas studenterna till ett nytt basgruppsmöte, där de bearbetar sina nyförvärvade kunskaper genom att jämföra och förhålla sig till det de har lärt sig för att utröna huruvida de har tillräcklig grund för att förklara och lösa problemet/fallet. I denna process utvecklas färdigheter och förhållningssätt som är relevanta för den framtida professionella rollen i vården, såsom kommunikation, att arbeta i grupp, ta hänsyn till andra och livslångt lärande. 7

9 Examination av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ingår i undervisningsmodellen. Hur dessa genomförs redovisas under rubriken Examination. Utbildningen är tematisk för att efterlikna den professionella verkligheten, vilket innebär att varje terminskurs (20 p) har ett tema som utgår från för tandvården relevanta situationer. Kurserna är därmed ämnesintegrerade och inlärningen av olika ämneskunskaper sker i ett kliniskt sammanhang. Kursernas tema är planerade så att komplexiteten ökar efter hand så att progressionen i den professionella kompetensen utvecklas. Studenterna introduceras till utbildningen i en sex veckors introduktionskurs. Figur 2. Modifierat efter Kolb DA. Experiential learning. Experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs: Prentice-Hall Inc. 1984, p 42. Integration och samordning med klinisk verksamhet Parallellt med basgruppsarbetet har studenterna klinisk verksamhet, vilket från och med terminskurs 2 innebär behandling av egna patienter. Basgruppsfallens problemställningar manifesteras i klinikens patienter. Övningar i att registrera gingivit integreras med teoretiska studier av inflammationsprocessen i parodontiet. Kliniska handledare är antingen verksamma som tutorer i basgrupperna eller uppdaterade med avseende på vad aktuella fall berör. Den verksamhetsförlagda kliniken samordnas via ansvarig tjänsteman vid Folktandvårdens kansli, samt genom kontinuerlig kontakt med handledarna och återkommande handledardagar. Modell för distansutbildning Inför hösten 2006 planeras kurser inom Påbyggnadsprogrammet p, med PBL som basidé. Vissa modifikationer görs för att ge studenter möjlighet att studera helt nätbaserat. Modellen har testats i mindre skala i en 5-poängskurs Stöd till studenter Moment som vållar problem och stöd i krissituationer, samt återkoppling på examinationer Studenter som inte har svenska som modersmål har oftare svårigheter att formulera sig skriftligt. Språkverkstaden, som är en högskolegemensam funktion, ger stöd för att utveckla skrivande, till enskilda studenter. Studenterna har tillgång till hälsovård via Studenthälsan, som erbjuder professionellt stöd i form av grupper, kurser och enskilda samtal. På Studenthälsan finns tre kuratorer och en sjuksköterska. 8

10 Ytterligare samtal med studenter av studieteknisk och social karaktär ansvarar programmets studierektor för. Studenter, som tenterar om, kallas inför det tredje provtillfället alltid till vägledande och rådgivande samtal med studierektor, examinationsansvarig och utbildningssekreterare för programmet. Efter avslutad examination sker en genomgång och resultaten återkopplas av de lärare som ansvarat för respektive frågor. Undervisningsformer Val av undervisningsformer Se avsnitt "Utbildningens uppläggning, sid. 7. Studenternas ansvar för eget lärande, träning i muntlig och skriftlig kommunikation, informationsteknik och flexibelt lärande PBL är i sig en metod att stimulera studenternas eget ansvar för sitt lärande. Basgruppsarbetet innebär att studenten ständigt måste analysera, definiera och begränsa områden för kunskapsinhämtande. Varje kurs har en hemsida där studenterna genom interaktion och dokumentation får erfarenheter av flexibelt lärande. På hemsidan finns, förutom information om schema och annan kurslogistik, möjlighet till interaktion i olika former där studenterna tar ansvar för process och innehåll. En sammanfattning av varje fall redovisas. Här förmedlas också kontakter mellan studerande och resurspersoner; studenterna formulerar sina frågor, som seminarierna sedan byggs upp kring. Hemuppgifter enskilt och i grupp och redovisas på sidan liksom forumdiskussioner. Den är också ett stöd i samband med repetition och inläsning inför examinationerna. En utvärdering av hur en kull tandhygieniststudenter använt och värderat hemsidan och dess funktioner har gjorts (bil. 12). All patientbehandling dokumenteras i datoriserad journal (Effica) och studenterna blir väl förtrogna med detta. I patientarbetet stimuleras eget ansvarstagande genom loggbok och återkommande klinikrapporter (bil. 13). Muntlig kommunikation tränas i redovisningar av fall, patientpresentationer, vid klinikrapporter och examinationstillfällen. Fördjupningsstudien (5 p) ger mer omfattande träning i att uttrycka sig i skrift. Ytterligare skrivträning ges vid journalhantering i form av daganteckningar och remisser. Klinisk färdighetsträning och integration mellan teori och praktik Den praktiska färdighetsträningen pågår under hela utbildningen och integreras med teoretiska delar. Under första terminen sker övningar som syftar till att ge färdigheter i klinisk undersökning, depuration och puts. Övning sker integrerat på fantommodell, kurskamrater och tandteknikerstudenter. Under andra terminen introduceras patienter med enklare parodontala förändringar och initialkaries. Efter hand ökas sedan komplexiteten och från slutet av andra terminen behandlar studenterna även patienter i team med tandläkarstudenter. Praktik på Folktandvårdsklinik sker i en ökande omfattning på samtliga kurser. Utveckling av ett professionellt förhållningssätt Flera av kursmålen berör studenternas professionella förhållningssätt och detta utvecklas inom flera moment. I strukturerade utvecklingssamtal syftar flera punkter i formuläret (bil. 14), som ligger till grund för samtalet, till att stimulera studenternas reflektion kring vad ett professionellt förhållningssätt innebär. I loggboken uppmanas studenterna att notera egna reflektioner i samband med patientbehandling. Dessa kan sedan tas upp till diskussion och analys både i individuella samtal och i samband med gruppdiskussionen efter varje kliniskt pass. Kommunikation med patient examineras och individuell återkoppling ges. Samverkan i multiprofessionella miljöer Samverkan och lagarbete tränas kontinuerligt under utbildningen. Introduktionskursen är en integrerad kurs för fakultetens samtliga tre grundutbildningar och innehåller moment som belyser samverkan mellan yrkena. Under utbildningen sker interaktion med studenter från tandteknikerutbildningen, där dessa är patienter hos tandhygienisterna och där sen tandhygienisterna gör studiebesök hos 9

11 tandteknikerna. Samarbetet med tandläkarstudenter initieras på kurs 1 och utvecklas sen kontinuerligt under återstående utbildningstiden (bil. 15). Detta samarbete avslutas med gemensam patientpresentation. Lagarbete är en grundförutsättning för basgruppsprocessen. Examination Examination av teoretiska kunskaper, kliniska färdigheter och professionellt förhållningssätt Bedömning av studenternas prestationer används för att styra studenternas lärande och syftar även till att stimulera ett aktivt och reflekterande lärande, samt utveckla förhållningssättet till kunskap. Både formativa och summativa bedömningar (examinationer) används och det är viktigt att klargöra syftet med dem för studenterna (bil. 16). Examinationerna sker mot kursens mål som omfattar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Eftersom professionell kompetens består av olika delar, t ex odontologisk kompetens, muntliga och skriftliga färdigheter, ett vetenskapligt förhållningssätt, förmåga till analys och kliniska beslut, har bedömningarna anpassats till detta. Bedömningsformerna utvecklas med hjälp av studenternas kursvärderingar. Grundutbildningsnämnden utser en examinationsgrupp som ansvarar för planering och genomförande av examinationer och utvärderingar. Gruppen består av en examinationsansvarig och lärare med olika odontologisk kompetens, samt kursansvarig. Examinationsgruppens ansvar omfattar även den fortlöpande formativa bedömningen. En fördel med sammansättningen är att studenterna aldrig bedöms ur ett enskilt ämnes perspektiv. Varje terminskurs (20 p) avslutas med en examinationsvecka. Examinationerna mäter olika aspekter av kunskaper och färdigheter. Förutom på faktakunskaper examineras studenterna med avseende på sin förmåga att applicera kunskapen i nya situationer, förstå och beskriva vetenskaplig litteratur, söka ny kunskap och presentera denna i såväl muntlig som skriftlig form. En klinisk examination genomförs på kurs 4. Vid denna examination deltar även externa bedömare och man utvärderar bemötande och omhändertagande av patient samt odontologisk kompetens. Skrivna kriterier används vid bedömningen. Stor vikt läggs vid studentens ansvar för bedömning av den egna kompetensen. Detta sker i fortlöpande formativa bedömningar av basgruppsarbetet och i självvärderingar av preklinik-klinikarbetet. Strukturerade utvecklingssamtal hålls en gång per termin (bil. 14). Den kliniska kompetensutvecklingen utvärderas via en loggbok (bil. 13). Den ligger till grund för egen reflektion och diskussion av kliniska problemställningar i grupp tillsammans med handledare. Loggboken används vid klinisk tjänstgöring på fakulteten och på Folktandvården. Kursvärdering utgör ett moment i examinationen som innebär träning i förmågan att analysera omvärldsfaktorer och ge återkoppling till examinationsgruppen. Fördjupningsstudier examineras separat (se avsnitt Examensarbeten/uppsatser på kandidat- och magisternivå", sid. 12). Samverkan och internationalisering Samverkan med andra utbildningar och internationellt utbyte Tandhygienistutbildningen samverkar med tandtekniker- och tandläkarutbildningen vid Malmö högskola. Samverkan med annan tandhygienistutbildning sker genom årliga nationella möten där utbildningsfrågor tas upp. FOG, Forum för Odontologisk Grundutbildning, där samtliga odontologiska utbildningskategorier är representerade, samt ett nationellt möte där enbart tandhygienistutbildningar medverkar, är exempel på detta. Vidare har vi ett samarbete med utbildningen på högskolan i Kristianstad, där vi arrangerar gemensamma handledardagar för våra handledare inom Folktandvården. Gemensamma seminarier för studenterna har också förekommit. Ett utbyte med utbildningen i Cardiff är under uppbyggnad. Fördjupningsstudier som avser att jämföra utbildningarna pågår och lärarutbyte planeras. Fakulteten har en grupp som arbetar med Bolognaprocessen och tandhygienistutbildningen har representanter i denna grupp. 10

12 Utvärdering, utvecklings- och kvalitetsarbete Systematiska insatser för att säkra och utveckla kvaliteten i grundutbildningen Grundutbildningen på Malmö högskola stöds av ett antal högskolegemensamma insatser. Det finns en övergripande plan för kvalitetsarbete inom grundutbildning (bil. 17). Den högskolepedagogiska utbildningen om 10 veckor i 5 moduler ger lärarna möjligheter och incitament till kompetensutveckling. Den är obligatorisk för alla som får fast anställning. Till detta kommer de insatser som görs för att Malmö högskolas perspektiv skall komma att utgöra en integrerad del i alla högskolan kurser. Detta sker i form av s.k. perspektivdagar då all undervisning ställs in och studenter och personal väljer ur det högskolegemensamma programmet (bil. 18). Workshops anordnas tillsammans med examinationsgrupperna för tandläkar- och tandteknikerutbildningarna under medverkan av en pedagogisk konsult. Tema har exempelvis varit Hur utvärderar/examinerar vi klinisk kompetens och Hur hänger examinationen ihop över hela utbildningen. Ett flertal artiklar kring bedömning och examination inom ramen för Malmömodellen har publicerats i vetenskapliga tidskrifter (bil. 9). Ett annat initiativ från fakulteten för att säkra kvaliteten i utbildningen, är den lokala antagning som bland annat syftar till att öka andelen studerande som fullföljer sina studier. Vid Tandhygienistutbildningen samlas det skriftliga material som skapas under processen i det problembaserade lärandet på utbildningens webbplats och utgör sedan underlag för en analys av lärandeprocessen på gruppnivå. För att värna om kvaliteten i basgruppsarbetet genomförs på kurs 2 ett seminarium, som fokuserar på den metakognitiva aspekten av den lärandeprocess som försiggår under basgruppsarbetet. Syftet är att studenterna ska reflektera över hur de lär sig. Kvalitetsäkring av klinisk verksamhet Varje studerande för loggbok (bil. 13) över sin kliniska verksamhet, samt rapporterar kontinuerligt till sin handledare. Externa examinatorer deltar vid den kliniska examinationen på kurs 4, vilken innefattar slutbedömning av färdigbehandlade patienter enligt fastställda kriterier. De handledare som möter de studerande i folktandvården deltar i handledardagar då målen för verksamheten gås igenom. Mål för verksamheten i folktandvården har formulerats och presenteras på handledardag (bil. 7). Uppfyllelsen av dessa utvärderas av såväl handledare som studerande (bil. 19). System för utvärderingar av inlärning Formell kursvärdering genomförs av examinationsansvarig som systematiskt identifierar styrkor och svagheter i kursens olika moment. Inför varje kurs och sedan efter avslutad kurs gås kursmålen igenom gemensamt. Åtgärder för att uppfylla mål som helt eller delvis inte uppnåtts diskuteras och förs vidare till nästa kurs. Den individuella lärandeprocessen diskuteras vid utvecklingssamtal och loggboksgenomgångar. Modell för studentmedverkan Principen är att studenterna ska vara representerade i alla organ och arbetsgrupper. Förutom de mer formella organen, som grundutbildningsnämnden och fakultetssyrelsen, sitter studenterna med i arbetsgrupper som Nya tag och gruppen som arbetar med Bologna-processen. Nya tag arbetar med frågor som hur examineras ett professionellt förhållningssätt?. I kursutvärderingen formuleras synpunkter gruppvis som skrivs ner och lämnas in. Utvärderingen avslutas med en öppen diskussion där examinationsansvarig för anteckningar, vilka förs vidare till kursansvarig. Materialet ligger till grund för eventuella förändringar i framtiden. Under kursens gång görs en utvärdering av varje fall (bil. 20). Studenterna har under utbildningen möjlighet till kontinuerlig återkoppling hos tutorer, handledare samt kursansvarig. Många gånger genomförs framförda önskemål. Egeninitierade utvärderingar och uppföljningar Höstterminen 2005 genomförde Malmö högskola en enkät bland nyantagna studenter för att beskriva deras bakgrund. Tidigare enkätundersökningar med samma syfte har ägt rum 2001och

13 Rapporten (bil. 21) visar bland annat att den typiske malmöstudenten är kvinna, har i många fall utländsk bakgrund och kommer från hem där studietraditioner saknas. Problematiken kring hur tandhygienistexamen ska verka forskningsförberedande har diskuterats sedan utbildningens formella anslutning till Malmö högskola. Det interna arbete som gjorts har resulterat i dels ett förslag till en sammanhållen utbildning om 120 p och dels en påbyggnadsutbildning p. Inför utformningen av påbyggnadsprogrammet gjordes också en enkät bland tandhygienister i Skåne, som visade stort intresse för en vidareutbildning. En rapport om hur kullen som avslutade sin utbildning 2004 värderade olika delar av sin utbildning finns i bilaga 12. Styrkor och svagheter från förra utvärderingen, samt åtgärder och planer Vid föregående utvärdering (2002) noterades att utbildningen genomgått en stor förbättring i jämförelse med utvärderingen De styrkor som bedömarna lyfter fram i sin sammanfattning är den bredare lärarkompetens, som utbildningen nu vilar på, samt den omläggning till problembaserat lärande som genomförts. De svagheter som framfördes var att inom det egna ämnesområdet saknas forskarutbildad tandhygienist, att utbildningen var 2-årig och att intag av nya studenter bara skedde vartannat år. Sedan dess har två tandhygienister erhållit individuella studieplaner för kandidatexamen och ytterligare fyra tandhygienister är inskrivna som doktorander. Två doktorsexamina har avlagts och under 2005 försvarades en licentiatexamen. Ett förslag till samlad 3-årig utbildning har tagits fram och ett program för p är fastställt. Hösten 2006 ökar intaget av studenter och ambitionen från fakulteten är att detta ska vara startpunkten för ett årligt intag. RESULTAT Examensarbeten/uppsatser på kandidat- och magisternivå Arbetsrutiner, tidsåtgång och bedömningskriterier Vi har inte uppsatser på kandidatnivå, förutom då de ingår i individuella studieplaner. Ett fördjupningsarbete (FÖS) om 5 poäng utförs under terminskurserna 3 och 4. FÖS:et syftar till att den studerande ska fördjupa sig i ett kunskapsområde som är särskilt intresseväckande utveckla sin förmåga att kritiskt analysera och bedöma kunskap erhålla praktisk träning i vetenskapliga arbetsmetoder utveckla förmågan att presentera vetenskapliga undersökningar muntligt och skriftligt En arbetsplan upprättas för varje projekt och skall godkännas av handledaren. Studenterna arbetar i grupper om två. Projektet redovisas i en sidor lång uppsats som presenteras muntligt inför kursen, handledare och examinatorer. Vid presentationen opponerar studenterna även på de andra studenternas uppsatser. Beslut om godkännande grundas på: Den skriftliga uppsatsens innehåll och kvalitet Den muntliga presentationen inklusive förmågan att besvara frågor och kommentera kritik vid den efterföljande diskussionen Godkänd aktiv opposition på en annan uppsats Tillsammans med handledaren beslutar examinationsgruppen om eventuella krav på komplettering. Begränsade fakultetsbidrag finns för material och resor. 12

14 Examination Genomströmning Kull Antal studenter termin 1 Antal examinerade termin * * påbörjat termin 4 Uppföljning av studenter Studieuppehåll och -avbrott Ansökan om studieuppehåll och meddelande om studieavbrott görs till Grundutbildnings-nämnden. I ansökan anges skäl för studieuppehållet. Under pågående kurs (ht-2004) är studerandebortfallet cirka 30 %. Bortfallen ligger jämnt fördelat mellan utbildningens tre första terminer. Orsak till avbrott och uppehåll kan i huvudsak härledas till bristande studieresultat och föräldrarledighet. Utgivna pedagogiska arbeten/rapporter sedan 1990* Typ av arbete/rapport Referee-granskade pedagogiska artiklar 36 Övriga pedagogiska artiklar 33 abstracts Läroböcker publicerade av högskolan/högskolans lärare 10 böcker, samt 32 lärobokskapitel Lärobokskapitel inom pedagogik/undervisning 6 Övriga skrifter inom pedagogik/undervisning 4 * se bilaga 9 Antal Måluppfyllelse Kursmålen beskriver den kompetens som skall uppnås och är tydliga avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Under basgruppsarbetet har studenterna tillgång till målen och en tutor vägleder deras lärande. Lärarnas samlade kompetens är hög och vi bedömer att lärarresurserna är tillräckliga för att examinera tandhygienister väl förberedda för yrkeslivet. Infrastrukturen är anpassad till utbildningens behov. Integrering av teori och klinik enligt Malmömodellen sker i en tematisk struktur som bygger på relevanta vårdsituationer. En examinationsgrupp ansvarar för ett utvecklat bedömningssystem, baserat på tydliga mål och kriterier, vilket ligger till grund för examination och fortlöpande bedömning. En strukturerad kursutvärdering med analys och prioriterade förbättringsförslag återförs till kursansvariga och studenter efter varje kurs. Kursansvarig och tutorer följer också upp och utvecklar fall och andra inlärningsmoment kontinuerligt. Kursutvärderingarna visar att studenterna på det hela taget är nöjda med kurserna. Studenternas kliniska färdighetsutveckling följs kontinuerligt av handledare och strukturerade utvecklingssamtal genomförs varje termin. I slutet av varje kurs gör handledare och klinikansvarig en konsensusbedömning av studenten som skall vara godkänd i kliniken för att få delta i examinationen. Samverkan med övriga program och allmäntandvården är etablerade. I slutet av utbildningen prövas studenternas kompetens då de omhändertar patienter med ett komplext vårdbehov tillsammans med tandläkarstuderande. Självständigheten ökar i folktandvårdspraktik då studenterna behandlar patienter i allmäntandvård. Måluppfyllelsen i den verksamhetsförlagda utbildningen är tämligen god (bil. 19). 13

15 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Starka sidor Tandhygienistutbildningens styrka är knuten till PBL-modellen, som ligger till grund för utbildningens utformning. Fokus på ansvar för eget lärande, ämnesintegrerat curriculum och en samordning av teori och praktik skapar förutsättningar för studenterna att utvecklas till professionella tandhygienister. Således agerar studenterna på flera konkreta plan utifrån våra grundprinciper. Goda exempel 1. Loggbok (bil. 13): förstärker studenternas reflektion kring vad som händer i den kliniska situationen tydliggör behandlingsgång och bidrar därmed till att skapa en helhetssyn på patienten tydliggör studentens ansvar för patienten 2. Samarbete med tandläkarstudenterna (bil. 15) tränar team-arbete avser att utveckla professionellt förhållningssätt förstärker helhetssyn på patienten 3. Examination: Kurs 3: Hemuppgift (bil. 11) tränar kunskapssökning förstärker helhetssyn på kunskap tränar presentationsteknik 4. Fallutvärdering efter varje fall (bil. 20) tränar kritisk granskning stimulerar reflektion kring det egna lärandet deltar i utveckling av utbildningen 5. Samarbete med Folktandvården (bil. 7) förstärker ett patientcentrerat professionellt förhållningssätt möjliggör perspektiv och erfarenhet av olika verksamheter inom tandvården Angelägna förändringar Rekrytering Angelägna förändringar vore att fler män sökte och kom in på utbildningen. Strategier för att åstadkomma detta diskuteras i rekryteringssammanhang, men hittills har inga konkreta åtgärder satts in. En ökad rekrytering av tandhygienister till forskarutbildning är också mycket angelägen. Forskningskompetensen hos tandhygienister är under utveckling och i dagsläget är fyra tandhygienister inskrivna vid fakulteten som doktorander. Två individer har individuella studieplaner för kandidat- och magisterexamen, och så snart påbyggnadsprogrammet startar är utsikterna goda för att denna grupp kommer att utökas. För att ytterligare stimulera forskningsintresset bland grundutbildningens studenter håller de tandhygienister som är inskrivna som doktorander seminarier för studenterna om sin forskning. Klinisk bredd och fördjupning I oktober 2005 gav Socialstyrelsen ut en beskrivning av tandhygienistens kompetensområden. Debatten som följde lyfter fram behovet av kommunikation mellan utbildningar och avnämare. Samarbetet med Folktandvården har utökats och är för närvarande inne i en expansiv fas. Tillsammans planerar fakulteten och Folktandvården Skåne för ett ökat antal studenter med intag varje år, där en avsevärt större del av den kliniska verksamheten kommer att förläggas till folktandvårdsklinik. Formerna för en utökad handledarutbildning, som ska ges i samarbete med högskolan i Kristianstad, diskuteras. Planer på att starta påbyggnadsprogrammet som en distanskurs på halvfart till hösten är också långt framskridna. 14

16 Den successiva urholkningen av grundutbildningsanslaget, i kombination med avsaknad av tandvårdsanslag motsvarade det för tandläkare, äventyrar på sikt kvalitén i utbildningen. Ett bättre anpassat finansieringssystem för den kliniska utbildningen borde tas fram. Mot bakgrund av Socialstyrelsens kompetensbeskrivning och de förväntningar vårdens företrädare idag har är det också tydligt att tandhygienistutbildningen i Malmö saknar fördjupning vad gäller teori och klinik inom vissa områden. Vi arbetar på att bredda den kliniska verksamheten till att omfatta mer praktik i särskilda miljöer, t ex sjukhus, särskilt boende, skolor och annan ungdomsverksamhet. I denna utveckling ligger också en strävan att öka samverkan med andra grupper men för att detta ska kunna förverkligas krävs med största sannolikhet en 3-årig utbildning. 15

17 BILAGEFÖRTECKNING Basfakta Övriga bilagor: 1. Artikel: The Malmo model: a problem-based learning curriculum in undergraduate dental education. Rohlin M, Petersson K, Svensäter G 2. Fakultetens arbetsordning 3. Utbildningsplan för Tandhygienistprogrammet 1-80 p 4. Utbildningsplan för Påbyggnadsprogrammet p 5. Kursplaner för Tandhygienistprogrammet 1-80 p 6. Kursplaner för Påbyggnadsprogrammet p 7. Samarbetsavtal med Folktandvården Skåne 8. Högskolepedagogiska utbildningar 9. Förteckning över publikationer och läroböcker 10. Litteratur- och artikelförslag, Tandhygienistprogrammet, Kurs 1-4, samt Introduktionskursen 11. Hemuppgifter 12. Rapport Nätbaserad kursadministration 13. Loggbok 14. Formulär för utvecklingssamtal 15. Samarbete med tandläkarstudenterna i kliniken 16. Examinationsformer 17. Malmö högskolas övergripande plan för kvalitetsarbete 18. Perspektivdagar: program Utvärdering av klinisk verksamhet i folktandvården 20. Formulär för Fallutvärdering 21. Student på Malmö högskola 16

18 Basfakta Utbildningsplaner och kursplaner bifogas. Tabell 1: Lärare, tillsvidareanställda vid universitet och högskolor, höstterminen 2005 Kön Anställl ning * Akade- Professionell misk titel och titel/ ämnes- yrkesinriktning examen Anställningens omfattning i procent av heltid Uppskattad Uppskatt- Uppska- Uppskatt- Uppskatt- Undervisi Uppskatta tid för ad tid för ttad tid för ad tid för ad tid för ng i den d tid för grundutbildning forskning i hälso- forskarut- administra aktuella pedagoprocent i procent av och bildning i ti- utbildning gisk av heltid** sjukvård procent av on/ledning en,, komp.- heltid** i proc heltid ** s-arbete i procent av utv. i ent av heltid ** procent av heltid heltid ** dagar senaste 5 åren ** Kombinationstjänst, Ja alt nej K Fo-ass Odont dr Leg. tandl ,5 7 dgr Nej M Adjunkt/ Bitr ötdl Tandl Leg. tandl ,5 Nej M M K M M Lektor/ Ötdl Adjunkt/ Bitr ötdl Lektor/ Fo-ass Docent/ Orto Tandl/ Parod Professor Prof/ Sam od Leg. tandl dgr Nej Leg. tandl Nej Odont dr/ Leg. tandl ,5 25 dgr Nej Cariologi Professor Nej Professor Prof/ Leg. tandl ,5 Nej Cariologi M Adjunkt Odont lic/ Led. tandl dgr Nej Cariologi K M M Adjunkt/ Bitr ötdl Lektor/ Ötdl Tandl/ Leg. tandl dgr Nej Pedodont i Docent/ Or Pat Leg. tandl dgr Nej Professor Prof/ Leg. tandl Nej Pedodon K Adjunkt Odont kand K Adjunkt Odont kand K M M K K Lektor/ Ötdl Leg. t-hyg dgr Nej Leg. t-hyg dgr Nej Odont dr Led. tandl dgr Nej Adjunkt/ Tandl Leg. tandl dgr Nej Doktoran Lektor/ Ötdl Lektor/ Ötdl Lektor/ Bitr ötdl Odont dr/ Leg. tandl Nej Cariologi Docent/ Od rönt Docent/ Klin bett Leg. tandl 100 0,5 Nej Leg. tandl ,5 Nej *Anställning motsvarar det som tidigare benämndes tjänst. ** Varje lärare lämnar själv en uppskattning av fördelningen mellan uppgifter i sin tjänstgöring. I tabellen redovisas de lärare som varit engagerade i tandhygienistutbildningen under Kurs 1 (HT04) och Kurs 3 (HT05). Detta för att göra underlaget jämförbart med utbildningar som har intag varje år. Flertalet lärare medverkar som ansvariga för ett eller flera fall. Det innebär att de utformar fallet utifrån kursmålen, samt ger muntlig och skriftlig tutorhandledning, återkopplar till studenterna på fallets seminarium, samt medverkar i examination. Förutom de lärare, som här redovisas, har ett flertal personer, till exempel doktorander och forskarassistenter, deltagit i seminarier och laborationer. 1

19 Tabell 1.1: Landstingsanställda/motsvarande anställda lärare som medverkar inom utbildningsprogrammet för yrkesexamen höstterminen 2005 (avser ej handledning) Kön Antal disputerade lärare/ varav docenter () Antal licke disputerade lärare med utbildnings uppdrag inom programmet Totalt antal lärare utryckt i heltidsekvivalenter* inom utbildnings programmet Kvinnor 0 (0 doc.) 1 <1 män 0 (0 doc.) 0 0 *Exempel: två halvtidsanställningar motsvarar en heltidsekvivalent En lärare har en egen variant av anställning. Tabell 2: Studenter inom utbildningsprogrammet för yrkesexamen HST/HPR på programutbildningen HST år 1, (1 40 p) 10,8 11,7 HST år 2, (41 80 p) 9,9 8,55 HPR år 1, (1 40 p) 3,45 15,75 HPR år 2, (41 80 p) 18,75 0 HST = helårsstudenter och HPR = helårsprestationer. Tabell 3: Undervisning och examination inom utbildningsprogrammet för yrkesexamen Cirka hur många schemalagda timmar (45 min)/lärarledd undervisning ges i genomsnitt per student och år (2005)? Klinisk/verksamhetsförlagd undervisning/ utbildning. Omfattning i i timmar per student en genomsnittslig arbetsvecka (2005) 1 Antalet examinatio-ner per år Antalet poänggivande summativa examinationer per år År 1 (1 40 p) 333* 9.2** 4 4 År 2 (41 80 p) 265* 12.3** 4 4 * Här ingår basgrupper, seminarier, samt uppsatshandledning. ** Här ingår preklinik, klinik, kliniska övningar, samt verksamhet i Folktandvården. Siffrorna baseras på totalantal timmar under 36 veckor (inläsnings- och examinationsveckor exkluderade). År 1 är räknat på HT04 och VT05 och År 2 på HT05 och VT04, p g a att vi tar in studenter vartannat år. Förutom de ovan redovisade momenten har studenterna lärarledd utbildning inom bibliotek och IT, Hjärt-Lung-Räddningskurs, ergonomi, klinisk fotografering och övningar inför examinationer. Pedagogiska seminarier, brandinformation, disputationer, fältstudie och redovisning av fördjupningsstudie med tillhörande opposition, besök på Scandefa (odontologisk mässa i Köpenhamn), perspektivdagar för Malmö högskola och information från branschen och fackliga företrädare är ytterligare exempel på schemalagda aktiviteter som ej redovisas ovan. 1 Undervisning/handledning direkt och enbart avsedd för studenterna och inte total tid inom verksamhetsförlagt praktik. 2

20 Tabell 4: Antal examinerade kandidat- och magisteruppsatser/ examensarbeten i ämnet. Vi har inte examinerat någon kandidat eller magister under 2004/2005 och har därmed inte heller några uppsatser att redovisa. I tabellen nedan finns en förteckning över titlar på fördjupningsstudier om 5 poäng från 2004 och 2005 (pågår och ska redovisas VT06). Förteckning över titlar på fördjupningsstudier om 5 p: Demens och munhälsa Lasertekniken och dess möjligheter Tandblekning av vitala tänder Periimplantiten - ur tandhygienistens perspektiv Ätstörningar: Anorexi bulimi Fluor i kost Fluorens inverkan på demineralisering av emaljytan in vitro Missbruk och dess påverkan på munhålan Rådgivning till föräldrar och barn 0-3 år Orofaciala hjälpmedel med inriktning på tandvård Muntorrhet med inriktning på ökad kariesrisk Tändernas betydelse för den hemlöse Tobaksavvänjning Munhygieniska hjälpmedel - kunskaper och vanor bland grundskolebarn i olika stadsdelar i Malmö Halitosis - orsak och behandling. Diabetikerns orala hälsa och rökningens påverkan Jämförelse mellan tandhygienistutbildningen i Malmö och Cardiff Hur kan man hjälpa tandvårdsrädda tonåringar? Munhälsa vid Down s syndrom med speciell inriktning på parodontitrisk 3