KLIMATKOMMUNERNAS ÅRSMÖTESDAGAR VÄXJÖ 2018

Transkript

1 KLIMATKOMMUNERNAS ÅRSMÖTESDAGAR VÄXJÖ 2018

2 Koldioxidekvivalenter [%] Utsläppsminskning Nationellt Klimatkommunerna År

3 Paneldeltagare Johan Hultberg Lars Tysklind Lars-Axel Nordell Lorentz Tovatt Ola Johansson Sara Karlsson Rikard Warlenius Moderaterna Liberalerna KD Miljöpartiet Centerpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet

4 Påverkanspunkter Parkeringslagstiftning Reseavdraget Miljöbilsdefinition Konsumtion Byggnation

5 Parkering Bakgrund Kommuner behöver fler styrmedel för att reglera bilanvändning. Hinder o Regelverket är otydligt vad gäller att gynna miljöbilar genom olika förmåner som rabatterad- eller gratis parkering, laddplatser på gatumark, allmän platsmark. Lösning o Lagstiftningen bör uppdateras och förtydligas för att kommuner ska kunna gynna miljöbilar och bilpooler genom rabatterad eller avgiftsfri parkering och ge kommuner möjlighet att etablera laddplatser på allmän mark. o Gör det möjlighet för kommuner att kunna införa parkeringsavgift vid externa köpcenter och privata arbetsplatser.

6 Reseavdraget Bakgrund Kommuner behöver fler styrmedel för att reglera bilanvändning. Hinder: o Reseavdraget som existerar i Sverige idag stödjer mestadels bilresor och utnyttjas främst av höginkomsttagare som pendlar med bil i regionerna kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Lösning: o Inför avståndsbaserade, färdneutrala reseavdrag. Det skulle gynna både kollektivtrafik och samåkning och minska snedvridningen mellan olika färdmedel.

7 Miljöbilsdefinition Hinder: o Det saknas en uppdaterad Miljöbilsdefinition. Transportstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att se över förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (SFS 2009:1) och lämna förslag på lämpliga uppdateringar. Det är viktigt att en tydlig miljöbilsdefinition finns med i uppdateringen. Lösning: o Det är viktigt att definitionen blir teknikneutral så att inte biogas eller andra biodrivmedel utesluts genom osakliga begränsningar. o Miljöbilsdefinitionen borde se till fordonets totala miljö- och klimatpåverkan under sin livscykel, inte bara utsläpp från avgasröret. Det är viktigt att undvika ensidigt fokus på användarfasen för att få ett helhetsperspektiv där inte bara olika drivmedel ställs mot varandra.

8 Konsumtion brist på beräkningar Bakgrund Flera kommuner tar i dag ett helhetsansvar i att minska utsläppen och sätter upp mål och genomför åtgärder för att minska såväl kommunens egna som medborgarnas utsläpp. Hinder o Det är svårt att följa upp vilka effekter åtgärder får då lokal statistik saknas. Det är inte rimligt att kommuner själva ska göra resvaneundersökningar för att få fram underlag kring medborgarnas flygresande eller gör egna beräkningar på totala utsläpp per invånare. Lösningar o Det behövs användbar, lokal konsumtionsstatistik. Till exempel livsmedel/mat, flyg/långväga resande, textilier osv. Ett förslag är att SCB får i uppdrag att utveckla och årligen redovisa konsumtionsbaserade klimatutsläpp på lokal nivå.

9 Byggnation Bakgrund Det byggs mycket i kommuner idag och många vill bygga så klimatbra som möjligt. Här i Växjö byggs det mycket i trä och flera kommuner bygger enligt miljöbyggnad guld eller silver. Hinder o Det går idag inte att beräkna en byggnads klimatpåverkan för att det saknas underlagsdata kring material, det finns inga analyser eller standardberäkningar. Det går heller inte att se vilka material som är de bästa för olika byggprojekt. Lösningar o Ge lämplig aktör i uppdrag att tillhandahålla och förvalta en öppen databas med generiska klimatdata som är livscykelbaserade, kvalitetssäkrade och representativa för byggoch anläggningssektorn i Sverige.

10 Vi utmanar er! Utmaning 1: Mål Klimatkommunernas medlemmar har i många fall skarpare mål än det nationella till ex räknar Göteborg in medborgarnas konsumtion och Uppsala räknar in långväga resande. Utmaning: Hur skulle ni vilja skärpa det nationella målet?

11 Vi har ett skarpare klimatmål än det nationella. Borås Stad Botkyrka kommun Göteborgs stad Helsingborgs stad Jönköpings kommun Karlstad kommun Linköpings kommun Lunds kommun Malmö stad Nynäshamnskommun Sollentuna kommun Stockholms stad Södertälje kommun Upplands Väsby Uppsala kommun Västerås stad Växjö kommun Åmåls kommun Östersunds kommun

12 Vi utmanar er! Utmaning 2: Finanser Flera av Klimatkommunernas medlemmar har kommit långt i arbetet med fossilfria kapitalplaceringar och investeringar. Utmaning: Vad vill ni göra för att klimatsäkra statens finanser?

13 Vi har eller har tagit beslut om fossilfria placeringar. Borås stad Finspångs kommun Helsingborgs stad Karlstad kommun Kristianstads kommun Lidköpings kommun Linköpings kommun Lunds kommun Skellefteå kommun Sollentuna kommun Upplands Väsby Uppsala kommun Västerås stad Växjö kommun Örebro kommun Östersunds kommun

14 Vi utmanar er! Utmaning 3: Mat Klimatkommunernas medlemmar jobbar med att minska klimatavtrycken från livsmedelsinköpen till kommunen. En del har till ex mål om att livsmedelinköpens klimatpåverkan ska minska med 40 % till Det serveras mer och mer vegetariskt på skolor och det arrangeras matsvinnstävlingar och recepttävlingar. Utmaning: Hur vill ni jobba nationellt för att minska klimatpåverkan från mat?

15 Vi arbetar med att minska klimatpåverkan från kommunens livsmedelsinköp. Borås Stad Botkyrka kommun Boxholms kommun Eskilstuna kommun Falköping kommun Göteborgs stad Helsingborgs stad Hässleholms kommun Jönköping kommun Karlstad kommun Kristianstads kommun Lidköpings kommun Linköpings kommun Lomma kommun Lunds kommun Malmö stad Mölndals stad Nynäshamns kommun Olofströms kommun Skellefteå kommun Sollentuna kommun Stockholms stad Säffle kommun Södertälje kommun Upplands Väsby Uppsala kommun Vellinge kommun Västerås stad Växjö kommun Åmåls kommun Örebro kommun Östersunds kommun