Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson"

Transkript

1 Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Han är även rådgivare till och genetisk expert vid Svenska kennelklubben. Boxer Illustrated hälsade på hos Lennart för att kunna bjuda våra läsare på hans synpunkter beträffande genetik och avel i allmänhet och boxern i synnerhet. Som den forskare han är, är Lennart en kreativ idéspruta med många spännande tankar om nuläget och framtiden men ändå är det i det förflutna han först ber oss att söka efter kunskap. Som uppfödare tittar vi gärna framåt. Planerar för nästa kull och drömmer om framtida stjärnor. Men hur ofta ser vi tillbaka och funderar över hur boxern kom till och vad som krävs för att bibehålla rasens goda egenskaper? Om nu boxer är världens trevligaste hund så är frågan hur den blev så bra. Människan är ansvarig för utvecklingen av alla hundraser och det är vårt urval som skapar dem. När boxern skapades, exteriört och mentalt, så skedde det genom ett urval och det är viktigt att veta hur detta urval gick till. Inte förrän vi vet det kan vi svara på de angelägna frågorna: Hur skiljer sig det urval vi gör idag från det urval som skapade boxern? Och hur lång tid tar det med dagens urval innan boxern kanske inte är en boxer längre? Lennart påpekar att detta är viktiga frågor att ställa: Om det urval som skapade rasen inte längre finns kvar så finns inte heller några garantier för att boxern inte kommer att förändras och bli något helt annat än vad den har varit. Utvecklingen av en ras kan lätt förvandlas till något slumpmässigt. Jag tror att en av de största farorna för alla raser är att vi inte längre bryr oss om hur de skapades och därmed missar viktiga ledtrådar till hur vi ska kunna behålla rasens önskvärda egenskaper. Om exteriören förändras så är det ett mindre bekymmer eftersom den är relativt enkelt att återskapa genom ett målmedvetet avelsarbete. Det går också se att boxern faktiskt har kvar sin exteriör, några revolutionerande förändringar har inte skett på det området. Då är det mer bekymmersamt med den mentala delen eftersom den är betydligt svårare att både mäta och påverka. Man kan fråga sig vad som har hänt med boxerns mentalitet. Har den förändrats, och i så fall till det bättre eller till det sämre? Boxerns goda mentalitet kommer knappast att kvarstå om vi inte gör ett likadant urval som tidigare skett. Problemet är att det saknas metoder att mäta mentalitet. De tester vi har idag är bra för att se till att vi inte får fram icke-önskvärda hundar, men de bidrar inte till att skapa eller vidmakthålla en boxer. Men om det nu är så svårt att mäta mentaliteten, hur ska vi då veta att vi är på rätt väg? Lennart menar att vi ska fortsätta med dagens mentaltester för att skapa en profil över rasen samtidigt som vi bestämmer oss för vilken profil som är den önskvärda. Till detta ändamål fungerar dagens mentaltester bra. Men samtidigt måste man fundera över om det finns andra lösningar. Kan det vara så att vi har missat något kunskapsfält, bör vi lära oss mer om boxerns historia för att förstå vilken karaktär rasen egentligen besitter? Sök kunskap i historien Delar av boxerns historia är kanske inte att betrakta som helt politiskt korrekt i dagens samhälle. Släktskapet med 1800-talets doggar är inget man gärna lyfter fram i tider då samhället ropar efter restriktioner för hundägare. En del av det som skapade vår ras finns inte längre kvar och är inte heller önskvärt att föra vidare. Lennart tycker dock inte att detta är ett problem eller en anledning att undvika historien: Även om det finns bitar i historien som man inte är stolt över så är det ändå viktigt att känna till dem. Har urvalet skett enligt något kriterium som inte är önskvärt idag så får vi försöka ersätta det med något annat. Men även den mindre smickrande historien måste tas fram i ljuset. Tyvärr är det ofta så att historien är dold, men vi måste söka information så gott det går.

2 En grundläggande egenskap hos boxern är dess uppriktiga kärlek till människor. Hur denna har uppstått kan man spekulera i, en teori är att de hundar ur boxerns stamträd som användes till kamp med andra djur under inga förhållanden fick vända sig mot människan. De var tvungna att vara oerhört människovänliga eftersom de annars blev omöjliga att hantera och av den anledningen skedde ett urval som gynnade hundar med sann kärlek till människan. Även andra hundar med liknande ursprung visar upp denna egenskap. Det är svårt att säga om det har skett en riktad selektion för människokära individer, men det är rimligt att anta att det kan ha varit så. Det är en mycket intressant fråga att söka svaret på. Idag sker knappast någon selektion mot människokärlek och då kan den egenskapen inte försvinna annat än slumpvis, vilket tar längre tid. Men vi ska vara medvetna om att ifall vi inte förstärker en egenskap så tonar den långsamt ut. Sker ingen riktad selektion för att bibehålla den människokära boxern så tror jag att den långsamt kommer att försvinna. Naturligtvis kan vi inte förvänta oss att hundarna ska förbli som förr och det är heller inte alltid önskvärt. Men det Lennart vill få fram är att rasklubbar och uppfödare inte får förneka att en utveckling sker utan istället bör arbeta aktivt för att ta kontroll över dess riktning. Hans råd är att formulera mål och få uppfödarkollegiet att arbeta gemensamt för dessa. Det är bättre att inse att det sker en ständig utveckling än att tro att vi kan bevara allt som det en gång var och sedan faktiskt ändå inte veta om det verkligen bevaras eftersom vi saknar mätbar kontroll. Genetisk variation I avelsarbetet ligger en ständig risk för att vissa ärftliga egenskaper går förlorade. I vilken takt rasen förlorar ärftliga egenskaper, den s.k. genetiska variationen, har inget att göra med antalet djur som finns eller hur många som används i avel, utan det handlar om släktskapet mellan de djur som används i aveln. För att räkna ut förlusten av genetisk variation använder man sig av måttet stegring av inavelsgrad per generation. Med hjälp av detta mått kan man se hur stor del av den kvarvarande genetiska variationen som gått förlorad på en generation. Idag vet man att det finns: - svaga samband mellan populationsstorlek och förlust av genetisk variation - starka samband mellan beräknad inavelsgrad och förlust av genetisk variation - tydliga samband mellan låg genetisk variation och förhöjd frekvens av kända genetiska störningar. Lennart pekar med all tydlighet på problemet med förlorad genetisk variation: Vi vet att en population som saknar genetisk variation inte går att utveckla, vilket innebär att om man har fått in en ärftlig hälsostörning så finns det ingen möjlighet att bli av med den. Boxern har, liksom många andra raser, gått igenom flera trånga flaskhalsar och därmed redan förlorat i genetisk variation. För att öka den genetiska variationen måste avel med obesläktade individer ske och det är inte så enkelt som det låter. Det är lätt att lura sig själv och tro att något är nytt, men man måste gå mycket långt bak i stamtavlorna för att se att det verkligen inte är samma material. Populära importer Den största orsaken till förlust av genetisk variation har varit överutnyttjande av enskilda hanhundar, s.k. matadoravel. Ofta handlar det om importerade avelsdjur som, ofta felaktigt, räknas som friskt blod och sedan tillåts få alldeles för många avkommor. De öppnade gränserna mot omvärlden har för många raser inneburit en starkt ökad import och det är inte alltid som de importerade hundarna bidrar positivt till det nationella avelsarbetet. Ibland får man intrycket att det är en merit i sig att vara importerad och att de övriga kraven på dessa hundar är lägre än för vår svenska avelsbas. Och är det inte märkligt att de importerade djurens söner sällan tycks duga i aveln? Om ett bra avelsdjur tas in i landet och avkomman inte används i avel - vad var det då för kvalitet på avelsdjuret? Som jag ser det måste det enklaste kriteriet för ett bra avelsdjur vara att det lämnar avkomma som lämpar sig för avel. Det är förståeligt att uppfödare som haft dyra utlägg för en import vill ha igen pengarna de lagt ut och att det är lätt att falla för frestelsen att använda en populär hund lite för många gånger. Vi är trots allt människor. Men - och detta

3 är viktigt - man kan aldrig hävda att det är för rasens bästa att låta en viss hund få för många avkommor. Oavsett vilken hund det handlar om så är det aldrig bra att en och samma hund får uppföröka just sina gener. Vi vet att varje hund bär på 5-6 allvarliga defekta anlag (s.k. genetic load) och det kan innebära katastrof för en ras om en viss hund överanvänds i aveln. Det finns så många bra hundar att använda i avel, se till att fördela gracerna mellan dem. En hund behöver inte ha 20 titlar för att vara en utmärkt avelshund och en importerad hund är inte en bättre hund enbart för att den kommer från ett annat land. Inavel och linjeavel Ett annat hot mot raserna och mot den genetiska mångfalden är linjeavel och inavel. Det var inte så länge sedan som dessa två metoder användes även av seriösa uppfödare, men idag vet vi bättre och då kan dessa avarter inte längre tolereras. Vid linjeavel vill man få så många gemensamma gener som möjligt från en bra hund i stamtavlan. Här varieras den nedärvda uppsättningen så att avkomman ändå inte är så nära släkt vad gäller specifika egenskaper. Linjeavel kan liknas vid en sorts lottospel där man hoppas att ett visst resultat ska slå in, men chansen för detta är väldigt liten. Vid inavel söker man skapa en kopia av en hund genom att dubblera vissa gener som man hoppas att båda modern och fadern ska lämna ifrån sig. Problemet är att även gener med negativ verkan dubbleras och man erhåller därmed en ökad andel defekter. Exteriört kan inavel ge en önskad homogenicitet, men hunden är ändå att betrakta som en sekunda produkt enligt Lennart. Det största problemet med in- och linjeavel är att det ger en genförlust. För varje gen som fördubblas så måste en annan gen gå förlorad. Vid genförlust minskar beredskapen för såväl immunförsvar och mentalitet och dessa kan försämras snabbt! En hund kan exvis komma att sakna en gen som kodar för ett visst protein. Det behövs inga dubletter av denna gen, men en förlust kan vara fatal. Såväl inavel och linjeavel är mycket kortsiktiga metoder. Även om man skulle ha tur och avkomman verkligen lyckas få en dubblering av den önskade genen så kan hunden inte nedärva dubbleringen vidare. Vill man fortsätta med denna imaginära avelsframgång så måste man fortsätta att försöka dubblera de önskade generna, med resultatet att ytterligare gener går förlorade. Öka stoltheten över våra skandinaviska hundar Vad är det egna hundmaterialets största merit? frågar Lennart och ger själv svaret. Jo, den gedigna kunskapen om materialet, att vi vet så mycket om dessa hundar. Det betyder att man faktiskt kan förbättra en ras genom att utöka uppfödarnas kunskap om andras avelsmaterial. När vi nu inte har möjlighet att hålla oss själva med alla avelsdjur och behålla alla avkommor tills de är värderade så måste vi använda oss av andras material och se till att sprida ärlig kunskap om våra egna hundar. Lennart har en vision om hur detta skulle kunna gå till: Vi måste byta kunskap med varandra och ha ett informationsflöde så att alla kennlar kan fungera som om de vore en. Det bästa vore om en hel ras kunde jobba som en gammaldags engelsk kennel. Vi har idag inte råd och möjlighet att hålla oss med så mycket hundmaterial som man kunde göra på godsen förr i tiden när hundaveln en gång började, och därför är vi beroende av varandra och av ärlighet, öppenhet. Med glimten i ögat fortsätter han: Det är dock bra att folk är oense ibland, för då kommer de inte att använda samma hanhundar till sina tikar. Detta lämnar kvar en potential av genetisk variation. Men precis som aktier har man ingen glädje av den förrän den realiseras, en outnyttjad genetisk variation gör ingen nytta. Nyttan kommer först när man blandar linjerna.

4 Lennart anser att skandinaviska uppfödare inte är tillräckligt stolta över sina egna hundar. Trots att den största meriten, d.v.s. kunskapen/informationen, finns hos den inhemska uppfödningen så är statusen större för utländska och importerade djur. Gräset är kanske grönare på andra sidan, men nervärderar man inte sitt eget avelsarbete när hundarna inte duger? Skandinaviska hundar är minst lika bra! Vi har mer information och större öppenhet. I många länder är hundvärlden sluten och man delar inte med sig av sin kunskap, särskilt inte vad det gäller fel och brister i det egna materialet. I vissa länder är t.o.m. stamtavlan konfidentiell, den ägs av hundägaren. I Skandinavien finns förmodligen de allra bästa förutsättningarna för avelsarbete. Men gräset är så grönt på andra sidan... Tänk om en hund har vunnit på Cruft s, det räknas som en betydligt större merit än att en hund är helt frisk och har en väldigt bra mentalitet. Lennart lovordar de boxerklubbar som har öppen redovisning av handhundsanvändning, höft- och knäledsröntgen, mentaltester, etc. Kraven för avelsdjur ska vara hårdare än gränsen för kliniska problem. Om vi återgår till exemplet HD så ger det förhållandevis få problem och endast vid de allvarligare fallen, men gränsen för avel måste sättas betydligt hårdare än så. Erfarenhet måste delas för att komma till nytta Lennart återkommer ofta till att man måste känna historien för att kunna göra bra bedömningar i nuet och fatta rätt beslut inför framtiden och det gäller även den del av historien som inte ligger längre tillbaka än år. På något sätt måste vi få information från denna tid som grundar sig på ärlig självrannsakan, för kanske är det så att de gamla sanningarna inte alltid håller? Tidigare åsikter och metoder behöver inte nödvändigtvis vara gångbara i idag, och självklart är det lika viktigt att även det positiva lyfts fram. Det är de nyare uppfödarna som representerar var samhället står idag och åt vilket håll vi går, men de behöver hjälp av mer erfarna uppfödare. Det vore enormt värdefullt om veteranerna i rasklubbarna kunde tala öppet om den avel som bedrevs på exvis 60- och 70-talen. De som varit med länge besitter en stor kunskap och bör vara med och ta tag i de förändringar som är nödvändiga. De äldre får inte bromsa upp och envist hävda att de hade rätt, då kommer de nyare uppfödarna inte att våga göra några förändringar. De nyare behöver få ta del av vad andra har lärt sig tidigare, både positiva och negativa erfarenheter. Det går inte heller att undvika svåra frågor och infekterade diskussioner. Ett exempel är boxerns vita valpar, där man tidigare sett det som självklart att ta bort dessa valpar. Idag säger många av de nyare uppfödarna (och faktiskt även allt fler av de mer erfarna) att det inte kan vara rätt att döda friska individer. Det är viktigt att de får stöd av de som varit med länge för att kunna hitta en lösning för rasens bästa. För Lennart är dock detta exempel inget svårt problem: Moderna människor inser att det finns två lösningar på problemet. Antingen tar man hand om de vita valparna eller så slutar man att producera dem. Svårare än så är det faktiskt inte. Vi har idag kunskapen för att kunna välja om det ska födas vita valpar eller ej, då är det också vår skyldighet att använda oss av den. Ökad kunskap ger ökat ansvar! Lennart varnar för att vi ibland är alltför snabba att döma varandra om något går fel. Ibland ses uppfödare som övermänniskor som man kan tycka sig ha rätten att anklaga hårt om de råkar få fram en sjuk hund eller om något annat går snett. Men uppfödare är vanliga människor som fattar vanliga människors beslut och alla har vi våra fel och brister. Vi måste komma ihåg att uppfödare från början är helt vanliga hundägare som kommit på att de ska ta valpar efter sin hund. Fortfarande är den vanligaste meriten för en avelstik att Jag äger henne.. De som just har börjat med uppfödning har så mycket att lära sig och alla som varit med i rasen länge måste hjälpas åt att utbilda dem. Vi måste komma ihåg att ansvaret för en ras är ett gemensamt ansvar. Urval som gynnar hälsa

5 När vi talar om rasens utveckling kommer man givetvis in på hälsoaspekterna som ett av de allra viktigaste områdena. Om vi kan konstatera att dagens boxer har vissa hälsoproblem så är det ett resultat av det avelsarbete som bedrivits. Då måste man ställa frågan vad är det i avelsarbetet som gett dessa bieffekter? Eller är det slumpen? Det är mycket illa om vi inte funderar över och analyserar vad vårt avelsurval ger för bieffekter. Detta måste vara en av de allra viktigaste frågorna för varje uppfödare. Är det så att vårt urval ger negativa hälsoeffekter så måste vi ändra urvalet till något bättre. Lennart berömmer de rasspecifika avelsstrategier som används i Svenska Boxerklubben och som bl a syftar till att minska mängden lidande. Det är dock viktigt att kontrollera graden av lidande som kan anses komma från olika fel och hälsostörningar. Vi måste lära oss att se till helheten, se vad som skapar lidande och angripa detta. Ett sätt att se på det är så här: Om vi har 10 % HD i en ras, så är det kanske bara 0,1 % som lider. Men om vi har 2 % epilepsi, så lider 2 %. Alltså är 2 % epilepsi mer än 10 % HD i lidande. Det kan vara svårt att ta till sig, men vi måste sätta lidandet i relation och se till hela hunden. Självklart ska HD bekämpas, men vi får inte göra det så lätt för oss att vi enbart ser till HD och andra lätt mätbara defekter. Det finns andra problem som är svåra att både mäta och behandla, exvis hudproblem och klåda och som tycks vara ett ökande problem som orsakar stort lidande hos både hund och ägare. Dessutom bör även mentalt lidande bedömas. Ingen vet hur många hundar som årligen avlivas pga sin mentalitet. Varför avlivas de, är det för att ägarna inte orkar med dem eller inte klarar av dem? Hur besvärliga är dessa hundar? För att kunna angripa problemet måste kunskapen om utslagsorsaker öka. För nästan alla problemställningar gäller att genom att sänka förekomsten så blir de icke-sjuka friskare och antalet sjuka blir färre. I genetiken är det medelvärdet som styr och detsamma gäller produktionen av hundar. Det räcker inte med ett par seriösa och kunniga uppfödare för att hjälpa en ras framåt, och på samma sätt utgör någon enstaka oseriös uppfödare inget större hot mot rasen. Det är istället medelvärdet - det urval som styrt när medelvalpen producerades - som är det väsentliga. Även i en valpkull är det medelvärdet som är intressant och Lennart vill betona vikten av att ha rätt förväntningar på en valp. Sannolikheten att en hund ska få allt bra eller allt dåligt från en förälder är försvinnande liten. Istället blir det en kombination av bra och dåligt från båda. Hans råd är enkelt: En hund blir lika bra som medelvärdet av dess syskon. Ta hellre en vettig hund ur en bra kull än en avvikare i en ojämn kull. Hälsa - försvagat material I naturen är det det normala som överlever, men i hundvärlden är det människorna som styr och vi tycks ha en förmåga att sätta oss över naturen. Självklart ska vi göra vad som står i vår makt för att hjälpa och rädda sjuka hundar, men det är viktigt att tänka på vad det kan få för konsekvenser. En valp som räddas till livet genom att den hela tiden måste hjälpas fram för att kunna dia, är en förmodat svag individ som inte bör gå i avel även om den utvecklas väl i övrigt. Om hunden ändå används får uppfödaren vara ärlig och erkänna att det var för egen vinning och inte för rasens bästa. Ett annat exempel är foder som påstås stärka immunförsvaret. Om det är sant att fodret har denna effekt så kommer det att dölja immunbrister hos hundar. De hundar som inte ska gå i avel ska givetvis ha allt stöd, men avelsdjuren måste prövas så att vi vet att de verkligen är friska. I annat fall kan vi hamna i ett läge där vi måste tillsätta syntetiskt immunförsvar i alla generationer framåt. Genom missriktad omtanke försämrar vi avelsmaterialet. Vi får inte dölja de kommande avelsdjurens ev. brister. Försvagat immunförsvar

6 Det kommer idag många rapporter om boxrar med klåda och andra symptom som kan misstänkas vara kopplade till ett försvagat immunförsvar. Dessa hälsoproblem är ofta förknippade med ett stort och varaktigt lidande för hunden. Vi vet dock alldeles för lite om vad som skapar dessa problem och det är ofta svårt att hitta adekvata behandlingar. Det här med immunrelaterade sjukdomar är mycket intressant och det finns många frågor att ställa. Ökar det i takt med förlorad genetisk variation? Ökar det för att vi inte gör det medvetna urvalet och avlar på hundar med gott immunförsvar? Döljer vi svaga immunsystem på syntetisk väg? Avlar vi på för unga hundar som inte hunnit visa alla sjukdomar och brister? Är det vår ökade kunskap som gör att vi tror att de immunrelaterade sjukdomarna ökar? I vilket fall så tycks boxern vara utsatt och problemet måste tas på allvar. Mycket glädjande är därför att det pågår ett forskningsprojekt på Lennarts institution, med boxer och engelsk bullterrier som studieobjekt. Det primära syftet är att studera atopisk dermatit (hudproblem) och sekundärt kommer infektionskänslighet. Dessutom kommer nedärvningen av vit färg och kopplingen till dövhet att studeras. En utvärdering av befintlig genetisk variation kommer också att ske. Det här är mycket intressanta projekt som vi boxervänner får höra mer om under kommande år. Vi gläds åt Lennart Swensons forskningsintresse för vår ras och hoppas att detta ska kunna ge svaren på många intressanta frågor i framtiden. Råd Slutligen, vad har då Lennart för råd till de skandinaviska boxeruppfödarna? 1. Se till att inte uppföröka HD-statistiken genom importer som överutnyttjas i avel. Här kan man slå två flugor i en smäll - få bort överutnyttjande av enstaka hundar samt få ner HD-siffrorna. 2. Förbättra immunförsvaret. 3. Satsa inte allt på HD-bekämpning. Givetvis ska HD tas på stort allvar och bekämpningen fortsätta, men fundera även över vad det är som kommer att kunna göra rasen sjuk eller impopulär i framtiden och angrip detta. Det är vi människor som skapar de olika idealen, men nu är det hög tid att titta på vilka effekter våra ideal ger och se vad vi kan göra för att slippa oönskade bieffekter. Vi väljer ett ideal och det är inget fel med det, men vad får vi på köpet? Det här är viktiga frågor som måste tas på största allvar. Vi får inte fortsätta att avla fram sjuka djur utan måste ta ansvar och skaffa den kunskap som krävs. Väl valda ord som förtjänar stor eftertanke. Vi tackar Lennart för vänligheten att ställa upp på intervjun och låter honom avsluta artikeln med en positiv slutkläm: Boxern idag är en mycket bra hund mentalt sett. När rasklubbarna för brukshundar i Sverige skisserade på de ideala mentala egenskaperna för deras raser så visade det sig att deras önskningar mycket väl motsvarade dagens boxer. Ni har något riktigt bra hos boxern, se till att förvalta det och lycka till! Artikeln har tidigare publicerats i Boxer Illustrated (2003).

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning www.skk.se/uppfödning 28 mars 2011 ATT LETA AVELSDJUR Genetiken i all ära den hjälper oss inte helt och hållet att hitta de avelsdjur vi behöver. För det behöver vi andra, mer praktiskt tillämpbara verktyg.

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Portugisisk vattenhund är en riktigt gammal ras som har funnits längs hela Portugals kust sedan urminnes tider. Redan så tidigt som på 1200-talet finns

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Inriktning Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig bruksjakthund med god mentalitet,

Läs mer

Framtidsplan för Svensk lapphund

Framtidsplan för Svensk lapphund Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt

Läs mer

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013 UtvärderingavRAS,RasspecifikAvelsStrategi, kortsiktigamålförairedaleterrierår201 SvenskaKennelklubbengodkändeochfastställdeRASförairedaleterrierden22mars2012, förattgällafrånochmedår2012tillochmedår2016.rasharredovisatsiairedaleterrier

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Wolvey Piquet of Clairedale tik f. 1950 Hur väljer vi avelsdjur? Vilka avelsmål har du? Vad känner ni

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Fastställd 2009-01-24 Elisabet Levén Ordförande Svenska Vinthundklubben 1 av 5 Rasklubben för Svenska Podengo Portugués

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2011 Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom specialklubben Svenska Dvärghundsklubben (SDHK) Papillon-Ringens

Läs mer

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Giltighetstid Avelsstrategin och avelspolicyn gäller tills vidare, medan avelsmålens giltighetstid är sju år, dvs. målen skall vara

Läs mer

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Underlag för analys Analysunderlaget är rasdata från SKK fram till och med december 2004. Analyser utgår från att de uppgifter

Läs mer

Avelsstrategi för Australisk terrier

Avelsstrategi för Australisk terrier Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte

Läs mer

Bilaga 1: SBTKs arbete 1990 fram till nu Senast uppdaterad: 2010-07-22

Bilaga 1: SBTKs arbete 1990 fram till nu Senast uppdaterad: 2010-07-22 SBTK:s arbete Svenska Bostonterrierklubben har arbetat aktivt med avelsfrågor sedan 1970-talet. Dock dröjde det till 1994/1995 innan någon nedskriven viljeyttring fanns att tillgå för uppfödarna. Arbetet

Läs mer

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 HISTORIK Redan på 1400-talet dyker den upp inom konsten bl.a. på målningar av Rembrandt. Sydtyskland, närmare bestämt Bayern, anses vara den plats där de ursprungliga

Läs mer

RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011

RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011 RAS Rasspecifika Avelsstrategier För Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011 Sida 1 Rasspecifika avelsstrategier RAS för Petit Basset Griffon

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Revidering av RAS 2012 Fastställt RfG 2013-03-04 / Fastställt SGVK 2013-03-14/Fastställt SKK 2013-09-11 Innehållsförteckning Arbetet med revidering av RAS...

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer 1 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer Kapitel 1 regler för medlemmar i SKK-organisationen Det krävs av varje medlem i SKK-organisationen 1:1 Att behandla

Läs mer

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS, är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS INNEHÅLL Historik... 3 Populationen... 4 REGISTRERINGAR... 4 Målsättning... 5 Tillvägagångssätt... 5 Djur använda i aveln... 5 Målsättning... 6 Tillvägagångssätt...

Läs mer

RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND

RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND Rashistorik Basset Artésien Normand (BAN) är en fransk, kortbent, drivande jakthund. Det är en korsning av bassets från Artois och bassets

Läs mer

RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser

RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser malteser-001 2008-05-28 Sidan 1 av 12 Innehållsförteckning RAS-dokument för Malteser...5 Avelsstrategi och avelsmål...5 Exteriör...5 Hälsa...6 Knäledsstatus...6

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020

Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020 1 Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020 2 Innehållsförteckning Historik sid 3 Population sid 3 Hanhundsanvändning sid 4 Hälsa sid 5

Läs mer

RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK

RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK Vildhund Canaan dog är liksom australisk dingo och carolina dog en s.k. semivild hund. De är återförvildade hundar som härstammar från de tidigaste

Läs mer

Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte framåt och väl avvägda prioriteringar nu)

Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte framåt och väl avvägda prioriteringar nu) Minnesanteckningar fört vid Schnauzer Pinscherklubbens (SSPK) avelskonferens 9 maj 2015 Antal deltagare: 39 anmälda och varav 34 deltagare Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2013 Delreviderad 2016 med avseende på nytt hälsoprogram. Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom

Läs mer

gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7

gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7 gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7 Bakgrund Rasspecifik AvelsStrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s k rasspecifik

Läs mer

Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier

Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier Sidan 1 2006-02-12 Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier Kort historik och bakgrund Den släthåriga foxterriern avlades ursprungligen fram för att fungera som en grythund, s.k. rävsprängare, vid den klassiska

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER 2011-2015 AVELSPOLICY Golden retrieverklubben har som ett övergripande mål att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt

Läs mer

Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31

Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31 Svenska Parson Russell Terrierklubben Rasspecifik Avelsstrategi Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31 Kortfakta för parsonaveln 2008 254 registrerade parson o varav 122 hanar och 132 tikar o varav 4

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR AVEL- OCH HÄLSOKOMMITTÉN Ansvarig avel Syfte Avelsansvariga har som syfte att hjälpa nya och redan etablerade uppfödare med frågor gällande avel på rottweiler. Till tikägare som efterfrågar ska minst tre

Läs mer

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Avelsstrategi för östsibirisk laika 1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Laikan är taigans jakthund nummer ett. Fram till 1970-talet var laikan som jakthund nästan okänd i Norden. Endast enstaka

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund

Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund foto: Mattias Klum Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare och täckhundsägare Svenska Sennenhundklubben 2005-04-08 Rasspecifik

Läs mer

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund.

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund. DEL 2 - Rasspecifika Avelsstrategier Prioriteringar: En god hälsa som möjliggör ett långt liv utan hälsostörningar. I arbetet har utgångspunkten varit att hälsa är ett begrepp som inte bara relaterar till

Läs mer

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Index för bättre ledhälsa nu för fler raser! I januari 2016 införs index för, och i vissa raser

Läs mer

AZAWAKH RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI. Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30

AZAWAKH RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI. Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30 RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI AZAWAKH Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30 Dokumentet är baserat på tidigare RAS 2005-09-06 utarbetat av dåvarande Azawakh-

Läs mer

SWKs Avelsrapport för år 2008

SWKs Avelsrapport för år 2008 SWKs Avelsrapport för år 28 Registreringar Under året registrerades 517 (367) wachtelhundvalpar. (Inom parentes anges siffrorna för 27.) De senaste 1 årens registreringssiffror visas i figur 1. Valparna

Läs mer

RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel

RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel Innehållsförteckning Inledning... 3 Historik... 3 Nuläget... 4 Exteriör... 6 SRD... 6 Mål:... 7 Strategi:... 7 SAR = Silver(grå), Aprikos, Röd... 7 Mål:... 7 Strategi:...

Läs mer

MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN

MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN MH SOM HJÄLPMEDEL I HUNDAVELN PER-ERIK SUNDGREN Avd. för smådjursavel Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7023, 750 07 Uppsala BAKGRUND En tidigare redovisning av ärftlig variation i Svenska Brukshundsklubbens

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för Maremmano Abruzzese (Cane da pastore maremmano abruzzese)

Rasspecifika Avelsstrategier för Maremmano Abruzzese (Cane da pastore maremmano abruzzese) Rasspecifika Avelsstrategier för Maremmano Abruzzese (Cane da pastore maremmano abruzzese) RAS 2013 Reviderat från 2005 Allmänt Namn: Maremmano Abruzzes Grupp: 1 sektion 1, FCI 201 Hemland: Italien Användning:

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi RAS Rasspecifik Avelsstrategi för Bracco Italiano På Svenska Kennelklubbens kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en rasspecifik avelsstrategi, fortsättningsvis

Läs mer

RAS. Golden retriever

RAS. Golden retriever RAS Golden retriever 2012 2016 RAS FÖR GOLDEN RETRIEVER 2012-2016 Innehållsförteckning: Bakgrund & rasens historia 1 GRK:s uppföljning av RAS 2 Avelspolicy & avelsstrategi 5 Klubbstyrelsens uppdrag 6 Långsiktiga

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR Uppföljning rasspecifika avelsstrategier Kapitel 1: Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. Mål 1:1: minst 80 % av kullarnas valpar blir mentalbeskrivna.

Läs mer

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Förändringarna av SShKs Avels- och Uppfödaretiska regler blir mycket omfattande enligt avelsrådets förslag.

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR DALMATINER

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR DALMATINER RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR DALMATINER Ursprung Dalmatinern är en gammal och mytomspunnen hundras. Specialklubben är mån om att dess speciella egenskaper inte fördärvas eller glöms bort. Vår ambition

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Rasanpassad Avelsstrategi

Rasanpassad Avelsstrategi Rasanpassad Avelsstrategi för Hannoveransk viltspårhund Svenska Schweisshundklubben 2005 hannoveransk-viltspårhund-001 2006-02-18 Sid 1 (6) AVELSSTRATEGIER HANNOVERANSK VILTSPÅRHUND INLEDNING Svenska Schweisshundklubben

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever

Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever Rasspecifik avelsstrategi RAS golden retriever Golden retrieverklubben 2005 1 Innehåll RASSPECIFIK AVELSSTRA VELSSTRATEGI TEGI - RAS Avelspolicy och avelsstrategi 3 RAS - vems ansvar 3 AVELSSTRA VELSSTRATEGI

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för RASSPECIFIK AVELSTATEGI för BRETON (epagneul breton) Sidan 1 av 15 Bakgrund Rasspecifik Avelstrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas

Läs mer

För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION

För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION SVENSKA KENNELKLUBBENär hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. I organisationen finns

Läs mer

Kleiner münsterländer

Kleiner münsterländer Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning 1 Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Tillägg till RAS-dokumentet för Cocker Spaniel Utarbetat av Jaktspaniels i Sverige (JIS) mars 2014 INLEDNING Denna del av RAS för cocker spaniel avser

Läs mer

RAS -- Rasspecifik Avelsstrategi för Shiba

RAS -- Rasspecifik Avelsstrategi för Shiba RAS -- Rasspecifik Avelsstrategi för Shiba Förord Vi har valt att helt skriva om vårt RAS av flera orsaker. Föregående RAS-dokumentet, som skrevs under 2005 och fastslogs av SKK 2006, var inte skrivet

Läs mer

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2-2014-08-15 1/14 Rasspecifik avelsstrategi RAS för 2/16 Ursprungligt RAS fastställt av SKK 2006-02-18, reviderad

Läs mer

Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier

Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier för Hamilton-, Schiller-, Smålands-, Finsk-, Luzernoch Gotlandsstövare Förenklad version av RAS för övriga raser organiserade under Sv Stk Svenska Stövarklubbens

Läs mer

Hälsoenkät avseende Australian Shepherd 2012

Hälsoenkät avseende Australian Shepherd 2012 Svenska Australian Shepherdklubben Hälsoenkät avseende Australian Shepherd 2012 Genom åren har återkommande enkätundersökningar genomförts för att kartlägga hälsoläget hos rasen Australian Shepherd i Sverige.

Läs mer

Anteckningar från. Uppfödarkonferens 2008

Anteckningar från. Uppfödarkonferens 2008 Anteckningar från Svenska Rottweilerklubbens/AfR Uppfödarkonferens 2008 VÄLKOMNA! Yvonne Brink hälsade alla välkomna, och framförallt Hans Öierstedt som skulle börja konferensen med att föreläsa om genetik.

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

Resultat HÄLSOENKÄT undersökning

Resultat HÄLSOENKÄT undersökning Resultat HÄLSOENKÄT undersökning (sammanställd av Affe Karlström) Vi vill till att börja med tacka för det goda gensvar det var på att svara på hälsoenkäterna i Kopparbo. Utan detta unika/fantastiska läger

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Uppfödare av. Något för mig?

Uppfödare av. Något för mig? Uppfödare av Något för mig? Kanske går du i tankar om att bli uppfödare av labrador retriever, eller är du redan uppfödare av rasen? Den här broschyren är tänkt att ge några goda råd på vägen. Jag vill

Läs mer

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK.

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. Ett framgångsrikt avelsarbete bygger på att funktionella, trevliga, friska och fina hundar väljs som föräldradjur till

Läs mer

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1.

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1. Genomgång av registreringar 2015 samt följsamheten av de regler som klubben beslutat skall gälla baserade på RAS (rasspecifika avelsstrategier) för westie. WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica

Läs mer

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

WestieAlliansens hälsoenkät 2013

WestieAlliansens hälsoenkät 2013 WestieAlliansens hälsoenkät 2013 Syfte: Vi skall få en god bild av hur rasen mår. Enkätsvaren ska ge en indikation på det som är bra och det som är mindre bra inom rasen samt ge en vägledning om vad man

Läs mer

Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby

Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby Att Sverige fick sin givna plats på världskartan när det gäller Shiba kan vi alla tacka Bror och Inga Karlsson för, grundarna till kennel Manlöten. Rasen var i många

Läs mer

Short Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier.

Short Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier. Short Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier. Även kallad High Toe hos andra raser. -Hej Danne, du jag tänkte kolla med dig angående valpen vi köpte av er, det är så att den saknar en tå. Eller

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond

Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi, RAS På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s.k.

Läs mer

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi

Rasspecifik avelsstrategi Rasspecifik avelsstrategi Svenska Riesenschnauzerklubben 2011 1 Arbetsgruppen som har arbetat med Svenska Riesenschnauzerklubbens RAS (Rasspecifika Avelsstrategier) har bestått av AfRS avelskommitté bestående

Läs mer

RAS Rasspecifika avelsstrategier

RAS Rasspecifika avelsstrategier RAS Rasspecifika avelsstrategier Nova Scotia Duck Tolling Retriever VERSION 2007-01-10 INLEDNING Nova Scotia Duck Tolling Retriever, fortsättningsvis benämnd tollare, är en hundras som under de senaste

Läs mer

Juridik Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-03-25

Juridik Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-03-25 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-03-25 Introduktion Juridikboken är en del i det utbildningspaket som Svenska Kennelklubben (SKK) erbjuder uppfödare och andra hundintresserade.

Läs mer

Alla dessa nya färger. Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 3 2006. Alla dessa nya färger i albinoserien

Alla dessa nya färger. Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 3 2006. Alla dessa nya färger i albinoserien Alla dessa nya färger Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 3 2006. Alla dessa nya färger i albinoserien Nu finns det en mängd roliga färger som alla baseras på olika c-gener, dvs man kan säga

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

RAS-MÖTE COCKER SYDVÄST 2016-01-31

RAS-MÖTE COCKER SYDVÄST 2016-01-31 RAS-MÖTE COCKER SYDVÄST 2016-01-31 Vid pennan: Ingrid Olsson Närvarande: Jens Karlsson, Art-Wave s kennel Anne Lundborg, Blå Ängeln s kennel Ann-Christin Mälberg, Bright Dream s kennel Charlotta Olsson

Läs mer

Manual till Lathunden. En programvara från Genetica

Manual till Lathunden. En programvara från Genetica Manual till Lathunden En programvara från Genetica Innehållsförteckning 1 Lathunden SQL... 4 2 Starta programmet... 4 3 Grundstruktur... 5 4 Tablå... 5 4.1 Vänsta sidan av Tablån - Databasen... 5 4.2 Mitten

Läs mer

Hur kommer man igång?

Hur kommer man igång? Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer

Läs mer

Den 21:a september 2014 gick Birger Ericsson i Filipstad

Den 21:a september 2014 gick Birger Ericsson i Filipstad betydelsefull för dreverrasen. Närlunda Nick fick även ge namnet åt Nickås kennel. Birger med S UCH S JCH Snoddas Den 21:a september 2014 gick Birger Ericsson i Filipstad bort. Birger Eriksson var utan

Läs mer

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI BORDERTERRIER 2012

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI BORDERTERRIER 2012 RASANPASSAD AVELSSTRATEGI BORDERTERRIER 2012 HISTORIK Borderterriern uppstod i trakterna där England och Skottland möts. Rasen har funnits som enhetlig typ mycket länge, formad främst av praktiska krav

Läs mer

EFTERLYSNING EFTERLYSNING SÖKES FERTIL HANKATT

EFTERLYSNING EFTERLYSNING SÖKES FERTIL HANKATT EFTERLYSNING FERTIL HANKATT SÖKES EFTERLYSNING Brist på fertila hankatter Det är inte alltid lätt att leva med en fertil hankatt. De flesta kastrerar sina abessinier- och somalihanar tidigt och det är

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI GOLDEN RETRIEVER Sammanfattning, reviderad 2007 INNEHÅLL RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI RAS... 3 Avelspolicy och avelsstrategi... 3 RAS vems ansvar?... 3 AVELSPOLICY FÖR GOLDEN RETRIEVER...

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel. (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande)

Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel. (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande) Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande) irländsk-vattenspaniel-001 2007-10-31 Sid 1 (19) Innehållsförteckning VAD ÄR RAS?...2 Information

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer