Juridik Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Transkript

1 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

2 Introduktion Juridikboken är en del i det utbildningspaket som Svenska Kennelklubben (SKK) erbjuder uppfödare och andra hundintresserade. Utbildningspaketet vänder sig i första hand till uppfödarna och SKKs ambition är att stärka uppfödarens möjligheter att förstå helheten i avel med rashundar. Avsikten med Juridikboken och delar ur Uppfödarboken är att öka kunskapen om de lagar och regler som finns för uppfödare och hundägare. En fördjupad kunskap om juridik bör till exempel kunna förbättra relationerna mellan uppfödare och köpare. Böckerna behandlar ett flertal viktiga områden som bör åtföljas för att hunduppfödaren inte skall komma i konflikt med de bestämmelser som finns. Däribland kan nämnas SKKs grundregler, köplagstiftningen, skattelagstiftningen och försäkringar. De båda böckerna tar även upp SKKs regler vid import och export av hundar samt gällande lagstiftning. Lycka till med studierna! 2

3 Delmålsbeskrivning Grundkurs juridik Mål Att ge översiktliga kunskaper om SKKs organisation och vilka funktionärsgrupper som utgör ett särskilt stöd för uppfödaren. Att ge goda kunskaper om SKKs grundregler samt gällande registreringsbestämmelser. Att ge grundläggande kunskaper om de krav som samhället ställer på uppfödare vad avser tillstånd för uppfödning, djurskydd och smittspridning. Att ge grundläggande kunskaper om civilrättsliga förpliktelser samt respekt för de etiska principer som bör gälla vid överlåtelse av hund. Att ge orientering om de skatterättsliga konsekvenserna av hunduppfödning. Efter kursen skall deltagaren Ha kännedom om kennelkonsulentens huvudsakliga arbetsuppgifter. Ha kännedom om vilka ID- och ägarregister som finns och hur de används. Inse vilket ansvar det innebär att vara hunduppfödare. Ha goda kunskaper om vilka sanktioner som finns inom SKK-organisationen om man bryter mot grundregler, registreringsbestämmelser och stadgar. Ha goda kunskaper om när tillstånd från miljö- och hälsoskyddskontor eller motsvarande behövs för att bedriva hunduppfödning. Förstå betydelsen av att planera och förbereda en kennelanläggning i enlighet med de riktlinjer som finns för uppfödning av hund. Kunna redogöra för betydelsen av att rengöring av anläggningen sker i enlighet med god praxis och beprövade metoder. Ha mycket goda kunskaper om hur smittspridning kan undvikas och förebyggas. Kunna redogöra för vad som avses med god hundhållning. Ha insikt i lagstiftning som rör försäljning av valpar och vuxna hundar. Förstå det ansvar för uppfödningen som lagstiftningen ålägger uppfödaren. Förstå betydelsen av att vara noggrann i val av valpköpare så att hunden hamnar hos goda hundägare. Ha förståelse för betydelsen av att fortlöpande vara ett stöd för valpköparen. Inse vikten av att som uppfödare icke utlova mer om valpen och dess utvecklingspotential än vad som kan garanteras. Ha kunskaper om skillnaden mellan direkt och indirekt beskattning. Ha kunskaper om när uppfödning blir mervärdesskattepliktig och konsekvenserna av detta. Kunna förstå betydelsen av bokföringslagen och anteckningsskyldighet. Ha kunskaper i hur eventuella inkomster från hunduppfödning ska deklareras. Material Juridikboken, Uppfödarboken och OH-bilder. Dessutom bör kursdeltagarna få tillgång till SKKs grundregler, bestämmelser, broschyrer och de avtal som ingår i kursen, till exempel registreringsbestämmelser och fodervärdsavtal. Köpeavtalet finns som OH, men handledaren kan även beställa kopior av avtalet från SKKs Utbildningsavdelning. Kursdeltagarna bör ha tillgång till Juridikboken och Uppfödarboken före kursstarten. Vissa avsnitt ur studiematerialet bör vara läst innan träffarna. Tidsram för kursen Fyra träffar på vardera 3x45 minuter alternativt under ett veckoslut. Som avslutning kan man genomföra en femte träff där man kan göra ett studiebesök hos en hunduppfödare med kennelanläggning. Kursens genomförande Det som här följer är ett exempel på hur kursen kan genomföras. Kursen bör anpassas till deltagarnas erfarenhet och intresse. Tiden mellan träffarna bör vara så lång att inläsning av aktuella avsnitt inför nästa träff är möjlig. 3

4 Förslag till kursupplägg Inför träff 1 Kursdeltagarna bör ha fått Juridikboken (JB) och Uppfödarboken (UB) i god tid innan träff 1. Läshänvisningar finns också under Råd och anvisningar. Träff 1 Första sammankomsten kan handla om Läshänvisning 1. Svenska Kennelklubbens organisation... UB s SKKs grundregler... JB s och UB s Vem är uppfödare?... JB s Praktisk hundhållning - god hundhållning... UB s Hobbyverksamhet - näringsidkare... JB s Avtalsrätt... JB s Träff 2 Andra sammankomsten kan handla om 1. Att skaffa valpar - parning... UB s Gällande registreringsbestämmelser... UB s Välja valpköpare - köpeavtal... UB s och JB s Köplagstiftningen... JB s Träff 3 Tredje sammankomsten kan handla om 1. Uppfödarens vanligaste avtal... JB s Problem mellan uppfödare och köpare... JB s Juridiska problemlösningar... JB s Skattefrågor och försäkringar... JB s och UB s Träff 4 Fjärde sammankomsten kan handla om 1. Import och export... JB s och UB s Vad säger lagen om tillsyn över hundar?... JB s Djurskyddslagen... JB s Utvärdering av kursen 4

5 Råd och anvisningar Träff 1 Inför träff 1 Vid denna kurs använder vi två av böckerna i serien Hunduppfödaren, Juridikboken och Uppfödarboken. Det är bra att ha bekantat sig med de två böckerna före kursstarten eftersom vissa avsnitt finns redovisade i båda böckerna. SKKs grundregler är basen för hunduppfödaren. Därutöver efter finns det ett flertal regler och bestämmelser som är viktiga för att man skall uppfylla rättsäkerheten i uppfödningen. Kursen ger uppfödaren stor hjälp i dessa frågor och visar också på hur man kan skriva avtal, följa lagar och få förslag på hur man upprätthåller en god hundhållning. Svenska Kennelklubbens organisation Uppfödarboken s , OH över SKKs organisation. Svenska Kennelklubben, SKK, är den centrala huvudorganisation för övriga anslutna klubbar i Sverige. Alla uppfödare och de flesta medlemmar kommer förr eller senare i kontakt med SKK. Därför kan det vara klokt att känna till hur SKK är uppbyggt och hur beslutsgången inom organisationen fungerar. Vad menar vi med specialklubbar och rasklubbar och vilka är deras uppgifter? SKKs Grundregler Juridikboken s. 9-11, Uppfödarboken s , SKKs Grundregler (finns i böckerna) och eventuellt även SKKs stadgar och bestämmelser. SKKs grundregler reglerar uppfödarnas minimiansvar gentemot avelstikar, valpar, köpare och fodervärdar. Grundreglerna är indelade i fyra avsnitt som var för sig är viktiga. Diskutera grundreglerna och särskilt värdet av att de följs. Vem är uppfödare? Juridikboken s Vem är uppfödare? Det finns nog många uppfattningar om detta men hur är det egentligen? Diskutera detta med bakgrund av de två sidor som finns i Juridikboken s

6 Praktisk hundhållning - god hundhållning Läs i Uppfödarboken s , och SKKs broschyr Råd och anvisningar för uppfödare, hundpensionat, hunddagis och liknande verksamheter.. En uppfödare måste tänka på att ha god hundhållning. Hur ska man bygga rastgårdar, hundhus samt sköta hygienen? Diskutera detta i gruppen! Var kan man få råd och anvisningar? Vilka råd kan en kennelkonsulent ge uppfödaren? Detta avsnitt bör ges gott om tid och bjud gärna in en kennelkonsulent. Hobbyverksamhet näringsidkare Juridikboken s När ska man kalla sig näringsidkare och när är uppfödningen en hobbyverksamhet? En redovisning görs inom två områden, ur handelssynpunkt med konsumentköplagens regler och ur skattesynpunkt med skattelagstiftningen. Var går egentligen gränsen för när uppfödaren driver näringsverksamhet eller hobbyverksamhet? Avtalsrätt Juridikboken s När skall man sluta ett avtal eller en överenskommelse? Vad är det som gäller för skrivna och muntliga avtal? Och hur häver man ett avtal? En bra redovisning görs och några exempel visas. 6

7 Råd och anvisningar Träff 2 Vid repetition är det lämpligt att ta upp frågeställningar som uppstått sedan första träffen så de kan belysas genom kursdeltagarnas skilda erfarenheter. Här är tillfälle att beskriva upptäckter på till exempel egna gjorda avtal som gissningsvis blivit grundligt genomgångna av sina ägare sedan första träffen. Att skaffa valpar parning Uppfödarboken s och SKKs parningsvatal. För uppfödaren är en av de viktigaste uppgifterna att föda upp sunda och rastypiska valpar. Vad ska man tänka på inför en parning? När är det lämpligt att para tiken första gången? När ska jag använda hanen vid parning för första gången? Vilka meriter ska avelsdjuren ha uppnått? Vad säger SKKs bestämmelser om detta och har specialklubben/rasklubben några egna bestämmelser? Om det finns möjlighet, bjud gärna in en erfaren uppfödare och/eller en veterinär. Gällande registreringsbestämmelser Uppfödarboken s. 124, SKKs Registreringsbestämmelser och registreringsanmälan (till varje registreringsanmälan följer också ett parningsbevis). I SKKs Registreringsbestämmelser regleras bland annat tillvägagångssättet vid registrering av valpar. Vem får registrera valpar och hur gör man en registrerings-anmälan? Det går också att läsa om registreringsbevis i SKKs grundregler punkt 4. Läs igenom och diskutera registreringsbestämmelserna. Välja valpköpare köpeavtal Uppfödarboken s Läs speciellt Juridikboken s , dock nämns köpeavtal på flera ställen i båda böckerna, läs i registret. OH med SKKs köpeavtal. Exempel på köpeavtalet kan även beställas från SKKs utbildningsavd. Som uppfödare är det viktigt att välja bra valpköpare. Detta är självklart inte lätt. I kapitlet Att sälja valpar ges det många bra tips hur man väljer valpköpare och vad som gäller vid leverans av valpar. 7

8 Vad ska man tänka på vid val av valpköpare? När ska man neka en valpköpare? Man ska också informera och ge råd till valpköparen. Varför är detta så viktigt? Vad ska alltid valpköparen få med sig vid leveransen av en valp? I SKKs Grundregel 4:1 framgår att uppfödaren är skyldig att upprätta en överlåtelsehandling med av SKK fastställt innehåll. Ett köpeavtal skall alltid ange säljare och köpare, köpesumman och ett stort antal andra uppgifter som kan vara viktigt för eventuella framtida konflikter/diskussioner mellan parterna. Hur skriver man ett avtal och hur ska det se ut? Ta fram ett köpeavtal och fyll i detta tillsammans. Ta hjälp av texten i Juridikboken från s. 38 och framåt. Hur ska man göra med köpesumman, ska allt betalas på en gång eller delbetalning? Vad gäller om köparen ångrar sig? När sker leveransen av valpen? Vad menas med kvalitet och egenskaper hos den sålda valpen? Vad gäller vid dolda fel och återköp? Köplagstiftningen Juridikboken s Det går att läsa vidare om köplagstiftningen på följande webbplatser: Konsumentverket ( Justitiedepartementet ( Vad säger lagen om våra rättigheter och skyldigheter som säljare och köpare av hundar? I detta kapitel behandlas kortfattat innehållet i Köplagen, Konsumentköplagen och Konsumentkreditlagen. För vilka ändamål använder vi de olika lagarna? Vad säger Köplagen och Konsumentköplagen om köparens rätt till ersättning, om skadestånd, avbeställning och felaktig vara? Vad säger Konsumentkreditlagen om kreditköp av en vara? 8

9 Råd och anvisningar Träff 3 Vid repetition är det lämpligt att ta upp frågeställningar som uppstått sedan andra träffen så de kan belysas genom kursdeltagarnas skilda erfarenheter. Uppfödarens vanligaste avtal Juridikboken s och följande SKK-avtal: köpeavtal, fodervärdsvtal, parningsavtal och inackorderingsavtal. Uppfödarens arbetsuppgifter är många. För att uppfödningen ska kunna genomföras på bästa tänkbara sätt finns det ett antal hjälpmedel som kan förenkla arbetet. Här behandlas två avtal som ska användas av uppfödaren; köpeavtal och fodervärdsavtal. Dessutom kan följande avtal användas av uppfödaren; parningsavtal och inackorderingsavtal. Köpeavtalet har behandlats tidigare så det tas inte upp här. Det är bra om varje deltagare har ett exemplar av vardera avtal. Det är bra om ni fyller i avtalen tillsammans och samtidigt läser de förklaringar och råd som finns i Juridikboken. Det är viktigt att diskutera vad som ska finnas med på avtalen för att de ska vara så heltäckande som möjligt. Problem mellan uppfödare och köpare Juridikboken s Även om uppfödaren upprättar avtalen på bästa tänkbara sätt kan det uppstå situationer då det blir problem mellan parterna. Under denna punkt redovisas de vanligaste orsakerna till avtalstvister. Om man känner till dessa är det lättare att undvika dem. De avtal som det diskuteras kring är köpeavtal och fodervärdsavtal. Vem avgör hur allvarligt ett fel ska vara på hunden, för att köpet ska hävas? Vad säger Konsumentköplagen och avtalsvillkoret i SKKs köpeavtal om detta? Vilka garantier ska du ge köparen? När konstaterar man att hunden är behäftad med en dold sjukdom, ett s.k. dolt fel, och kan uppfödaren försäkra sig mot ett dolt fel? När har uppfödaren skadeståndsansvar och kan köparen bli skadeståndsskyldig? 9

10 Vad säger bestämmelserna om att fodervärden vägrar att lämna hunden till uppfödaren för parning eller valpning? Diskutera dessa frågor, svaren finns att tillgå i Juridikboken. Juridiska problemlösningar Juridikboken s Hur ska man då gå vidare med en tvist om det visar sig att den inte går att lösa utan juridisk hjälp. När använder jag mig av SKKs juridiska avdelning och när måste vi lösa tvisterna i domstol? Hur arbetar SKKs disciplinnämnd och vad är det som behandlas i nämnden? Dessa frågor får du svar på i detta kapitel. Skattefrågor och försäkringar Juridikboken s och Uppfödarboken s I Sverige har vi ett skattesystem som kan vara svårt att förstå utan experthjälp. I detta kapitel får vi svar på varför vi ska betala skatt på vår hobbyverksamhet. Vi får vidare hjälp med hur man deklarerar för uppfödarverksamheten. När ska uppfödaren starta ett företag i bolagsform och vilka fördelar och nackdelar har denna näringsverksamhet? Vilka regler gäller för momsredovisning och när ska jag betala moms? Vilka försäkringar finns för våra uppfödare och hundar? Varför är det viktigt att hunden är försäkrad? Varför är det viktigt att uppfödaren försäkrar sin näringsverksamhet? 10

11 Råd och anvisningar Träff 4 Vid repetition är det lämpligt att ta upp frågeställningar som uppstått sedan tredje träffen så de kan belysas genom kursdeltagarnas skilda erfarenheter. Import och export Juridikboken s och Uppfödarboken s SKKs registreringsansökan för importerad hund. Det finns även upplysningar på Jordbruksverkets webbplats ( under Djur och veterinär ). De förändrade karantänsbestämmelserna i Sverige har gjort att det blivit lättare att resa utomlands med våra hundar. Detta har också gjort att fler uppfödare funderar på att köpa in avelsdjur för att vidga avelsbasen i landet. Villkoren för införsel av hundar till Sverige regleras i Jordbruksverkets föreskrifter som i sin helhet finns att hämtas hem på deras hemsida. I Juridikboken redovisas vad som gäller för import av hundar inom och utanför EU. Viktiga frågor att ställa sig: Vilken är den nedre åldersgränsen för import till Sverige? Vilka åtgärder skall vara utförda på den hund som importeras till Sverige? Vad gäller vid registrering som importör? När måste du ställa hunden på karantän? Vad skall du tänka på när du transporterar hund mellan olika länder med flyg? Vilka skillnader finns för importerad hund från ett EU-land och ett land utanför EU? Vad säger lagen om tillsyn över hundar Juridikboken s Att vara hundägare innebär ett stort ansvar. De förpliktelser som finns regleras blanad annat av Lagen om tillsyn över hundar och katter. I Juridikboken kan man utläsa att hundägaren har strikt skadeståndsansvar. Vad menar lagen med detta begrepp och kan du göra något åt det om du inte är vållande till skadan? Detta finns reglerat i 6 i lagen om tillsyn över hundar. Jaktlagens 6 är alltid en stor diskussionspunkt. Vad säger paragrafen och vad innebär den egentligen? Får hunden egentligen vara lös i skog och mark? Diskutera denna fråga och reflektera över innehållet i lagparagrafen! 11

12 Djurskyddslagen Juridikboken s Jordbruksverket är tillsynsmyndighet för djurskyddsfrågor. Djurskyddslagen innehåller bestämmelser om vård och behandling av husdjur samt allmänna regler om hur du som hundägare ska sköta din hund på bästa sätt. I detta kapitel redovisar författaren några paragrafer som är viktiga för djurskyddet. Diskutera runt innehållet för dessa paragrafer. Här lämnas exempel på frågeställningar som kan behandlas: Vad innehåller 2 och vad sägs om bruket av elhalsband? Vad sägs om hundar som permanent hålls i rastgård? Vad säger bestämmelserna om kupering av hundar och vem får bestämma om svansen får kuperas? Diskutera kring tillståndsplikten om djurhållning. Hos vem ska man söka tillstånd för verksamheten? Vad säger föreskrifterna om inackordering? När beslutar Länsstyrelsen om förbud att ha hand om djur? Vad säger 19a om avel med kamphundar? 12