ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag till

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den SEK(2011) 751 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (20:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) {KOM(2011) 348 slutlig} {SEK(2011) 750 slutlig}

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. POLITISK BAKGRUND SAMRÅD OCH EXPERTIS PROBLEMFORMULERING MÅLSÄTTNINGAR POLITISKA ALTERNATIV KONSEKVENSANALYS JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING SV 1 SV

3 1. POLITISK BAKGRUND Denna konsekvensanalys behandlar skyddet för de arbetstagare som exponeras för höga nivåer av elektromagnetiska fält i samband med sitt arbete. Denna fråga ingår i EU:s allmänna politik, som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), för att skydda arbetstagarna mot de hälso- och säkerhetsrisker som de utsätts för under sin yrkesverksamhet. 2. SAMRÅD OCH EXPERTIS För lagstiftningsinitiativ på området socialpolitik föreskriver fördraget ett dubbelt samråd med arbetsmarknadens parter. Det första samrådet (artikel i EUF-fördraget) ägde rum den 1 juli 10 september Kommissionen har fått in 16 svar på detta samråd. Den andra fasen av samrådet enligt artikel i EUF-fördraget ägde rum den 20 maj 5 juli 2010 och genomfördes oberoende av konsekvensanalysen. Det inkom 27 svar. Resultatet kan sammanfattas på följande sätt: I allmänhet är båda fackföreningar och arbetsgivare överens om att det nuvarande direktivet är inte den idealiska regleringsformen och att det finns ett grundläggande behov av ett nytt EU-initiativ för att skydda arbetstagare som exponeras för elektromagnetiska fält. Vissa av arbetsgivarnas företrädare (små och medelstora företag och nationella organisationer) uppger emellertid att de föredrar icke-bindande instrument i stället för ett direktiv. Det är allmänt accepterat att gränsvärdena i det nuvarande direktivet är för låga och grundas på alltför försiktiga antaganden. Men medan arbetsgivarna är positiva till att lätta på gränsvärdena, vill arbetstagarnas representanter att långsiktiga hälsoeffekter som ska omfattas av det kommande direktivet. Att undanta vissa kategorier av arbetstagare från direktivets räckvidd välkomnas inte av branschens arbetsgivare (bortsett från tillverkarna av MRT-utrustning). Att medge undantag från exponeringsgränser i särskilda sektorer (sjukvård) medför också vissa problem för branschen. Arbetsmarknadens parter bekräftar att ingen kategori av arbetstagare bör undantas från fördelarna med varje nytt rättsligt instrument, förutsatt att det nya instrumentet ger lämplig flexibilitet som krävs för att tillåta fortsatt verksamhet. Medan arbetsgivarna tillskyndar en flexibel strategi som också tillåter undantag, befarar arbetstagarorganisationerna att flexibiliteten kan försämra skyddet för arbetstagarna om stränga kontroller inte genomförs. Anpassning av de gränsvärden för exponering som definieras i direktivet är godtagbart för både arbetsgivare och arbetstagarorganisationer, tillsammans med en ny strategi som bygger på zonindelning för att möjliggöra bedömning av smärre risker i mindre problematiska situationer. Det föreligger också en samsyn om vikten av operativa riktlinjer. SV 2 SV

4 Hälsokontroller efter exponering som ligger över gränsvärdena som en grundläggande princip välkomnas av fackföreningarna. Arbetsgivarorganisationerna och läkarkåren utrycker tvivel på om detta är rimligt för lågfrekvensområdet, där det kan vara svårt att påvisa effekter. Undantag från gränsvärdena för den medicinska sektorn för att underlätta MRTbehandling ses med skepsis inom andra sektorer, medan fackföreningarna rekommenderar en tidsbegränsning för att undvika en urholkning av skyddslagstiftningen. Under samrådet och konsekvensbedömningen gavs företrädare från medlemsstaterna, experter och berörda parter gott om tillfälle att yttra sig. 3. PROBLEMFORMULERING Problembeskrivning Denna konsekvensanalys behandlar skyddet för de arbetstagare som exponeras för höga nivåer av elektromagnetiska fält i samband med sitt arbete. Denna fråga ingår i EU:s allmänna politik, som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), för att skydda arbetstagarna mot de hälso- och säkerhetsrisker som de utsätts för under sin yrkesverksamhet. Det innebär att detta arbetsdokument endast behandlar arbetstagares (höga) exponering under arbetet och inte den (betydligt) lägre exponering som allmänheten utsätts för när de använder mobiltelefoner, bor i närheten av kraftledningar eller passerar genom metalldetektorer på flygplatser. Arbetstagare kan exponeras för elektromagnetiska fält i många olika verksamheter, t.ex. i samband med Industriprocesser såsom svetsning, hopsmältning, radiosändning och elproduktion, eller i samband med medicinska behandlingsmetoder, såsom magnetisk resonanstomografi (MRT). Överexponeringens påverkan på hälsan kan variera beroende på intensiteten hos och närheten till källan å ena sidan, och på egenskaperna hos den elektromagnetisk strålningen i sig, t.ex. dess frekvens. Symptomen på akuta effekter är väldefinierade. I det höga frekvensområdet (t.ex. radio- och TV-sändningar och radarutrustning) kan svåra brännskador uppstå. I det låga frekvensområdet (t.ex. svetsning, elproduktion och eldistribution) kan inducerad ström påverka funktionen hos det centrala eller perifera nervsystemet och utsatta personer kan också erfara yrsel, illamående, metallsmak eller magnetofosfen (se ljusblixtar). I mycket sällsynta fall kan dramatiska effekter också uppstå när starka magneter drar till sig ett ferromagnetiskt föremål och detta träffar en person som befinner sig mellan magneten och metallföremålet. Frågan om skydd för arbetstagare som exponeras för elektromagnetiska fält har redan behandlats på EU-nivå under 2004 då Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/40/EG 1 antogs. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/40/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG), EUT L 184, , s. 1. SV 3 SV

5 Det visade sig mycket snabbt att direktivet såsom det antagits, särskilt de bindande gränsvärdena för exponering, skulle förorsaka stora problem vid genomförandet och även hindra vissa viktiga medicinska behandlingsmetoder och relaterad forskning i avancerade medicinska tillämpningar såsom MRT. Å andra sidan blev stora mängder nya vetenskapliga data tillgängliga som tydligt visade att vissa exponeringsgränser i direktivet var alltför försiktigt tilltagna. Det var nödvändigt att finna en lösning på problemet eftersom slutdatumet för införlivande av direktivet i medlemsstaterna närmade sig. Kommissionen beslutade därför att genomföra en fullständig översyn av situationen. Vem påverkas och hur? Enligt uppgifter från berörda parter påverkas över arbetstagare (egenföretagare ej medräknade) på mer än arbetsplatser i EU. Sektor Arbetstagare Arbetsplatser/bedömningar Elenergi Hälso- och sjukvård Metallindustrin Telekom och radiooch TV-sändningar Järnvägar Övrigt Totalt Källa: Information från berörda parter. Arbetstagare inom både vårdsektorn och industrin kan utsättas för mycket högre nivåer än dem som fastställs för allmänheten. Allmänheten har normalt inte tillträde till områden där höga exponeringsnivåer förekommer. Tabellen nedan visar de möjliga hälsoeffekter som kan uppstå i en rad yrkesverksamheter samt tillhörande frekvensområde(n). Frekvensområde Relaterade verksamheter Möjliga hälsoproblem 0 Hz Magnetresonansteknik Lyft kranar Elektrokemiska processer 50 Hz Kraftledningar Elproduktion och eldistribution Svetsning 100 Hz khz Magnetresonansteknik (gradientfält) Säkerhetsproblem: Okontrollerad attraktion av ferromagnetiska metaller Hälsoproblem: Yrsel, metallsmak, huvudvärk Huvudvärk, magnetofosfen, oönskade effekter på det perifera nervsystemet SV 4 SV

6 9 khz Elsvetsning 30 khz Industriell induktionsuppvärmning 300 khz AM radio Industriell induktionsuppvärmning 3 MHz AM radio Plastsvetsning Dielektrisk pressning Induktionshärdning FM radio Träförädling 300 MHz TV Diatermi GSM Dielektrisk vulkning 3 GHz Stöldskyddssystem Radar Satelliter (kommunikation med) 30 GHz Överföring av digitala och analoga videosignaler Källa: Agoria (BE) Good Practice Guide Effekter på nervsystemet Brännskador Termisk stress Problemets underliggande orsaker Den senaste forskningen 2 tyder på att direktiv 2004/40/EG är strängare än nödvändigt på vissa punkter. Sedan publiceringen 1998 av rekommendationerna från Internationella kommissionen för skydd mot icke-joniserande strålning (ICNIRP), som direktivet grundar sig på, har nya vetenskapliga data blivit tillgängliga om effekterna av lågfrekventa fält. Dessa uppgifter tyder på att vissa av de nuvarande gränsvärdena skulle kunna vara alltför låga. Enligt varningar från i synnerhet vårdsektorn kommer direktiv 2004/40/EG, även med mindre stränga rekommendationer, att utesluta 5 8 % av de medicinska behandlingsmetoderna, eftersom exponeringen av sjukvårdspersonal som arbetar med MRT-utrustning kan överskrida gränsvärdena 3. Det skulle inte vara önskvärt, eftersom användningen av MRT har många fördelar för patienterna: tekniken möjliggör diagnostisering av sjukdomar där det tidigare var omöjligt och kirurgiska ingrepp utan användning av röntgenstrålar, medan nästan varje vecka nya tillämpningar utvecklas till gagn för patienter. Å andra sidan måste också säkerheten och hälsan för sjukvårdspersonal säkerställas. 2 3 Forschungsbericht 400: Elektromagnetische felder am Arbeitsplatz Abschlussbericht, ISSN , mars 2010 (BMAS rapport). ICNIRP-riktlinjer: Guidelines for limiting exposure to time-varying electric and magnetic fields (1 Hz to 100 khz): Publicerade i december ) Projekt VT/2007/017: An Investigation into Occupational Exposure to Electromagnetic Fields for Personnel Working With and Around Medical Magnetic Resonance Imaging Equipment; slutlig rapport den 4 april ) Assessment of electromagnetic fields around magnetic resonance (MRI) equipment (2007) SV 5 SV

7 Genomförandet av den rättsliga ramen läget Den gällande lagstiftningen skiljer sig kraftigt åt från en medlemsstat till en annan. En detaljerad översikt återfinns i bilaga 1 till rapporten. Mycket få medlemsstater har påbörjat införlivandet av direktiv 2004/40/EG, och ibland har de tillåtit en viss flexibilitet för att säkerställa en korrekt användning av MRT-tekniken (även om sådan flexibilitet inte är tillåten enligt direktiv 2004/40/EG). Andra länder förlitar sig för närvarande på befintliga ickebindande normer eller använder ICNIRP:s rekommendationer som en praktisk referens. Medlemsstaterna har lagt införandet av ny nationell lagstiftning för att införliva direktiv 2004/40/EG på is i avvaktan på ett klargörande och ett nytt förslag från kommissionen. Om situationen förblir som den är måste alla 27 medlemsstaterna införliva bestämmelserna i direktiv 2004/40/EG senast den 30 april Detta skulle naturligtvis omintetgöra kommissionens ansträngningar att finna lösningar på de problem som togs upp och skulle definitivt inte att bli det resultat som förväntas av regeringarna, arbetsmarknadens parter och de flesta aktörerna. EU:s rätt att vidta åtgärder på området samt frågan om subsidiaritet Lagstiftningsåtgärderna på området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen grundas på artikel a och i EUF-fördraget, som uttryckligen medger europeiska insatser på det området. Efter antagandet av direktiv 2004/40/EG ansåg kommissionen, parlamentet och rådet att EUåtgärder var det bästa sättet att skydda arbetstagarna från risker i samband med yrkesmässig exponering för elektromagnetiska fält. För närvarande kan kommissionen inte se någon ny bevisning för avvikelser från det val som gjorts av parlamentet och rådet Behovet av att skydda arbetstagare är fortfarande nödvändigt. Med beaktande av den situation som beskrivs under punkt 2.5 i rapporten och det behov av översyn som erkänns av alla parter, tycks det som om kommissionen måste vidta åtgärder inom ramen för sin initiativrätt. 4. MÅLSÄTTNINGAR Baserat på det allmänna målet att skydda arbetstagare under deras yrkesutövning är målet att skydda dem mot skadliga elektromagnetiska fält. Eftersom exponering för elektromagnetiska fält är en komplex risk är det nödvändigt att fastställa mer konkreta åtgärder för att säkerställa ett adekvat skydd för arbetstagarna samtidigt som man inte otillbörligt hindrar användning och utveckling av industriella och medicinska metoder eller ålägger företagen oproportionerligt betungande bördor, särskilt de små och medelstora företagen. Det operativa målet är att garantera effektiviteten hos de åtgärder som vidtas för att skydda arbetstagare som exponeras för elektromagnetiska fält genom att fastställa lämpliga gränsvärden och ge arbetsgivarna lämplig information om nödvändiga riskhanteringsåtgärder. 5. POLITISKA ALTERNATIV Alternativ A: Ingen åtgärd SV 6 SV

8 I praktiken innebär detta att direktiv 2004/40/EG ska införlivas senast den 30 april 2012 i lagstiftningen i samtliga medlemsstater. Alternativ B: Ett nytt direktiv med reviderade gränsvärden för exponering Direktiv 2004/40/EG ersätts med ett nytt direktiv med reviderade gränsvärden för exponering som är högre än tidigare, men som ligger i linje med vetenskapliga evidens. En närmare beskrivning ges i bilaga 3 till rapporten. Alternativ C1: Ett nytt direktiv med reviderade gränsvärden för exponering och partiella undantag Direktiv 2004/40/EG ersätts med ett nytt direktiv med reviderade gränsvärden för exponering som är högre än tidigare, men som ligger i linje med vetenskapliga evidens (se alternativ B). Dessutom erbjuds villkorade undantag för MRT, som dock fortfarande kommer att underkastas allmänna kraven för hantering av risken med elektromagnetiska fält. Alternativ C2: Ett nytt direktiv med reviderade gränsvärden för exponering och fullständigt undantag för MRT Direktiv 2004/40/EG ersätts med ett nytt direktiv med reviderade gränsvärden för exponering som är högre än tidigare, men som ligger i linje med vetenskapliga evidens (se alternativ B). Medicinsk MRT kommer att helt och hållet undantas från kraven i direktivet om elektromagnetiska fält. Alternativ D1: Direktivet ersätts med en rekommendation Direktiv 2004/40/EG ersätts med icke-bindande rekommendationer om elektromagnetiska fält för arbetslivet, som bygger på de senaste internationella rekommendationerna. Dessa rekommendationer skulle utformas på ett liknande sätt som rådets rekommendation från 1999 om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Alternativ D2: Frivilliga avtal mellan arbetsmarknadens parter Direktiv 2004/40/EG ersätts med ett frivilligt avtal mellan arbetsmarknadens parter på EUoch branschnivå i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Alternativ E: Ingen EU-lagstiftning Direktiv 2004/40/EG byts ut medan direktiv 89/391/EEG (ramdirektivet) och befintliga nationella bestämmelser på området fortsätter att gälla. I och med frånvaron av nationella bestämmelser i vissa medlemsstater kommer det att förekomma oreglerad exponering för elektromagnetiska fält i yrkeslivet, vilket kan medföra ökade risker, minskad jämställdhet osv. Med detta alternativ kan det antas att exempelvis de länder som redan (delvis) har genomfört direktivet om elektromagnetiska fält inte skulle återkalla sin lagstiftning om elektromagnetiska fält. Berörda parter ansåg dessa alternativ relevanta. Exempel på alternativa lösningar som inte analyserats närmare är en mer sektorsinriktad strategi, som begränsar lagstiftningen till bestämmelser om säker utrustning eller enbart inriktas på mjuka policyinstrument såsom informationskampanjer och vägledande dokument. SV 7 SV

9 6. KONSEKVENSANALYS Utgångspunkt för konsekvensanalysen Utgångspunkten för analysen är att anta att ramdirektivet har genomförts fullt ut medan direktivet om elektromagnetiska fält ännu inte har genomförts. Detta motsvarar det rådande rättsläget. Diskussioner med experter och berörda parter har gett för handen att miljömässiga effekter inte är troliga, så de har inte bedömts. Sociala konsekvenser De viktigaste sociala konsekvenserna är de möjliga hälsoeffekterna på cirka 1,5 miljoner arbetstagare, bl.a. ett mycket mindre antal särskilt utsatta arbetstagare, t.ex. personer med medicinska implantat eller gravida kvinnor. I detta avseende finns det en klar preferens för alternativ A, B och C1. Alternativ A är strängast men kan leda till strängare skydd endast på papperet. Alternativ C2 rankas efter dessa tre alternativ, eftersom skyddet av arbetstagare i områden med höga exponeringsnivåer är markant svagare än i de andra alternativen. Andra viktiga sociala effekter är fördelarna i form av mycket viktiga medicinska MRTtillämpningar riktade till allmänheten. Alternativen A och B kommer inte att ge tillräcklig flexibilitet för att möjliggöra alla sådana behandlingar. Alla andra alternativ kan ge denna flexibilitet. Ekonomiska konsekvenser Enhetliga europeiska regler som möjliggör rörlighet och utbyte hör till de positiva ekonomiska effekterna. Dessa tillgodoses bäst genom alternativ A, B, C1 och C2, medan alternativ D1, D2 och E troligen kommer att medföra en bibehållen hög grad av osäkerhet. En annan viktig ekonomisk aspekt är möjligheten att utveckla ett företag med så få restriktioner som möjligt, vilket underlättar tillväxt och att upprätthålla eller rent av skapa sysselsättning i Europa. När det gäller alternativen A och B betraktas de som ganska restriktiva och anses hindra ekonomisk utveckling i vissa områden i en utsträckning som inte förväntas vid något av de andra alternativen. Kostnaderna för efterlevnadskontroll och administration Sammanfattning av de totala kostnaderna för efterlevnadskontroll och administration för varje alternativ: SV 8 SV

10 Politiskt Alternativ Totala kostnader (miljoner euro) A: Ingen förändring av EG/2004/ B: Nya utsläppsgränsvärden för alla sektorer C1: Möjlighet till undantag från utsläppsgränsvärden 511.7* C2: Vissa arbetstagare undantas D1: Endast ickebindande rekommendationer D2: Sektorsavtal endast E: Inga EU-åtgärder * bland annat förbättrad utbildning för MRT Alternativ A är mest kostsamt att genomföra. Alternativ B innebär lägre genomförandekostnader än alternativ A, eftersom många verksamheter inom metallindustrin, t.ex. induktionsuppvärmning och elektrolys, i de flesta fall skulle hamna inom de nya gränsvärdena. Följaktligen skulle arbetsgivarna i metallindustrin inte behöva vidta omfattande åtgärder för att minska exponeringen genom att ändra arbetsmetoderna. Alternativ B är emellertid dyrare än i de andra alternativen pga de kostnader som är särskilt förbundna med MRT. De övriga alternativen kommer att ha mycket snarlika kostnader. Alternativen C2 och E utvärderas under antagandet att arbetsgivarna kommer att behöva utföra en riskbedömning utöver den som krävs av ramdirektivet. Extrakostnader kommer att uppstå t.ex. för telekomsektorn och elproduktions-/eldistributionssektorn, som skulle fortsätta att följa ICNIRP-rekommendationerna enligt direktiv 2004/40/EG, eftersom de inte utgör ett problem för dem. De små och medelstora företagen vill ha förenklad information på EU-nivå. Enkla och korta sektorspecifika riktlinjer (checklistor) kommer därför att behövas oberoende av vilket alternativ som väljs. Märkning av utrustning och bättre tillverkaruppgifter kan bidra till att identifiera de situationer där det inte krävs någon detaljgranskning. SV 9 SV

11 7. JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN Oberoende av vilket alternativ som väljs kan fördelarna inte beskrivas på ett enkelt sätt. Hälsofördelarna kan anges endast i den mån någon negativ effekt inte kommer att inträffa under gällande eller framtida gränser. Detta bör gynna alternativen A till C2. Eftersom nya vetenskapliga rön tyder på att exponeringsgränserna enligt alternativ B kommer att garantera skydd mot överexponering, innebär alternativ A endast nackdelar, eftersom det kommer att medföra begränsningar av vissa verksamheter och generellt sett en minskad vilja att efterleva bestämmelserna. I den andra änden av spektrumet av möjligheter, kan alternativen D1 (rekommendation), D2 (frivilliga avtal) och E (ingen EU-lagstiftning) förkastas. Berörda parter och experter har uttryckt en stark preferens för en enhetlig europeisk lagstiftning som ger arbetsgivare och arbetstagare rättslig och fysisk säkerhet. Även om elektromagnetiska fält i sig inte är något större problem, anses en enhetlig europeisk lagstiftning på området bidra positivt till den inre europeiska marknaden. Om man avstod från gemenskapsåtgärder på området elektromagnetiska fält, skulle dessutom den uppmärksamhet som ägnas åt risker med elektromagnetiska fält minskas avsevärt, vilket skulle kunna få negativa hälsoeffekter. De tre återstående alternativen är B (reviderade gränsvärden för exponering), C1 (reviderade gränsvärden för exponering samt villkorade undantag från vissa bestämmelser för medicinsk MRT) och C2 (reviderade gränsvärden för exponering och fullständiga undantag från direktivet för vissa verksamheter). Alternativ B har den fördelen att det införs enhetliga regler för elektromagnetiska fält med exponeringsgränser som redan är tillräckligt höga för ett stort antal arbetsplatser, så att det inte längre finns någon risk för överexponering. Jämfört med alternativ A är antalet situationer med möjlig överexponering betydligt lägre. Alternativ B är i linje med de senaste vetenskapliga rönen. Nackdelen med detta alternativ är att det finns vissa verksamheter (t.ex. vissa MRT-behandlingar) där tillfällig överexponering är möjlig. Att helt stoppa denna verksamhet som i vissa fall är nära kopplad till tekniska framsteg och direkt bidrar till medborgarnas hälsa och välbefinnande är problematiskt. Alternativ C1 har den fördelen att det införs enhetliga regler för elektromagnetiska fält på de flesta områden, precis som för alternativ B, samtidigt som undantag från exponeringsgränserna för medicinsk MRT medges tillsammans med förstärkta förebyggande åtgärder i situationer där det finns risk för överexponering. Som vid alternativ B bygger detta på de senaste vetenskapliga rönen. Det skulle emellertid vara mer flexibelt än alternativ B. Nackdelen med alternativ C1 är att en strängare och mer kontrollerad arbetsmiljö krävs när undantag görs. Alternativ C2 har också den fördelen att enhetliga regler för elektromagnetiska fält införs på de flesta områden, och att det möjliggör flexibla lösningar i situationer där det finns risk för överexponering. Skyldigheterna när det gäller riskbedömningar är lägre för de undantagna sektorerna. Detta minskar också kostnaderna för att efterleva detta alternativ. Nackdelen med detta alternativ är risken att det leder till lägre arbetarskydd. Dessutom skulle det uppmuntra större variation i skyddet av arbetstagarna, vilket strider mot både andan och bokstaven i ramdirektivet. SV 10 SV

12 Slutsats om kostnader: Kostnaderna för alternativ C1 är högre än för de mindre stränga alternativen C2 till E. För en relativt begränsad ökning av kostnaderna uppnår alternativ C1 emellertid mycket bättre resultat än ovannämnda alternativ på grund av andra, mer kvalitativa effekter, och garanterar en hög skyddsnivå för arbetstagarna. Kostnaderna för alternativ C1 är betydligt lägre än för alternativ A och motsvarar nästan alternativ B samtidigt som MRTsektorn och branschen ges den flexibilitet de behöver. Följaktligen, på grundval av dessa överväganden och i överensstämmelse med undersökningsresultaten föredrar kommissionen alternativ C1. Bedömning av undersökningen Under utarbetandet av konsekvensanalysen genomfördes en undersökning och 166 svar inkom. Generellt visar undersökningsresultaten entydigt att alternativ C1 föredras av de berörda parterna. 8. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING I ramdirektiv 89/391/EEG och de efterföljande 19 särdirektiven enligt artikel 16.1 föreskrivs en regelbunden översyn av effektiviteten hos deras genomförande. Sedan 2007 har denna systematiska översyn harmoniserats och utförs vart femte år av samtliga medlemsstater för alla risker som omfattas av direktiven. En rapport utarbetas därefter av kommissionen. En viktig del av processen för utvärdering och övervakning av EU:s lagstiftning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är dessutom de kommittéer som för samman nationella experter från EU:s medlemsstater, i synnerhet den trepartssammansatta rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, som inrättades genom rådets beslut 2003/C 218/01, och yrkesinspektörskommittén (SLIC), som inrättades genom kommissionens beslut 95/319/EG. SV 11 SV