Riktlinjer för kursplaner Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Riktlinjer för kursplaner fakulteten Allmänt En kursplan är ett juridiskt dokument som reglerar viktiga aspekter av institutionens skyldigheter gentemot studenterna. En kursplan ska vara tydligt forskningsbaserad och spegla det aktuella forskningsläget inom olika discipliner. fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kursplanerna inom lärarprogrammet, master- och magisterutbildningar samt fristående kurser inom fakulteten (UVF). Till fakultetens ansvarsområde hör också uppdragsutbildningar och de fortbildningskurser som ges av Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, samt Avdelningen för rektorsutbildning. Fakultetsnämnden har delegerat beslutanderätten över kursplaner till UVF-nämndens utbildningsutskott. För en specifik kurs gäller dock att litteraturlistan oftare än kursplanen är föremål för översyn och revidering. Nämnden har därför delegerat beslutanderätten över kurslitteraturen till institutionerna. När det gäller nya kursplaner ska dock litteraturlistan ingå i kursplanen så att utskottet har möjlighet att ta hänsyn till kursen i sin helhet. Vissa kursplaner är gemensamma för lärarstudenter och studenter på program/fristående kurs inom andra fakulteter än UVF. Följande kursplaner ska alltid fastställas/revideras av utskottet. Kursplaner för kurser som enbart ges för lärarstudenter Kursplaner inom UVF:s institutioner (inklusive Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, samt Avdelningen för rektorsutbildning). För övriga kursplaner gäller att de ska föreläggas utskottet för godkännande i samband med att förslag lämnas om att de ska föras in i förteckningen över de kurser som kan ingå i Lärarexamen (Bilaga till Lärarprogrammets utbildningsplan). Riktlinjerna ska användas vid beredning av nya kursplaner, samt vid revideringar av befintliga kursplaner. Följsamhet mot riktlinjerna nedan utgör en förutsättning för att kursplanerna ska behandlas av utbildningsledaren och i utbildningsutskottet. Fakultetsnämnderna har ett stående återrapporteringsuppdrag (UFV 2008/535) om vad som gjorts för att integrera genus- och jämställdhetsperspektiv i undervisningen. Därför ska kursplaner framgent innehålla mål som beaktar dessa perspektiv. Handläggning Nya kursplaner Institutionsstyrelsen eller motsvarande beslutar om förslag till kursplaner. Om styrelsen godkänner kursplanerna så innebär detta att de går vidare till utbildningsutskottet där de fastställs. Ärendet bereds av utbildningsledaren som lämnar förslag till beslut. Utskottet kan sedan delegera till utbildningsledaren att göra vissa justeringar innan verkställandet fastställs. Utbild- 1

2 ningsledaren informerar sedan berörd studierektor som vid behov genomför nödvändiga revideringar. När kursplaner uppfyller de krav som fakultetsnämnden ställt verkställer utbildningsledaren fastställandet i SELMA. För att utskottet ska kunna behandla en kursplan måste institutionerna anmäla kursplanerna till utbildningsledaren minst tre veckor före det att handlingarna skickas ut inför ett sammanträde. Konkret anmäls kursplaneärenden genom att institutionen skickar kurskoder, protokollsutdrag (från institutionsstyrelser eller motsvarande ) samt ett följebrev till utbildningsledaren. Reviderade kursplaner Verkställandet av revidering av redan fastställda kursplaner är i normala fall delegerat till utbildningsledaren. Det innebär att kursplanen efter inläggning i SELMA och beslut i institutionsstyrelsen går direkt till utbildningsledaren. OBS! Alla ändringar i redan befintliga kursplaner ska markeras genom text editorn i SELMA. Den fungerar på precis samma sätt som spåra ändringar i word. Gör så här: Öppna den kursplan du vill revidera. Tryck på den gröna knappen Revidera Gå till fliken Beskrivning och tryck på den gröna knappen Aktivera text editor. Allt som ligger under flikarna, Beskrivning, Delar/moment samt Kurslitteratur påverkas av spåra ändringar funktionen. Ändringar i Basdata och Allmänt syns inte med hjälp av editorn. Det innebär att sådana ändringar måste specificeras i ett följebrev. Kursplanens innehåll För att underlätta institutionernas arbete med kursplaner följer dokumentet de rubriker som används i SELMA. Basdata Detta är det första steget i att skapa en kursplan och innehåller viktiga bärande uppgifter för kursen. Basdata kan inte ändras med mindre än att en ny kurskod skapas. Kursens svenska benämning Om kursen är en uppdragsutbildning ska det framgå namnet genom att titeln avslutas med uppdragsutbildning. Om kursen är en kurs inom lärarlyftet ska det framgå av titeln genom att den slutar med lärarfortbildning. T ex: Inte bara Examensarbete utan Examensarbete i didaktik Tänk också på att undvika överflödiga ord. Försök att skriva en så enkel och kortfattad kursbenämning som möjligt. Kursens engelska benämning Engelsk översättning av kursbenämningen ska vara språkgranskad. 2

3 Kurskod: Obligatoriskt, om kursen är en uppdragsutbildning ska kurskoden börja med en 8. Antal poäng/poängtyp Antal högskolepoäng Betygskala T ex: U-VG Här är det viktigt att tänka på att om man vill ändra i betygsskalan så måste man skapa en ny kurs. Utbildningsområde För varje kurs ska det framgå inom vilken/vilka utbildningsområde/-n kursen ligger. Utbildningsområdet avgör den ersättning som ligger till grund för kursen. Utbildningsområden vid uu= Humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, farmaci, vård, medicin, undervisning och övrigt. Utbildningsnivå En kurs kan vara på förutbildning, avancerad nivå eller grundnivå. SCB-ämne En obligatorisk uppgift som rapporteras vidare till SCB för statistik. Huvudområde/Successiv fördjupning En kurs kan tillhöra ett eller flera huvudområden. Om kursen inte tillhör något huvudområde så anges det men inget huvudområde. Om kursen tillhör ett huvudområde måste också successiv fördjupning anges. I SELMA finns en klickbar lista där ni kan välja olika alternativ. Du kan inte ändra eller ta bort ett huvudområde efter det att kursen fastställts första gången, men du kan lägga till huvudområden. Huvudområdet definierar inriktningen på examen, medan fördjupningen indikerar kursens fördjupning inom huvudområdet i relation till examensfodringarna. För kurs som ingår i Lärarprogrammet innebär progressionen krav på en successivt bättre kompetens i relation till läraryrket, parallellt med fördjupningen i fråga om vetenskapligt förhållningssätt och traditionella ämneskunskaper. Allmänt Giltig från och med Ansvarig enhet Medverkande enheter: Kom ihåg att förutom andra medverkande enheter också lägga till den fakulteten, annars ser inte vi kursplanerna i SELMA. Programkoppling 3

4 Om kursen ges inom program ska den kopplas till det program eller de program/inriktningar som den ges inom. Behörighet/förkunskapskrav Behörigheter ska anges så kortfattat som möjligt. Följande exempel på behörigheter för Didaktik C har överflödiga och ibland oklara formuleringar: Didaktik A och Didaktik B eller Avklarad Didaktik B eller Genomgången Didaktik B. Det räcker att skriva Didaktik B. På en del institutioner anges behörigheten till B-, C- och D-kurser till 75% av föregående Terminskurs (eller antal avklarade poäng från en viss terminskurs). Institutionerna avgör själva hur de hanterar denna fråga. Endast kunskaper som är nödvändiga för att klara av kursen får tas upp i behörigheten. Ange här också från vilken vecka kursplanen ska vara giltig. Beslut och riktlinjer t ex Kursen ges inom Lärarprogrammet. Den ingår i inriktningen Hem- och konsumentkunskap. Kursplanen gäller från och med höstterminen Mål (förväntade studieresultat) Inled målavsnittet med en kortfattad syftesformulering som t ex behandlar kursens plats i en inriktningen, tänkt progression, vem kursen riktar sig till eller andra uppgifter ni menar är relevanta för att förstå varför målformuleringarna ser ut som de gör. Målen anger vad studenten ska förväntas kunna göra efter genomgången kurs. Detta betyder att målen inte kan uttryckas i termer av relativa mål eller passiv förståelse. Målen ska vägleda examinationen. Det ska vara tydligt för såväl lärare som student om målen blivit uppfyllda eller inte. Mål ska beskrivas som förväntade studieresultat. De ska formuleras så att de tydligt beskriver vilka kunskaper, färdigheter och vilken kompetens studenten ska ha efter avslutad kurs eller utbildning med minst betyget Godkänd att målen blir begripliga för studenter, lärare och andra intressenter, t.ex. arbetsgivare (anställningsbarheten ska främjas) att de kan vara utgångspunkt för kurs- och utbildningsplanering, för examination samt för uppföljning och kvalitetssäkring att det framgår att kursen vilar på vetenskaplig grund och förmedlar ett vetenskapligt förhållningssätt att de visar på progressionen i utbildningen att de är kopplade till kursens innehåll att de om möjligt är mätbara att de är realistiska att uppfylla under kurstiden 4

5 Vissa mål är av generell/allmän karaktär, t.ex. generiska kompetenser som förmåga till självständig problemlösning och skriftlig och muntlig kommunikationsförmåga, analytisk förmåga, kritiskt tänkande, informationssökning, tidsplanering. Andra mål kan rubriceras som ämnesspecifika eller inriktningsspecifika, vilket innebär att de är förknippade med ämnet eller ämnesområdet och vad som är specifikt för detta. Mål för en inriktning är de specifika mål som ska uppnås inom ramen för en inriktning och som är mer detaljerade än utbildningsplanens mål, t ex riskbedömning av kemilaborationer och regler för djurförsök och blodlaborationer. Progression i studierna kännetecknas av ökat djup/ökad komplexitet inom ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområdet ökad bredd/ökad komplexitet inom ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområdet mer betoning av analys och syntes i kurser på högre nivå. När det gäller färdighetsmål och kompetensmål kan progression kännetecknas av ökad självständighet ökat ansvar för det egna lärandet ökat ansvar i relation till ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområdet bättre förmåga att kommunicera kunskaperna inom ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområdet. Mål för kurs som ingår i program ska stämma överens med utbildningsplanens mål. Om det handlar om en lärarutbildningskurs: tänk då också på att ta hänsyn till de mål som finns i examensordningen för lärarutbildning. Vad avser mål för kurser inom verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet ska de relatera till innehållet i fakultetsnämndens riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning och skriften Att lära till lärare. Här kommer några exempel på formuleringar som är lämpliga respektive olämpliga som lärandemål: Lämpliga mål: Efter avslutad kurs ska studenten för att erhålla betyget Godkänd kunna: * Använda analytiska begrepp för att tolka pedagogiska lärprocesser. * Identifiera och diskutera forskningsaktuella frågor inom ämnesdidaktik. * Utifrån valt teoretiskt perspektiv formulera en egen frågeställning Medan nedanstående mål inte kan godkännas: Ha fördjupat sina kunskaper om läroprocesser i pedagogiska miljöer Uppvisa förståelse för forskningsaktuella frågor inom ämnesdidaktik Ha en väsentligt större förmåga att självständigt formulera etc Erfarenheter visar att det inom vissa huvudområden är lättare att formulera färdighetsinriktade lärandemål, än inom andra huvudområden. Ett sätt att komma fram till bra lärandemål är 5

6 att utgå från tidigare examinationer och undersöka vad man faktiskt förväntar sig att studenterna ska kunna göra för att bli godkända på kursen. Här följer exempel på lärandemål som kan vara lämpliga utifrån genus-, mångfald- eller jämlikhetsperspektiv: kunna analysera hur pedagogiska miljöer påverkas av föreställningar om genus. kunna integrera genusteoretiska perspektiv i undervisning i grundskolans tidigare år. kunna diskutera relationen mellan språk och förståelsen av genus. Innehåll Här beskriver man vad som kommer tas upp under kursen. Formuleringar som inte duger som lärandemål kan vara korrekta här: Kursen innehåller fördjupade kunskaper om ledarskap, med specifikt fokus på konflikthantering, skolledarskap och skoljuridik. Om kursen är uppdelad i delar, moment eller motsvarande ska detta beskrivas och anges under fliken Delar/moment, annars blir de inte synliga i Studentportalen. Delkurser som omfattar fler än 15 högskolepoäng och färre än 5 högskolepoäng accepteras endast i undantagsfall. Delkursernas poängtal ska framgå av kursplanen. När verksamhetsförlagd utbildning ingår i en kurs inom lärarprogrammet ska det framgå hur många poäng den omfattar (även om den inte utgör en separat delkurs utan är integrerad i olika delkurser). Om didaktik/ämnesdidaktik ingår i kurs inom lärarprogrammet ska det framgå av kursplanen. Tänk också på att koppla innehållet i kursen till viktiga styrdokument i högskolans och skolans värld t ex examensmål i examensförordningen för lärarutbildning och läroplaner/kursplaner. Om verksamhetsförlagd utbildning ingår i kursen är det också viktigt att relatera kursinnehållet till den verksamhetsförlagda delen av kursen. Värdegrundsperspektivet Av kursplanen ska framgå om kursen innehåller moment om jämlikhet, mångfald, jämställdhet, tillgänglighet, likabehandling, breddad rekrytering och/eller hållbar utveckling. Värdegrundsperspektivet ska tas i beaktande vid val av innehåll i kurs samt vid val av kurslitteratur där så är relevant. Undervisning Här anges vilka former av undervisning som anges, vanligtvis föreläsningar, seminarier och laborationer. Det går inte införa andra undervisnings- och examinationsformer än de som finns upptagna i kursplanen. Håll därför en låg profil om detaljerna i undervisningen. T ex: Föreläsningar, verksamhetsförlagd utbildning, seminarier eller andra gruppövningar fungerar för det mesta. Examination Formerna för examination anges (pm, självständigt arbete, seminarier, muntliga övningar, salstentor etc). Här är det också smidigast att ha skrivningar som muntliga och skriftliga examinationer för att hålla öppet för en flexibel tolkning. I de fall kursplanen beskriver en helterminskurs med delmoment ska relationen mellan betyg på momenten och hela kursen anges. 6

7 I de fall kursen innehåller ett moment med självständigt arbete ska relationen mellan betyget på det självständiga arbetet och betyget på hela kursen klargöras. Exempel: För betyget VG krävs att minst tre av fyra moment bedömts med betyget VG. För betyget VG krävs att det självständiga arbetet bedömts med betyget VG. I de fall den löpande undervisningen innehåller examinerande delar (t.ex. laborationer och seminarier) och alltså är obligatoriska ska detta anges. Institutionerna ska tillse att studenterna har samma möjlighet att komplettera obligatoriska moment som andra examinerande moment (t.ex. tentor). Om man väljer att begränsa antalet tillfällen en student får genomgå en viss examination för att gå godkänt resultat på en kurs eller del av kurs så ska antalet vara minst fem (gäller ej VFU). Denna formulering ska finnas i alla kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning: Kursen kräver obligatoriskt och aktivt deltagande i verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Studerande som underkänts på verksamhetsförlagd del av kurs erbjuds möjlighet till ytterligare verksamhetsförlagda studier vid ett tillfälle. Om synnerliga skäl föreligger kan fakultetsnämnden efter anhållan bevilja ytterligare ett tillfälle. Fördjupning i förhållande till examensfordringar Ni ska inte fylla i det här. Föreskrifter vid övergångar Här anges vad som gäller om den aktuella kursen har ersatt en annan kurs, eller om kursen ingår i ett program där 1993 års examensordning gäller. Övriga föreskrifter Följande formulering ska finnas med om kursplanen gäller en fristående kurs som också ingår som del eller moment av en större kurs: Kursen får ej medtagas i examen som fristående kurs om motsvarande moment lästs inom annan kurs som ingår i examen. 7

8 8