En riktig rivstart! Följ oss på nätet. Ett nyhetsbrev från Vreta Kluster Sommar Hästar lär chefer att leda

Transkript

1 Ett nyhetsbrev från Vreta Kluster Sommar En riktig rivstart! Hej och välkommen till det första numret av Vreta Klusters nyhetsbrev. Vreta Kluster är östgötaregionens nya kreativa mötesplats för grön affärsutveckling. Sedan november, när vi slog upp portarna, har hittills 11 företag och organisationer etablerat sin verksamhet i huset och över 2400 personer har besökt oss. Redan har vi skapat många fruktsamma möten mellan företagare inom lantbrukssektorn, innovatörer, forskare, politiker med flera. Våra fruktosmöten med intressanta föredragshållare har blivit populära till det senaste mötet kom det 60 personer. Tillflödet av hyresgäster har varit konstant och vi har stora förhoppningar att nå vårt mål att hus 1 ska bli fullt under Väggarna sätts upp efter hand, utifrån hyresgästernas önskemål och just nu finns det utrymme för ytterligare 8 kontor med en arbetsplats i varje. För att möta efterfrågan planeras ett nytt stort kontorshus som fördubblar verksamhetsytorna. Samtidigt planeras en aula med plats för ca 120 personer. Vill du också utveckla din verksamhet, dra maximal nytta av vårt affärsnätverk och skapa nya kontakter i en kreativ miljö i hjärtat av östgötaslätten? Välkommen att höra av dig! I det här nyhetsbrevet kan du läsa om några av de aktiviteter som vi medverkat i de senaste månaderna. Vår ambition är att ge ut nyhetsbrevet cirka fyra gånger om året. Vill du hålla dig uppdaterad kring vad som händer här oftare så finns mycket information på vår hemsida vretakluster.se. Du kan också följa oss på twitter och facebook. I detta nummer Hästar lär chefer att leda Sid 2 Handelsministern uppmanar de gröna entreprenörerna i Vreta Kluster: Var inte lagom! Sid 3 En vara kan aldrig bli dyrare än den kostar att importera Sid 4 Hästnäringen i Östergötland skapar 1500 arbetstillfällen och omsätter 550 miljoner Sid 5 Digital penna för effektivare lantbruk Sid 5 Följ oss på nätet Trevlig läsning och Glad Midsommar! Helene Oscarsson Koordinator på Vreta Kluster PS. Planerar du att åka till Borgeby Fältdagar nästa vecka? I så fall är du välkommen att besöka vår monter som vi har tillsammans med Vretagymnasiet. Hushållningssällskapet ordnar en bussresa dit och enstaka platser finns kvar. Vill du hänga med så kontakta Elenore Wallin på ! Redaktörer: Helene Oscarsson, tel: helene.oscarsson@vretakluster.se Anna Albinsson, tel: anna.albinsson@gnistrakommunikation.se Ansvarig utgivare: Helene Oscarsson Layout: Jörgen Isberg, tel: jorgen.isberg@keylab.se Vreta Kluster - Får gröna näringar att växa vretakluster.se

2 Hästar lär chefer att leda Hästar har mycket att lära oss, inte minst när det gäller ledarskap. På Kulltorp, strax utanför Linköping har ridinstruktören, Anna Andersson och affärsutvecklaren Ulla Lönn, startat utbildningskonceptet Management by Horsemanship. När Vreta Kluster höll öppet hus den 12 maj, fick besökarna ett smakprov. Det började för tretton år sedan när Ulla Lönn bestämde sig för att börja rida. Hon möttes av ridläraren Anna Andersson, som just hade avslutat sin gymnasieutbildning vid Vretagymnasiet. Ett möte som har påverkat de båda kvinnornas liv mer än de då anade. Förutom en lång vänskap, med mycket erfarenhetsutbyte har de nyligen lanserat sin gemensamma affärsidé Management by Horsemanship. I grunden är Management by horsemanship ett personligt utvecklingsprogram för dem som har en ledande roll i arbetslivet. Ledarskap handlar till mycket stor del om kommunikation och hästar är helt suveräna djur att använda för att bli medveten om och träna upp sin kommunikativa förmåga, förklarar Ulla Lönn. Hästars naturliga förmåga att överleva handlar om kommunikation. Den sociala strukturen i en hästflock byggs upp genom att läsa av andra hästars signaler och de lever naturligt i en hierarkisk struktur och är vana att samarbeta under en ledare. Vi inleder våra kurser med att iaktta en hästflock där deltagarna får analysera den sociala strukturen och se vilken häst som har vilken roll. Här sker ofta spännande associationer till den egna arbetsgruppen, säger Anna Andersson. Mötet med hästen ett uppvaknande Eftersom hästar inte lever som andra husdjur, i vardagsrummet, har de mycket av sina naturliga drivkrafter bevarade. Alla hästar strävar efter att nå en högre rang i flocken. Hästar vill ta sig upp i hierarkin, precis som de flesta människor. Det betyder inte att alla människor vill bli chefer, men alla vill bli bättre. Jag har aldrig träffat en människa som säger jag skulle gärna vara lite sämre, säger Anna. Hästar är också duktiga på att läsa av människans kroppsspråk och ge omedelbar återkoppling. De har dessutom väldigt tydliga sinnen som är lätta att läsa av för oss människor. Egenskaper man har blir ofta väldigt tydliga i kontakt med hästen. Vid ett tillfälle hade vi en deltagare som var konflikträdd, en väldigt vanlig egenskap hos många av oss. I sitt möte med hästen försökte deltagaren att lirka och lura hästen till att göra som hon ville, utan att ta riktigt ledarskap. Med hästens hjälp blev hon helt enkelt tvingad att sätta ner foten. För den här deltagaren, som för så många andra, blev mötet med hästen ett uppvaknande som fick henne att bli medveten om sig själv och på så sätt kunna bryta ett mönster, berättar Ulla. Hästen ljuger aldrig och man kan aldrig lura en häst. Hästen har heller ingen tidsuppfattning, den tvingar oss därför att vara i nuet. Det är de egenskaperna som gör att hästar är så fantastiska att umgås med, säger Anna. Förtjäna ditt ledarskap Ulla tycker själv att hästarna har hjälpt henne i sin egen utveckling, både som människa och som ledare. Med hästens hjälp har jag analyserat mig själv. Tidigare levde jag ofta i framtiden och låg steget före, idag har jag blivit mer närvarande i nuet. Dessutom har jag blivit medveten om mitt kroppsspråk och vilken oerhörd betydelse det har. Det hjälper ju inte vad man säger om man med kroppen visar någonting helt annat, säger hon. Hästar kräver tid och man måste kommunicera med dem deras villkor. Är du en värdig ledare kommer hästen att lyssna på dig. Du kan aldrig tvinga någon att tycka om dig du måste förtjäna ditt ledarskap, avslutar Anna. Vreta Kluster - Får gröna näringar att växa SID 2

3 Handelsministern uppmanar de gröna entreprenörerna i Vreta Kluster: Var inte lagom! Den 13 mars, besökte handelsminister Ewa Björlin Vreta Kluster, de gröna näringarnas utvecklingscentrum i Östergötland. Under cirka två timmar fick regionen visa upp sig från sin gröna sida från matturism till högteknologiska innovationer. Bland annat presenterades några av regionens senaste innovationer inom de gröna näringarna; den digitala pennan samt ett unikt värmekamerasystem som hjälper mjölkbönder att ha uppsikt över mjölkkornas juverhälsa. Vi är glada att vi fick tillfälle att visa upp vårt nya kluster för ministern och de spännande utvecklingsprojekt som pågår där vi kombinerar modernt lantbruk med den senaste tekniken. Det var ett mycket dynamiskt möte och vi fick med oss flera nya tankar och idéer på hur vi kan vidareutveckla våra verksamheter vid klustret, säger Helene Oscarsson, koordinator på Vreta Kluster. Konkreta råd från ministern Ellinor Eineren, vd på Agricam, företaget som utvecklat värmekamerasystemet till mjölkbönder, bad om ministerns råd kring export. Ewa Björling var uppenbart imponerad av Agricams smarta lösning och gav några konkreta råd: Se till att växa på hemmamarknaden först, för att få referensobjekt. Skaffa gärna en mentor, exempelvis någon från det framgångsrika företaget Väderstad-Verken och framförallt våga gå utanför ramarna var inte lagom, sa Ewa Björling. Handelsminister Ewa Björlin Vreta Kluster - Får gröna näringar att växa SID 3

4 En vara kan aldrig bli dyrare än den kostar att importera Hur ser det ut på spannmålsmarknaden idag? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att marknaden inte längre är lokal utan global? Det var frågor likt dessa som Söderslätts vd, Kenneth Normark, samtalade kring när han i slutet av april gästade Vreta Klusters frukostmöte med rekordmånga deltagare. Söderslätts Spannmålsgrupp, som köper och säljer spannmål, etablerades i Skåne 2001, huvudkontoret ligger i Alnarpsparken norr om Malmö. Sedan 2008 tillbaka finns de här i regionen med sin mellansvenska filial. I november flyttade de tre medarbetarna in i Vreta Kluster. Vi handlar enbart med spannmål och oljeväxter. Våra ägare är växtodlare och man kan säga att vi ser oss som deras förlängda arm. Hos oss är målsättningen att spannmålen ska gå direkt från producent till slutkund utan kostsam logistik, berättade Kenneth Vi står för en verklig lågmarginalprodukt. Förr var marknaden lokal och spannmålen flyttades inte runt som den görs nu. I dag är marknaden global och vi här i Sverige påverkas av hur situationen är i USA, i Argentina, i Ukraina och inte som förr då man visste att hade man ett bra år var priserna låga och höga om det var ett dåligt år, sa Kenneth Vetet är motorn Att veteproduktionen i världen har ökat de senaste fem åren beror inte bara på att det finns fler munnar att mätta utan också på att detta sädesslag även har andra användningsområden, till exempel som drivmedel. Världens veteskörd på 694 miljoner ton lämnar efter sig ett utgående lager på 206 miljoner ton, vilket betyder att det finns 30 procent kvar i skafferiet. Hur stor den andelen är beror på flera faktorer inte bara väder och vind utan även världsekonomin och världspolitiken i stort, förklarade Kenneth En alltmer rörlig marknad där kalkylerna ändrar sig varje dag är något vi får räkna med och också en osäkerhet när det lönar sig att exportera respektive att importera. Ligger marknaden i överskott gäller exportkalkylen, ligger den i underskott är det importkalkylen som gäller. Den stora fördelen med en global marknad är att en vara aldrig kan bli dyrare än den kostar att importera, menade Kenneth Vreta Kluster - Får gröna näringar att växa SID 45

5 Hästnäringen i Östergötland skapar 1500 arbetstillfällen och omsätter 550 miljoner Digital penna för effektivare lantbruk Nyligen beviljade Jordbruksverket ett stöd på kronor för att utveckla och testa en digital penna inom lantbruket. Den nya metoden kan underlätta lantbrukarnas dokumentationshantering och spara både tid och pengar. Projektet drivs av Santa Anna industriforskningsinstitut tillsammans med Vreta Kluster. Den östgötska hästnäringen omsätter 550 miljoner kronor (exklusive spelomsättning) och skapar omkring 1500 arbetstillfällen inräknat de indirekta jobben kopplade till branschen. Dessutom finns stor tillväxtpotential om näringen ges de rätta förutsättningarna. Det menar nätverket Hästform Östergötland som i april, tillsammans med Länsstyrelsen, Boverket och Hästnäringens nationella stiftelse samlade ett sextiotal politiker, tjänstemän, forskare, myndighets- och näringslivsföreträdare kring frågan hur man ska ta tillvara hästnäringens tillväxtmöjligheter. Vi vill att politikerna får upp ögonen för och förstår hur viktig hästnäringen är för vår region. Trots att branschen skapar stora värden i samhället har den inte uppmärksammats i tillräckligt stor utsträckning. Därför känns det extra kul att så många valde att delta i seminariet och det bådar också gott för framtidens hästnäring i regionen, säger Marianne Trygg, koordinator för Hästforum i Östergötland. Hästnäringen jordbrukets fjärde inkomstkälla På plats fanns bland annat Stefan Johanson, vd vid Hästnäringens Nationella Stiftelse, som bland annat berättade att hästen bidrar till hektar öppet landskap i Östergötland, vilket motsvarar fotbollsplaner och att hästnäringen är jordbrukets fjärde inkomstkälla. Medan antalet mjölkkor och grisar har minskat i länet så har antalet hästar ökat. Idag är Östergötland en av landets hästtätaste regioner med omkring hästar. Det betyder att det finns fler hästar än det finns traktorer. Lantbruket blir alltmer teknikintensivt och datoriserat. Informationsflödet är stort och det är mycket data som ska flyttas mellan traktorn, stallet, fältet och kontoret. Idag för många lantbrukare sina journaler manuellt ute på fält som sedan ska knappas in via dator. Med den digitala pennan skickas uppgifterna direkt via mobilnätet in i datasystemet. Det här forskningsprojektet handlar om att föra digital växtskyddsjournal. Man skriver helt enkelt uppgifterna med pennan på ett datoriserat papper som sedan skickas via mobilen till en server. Intresset är stort och 16 lantbrukare är delaktiga och testar den nya tekniken, säger projektledare Christer Svensson. Lansering i början av 2013 Projektet kommer att pågå under årets växtskyddssäsong och redan i början på nästa år kan den färdigutvecklade produkten finnas tillgänglig på marknaden. Faller projektet väl ut kan den digitala pennan även komma att fungera för annan typ av dokumentation inom lantbruket. Vreta Kluster - Får gröna näringar att växa SID 5