Välkommen till förbundsmötet 2010 i Karlstad!

Transkript

1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Välkommen till förbundsmötet 2010 i Karlstad!... 2 Ramprogram på förbundsmötet Förslag till föredragningslista, enligt 21 i stadgarna... 5 Förklaring till föredragningslista... 6 Förbundsmötet - så går det till... 9 Förslag till beslut Proposition nr Proposition nr 2: Nytt SDF-bidrag Proposition nr 3 - Regionsamverkan Motioner med förbundsstyrelsens yttrande och förslag till beslut Motion 1 Regionsamarbete Stockholm Motion 2 Befattningsbeskrivningar - Östergötland Motion 3 Distriktsgrupp - Östergötland Motion 4 Motionstid - Östergötland Motion 5 Universitet och högskolor - Västergötland Motion 6 Maxtid Styrelsen - Dalarna Motion 7 Konferenser - Dalarna Motion 9 Centrala SDF Örebro Motion 8 Utbildning inom förbundet Örebro Motion 10 Utbildning av funktionärer - Skåne Motion 11 Kvalitetssäkra utbildningar - Skåne Verksamhetsinriktning Ekonomiska riktlinjer för Några viktiga ord Röstlängd Deltagarlista Valberedningens förslag

2 Välkommen till förbundsmötet 2010 i Karlstad! Det är dags för Svenska Skolidrottsförbundets högst beslutande möte. Vi samlas bland annat för att utbyta åsikter och ta beslut om viktiga styrdokument för Skolidrottsförbundets kommande arbete. Förbundsmötet väljer också en ordförande och en styrelse för Skolidrottsförbundet. Det betyder att förbundsmötet är platsen och tiden där distriktens ombud väljer riktning och styr förbundet mot nya mål. Styrelsen lägger i år fram en verksamhetsinriktning som tydligt pekar ut fokusområden; föreningsutveckling, ledarutbildning och ungdomsinflytande för den kommande verksamhetsperioden då den besluten om den nya inriktningen träder i kraft. Förbundsmötet öppnar redan på fredagen och avslutas på lördagen. Detta för att vi på söndagen ska få tid att diskutera hur vi går vidare med fattade beslut innan vi skiljs åt. Vi ser framemot att träffa er alla på förbundsmötet för att besluta om viktiga steg för Skolidrottsförbundets fortsatta arbete. Om du som ska vara ombud på mötet vill ha mer information om Skolidrottsförbundets verksamhet eller vill förstå bättre hur styrelsen resonerar, tveka inte att höra av dig till någon av oss (eller någon annan i styrelsen, kontaktuppgifter finns på Varmt välkommen! Leif Larsson, ordförande Agneta Sjöqvist, generalsekreterare leif.larsson@rf.se agneta.sjoqvist@skolidrott.se Praktisk information Resa Biljetter bifogas. Se kvitto eller bokningsbekräftelse. Vid frågor angående resan, kontakta Anders Svärdh på telefon Ändringar och avbokningar gör du själv på telefon och i aktuella fall skickar du tillbaka biljetterna till SJ. Logi Du är bokad enligt önskemål i dubbelrum eller enkelrum. Hotell Scandic Winn Karlstad Norra Strandgatan Karlstad 2

3 Ramprogram på förbundsmötet 2010 Fredag 23 april Tid Program Plats Lunch för de som anlänt Hotell Winn Rundvandring i Karlstad Värmlands skol-if arrangerar Fika för alla som har kommit Hotell Winn Registrering Karlstads stadsbibliotek, Sessionssalen Förbundsmötet öppnas Karlstads stadsbibliotek, Sessionssalen Presentation av Skolidrottsförundet, 1-8 och möjlighet att prata om motioner och propositioner Mötet ajourneras Valberedningen träffar alla nominerade kandidater. För övriga deltagare finns tid för öppna diskussioner kring motioner, styrelsens förslag och verksamhetsinriktning Värmlands SDF firar 75 år Hotell Winn Middag och utdelning av förtjänsttecken. Lördag 24 april Värmlänsk morgonjogg (helt frivillig) Samling Hotell Winns foajé Inspirationsföreläsning Karlstads stadsbibliotek, Sessionssalen Jim Thuresson Jim har gedigna kunskaper om barn- och ungdomsledarskap. - Det handlar om att ge beröm, ge positiva signaler och att bry sig om, säger Jim. Jim är till vardags idrottslärare. peppa människor hör till vardagen för Jim, som har en positiv livsinställning som är garanterat smittsam Fika Karlstads stadsbibliotek, Sessionssalen Förbundsmötet återupptas Karlstads stadsbibliotek, Sessionssalen Lunch Hotell Winn Förbundsmötet återupptas Karlstads stadsbibliotek, Sessionssalen Fika Karlstads stadsbibliotek, Sessionssalen Förbundsmötet återupptas Karlstads stadsbibliotek, Sessionssalen Förbundsmötet avslutas senast Värmländsk Buffé Hotell Winn 3

4 Söndag 25 april 9.00 Hur går vi vidare? Karlstads stadsbibliotek, Sessionssalen Arbetet leds av Jens Lindqvist, SISU idrottsutbildarna Möte för den nya Förbundsstyrelsen Hotell Winn Fika Karlstads stadsbibliotek, Sessionssalen Lunch Hotell Winn Observera att programmet är preliminärt. Det kan bli mindre justeringar i upplägget. På Skolidrottsförbundets möte finns det förstås möjlighet till fysisk aktivitet. Hotell Winn har ett gym med löpband, träningscykel och multiredskap. Där är det öppet dygnet runt. För den som gillar frisk luft erbjuds en ledarledd löptur på lördag morgon genom ett vaknande Karlstad i vårskrud. En perfekt start på dagen och frukosten kommer att smaka ännu godare. Klarälven är fullt tillgänglig för den som är sugen på årets första dopp. 4

5 Förslag till föredragningslista,, enligt 21 i stadgarna 1. Förbundsmötets öppnande. 2. Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på grundval av den av förbundsstyrelsen upprättade röstlängden. 3. Val av ordförande för mötet. 4. Val av sekreterare för mötet. 5. Val av två protokolljusterare att jämte mötesordföranden justera mötets protokoll samt erforderligt antal rösträknare. 6. Val av Redaktionsutskott. 7. Fråga om mötets behöriga utlysande. 8. Kandidatnominering för val till förbundsstyrelsen. 9. Behandling av verksamhetsberättelse och årsredovisning. a) förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse b) förbundsstyrelsens förvaltningsberättelse c) revisorernas berättelse 10. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning. 11. Behandling av styrelsens förslag och inkomna motioner. 12. Behandling av förslag till verksamhetsinriktning med ekonomiska riktlinjer. 13. Fastställande av föreningarnas årsavgift till förbundet. 14. Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande för en tid av två år. 15. Val av två ledamöter för en tid av fyra år. 16. Val av två styrelsesuppleanter för en tid av två år. 17. Val av två ungdomsrepresentanter jämte två suppleanter för en tid av två år. 18. Val av två revisorer och personliga suppleanter med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet. 19. Val av ordförande och två ledamöter i valberedningen jämte en ungdomsrepresentant för en tid av två år. 20.Anmälan om personalrepresentant jämte suppleant i förbundsstyrelsen. 21. Beslut om val av ombud till RF-förbundsmöten och erforderligt antal suppleanter. 22. Avslutning. Vid förbundsmötet får inte beslut tas i frågor som inte finns med bland ärenden i kallelsen till mötet. 5

6 Förklaring till föredragningslista f 1. Förbundsmötet öppnas Mötet öppnas av förbundets ordförande. Det är under denna punkt som hela mötet sätts igång. 2. Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på grundval av den av förbundsstyrelsen upprättade röstlängden. Röstlängd är en lista där det framgår vilka som har rösträtt under förbundsmötet. De som har rösträtt är anmälda ombud till mötet. Observera att förbundsstyrelsen och personal inte har rösträtt på mötet. Val av mötesfunktionärer Valberedningens ordförande redovisar valberedningens förslag. Därefter får ombuden föreslå (nominera) motkandidater till valberedningens förslag. 3. Val av ordförande för mötet. Ordförande ska leda förbundsmötet. Ordföranden väljs av ombuden efter förslag av valberedningen. 4. Val av sekreterare för mötet. Sekreterare ska skriva protokollet under förbundsmötet. Även sekreteraren väljs av ombuden efter förslag av valberedningen. 5. Val av två protokolljusterare att jämte mötesordföranden justera mötets protokoll samt erforderligt antal rösträknare. Protokolljusterare ska kontrollera att mötesprotokollet är korrekt skrivet så att inte sekreteraren kunnat utelämna eller ändra beslut. Även protokolljusterarna väljs av ombuden efter förslag av valberedningen. Rösträknare brukar vara de samma som justerar protokollet. 6. Val av Redaktionsutskott Förbundsmötet väljer en redaktionskommitté, bestående av en ordförande (styrelseledamot) och?? övriga ledamöter. Då så många förslag i en fråga förts fram att det därför eller av annat skäl ett direkt inte beslut kan tas får redaktionskommittén sitt uppdrag. De ska försöka jämka samman de förslag som kommit fram och arbeta fram ett förslag som mötet senare kan besluta om. Redaktionskommittén kan också ge förslag till uttalanden från mötet som de lägger fram ett förslag kring. Redaktionskommittén ska kunna sammanträda när som helst under mötet. 7. Fråga om mötets behöriga utlysande. Förbundsstyrelsen ska ha kallat till mötet senast tre månader före mötet. Under denna punkt godkänner ombuden att kallelsen till förbundsmötet varit korrekt. 8. Kandidatnominering för val till förbundsstyrelsen. Valberedningens ordförande redovisar valberedningens förslag. Därefter får ombuden föreslå (nominera) motkandidater till valberedningens förslag. Alla kandidater (även de som inte var med på valberedningens förslag) får presentera sig. Alla kommer att få max två minuter. Därefter lämnas ordet fritt, dvs öppen diskussion där alla kan ställa frågor till kandidaterna. Övrigt Den som föreslår en kandidat, som inte är närvarande vid mötet, ska ha försäkrat sig om att personen är villig att åta sig uppdraget. Den som föreslår en kandidat är också den som presenterar kandidaten och svarar på eventuella frågor. 6

7 Det gångna året 9. Behandling av verksamhetsberättelse och årsredovisning a) förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse Någon ur förbundsstyrelsen redovisar verksamhetsberättelsen, där det står vad förbundet har gjort under b) förbundsstyrelsens förvaltningsberättelse Årsredovisningen och förvaltningsberättelsen redovisas på samma sätt. Detta är den ekonomiska rapporten för de två gångna åren som berättar hur förbundsstyrelsen använt förbundets pengar. c) revisorernas berättelse Förbundets revisorer ska före mötet ha granskat hur förbundsstyrelsen har skött ekonomin. Vad de kommit fram till läses nu upp. 10. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning, Under revisorernas berättelse så nämns det om förbundsstyrelsen bör få ansvarsfrihet eller inte. Om styrelsen får ansvarsfrihet betyder det att den har skött verksamheten och budgeten bra. Efter detta kan den nya styrelsen ta över. Åren som kommer 11. Behandling av styrelsens förslag och inkomna motioner. Styrelsens förslag (propositioner) Motioner Under denna punkt går ombuden igenom och beslutar om de inkomna motionerna. Motioner är förslag skrivna av SDF eller föreningar. De måste vara inskickade till förbundet senast två månader före förbundsmötet. Om en motion bifalles måste styrelsen arbeta för att förverkliga förslaget. 12. Behandling av förslag till verksamhetsinriktning med ekonomiska riktlinjer. Förbundsstyrelsen föreslår en verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer för det kommande året. I verksamhetsinriktningen står vad som bör prioriteras och göras under året som följer. Detsamma gäller den ekonomiska inriktningen, men då rör det ekonomin. 13. Fastställande av föreningarnas årsavgift till förbundet. Förbundsmötet beslutar om hur hög medlemsavgiften ska vara för föreningarna kommande år. Val Nomineringen avslutades under punkt 8. Nomineringen upprepas inte när mötet ska välja nedanstående personer i styrelsen. 14. Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande för en tid av två år. 15. Val av två ledamöter för en tid av fyra år. 16. Val av två styrelsesuppleanter för en tid av två år, (1e och 2e) 17. Val av två ungdomsrepresentanter jämte två suppleanter för en tid av två år.. (1e och 2e) 7

8 18. Val av två revisorer och personliga suppleanter med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet. Revisorerna ska varje år granska distriktets bokföring, hur man har använt distriktets pengar, och skriva under verksamhetsberättelsen och årsrapport. Revisorerna måste inte vara medlemmar i Vi Unga. En av revisorerna bör ha fackkunskap, det vill säga ha mycket bra koll på ekonomi. 19. Val av ordförande och två ledamöter i valberedningen jämte en ungdomsrepresentant för en tid av två år. Förbundsmötet utser en grupp som ska ge förslag till vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen de kommande åren, vilka som ska vara revisorer o s v 20. Anmälan om personalrepresentant jämte suppleant i förbundsstyrelsen. 21. Beslut om val av ombud till RF-förbundsmöten och erforderligt antal suppleanter. Förbundsmötet har möjlighet att vara med och rösta på Riksidrottsförbundets och SISU idrottsutbildarnas förbundsmöte och företräda Skolidrottsförbundet. Under den här punkten beslutar mötet om vilka som ska skickas som ombud till dessa stämmor i Uppsala Avslutning 22. Avslutning Förbundsmötet avslutas av den nyvalde förbundsordföranden och alla applåderar och är glada över ett bra och givande förbundsmöte. Vid förbundsmötet får inte beslut tas i frågor som inte finns med bland ärenden i kallelsen till mötet. 8

9 Förbundsmötet - så går det till (förslag till arbetsordning) På förbundsmötet fattas alla viktiga beslut inför , vilka mål förbundet ska arbeta efter och vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen. Registrering av ombud Varje ombud ska registrera sig på fredagen innan mötet startar, för att upptas i röstlängden som röstberättigad. Registrering sker genom att varje ombud får ett röstkort och namnskylt. Röstkortet är ombudets nyckel under mötet för begäran om ordet, replik samt för att ges rätt att rösta vid eventuell votering. Röstlängd Skolidrottsförbundets förbundsmöte 2010 består av högst 91 ombud enligt förelagd röstlängd. Enligt förbundets stadgar är förbundsmöte beslutsför med det antal ombud som efter kallelse deltar i förbundsmötets beslut. Ledamot av förbundsstyrelsen får inte vara ombud. Röstlängd för förbundsmötet fastställs vid förbundsmötets början. Anmälda ombud och ersättare enligt SSIF:s stadgar upptas i röstlängden. Yttrande och förslagsrätt Yttrande- och förslagsrätt vid förbundsmöte har, förutom ombuden, förbundsstyrelsens ledamöter, revisorerna, ledamöter i förbundets kommittéer och motionär i sin egen motion. Yttranderätt tillkommer RF:s representant och förbundets arbetstagare. Vid förbundsmöte får representanter för förbundets medlemsföreningar närvara. Ordförande för mötet Förbundsmötets ordförande äger rätt att framställa förslag om debattens avslutning och om särskild tidsbegränsning för talarna. Sådant förslag kan även framställas av förbundsmötets röstberättigade deltagare (ombuden). Protokoll Förbundsmötet väljer sekreterare som skall skriva protokollet under förbundsmötet. Så snart som möjligt efter förbundsmötet kommer ett justerat beslutsprotokoll att sändas till alla SDF och läggas ut på hemsidan. Vid omröstning genom votering (rösträkning) skall röstfördelning anges i protokollet. Utöver mötesordförande justeras protokollet av de vid förbundsmötet valda protokolljusterarna. Plenum Pleniförhandlingarna är mötets forum för beslutsfattande. Det är här alla formella beslut tas. Pleniförhandlingarna leds av ett mötespresidium, bestående av en ordförande (som fördelar ordet och för talarlista) samt en sekreterare (som skriver protokoll) som väljs av förbundsmötet. Förbundsmötet väljer även två rösträknare, tillika protokolljusterare, men dessa ingår ej i mötespresidiet. 9

10 En fråga inleds med att mötesordförande redogör för vilka förslag som finns för beslut, och lämnar sedan ordet fritt. diskutera i plenum Begära ordet-lämna förslag. Ordet begärs genom att man, enligt mötesordförandes instruktioner, tydligt markerar att man önskar tala. Man blir då ställd i kö på talarlistan. Varje punkt på dagordningen inleds med en eller flera föredragning av den eller de som har lagt eventuella yrkanden (förslag) på punkten. Personer som yttrar sig för första gången ges företräde framför personer som redan talat. Alla förslag som förbundsmötet ska behandla måste lämnas in skriftligen till ordföranden och formuleras som ett förslag till beslut. Alla förslag på mötet protokollförs. Tidsgränser. Om mötespresidiet finner det av praktiska skäl nödvändigt, står det dem fritt att införa tidsgränser för längden på föredragningar och inlägg från mötesdeltagare. Replik- svara på inlägg. Om en mötesdeltagare benämns med namn eller position i ett inlägg, har denne rätt att direkt efter inlägget svara på detta genom att göra en replik. Repliker ska alltid hållas korta, och får endast svara på inlägget. begära replik ska ske enligt mötesordförandens instruktioner. fatta beslut När talarlistan är tom frågar mötesordföranden om årsmötet är redo att gå till beslut. Blir svaret ja, läser mötesordförande då upp de förslag som det finns att ta ställning till. Det är mötesordförandes uppgift att föreslå beslutsordning för de olika förslagen, och är ansvarig för att alla mötesdeltagare känner sig väl införstådda i hur besluten kommer att fattas. Det slutliga förslaget efter en beslutsomgång kring en fråga ställs alltid mot avslag. Det innebär att ombuden endast kan svara ja på de frågor som ställs. a) Acklamation Beslut tas normalt genom acklamation (genom muntliga ja-rop samt handuppräckning med röstkort). Ordöranden bedömer vilket av förslagen som fått majoritet ( ex jag finner bifall för styrelsens förslag), och bekräftar det med ett klubbslag. b) Votering. Om någon röstberättigad vill ha ännu noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära votering (rösträkning). Begärs votering räcker ombuden på nytt upp sina röstkort, och de utsedda rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ordförande, som bedömer vilket av förslagen som har fått majoritet. (ex jag finner bifall till styrelsens förslag med röstsiffrorna ), och bekräftar det med ett klubbslag. Ombud som begär votering ska uppge sitt namn och distriktsförbund. Försöksvotering kan ske. c) Sluten omröstning. Beslut kan även, om så begärs, ske genom sluten omröstning. Detta är möjligt endast vid personval om det finns fler kandidater än platser att tillsätta. Vid lika röstetal skiljer lotten. Vid sluten omröstning skall valsedel inte uppta fler namn än det antal som ska väljas. Reservation. Om ett eller flera ombud önskar reservera sig mot ett beslut fattat av förbundsmötet så skall detta ske skriftligen till ordförande, senast vid mötets avslutande. Röstlängden justeras när förbundsmötet återupptas. Efter varje ajournering ska röstlängden justeras. Det görs exempelvis genom att alla närvarande ombud antecknar sig på en lista. Val av valberedning Förbundsmötet ska välja Skolidrottsförbundets valberedning. Valberedningens uppgift är att bereda personval, och lägga förslag på dessa till förbundsmötet. 10

11 kandidera till Förbundsstyrelsen Valberedningens förslag till förbundsstyrelse är precis det namnet säger; ett förslag till förbundsstyrelse som valberedningen har lagt. Det finns alltså möjlighet att kandidera till förbundsstyrelsen även om man inte är föreslagen av valberedningen. För att alla som kandiderar till förbundsstyrelsen ska få en så rättvis chans som möjligt, följer här en ganska detaljerad genomgång om hur den föreslagna mötesordföranden föreslår att processen kommer att gå till: Under de inledande plenumförhandlingarna presenterar valberedningen sitt förslag. Därefter kommer mötesordförande att fråga om det finns någon mer som vill kandidera eller nominera någon. Därefter är det rätt tid för alla kandidater (även de som inte var med på valberedningens förslag) att presentera sig. Alla kommer att få max två minuter. Därefter lämnas ordet fritt i frågan, dvs öppen diskussion där alla kan ställa frågor till kandidaterna. Mötet ajourneras (pausar) därefter och återupptas dagen efter. På kvällen och på förmiddagen dagen efter kan diskussionerna fortsätta, den som vill presentera sig mer utförligt kan göra det. Vi uppmuntrar till minglande och diskussion med alla förbundsstyrelsekandidater, och förhoppningen är att alla ska få chans att ställa frågor till alla kandidater innan valen ska ske, Sedan kommer vi till avslutande plenumförhandlingar. Om det inte finns några motkandidater så ställs valberedningens förslag mot avslag. Ingen behöver yrka avslag för att så skall göras, det sker automatiskt med alla förslag. Om det finns motkandidater så kommer mötesordförande att föreslå att vi går direkt till personval och sluten omröstning. Mötesordförande kommer att föreslå att alla skriver så många namn på en lapp som vi har beslutat att styrelsen skall innehålla, varken mer eller mindre. 11

12 Förslag till beslut 9-21 Det gångna året 9 Behandling av verksamhetsberättelse och årsredovisning Verksamhetsberättelser och årsredovisningar är bilagda i Verksamhetsberättelse Revisionsberättelsen återfinns i sin helhet längst bak i dokumentet. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: godkänna förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse godkänna förbundsstyrelsens årsredovisning godkänna revisorernas berättelse och lägga till handlingarna 10 Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning Revisorerna tillstyrker att förbundsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för års förvaltning. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Förbundsmötet beslutar att ge styrelsen ansvarsfrihet för den gångna perioden 12

13 Åren som kommer Behandling av styrelsens förslag (propositioner) Proposition nr 1 Reviderade stadgar Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: förbundsmötet bifaller förslaget till nya stadgar att gälla omedelbart följdändringar i normalstadgar för distrikt och föreningar görs Bakgrund Både Svensk Insamlingskontroll (SFI), som handhar 90-konto och RF kräver att vi justerar våra stadgar. SFI: s krav är att medlem ej ska kunna göra anspråk på förbundets egendom vid upplösning, RF: s krav är att alla våra föreningar har organisationsnummer. Föreningarna behöver även godkänna att förening registrerar medlemmars personuppgifter som görs tillgängliga för Skolidrottsförbundet i administrativt syfte och för vad som är nödvändigt för ändamålet. Detta för att vi ska kunna hjälpa dem att administrera deras IdrottOnline sida. Förslag till ny text är gul markerad i texten. STADGAR för Svenska Skolidrottsförbundet (SSIF) 01 Sammansättning Förbundet är en sammanslutning av idrottsföreningar bland eleverna vid grundskolan och gymnasiet eller med dessa jämförliga skolor, vilka är anslutna som medlemmar i förbundet. 02 Ändamål Svenska Skolidrottsförbundet vill skapa en positiv idrottsmiljö, där såväl sociala som kulturella inslag är en naturlig del av verksamheten, i vilken barn och ungdom utvecklas till självständiga människor genom att via aktivt vuxenstöd skapa förutsättningar för en väl fungerande skolidrottsförening för alla, att genom Skol-IF erbjuda en berikande fritidssysselsättning, att ge möjlighet till allsidig idrottsutövning och motverka tidig specialisering, att ge ungdomar och vuxna en allsidig idrottsledarutbildning, att via förbundets olika verksamheter ge demokratisk fostran, kunskap och självkänsla, att arbeta med jämställd idrott i enlighet med Riksidrottsförbundets likabehndlingsplan, att i samarbete med andra organisationer erbjuda ett rikt utbud av olika verksamheter som bl a motverkar våld, mobbing, rasism och droger, att moral, etik och fair play ingår som en naturlig del i verksamheten, att ge service till skolor som har Skol-IF. 09 Stadgeändring Förslag till ändring av dessa stadgar kan, förutom av förbundsstyrelsen, skriftligen framläggas av distriktsorgan eller medlemsförening senast två månader före förbundsmötet. Beslutad ändring av stadgarna skall insändas till RS för godkännande. 13

14 För ändring av stadgarna krävs beslut härom av förbundsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster. För upplösning av förbundet krävs beslut härom av förbundsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster vid två på varandra följande förbundsmöten hållna med minst ett års mellanrum. Tillgångarna ska disponeras på så sätt som överensstämmer med förbundets ändamål om förbundet upphör, samt att medlem inte ska kunna göra anspråk på någon del av egendomen. 7 KAP FÖRENINGARNA 33 Medlemskap i förbundet Ideell förening får efter skriftlig ansökan upptas som medlem i förbundet om nedanstående villkor är uppfyllda. 1. Ansökan om medlemskap är upprättad enligt RF:s anvisningar, vilket även innebär uppgift om föreningens organisationsnummer, och är åtföljd av föreningens stadgar. 2. Föreningen på sitt program har sådan idrottslig verksamhet som administreras av förbundet. 3. Föreningen har förbundit sig att i sin idrottsliga verksamhet följa RF:s och SSIF:s stadgar, tävlingsregler och av överordnad idrottsorganisation fattade beslut. 4. Föreningens namn inte är olämpligt eller kan förväxlas med en till RF redan ansluten förening. Föreningen skall vara knuten till en skola, vilket skall framgå av föreningsnamnet. 5. Föreningen har betalat de avgifter som SSIF:s förbundsmöte bestämt. 6. Föreningen har förbundit sig att aktivt verka för en dopnings- och drogfri idrott. Lämnas förenings ansökan utan bifall får föreningen överklaga beslutet hos RS enligt reglerna i 15 kap RF:s stadgar. 37 Åligganden Förening skall: 1. följa RF:s samt SSIF:s stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut fattade av överordnat idrottsorgan, 2. årligen betala medlemsavgift samt avge årsrapport till förbundet, registrera och uppdatera medlemslistor enligt de anvisningar som styrelsen föreskriver. Förening som ej betalt avgiften senast den 15 april erlägger en förseningsavgift som förbundsmötet bestämmer, 3. till RF insända de uppgifter som begärs av Riksidrottsstyrelsen beträffande föreningens verksamhet samt på begäran av Riksidrottsnämnden (RIN) avge yttrande till nämnden, 4. föra räkenskaper och upprätta verksamhetsberättelse med årsbokslut, föra protokoll vid årsmöten, andra föreningsmöten och styrelsens sammanträden samt föra medlemsförteckning, som Skolidrottsförbundet har rätt att ta del av och bearbeta i administrativt syfte utifrån vad som är nödvändigt för ändamålet. 5. hålla årsmöte och härvid, efter verkställd revision, besluta om ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning, 6. skall som ordinarie ledamot välja in minst en myndig person i styrelsen, 7. på begäran av RIN eller Dopingkommissionen lämna uppgifter samt avge yttranden. 8. på begäran av RS eller vederbörande distriktsstyrelse ställa föreningens handlingar till förfogande samt på begäran av Skolidrottsförbundet eller SDF-styrelse ställa till förfogande de handlingar, som krävs för bedömning av föreningens verksamhet såsom medlem i förbundet. Om föreningen ej fullgör sina skyldigheter enligt ovan kan föreningens medlemmar nekas deltagande och/eller medlemsförmåner vid exempelvis tävlingar, läger, utbildningar och andra arrangemang som Skolidrottsförbundet administrerar. Dessutom kan föreningen nekas rösträtt vid SDF-årsmötet 14

15 38 Medlemmar i förening Enskild person upptas som medlem i förening efter ansökan. Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att sökanden kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen. Medlem får inte uteslutas av annan anledning än att medlemmen har försummat att betala stadgade avgifter till föreningen, motarbetat dess verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen. Beslut om vägrat medlemskap eller om uteslutning skall fattas av föreningsstyrelsen och får av den berörde överklagas enligt reglerna i RF:s stadgar. Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av föreningens styrelse eller, om denna har så bestämt, av sektionsstyrelsen. För deltagande i tävling eller uppvisning utanför Sverige, gäller de regler som förbundet utfärdat. 15

16 Proposition nr 2: Nytt SDF-bidrag Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: förbundsmötet bifaller förslaget till nytt distriktsbidrag Bakgrund På distriktskonferensen i Göteborg var det tydlig majoritet för att förändra distriktsbidraget till ett mer framåtblickande system, men att ändå behålla en viss del av grundbidraget för kontinuitet men med krav på motprestation. De distrikt som fanns representerade var; Dalarna, Gästrikland, Göteborg, Halland, Hälsingland, Medelpad, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Värmland, Västerbotten, Västergötland och Östergötland. Utifrån denna bakgrund och beslutade förbundsstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp som fick uppdraget att lägga fram en proposition till ett nytt bidragssystem. Arbetsgruppen har bestått av Eva Eliasson (styrelsen), Arne Karlsson (Örebro SDF), Jonas Kirvall (Värmland/styrelsen) och Agneta Sjöqvist (GS). I stadgarna står inget om att distrikt med automatik är berättigat till bidrag. Vi har tidigare krävt att; distriktens årsmöten ska kungöras på och att verksamhetsberättelse för året innan, kontaktuppgifter till den aktuella styrelsen samt att årsmötesprotokoll ska vara insänt för att bidrag ska betalas ut. En sammanställning från distriktskonferensen på vad distrikten behöver sitt bidrag till och på vilka grunder det bör fördelas finns i bilaga 1. Nuvarande fördelning av distriktsbidraget finns i bilaga 2 Utveckling av medlemsavgifter och SF-bidrag, bilaga 3 Sammanställning över hur föregående års bidrag skulle kunna se ut med föreslaget nytt SDFbidrag, bilaga 4 Nytt distriktsbidrag Syftet med bidraget: Alla distrikt består av ideellt arbetande personer. För att underlätta för dem att utveckla sin verksamhet, mötas och utbyta erfarenheter behövs ekonomiska resurser. Förbundet ger därför ett distriktsbidrag för att de verksamma distrikten på olika sätt ska förbättra för och engagera våra skolidrottsföreningar. Fördelningsgrunder: Förslaget till nytt distriktsbidrag bygger dels på mätetal som är lätta och enkla att administrera och relativt tillförlitliga. Ett grundbidrag ger stabilitet, en viss tröghet och därmed förutsägbarhet samt långsiktighet. Grundstödet finns i två olika delar och bygger på underlag från föregående år. Projektstödet, lite mer lite bättre kan ses som en uppmuntran till att förverkliga det som förbundsmötet beslutat och ges i första hand till prioriterade verksamheter i förbundets verksamhetsinriktning. Bidraget för verksamhetsåret 2011 utgår ifrån verksamhetsinriktningen Tillbakablickande verksamhetsbidrag 16

17 Ett fast grundstöd som syftar till att stärka distriktens ekonomi och administration. Utbetalas när distrikt genomfört sitt stadgeenliga årsmöte och där godkänt föregående års verksamhetsberättelse, skickat in kontaktuppgifter till den aktuella styrelsen (minst tre ledamöter och en ungdom) samt årsmötesprotokoll. Senast den 30 april måste ovanstående handlingar ha inkommit till förbundet för att grundstödet ska betalas ut. Detta är även en förutsättning för att ta del av resterande bidrag kr/distrikt Ett rörligt grundstöd (verksamhetsbidrag) som baseras på statistik från föregående år a) - antal föreningar, 20 % b) -antal föreningar som söker LOK-stöd, 40 % c) antal genomförda och bidragsberättigade utbildningar för ungdomar och vuxenstöd, 40 % Om pengar ej betalas ut till något SDF i verksamhetsbidrag kan ett närliggande distrikt ansöka om dessa medel för att ta hand om ett sovande distrikt. Då finns möjlighet att slå samman eller väcka detta distrikt under ett års tid. Detta med ett tydligt uppdrag. Om det blir pengar som ej betalas ut till något distrikt flyttas denna del över till projektstödet lite merlite bättre, för att på så sätt ändå komma distrikt och föreningar till del. 60 % av totalsumman (inkl. grundstödet) Framåtblickande utvecklingsbidrag Pengar att söka; lite mer- lite bättre verksamhetsplan + utv.projekt Lite mer- lite bättre är bidrag till verksamhet med inriktning på utvecklingsarbete för föreningarna. Avsikten med detta bidrag är att ge möjlighet för anslutna distrikt att (långsiktigt) utveckla nya verksamheter, inte att fylla ut budgeten. Detta bidrag utgår ifrån vad distrikten vill och avser att göra kommande år. Föreningarna är det viktigaste vi har. Stödet vi erbjuder kan anpassas efter olika distrikts behov. Stödet är inriktat på att bygga ett starkare Skolidrottsförbund genom att fortsätta utveckla och inspirera våra medlemmar och föreningar. Ansökningarna kommer att bedömas av förbundets organisationsutvecklingsgrupp. Redovisning av projektet måste ske för att kunna söka nya bidrag och återbetalning av utbetalt bidrag ska ske om projektet inte genomförs eller redovisas. En förutsättning för att ta del av detta stöd är att en verksamhetsplan skickas in. Det går att söka för verksamhet som finns omnämnd i förbundets verksamhetsinriktning. Det kommer att göras prioriteringar varje år. Ansökningarna behandlas vid två tillfällen per år av en tjänsteman i samråd med förbundets organisationsutvecklingsgrupp. De som får bidrag uppmanas att redovisa effekten av det man sökt inom två månader efter avslutat projekt. Innan detta är gjort kan nya bidrag ej sökas. 40 % av totalsumman Ekonomi Summan att fördela till SDF har varit densamma under många år, kr. Förbundets intäkter kommer huvudsakligen från medlemsavgifterna och statsbidraget från Riksidrottsförbundet, SFbidrag. Då dessa båda intäkter är rörliga föreslås även totalsumman för distriktsbidraget att vara det. Distriktsbidraget kr kommer från medlemsavgifterna och en viss del av SF-bidraget, se fördelning bil 2. Förbundet har fr o m 2010 höjt medlemsavgifterna för att täcka medlemmarnas försäkring. Fördelningen med 50 % till SSIF och 50 % till distriktet måste därför ske efter att försäkringspremien betalats. 17

18 Distriktens intäkter kommer i huvudsak från medlemsavgifter (från distriktsbidraget), anmälningsavgifter och stöd från distriktsförbundet, DF. DF-stödet ser väldigt olika ut beroende på vilket distrikt man tillhör. Förslag till ny summa för distriktsbidrag Summan av medlemsavgifter minus försäkringspremie delas lika mellan central- och distriktsverksamhet. Distrikten får dessutom 10 % av SF-bidraget. Medl.avg. försäkringspremie % av SF-bidraget = Ny summa för distriktsbidrag 18

19 Bil. 1 Vad behöver SDFet bidraget till? Ett tillskott, samt för att genomföra utbildningar, aktiviteter och tävlingar Faddersystem Utbildning av vuxenstöd Kurser för skol-if Delta i centrala SSIF aktiviteter Inspirationsforum/inspirationsdagar, sammanhållande dagar som ger vi känsla Uppsökande verksamhet, alla skolor och skol-if Konsulent Komma igång med idrottonline Stöd vid start av skol-if Nå ut till så många skolor som möjligt (besök, telefon, gemensamma träffar m IF). Viktigt med personliga kontakter Köpa saker Erbjuda nya aktiviteter till IF Se till att föreningarna fungerar som riktiga föreningar Styrelse och möteskostnader Lokalkostnader-kansli På vilka grunder ska det fördelas? Storleken på bidraget ska spegla distriktets antal föreningar och den geografiska storleken. Inlämnande av verksamhetsplan och redovisning när projekt är klara Viktigt med ett ordentligt grundbidrag och ett rörligt bidrag (t ex LOK) Redovisning av aktiviteter Behovsanpassat Motprestationer ska ha utfört något De SDF som ej fungerar ska ej heller få bidrag. Kan dock söka om det visar upp en plan på hur de ska fungera Alla borde få lite, men de som jobbar med att utveckla IF får mer. Kan söka för projekt Villkorat bidrag, får pengar för att göra att IF fungerar Baspott samt äska utifrån för sitt arbete/verksamhet. I planen ska t ex finnas DM, Lok-stöd. Handlingsplan på vilket sätt verksamheten ska bedrivas inget äskande- bygger på ett fungerande SDF Stimulans till SDF som ej fungerar Basbelopp+ flex (vad ska vi göra) Tidigare bidragssystem 19

20 Bil.2 Summan att fördela till våra distriktsförbund är kr. Fördelning av inbetalda medlemsavgifter 50 % SSIF/50 % SDF, resterande belopp fördelas enligt nedan: Grundbidrag låst till att användas för SDF: s kostnader i samband med konferenser 10 % Denna del betalas inte ut, utan används för att sänka kostnaderna för de SDF som deltar. Aktiviteter för KM- eller DM-starter 15 % - för breddverksamhet, som ska definieras av styrelsen snarast 15 % Antal skolidrottsföreningar för antal godkända (betalt och rapporterat) skolidrottsföreningar 10 % Kurser och läger för kurser i SSIF: s material samt skolidrottens distriktsarrangerade läger 30 % Då bidrag fördelats enligt ovan och det återstår pengar i utbildningspotten, fördelas den överblivna summan genom att resp. SDF får ta del av denna pott i proportion till andelen kurser man genomfört. Redovisat LOK-stöd för redovisad aktivitetsnivå på distriktets föreningar 20 % Bil. 3 Utveckling av medlemsavgifter och SF-bidrag Så här har det sett ut de senaste fem åren Medlemsavgifter i kr SF-bidrag i kr

21 Bil. 4 Bidraget 2009 enligt nya principerna betala ut: ( /2) + (10 % X ) = = kr 60 % Verksamhetsstöd = kr 40 % Utveckling = kr Grundstöd kr kr i grundstöd till 26 SDF = kr Resterade verksamhetsstöd kr Antal föreningar 1730 st 20 % från kr/1730 = 48,5 kr/förening Totalt: kr Antal LOK 40 % från kr/665 föreningar = 252,2/förening Totalt: kr Utbildningar 40 % 40 % från kr= kr totalt för dem som arrangerar utbildningar Totalt: : kr Utvecklingsbidrag, lite mer- lite bättre kr Denna pott samordnas med utvecklingspotten- som organisationsutvecklingsgruppen tar fram kriterier för. Om pengar ej betalas ut till något SDF i verksamhetsstöd hamnar de antingen i utvecklingspotten eller i närliggande distrikts kassa för att de under ett års tid ska stödja det SDF som inte fått verksamhetsstöd, eller förbereda för en sammanslagning. Detta bidrag syftar till att de som vill göra någon verksamhet och är aktiva har möjlighet att söka pengar för detta. De distrikt som är aktiva och har mycket verksamhet eller är på väg dit är vinnare i detta system Några exempel på ansökningar för att få utvecklingsbidrag Stockholms distrikt vill satsa på att utveckla mötesplatser för ungdomar från olika skol-if i varje stadsdelsnämnd. De ansöker därför om bidrag för en kick-off med ungdomar i varje stadsdelsnämnd. Detta ska leda till ett ungdomsrepresentantskap för distriktet med två ungdomar per stadsdelsnämnd som träffas fyra gånger per år för att utbyta erfarenheter och inspirera till nya föreningsaktiviteter på lokal nivå kr Skåne vill genomföra utbildningen Idrottens Föreningslära Grund för alla i sin distriktsstyrelse och ansöker om medel för att genomföra detta tillsammans med SISU Idrottsutbildarna kr 21

22 Västerbotten ansöker om pengar för att lansera en ny breddaktivitet ASEA-sportcup som ska sprida kunskap om förbundet kr Uppland vill göra föreningsbesök i mångkulturella områden för att locka till fler föreningar men även möjlighet att hitta fler som vill engagera sig på distriktsnivå kr Dalarna vill satsa stenhårt på att visa att det är i Skolidrottsföreningen morgondagens ledare föds. De ansöker om medel för att forska i vilka av dagens välkända ledare som har sitt ursprung i en skol-if. Detta ska därefter marknadsföras och skapa intressanta inlägg i media! kr Värmland vill att alla deras föreningar får igång en IdrottOnline sida. För att lyckas är de övertygade om att lokal profil i samband med utbildning lockar alla att komma igång kr Gotland genomför ett träningsläger för alla sina föreningar som ska mynna ut i att de blir diplomerade föreningar inom en tre månaders period kr Göteborg vill kartlägga ungdomsdelaktigheten i de egna föreningarna men även spana hur andra ungdomsorganisationer attraherar ungdomar. Därefter vill de arbeta fram lokala strategier för att öka ungdomsinflytandet kr Endast fantasin begränsar vad ni kan ansöka om för att utveckla verksamheten i ert distrikt. Men självklart ska det finnas stöd för verksamheten i den verksamhetsinriktning vi antar på förbundsmötet. 22

23 Bilaga Excel SDF bidrag separat dokument på hemsidan 23

24 Proposition nr 3 - Regionsamverkan Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: fortsätta utveckla det regionala distriktssamarbetet under hela verksamhetsperioden avsätta medel som möjliggör arvodering av regionskonsulenter samt distrikts- och regionsutvecklingsaktiviteter i syfte att stödja skolidrottsföreningar. regionssamverkansprojekt utvecklas med ekonomiska incitament utifrån beslutad verksamhetsinriktning. Antaget verksamhetsmål på förbundsmötet 2008 Under perioden kommer ett flertal av våra 26 distriktsförbund att arbeta med någon form av gränsöverskridande verksamhet med regional anknytning. Bakgrund och nuläge Efter förbundsmötet togs en plan fram för regionsamarbete fram till våren Samtliga distrikt fick i samband med distriktskonferensen i november 2008 möjlighet att påverka dess utformning. Samtliga regioner har deltagit aktivt i satsningen och regionskonsulenter har varit anställda i alla nio regioner. Konsulenternas arbete har styrts av de projektplaner som distrikten i respektive region tagit fram. Totalt deltog drygt 300 ungdomar i de läger som arrangerades regionalt. På de regionala inspirationsforumen deltog cirka 330 ungdomar och vuxenstöd. Dessa två satsningar har gjort att fler unga än tidigare har haft möjlighet att lära sig mer om ledarskap och hur man kan arbeta med en skolidrottsförening. Tre utvärderingar har genomförts för att få en samlad bild av hur både distrikt och regionskonsulenter har uppfattat satsningen. Dessa är: - Utvärderingsträffen som genomfördes i oktober 2009 där alla regioner var representerade med sina respektive konsulenter. - Utvärderingsformuläret som skickades ut till samtliga 26 distrikt. - Utvärderingsformuläret som skickades ut till samtliga nio regionskonsulenter. Sammanställningen av samtliga inkomna svar har legat till grund för distriktsutvecklingsgruppens framtagande av förslag på fortsatt arbete inom regionssamarbetet. Det här visar utvärderingarna Med något enstaka undantag har distrikten och regionskonsulenterna en positiv attityd till regionssamarbetet. Läger, inspirationsforum och idéutbyte mellan olika distrikt är det som uppges som den största behållningen av att samarbeta. Majoriteten av distrikten uttrycker att de önskar en fortsättning på samarbetet. Dock är det få som anser sig vara mogna för/intresserade av en officiell sammanslagning mellan flera distrikt till ett större. Förslag på konkreta åtgärder under perioden Fortsätta utveckla distriktssamarbeten genom: - att konsulenter tillsätts regionsvis. - att regionläger anordnas en gång om året under verksamhetsperioden

25 - att regionala inspirationsforum anordnas en gång om året under verksamhetsperioden att medel avsätts till en utveckligspott som regionerna kan söka från för projekt utifrån deras unika behov. Utformning Regionskonsulenterna - Regionskonsulenter utses i varje region och arvoderas av Svenska Skolidrottsförbundet eller av distrikten. Tidsomfattningen på uppdraget bör inte understiga motsvarande tolv procent av en heltidstjänst och kan utökas om ytterligare medel finns antingen från Svenska Skolidrottsförbundet eller från respektive distrikt/region. Tidsramen för uppdraget är initialt 1 januari till 31 december 2011 med möjlig förlängning under hela Arbetsbeskrivning: - Regionskonsulenten ska i samarbete med en styrgrupp med representanter från respektive distrikt ta fram en verksamhetsplan, i linje med Svenska Skolidrottsförbundets verksamhetsinriktning, för tiden för uppdraget. - Regionskonsuleten skall tillse att det genomförs någon form av lobbying-arbete mot rektorer/kommun/beslutsfattare/högskolor med idrottsutbildningar för att stärka skolidrottens ställning i distriktet/regionen och på sikt förbättra möjligheten till finansiering av distriktskonsulenter. - Regionskonsulenten skall i samarbete med distrikten i den aktuella regionen arrangera regionläger och regionala inspirationsforum. Kommentar: Ekonomiska medel ska avsättas från Svenska Skolidrottsförbundets förbundsutvecklingsmedel för arvodering av regionskonsulenter. Ovan tre punkter är ett krav för att få del av dessa medel. Genom att en styrgrupp bildas med representanter från respektive distrikt knyts regionskonsulenten närmare distriktens verksamheter. Förutom lobbyingarbete, regionsläger och regionalt inspirationsforum har styrgruppen fria händer att besluta vad regionskonsulenten ska fokusera arbetet till. Det medger stor frihet och anpassning till respektive regions unika behov. Regionläger Ekonomiska medel ska avsättas från Svenska Skolidrottsförbundet som incitament till att genomföra dessa utifrån gemensamt utformade riktlinjer. Regionalt inspirationsforum Ekonomiska medel ska avsättas från Svenska Skolidrottsförbundet som incitament till att genomföra dessa utifrån gemensamt utformade riktlinjer. Utvecklingsprojekt Ekonomiska medel avsätts i en pott som respektive region kan ansöka om pengar ur för att genomföra utvecklingsprojekt utifrån regionens specifika behov. Ansökningstiden samordnas med ansökningstiden för den pott som är avsatt från SDF-bidragets framåtsyftande verksamhet. Ansökningarna behandlas två gånger om året av tjänsteman i samråd med förbundets organisationsutvecklingsgrupp. Bidragets storlek kan variera från region till region beroende på ansökningarna. Kriterier för hur ansökningarna ska bedömas och hur mycket medel som ska beviljas utformas av organisationsutvecklingsgruppen i samverkan med distrikten. Ansökningarna ska bland annat innehålla nedanstående punkter som utgångspunkt för bedömningen. Visa hur ert projekt: - överensstämmer med Svenska Skolidrottsförbundets verksamhetsinriktning. - är hållbart över tid (långsiktigt). - utgår från er regions behov. 25

26 Exempel på utvecklingsprojekt: Region-/distriktsutvecklingshelg En utvecklingshelg genomförs med samtliga personer från distriktsstyrelsen. Syftet är att ta fram en plan för vad distriktet vill utveckla och hur man vill arbeta på bästa sätt. En lokal SISU-konsulent kan gärna anlitas som processledare. Med fördel kan detta samordnas med övriga distrikt i form av en regional utvecklingshelg. Ekonomiska medel till denna helg kan sökas från den gemensamma utvecklingspotten. Vid regional samordning av denna helg söks medel av regionkonsulenten från den regionala utvecklingspotten. Om varje distrikt beslutar att genomföra utvecklingshelgen enskilt söks istället pengar av varje SDF från den pott som är avsatt från SDF-bidragets framåtsyftande verksamhet, under förutsättning att förbundsmötet beslutar i enlighet med propositionen om förändrat SDF-bidrag. Ekonomi En förutsättning för att Svenska Skolidrottsförbundet ska kunna avsätta medel för arvodering av regionkonsulenter samt ekonomiska incitament för utvecklingsprojekt är fortsatt stöd från idrottslyftet eller liknande. Medel kommer då att avsättas från förbundsutvecklingsanslaget samt föreningsutvecklingsdelen. Idag finns ännu inga löften från riksdagspartierna att fortsätta med idrottslyftet eller handslaget. Under året kommer idrottsrörelsen att driva tre valfrågor varav en är att få ett beständigt ekonomiskt stöd för barn- och ungdomsidrotten. 26

27 Motioner med förbundsstyrelsens styrelsens yttrande och förslag till beslut Motion 1 Regionsamarbete Stockholm Inkom SSIF:s kansli TILL SVENSKA SKOLIDROTTSFÖRBUNDETS ÅRSMÖTE APRIL 2010 Bakgrund: På förra förbundsmötet antogs ett samarbete där olika distrikt ska samverka i nya föreslagna regioner i landet. Många av regionerna har samarbetat bl. a om regionläger. Dessa regionläger har möjliggjort ytterligare samverkan mot mer permanenta regioner i framtiden inom Svenska Skolidrottsförbundet. För Stockholms och Gotlands distriktsförbund har detta samarbete utfallit mycket väl och vi har redan föreslagit nya samarbetsformer inom regionen. Förslag: Stockholms skolidrottsförbund föreslår att regionsamarbetet fortsätter under nästkommande period till nästa förbundsmöte. Då ska en konkret utvärdering presenteras. Vi föreslår att regionkonsulenter inrättas med minst samma finansiering från SSIF som under förra perioden. Vi föreslår även att minst Kr anslås per region, från SSIF, för kommande period, även om finansiering ej kan ske via idrottslyftet. Motivering: Det under förra perioden bedrivna samarbetet har varit en stor framgång för våra två distrikt, Stockholm och Gotland. Vi har uppfattat att även så har varit fallet i övriga regioner. I våra distrikt har en mängd aktiviteter kunnat genomföras, vilka på många sätt gynnat skolidrotten på alla nivåer, lokalt, regionalt som nationellt. Våra erfarenheter kan befästas och vidareutvecklas framöver, vilket vi är helt överens om inom regionen. Yrkande: Enligt ovan förslag yrkar vi att SSIF:s förbundsmöte 2010 beslutar att permanenta regionsamarbetet för kommande period, och att besluta finansiera regionkonsulenter enligt tidigare samarbetsmodell, samt att avsätta minst 100,000 Kr, för kommande period, för fortsatt verksamhet inom regionen. Stockholm den STOCKHOLMS SKOLIDROTTSFÖRBUND Ingrid Eliasson Ordförande 27

28 Styrelsens yttrande över motion nr 1 Avsändare Stockholms Skolidrottsförbund Motion ang. Regionsamarbetet Förslag: 1. Stockholms skolidrottsförbund föreslår att regionsamarbetet fortsätter under nästkommande period till nästa stämma. Då ska en konkret utvärdering presenteras. 2. Vi föreslår att regionkonsulenter inrättas med minst samma finansiering från SSIF som under förra perioden. 3. Vi föreslår även att minst Kr anslås per region, från SSIF, för kommande period, även om finansiering ej kan ske via idrottslyftet. Motionärens yrkande: SSIF: s stämma 2010 beslutar att permanenta regionsamarbetet för kommande period besluta finansiera regionkonsulenter enligt tidigare samarbetsmodell avsätta minst 100,000 Kr, för kommande period, för fortsatt verksamhet inom regionen. Styrelsen föreslår förbundsmötet besluta bifalla motionärens yrkande om att regionsamarbetet ska fortsätta kommande verksamhetsperiod. bifalla motionärens yrkande om att finansiera regionskonsulenter med reservation för att storleken på ekonomiska medel inte kan garanteras förrän Svenska Skolidrottsförbundet får besked om idrottslyftet eller liknande finansiering finns kvar efter juni bifalla motionärens yrkande om att avsätta ekonomiska medel för regionsamarbetet under kommande verksamhetsperiod med reservation för att storleken på ekonomiska medel inte kan garanteras förrän Svenska Skolidrottsförbundet får besked om idrottslyftet eller liknande finansiering finns kvar efter juni Styrelsens utlåtande Styrelsen finner att motionärens förslag i sin inriktning väl överensstämmer med föreslagen proposition för fortsatt regionsamarbete. Självklart kommer regionsamarbetet utvärderas även efter kommande verksamhetsperiod. Utfallet av utvärderingen får vara vägledande inför eventuell fortsättning. I dagsläget finns inga löften från något av riksdagspartierna om fortsättning på idrottslyftet, handslaget eller liknande. Därför kan styrelsen i nuläget inte föreslå att kr per region fram till december 2012 garanteras eller besluta kring storleken på de totala medel som skall avsättas till regionsamarbetet. Utvärderingarna som genomförts och ligger till grund för den proposition som föreligger om fortsatt organisationsutvecklingsarbete visar dessutom att det är viktigt att utgå från varje distrikts och regions behov i det fortsatta arbetet, varför styrelsen lagt fram förslag kring att det skall gå att ansöka om 28