Processer och trådar. Rasmus Cronstrand Per Jonsson Ante Wall Fabian Åberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Processer och trådar. Rasmus Cronstrand Per Jonsson Ante Wall Fabian Åberg"

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap TDDI81 Hemuppgift Processer och trådar av Rasmus Cronstrand Per Jonsson Ante Wall Fabian Åberg rascr534 / perjo927 / antwa730 / fabab Tack till: Thomas Henriksson, Tobias Jansson, Martin Lidh, Nicklas Sedbring Examinator: Klas Arvidsson

2 Case Study: Pintos Rasmus Cronstrand Per Jonsson Ante Wall Fabian Åberg INLEDNING Denna rapport sammanfattar och beskriver det simpla operativsystemet Pintos lösning och implementation av process- och trådhantering. Pintos lösning jämförs med kursboken Operating System Concepts av Silberschatz, Galvin, Gagne, 8 th edition. Pintos har utvecklats på Stanford University och deras källkod inklusive dokumentation används till laborationer i kursen TDDI81 på Linköpings universitet samt utgör även underlag till denna rapport utöver ovan nämnda bok. Det förs förutom en beskrivande sammanfattning och jämförelse även en kritisk diskussion kring Pintos lösning. Utöver det drar rapportförfattarna slutsatser om vad som skulle kunna göras annorlunda. SAMMANFATTNING Vi har i rapportens inledande kapitel Processer samt Trådar sammanfattat Pintos lösning och jämfört den med bokens. Därefter, i kapitlet Diskussion har vi gjort en kritisk granskning av Pintos lösning och slutligen i kapitlet Slutsats kommit fram till vad vi själva skulle föredra för lösning. PROCESSER Vi beskriver först Pintos lösning av de olika koncepten som rör processer i operativsystem, sedan jämförs Pintos lösning med boken. Pintos lösning Pintos tillåter att mer än en process körs åt gången. Varje process har en tråd, flera trådar inuti processer stöds inte. Källkodsfilerna process.c & process.h har ansvar för att ladda in binärfiler och starta processer. syscall.c & sycall.h assisterar processerna när de vill få tillgång till kernelfunktionalitet genom systemanrop, denna funktionalitet är dock ej implementerad i grundversionen av Pintos, vad som istället händer är att processen avslutas med en spårutskrift. Pintos kan köra program skrivna i språket C, under förutsättning att de ryms i minnet och att programmen enbart använder systemanrop och övrig funktionalitet som implementerats utöver grundversionen. Användarprogram har inte åtkomst till kernelminne utan enbart det virtuella minne som finns reserverat för user mode. Det saknas även, utöver systemanrop och korrekt terminering av processer, implementation för att skicka argument till funktioner och att skriva till skärmen. Det ansvaret har lämnats till programmeringsstudenten. (Pfaff, 2006, s.21-37) PCB I Pintos motsvaras PCB (akronym för Process Controll Block) av datastrukturen struct thread i threads/thread.c & thread.h (Pfaff, 2012), som har 4kb reserverat minnesutrymme, resten är avsett för kerneln. I thread finns i grundversionen av Pintos dessa medlemmar deklarerade: tid (tråd-id) status (t.ex. ready) name (tecken-identifierare) stack (stackpekare) priority (schemaläggnings-prioritet) allelem (länkar tråden till trådlistan) elem (listelement till köer) pagedir (minne till processen) magic (upptäcker stack overflow) En konceptuell sammanslagning är att PCB i Pintos även delar likheter med TCB (Thread - 2 -

3 Control Block), som man kan förstå av namnet på datastrukturen. Det vill säga: Information om processer sparas i thread, men även information om trådar lagras i thread. Man kommer åt den genom en thread-pekare från funktionen thread_ current(). (Pfaff, 2012, threads/thread.c & thread.h ) Trådar diskuteras närmare i kapitlet Trådar. Schemaläggning av processer För att hantera flera processer behövs en algoritm för att hantera när bytena ska ske. Pintos använder sig av en algoritm som heter Round-Robin med policyn FCFS (First come, first served). Pintos har dock möjlighet att byta algoritm till Multi-level Feedback Queue Scheduler genom att sätta variabeln thread_mlfqs till true istället för false vilket är standardvärdet. Round-Robin fungerar på det sättet att en tidsenhet sätts, i Pintos är det TIME_SLICE som är satt till 4. Varje process håller sedan reda på hur länge en variabel har körts och när värdet når TIME_SLICE kommer processen som körs att bytas ut. (Pfaff, 2012, threads/thread.c & thread.h ) Vänteköer Ready-kön i Pintos består av en dubbellänkad lista som heter ready_list och finns implementerad i threads.c. (Pfaff, 2006, s.59) I den listan sparas alla processer som har Figur 1: Förflyttningar i Pintos. statusen THREAD_READY vilket säger att processen kan köras och väntar på att få exekveras. Pintos använder sig av funktionen thread_schedule() för att välja den tråd som ska få köras och ändrar statusen till THREAD_RUNNING. För att skapa en ny tråd på ready_list så kör man funktionen thread_create() som skapar och placerar en ny tråd i listan. thread_yield() förflyttar den körande koden tillbaka till ready_list och tillbaka till kösystemet. thread_block() sätter tråden till vänteläge, statusen till THREAD_BLOCKED och kommer inte att köras igen förrän thread_unblock() väcker och sätter tillbaka den i ready_list i väntan på att få köras. Tråden som arbetas på av processorn har statusen THREAD_RUNNING och kan fås tag på genom att kalla thread_current(). (Pfaff, 2012, threads/thread.c & thread.h ) Exekvering av processer För att en process överhuvudtaget ska kunna startas måste systemet initieras, vilket görs i Pintos huvudprogram i threads/init.c. Där initieras bl.a. trådsystemet, minnesallokering görs, avbrottshanteraren startas, med mera. (Pfaff, 2012, threads/init.c) Det är funktionen process_execute() som har till uppgift att starta processer. Med hjälp av tilldelningen - 3 -

4 tid = thread_create(file_name, PRI_DEFAULT, start_process, fn_copy); ger man en ny kerneltråd ansvaret för exekveringen. Vi ser i parameterlistan att man får en fil som programmet läses in från, prioritet, samt hjälpfunktionen start_process(), som har ansvaret att bland annat ordna stack till processen, allokera minne och läsa in programfilen så att den kan startas i user-läge. process_execute() returnerar ett id till processen eller en felkod om inte tråden kunde starta processen (som start_process() kommer signalera). (Pfaff, 2012, userprog/process.c & process.h ) Jämförelse med kursboken Exekvering av processer Boken beskriver hur de flesta operativsystem (Linux, UNIX, Windows) tilldelar varje process en heltalsidentifierare (pid), precis som i Pintos (tid). Vidare beskrivs hur processer kan klonas och bilda en trädstruktur där processer kan klonas och få barn (i UNIX med hjälp av fork() och exec()). Den ursprungliga föräldern är då typiskt processen init. Föräldern kan då antingen exekvera samtidigt som dess barn, eller vänta på deras terminering, men de har ingen möjlighet att komma åt dess resurser. (Silberschatz m.fl., 2010, s ) När process_execute() anropas skapas en ny kerneltråd och den nya tråden exekverar därefter funktionen start_process() som startar processen / tråden. När tråden skapas så anropas funktionen thread_create(). Man kan säga att i Pintos så är process och tråd sammankopplade (Pfaff, 2012, threads/thread.c & thread.h) medan i ett UNIX-system så är de separata. I jämförelse med POSIX thread (pthreads) så används funktionen pthread_create() för att skapa en tråd. (Silberschatz m.fl., 2010, s ) I Pintos existerar ingen lösning där processen klonas, process_execute skapar helt sonika en ny process. (Pfaff, 2012, userprog/process.c & process.h) PCB Det så kallade PCB i boken består av ett antal olika delar och dessa är: Process state som håller koll på i vilket state processen är. Program counter som vet var nästa instruktionsadress ligger. CPU registers, t.ex stackpekare, ackumulatorer, indexregister och general purpose-register. Dessa kan dock variera beroende på arkitekturen i datorn. De sparas ner tillsammans med program counter när ett interrupt påträffas så att det går att fortsätta som vanligt när processen sedan ska fortsätta. CPU-scheduling information som innehåller det som behövs för att schemaläggning av processen ska fungera d.v.s. pekare till schemaläggningsköer och processens prioritet. Memory management information. Base registers, limit registers, segment tables och page tables befinner sig här, detta varierar dock beroende på hur operativsystemet hanterar minne. Accounting information är sådant som är viktigt för schemaläggning då den håller koll på hur länge processen använt CPU och om den borde byta med en annan process. Här samlas använd CPU-tid, time limits, account numbers och job & process numbers. I/O status info är en lista över I/Oenheter som processen har allokerat, t.ex. filer. (Silberschatz m.fl., 2010, s ) Denna information går naturligtvis också att hitta i Pintos och man kan se många likheter med den PCB som beskrivs i boken. Detta hittas som tidigare nämnts i threads/thread.h i en så kallad struct thread. (Pfaff, 2012, threads/thread.c & thread.h ) - 4 -

5 TRÅDAR I detta kapitel ser vi på hur Pintos hanterar kernel- och user-trådar samt jämför med kursboken. Pintos lösning Eftersom att Pintos bara tillåter en process för varje tråd så kan man säga att i Pintos implementering så är en tråd väldigt likt en process. Det funkar så att i thread kan den skapas (med hjälp av ett #ifdef #endif kontroll- block) som en user tråd om den kommer från userprog/process.c och startats med hjälp av process_execute(). (Pfaff, 2012, threads/thread.c & thread.h ) Som nämnts tidigare finns ingen dedikerad TCB i Pintos, datastrukturen struct thread fungerar både som PCB och TCB. Den finns beskriven i kapitlet Processer. Distinktionen man måste göra är att en process i Pintos alltid har endast en motsvarande kerneltråd, men det innebär inte att alla trådar i sig är processer. (Pfaff, 2006, s. 9-19) Jämförelse med boken Multithreading Boken tar upp det faktum att de flesta mjukvaruapplikationer som körs på moderna datorer är multitrådade; som exempel ges att webbläsare kan ha olika trådar för visning av bilder, ordbehandlare kan ha olika trådar för I/O, grafik och rättstavning och dylikt. En webbserver är ett annat typexempel där multitrådning kan vara nödvändigt. Det finns då olika modeller, till exempel one-to-one, manyto-many, many-to-one. (Silberschatz m.fl., 2010, s ) I Pintos är inte multitrådning möjligt på grund av att bara en tråd per process stöds. (Pfaff, 2012, threads/thread.c & thread.h ) DISKUSSION Nedan följer en kritisk granskning av Pintos lösning där fördelar vägs mot nackdelar. Granskning av Pintos lösning Vi delar upp diskussionen i följande områden: PCB Exekvering av processer Schemaläggning av processer Trådar PCB Vad som kan skapa huvudbry i Pintos är sammanslagningen av PCB och TCB. Det gör det svårt att konceptuellt och praktiskt skilja på process och tråd. Fördelen i Pintos fall är det är ett minimalt operativsystem till att börja med och inte behöver mer än väldigt grundläggande strukturer för att fungera. Se kapitlet Slutsatser för ett förslag till en alternativ lösning på detta. Exekvering av processer Exekvering av processer i Pintos är inte olikt men inte heller helt likt vad man ser i större operativsystem, som Linux, Unix och Windows. Vi har nämnt det faktum att processer inte klonas när de skapas. Identifieringen av processer och dess olika livscykler sker dock på ett liknande standardiserat sätt som kan förvänta sig om man studerat andra operativsystem, vilket torde vara till Pintos fördel. Schemaläggning av processer Round-Robin har flera nackdelar, till exempel så kan det vara så att en process snart är färdigt och det smartaste skulle vara att köra färdigt processen men Round-Robin har inget sätt att kolla detta vilket gör att processen läggs längst bak i kön. Dessutom prioriterar den inte processer, vilket gör att det kan förekomma fördröjning på viktiga funktioner som till exempel uppdateringar på skärmen. Trådar Se rubriken PCB angående diskussionen om PCB kontra TCB. Man kan sakna möjligheten för en process att ha flera trådar och utnyttja det faktum att moderna processorer är flerkärniga och schemalägga trådar på olika kärnor samtidigt. En revision av datastrukturen struct thread kan till exempel vara på sin plats - se - 5 -

6 nästa kapitel. SLUTSATSER I följande kapitel tittar vi på vad som skulle kunna göras annorlunda och vilka fördelar och nackdelar det skulle ge. Vi föreslår ett sätt att utöka Pintos så att processer kan starta flera user-trådar och kerneltrådar, samt anger hur datastrukturen för nya PCB och nya thread skulle se ut. Silberschatz A., Galvin P.B., Gagne G (2010). Operating System Concepts, 8 th Edition. Wiley & Sons. Pfaff, Ben (2012). Pintos Public Repository. Förslag till ny lösning I grundutförande är Pintos uppbyggt så att både PCB och TCB inryms i samma datastruktur och processer enbart kan vara enkeltrådade medan moderna operativsystem tillåter att processer får ett eget PCB och att processen kan ha flera trådar, var för sig kopplade till en kerneltråd. Annars kan inte processen göra flera saker samtidigt. Kernel i Pintos kan dock i nuläget ha flera trådar. Om vi ska realisera den här 1-1-modellen bör vi skapa just den beskrivna arkitekturen från boken där vi har ett särskilt TCB för att hålla context och stack, samt ett PCB som TCB:n pekar till för processer med tillhörande medlemmar såsom id, prioritet, allokerat minne (delas lika mellan alla trådar), lista för filer och lista för multipla trådar. TCB kan lämpligtvis implementeras i nuvarande struct thread, med viss modifiering som mappning till mellan kernel- och usertråd. PCB kan implementeras som en egen struktur och dynamiskt länkas till TCB med pekare, så att man kan se till processer som är avslutade får sina resurser avallokerade. Då skulle vi få ett något modernare Pintos. REFERENSER Pfaff, Ben (2006). i. Stanford University

TDDIU81. Processer och trådar. Andreas Dahlberg, Jonathan Doherty, Tony Magnusson, Patrik Ottosson, Rasmus Siljedahl

TDDIU81. Processer och trådar. Andreas Dahlberg, Jonathan Doherty, Tony Magnusson, Patrik Ottosson, Rasmus Siljedahl TDDIU81 Processer och trådar Andreas Dahlberg, Jonathan Doherty, Tony Magnusson, Patrik Ottosson, Rasmus Siljedahl Sammanfattning Den här rapporten innehåller en kort genomgång av allmän process och trådhantering

Läs mer

Deluppgift 17 Processhantering: exec, sleep, exit, plist

Deluppgift 17 Processhantering: exec, sleep, exit, plist Linköpings Tekniska Högskola Institutionen för Datavetanskap (IDA), Software and Systems (SaS) (c) Klas Arvidsson Deluppgift 17 Processhantering: exec, sleep, exit, plist Inledning För att få ett praktiskt

Läs mer

Deluppgift 10 Starta den första processen (3.5h förarbete, 30min kodning)

Deluppgift 10 Starta den första processen (3.5h förarbete, 30min kodning) Linköpings Tekniska Högskola Institutionen för Datavetanskap (IDA), Software and Systems (SaS) (c) Klas Arvidsson 2011-02-28 Deluppgift 10 Starta den första processen (3.5h förarbete, 30min kodning) Saker

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Inledning Ken Thompson och Dennis M. Ritchie utvecklade C Turingpriset( Nobelpris i datavetenskap ), 1983 Alan Turing (1912-1954) För deras utveckling av generell OS teori och

Läs mer

Dagens OS. Unix, Linux och Windows. Unix. Unix. En översikt av dagens OS Titt på hur de gör. Många varianter Mycket gemensamt. En del som skiljer

Dagens OS. Unix, Linux och Windows. Unix. Unix. En översikt av dagens OS Titt på hur de gör. Många varianter Mycket gemensamt. En del som skiljer Dagens OS En översikt av dagens OS Titt på hur de gör Unix, Linux och Windows Unix Många varianter Mycket gemensamt Unix En del som skiljer Vanliga program, shell, etc System calls Interupts and traps

Läs mer

Öppna filer och filsystem i PintOS Hemuppgift TDDI81, 21/

Öppna filer och filsystem i PintOS Hemuppgift TDDI81, 21/ Öppna filer och filsystem i PintOS Hemuppgift TDDI8, /0-03 Almquist Mathias (matal09) Nguyen Johan (johng86) Hamzic Mirza (mirha348) Timliden Erik (eriti930) INLEDNING PintOS är ett operativsystem utvecklat

Läs mer

Flera processer. Minneshantering. Trashing kan uppstå ändå. Ersätta globalt

Flera processer. Minneshantering. Trashing kan uppstå ändå. Ersätta globalt Flera processer Minneshantering Operativsystem lektion 6 Potentiellt problem: Den sida som plockas bort behöver inte vara den sida som används minst!! Det kan finnas andra processer som inte körs eller

Läs mer

Fö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS

Fö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS Fö 5+6 TSEA81 Real-time kernel + Real-time OS Stackens användningsområde * JSR / RTS : returadress * Temporärdata (push / pop) void myfunc(void) { int i; // hamnar nog i register int test[10]; // hamnar

Läs mer

Schemaläggning Unix. Minneshantering etc. Linux. Schemaläggning av trådar (kernel threads) Detaljer. Operativsystem - Lektion 7

Schemaläggning Unix. Minneshantering etc. Linux. Schemaläggning av trådar (kernel threads) Detaljer. Operativsystem - Lektion 7 Schemaläggning Unix 20 priority = CPU_usage + nice + base Minneshantering etc Operativsystem - Lektion 7-20 Linux Schemaläggning av trådar (kernel threads) Real-time FIFO Real-time round robin Timesharing

Läs mer

Olika OS. Unix, Linux och Windows. Unix. Unix. En översikt av ett par OS. Titt på hur de gör. Många varianter. Mycket gemensamt. En del som skiljer

Olika OS. Unix, Linux och Windows. Unix. Unix. En översikt av ett par OS. Titt på hur de gör. Många varianter. Mycket gemensamt. En del som skiljer Olika OS En översikt av ett par OS Titt på hur de gör Unix, Linux och Windows Unix Många varianter Mycket gemensamt Unix En del som skiljer Begrepp Hur skapas en process Deamon rocess Föräldrar & barn

Läs mer

Outline. Datorsystemtekni. Kravspecifikation. Kravspecifikation (forts.)

Outline. Datorsystemtekni. Kravspecifikation. Kravspecifikation (forts.) Outline för D2, ICT2, E3 och Mek3 Nicholas Wickström Högskolan i Halmstad Sverige p.1/18 Förra föreläsningen Specifikation -Kravspecifikation -Funktionsspecifikation -Blockdiagram Operativsystem -Grunder,

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 5 Realtidssystem och realtidsprogrammering Mål Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av flera processer Att du ska förstå begreppet tråd

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 5. Realtidssystem och realtidsprogrammering. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH.

Datorteknik. Föreläsning 5. Realtidssystem och realtidsprogrammering. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Datorteknik Föreläsning 5 Realtidssystem och realtidsprogrammering Mål Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av flera processer Att du ska förstå begreppet tråd

Läs mer

Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp :00-18:00

Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp :00-18:00 Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp 2018-04-03 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa

Läs mer

Trådar och Multiprocessorer. Föreläsning 6

Trådar och Multiprocessorer. Föreläsning 6 Trådar och Multiprocessorer Föreläsning 6 Trådar och multiprocessorer Hur skriver man program som hanterar många saker samtidigt, t.ex. en web-server som hanterar många samtidiga begäran från olika klienter?

Läs mer

Operativsystem ID2206 Tentamen TEN1 4.5 hp :00-18:00

Operativsystem ID2206 Tentamen TEN1 4.5 hp :00-18:00 Operativsystem ID2206 Tentamen TEN1 4.5 hp 2018-04-03 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa

Läs mer

Operativsystem (ID2200/06) XX XX:00-XX:00

Operativsystem (ID2200/06) XX XX:00-XX:00 Operativsystem (ID2200/06) 2017-01-XX XX:00-XX:00 Namn: Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4-sida med anteckningar. Mobiler etc skall lämnas till

Läs mer

Processprogrammering och operativsystem Introduktion. Kursinformation. Varför operativsystem?

Processprogrammering och operativsystem Introduktion. Kursinformation. Varför operativsystem? Processprogrammering och operativsystem Introduktion Kursinformation. Varför operativsystem? Resurser Kurshemsidan http://www.ida.liu.se/~tdiu16/ Litteratur Operating system concepts (dinosaur book) by

Läs mer

Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen :00-18:00

Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen :00-18:00 Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen 2019-04-16 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Anteckningarna lämnas

Läs mer

Programmering B med Visual C++ 2008

Programmering B med Visual C++ 2008 Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60. Superscalar vs VLIW. Cornelia Kloth IDA2. Inlämningsdatum:

Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60. Superscalar vs VLIW. Cornelia Kloth IDA2. Inlämningsdatum: Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60 Superscalar vs VLIW Cornelia Kloth IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract Rapporten handlar om två tekniker inom multiple issue processorer

Läs mer

Systembeskrivning. Systemskiss. Moduler.

Systembeskrivning. Systemskiss. Moduler. Page 1 of 5 Systembeskrivning Projektets namn: Educational Operating System (EOS) Uppdragsgivare: Virtutech Gruppmedlemmar: Jens Lind (Projektledare) Peter Wåhlander (Sekreterare) Åke Wallebom Gilbert

Läs mer

Hur delas CPU? Processormodell. Vårt produk9onsbolag igen. Produkt 2. Produkt Vinster med aa göra saker sam9digt.

Hur delas CPU? Processormodell. Vårt produk9onsbolag igen. Produkt 2. Produkt Vinster med aa göra saker sam9digt. Vinster med aa göra saker sam9digt Hur delas CPU? Del 1 av de tre vik9gaste resursfördelningsdelarna. Mul9programming NyAja resurser effek9vt genom aa exekvera 9llräckligt med processer för aa hålla varje

Läs mer

DIG IN TO Dator och nätverksteknik

DIG IN TO Dator och nätverksteknik DIG IN TO Dator och nätverksteknik CCNA 1 Operativsystem Agenda Datorsystemets struktur Vad är ett operativsystem? Minneshantering Threads och processer Threads eller exekveringstrådar Processhantering

Läs mer

Realtidsstöd i Minix. En laborationrapport. Oktober 2012

Realtidsstöd i Minix. En laborationrapport. Oktober 2012 Realtidsstöd i Minix En laborationrapport Karl Zylinski Hampus Gustafsson Oktober 2012 1 Innehåll 1 Introduktion 3 1.1 Problem................................ 3 1.1.1 Skapa ett testprogram....................

Läs mer

Operativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån

Operativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån Operativsystem DOS DiskOperatingSystem - ett jobb i taget. Dagens Operativsystem - prioriterar olika jobb. Om ett jobb pausas körs ett annat. Operativsystems viktigaste funktion är att bilda gränssnitt

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser Innehåll Operativsystem Vad är operativsystem och hur fungerar de Vad är ett OS? Syfte Att tillåta flera program att köra samtidigt Att fungera som ett abstraktionslager mot hårdvaran Att hantera olika

Läs mer

Schemaläggningsmetodik för multi-core inom Windows 7 OS Vad är scheduling och hur schemalägger Windows OS sina processer?

Schemaläggningsmetodik för multi-core inom Windows 7 OS Vad är scheduling och hur schemalägger Windows OS sina processer? LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Schemaläggningsmetodik för multi-core inom Windows 7 OS Vad är scheduling och hur schemalägger Windows OS sina processer? 2015-12-07 1. Inledning Det är ett faktum idag att multi-core

Läs mer

Linköpings Tekniska Högskola Institutionen för Datavetanskap (IDA), Software and Systems (SaS) (c) Klas Arvidsson

Linköpings Tekniska Högskola Institutionen för Datavetanskap (IDA), Software and Systems (SaS) (c) Klas Arvidsson Linköpings Tekniska Högskola Institutionen för Datavetanskap (IDA), Software and Systems (SaS) (c) Klas Arvidsson 2012-01-14 Introduktion Det första du behöver veta om PintOS är att det är ett riktigt

Läs mer

Värmedistribution i plåt

Värmedistribution i plåt Sid 1 (6) Värmedistribution i plåt Introduktion Om vi med konstant temperatur värmer kanterna på en jämntjock plåt så kommer värmen att sprida sig och temperaturen i plåten så småningom stabilisera sig.

Läs mer

Vad händer när man kör ett program? Program och processer. Funktionsanrop. Avsluta programmet

Vad händer när man kör ett program? Program och processer. Funktionsanrop. Avsluta programmet Vad händer när man kör ett program? Program och processer När man kompilerar ett program och sedan länkar ihop det så stoppar länkaren in lite extra kod i programmet. Det är denna kod som i sin tur anropar

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Cover page for written exam at Linköping University

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Cover page for written exam at Linköping University Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Cover page for written exam at Linköping University Datum för tentamen Date of exam Sal Room Tid Time Kurskod Course code Provkod LADOK code

Läs mer

Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen :00-18:00

Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen :00-18:00 Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen 2019-01-11 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Anteckningarna lämnas

Läs mer

Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A

Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A Mål Datorteknik Föreläsning 5 Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av fle processer Att du ska förstå begreppet tråd Att du ska veta hur odelba resurser kan

Läs mer

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Slideset 7 Agenda Exempel på operativsystem

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer

Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer 1. Abstract Många processorer har nuförtiden flera kärnor. Det är även vanligt att dessa kärnor delar på högsta nivås cachen för att förbättra prestandan.

Läs mer

Föreläsning 4. Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö

Föreläsning 4. Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö Föreläsning 4 Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö Kö (ADT) En kö fungerar som en kö. Man fyller på den längst bak och tömmer den längst fram

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i IS1350 Operativsystem

Lösningsförslag till tentamen i IS1350 Operativsystem sförslag till tentamen i IS1350 Operativsystem Måndagen 2015-03-16 kl 09:00-13:00 Examinator: IS1350 Jim Dowling Hjälpmedel: Inga Tentamensfrågorna behöver inte återlämnas efter avslutad tentamen. Ange

Läs mer

Översikt. Datorarkitekturer med operativsystem. Inledning. Inledning

Översikt. Datorarkitekturer med operativsystem. Inledning. Inledning Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Inledning Inledning Inledning En processor eller central processing unit (CPU) är enheten som exekverar program i en dator En dator är en maskin

Läs mer

Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem

Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Grundläggande operativsystem 1DV415 1 1 Lärare Marcus Wilhelmsson Universitetsadjunkt i datavetenskap Linux, UNIX (Solaris, OpenSolaris, Mac OS X),

Läs mer

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne.

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne. Fö 8: Operativsystem II Minneshantering och Virtuelltminne. Virtuella I/O enheter och Filsystemet. Flerprocessorsystem. Minneshantering Uniprogrammering: Minnet delas mellan operativsystem och användarprogrammet.

Läs mer

Datorsystem. Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3. Student: Underskrift: Underskrift: Datum:

Datorsystem. Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3. Student: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 3 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion...........................................

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 31 oktober 2014 Översikt 2/41 Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor Arbeta

Läs mer

Operative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel

Operative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel Uppgift 3 Till en process som kräver 8 sidor allokeras 4 sidoramar. Antag följande referenssträng: 1,2,8,3,4,3,8,2,1,4 Hur många sidofel kommer att genereras (demand paging) med en a) FIFO-algoritm (2

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON C - Inledning Ken Thompson och Dennis M. Ritchie utvecklade C Turingpriset( Nobelpris i datavetenskap ), 1983 Alan Turing (1912-1954) För deras utveckling av generellt OS teori

Läs mer

Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem

Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem Tisdagen 2014-03-18 kl 09:00-13:00 Examinator: ID2206, ID2200 Robert Rönngren, IS1350 Jim Dowling Hjälpmedel: Inga Tentamensfrågorna behöver inte återlämnas

Läs mer

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Thien Lai Phu IDA2 Abstract This report investigates what kind of computer architecture, based on Flynn s taxonomy, is used on NVIDIAs Fermi-based GPU to achieve parallellism

Läs mer

Pipelining i Intel Pentium II

Pipelining i Intel Pentium II Pipelining i Intel Pentium II John Abdulnoor Lund Universitet 04/12/2017 Abstract För att en processor ska fungera måste alla komponenter inuti den samarbeta för att nå en acceptabel nivå av prestanda.

Läs mer

Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering

Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Mats Björkman 2015-03-12 Lärandemål, I/O n Typer av I/O-enheter n Character, Block & Special n Minnesmappad I/O n Typer av I/O-programmering n Programmerad,

Läs mer

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman Operativsystem Lektion 1 1 Lärare jem@cs.umu.se, B449 Lektioner etc Set Norman set@cs.umu.se, NAdv105 Labbar, labhandledning 2 Schema Notera att det finns ändringar i schemat!! Under perioden 1-8 mars

Läs mer

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 11 6 dec 2016

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 11 6 dec 2016 Objektorienterad Programkonstruktion Föreläsning 11 6 dec 2016 Föreläsningen 13/12 Halvtidsrepetition Maila frågor som ni vill att jag tar upp! ccs@kth.se Processer Vad vi i dagligt tal menar när vi pratar

Läs mer

Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen :00-18:00

Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen :00-18:00 Operativsystem ID1200/06 (ID2200/06 6hp) Tentamen 2019-04-16 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Anteckningarna lämnas

Läs mer

Aktivitetsschemaläggning för flerkärninga processorer

Aktivitetsschemaläggning för flerkärninga processorer Lunds Tekniska Högskola Datorarkitekturer med Operativsystem EDT621 Aktivitetsschemaläggning för flerkärninga processorer Tobias Lilja 5 december 2016 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Syfte................................

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering 1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data

Läs mer

Operativsystem ID2200/06 omtentamen :00-18:00

Operativsystem ID2200/06 omtentamen :00-18:00 Instruktioner Operativsystem ID2200/06 omtentamen 2017-12-18 14:00-18:00 Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa sidor,

Läs mer

Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018

Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 . Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät

Läs mer

Föreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad

Föreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad 1 Datatyper Tobias Wrigstad Det finns flera olika typer av (slags) data Olika datatyper har olika egenskaper. T.ex. är ett personnummer inte ett tal. (Den sista siffran skall stämma enligt den s.k. Luhnalgoritmen

Läs mer

Vad är viktigast? Sammanfattning. Processer och trådar. Processer och trådar. Flerprocessorsystem. Schemaläggning. Interprocesskommunikation.

Vad är viktigast? Sammanfattning. Processer och trådar. Processer och trådar. Flerprocessorsystem. Schemaläggning. Interprocesskommunikation. Vad är viktigast? Sammanfattning Processer och trådar Avbrottshantering Vad det är och hur det fungerar (på låg nivå) Vilka problem finns Schemaläggning Flerprocessorsystem Varianter, problem Interprocesskommunikation

Läs mer

TDDC77 Objektorienterad Programmering

TDDC77 Objektorienterad Programmering TDDC77 Objektorienterad Programmering Föreläsning 5 Sahand Sadjadee IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2018 Outline Arrayer Metoder Räckvidd och Livslängd Arrayer Vända om inlästa värdena Vända om

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

Maskinorienterad programmering, IT2

Maskinorienterad programmering, IT2 Maskinorienterad programmering, IT2 Laboration nr 5 C-programmering Prioritetskö Förberedelser Läs noga igenom uppgifterna så att du förstår vad du skall göra och hur problemen skall lösas. Gör en skiss

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via

Läs mer

Abstrakta datatyper Laboration 2 GruDat, DD1344

Abstrakta datatyper Laboration 2 GruDat, DD1344 Abstrakta datatyper Laboration 2 GruDat, DD1344 Örjan Ekeberg (fritt från en idé av Henrik Eriksson) 27 oktober 2008 Målsättning Målet med denna laboration är att ge en inblick i hur man kan använda abstrakta

Läs mer

Hyper-Threading i Intelprocessorer

Hyper-Threading i Intelprocessorer Lunds Tekniska Högskola Campus Helsingborg DATORARKITEKTURER MED OPERATIVSYSTEM EITF60 RAPPORT Hyper-Threading i Intelprocessorer 4 december 2017 Rasmus Hanning IDA2 Sammanfattning Det har sedan den första

Läs mer

F8: Undantagshantering

F8: Undantagshantering F8: Undantagshantering Undantagshantering i 68 Vad är ett undantag? Typer av undantag Att skriva undantagsrutiner Undantagshantering, vad och varför? Exempel: Ett system ska mäta temperatur var :e sekund

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Cover page for written exam at Linköping University

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Cover page for written exam at Linköping University Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Cover page for written exam at Linköping University Datum för tentamen Date of exam Sal Room Tid Time Kurskod Course code Provkod LADOK code

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Cover page for written exam at Linköping University

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Cover page for written exam at Linköping University Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Cover page for written exam at Linköping University Datum för tentamen Date of exam Sal Room Tid Time Kurskod Course code Provkod LADOK code

Läs mer

Operativsystem (IS1350) :00-12:00

Operativsystem (IS1350) :00-12:00 Operativsystem (IS1350) 2017-03-15 08:00-12:00 Namn: Instruktioner Betyg Du får endast ha med dig skrivmateriel. Mobiler etc skall lämnas till tentamensvakterna. Svaren skall lämnas på dessa sidor, använd

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Operativsystem ID1200/06 och ID2200/06 Tentamen TENA 6 hp :00-18:00

Operativsystem ID1200/06 och ID2200/06 Tentamen TENA 6 hp :00-18:00 Operativsystem ID1200/06 och ID2200/06 Tentamen TENA 6 hp 2018-04-03 14:00-18:00 Omtentander på ID2200 TEN1 3.8 hp och ID2206 TEN1 4.5 hp skall inte skriva denna tentamen! Instruktioner Du får, förutom

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet Föreläsning 9 Pekare, länkade noder, länkade listor TDDD86: DALP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 25 september 2015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Data- och Programstrukturer Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen NDP011 Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Realtidssystem. - Dödläge - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp. Föreläsning 5

Realtidssystem. - Dödläge - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp. Föreläsning 5 Realtidssystem - Dödläge - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp Föreläsning 5 Kursens innehåll motsvarar tidigare omgångar under beteckning EDA698 Stora delar baserad på: Föreläsningsmaterial

Läs mer

Föreläsning 5-6 Innehåll. Exempel på program med objekt. Exempel: kvadratobjekt. Objekt. Skapa och använda objekt Skriva egna klasser

Föreläsning 5-6 Innehåll. Exempel på program med objekt. Exempel: kvadratobjekt. Objekt. Skapa och använda objekt Skriva egna klasser Föreläsning 5-6 Innehåll Exempel på program med objekt Skapa och använda objekt Skriva egna klasser public class DrawSquare { public static void main(string[] args) { SimpleWindow w = new SimpleWindow(600,

Läs mer

Hyper Threading Intels implementation av SMT. Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60. Felix Danielsson IDA2

Hyper Threading Intels implementation av SMT. Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60. Felix Danielsson IDA2 Hyper Threading Intels implementation av SMT Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60 Felix Danielsson IDA2 Sammanfattning Simultaneous multithreading (SMT) är en teknik som används i processorer

Läs mer

*Pekarvärden *Pekarvariabler & *

*Pekarvärden *Pekarvariabler & * *Pekarvärden *Pekarvariabler & * Motivering Pekare är ett fundamentalt koncept i C (och C++) Multipla returvärden från funktioner. Arrayer hanteras via pekare Dynamiskt minne (kommer i slutet av kursen)

Läs mer

Övningar Dag 2 En första klass

Övningar Dag 2 En första klass Kurs i C++ Sid 1 (5) Övningar Dag 2 En första klass Denna övning går ut på att steg för steg bygga upp en klass och skapa objekt. Vi kommer att utgå från en sammansatt datatyp i en struct och parallellt

Läs mer

Föreläsning 5-6 Innehåll

Föreläsning 5-6 Innehåll Föreläsning 5-6 Innehåll Skapa och använda objekt Skriva egna klasser Datavetenskap (LTH) Föreläsning 5-6 HT 2017 1 / 32 Exempel på program med objekt public class DrawSquare { public static void main(string[]

Läs mer

Classes och Interfaces, Objects och References, Initialization

Classes och Interfaces, Objects och References, Initialization Classes och Interfaces, Objects och References, Initialization Objekt-orienterad programmering och design (DIT953) Niklas Broberg/Johannes Åman Pohjola, 2018 Abstract class En abstract class är en class

Läs mer

Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp

Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Dataingenjörsprogrammet, elektroingenjörsprogrammet och medicinsk teknik KTH Skolan för Teknik och Hälsa Redovisning: Se Kurs-PM om hur redovisningen

Läs mer

Realtidssystem HT03. Vad är realtidssystem? Inbyggda system. Att programmera, Tasks (Uppgifter) Realtidssystem kräver analys

Realtidssystem HT03. Vad är realtidssystem? Inbyggda system. Att programmera, Tasks (Uppgifter) Realtidssystem kräver analys Realtidssystem HT03 Vad är realtidssystem? Föreläsare: Wang Yi Rum: 1235, yi@it.uu.se, Tel: 471 3110 Assistent: Tobias Amnell Rum: 1216, tobiasa@it.uu.se, Tel: 4717122 Webbsida: www.it.uu.se/edu/course/homepage/realtid/h03

Läs mer

TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU

TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU TDDC30 Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU På denna föreläsning: Abstrakta datatyper Listor Stackar

Läs mer

Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Fiktiv tentamen, svar och lösningar och extra kommentarer till vissa uppgifter 1a) Dividera förs

Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Fiktiv tentamen, svar och lösningar och extra kommentarer till vissa uppgifter 1a) Dividera förs Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Fiktiv tentamen, svar och lösningar och extra kommentarer till vissa uppgifter 1a) Dividera först talet 37 med 2. Använd heltalsdivision. Det ger kvoten

Läs mer

Föreläsning 6: Introduktion av listor

Föreläsning 6: Introduktion av listor Föreläsning 6: Introduktion av listor Med hjälp av pekare kan man bygga upp datastrukturer på olika sätt. Bland annat kan man bygga upp listor bestående av någon typ av data. Begreppet lista bör förklaras.

Läs mer

TDDC76 - Programmering och Datastrukturer

TDDC76 - Programmering och Datastrukturer TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 20 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 20 Internminne

Läs mer

OOP Objekt-orienterad programmering

OOP Objekt-orienterad programmering OOP Objekt-orienterad programmering OOP F1:1 Delkursansvarig Epost Kursens webbsidor sm@fc.dsv.su.se http://people.dsv.su.se/~sm/oop/ Föreläsning 1 Introduktion till kursen OOP Vad är Java? Ett första

Läs mer

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder Introduktion TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder OO är den mest använda programmeringsparadigmen idag, viktigt steg att lära sig och använda OO. Klasser är byggstenen i

Läs mer

Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung

Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung Lunds universitet Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung Henrik Norrman EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Kursansvarig: Erik Larsson 4 december 2017 INNEHÅLL Parallellism i CDC 7600 Innehåll

Läs mer

Lab1 Introduktion. 1 Syfte. 2 Innehåll Win32API Skapa trådar Kritiska sektioner Mailslothantering. 3 Förberedelse & Tips

Lab1 Introduktion. 1 Syfte. 2 Innehåll Win32API Skapa trådar Kritiska sektioner Mailslothantering. 3 Förberedelse & Tips Lab1 Introduktion Förberedelse för planetlabben genom att kapsla in (skapa wrappers) systemanrop. 1 Syfte Få en känsla av hur Win32API fungerar, dvs programmerarens interface gentemot Windows. Känsla för

Läs mer

Operativsystem ID2206 7.5hp, ID2200 6hp

Operativsystem ID2206 7.5hp, ID2200 6hp Operativsystem ID2206 7.5hp, ID2200 6hp Robert Rönngren Innehåll Om kursen www.it.kth.se/courses/id2206 ID2200 Vad är ett operativsystem och varför ser de ut som de gör? kap. 1.1-1.3, 1.6-1.7 Processer

Läs mer

Realtidssystem. - Schemaläggning - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp. Föreläsning 6

Realtidssystem. - Schemaläggning - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp. Föreläsning 6 Realtidssystem - Schemaläggning - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp Föreläsning 6 Kursens innehåll motsvarar tidigare omgångar under beteckning EDA698 Stora delar baserad på: Föreläsningsmaterial

Läs mer

Hjälpmedel: Inga hjälpmedel förutom penna, suddgummi och glatt humör.

Hjälpmedel: Inga hjälpmedel förutom penna, suddgummi och glatt humör. Tentamen Inst. för Informationsteknologi Avdelningen för Datorteknik Herbert P Sander Tel: 070 376 06 87 Ämne: Operativsystem Lokal: Post Scriptum, sal 2 Datum: Måndagen den 13 maj 2002 Tid: Kl 09.00-14.00

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem? Operativsystem DVG A06 Operativsystem, mm - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem finns? 2 Definition Den del av systemet

Läs mer

Övningsuppgifter kapitel 8

Övningsuppgifter kapitel 8 Inst. för Systemteknik Introduktion till programmering (SMD 180), 5 p Övningsuppgifter kapitel 8 1. Listor är en viktig datatyp i Python. Hur definierar kursboken lista? Vad kallas de värden som tillsammans

Läs mer

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1 DVG A06 Operativsystem, mm DVG A06 Johan Eklund, 1 2 DVG A06 Johan Eklund, 2 Operativsystem - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem

Läs mer