Redovisning av resultat från Idésluss med temat social hållbarhet

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /17 Utvecklingsavdelningen Madeleine Källvenius Telefon (vxl) E-post: Redovisning av resultat från Idésluss med temat social hållbarhet Ärendet Den 29 mars 2017 genomförde stadsdelsnämnden en idésluss med föreningar utifrån temat social hållbarhet i syfte att tillsammans skapa konkreta aktiviteter, samarbeten eller nätverk. Nämndens stadsutvecklingsråd gav stadsdelsdirektören i uppdrag att på nämndsammanträdet den 20 juni redovisa idéslussens resultat och hur det samordnas med det arbete som redan genomförs med frivilligorganisationer. Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden antecknar redovisningen till protokollet. Sammanfattning av ärendet Den 29 mars 2017 genomförde stadsdelsnämnden en idésluss på temat social hållbarhet. Idéslussen som metod, med temat social hållbarhet, initierades i nämndens stadsutvecklingsråd. Idéslussen är främst en metod för politikernas dialog med medborgare och föreningar där en del av dialogens resultat kommer att omhändertas av förvaltningen. Idéslussen är en medskapande form av dialog med tanken att tillsammans skapa konkreta aktiviteter, samarbeten eller nätverk. Metoden strävar mot nämndens prioriterade mål om att öka göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande samt stärka verksamhetens samverkan med föreningsliv och frivillighetsorganisationer för att öka utbudet av främst kultur- och fritidsaktiviteter. Förvaltningen bedömer att idésluss är en bra metod för politikernas dialog med medborgare och föreningar, men det valda temat bör vara mer avgränsat mot en tydlig problemformulering för att nå konkreta resultat. Förvaltningen ser som resultat av dialogen ett behov av en ökad tydlighet gentemot frivilligorganisationer i stadsdelen. Det upplevs inte från föreningarnas sida finnas en gemensam strategi om hur förvaltningen arbetar med föreningar och ideella organisationer. Förvaltningen kommer att kartlägga nuvarande arbetssätt med föreningar i syfte att öka tydligheten och samarbetet. Kartläggningen kommer att återrapporteras till nämndens stadsutvecklingsråd. Bakgrund Målet för stadsdelsnämndens arbete med medborgardialog är att alla medborgare, oavsett kön och könsuttryck, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religion eller 1(4)

2 funktionsnedsättning, ska ges likvärdiga möjligheter till inflytande och förståelse för politiska mål och beslut. Idésluss som metod, med temat social hållbarhet, initierades i nämndens stadsutvecklingsråd som ett resultat av föreningsdialogen. I föreningsdialogen framkom att föreningar saknade en plattform/arena för att möta stadsdelsnämnden och stadsdelsförvaltningens tjänstemän för att kunna arbeta mot ett jämlikt Göteborg i frågor rörande social hållbarhet. Samspelet mellan offentlig sektor och civilsamhället är vitalt för en god samhällsutveckling. Metoden idésluss strävar mot nämndens prioriterade mål om att öka göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande samt stärka verksamhetens samverkan med föreningsliv och frivillighetsorganisationer för att öka utbudet av främst kultur- och fritidsaktiviteter. Syfte med idéslussen Idéslussen är en medskapande form av dialog med tanken att tillsammans skapa konkreta aktiviteter, samarbeten eller nätverk samt en arena där nytänkande stimuleras. Deltagarna är själva ansvariga för att planera och genomföra aktiviteterna vilket betyder att inget ansvar utkrävs av de som deltar mer än det som aktörerna själva väljer att ta hand om. Utgångspunkten för idéslussen med temat social hållbarhet finns i den problematik som finns i stadsdelen rörande psykisk ohälsa, drogmissbruk och lång tid utanför arbetsmarknaden. Idéslussen utgår ifrån att alla aktörer i dialogen är jämlika och har ett eget ansvar att tillsammans skapa förslag på aktiviteter Vad som framkom i dialogen I dialogen framkom att föreningar ansåg att skolorna behöver ha bättre kunskap om föreningslivet och dess verksamheter. Skolornas lokaler skulle i högre grad kunna nyttjas av föreningar och det är bra om det möjliggörs för fler föreningar att bedriva verksamhet i skolans lokaler. Det upplevs idag som svårt för föreningar att finna varandra och att kontakten begränsas till föreningar som har samma målgrupp och perspektiv. Samtidigt lyftes att samverkan mellan föreningar i sig också kan vara problematiskt, då olika föreningar har olika struktur, tidsramar, resurser och perspektiv. I dialogen framkom att föreningar upplever att det är tids- och resurskrävande att ansöka om bidrag samt att det också är mycket information att sätta sig in i. Det är också ett upplevt problem att de bidrag som finns är kortsiktiga och att verksamheten behöver planeras från ett år till ett annat. Föreningar upplever att information om vad som finns och redan pågår i stadsdelen bör synliggöras mer, både mellan föreningar och mellan föreningar och förvaltningen. Det upplevs inte från föreningarnas sida finnas en gemensam strategi om hur förvaltningen arbetar med föreningar och ideella organisationer. Deltagarna fick efter dialogen möjlighet att utvärdera mötet. Deltagarna upplevde att mötesformen var bra, kreativ och att de kunde tänka sig att delta igen. Deltagarna ansåg att behållningen från mötet främst var att få kunskap om andra frivilligorganisationer i stadsdelen. Deltagarna uppskattade att träffa politiker och tjänstemän under mindre formella förhållande och det fanns en önskan om kontinuitet, mer tid för konkretisering av aktiviteter och att få höra mer om andra föreningar. Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 2(4)

3 Exempel på aktiviteter som togs fram genom dialogen Aktiviteter Organisationer Resurser Ungdomsrådet och Kristliga Föreningen av Unga Människor (KFUM) tar kontakt för att starta samarbete kring ett demokratiprojekt som KFUM är på väg att starta igång. Ungdomsrådet och KFUM Kompetens, kontakter, nätverk Stadsdelsförvaltningen tar kontakt med KFUM för att genom dem få kontakt med nyanlända i syfte att hålla dialog inom arbetet med det lokala utvecklingsprogrammet. Arrangera en temadag på Mariaträffen med fokus på trygghet. Stadsdelsförvaltningen och KFUM Mariaträffen Kompetens och kontakter Mariaträffen kan bistå med lokaler och hyresgästföreningen Västra Göteborg kan sprida inbjudan i alla sina nätverk och framförallt till sina lokala gårdsföreningar Jämställdhetsperspektiv Delaktighet definieras enligt FN-konventionen som en mänsklig rättighet. Dialogen behandlade ämnet social hållbarhet och föreningar som vände sig gentemot sårbara grupper var speciellt inbjudna. Vid dialogen var det en tydlig överrepresentation av kvinnor. Förvaltningens överväganden Förvaltningen ser att samspelet mellan offentlig sektor och civilsamhället är vitalt för en god samhällsutveckling och att det är angeläget att utveckla nya former för gemensamt engagemang. Flera aktiviteter skapades under idéslussen och deltagarna upplevde dialogformen som kreativ och mindre formell. Förvaltningen bedömer att idésluss är en bra metod för politikernas dialog med medborgare och föreningar men det valda temat bör vara mer avgränsat mot en tydlig problemformulering för att nå konkreta resultat. Förvaltningens kultur- och fritidsverksamhet, utvecklingsavdelning och kommunikationsavdelning bör utveckla sin samverkan kring hur förvaltningen samarbetar, kommunicerar och för dialog med frivilligorganisationer. Förvaltningen kommer att kartlägga nuvarande arbetssätt och hur samverkan med föreningar ser ut gällande möten, besök, rådgivning samt vilka former av ekonomiskt stöd som erhålls. Utifrån detta kommer förvaltningen att säkerställa att rätt funktioner är delaktiga i planering och uppföljning av dialoger, aktiviteter och kommunikationsinsatser riktade mot målgruppen. Roller och mandat inom förvaltningen behöver förtydligas i detta arbete. Kartläggningen kommer att återrapporteras till nämndens stadsutvecklingsråd. Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 3(4)

4 Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné Thomas Segenstedt Stadsdelsdirektör Madeleine Källvenius Utvecklingsledare Bilaga 1: Sammanfattning från Ideslussen om social hållbarhet. Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 4(4)

5 Idésluss om social hållbarhet Stadsdelsförvaltningen Första Långgatan 28A 29 Mars 2017

6 Innehållsförteckning Idésluss om social hållbarhet...1 Inledning...4 Resultat...5 Gemensamma reflektioner...9 Aktiviteter och idéer Avslutning Tankar om dialogen från deltagarna Bakgrund och dialog som metod Idésluss Koppling till Jämlikt Göteborg Majorna- Linné Avslutande kommentar Kontaktuppgifter Enastående föräldrar KFUM Majornas samverkansförening Frivillighetscentralen Oscar Göteborgs Föreningscenter Hyresgästföreningen Västra Göteborg Kultur 4ür Göteborg Ekologisk stadsdel Majorna Stadsdelsförvaltningen Stadsdelsnämnden Idrott och föreningsförvaltningen Aktivitetskatalogen.se

7 Göteborgs stad arbetar aktivt för att bli en jämlik stad. I Majorna-Linnés stadsdelsnämnds tidigare dialoger har det framkommit ett behov av en plattform där vi kan mötas och tillsammans se hur vi kan bidra till ett mer jämlikt Göteborg. Idéslussen är denna plattform med syftet är att koppla ihop olika aktörers idéer, behov och resurser för att tillsammans skapa en bättre vardag och leda till aktiviteter som på kort och lång sikt kan bryta utanförskap i olika former. Deltagande föreningar/politiker och tjänstepersoner: Hyresgästföreningen Västra Göteborg Ronny Bengtsson, Majornas samverkansförening Ronny Bengtsson och Stina Lindgren, Göteborgs föreningscenter Agneta Rapp, Frivilligcentralen Oscar Anders Lundmark, KFUM Anna Reimegård, Enastående föräldrar, Ekologisk stadsdel/kultur4ü, Mariaträffen, Sara Väärand (äldrekonsulent), Jan Holmlund: sektorchef IFO, Ida Carlsson: UL stadsutveckling, Victoria Lorenz, Kerstin Hansson: Områdeschef för kultur och Fritid, Anna Fors, Magdalena Druid: (fältassistent) Anna Thomasson: Utvecklingsledare mänskliga rättigheter, Simon Cederholm: (förvaltnings controller) Bosse Parbring: Nämndordförande, Sivert Aronsson (C): Magnus Hermansson Adler (S): Gerd Sabel (S), Isak Ekman (S) Sammanställningen har upprättats av: Madeleine Källvenius, utvecklingsledare för medborgardialog, SDF Majorna-linne E-post: Madeleine.kallvenius@majornalinne.goteborg.se 3

8 Inledning Mötesdeltagarna ombads presentera sig själv, vad man kom ifrån, behov samt förväntningar på dagen. Deltagarna hade informerats innan dialogen om att de skulle få 5 10 minuter maximalt för presentation och att de fick använda sig av bilder eller powerpoint. Nedan anges vad deltagarna förväntade sig av samtalet under kvällen. Knyta kontakter och träffas Oro kring värderingar av bostäder och förmågan för människor att bo kvar Lära sig mer om föreningarnas verksamheter och kunskap Har många frågor om familjemottagningen Vi är öppna för alla Lära sig mer och höra om vilka behov som fanns Kulturprojekt och lokal valuta Ta in lärdomar och behov Skapa förtroende mellan stadsdel och föreningsliv Utvecklingsprogram i bred dialog Vill utmana rollen som tjänsteperson Få nya perspektiv Hitta konkreta samarbetsfrågor Skapa kontakt Lyssna Reflektera, Diskutera och fika Skapa aktiviteter 4

9 Resultat Diskussion och reflektion fördes i tre grupper där anteckningar av samtalet fördes av en utvald tjänsteman i varje gruppering. Samarbeta med skolan och skolans lokaler Majornas samverkansförening har mycket kontakt med skolorna genom kuratorer och skulle kunna hjälpa till med rastverksamhet. De har bjudit in rektorer utan resultat. Majornas samverkansförening vill samarbeta för att bidra till en tryggare miljö i skolan. Skolorna lokaler kan nyttjas av föreningar och det är bra om det görs möjligt för fler föreningar att bedriva verksamhet i skolan. Frivillighetscentralen Oscar lånade i många år slöjdsalen på Oscar Fredrik för att bedriva verksamhet. Större mer föreningsspecifika lokalerna är mer efterfrågade och mer problematiskt att hyra/låna. Tid under lärarna kompetensutveckling att informera om föreningar i stadsdelen. Bättre kunskap hos personalen i skolan om vilket föreningsliv det finns i skolans upptagningsområde. Det finns en stor potential för samarbete mellan kultur/skola och föreningar. Det finns många som kan berätta stadsdelens historia. Hur skulle det kunna gå att arbeta med detta? Förslag som kom upp: Använda Mariaträffens kontaktnät och lokaler för att låta äldre berätta för yngre. Kan skolan bjudas in? Exempelvis genom att en lärare förlägger ett undervisningstillfälle på Mariaträffen där då någon äldre får berätta om stadsdelens historia. IOP är en bra samverkansform som kan utvecklas IOP 1 säger alla samstämmigt är väldigt bra som man bör utveckla. Organisation kring föreningar. Hur hittar de varandra, andra dem och de oss? Enastående föräldrar saknar en tydlig förteckning med sammanfattande beskrivningar över alla de föreningar som finns i stadsdelen. Det är idag svårt att finna varandra och det bidrar till att en bara har kontakt med föreningar som har samma målgrupp och perspektiv som en själv. Ett tydligare synliggörande av vad som redan finns efterfrågas. KFUM upplever dock att de har rätt bra koll på vilka verksamheter som finns i staden. Det diskuterades om att samverkan mellan föreningar i sig också kan vara krångligt att få till, då olika föreningar har olika struktur, tidsramar, perspektiv och alla har brist på tid och resurser. 1 Det är ett avtal mellan en eller flera idéburna organisationer och den offentliga sektorn. En modell av partnerskap som kan användas när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är en lämplig form. 5

10 Även en tydligare struktur över vilken instans som gör vad inom Göteborgs stad efterfrågas, då det idag kan upplevas vara en mängd olika delar inom kommunen som gör samma sak. Det är oklart var ansvaret ligger. Diskussion om på vilket sätt detta bäst görs förekom. Enastående föräldrar efterfrågar en länkförteckning medan KFUM tror att det är viktigt att också göra såhär, att träffas och mötas i verkligheten. En förteckning kan lätt bli övermäktig och svår att sätta sig in, det kan kräva mycket tid och efterforskning. Dock finns också en viss trötthet på möten som inte leder någon vart. Det är också svårt för ensamstående föräldrar att komma på möten likt detta, då de inte kan få barnledigt lika enkelt som andra. Det behöver vi tänka på som anordnar sådana här träffar. Det finns en upplevelse av att pressen på föreningar att ordna upp saker som borde ligga under kommunens ansvar har ökat och det är oroande. Föreningar har ont om tid och resurser och kan sällan anställa så många som behövs. Det är viss skillnad mot politiskt engagemang, där de som är aktiva i ett parti också är de som driver verksamheten. För föreningar är det andra som tar del av verksamheten än de som driver den. När det kommer till föreningar och stimulansmedel konstaterar vi att det ser olika ut i staden. Kultur och fritid bjuder regelbundet in föreningar men det är svårt att få dem att komma och engagera sig. Vi diskuterar vad som krävs för att föreningar ska engagera sig i olika frågor. Kan det vara ett ide att föreningar som samverkansförening eller någon annan organisation står som avsändare även om det är stadsdelen som roddare och backar upp? Ändra upplägget till mindre byråkratiskt? En del andra stadsdelar har väldigt bra kanaler ut till föreningarna och kan snabbt mobilisera för exempelvis trygghetsvandringar. Detta har vi ännu inte funnit formerna för i vår stadsdel. Det finns en glapp i samarbetet och vi når inte varandra. Det är svårt att nå ut och vi jobbar även olika mot ideella föreningar i stadsdelen. Förenings- och stimulansbidrag Enastående föräldrar bedriver främst riktade verksamheter till en specifik målgrupp och är därför inte berättigad till en mängd bidrag som kräver att en riktar sig till alla. Det här är ett problem för många verksamheter som arbetar med särskilda grupper eller frågor och behöver arbeta riktat. KFUM har liknande problem då de som använder deras verksamheter till största delen inte är bosatta i stadsdelen, och därmed inte kan räknas med som underlag till föreningseller stimulansbidrag. Svårigheten att ansöka om bidrag, kraven det ställer på tid och resurser samt att det ofta kan vara krånglig byråkrati att sätta sig in i kom upp som tydliga hinder för ideella verksamheters arbete. Det är också ett problem att de bidrag som finns är kortsiktiga och att verksamheten måste planeras från ett år till ett annat. Det gör det svårt att få kontinuitet i arbetet. 6

11 Oro kring renoveringar Hyresgästföreningen upplever att det finns en oro kring de ombyggnader som planeras i stadsdelen och vill föra en diskussion om hur vi kan samarbeta för att möta denna oro. Hyresgästföreningen ser tydligt hur många barn som blir hårt drabbade när familjer tvingas flytta på grund av ombyggnader i hyresrätter i stadsdelen. 2 Med anledning av detta skulle man vilja göra en satsning kring barnkonventionen. Hur kan stadsdelsförvaltningen vara med och samarbeta kring detta? Nedskärningarna av FAMM Enastående föräldrar hade frågor kring vad som kommer att ske med familjemottagningen brukare och hur organisationsstödet kommer omformas för att även gälla normbrytande familjer. De har kontakt med en utsatt grupp som nu upplevs bli utan stöd. Enastående föräldrar förde under dialogen ett eget längre samtal med sektorchefen för IFO. Trygghet Mariaträffen, hyresgästföreningen och Majornas samverkansförening diskuterade trygghet och hur man kan samarbeta för att skapa större trygghet i området. Kopplat till trygghet diskuterades nattvandrarna. Hur kan vi få fler? Hade nattvandrarna kunnat utgå från Mariaträffens lokaler? Dock finns det en osäkerhet kring det faktiska behovet som kan variera över tid. Arrangera en temadag på Mariaträffen med fokus på trygghet. Mariaträffen kan bistå med lokaler och hyresgästföreningen Västra Göteborg kan sprida inbjudan i alla sina nätverk och framförallt till sina lokala gårdsföreningar. I de lokala gårdsföreningarna ingår många barnfamiljer som kan ha ett stort intresse av en temadag med denna fokus. Det skulle även kunna ge nya målgrupper möjlighet att finna Mariaträffen. Genom att träffas över generationer och skapa relationer till personer i vårt närområde kan vi minska risken för oroligheter och skadegörelse. Ett förslag som kom upp var att polisen hade kunnat bjudas in för att prata om sitt trygghetsarbete i området. Mariaträffen Mariaträffen har varit öppen i knappt ett år och har lokaler för uthyrning. På dagtid måste aktiviteter som arrangeras i lokalerna vara gratis alternativt kost absolut max 50 kronor. De arbetar för att alla ska få komma in precis som de är, oavsett om de mår bra eller dålig, om de kommer själva eller tillsammans med någon. Många av deras besökare är öppna med hur de mår, även när de mår dåligt. Det är även många som bara tittar in snabbt om de exempelvis är på väg in till stan, eller när de är på väg hem för att berätta vad de gjort under dagen. De flesta besökarna bor inom ett gångavstånd till lokalen. Idag har Mariaträffen och Majornas Samverkansförening ett samarbete med Tjejskaten. 2 Stadsdelsförvaltningen har uppmärksammat detta problem i samband med arbetet av den lokala utvecklingsplanen. Dialog har påbörjats med boende, bostadsbolag och förvaltningar. 7

12 Mariaträffen arbetar med att se över hur de kan nå fler. Det är viktigt att locka fler yngre till Mariaträffen. Det finns en tanke om att börja jobba med ambassadörer som kan representera verksamheten utåt och på så sätt nå fler potentiella besökare. Mariaträffens lokal står tom mestadels på helger och skulle kunna användas till annat. Om det finns intresse att samverka kring aktiviteter på dagtid i Mariaträffen får dessa inte kosta mer än kr per person. Det finns många barnfamiljer i de ca 40 lokala hyresgästföreningar som finns i stadsdelen. Dessa skulle kunna samverka med Mariaträffen. KFUM KFUM berättade om sin verksamhet. Alla verksamheter förutom idrottsverksamheten är gratis. Exempel är gratis sommardagsläger för barn, sociala verksamheter för ungdomar, tjejverksamheter, arbetsmarknadsprojekt för unga som står långt ifrån arbetsmarknaden, idrottsverksamheter i form av basket, actionhall, tjejskate osv. Majoriteten av medlemmarna är nyanlända ungdomar. Föreningen jobbar med ett tydligt hälsoperspektiv med verksamheter för människor med både psykisk och fysisk ohälsa. Även ambitionen om ett jämlikt Göteborg är en del av föreningens själva kärnverksamhet. De håller internutbildningar i likabemötande, HBTQ och liknande. Då idrottsverksamheten till stor del är manligt dominerad görs särskilda insatser för att främja tjejers deltagande. Ett exempel är InterAct, som fokuserar på nyanlända tjejers erfarenheter och behov Kultur 4ür och lokal valuta Pratar om samarbete mellan stadsdelarna och att använda kultur och musik för att bryta segregation. Bosse frågar vilka beslut som behövs för att få ett samarbete över stadsdelarna som kultur för alla har gjort dem ungdomar. Han trodde att det i detta fall skett beslut på enhetschefsnivå men vi konstaterar även att det finns olika strukturer och kulturer i stadsdelarna som kan försvåra eller göra att det är en längre process. Det finns även en tanke om att det är mer tjänstemännen som styr än politikerna i verkligheten. Det finns även olika delegation på olika nivåer mellan stadsdelarna rörande vem som får fatta vilka beslut. Ungdomarna är själva entreprenörer, skapar och växer. Konfronteras med förutfattade meningar. Vi pratade även om innovation med en lokal valuta med syfte att gynna den lokala handeln samtidigt som det bidrar till minskande transporter. Stimulerar till att närproducerat. Bidrar till att människor upptäcker sin egen stadsdel. Hyresgästföreningen kommer testa detta under en kulturfestival i sommar kallad Sommarens sista dagar. Handlarna redovisar moms i svenska kronor. Majoren kan ses som ett presentkort. 8

13 Gemensamma reflektioner Det finns en brist på finansiering och konkretisering av vad som skall göras. Information om vad som finns och redan pågår måste synliggöras, både mellan föreningar och mellan föreningar och staden. En anledning kan vara stadsdelens centrala läge som gör utbudet otydligt. Skolan behöver ha bättre kunskap om föreningslivet verksamheter för att slussa vidare. Lätt att dessa diskussioner ofta blir för generella. Det brottas återkommande med finansiering och att hitta kreativa lösningar för att få medel till verksamheten. Det finns inte klart vad man hänvisar familjer som behöver stöd nu när man lägger ner verksamheter i stadsdelen. Det verkar inte finnas något som ersätter och man befarar att problematiken rörande droger och annat i stadsdelen kommer att öka. En del föreningar på plats kände inte alla till och flera ville veta mer om t.ex. enastående föräldrar och KFUM vilket kan sammankopplas till att en del saknar en heltäckande bild över verksamheter i stadsdelen. Många hade önskat att föreningar presenterat sig lite längre för att ge en bild av sin verksamhet. 9

14 Aktiviteter och idéer Aktiviteten idé Organisationer Resurser Ungdomsrådet och KFUM tar kontakt för att starta samarbete kring ett demokratiprojekt som KFUM är på väg att starta igång Ungdomsrådet och KFUM Kompetens, kontakter, nätverk SDF tar kontakt med KFUM för att genom dem få kontakt med nyanlända att hålla dialog inom arbetet med det lokala utvecklingsprogrammet Rakare kommunikation mellan förvaltningen och föreningar. Man vill att föreningar kallas in för specifika problem Nyhetsbrev riktat till föreningar i Majorna-Linné alternativt gemensam facebooksida som redan finns Majorna-Linnés föreningsliv som Majornas samverkansförening driver Majken använder en gympasal varje fredag. Föreningar är välkomna dit Tid under lärarna kompetensutveckling att informera om föreningar i stadsdelen Arrangera en temadag på Mariaträffen med fokus på trygghet Stadsdelsförvaltningen och KFUM SDF Majornas samverkansförening, SDF Majken SDF och samverkansföreningar Mariaträffen Kompetens och kontakter Digital plattform Lokal Kompetens Mariaträffen kan bistå med lokaler och hyresgästföreningen Västra Göteborg kan sprida inbjudan i alla sina nätverk och framförallt till sina lokala gårdsföreningar 10

15 Höstlovsaktivitet: Under några dagar att vi styr upp aktiviteter för ungdomar, seniorer, ensamkommande. Temat är hållbarhet och hur vi skapar resiliens i samhället. De som deltar får betalt i en lokal valuta majoren Gemensam strategi från förvaltning om kommunikation med föreningar och organisationer SDF SDF Både SDF och Göteborgs föreningscentrum har lokaler för ändamålet 11

16 Avslutning Mötesdeltagarna ombads att beskriva vad det tog med sig från mötet eller något speciellt de vill framföra. Det verkar inte finnas något som ersätter när verksamheter lägger ner i stadsdelen och man befarar att problematiken kring droger kommer att öka. Lätt att diskussionerna blir för generella. Föreningar brottas återkommande med finansiering. Har fått idéer hur man kan jobba vidare med äldre och isolerade. Mer kunskap om Mariaträffen. IOP är väldigt bra Bättre information om vad som pågår Skolan behöver bättre kunskap om föreningslivets verksamheter Svårt att få tid till möten Behövs roligare alternativ för ungdomar Tankar om dialogen från deltagarna Bra metod men brett ämne. Bra att träffa politiker men det behöver leda till något konkret. Det finns ett glapp mellan förvaltning och förening. Ofta reagerar föreningar med irritation. Detta på grund av att man föreställer sig att förvaltningen vill att man ska överta ansvaret. Det var tidsbrist att konkretisera aktiviteterna. Föreningar saknar inte idéer men resurser. Det behövs fysiska möten ibland för att skapa kontakt. 12

17 Bakgrund och dialog som metod Medborgardialoger är olika former av demokratiskt deltagande och kommunikation mellan medborgare, politiker och förvaltning. Dessa deltagandeformer kan ses som ett komplement till det representativa systemet och sker vid sidan om de etablerade politiska institutionerna, så som allmänna val och partipolitiskt engagemang. Delaktighet har en stark koppling och är en förutsättning för folkhälsa och definieras enligt FN konventionen som en mänsklig rättighet. Delaktighet och inflytande i samhället är också det första av Sveriges elva nationella folkhälsopolitiska målområden. Idésluss Tanken är att idéslussen ska leda till att vi tillsammans skapar konkreta aktiviteter, samarbeten eller nätverk. Stor Antingen något nytt eller att vi tar till vara det som redan finns för att göra det bättre. Utgångspunkten finns i den problematik som finns i vår stadsdel rörande psykisk ohälsa, drogmissbruk och lång tid utanför arbetsmarknaden. Det handlar om att matcha dem som har idéer och behov med dem som har resurser. En idé och utvecklingsdrivet sätt att arbeta med problemlösning. Deltagarna är själva ansvariga för att planera och genomföra aktiviteterna. Alla aktörer är jämlika Gemensamt skapa förslag på aktiviteter Enkelt utan uppföljning Eget ansvar Koppling till Jämlikt Göteborg Göteborg ska vara en jämlik stad, är ett av stadens centrala budgetmål. Social resursnämnd är processägare för målet. Processägarens uppdrag är att stödja staden, dess förvaltningar och bolag i arbetet med budgetmålet. Arbetet går under namnet Jämlikt Göteborg hela staden socialt hållbar. Det finns en tydlig koppling till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, där bland annat rätten, för alla till skälig levnadsstandard, hälsa, arbete, utbildning med mera regleras. I rapporten skillnader i hälsa och livsvillkor framgår att aktörer och arenor måste samverka för att lyckas i arbetet att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Inom arbetet med Jämlikt Göteborg finns fem fokusområden. 1. Ge varje barn en god start i livet. 2. Skapa fortsatt goda förutsättningar genom skolåren. 3. Skapa förutsättningar för arbete. 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer. 5. Skapa övergripande och strukturella förutsättningar för arbetet. 13

18 För arbetet med processägarskapet har Social resursförvaltning tagit fram en strategi för att bidra till högre måluppfyllelse. Strategin utgår från följande strategiområden: A. Bredda kunskapsbasen och sprida kunskaper och erfarenheter. B. Främja kunskapsbaserat arbete. C. Utveckla samverkan och kunskapsallianser. 14

19 Majorna- Linné Den 8 juni 2016 genomförde stadsdelsnämnden en dialog med föreningar på temat jämlikt Göteborg. Här framkom att det fanns engagemang och kraft hos föreningar men att det fattades arenor och fasta former för att möta stadsdelsförvaltningen och stadsdelsnämnden samt andra föreningar. Idéslussen är en form som är tänkt att vara ett svar på detta. Dialogen Dialogen genomfördes den 29 mars i stadsdelsförvaltningens lokaler på Första långgatan, klockan Vid dialogen deltog totalt representanter från föreningar, tjänstemän och politiker. Avslutande kommentar Stadsdelsförvaltningen och stadsdelsnämnden vill tacka er som deltog på dialogen den 29 Mars Tankar och kunskap som ni har utgör ett viktigt kunskapsunderlag för nämndens fortsatta arbete. Tack! 15

20 Kontaktuppgifter Enastående föräldrar De är en politiskt och religiöst obunden ideell förening för ensamstående föräldrar och våra barn med vår lokal i Majorna. förbättra villkoren för ensamstående föräldrar, och därmed för våra barn. Föreningen är öppen för boföräldrar, alltså både mammor och pappor, men vi arbetar utifrån ett feministiskt synsätt. Vår utgångspunkt är att när samhället är jämställt i sin helhet kommer även föräldraskapet att bli det. Görs det i omvänd ordning förstärks de rådande maktpositionerna ytterligare. Hemsida: KFUM KFUM Göteborg är en ideell förening som arbetar med ungdomsinflytande utifrån ett rättighetsbaserat och normkritiskt synsätt. De skapar mötesplatser för ungas delaktighet, inflytande och meningsfull fritid. Därför kan man hitta alla tänkbara aktiviteter, verksamhetsformer och metoder för att stimulera unga människor inom KFUM Göteborg. Föreningen jobbar med ett tydligt hälsoperspektiv med verksamheter för människor med både psykisk och fysisk ohälsa. Det håller själva internutbildningar i likabemötande och HBTQ. Driver sociala företag. Kontakt: anna@kfumgoteborg.se Majornas samverkansförening Majornas Samverkansförening, MSF, är ett paraply som består av 30 medlemsföreningar i stadsdelen Majorna-Linné i Göteborg. Syftet är att samla alla goda krafter som finns och verkar i Majorna-Linné med omnejd, inom föreningsliv, boende, ungdomar och alla andra som vill samverka för att göra Majorna-Linné till en stadsdel som präglas av engagemang och aktiviteter, trygghet och gemenskap. Hemsida: Kontakt: Stina Lindgren Stina@majsamverkan.se Frivillighetscentralen Oscar Frivillvighetscentralen Oscar är till för alla. Ett 40-tal intressegrupper igång och ca 400 besök i veckan. Vi hjälper dig att få kontakt med andra människor och på så sätt träffa nya vänner och bekanta. Hemsida: Kontakt: frivilligcentralenoscar@svenskakyrkan.se (Anders Lundmark) 16

21 Göteborgs Föreningscenter Göteborgs FöreningsCenter är en mötesplats och utvecklingscentrum för frivilligt socialt arbete, både för organiserade inom medlems-organisationerna och enskilda frivilliga. GFC har cirka 90 medlemsorganisationer, bland annat föreningar, frivilligcentraler, kyrkliga organisationer, självhjälpsgrupper och telefontjourer. Tillsammans arbetar föreningarna med att hjälpa barn, ungdomar, kvinnor, missbrukare, funktionsnedsatta, patienter och anhöriga. Hemsida: Kontakt: Hyresgästföreningen Västra Göteborg Hyresgästföreningen Västra Göteborg är hyresgästförening för Masthugget (inklusive Långgatorna), Majorna, Kungsladugård och Sanna samt en liten del av Högsbo. Hemsida: Kontakt: Ronny Bengtsson Kultur 4ür Göteborg Kultur 4ür Göteborg har sedan starten 2015 velat använda kultur som ett sätt att utmana normer och samtidigt bygga broar. Genom att använda kulturellt skapande som metod så kan vi utmana oss själva och samtidens föreställningar om hur saker och ting är, samt hur de bör vara. Överallt där det finns ett ojämlikt förhållande mellan centrum och periferi vill Kultur 4ür Göteborg dyka upp för att inleda en förenande rytm, vers eller rörelse. Vad händer med en segregerad stad om vi faktiskt börjar röra oss över stadsdelsgränserna? Det har hittills lett till att Bergsjön, Majorna, Hammarkullen och Örgryte/Härlanda under de två senaste somrarna har deltagit i ett stadsdelsöverskridande ungdomskulturutbyte. Hemsida: Kontakt: kallekillen@gmail.com, info@kultur4goteborg.se Ekologisk stadsdel Majorna Ekologisk stadsdel Majorna är ett medborgarinitiativ som initierats genom Hyresgästföreningen Västra Göteborg. Vid årsskiftet startades Ekologisk stadsdel Majorna 2.0. Kontakt: my.welther@hyresgastforeningen.se 17

22 Stadsdelsförvaltningen Namn Titel Kontakt Thomas Segenstedt Stadsdelsdirektör Jan Holmlund Sekorschef för IFO Madeleine Källvenius Ida Carlsson Utvecklingsledare Miljö och medborgardialog Utvecklingsledare stadsutveckling Simon Cederholm Förvaltningskontroller Anna Thomasson Utvecklingsledare mänskliga rättigheter Kerstin Hansson Områdeschef och Fritid Kultur Viktoria Lorentz Anna Fors Enhetschef Fritid Samordnare fält, fritid och förening Sara Väärand Äldrekonsulent Magdalena Druid Fältassistent 18

23 Stadsdelsnämnden Namn Titel Kontakt Bosse Parbring (MP) Stadsdelsnämndens ordförande Gerd Sabel Ersättare Isak Ekman (S) Magnus Hermansson Adler (S) Sivert Aronsson (L) Ersättare Ersättare Ersättare Idrott och föreningsförvaltningen Här kan du hitta andra föreningar i din stadsdel och bidrag som finns tillgängliga. Aktivitetskatalogen.se Information om verksamheter i Göteborg för personer med psykisk ohälsa 19