Upp- ståndelse- kapellet

Transkript

1 Uppståndelsekapellet

2 Vägen letar sig fram längs en långsamt stigande sluttning. Färden fortsätter längs en bred stenklädd trappa. De låga trappstegen jäktar inte vandraren. Här råder ingen brådska. Ovanför trapporna står det ljusa kapellet rofyllt bland tallstammarna, som om det alltid funnits där. Utan att vare sig förhäva eller skyla sig anpassar det sig till den omgivande miljön.

3 Här accepterar de sörjande det som sker. Accepterar livets gång. Accepterar döden. Och tar emot ljuset. Tidsresan Under århundraden var Åbo domkyrka och Sömnens kulle åbobornas begravningsplats, men området var litet och begränsat. Den nya begravningsplatsen anlades 1807 ett stycke utanför staden på Skansmalmen enligt ritningar av arkitekten Charles Bassi. Det första, sedermera rivna kapellet uppfördes Begravningsplatsen inbjuder till en kulturhistorisk tidsresa från tidigt 1800-tal fram till våra dagar. Inom det här området anlades också en judisk begravningsplats på 1800-talet, en ortodox år 1823, en islamsk år 1915 och en romersk katolsk år Tröstens kapell Medan andra världskriget rasade i stora delar av Europa uppfördes ett nytt begravningskapell på Skansmalmen. Kapellet är ritat av arkitekten Erik Bryggman. Byggverksamheten inleddes våren 1939, men vinterkriget satte [tillfälligt] stopp för arbetet. Bryggman berördes starkt av de stupades öde och de anhörigas smärta, vilket kom att påverka utformningen av detaljerna. Avsikten var att kapellet skulle bringa tröst till dem som var brutna av död och sorg. Våren 1941, på tröskeln till fortsättningskriget, stod Uppståndelsekapellet färdigt. Det uppmärksammades också internationellt och anses vara Nordens vackraste begravningskapell.

4 Stenläggningen Stenlagda trappsteg leder fram till kapellet. Stenläggningen leder också besökaren till entréns pelarhall och vidare till förrummet och koret. Sten täcker också kapellsalens bakre vägg och fonden bakom predikstolen. Bryggman hade ursprungligen tänkt sig först svensk och sedan estnisk sten för kapellet, men kriget satte hinder för tillgången. När arkitekten sedan upptäckte vår inhemska kvarsitskiffer insåg han att den passade ändamålet perfekt. Golvmaterialet i salen består av kvarsitskärvor sammanfogade av vit cement med tunna lister i mässing som ger mosaiken dess rytm. Skurna i sand Starka, men samtidigt sköra människogestalter i sandsten drar fram över kapellets väggar. Utomhus, till vänster om pelarhallen ses ödet föra med sig både barn, unga och gamla. Inomhus, på valvbågens stödpelare spelar en ung kvinna luta. Vid utgången från sidoskeppet är det som om figurerna på väggen skulle glida ut genom glaset, från skuggans land till ljusets. Väggrelieferna är skurna i sandsten. Entréns relief påbörjades av konstnären Ennu Oka. Han stupade i vinterkriget och konstnären Jussi Vikainen utsågs att slutföra hans arbete. Bägge bildhuggarna ingick i en grupp symbolister bosatta Åbo.

5 Korsets skugga Ovanför reliefen i sandsten vid entrén reser sig ett stort förgyllt kors som pryds av en vinranka. Bakom detta finns ett annat i väggputsen infattat kors. När solljuset silar in från sydväst uppstår en skuggbild av ett tredje kors på väggen som en återskapelse av Golgata kulle. Men även på avrättningsplatsen är hoppet närvarande. Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset, lovar Jesus den ena av förbrytarna på korset intill honom. Livets vinstock De smidda stiliserade rankorna klänger över huvudingångens glasrutor, på dörrhandtagen och över rutorna till utgången från sidoskeppet. Längs predikstolens sidor återkommer rankorna i form av intarsia. Vinstocken symboliserar livets träd och den heliga nattvarden. Jag är vinstocken, ni är grenarna, sade Jesus. Konstsmidet är utfört i Oskari Tuominens verkstad i Åbo.

6 Heligt ljus In träder man genom det skumma förrummet, men i kapellsalen råder ljusets herravälde. Genom glasväggen i det smala sidoskeppet strömmar ett mjukt ljus, som silar ner mellan furornas kronor. Korets fönster mot söder sträcker sig från golv till tak. Ljuset som flödar över altaret har en alldeles speciell karaktär. Erik Bryggman var ljusets arkitekt. Han undersökte ljusets inverkan under olika tider på dygnet. I kristen symbolik representerar Kristus ljuset. I images i gamla kyrkor symboliserar solen Gud, givare av det eviga livet. Bryggmans ursprungliga namn på sitt kapellprojekt var Sub spécie aeternitatis (Under evighetens synvinkel). Den vackraste valvbågen Kapellet smalnar av mot altaret. Valvbågen skiljer kapellsalen från koret. Traditionellt har den kallats triumfbågen och fordom drog segertågen fram under triumfbågar. Bågen vittnar om Kristi seger över döden. Kapellets triumfbåge tar vid bakom predikstolen, når

7 sin högsta höjd mitt framför koret och vänder ner mot en pelare som smalnar neråt. Pelaren bär upp väggens tyngd och skapar en känsla av lätthet. Arkitekten Pekka Pitkänen, som arbetat på Bryggmans arkitektbyrå, säger att kapellets båge är den vackraste triumfbågen inom finländsk samtidsarkitektur. Respekt för traditionen Altaret är placerat i öster, i riktning mot soluppgången. En pelarrad skiljer kapellsalen från sidoskeppet och triumfbågen från koret. Taket har formen av ett tunnvalv. Dessa är byggnadsdrag som man också finner i gamla kyrkor. Bryggman visade sin högaktning för dem som byggde de medeltida gråstenskyrkorna i Finland. I kapellets, klockstapelns och bårhusets ytterväggar har stenblock murats in. Stenarna härstammar från platsen där kapellet uppfördes. Bryggman utsåg själv var de skulle placeras. Förutom sekelgamla traditioner förenas i Uppståndelsekapellet arkitektoniska drag från 1920-talet till 1940-talet, från nyklassicism till modernism. Om nyklassicism vittnar den ljusa, renodlade huskroppen, sadeltakets svaga lutning och den antikiserade pelarhallen. På 1930-talet sökte sig Bryggman från den teoretiska modernismen till mjukare, mera människonära former. Kapellet anses vara ett av den romantiska senfunktionalismens huvudverk i Europa. På naturens villkor Uppståndelsekapellet har på ett finkänsligt sätt anpassats till det omgivande landskapet och terrängen. Redan under byggnadsskedet valde man att bevara de gamla träden i omgivningen. Vid den här tiden var det ännu inte ett vanligt förekommande förfarande. Naturen öppnar sig genom kapellets glasade sidovägg. Naturen och människan hör samman. Byggnaderna skulle också utgöra en organisk del av naturen. Klockklangen ljöd för de stupade Under de första åren ljöd klangen från klockstapeln ofta för stupade på deras sista färd. Till en början lånade man klockor från Åbo domkyrka för detta hedersuppdrag. Från och med år 1965 har kapellets egna klockor klämtat för de avlidna. På en kulle ovanför begravningskapellet står en hjältestaty till minne av dem som stupade i kriget. Erik Bryggman planerade statyn och området för hjältegravarna. Själva konstverket i svart granit från Viitasaari utfördes av bildhuggaren Jussi Vikainen.

8 10 Bottenplan I Uppståndelsekapellet ingår kapellet, en flygelbyggnad med rum för de anhöriga och kontorslokaler samt bårhus. En portgång skiljer flygelbyggnaden från kapellet. Byggmaterialet är betong och tegel. Byggnaden är vitputsad. Kapellet invigdes år 1941 och arkitekt var Erik Bryggman. Kapellet renoverades åren av arkitektbyrå Laiho Pulkkinen Raunio och inredningsbyrå Carin Bryggman Pelarhallen 2 Förrummet 3 Kapellet 4 Orgeln 5 Koret 6 Utgång från sidoskeppet 7 Sandstensreliefer 8 Sakristian 9 De anhörigas rum 10 Bårhus 11 Klockstapel Tillgängligt med rullstol Teleslinga finns Uppståndelsekapellet Begravningsplatsvägen 21, Åbo Läs mer om Uppståndelsekapellet: Text: Tytti Issakainen Foto: Timo Jakonen Översättning: Sarax.com Layout: Erkki Kiiski Tryck: Den kyrkliga samfällighetens dupliceringsbyrå