Arbetsordning vid Göteborgs universitet Dnr V 2014/765. Ny lydelse (ändringar markeras i kursiv stil eller genom genomstrykningar)

Transkript

1 Arbetsordning vid Göteborgs universitet Dnr V 2014/765 Nuvarande lydelse Ny lydelse (ändringar markeras i kursiv stil eller genom genomstrykningar) 1. Organisations- och beslutsstruktur vid Göteborgs universitet Denna arbetsordning syftar till att översiktligt beskriva hur Göteborgs universitet är organiserat och var beslut fattas inom organisationen. Universitetet är bärare av en månghundraårig tradition som självständig akademi där den kollegiala styrmodellen står som garant för kvalitet och utveckling. Universitetet är också en statlig myndighet med vissa krav på sig, bland annat om ett effektivt resursutnyttjande och en rättssäker handläggning av ärenden. Det går inte att på ett enkelt sätt särskilja dessa två roller, strävan ska vara att få dem i en rimlig balans. Beslutsfattare i linjen, det vill säga rektor, dekan och prefekt, får sitt beslutsmandat dels genom de uppgifter och den delegation de ges i denna arbetsordning, dels genom tillkommande delegation från överordnad chef. Dessutom kan en chef pekas ut som beslutsfattare av rektor eller universitetsstyrelsen i specifika frågor. 1. Organisations- och beslutsstruktur vid Göteborgs universitet Denna arbetsordning syftar till att översiktligt beskriva hur Göteborgs universitet är organiserat och var beslut fattas inom organisationen. Universitetet är bärare av en månghundraårig tradition som självständig akademi där den kollegiala styrmodellen står som garant för kvalitet och utveckling. Universitetet är också en statlig myndighet med vissa krav på sig, bland annat om ett effektivt resursutnyttjande och en rättssäker handläggning av ärenden. Det går inte att på ett enkelt sätt särskilja dessa två roller, strävan ska vara att få dem i en rimlig balans. Beslutsfattare i linjen, det vill säga rektor, dekan och prefekt, får sitt beslutsmandat dels genom de uppgifter och den delegation de ges i denna arbetsordning, dels genom tillkommande delegation från överordnad chef. Dessutom kan en chef pekas ut som beslutsfattare av rektor eller universitetsstyrelsen i specifika frågor. Vidaredelegation av beslutsbefogenheter är tillåten om den inte uttryckligen förbjuds i lag och förordning, denna arbetsordning eller lokala beslut. Göteborgs universitet ska vara ett sammanhållet lärosäte där styrkorna inom olika områden tillåts växa samtidigt som bredden i kärnverksamheten, forskning och utbildning, tas till vara. Universitetet ska formas och utvecklas i sampel med omvärlden samtidigt som den akademiska traditionen hålls levande och det strategiska arbetet aktivt bedrivs vid institutioner, fakulteter och universitetsledning. Universitetet ska arbeta aktivt för att alla medarbetare värderas lika och skapa ett arbetsklimat där alla ges möjlighet att bidra till verksamhetens utveckling. Vidaredelegation av beslutsbefogenheter är tillåten om den inte uttryckligen förbjuds i lag och förordning, denna arbetsordning eller lokala beslut. Göteborgs universitet ska vara ett sammanhållet lärosäte där styrkorna inom olika områden tillåts växa samtidigt som bredden i kärnverksamheten, forskning och utbildning, tas till vara. Universitetet ska formas och utvecklas i sampel med omvärlden samtidigt som den akademiska traditionen hålls levande och det strategiska arbetet aktivt bedrivs vid institutioner, fakulteter och universitetsledning. Universitetet ska arbeta aktivt för att alla medarbetare värderas lika och skapa ett arbetsklimat där alla ges möjlighet att bidra till verksamhetens utveckling. 1

2 Utgångspunkten är alla medarbetares lika värde och möjligheter till delaktighet i verksamheten. Fördelningen av uppgifter mellan institutions-, fakultets- och central nivå ska bidra till en aktiv och effektiv verksamhetsutveckling. Det innebär tydlig organisation med tydliga och enhetliga berednings- och beslutsprocesser där kravet på rättssäkerhet tillgodoses och där student- och fackligt inflytande i alla relevanta sammanhang säkerställs. Studentinflytandet ska säkras i alla beredande och beslutande organ och vid utbildningsrelaterade rektors-, dekan- och prefektbeslut. Med student avses i denna arbetsordning studerande på alla nivåer. Stödverksamheten för forskning, utbildning och samverkan ska vara effektiv och bedrivas med hög kvalitet. Inom samtliga nämnder, styrelser och övriga organ inom universitetet ska råda balans mellan könen. Representationen av det ena könet får inte understiga 40 % av ledamöterna. 1 Utgångspunkten är alla medarbetares lika värde och möjligheter till delaktighet i verksamheten. Fördelningen av uppgifter mellan institutions-, fakultets- och central nivå ska bidra till en aktiv och effektiv verksamhetsutveckling. Det innebär tydlig organisation med tydliga och enhetliga berednings- och beslutsprocesser där kravet på rättssäkerhet tillgodoses och där student- och fackligt inflytande i alla relevanta sammanhang säkerställs. Studentinflytandet ska säkras i alla beredande och beslutande organ och vid utbildningsrelaterade rektors-, dekan- och prefektbeslut. Med student avses i denna arbetsordning studerande på alla nivåer. För samtliga organ i denna arbetsordning gäller att studenterna utses enligt bestämmelser i studentkårsförordningen (2009:769). För samtliga organ gäller att mandatperioden för studentrepresentanterna är ett år om inget annat anges. Stödverksamheten för forskning, utbildning och samverkan ska vara effektiv och bedrivas med hög kvalitet. Inom samtliga nämnder, styrelser och övriga organ inom universitetet ska så långt som möjligt råda balans mellan könen. Representationen av det ena könet får om inte särskilda skäl föreligger inte understiga 40 % av ledamöterna. 1 1 För organ med fler än tre ledamöter 2

3 2 Översiktlig beskrivning av organisationen vid Göteborgs universitet 2 Översiktlig beskrivning av organisationen vid Göteborgs universitet Universitetsstyrelsen är det högsta organet och ansvarar inför regeringen för att universitetets verksamhet bedrivs i enlighet med gällande rätt. Under styrelsen leder rektor verksamheten och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Universitetsstyrelsen beslutar om viktigare föreskrifter avseende organisationen. Detta inbegriper fakultetsindelningen. På universitetsgemensam nivå finns utöver universitetsstyrelse och rektor, nämnder med beslutsrätt och rådgivande organ. Verksamheten för utbildning, forskning och samverkan med det övriga samhället är samlad i fakulteter. Varje fakultet består av en fakultetsstyrelse, de institutioner som ingår i fakultetens verksamhetsområde och de centrumbildningar och arbetsenheter för vilka fakulteten är värd. Arbetet inom fakulteten leds av en dekan. Universitetsstyrelsen är det högsta organet och ansvarar inför regeringen för att universitetets verksamhet bedrivs i enlighet med gällande rätt. Under styrelsen leder rektor verksamheten och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Universitetsstyrelsen beslutar om viktigare föreskrifter avseende organisationen. Detta inbegriper fakultetsindelningen. På universitetsgemensam nivå finns, utöver universitetsstyrelse och rektor, nämnder med beslutsrätt och rådgivande organ samt en internrevision underställd universitetsstyrelsen. Verksamheten för utbildning, forskning och samverkan med det övriga samhället är samlad i fakulteter. Varje fakultet består av en fakultetsstyrelse, de institutioner som ingår i fakultetens verksamhetsområde och de centrumbildningar och arbetsenheter för vilka som fakulteten är värd ansvarar för. Arbetet inom fakulteten 3

4 Den gemensamma förvaltningen leds av en universitetsdirektör och stödjer universitetsstyrelsen, rektor, fakulteterna och institutionerna samt verksamheten i övrigt. Vid universitetet finns ett universitetsbibliotek med uppgift att bland annat ansvara för vetenskaplig och konstnärlig informationsförsörjning och lärandemiljö till studenter, lärare, forskare och andra intressenter. Universitetsbiblioteket leds av en överbibliotekarie. Härutöver finns ett antal nationella enheter som universitetet ansvarar för. Vid universitetet finns lärarutbildningsnämnden (LUN) som är ett universitetsgemensamt organ. LUN har ansvar för att samordna och säkerställa kvaliteten i universitetets lärarutbildningar. Göteborgs universitet har ett helägt holdingbolag, GU Holding AB, som förvaltar, finansierar och utvecklar företag sprungna ur Göteborgs universitet. leds av en dekan. Den gemensamma förvaltningen leds av en universitetsdirektör. Gemensamma förvaltningen ska, förutom att utföra en rad myndighetsrelaterade verksamheter och stödjaer universitetsstyrelsen, rektor, fakulteterna och institutionerna samt verksamheten i övrigt. Vid universitetet finns ett universitetsbibliotek med uppgift att bland annat ansvara för vetenskaplig och konstnärlig informationsförsörjning och lärandemiljö till studenter, lärare, forskare och andra intressenter. Universitetsbiblioteket leds av en överbibliotekarie. Härutöver finns ett antal nationella enheter som universitetet ansvarar för. Vid universitetet finns lärarutbildningsnämnden (LUN) som är ett universitetsgemensamt organ. LUN har ansvar för att samordna och säkerställa kvaliteten i universitetets lärarutbildningar. Göteborgs universitet har ett helägt holdingbolag, GU Holding AB, som förvaltar, finansierar och utvecklar företag sprungna ur Göteborgs universitet. vars främsta uppgift är att förvalta, finansiera och utveckla kommersialiseringsbara forskningsresultat, affärsprojekt och företag med anknytning till Göteborgs universitet. 4

5 3 Universitetsstyrelsen Göteborgs universitets styrelse är universitetets högsta beslutande organ. 3 Universitetsstyrelsen Göteborgs universitets styrelse är universitetets högsta beslutande organ. 3.1 Ansvar och uppgifter Universitetsstyrelsen ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att universitetet hushållar väl med statens medel. Styrelsen har enligt högskolelagen inseende över universitetets alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Universitetsstyrelsen intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning samt lämnar en bedömning av huruvida intern styrning och kontroll är betryggande. 3.1 Ansvar och uppgifter Universitetsstyrelsen ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att universitetet hushållar väl med statens medel. Styrelsen har enligt högskolelagen inseende över universitetets alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Universitetsstyrelsen intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning samt lämnar en bedömning av huruvida intern styrning och kontroll är betryggande Universitetsstyrelsen ska enligt högskoleförordningen besluta: - i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation, - om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, - om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter, - om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 internrevisionsförordningen (2006:1228), - i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna, Universitetsstyrelsen ska enligt högskolelagen och högskoleförordningen besluta - i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation - om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt - om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter - om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 internrevisionsförordningen (2006:1228) - i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av 5

6 - i frågor som enligt 2 kap. 15 HF avgörs av en personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en personalansvarsnämnd vid högskolan eller om Statens ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16 HF, - om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 andra stycket HF, - om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning, - om en anställningsordning, - om viktigare föreskrifter i övrigt, - i övriga frågor som är av principiell vikt, - om föreskrifter rörande hörande av lärare, övriga anställda och studenter inför styrelsens förslag till rektor enligt 2 kap. 8 andra stycket HF, - om föreskrifter för val av lärarrepresentanter i styrelsen, i enlighet med 2 kap. 7a första stycket HF - om avgivande av förslag till rektor, som anställs av regeringen enligt 2 kap. 8 HF, - om utseende av rektors ställföreträdare enligt 2 kap 10 första stycket HF - om utseende av vice ordförande inom sig enligt 2 kap 1 andra stycket HF - om inrättande av en personalansvarsnämnd 2 kap 15 HF och utseende av ledamöter för att pröva frågor om: skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, när anställningen inte är en provanställning disciplinansvar åtalsanmälan avstängning - vilka studerandesammanslutningar som har rätt att vara studentkårer. denna - i frågor som enligt 2 kap. 15 HF avgörs av en personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en personalansvarsnämnd vid högskolan eller om Statens ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16 HF, - om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 andra stycket HF - om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning - om en anställningsordning - om viktigare föreskrifter i övrigt - i övriga frågor som är av principiell vikt - om föreskrifter rörande hörande av lärare, övriga anställda och studenter inför styrelsens förslag till rektor enligt 2 kap. 8 andra stycket HF - om föreskrifter för val av lärarrepresentanter i styrelsen, i enlighet med 2 kap. 7a första stycket HF - om avgivande av förslag till rektor, som anställs av regeringen enligt 2 kap. 8 HF - om utseende av rektors ställföreträdare enligt 2 kap 10 första stycket HF - om utseende av vice ordförande inom sig enligt 2 kap 1 andra stycket HF - vilka studerandesammanslutningar som har rätt att vara studentkårer enligt HL 4 kap 8 - om inrättande av en personalansvarsnämnd 2 kap 15 HF och utseende av ledamöter för att pröva frågor 2 om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, när anställningen inte är en provanställning disciplinansvar åtalsanmälan avstängning 2 Gäller inte för de ärenden som enligt 4 kap. 16 HF ska prövas av Statens ansvarsnämnd 6

7 3.1.2 Styrelsens sammansättning Styrelsen består av ordföranden och 14 andra ledamöter. Rektor ingår i styrelsen. Lärare har rätt att representeras av tre ledamöter och en gruppersättare. Studenterna har rätt att representeras av tre ledamöter och en gruppersättare. Gruppersättare blir ordinarie ledamot i det fall ledamot avslutar sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. 3 Ledamöter, utom rektor, utses för en bestämd tid, högst tre år. Ordförande och de övriga ledamöter som enligt 2 kap. 4 HL ska utses av regeringen, utses efter förslag av en nomineringsgrupp enligt 2 kap. 7b HF. Representanter för lärare utses genom val. Styrelsen beslutar om föreskrifter för val av lärarrepresentanter i styrelsen i enlighet med 2 kap. 7 HF. Representanter för studenterna utses enligt bestämmelser i studentkårsförordningen (2009:769). Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Företrädarna utses enligt bestämmelserna i personalföreträdarförordningen (1987:1101). 4 Rektor Rektor är universitetets chef och tillika ledamot av universitetsstyrelsen. 4 Rektor Rektor är universitetets chef och tillika ledamot av universitetsstyrelsen. 4.1 Ansvar och uppgifter Rektor ansvarar för den löpande verksamheten vid universitetet enligt de direktiv och riktlinjer som universitetsstyrelsen beslutar. Rektor ska hålla universitetsstyrelsen informerad om verksamheten, förse styrelsen med underlag för beslut och därefter verkställa dessa. Rektor har ansvar för att följa upp universitetets samlade verksamhet. 4.1 Ansvar och uppgifter Rektor ansvarar för den löpande verksamheten vid universitetet enligt de direktiv och riktlinjer som universitetsstyrelsen beslutar. Rektor ska hålla universitetsstyrelsen informerad om verksamheten, förse styrelsen med underlag för beslut och därefter verkställa dessa beslut. Rektor har ansvar för att följa upp universitetets samlade verksamhet. 3 Gäller från och med

8 I rektors uppdrag ingår att verka för goda förutsättningar för utbildning och forskning, att de präglas av god kvalitet och att främja samverkan både inom och utom universitetet. Rektor svarar för universitetets arbetsgivarpolitik genom att: - i samverkan med andra myndigheter utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken - se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten - skapa goda arbetsförhållanden och ta tillvara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet Rektor svarar för att universitetet i sina beslut som myndighet och statlig arbetsgivare agerar på ett enhetligt sätt. Rektor har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön inom universitetet. Rektors uppgiftsfördelning i arbetsmiljöarbetet framgår av särskilt beslut. Rektor beslutar i andra frågor än de som anges i kap om inte: - annat är föreskrivet i lag och förordning, eller - styrelsen har beslutat något annat Rektors förslag till universitetsstyrelse om fördelning av statsanslag m.m. förbereds genom dialoger med fakultetsledningarna och efter behandling i ledningsrådet. I rektors uppdrag ingår att verka för att skapa goda förutsättningar för en kvalitativ utveckling av universitetets utbildning och forskning. att de präglas av god kvalitet och att främja samverkan både inom och utom universitetet. Vidare har rektor ansvar för att främja samverkan samt verka för att nyttiggörande integreras i utbildnings- och forskningsverksamheten. Rektor svarar för universitetets arbetsgivarpolitik genom att - i samverkan med andra myndigheter utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken, - se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten, - skapa goda arbetsförhållanden och ta tillvara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet. Rektor svarar för att universitetet i sina beslut som myndighet och statlig arbetsgivare agerar på ett enhetligt sätt. Rektor har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön inom universitetet. Rektors uppgiftsfördelning i arbetsmiljöarbetet framgår av särskilt beslut. Rektor beslutar i andra frågor än de som anges i kap om inte - annat är föreskrivet i lag och förordning, eller - styrelsen har beslutat något annat. Rektors förslag till universitetsstyrelse om fördelning av statsanslag m.m. förbereds genom dialoger med fakultetsledningarna och efter behandling i ledningsrådet Rektor beslutar om: Allmänt - universitetets ledningsorganisation och universitetsledningens arbetsformer - universitetsgemensamma policyer, planer, handlingsordningar, uppdrag Rektor beslutar om Allmänt - universitetetsledningens ledningsorganisation och universitetsledningens arbetsformer - universitetsgemensamma policyer, planer, handlingsordningar, uppdrag 8

9 och regler - framställningar och redovisningar till statliga och kommunala myndigheter och andra externa instanser - remissyttranden och övriga yttranden från universitetet - internremisser - interna utredningar - användandet av universitetets varumärke - att ingå avtal för universitetets räkning - fördelning av resurser inom universitetet inom ramen för universitetsstyrelsens generella verksamhetsuppdrag - inledande av utredning avseende misstänkt oredlighet i forskning, konstnärlig forskning eller utvecklingsarbete Utbildningsadministration - indragning av rätten till handledning och andra resurser för studenter på utbildning på forskarnivå samt om återfående av desamma 4 - indragning av utbildningsbidrag 5 - tillgodoräkning av tidigare utbildning eller verksamhet vad avser generella examina - utfärdande av examensbevis - vilka för och efterled som ska användas i examen samt om översättning - utfärdande av kursbevis - undantag från behörighetsvillkor för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå - anordnande av högskoleprov - tid och ordning för antagning av studenter - avvikande terminstid - den universitetsgemensamma studie- och yrkesvägledningen - i vad mån en sökande/student skall omfattas av universitetets hanteringsrutiner i anledning av Offentlighets- och sekretesslagen och regler - framställningar och redovisningar till statliga och kommunala myndigheter och andra externa instanser - remissyttranden och övriga yttranden från universitetet, - internremisser - interna utredningar, - användandet av universitetets varumärke - att ingå avtal för universitetets räkning - fördelning av resurser inom universitetet inom ramen för universitetsstyrelsens generella verksamhetsuppdrag - inledande av utredning avseende misstänkt oredlighet i forskning, konstnärlig forskning eller utvecklingsarbete Utbildningsadministration - indragning av rätten till handledning och andra resurser för studenter på utbildning på forskarnivå samt om återfående av desamma 4 - indragning av utbildningsbidrag 5 - tillgodoräkning av tidigare utbildning eller verksamhet vad avser generella examina - utfärdande av examensbevis - vilka för och efterled som ska användas i examen samt om översättning - utfärdande av kursbevis - undantag från behörighetsvillkor för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå - anordnande av högskoleprov - tid och ordning för antagning av studenter - avvikande terminstid - den universitetsgemensamma studie- och yrkesvägledningen - i vad mån en sökande/student skall omfattas av universitetets hanteringsrutiner i med anledning av Offentlighets- och sekretesslagen 4 Beslutet kan ej delegeras. 5 Beslutet kan ej delegeras. 9

10 (2009:400) - att inte tillmötesgå en begäran om utlämnande av allmän handling i anledning av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) - överenskommelse om utbildningssamarbete som leder till gemensam examen med annat lärosäte - det eller de betygssystem som kan användas - föreskrifter om kursplaner, utbildningsplaner samt allmänna studieplaner Ekonomi - fördelning av medel inom universitetet inom ramen för universitetsstyrelsens generella anslagsfördelning - avtal om utbildnings- och forskningsuppdrag - mottagande av gåvor och bidrag enligt donationsförordningen (1998:140) - fond- och medelsförvaltningsfrågor med beaktande av den av universitetsstyrelsen inrättade fondstyrelsen - att teckna namn och firma för universitetet - uthyrning av universitetets lokaler (2009:400) - att inte tillmötesgå en begäran om utlämnande av allmän handling i med anledning av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) - överenskommelse om utbildningssamarbete som leder till gemensam examen med annat lärosäte - det eller de betygssystem som kan användas - föreskrifter om kursplaner, utbildningsplaner samt allmänna studieplaner Ekonomi - fördelning av medel inom universitetet inom ramen för universitetsstyrelsens generella anslagsfördelning - avtal om utbildnings- och forskningsuppdrag - mottagande av gåvor och bidrag enligt donationsförordningen (1998:140) - fond- och medelsförvaltningsfrågor med beaktande av den av universitetsstyrelsen inrättade fondstyrelsen - att teckna namn och firma för universitetet - uthyrning av universitetets lokaler Organisation - organisatoriska frågor inom ramen för av universitetsstyrelsen fattat beslut avseende universitetets övergripande organisation - lokalförsörjning och lokaldisposition vid universitetet, samt campusområden - IT-stöd och övrig infrastruktur - miljöledningssystem - studentkårsrelaterade frågor - utseende av ordförande och vice ordförande i utbildningsnämnden - utseende av ordförande och vice ordförande samt övriga ledamöter i lärarutbildningsnämnden - utseende av ordförande i biblioteksnämnden - utseende av ledamöter i övriga universitetsgemensamma organ om inget Organisation - organisatoriska frågor inom ramen för av universitetsstyrelsen fattat beslut avseende universitetets övergripande organisation - lokalförsörjning och lokaldisposition vid universitetet, samt campusområden - IT-stöd och övrig infrastruktur - miljöledningssystem - studentkårsrelaterade frågor - utseende av ordförande och vice ordförande i utbildningsnämnden - utseende av ordförande och vice ordförande samt övriga ledamöter i lärarutbildningsnämnden - utseende av ordförande i biblioteksnämnden - utseende av ledamöter i övriga universitetsgemensamma organ om inget 10

11 annat anges av denna arbetsordning - nominering, utseende och entledigande av representanter i externa organ där inte annat föreskrivs Personal - arbetsgivarfrågor - formerna för det systematiskt arbetsmiljöarbetet - formerna för jämställdhets- och likabehandlingsarbetet - kollektivavtal - utseende av dekan och prodekan - dispens från kravet på anställning vid val avseende externrekryterad dekan, prodekan, prefekt och proprefekt. - utseende av universitetsdirektör - anställning och uppsägning av personal - anställning och upphörande av anställning som professor 6 - att kalla en person för anställning som professor 6 - befordran till professor 6 - ärenden avseende bisysslas förenlighet med anställning vid universitetet - ärendens hänskjutande till personalansvarsnämnden 6 - ändring av lärares ämnes- och områdesbenämning annat anges av denna arbetsordning - nominering, utseende och entledigande av representanter i externa organ där inte annat föreskrivs Personal - arbetsgivarfrågor - formerna för det systematiskt arbetsmiljöarbetet - formerna för jämställdhets- och likabehandlingsarbetet - kollektivavtal - utseende av dekan och prodekan - dispens från kravet på anställning vid val avseende externrekryterad dekan, prodekan, prefekt och proprefekt. - utseende av universitetsdirektör - anställning och uppsägning av personal - anställning och upphörande av anställning som professor 6 - att kallelse av en person för anställning som professor 6 - befordran till professor 6 - ärenden avseende bisysslas förenlighet med anställning vid universitetet - ärendens hänskjutande till personalansvarsnämnden 6 - ändring av lärares ämnes- och områdesbenämning 6 Beslutet kan ej delegeras 11

12 4.1.2 Övriga uppdrag och uppgifter som tillkommer rektor - att vara ordförande i personalansvarsnämnden - att vara ordförande i disciplinnämnden - att besluta, i förekommande fall efter samråd med den lagfarne ledamoten i disciplinnämnden, om ärende avseende förseelse, som kan föranleda disciplinära åtgärder, ska lämnas utan vidare åtgärd eller föranleda varning eller hänskjutas till disciplinnämnden för prövning - att efter samråd med den lagfarne ledamoten i disciplinnämnden med omedelbar verkan interimistiskt avstänga student från verksamheten vid universitetet, inför prövning i disciplinnämnden Övriga uppdrag och uppgifter som tillkommer rektor är - att vara ordförande i personalansvarsnämnden - att vara ordförande i disciplinnämnden - att besluta, i förekommande fall efter samråd med den lagfarne ledamoten i disciplinnämnden, om ärende avseende förseelse, som kan föranleda disciplinära åtgärder, ska lämnas utan vidare åtgärd eller föranleda varning eller hänskjutas till disciplinnämnden för prövning - att efter samråd med den lagfarne ledamoten i disciplinnämnden med omedelbar verkan interimistiskt avstänga student från verksamheten vid universitetet, inför prövning i disciplinnämnden Rektors ledningsansvar omfattar huvudsakligen - att bereda ärenden av principiell vikt till universitetsstyrelsen, - att ombesörja att styrelsens beslut verkställs, - att ansvara för universitetsledningens organisation i övrigt, - att ha ett övergripande ansvar för högskolegemensamma angelägenheter såsom samarbete med myndigheter och andra aktörer, informera om verksamheten, följa förhållanden utanför universitetet som har betydelse för verksamheten, i samverkan med andra myndigheter utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken, - att se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten och skapa goda arbetsförhållanden samt att ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet. Därutöver bestämmer rektor i vilken omfattning och i vilka ärenden som universitetets organ och befattningshavare ska fatta beslut på delegation Rektors ledningsansvar omfattar huvudsakligen - att bereda ärenden av principiell vikt till universitetsstyrelsen, - att ombesörja att styrelsens beslut verkställs - att ansvara för universitetsledningens organisation i övrigt - att ha ett övergripande ansvar för högskolegemensamma angelägenheter såsom samarbete med myndigheter och andra aktörer, informera om verksamheten, följa förhållanden utanför universitetet som har betydelse för verksamheten, i samverkan med andra myndigheter utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken - att se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten och skapa goda arbetsförhållanden samt att ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet. Därutöver bestämmer rektor i vilken omfattning och i vilka ärenden som universitetets organ och befattningshavare ska fatta beslut efter på delegation. 12

13 4.2 Utseende av rektor Rektor utses av regeringen efter förslag från universitetsstyrelsen. Innan styrelsen lämnar sitt förslag ska den höra lärarna, övriga anställda och studenterna. Styrelsen bestämmer formerna för hur hörandet ska ske. (2 kap. 8 HF) 4.2 Ställföreträdande rektor/ prorektor Prorektor är rektors ställföreträdare och har i övrigt de uppgifter och beslutsbefogenheter som rektor beslutar om. Prorektors mandattid följer rektors. Prorektor utses av universitetsstyrelsen. 4.3 Ställföreträdande rektor/ prorektor Prorektor är rektors ställföreträdare och har i övrigt de uppgifter och beslutsbefogenheter som rektor beslutar om. Prorektors mandattid följer rektors. Prorektor utses av universitetsstyrelsen. 4.3 Universitetsledningen Rektor, prorektor och universitetsdirektör utgör universitetsledningen. Universitetsledningen utövar ingen egen beslutsfunktion. 4.4 Universitetsledningen Rektor, prorektor och universitetsdirektör utgör universitetsledningen. Universitetsledningen utövar utgör ingen egen beslutsfunktion. 4.4 Vicerektorer Rektor kan utse vicerektorer för specifika områden. En vicerektor utses för en mandatperiod som rektor bestämmer. 4.5 Vicerektorer Rektor kan utse vicerektorer för specifika områden. En vicerektor utses för en mandatperiod som rektor bestämmer. 7 7 Mandatperioden kan inte sträcka sig längre än rektors mandatperiod. 13

14 4.5 Rektors chefsansvar Rektor är närmaste chef för prorektor, universitetsdirektör, vicerektorer, dekaner, ordföranden för lärarutbildningsnämnden (LUN), överbibliotekarie samt föreståndarna för de nationella enheterna samt för föreståndaren för Göteborgs miljövetenskapliga centrum. 4.6 Rektors chefsansvar Rektor är närmaste chef för prorektor, universitetsdirektör, vicerektorer, dekaner, ordföranden för lärarutbildningsnämnden (LUN), överbibliotekarie, internrevisor 8 samt och föreståndarna för de nationella enheterna samt för föreståndaren för Göteborgs miljövetenskapliga centrum. 4.6 Ledningsråd Ledningsrådet har till uppgift att vara rådgivande vid beredning av ärenden av universitetsgemensam betydelse där beslut ska fattas av universitetsstyrelsen eller rektor. Ledningsrådet består av rektor, prorektor, universitetsdirektör, dekanerna, ordförande i lärarutbildningsnämnden, överbibliotekarien, samt två studentrepresentanter. Rektor beslutar därutöver om ledningsrådets sammansättning samt vilka frågor som ska behandlas. 4.7 Ledningsråd Ledningsrådet har till uppgift att vara rådgivande vid beredning av ärenden av universitetsgemensam betydelse där beslut ska fattas av universitetsstyrelsen eller rektor. Ledningsrådet består av rektor, prorektor, universitetsdirektör, dekanerna, ordförande i lärarutbildningsnämnden, överbibliotekarien, samt och två studentrepresentanter. Rektor beslutar därutöver om ledningsrådets sammansättning samt och vilka frågor som ska behandlas. 8 Internrevisionens verksamhetsuppdrag bestäms av universitetsstyrelsen 14

15 5. Universitetsgemensamma organ 5. Universitetsgemensamma organ 5.1 Personalansvarsnämnd, disciplinnämnd, rådet för misstänkt oredlighet i forskning samt internrevision Vid Göteborgs universitet finns det en personalansvarsnämnd, en disciplinnämnd och ett råd för utredning av misstanke om vetenskaplig oredlighet i forskning samt en internrevision med ansvar och uppgifter enligt internrevisionsförordning (2006:1228) 5.1 Personalansvarsnämnd, disciplinnämnd, rådet för misstänkt oredlighet i forskning samt och internrevision Vid Göteborgs universitet finns det en personalansvarsnämnd, en disciplinnämnd och ett råd för utredning av misstanke om vetenskaplig oredlighet i forskning samt en internrevision med ansvar och uppgifter enligt internrevisionsförordning (2006:1228). 5.2 Central arbetsmiljökommitté Den centrala arbetsmiljökommittén planerar och följer upp det universitetsövergripande arbetsmiljöarbetet. Instruktioner för och organisation av arbetsmiljöarbetet framgår av gällande lokalt arbetsmiljöavtal. 5.2 Central arbetsmiljökommitté Den centrala arbetsmiljökommittén planerar och följer upp det universitetsövergripande arbetsmiljöarbetet. Instruktioner för och organisation av arbetsmiljöarbetet framgår av gällande lokalt arbetsmiljöavtal. 5.3 Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden är ett beredande och rådgivande organ till rektor och har som huvudsakligt uppdrag att utveckla universitetsgemensamma principer för utbildningen och ska bidra till utveckling av fakultets- och ämnesövergripande utbildningar. Rektor kan delegera till nämnden att fatta beslut för särskilda frågor. 5.3 Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden är ett beredande och rådgivande organ till rektor och har som huvudsakligt uppdrag att utveckla universitetsgemensamma principer för utbildningen och ska bidra till utveckling av fakultets- och ämnesövergripande utbildningar. Rektor kan delegera till nämnden att fatta beslut för i särskilda frågor Ansvar och uppgifter Utbildningsnämnden ska verka för samordning av universitetets utbildningsutbud och utbildningar tillsammans med andra lärosäten, samt bidra till att säkerställa internationellt hög kvalitet i detsamma samt dess former och strukturer i vid mening. Utbildningsnämnden ska dessutom säkerställa att hållbar utveckling (HL Ansvar och uppgifter Utbildningsnämnden ska verka för samordning av universitetets utbildningsutbud och utbildningar tillsammans med andra lärosäten, samt bidra till att säkerställa internationellt hög kvalitet i detsamma samt dess former och strukturer i vid mening. Utbildningsnämnden ska dessutom säkerställa att hållbar utveckling 15

16 kap, 5 ) integreras i utbildningen och vara ett forum för erfarenhetsutbyte över fakultetsgränserna. Nämnden ska ha ett permanent utskott för utbildning på forskarnivå. Utskottet ska verka för gemensamma principer för utbildningen på forskarnivå, samt bidra till kvalitetssäkring av densamma och erfarenhetsutbyte över fakultetsgränserna. I övrigt beslutar utbildningsnämnden om sin beredningsorganisation. Utbildningsnämndens uppdrag: bevaka och aktivt delta i utvecklingen av högre utbildning nationellt och internationellt initiera och driva strategiska frågor inom utbildning inom universitetet bevaka och aktivt stödja den pedagogiska utvecklingen vid universitetet initiera och stödja åtgärder som syftar till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av universitetets utbildningar driva och stödja fortsatt utveckling av fakultetsöverskridande utbildningar och erfarenhetsutbyte besluta i särskilda frågor som rektor delegerar (HL 1 kap, 5 ) integreras i utbildningsverksamhetenen och vara ett forum för erfarenhetsutbyte över fakultetsgränserna. Nämnden ska ha ett permanent utskott för utbildning på forskarnivå. Utskottet ska verka för gemensamma principer för utbildningen på forskarnivå, samt och bidra till kvalitetssäkring av densamma och erfarenhetsutbyte över fakultetsgränserna. I övrigt beslutar utbildningsnämnden om sin beredningsorganisation. Utbildningsnämndens uppdrag: Bevaka och aktivt delta i utvecklingen av högre utbildning nationellt och internationellt. Initiera och driva strategiska frågor inom utbildning inom universitetet. Bevaka och aktivt stödja den pedagogiska utvecklingen vid universitetet. Initiera och stödja åtgärder som syftar till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av universitetets utbildningar. Driva och stödja fortsatt utveckling av fakultetsöverskridande utbildningar och erfarenhetsutbyte. Besluta i särskilda frågor som rektor delegerar Sammansättning, utseende och mandatperiod Utbildningsnämndens ledamöter är företrädare för fakulteterna utsedda av fakultetsstyrelserna. Dessutom ingår en representant utsedd av lärarutbildningsnämnden respektive överbibliotekarien, chefen för den pedagogiska utvecklingsenheten samt tre studentrepresentanter som utses av studenterna. I nämnden ingår en ordförande utsedd av rektor. Rektor utser också en vice ordförande bland rådet ledamöter. Fackliga företrädare ska ha närvaro- och yttranderätt. Mandatperioden för nämndens ledamöter är tre år. Mandatperioden för studentrepresentanterna är ett år Sammansättning, utseende och mandatperiod Utbildningsnämndens ledamöter är företrädare för fakulteterna utsedda av fakultetsstyrelserna. Dessutom ingår en representant utsedd av lärarutbildningsnämnden respektive överbibliotekarien, chefen för den pedagogiska utvecklingsenheten, föreståndaren för enheten för akademiska språk samt tre studentrepresentanter som utses av studenterna. I nämnden ingår en ordförande utsedd av rektor. Rektor utser också en vice ordförande bland rådets ledamöter. Fackliga företrädare ska ha närvaro- och yttranderätt. Mandatperioden för nämndens ledamöter är tre år. Mandatperioden för studentrepresentanterna är ett år. 16

17 5.4 Lärarutbildningsnämnden (LUN) LUN är ett universitetsgemensamt organ vars uppdrag är att samordna och säkerställa kvaliteten inom universitetets lärarutbildningar. 5.4 Lärarutbildningsnämnden (LUN) LUN är ett universitetsgemensamt organ vars uppdrag är att samordna och säkerställa kvaliteten inom universitetets lärarutbildningar Ansvar och uppgifter Lärarutbildningsnämnden (LUN) är ett särskilt inrättat organ med ansvar för att samordna och säkerställa kvaliteten I universitetets yrkesutbildningar som leder till lärarexamen och för behörighetsgivande fortbildning. LUN samordnar och utvecklar också, i samråd med genomförande fakulteter och institutioner, andra fortbildningsinsatser med anknytning till läraryrket. LUN har ansvar för att samordna, och säkerställa kvaliteten i den utbildning på forskarnivå som bedrivs inom Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL). I nämndens ansvar ingår att, inom ramen för av universitetsstyrelsen tilldelade medel och uppdrag, ge uppdrag och fördela medel till berörda institutioner samt årligen göra avräkning av institutionernas prestationer mot tilldelade medel. LUN har även ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningens organisation och formerna för samarbete med huvudmän inom skolväsendet Beslutsområden Inom sitt ansvar beslutar lärarutbildningsnämnden om: - mål och strategier för utbildning och samverkan - resursfördelning inom ramen för nämndens tilldelade medel och uppdrag - inrättande och avveckling av utbildningsprogram efter samråd med utbildningsnämnden - inrättande av huvudområde och fastställande av lokal examensbeskrivning efter samråd med utbildningsnämnden - inkludering och uteslutning av ämne för utbildning på forskarnivå inom forskarskolan inom CUL, efter samråd med medverkande fakulteter och utbildningsnämnden Ansvar och uppgifter Lärarutbildningsnämnden (LUN) är ett särskilt inrättat organ med ansvar för att samordna och säkerställa kvaliteten i universitetets yrkesutbildningar som leder till lärarexamen och för behörighetsgivande fortbildning. LUN samordnar och utvecklar också, i samråd med genomförande fakulteter och institutioner, andra fortbildningsinsatser med anknytning till läraryrket. LUN har ansvar för att samordna, och säkerställa kvaliteten i den utbildning på forskarnivå, som bedrivs inom Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL). I nämndens ansvar ingår att, inom ramen för av universitetsstyrelsen tilldelade medel och uppdrag, ge uppdrag och fördela medel till berörda institutioner samt årligen göra avräkning av institutionernas prestationer mot tilldelade medel. LUN har även ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningens organisation och formerna för samarbete med huvudmän inom skolväsendet Beslutsområden Inom sitt ansvar beslutar lärarutbildningsnämnden om - mål och strategier för utbildning och samverkan - resursfördelning inom ramen för nämndens tilldelade medel och uppdrag - inrättande och avveckling av utbildningsprogram efter samråd med utbildningsnämnden - inrättande av huvudområde och fastställande av lokal examensbeskrivning efter samråd med utbildningsnämnden - inkludering och uteslutning av ämne för utbildning på forskarnivå inom forskarskolan inom CUL, efter samråd med medverkande fakulteter och utbildningsnämnden 17

18 - uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av utbildning inom nämndens ansvar - viktigare yttranden och remissvar - nämndens beredningsorganisation och arbetsformer - utbildningsplaner. Utbildningsplaner för fakultetsövergripande utbildningsprogram ska beslutas efter samråd med utbildningsnämnden - allmänna studieplaner - principer för forskarskolan inom CUL - utse kursansvariga institutioner - inrättande av beredningsgrupp inför utseende av ny nämnd - utseende av ledamöter i universitetsövergripande organ Utöver dessa punkter kan rektor uppdra åt lärarutbildningsnämnden att fatta beslut i särskilda frågor. - uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av utbildning inom nämndens ansvar - viktigare yttranden och remissvar - nämndens beredningsorganisation och arbetsformer - utbildningsplaner. Utbildningsplaner för fakultetsövergripande utbildningsprogram ska beslutas efter samråd med utbildningsnämnden - allmänna studieplaner - principer för forskarskolan inom CUL - utse kursansvariga institutioner - inrättande av beredningsgrupp inför utseende av ny nämnd - utseende av ledamöter i universitetsövergripande organ Utöver dessa punkter frågor kan rektor uppdra åt lärarutbildningsnämnden att fatta beslut i särskilda frågor Sammansättning, utseende och mandatperiod I nämnden ska ingå fem vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta ledamöter jämte två ersättare. De fem ledamöterna och ersättarna utses av rektor efter genomförande av val bland fakultetsstyrelsens vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta ledamöter. Rektor utser därutöver två ledamöter som representerar externa intressen. Studenterna ska utse två ledamöter jämte en ersättare. Fackliga företrädare ska ha närvaro- och yttranderätt. Lärarutbildningsnämndens ledamöter utses för tre år. Mandatperioden för studentrepresentanterna är ett år. Avgående lärarutbildningsnämnd utser en beredningsgrupp för hela den kommande mandatperioden. Beredningsgruppens uppgift är dels att till rektor föreslå kandidater till uppdraget som ordförande och vice ordförande, dels att genomföra val till lärarutbildningsnämnd samt lämna förslag till externa ledamöter. I beredningsgruppen ska ingå minst en studentrepresentant. Personer i beredningsgruppen är ej valbara Sammansättning, utseende och mandatperiod I nämnden ska ingå fem vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta ledamöter jämte två ersättare. De fem ledamöterna och ersättarna utses av rektor efter genomförande av val bland fakultetsstyrelsens vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta ledamöter. Rektor utser därutöver två ledamöter som representerar externa intressen. Studenterna ska utse två ledamöter jämte en ersättare. Fackliga företrädare ska ha närvaro- och yttranderätt. Lärarutbildningsnämndens ledamöter utses för tre år. Mandatperioden för studentrepresentanterna är ett år. Avgående lärarutbildningsnämnd utser en beredningsgrupp för som ska ansvara för val för hela den kommande mandatperioden. Beredningsgruppens uppgift är dels att till rektor föreslå kandidater till uppdraget som ordförande och vice ordförande, dels att genomföra val till lärarutbildningsnämnd samt lämna förslag till externa ledamöter. I beredningsgruppen ska ingå minst en studentrepresentant. Personer i beredningsgruppen är ej valbara. 18

19 5.4.4 Ordförande lärarutbildningsnämnd Ordföranden är underställd och rapporterar till rektor. Ordföranden är chef för utbildningschefen vid lärarutbildningsnämnden. Ordföranden leder verksamheten vid lärarutbildningsnämnden och företräder universitetet som arbetsgivare. Ordföranden har ansvar för att följa upp att lärarutbildningsnämndens verksamhet följer universitetsgemensamma beslut, regler och policyer samt är ansvarig för lärarutbildningsnämndens samlade ekonomi och verksamhet. Ordföranden har vidare ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt gällande regelverk. Ordföranden ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetent. Ordförandens mandatperiod är tre år. Ordföranden utses av rektor utifrån förslag från beredningsgruppen Ordförande lärarutbildningsnämnd Ordföranden är underställd och rapporterar till rektor. Ordföranden är chef för utbildningschefen vid lärarutbildningsnämnden. Ordföranden leder verksamheten vid lärarutbildningsnämnden och företräder universitetet som arbetsgivare. Ordföranden har ansvar för att följa upp att lärarutbildningsnämndens verksamhet följer universitetsgemensamma beslut, regler och policyer samt är ansvarig för lärarutbildningsnämndens samlade ekonomi och verksamhet. Ordföranden har vidare ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. enligt gällande regelverk. Ordföranden ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetent. Ordförandens mandatperiod är tre år. Ordföranden utses av rektor utifrån förslag från beredningsgruppen. 5.5 Universitetsbiblioteket Vid Göteborgs universitet finns ett Universitetsbibliotek. Universitetsbibliotekets verksamhet regleras i bibliotekslagen och lokala beslut. 5.5 Universitetsbiblioteket Vid Göteborgs universitet finns ett Universitetsbibliotek. Universitetsbibliotekets verksamhet regleras i bibliotekslagen och lokala beslut Ansvar och uppgifter Universitetsbiblioteket ska stödja vetenskaplig forskning och utveckling, undervisning och högre studier. Universitetsbiblioteket leds av överbibliotekarien. Överbibliotekarien ansvarar för universitetsbibliotekets verksamhet. Till överbibliotekariens förfogande finns ett rådgivande organ, biblioteksnämnden Ansvar och uppgifter Universitetsbiblioteket ansvarar för vetenskaplig och konstnärlig informationsförsörjning och lärandemiljön för studenter, lärare, forskare och andra intressenter. Universitetsbiblioteket leds av en överbibliotekarie. Överbibliotekarien ansvarar för universitetsbibliotekets verksamhet. Till överbibliotekariens förfogande finns ett rådgivande organ, biblioteksnämnden. 19

20 5.5.2 Sammansättning, utseende och mandatperiod I biblioteksnämnden ska ingå en ledamot för varje fakultet som är utsedd av respektive dekan. Rektor utser ordföranden i biblioteksnämnden. Studenterna har rätt att vara representerade med tre studenter. Fackliga företrädare ska ha närvarooch yttranderätt. Biblioteksnämndens ledamöter utses för tre år. Mandatperioden för studentrepresentanterna är ett år Sammansättning, utseende och mandatperiod I biblioteksnämnden ska, förutom överbibliotekarien, ingå en ledamot för från varje fakultet som är utsedd av respektive dekan. Rektor utser Överbibliotekarien är ordförande i biblioteksnämnden. Studenterna har rätt att vara representerade med tre studenter. Fackliga företrädare ska ha närvaro- och yttranderätt. Biblioteksnämndens ledamöter utses för tre år. Mandatperioden för studentrepresentanterna är ett år. 5.6 Rektors forskarråd Vid universitetet ska finnas ett forskarråd. Detta ska vara rådgivande till rektor i övergripande och strategiska forskningsfrågor. Rådet ska ha högst tio ledamöter som utses av rektor på en mandatperiod på tre år med möjlighet till förlängning ytterligare en mandatperiod. En av ledamöterna ska vara student som utses på en mandatperiod av ett år. 5.6 Rektors forskarråd Vid universitetet ska finnas ett forskarråd. Detta ska vara rådgivande till rektor i övergripande och strategiska forskningsfrågor. Rådet ska ha högst tio ledamöter som utses av rektor på en mandatperiod på tre år med möjlighet till förlängning ytterligare en mandatperiod. En av ledamöterna ska vara student som utses på en mandatperiod av ett år. 20

21 6 Fakultetsnivån Fakulteterna är av central betydelse för att säkra och utveckla kvalitet och samordna resurser inom respektive fakultets verksamhetsområde. Varje fakultet består av en fakultetsstyrelse, ett fakultetskansli, de institutioner som ingår i respektive fakultets verksamhetsområde, samt de centrumbildningar och arbetsenheter som fakulteten ansvarar för. Fakulteten leds av en dekan. 6 Fakultetsnivån Fakulteterna är av central betydelse för att säkra och utveckla kvalitet och samordna resurser inom respektive fakultets verksamhetsområde. Varje fakultet består av en fakultetsstyrelse, ett fakultetskansli, de institutioner som ingår i respektive fakultets verksamhetsområde, samt de centrumbildningar och arbetsenheter som fakulteten ansvarar för. Fakulteten leds av en dekan. Fakulteterna vid universitetet är: Handelshögskolan Humanistiska fakulteten IT-fakulteten Konstnärliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Sahlgrenska akademin Samhällsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten Fakulteterna vid universitetet är: Handelshögskolan Humanistiska fakulteten IT-fakulteten Konstnärliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Sahlgrenska akademin Samhällsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten 6.1 Fakultetsstyrelse Fakultetsstyrelsen har ansvar för strategisk planering, övergripande styrning och kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan. Fakultetsstyrelsen är ett kollegialt organ med en majoritet av ledamöter med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Fakultetsstyrelsen utgör också ett forum för diskussion och samordning av fakultetens verksamhet. Fakultetsstyrelsens arbete skall ske inom ramen för universitetets mål och strategier samt de uppdrag universitetsstyrelsen och rektor lämnat. 6.1 Fakultetsstyrelse Fakultetsstyrelsen har ansvar för strategisk planering, övergripande styrning och kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan. Fakultetsstyrelsen är ett kollegialt organ med en majoritet av ledamöter med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Fakultetsstyrelsen utgör också ett forum för diskussion och samordning av fakultetens verksamhet. Fakultetsstyrelsens arbete skall ske inom ramen för universitetets mål och strategier samt de uppdrag universitetsstyrelsen och rektor lämnat. 21

22 6.1.1 Beslutsområden Fakultetsstyrelsen beslutar om: - mål och strategier för utbildning, forskning och samverkan - uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av fakultetens kärnverksamhet - resursfördelning inom ramen för fakultetens tilldelade ramar och uppdrag - institutionsindelning och övriga arbetsenheter inom fakultetens ansvarsområde - fakultetsstyrelsens beredningsorganisation och arbetsformer - viktigare yttranden och remissvar - inrättande och avveckling av utbildningsprogram efter samråd med utbildningsnämnden - inrättande av huvudområde och fastställande av lokal examensbeskrivning efter samråd med utbildningsnämnden - inrättande och avveckling av ämne för utbildning på forskarnivå inklusive forskarskolor inom styrelsens ansvarsområde, efter samråd med utbildningsnämnden - allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå och utbildningsplaner. Utbildningsplaner för fakultetsövergripande utbildningsprogram ska beslutas efter samråd med utbildningsnämnden - inrättande av anställning som professor - inrättande av beredningsgrupp inför utseende av ny fakultetsstyrelse respektive dekan och prodekan - utseende av ledamöter i lärarförslagsnämnd och andra beredande organ - utseende av ledamöter i universitetsövergripande organ när så föreskrivs Utöver dessa punkter kan rektor uppdra åt fakultetsstyrelsen att fatta beslut i särskilda frågor Beslutsområden Fakultetsstyrelsen beslutar om - mål och strategier för utbildning, forskning och samverkan - uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av fakultetens kärnverksamhet - resursfördelning inom ramen för fakultetens tilldelade ramar och uppdrag - institutionsindelning och övriga arbetsenheter inom fakultetens ansvarsområde - fakultetsstyrelsens beredningsorganisation och arbetsformer - viktigare yttranden och remissvar - inrättande och avveckling av utbildningsprogram efter samråd med utbildningsnämnden - inrättande av huvudområde och fastställande av lokal examensbeskrivning efter samråd med utbildningsnämnden - inrättande och avveckling av ämne för utbildning på forskarnivå inklusive forskarskolor inom styrelsens ansvarsområde, efter samråd med utbildningsnämnden - tillämpningen av rektors beslut angående det eller de betygssystem som kan använda 9 - allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå och utbildningsplaner. Utbildningsplaner för fakultetsövergripande utbildningsprogram ska beslutas efter samråd med utbildningsnämnden - inrättande av anställning som professor - inrättande av beredningsgrupp inför utseende av ny fakultetsstyrelse respektive dekan och prodekan - utseende av ledamöter i lärarförslagsnämnd och andra beredande organ - utseende av ledamöter i universitetsövergripande organ när så föreskrivs Utöver dessa punkter frågor kan rektor uppdra åt fakultetsstyrelsen att fatta beslut i särskilda frågor. 9 Beslutet kan ej vidaredelegeras 22

23 6.1.2 Sammansättning, utseende och mandatperiod Fakultetsstyrelsen ska ha elva ledamöter där en majoritet av ledamöterna ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta. Dekanen ska vara ordförande i fakultetsstyrelsen. Prodekan är vice ordförande i fakultetsstyrelsen. Studenterna ska utse tre ledamöter. Fackliga företrädare ska ha närvaro- och yttranderätt. Mandatperioden för studentrepresentanterna är ett år. Fakultetsstyrelsen utses genom val där samtliga anställda inom fakulteten, vilkas anställning omfattar minst 50 % av heltid och som är förordnade tillsvidare eller har ett förordnande som omfattar minst två års sammanhängande anställning, har rösträtt Sammansättning, utseende och mandatperiod Fakultetsstyrelsen ska ha ledamöter där en majoritet av ledamöterna ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta. Dekanen ska vara ordförande i fakultetsstyrelsen. Prodekan är vice ordförande i fakultetsstyrelsen. Studenterna ska utse tre ledamöter. Fackliga företrädare ska ha närvaro- och yttranderätt. Fakultetsstyrelsens ledamöter utses för en mandatperiod på tre år förutom Mandatperioden för studentrepresentanterna som utses för en mandatperiod på ett år. Fakultetsstyrelsen utses genom val där samtliga anställda inom fakulteten, vilkas anställning omfattar minst 50 % av heltid 12 och som är förordnade tillsvidare eller har ett förordnande som omfattar minst två års sammanhängande anställning, har rösträtt Utseende av dekan och prodekan och val till fakultetsstyrelse Beredningsgruppens uppgift Avgående fakultetsstyrelse utser en beredningsgrupp som ska ansvara för val för hela den kommande mandatperioden. I denna ska för frågor som gäller beredning av förslag till dekan och prodekan ingå minst en student. Beredningsgruppens uppgift är att i samråd med rektor ta fram förslag till dekan och prodekan. Vidare ska beredningsgruppen ta fram förslag till övriga ledamöter i fakultetsstyrelsen. Beredningsgruppen ska därefter anordna val till hela fakultetsstyrelsen exklusive studentrepresentanter. 11 Röstberättigade och Valbara är anställda vid GU vilkas anställning omfattar minst 50 % av heltid 12 och som är förordnade tillsvidare eller 10 Representanter för doktorander utses av studenterna. Således har doktorander inte rösträtt som anställda. 11 Dekan och prodekanus som påbörjar sin andra treårsperiod (se 6.2.2) ska inte ingå i valet till fakultetsstyrelse. 12 För KFS gäller krav på minst 40 % anställning 23

24 har ett förordnande som omfattar minst två års sammanhängande anställning. 13 Personer i beredningsgruppen är inte valbara till fakultetsstyrelsen. Efter genomfört val utser rektor dekan och prodekan. Beredningsgruppen kan till rektor begära undantag vad gäller kravet på anställning för förslag till dekan och prodekan vid val till fakultetsstyrelse Beslutsförhet Fakultetsstyrelsen är beslutsför när minst hälften av ledamöterna är närvarande, förutom ordföranden Beslutsförhet Fakultetsstyrelsen är beslutsför när minst hälften av ledamöterna är närvarande, förutom ordföranden Lärarförslagsnämnd För beredning av läraranställningar som fordrar vetenskaplig, konstnärlig eller motsvarande yrkesmässig kompetens ska fakultetsstyrelsen inrätta en lärarförslagsnämnd bestående av minst sju ordinarie ledamöter varav minst en student. I nämndens uppdrag ingår att kunna bereda ärende för både fakultet och institution. Ledamöter inklusive ordförande och vice ordförande utses av fakultetsstyrelsen. 12 Nämnden ska ha en majoritet av vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta lärare. Prefekt, ska utöver de ordinarie ledamöterna, ingå i nämnden vid beredning och beslut i ärende hörande till den egna institutionen. Prefekt kan vid dessa ärenden utse ytterligare en person från institutionen att ingå i nämndens beredning och beslut Lärarförslagsnämnd För beredning av läraranställningar som fordrar vetenskaplig, konstnärlig eller motsvarande yrkesmässig kompetens ska fakultetsstyrelsen inrätta en lärarförslagsnämnd bestående av minst sju ordinarie ledamöter varav minst en student. I nämndens uppdrag ingår att kunna bereda ärenden för både fakultet och institution. Ledamöter inklusive ordförande och vice ordförande utses av fakultetsstyrelsen. 14 Nämnden ska ha en majoritet av vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta lärare. Prefekt, ska utöver de ordinarie ledamöterna, ingå i nämnden vid beredning och beslut i ärende hörande till den egna institutionen. Prefekt kan vid dessa ärenden utse ytterligare en person från institutionen att ingå i nämndens beredning och beslut Beredningsgruppens uppgift Avgående fakultetsstyrelse utser en beredningsgrupp för hela den kommande mandatperioden. I denna ska för frågor som gäller beredning av förslag till dekan och prodekan ingå minst en student. Beredningsgruppens uppgift är att i samråd med rektor ta fram förslag till dekan och prodekan. Vidare ska beredningsgruppen Beredningsgruppens uppgift Avgående fakultetsstyrelse utser en beredningsgrupp som ska ansvara för val för hela den kommande mandatperioden. I denna ska för frågor som gäller beredning av förslag till dekan och prodekan ingå minst en student. Beredningsgruppens uppgift är att i samråd med rektor ta fram förslag till dekan och prodekan. Vidare 13 Representanter för doktorander utses av studenterna. Således har doktorander inte rösträtt som anställda. För IT-fakultetens och Naturvetenskapliga fakultetens fakultetsstyrelser gäller att valbara också kan ha anställning på Chalmers vid fakulteternas integrerade institutioner. 14 Exklusive studentrepresentanterna 24

25 ta fram förslag till övriga ledamöter i fakultetsstyrelsen. Beredningsgruppen ska därefter anordna val till hela fakultetsstyrelsen exklusive studentrepresentanter 15. Röstberättigade och valbara är anställda vid GU vilkas anställning omfattar minst 50 % av heltid 16 och som är förordnade tillsvidare eller har ett förordnande som omfattar minst två års sammanhängande anställning. 17 Personer i beredningsgruppen är inte valbara till fakultetsstyrelsen. Efter genomfört val utser rektor dekan och prodekan. Beredningsgruppen kan till rektor begära undantag vad gäller kravet på anställning för förslag till dekan och prodekan vid val till fakultetsstyrelse. 6.2 Dekan Dekanen är underställd och rapporterar till rektor. Dekanen är chef för prodekan, eventuella vicedekaner, prefekterna och kanslichefen. Dekanen är ordförande i fakultetsstyrelsen. ska beredningsgruppen ta fram förslag till övriga ledamöter i fakultetsstyrelsen. Beredningsgruppen ska därefter anordna val till hela fakultetsstyrelsen exklusive studentrepresentanter 13. Röstberättigade och valbara är anställda vid GU vilkas anställning omfattar minst 50 % av heltid 14 och som är förordnade tillsvidare eller har ett förordnande som omfattar minst två års sammanhängande anställning. 15 Personer i beredningsgruppen är inte valbara till fakultetsstyrelsen. Efter genomfört val utser rektor dekan och prodekan. Beredningsgruppen kan till rektor begära undantag vad gäller kravet på anställning för förslag till dekan och prodekan vid val till fakultetsstyrelse. 6.2 Dekan Dekanen är underställd och rapporterar till rektor. Dekanen är chef för prodekan, eventuella vicedekaner, prefekterna och kanslichefen. Dekanen är ordförande i fakultetsstyrelsen Ansvar och uppgifter Dekanen leder verksamheten vid fakulteten och företräder universitetet som arbetsgivare. Dekanen har ansvar för att följa upp att institutionerna följer universitetsgemensamma beslut, regler och policyer samt är ansvarig för fakultetens samlade ekonomi och verksamhet. Dekanens beslutsmandat anges i delegationsordningen. Dekan har vidare ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt gällande regelverk. Dekanen ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetent. Dekanen ska regelbundet ha beslutsmöten där en studentrepresentant ska ges möjlighet att närvara vid beslut i utbildningsrelaterade frågor Ansvar och uppgifter Dekanen leder verksamheten vid fakulteten och företräder universitetet som arbetsgivare. Dekanen har ansvar för att följa upp att institutionerna följer universitetsgemensamma beslut, regler och policyer samt är ansvarig för fakultetens samlade ekonomi och verksamhet. Dekanens beslutsmandat anges i delegationsordningen. Dekan har vidare ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt gällande regelverk. Dekanen ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetent. Dekanen ska regelbundet ha beslutsmöten där en studentrepresentant ska ges möjlighet att närvara vid beslut i utbildningsrelaterade frågor. 15 Dekan och prodekanus som påbörjar sin andra treårsperiod (se 6.2.2) ska inte ingå i valet till fakultetsstyrelse. 16 För KFS gäller krav på minst 40 % anställning 17 För IT-fakultetens fakultetsstyrelse gäller att valbara också kan ha anställning på Chalmers. 25

26 Studentrepresentanten utses av studenterna. Studentrepresentanten utses av studenterna Utseende och mandatperiod Dekanens mandatperiod är sex år med avstämning efter tre år. Dekanen utses av rektor utifrån förslag från beredningsgruppen. (se 6.1.5) Utseende och mandatperiod Dekanens mandatperiod är sex år med avstämning efter tre år. Dekanen utses av rektor utifrån förslag från beredningsgruppen efter att val har skett. (se 6.1.3) 6.3 Prodekan Det ska finnas en ställföreträdande dekan, benämnd prodekan, som ska tjänstgöra vid dekanens frånvaro. Prodekanen ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetent. Prodekanen ska ingå som ledamot i fakultetsstyrelsen. Prodekanus är vice ordförande i fakultetsstyrelsen. Prodekanens mandatperiod och tillvägagångssättet vid utseende följer dekanens. 6.3 Prodekan Det ska finnas en ställföreträdande dekan, benämnd prodekan, som ska tjänstgöra vid dekanens frånvaro. Prodekanen ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetent. Prodekanen ska ingå som ledamot i fakultetsstyrelsen. Prodekanus är vice ordförande i fakultetsstyrelsen. Prodekanens mandatperiod och tillvägagångssättet vid utseende följer dekanens. 6.4 Vicedekaner Dekanen får vid behov utse en eller fler vicedekaner med ansvarsområden som dekanen beslutar om. Mandatperioden för uppdraget som vicedekan bestäms av dekanen. 6.4 Vicedekaner Dekanen får vid behov utse en eller fler vicedekaner med ansvarsområden som dekanen beslutar om. Mandatperioden för uppdraget som vicedekan bestäms av dekanen. Mandatperioden kan inte sträcka sig längre än dekanens mandatperiod. 26

27 6.5 Dekanens prefektråd På fakulteten ska finnas ett prefektråd bestående av minst dekan, prodekan, prefekterna och en studentrepresentant. Prefektrådet har till uppgift att vara rådgivande till dekanen t.ex. vad gäller underlagen inför fakultetsstyrelsens beslut. Dekanens förslag till anslagsfördelning till institutionerna ska ha beretts genom dialoger med prefekterna och behandlats i prefektrådet. Dekanus beslutar därutöver om prefektrådets sammansättning samt vilka frågor som ska behandlas. 6.5 Dekanens prefektråd På fakulteten ska finnas ett prefektråd bestående av minst dekan, prodekan, prefekterna och en studentrepresentant. Prefektrådet har till uppgift att vara rådgivande till dekanen t.ex. vad gäller underlagen inför fakultetsstyrelsens beslut. Dekanens förslag till anslagsfördelning till institutionerna ska ha beretts genom dialoger med prefekterna och behandlats i prefektrådet. Dekanenus beslutar därutöver om prefektrådets sammansättning samt vilka frågor som ska behandlas. 6.6 Kanslichef På den fakultetsgemensamma nivån ska det finnas en kanslichef, med ansvar för det fakultetsgemensamma administrativa arbetet. Kanslichefens mandat och beslutsbefogenheter regleras genom delegation av dekan. 6.6 Kanslichef På den fakultetsgemensamma nivån ska det finnas en kanslichef, med ansvar för det fakultetsgemensamma administrativa arbetet. Kanslichefens mandat och beslutsbefogenheter regleras genom delegation av från dekan. 7 Institutionsnivån Institutionerna utgör grunden för universitetets utbildnings-, forsknings- och samverkansverksamhet. Institutionen rymmer inom sig ett eller flera ämnesområden. Varje institution ska ha ett institutionsråd. Institutionens arbete leds av en prefekt. För att säkerställa att såväl fakultetens och universitetets resurser används på bästa sätt och undvika suboptimering ska prefekten har regelbundna dialoger med dekanen. 7 Institutionsnivån Institutionerna utgör grunden för universitetets utbildnings-, forsknings- och samverkansverksamhet. Institutionen rymmer inom sig ett eller flera ämnesområden. Varje institution ska ha ett institutionsråd. Institutionens arbete leds av en prefekt. För att säkerställa att såväl fakultetens och universitetets resurser används på bästa sätt och undvika suboptimering ska prefekten har regelbundna dialoger med dekanen. 27

28 7.1 Institutionsrådet Institutionsrådets ska fungera rådgivande åt prefekten och att ska utgöra ett forum för dialog och diskussion i strategiska frågor för institutionens verksamhet. Det är angeläget att alla personalkategorier vid institutionen ges rimlig representation i institutionsrådet. Institutionsrådet ska ha möten minst fem gånger per år. Institutionsrådets arbete ska ske inom ramen för universitetets mål och strategier samt det uppdrag som universitets- och fakultetsstyrelsen lämnat. Följande frågor ska behandlas i institutionsrådet innan beslut fattas av prefekt 18 : - budget och verksamhetsplan, inklusive rekryteringar - mål och strategier för utbildning, forskning och samverkan - kursplaner 19 - viktigare yttranden och remissvar - utseende av institutionens representanter i fakultets- och universitetsövergripande organ - övriga uppgifter som dekanen uppdrar åt rådet - arbetsmiljöfrågor 7.1 Institutionsrådet Institutionsrådets ska fungera rådgivande åt prefekten och att ska utgöra ett forum för dialog och diskussion i strategiska frågor för institutionens verksamhet. Det är angeläget att alla personalkategorier vid institutionen ges rimlig representation i institutionsrådet. Institutionsrådet ska ha möten minst fem gånger per år. Institutionsrådets arbete ska ske inom ramen för universitetets mål och strategier samt det uppdrag som universitets- och fakultetsstyrelsen lämnat. Följande frågor ska behandlas i institutionsrådet innan beslut fattas av prefekt: 18 - budget och verksamhetsplan, inklusive rekryteringar - mål och strategier för utbildning, forskning och samverkan - kursplaner 19 - viktigare yttranden och remissvar - utseende av institutionens representanter i fakultets- och universitetsövergripande organ - övriga uppgifter som dekanen uppdrar åt rådet - arbetsmiljöfrågor Institutionsrådets sammansättning, utseende och mandatperiod 20 Institutionsrådet ska ha minst nio ledamöter och högst elva ledamöter där en majoritet av ledamöterna är vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta. Prefekten ska vara ordförande i institutionsrådet. Vid totalt elva ledamöter ska tre studentrepresentanter utses. I övriga fall ska två studentrepresentanter utses. Fackliga företrädare ska ha närvaro- och yttranderätt. Institutionsrådets ledamöter Institutionsrådets sammansättning, utseende och mandatperiod 20 Institutionsrådet ska ha minst nio ledamöter och högst elva ledamöter där en majoritet av ledamöterna är vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta. Prefekten ska vara ordförande i institutionsrådet. Vid totalt elva ledamöter ska tre av platserna reserveras för studentrepresentanter. I övriga fall ska två av platserna reserveras för studentrepresentanter utses. Fackliga företrädare ska ha närvaro- och 18 Vid brådskande ärenden kan beslut fattas utan behandling i institutionsrådet. I dessa fall ska ärendet anmälas vid kommande möte. 19 Undantag från detta gäller de utbildningar/kurser som enligt rektorsbeslut beslutas efter annan ordning. 20 Denna ordning gäller inte de till Chalmers s.k. integrerade institutioner. För dessa gäller den ordning som anges i Chalmers arbetsordning. För dessa institutioner gäller dock att prefekt och proprefekt utses efter val. 28

29 utses genom val där samtliga inom institutionen, vilkas anställning omfattar minst 50 % av heltid 21 och som är förordnade tillsvidare eller har ett förordnande som omfattar minst två års sammanhängande anställning, har rösträtt. 22 Institutionsrådets ledamöter utses för tre år. Mandatperioden för studentrepresentanterna är ett år. yttranderätt. Institutionsrådets ledamöter utses genom val där samtliga inom institutionen, vilkas anställning omfattar minst 50 % av heltid 21 och som är förordnade tillsvidare eller har ett förordnande som omfattar minst två års sammanhängande anställning, har rösträtt. 22 Institutionsrådets ledamöter utses för tre år. Mandatperioden för studentrepresentanterna är ett år Beredningsgrupp Avgående institutionsråd utser en beredningsgrupp för hela kommande mandatperioden. I denna ska för frågor som gäller beredning och förslag till prefekt och proprefekt ingå minst en student. Beredningsgruppens uppgift är att i samråd med dekanen ta fram förslag till prefekt och proprefekt. Vidare ska beredningsgruppen ta fram förslag till övriga ledamöter i institutionsrådet. Beredningsgruppen ska därefter anordna val till hela institutionsrådet exklusive studentrepresentanterna 23. Röstberättigade och valbara är anställda vid GU vilkas anställning omfattar minst 50 % av heltid och som är förordnade tillsvidare eller har ett förordnande som omfattar minst två års sammanhängande anställning. Personer i beredningsgruppen är inte valbara. Efter genomfört val utser dekanen prefekt och proprefekt. Beredningsgruppen kan, i samråd med dekan, till rektor begära undantag vad gäller krav på anställning för förslag till prefekt och proprefekt vid val till institutionsråd Beredningsgrupp Utseende av prefekt, proprefekt och val till institutionsråd Avgående institutionsråd utser en beredningsgrupp som ska ansvara för val för hela den kommande mandatperioden. I denna ska för frågor som gäller beredning och förslag till prefekt och proprefekt ingå minst en student. Beredningsgruppens uppgift är att i samråd med dekanen ta fram förslag till prefekt och proprefekt. Vidare ska beredningsgruppen ta fram förslag till övriga ledamöter i institutionsrådet. Beredningsgruppen ska därefter anordna val till hela institutionsrådet exklusive studentrepresentanterna. 23 Röstberättigade och Valbara är anställda vid GU vilkas anställning omfattar minst 50 % av heltid 24 och som är förordnade tillsvidare eller har ett förordnande som omfattar minst två års sammanhängande anställning. 25 Personer i beredningsgruppen är inte valbara. Efter genomfört val utser dekanen prefekt och proprefekt. Beredningsgruppen kan, i samråd med dekan, till rektor begära undantag vad gäller krav på anställning för förslag till prefekt och proprefekt vid val till institutionsråd. 21 För KFS gäller krav på minst 40 % anställning. 22 Representanter för doktorander utses av studenterna. Således har doktorander inte rösträtt som anställda. 23 Prefekt och proprefekt som påbörjar sin andra treårsperiod (se 7.2.2) ska inte ingå i valet till institutionsråd. 24 För KFS gäller krav på minst 40 % anställning. 25 Representanter för doktorander utses av studenterna. 29

30 7.2 Prefekt Prefekten är institutionens chef och företräder institutionen internt och externt. Prefekten är underställd och rapporterar till dekanen. 7.2 Prefekt Prefekten är institutionens chef och företräder institutionen internt och externt. Prefekten är underställd och rapporterar till dekanen. Prefekten ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetent Ansvar och uppgifter Prefekten leder det dagliga övergripande arbetet och ansvarar för verksamheten vid institutionen och ska främja institutionens utveckling. Prefekten ansvarar därtill för personal och arbetsmiljö samt företräder universitetet som arbetsgivare. Prefekten har ansvar för att universitets- och fakultetsgemensamma beslut, regler och policyer följs inom institutionen. Prefektens beslutsmandat anges i delegationsordningen. Prefekten ska regelbundet ha beslutsmöten där en studentrepresentant ska ges möjlighet att närvara vid beslut i utbildningsrelaterade frågor. Studentrepresentant utses av studenterna Ansvar och uppgifter Prefekten leder det dagliga övergripande arbetet och ansvarar för verksamheten vid institutionen och ska främja institutionens utveckling. Prefekten ansvarar därtill för personal och arbetsmiljö samt företräder universitetet som arbetsgivare. Prefekten har ansvar för att universitets- och fakultetsgemensamma beslut, regler och policyer följs inom institutionen. Prefektens beslutsmandat anges i rektors delegationsordning och erhålls genom delegation från dekan. Prefekten ska regelbundet ha beslutsmöten där en studentrepresentant ska ges möjlighet att närvara vid beslut i utbildningsrelaterade frågor. Studentrepresentant utses av studenterna Utseende och mandatperiod Prefektens mandatperiod är sex år med avstämning efter tre år. Prefekten utses av dekan utifrån förslag från beredningsgruppen. (se 7.1.2) Utseende och mandatperiod Prefektens mandatperiod är sex år med avstämning efter tre år. Prefekten utses av dekan utifrån förslag från beredningsgruppen efter att val har skett. (se 7.1.2) 30

31 7.3 Proprefekt Det ska finnas en ställföreträdande prefekt, benämnd proprefekt, som ska tjänstgöra vid prefekts frånvaro. Proprefektens mandatperiod och tillvägagångssättet vid utseende följer prefektens. 7.3 Proprefekt Det ska finnas en ställföreträdande prefekt, benämnd proprefekt, som ska tjänstgöra vid prefekts frånvaro. Proprefektens mandatperiod och tillvägagångssättet vid utseende följer prefektens. Proprefekten ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetent. 7.4 Viceprefekter Prefekten får vid behov utse en eller fler viceprefekter med ansvarsområden som prefekten beslutar om. Mandatperioden för uppdraget som viceprefekt bestäms av prefekten. 7.4 Viceprefekter Prefekten får vid behov utse en eller fler viceprefekter med ansvarsområden som prefekten beslutar om. Mandatperioden för uppdraget som viceprefekt bestäms av prefekten. Mandatperioden kan inte sträcka sig längre än prefektens mandatperiod. 7.5 Administrativ chef På institutionsnivå ska det finnas en administrativ chef med ansvar för institutionens administrativa arbete. Den administrativa chefens mandat och beslutsbefogenheter regleras genom delegation av prefekt. 7.5 Administrativ chef På institutionsnivå ska det finnas en administrativ chef med ansvar för institutionens administrativa arbete. Den administrativa chefens mandat och beslutsbefogenheter regleras genom delegation av från prefekt. 8 Handläggning av ärenden 8 Handläggning av ärenden 8.1 Föredragning och beslut Ärenden ska som huvudregel avgöras efter föredragning. Ärenden som ska avgöras av en person, med undantag för rektor, behöver dock inte föredras. Föredragning sker mot bakgrund av de förvaltningsrättsliga krav som ställs på ärendets beredning. Med föredragning avses att den som ansvarat för ärendets beredning och framtagande av ett skriftligt förslag till beslut personligen presenterar detta genom redovisning för den person eller de personer som ska fatta beslutet. 8.1 Föredragning och beslut Ärenden ska som huvudregel avgöras efter föredragning. Ärenden som ska avgöras av en person, med undantag för rektor, behöver dock inte föredras. Föredragning sker mot bakgrund av de förvaltningsrättsliga krav som ställs på ärendets beredning. Med föredragning avses att den som ansvarat för ärendets beredning och framtagande av ett skriftligt förslag till beslut personligen presenterar detta genom redovisning för den person eller de personer som ska fatta beslutet. 31

32 Ordföranden för beslutande organ - i universitetsstyrelsen dock rektor - har ansvar för att ärenden bereds i enlighet med gällande författningar och universitetets egna föreskrifter. Föredragningen ska tillförsäkra organet goda förutsättningar för att fatta beslut som uppfyller de mål som har ställts upp för den verksamhet som regleras inom styrelsens/nämndens ansvarsområde. Ett beslutande organ är beslutfört när ordföranden och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Om ett ärende är så brådskande att organet inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom kontakter mellan ordföranden och de andra ledamöterna. Om inte heller detta hinns med eller är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Ordföranden för beslutande organ - i universitetsstyrelsen dock rektor - har ansvar för att ärenden bereds i enlighet med gällande författningar och universitetets egna föreskrifter. Föredragningen ska tillförsäkra organet goda förutsättningar för att fatta beslut som uppfyller de mål som har ställts upp för den verksamhet som regleras inom styrelsens/nämndens ansvarsområde. Ett beslutande organ är beslutfört när ordföranden och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Om ett ärende är så brådskande att organet inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom kontakter mellan ordföranden och de andra ledamöterna. Om inte heller detta hinns med eller är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. 8.2 Jäv För samtliga styrelser, nämnder och övriga beslutande och beredande organ inom Göteborgs universitet gäller de bestämmelser om jäv som anges i 11 och 12 förvaltningslagen (1986:223). För all ärendehantering inom Göteborgs universitet gäller de bestämmelser om jäv som anges i 11 och 12 förvaltningslagen. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, ska självmant ge det tillkänna. 8.2 Jäv För samtliga styrelser, nämnder och övriga beslutande och beredande organ inom Göteborgs universitet gäller de bestämmelser om jäv som anges i 11 och 12 förvaltningslagen (1986:223). För all ärendehantering inom Göteborgs universitet gäller de bestämmelser om jäv som anges i 11 och 12 förvaltningslagen. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, ska självmant ge det tillkänna. 32

33 8.3 Protokoll Protokoll där så erfordras ska upprättas skyndsamt och ska, efter granskning av föredraganden, undertecknas av sekreteraren och justeras snarast. Protokoll ska utformas så att beslutets innehåll klart framgår, vem som har fattat beslutet samt vem som har föredragit ärendet på sammanträdet. Det ska även framgå vem som har varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. 8.3 Protokoll Protokoll där så erfordras ska upprättas skyndsamt och ska, efter granskning av föredraganden, undertecknas av sekreteraren och justeras snarast. Protokoll ska utformas så att beslutets innehåll klart framgår, vem som har fattat beslutet samt vem som har föredragit ärendet på sammanträdet. Det ska även framgå vem som har varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. 8.4 Kallelse Kallelse jämte föredragningslista och övriga handlingar sänds elektroniskt eller med post till ledamöterna senast fem arbetsdagar före sammanträdet. 8.4 Kallelse Kallelse jämte föredragningslista och övriga handlingar sänds elektroniskt eller med post till ledamöterna senast fem arbetsdagar före sammanträdet. 33

34 U KÄ Universitetskanslersämbetet Avdel ning Utvärderingsavdelningen REMISS 1(1) Datum Reg.nr Handläggare Jeanette Johansen Remiss av förslag till ny modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå Universitetskanslersämbetet översänder härmed förslag till ny modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå, vilken utgör del av det kommande nationella kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning. Den nya modellen planeras träda i kraft under hösten Synpunkter på förslaget ska ha inkommit till Universitetskanslersämbetet den 27 februari För att pilotomgången ska kunna vara klar till sommaren 2016 har vi nödgats sätta en relativt kort tid för era remissvar, vi ber om överseende med detta. Remissvar i elektronisk form skickas till registrator@uka.se med angivande av dnr Eventuella frågor under remisstiden besvaras av projektledare Jeanette Johansen, kontaktuppgifter enligt ovan, eller tf avdelningschef Viveka Persson, tel.nr , e-postadress Universitetskansler Bilagor : Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå Självvärdering, doktorsexamen Självvärdering, konstnärlig doktorsexamen POSTADRESS BESÖKSADRES S TELEFON ORGANISATIONSNR KONTAKT Box 7703 Löjtnantsgatan registrator@uka.se SE Stockholm Stockholm FAX

35 , Rapport 2014:18 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå

36 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå Registreringsnummer, Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Jeanette Johansen Universitetskanslersämbetet, Box 7703, Stockholm Tfn: Fax: E-post: registrator(at)uka.se, Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 2(22)

37 Innehåll Sammanfattning... 4 Förutsättningar och utgångspunkter... 5 Huvudprinciper för utvärderingsmodellen... 6 Extern dialog... 7 Utvärderingsomgångar... 8 Utvärderingsenheter... 8 Avgränsningar... 9 Bedömningsunderlag Självvärderingar Allmänna och Individuella studieplaner Intervjuer Bedömning Yttrande och beslut Uppföljning Arbetsgruppen Bilagor Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 3(22)

38 Sammanfattning Utvärderingen av utbildningar på forskarnivå utgör del av det nationella kvalitetssäkringssystem för högre utbildning, som regeringens utsedda utredare Harriet Wallberg har formulerat i och med sitt utredningsuppdrag (U 2014:I). Utvärderingarna kommer att starta under våren 2015 med en pilotomgång, där ett mindre antal utbildningar utvärderas som ett led i metodutvecklingen. Under hösten 2016 kommer utvärderingen av all utbildning på forskarnivå, inom alla ämnesområden, att starta. Metoden utgår från att de båda nivåerna i utbildningen på forskarnivå, licentiatexamen och doktorsexamen, utvärderas som en enhet. Huvudskälen till detta är att båda omfattas av samma krav på forskningens kvalitet och att det existerande systemet för examenstillståndsgivning på forskarnivå inte särskiljer de båda nivåerna. Detta resonemang gäller för såväl de generella som de konstnärliga utbildningarna på forskarnivå. Doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen har separata examensbeskrivningar, och kommer att utvärderas enligt samma metod men mot respektive examensbeskrivning. Utvärderingen kommer att utgå från de forskarutbildningsämnen och inriktningar, inom vilka lärosätena bedriver utbildning på forskarnivå, och som framgår av de allmänna studieplaner som lärosätet har fastställt. Alla utbildningar/forskarutbildningsämnen som lärosätet har inrättat som leder till doktorsexamen och som inte har ett beslut om nedläggning innan utvärderingens start kommer att ingå i utvärderingarna. Den modell som har utarbetats för att utvärdera utbildning på forskarnivå, som beskrivs här, utgår från att utvärderingarna görs av en extern bedömargrupp (peer review), bestående av ämnesexperter, arbetslivsrepresentanter och doktorandrepresentanter. Utvärderingsmetoden har ett fokus på hur lärosätet arbetar för att doktoranderna ska nå examensmålen som finns beskrivna i examensordningen. Lärosätets interna kvalitetssäkringsarbete ingår som en bedömningsaspekt i tillståndsprövningarna på forskarnivå och kommer även att ingå som en del i utvärderingen. Dessutom tillkommer forskarutbildningens omfattning och kvalitet som en komponent, inklusive den del av forskningen som ingår i forskarutbildningsmiljön och således kommer doktoranderna till godo. Utvärderingen kommer alltså att omfatta tre huvudkomponenter, doktorandernas måluppfyllelse, forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet samt det interna kvalitetsarbetet. Avhandlingar kommer inte att ingå som ett underlag i utvärderingen, istället kommer underlagen att bestå av 1) självvärderingar, 2) allmänna och individuella studieplaner samt 3) intervjuer. Samtliga underlag ska vägas in i alla bedömningar så att de på ett sammansatt vis täcker in utbildningens kvalitet och bedömargruppen får utrymme att motivera sina bedömningar och ge lärosätena återkoppling i yttrandena. Utvärderingen kommer att resultera i en tvågradig bedömning och ska avgöra om den utvärderade utbildningen är av hög kvalitet. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 4(22)

39 Förutsättningar och utgångspunkter I arbetet med att ta fram denna metod har vi utgått från högskolelagen (1992:1434) (HL), högskoleförordningen (1993:100) (HF) samt propositionerna Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (2009/10:139 ) och Forskarutbildning med profilering och kvalitet (2008/09:134). Utgångspunkterna har varit att modellen ska: bidra till att säkerställa att all högre utbildning i Sverige håller hög kvalitet bidra till utveckling av högre utbildning Några vägledande principer för hur modellen har utformas har varit: Fokus på måluppfyllelse Doktorandperspektivet ska vara centralt (jmf prop. 2008/09:134) Internt kvalitetsarbete ska ingå Arbetslivsperspektivet ska beaktas (jmf prop. 2009/10:139) Utvärderingssystemet ska vara förenligt med lärosätenas autonomi (HL och HF) I 1 kap 9a HL anges att utbildning på forskarnivå väsentligen ska bygga på de kunskaper som doktoranderna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Utvärdering av utbildning på forskarnivå omnämns i propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen. I denna proposition är formuleringarna korta men tydliga i åtminstone två avseenden. För det första kommer utvärderingen inte att ligga till grund för resursfördelning och för det andra ska utvärderingarna ta hänsyn till den särskilda bestämmelse som finns för utbildning på forskarnivå med krav på att utbildningen och forskningen vid högskolan ska ha en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på hög vetenskaplig eller konstnärlig nivå (6 kap. 5 c-d, HF). Av detta har vi dragit två slutsatser. 1) Vi kan begränsa oss till att ge omdömen i två grader, eftersom utvärderingen inte ska ligga till grund för resursfördelning. 2) Forskningens omfattning och kvalitet ska utgöra en del i utvärderingen av forskarutbildningarna. I propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet betonas att de grundläggande utgångspunkterna är att miljöns kvalitet, bredd och långsiktiga hållbarhet bedöms ur ett doktorandperspektiv (s. 37). Bedömningen vid tillståndsgivning ska alltså utgå från den omfattning och kvalitet i forskning och utbildning som doktoranden har tillgång till, det vill säga forskarutbildningsmiljön. Detta har gjort att vi har valt att definiera forskningens omfattning och kvalitet som den del av forskningen som ingår i forskarutbildningsmiljön, och således kommer doktoranderna till godo. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 5(22)

40 Propositionen ger också vägledning till vad som kännetecknar en forskarutbildningsmiljö av god kvalitet och omfattning. Dels ska det finnas en högkvalitativ forskningsmiljö, vilket motiveras på följande vis: Kvaliteten på den forskning som bedrivs inom området, forskningens djup, är viktig för doktorandernas förutsättningar att väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen inom området. Miljön ska dessutom vara av tillräcklig bredd och omfattning, med motiveringen Omfattningen och bredden i miljön i form av antal individer och den ämnesmässiga bredd de representerar är samtidigt viktig för att ge tillgång till flera olika perspektiv och inriktningar och förutsättningar för en långsiktig utveckling av forskningen, men också för stabiliteten och kontinuiteten i handledning m.m. Omfattningen avser även antalet doktorander, som bör vara tillräckligt för att skapa ett samspel. Detta behöver inte nödvändigtvis enbart betyda antalet doktorander inom den utvärderade utbildningen, utan kan även omfatta det nätverk som doktoranden är del av, inom ramen för utbildningsmiljön. Vidare betonas vikten av att beakta doktorandens möjlighet till samspel med den nationella och internationella forskarvärlden, samt med det omgivande samhället. Stabiliteten i miljön betonas också på flera ställen i propositionen. Det bör alltså finnas en tillräckligt omfångsrik och stabil handledar-/lärarresurs. Huvudprinciper för utvärderingsmodellen Den modell som har utarbetats för att utvärdera utbildning på forskarnivå, som beskrivs här, utgår från att utvärderingarna görs av en extern bedömargrupp (peer review), bestående av ämnesexperter, arbetslivsrepresentanter och doktorandrepresentanter. Utvärderingsmetoden har ett fokus på hur lärosätet arbetar för att doktoranderna ska nå examensmålen som finns beskrivna i examensordningen. Lärosätets interna kvalitetssäkringsarbete ingår som en bedömningsaspekt i tillståndsprövningarna på forskarnivå och kommer även att ingå som en del i utvärderingen. Dessutom tillkommer forskningens omfattning och kvalitet som en komponent, definierat som den del av forskningen som ingår i forskarutbildningsmiljön och således kommer doktoranderna till godo. I resten av texten kommer vi därför att inkludera den del av forskningen som kommer doktoranderna till godo i begreppet forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet. Utvärderingen kommer således att omfatta tre huvudkomponenter, doktorandernas måluppfyllelse, forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet samt det interna kvalitetsarbetet. Fig. 1. De tre huvudkomponenterna i utvärderingssystemet för utbildningar på forskarnivå. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 6(22)

41 Extern dialog Vi har i metodarbetet haft stöd och hjälp av ett antal personer som representerar lärosäten, doktorander, arbetsmarknad och andra myndigheter. Rådgivande grupp: För att tillvarata erfarenheter av arbetet med examenstillståndsprövningar på forskarnivå, innehåller gruppen ledamöter från den referensgrupp som tog fram aspekter och kriterier för detta, samt bedömare vid tillståndsprövningarna. Vi har vidare satt samman gruppen för att få en gynnsam spridning avseende ämnesinriktning, geografi och kön. Professor Kjersti Bale, Universitetet i Oslo, litteraturvetenskap Professor Christina Cliffordson, Göteborgs universitet och Högskolan Väst, pedagogik Professor Lars Ekedahl, f.d. rektor för Högskolan Väst, teknik Professor Love Ekenberg, Stockholms universitet, data- och systemvetenskap Professor Stina Johansson, Umeå universitet, socialt arbete Professor Maritta Soininen, Stockholms universitet, statsvetenskap Professor Roger Säljö, Göteborgs universitet, pedagogik Professor Christina Ullenius, f.d. rektor vid Karlstad universitet, teknik Referensgrupper Två referensgrupper har tagit del av metodutvecklingsarbetet, den ena representerar lärosätes- och doktorandperspektiv. Denna grupp består av representanter från SUHF, SFS och SULF. Den andra referensgruppen representerar arbetslivsperspektivet och består av representanter från följande organisationer: Almega Civilekonomerna ST SULF TCO Teknikföretagen Expertgrupp frågeformulering Denna grupp har lämnat synpunkter på utvärderingsfrågorna och vägledningen till lärosätena och består av: Professor Eva Forsberg, Uppsala universitet, pedagogik Professor Robert Harris, Karolinska Institutet, medicin Doktorand Charlotta Forss, Stockholms universitet, historia Doktorand, Karin Jonsson, Södertörns högskola, historia och samhällsstudier Pilotgrupp omfattning på självvärderingen Göteborgs universitet, Mälardalens högskola och Stockholms universitet, har ingått i en pilotgrupp med syfte att uppskatta hur omfattande svaren på utvärderingsfrågorna kring doktorandernas måluppfyllelse bör vara. De har också bidragit med synpunkter på vägledning och frågeformuleringar i självvärderingen. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 7(22)

42 Vetenskapsrådet och VINNOVA UKÄ har i metodutvecklingsarbetet haft kontakt och samarbete med både Vetenskapsrådet (VR) och VINNOVA, som parallellt med UKÄ utvecklar utvärderingssystem för att utvärdera forskningens kvalitet respektive lärosätenas samverkan. Utvärderingsomgångar Utvärderingarna kommer att starta under våren 2015 med en pilotomgång, där ett mindre antal utbildningar utvärderas som ett led i metodutvecklingen. Syftet med pilotomgången är att testa hur väl metoden fungerar på såväl små som stora utbildningar inom naturvetenskap, teknik, medicin, samhällsvetenskap, humaniora och konstnärlig forskning. Dessutom kommer vi att inkludera några tvär- och/eller mångvetenskapliga utbildningar. De utbildningar som kommer att ingå i denna pilotomgång kommer också att väljas ut så att olika stora lärosäten över hela landet representeras. Dock kommer vi inte att kunna inkludera så många utbildningar att alla lärosäten kan delta. Under hösten 2016 kommer utvärderingen av all utbildning på forskarnivå, inom alla ämnesområden, att starta. I diskussioner, såväl internt i arbetsgruppen som externt med den rådgivande gruppen och representanter för lärosätena, har vi kommit till slutsatsen att det inte finns tillräckligt tungt vägande skäl för att endast utvärdera ett urval av utbildningar på forskarnivå, snarare tvärt om. Det främsta argumentet är att en systematisk utvärdering av utbildningar på forskarnivå inte gjorts på länge. Utvärderingsenheter Vi har utgått från att de båda nivåerna i utbildningen på forskarnivå, licentiatexamen och doktorsexamen, utvärderas som en enhet. Huvudskälen till detta är att båda omfattas av samma krav på forskningens omfattning och kvalitet och att det existerande systemet för examenstillståndsgivning på forskarnivå inte särskiljer de båda nivåerna. Detta resonemang gäller för såväl de generella som de konstnärliga utbildningarna på forskarnivå. Doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen har separata examensbeskrivningar, och kommer att utvärderas enligt samma metod men mot respektive examensbeskrivning. En viktig utgångspunkt är att de enheter som utvärderas bör överensstämma med hur utbildningarna på forskarnivå är indelade och organiserade vid lärosätena. Huvudskälet för detta är att om utvärderingen ska kunna vara utvecklande, så måste enheten som utvärderas vara den verksamhet som ska kunna utvecklas. Utbildningarna på forskarnivå organiseras på olika sätt både inom och mellan lärosätena. Utbildning på forskarnivå är också i hög grad individanpassad och utbildningen för den enskilda doktoranden fastställs i en individuell studieplan. Av bestämmelserna i högskoleförordningen framgår dock att lärosäten med tillstånd att utfärda examina på forskarnivå ska besluta om ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas i. För varje ämne ska det finnas en allmän studieplan. Av examensbeskrivningarna för examina på forskarnivå framgår att examen uppnås efter fullgjord utbildning inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Ämnet är alltså centralt i utbildning på forskarnivå. Av examensbeskrivningarna framgår vidare att Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 8(22)

43 för en doktorsexamen med en viss inriktning ska de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i examensbeskrivningen. Utvärderingen kommer därför att utgå från de ämnen och inriktningar, inom vilka lärosätena bedriver utbildning på forskarnivå, och som framgår av de allmänna studieplaner som lärosätet har fastställt. Alla utbildningar/forskarutbildningsämnen som lärosätet har inrättat som leder till doktorsexamen och som inte har ett beslut om nedläggning innan utvärderingens start kommer att ingå i utvärderingarna. Avgränsningar För att utvärderingen av utbildning på forskarnivå inte ska bli allt för omfattande och arbetskrävande har vi gjort ett antal avgränsningar. Huvudprincipen för dessa har varit att i första hand utesluta aspekter som granskas eller kommer att granskas inom ramen för UKÄ:s andra verksamhetsområden samt granskningar och utvärderingar som görs av andra myndigheter såsom VR och VINNOVA. UKÄ utövar tillsyn över statliga universitet och högskolor med fokus på studenternas rättssäkerhet. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för lärosätena, främst högskolelagen, högskoleförordningen och förvaltningslagen. Universiteten och högskolorna kan dessutom besluta om egna lokala regler. UKÄ granskar att lagar och regler efterföljs och att de lokala reglerna stämmer överens med lag och förordning. I tillsynen ingår även att granska att lärosätena följer sina egna regler. Frågor som rör regelefterlevnad för utbildning på forskarnivå har därför inte inkluderats i utvärderingen. Utvärderingen av utbildningar på forskarnivå utgör del av det nationella kvalitetssäkringssystem för högre utbildning, som regeringens utsedda utredare Harriet Wallberg har formulerat i och med sitt utredningsuppdrag (U 2014:I). I detta förslag utgör övergripande utvärdering av lärosätenas interna kvalitetsarbete en viktigt grund för granskningen av lärosätena. Vi har därför valt att lyfta ut en del frågor som berör kvalitetsarbete från utvärderingen av forskarutbildning, då vi anser att dessa bättre besvaras i samband med de övergripande utvärderingarna av lärosätena. I och med att VR arbetar med att utveckla en modell för utvärdering av forskningens vetenskapliga kvalitet (FOKUS), har vi valt att inte göra någon fördjupad granskning av forskningens innehållsliga kvalitet. Utvärderingen avser att visa om doktoranderna får möjlighet att ta del av forskning av tillräcklig bredd och djup för att de ska kunna nå examensmålen. Vi har dessutom utrett möjligheten att använda resultat från FOKUS när vi bedömer forskningens omfattning och kvalitet i forskarutbildningen. Dock överensstämmer inte forskningsområdena som VR har definierat med de utbildningar på forskarnivå som ska utvärderas. För att bedömningen ska ske utifrån den faktiska utbildningen kommer vi därför inte att inkludera resultaten från FOKUS, såsom förslaget ser ut idag, i utvärderingen av utbildning på forskarnivå. Vi utesluter dock inte att det kan finnas vissa beröringspunkter mellan de båda utvärderingarna och att samarbete kan vara möjligt i framtiden. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 9(22)

44 VINNOVA har i uppdrag att utarbeta en modell för att utvärdera lärosätenas samverkan. Denna modell ska kunna användas för lärosätenas verksamhetsutveckling och kommer att vara riktad mot samverkansstrategier och deras implementering samt samverkansaktiviteter och resultat. Vi har därför valt att inte inkludera frågor som rör samverkan i någon större omfattning. Bedömningsunderlag Vi har beslutat att inte ta med avhandlingar eller dokumenterade konstnärliga projekt (hädanefter inkluderat i begreppet avhandling) som bedömningsunderlag, då vi har bedömt att inslaget av extern granskning av dessa redan är tillräckligt, i och med förfarandet med det offentliga försvaret och externa ledamöter i betygsnämnderna, som framgår av 6 kap HF. Avhandlingar ingår också som en viktig del i forskningsproduktionen och kommer delvis att ingå som underlag i den modell som VR utarbetar för utvärdering av forskningens kvalitet, FOKUS. Istället kommer underlagen att bestå av 1) självvärderingar, 2) allmänna och individuella studieplaner samt 3) intervjuer. Självvärderingar En utveckling av självvärderingarna från utvärderingen på grundnivå och avancerad nivå, som löpt , innebär användningen av utvärderingsfrågor i självvärderingarna. Utvärderingsfrågorna för utbildningar på forskarnivå riktas mot de tre huvudkomponenterna i utvärderingssystemet, det vill säga doktorandernas måluppfyllelse, forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet samt det interna kvalitetsarbetet. Vidare ingår frågor med syfte att belysa olika arbetslivsperspektiv och doktorandperspektiv. Självvärderingen är indelad i fyra delar (se Självvärdering doktorsexamen och Självvärdering konstnärlig doktorsexamen ). 1. Bakgrundsbeskrivning 2. Utvärderingsfrågor 3. Övergripande analys av utbildningen 4. Tabellbilagor Del 1: Bakgrundsbeskrivning Självvärderingen inleds med en bakgrundsbeskrivning av utbildningen. I bakgrunden förklaras exempelvis hur den aktuella forskarutbildningen är organiserad, hur länge den har funnits, hur doktoranderna försörjs samt i vilken utsträckning doktoranderna genomför utbildningen på annan ort. Med bakgrundsbeskrivningen sätts utbildningen i ett större sammanhang som är till hjälp för bedömarna i utvärderingen, då organisationen av forskarutbildning kan skilja sig åt mellan såväl lärosäten som utbildningsmiljöer inom ett lärosäte (se Självvärdering doktorsexamen och Självvärdering konstnärlig doktorsexamen ). Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 10(22)

45 Del 2: Utvärderingsfrågor I del två i självvärderingen ställs specifika frågor kring hur lärosätena arbetar för att doktoranderna ska nå examensmålen. Frågorna är baserade på ett urval av de nationella examensmålen kopplade till de tre kunskapsformerna: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. För att avgränsa utvärderingens omfattning har vissa examensmål valts bort och ibland omfattar utvärderingsfrågan enbart en del av examensmålet. Huvudprincipen för urvalsprocessen har varit att utesluta de mål, eller delar av mål, som vanligtvis examineras genom avhandlingen och den offentliga disputationen. Detta är en grov uppdelning. Det är rimligt att anta att det föreligger skillnader i hur examensmålen tränas och examineras beroende på bland annat hur avhandlingsprojektet är utformat och på skilda ämnestraditioner. Vidare ställs utvärderingsfrågor kring hur lärosätena arbetar systematiskt med exempelvis handledning och doktorandinflytande. Frågorna rör även hur doktoranderna ges tillgång till en forskarutbildningsmiljö av tillräcklig omfattning. De öppet ställda utvärderingsfrågorna syftar till att, vid behov, ge utrymme åt ämnesspecifika förtydligande resonemang (se Självvärdering doktorsexamen och Självvärdering konstnärlig doktorsexamen ). Del 3: Övergripande analys I denna del tar lärosätet ett övergripande helhetsgrepp om den utvärderade utbildningen och gör en samlad analys av hur utbildningsmiljön bidrar till att doktoranderna uppnår samtliga nationella examensmål. Analysen omfattar utbildningen från rekrytering fram till avlagd examen. Vilka är utbildningens främsta styrkor? Vilka svagheter finns? Vad görs för att bibehålla styrkorna? Vilka möjligheter finns att komma tillrätta med svagheterna samt att utveckla utbildningen? Bedömningen kommer främst att baseras på vad lärosätet har gjort eller planerar att göra för att komma tillrätta med identifierade svagheter och problem (se Självvärdering doktorsexamen och Självvärdering konstnärlig doktorsexamen ). Del 4: Tabellbilagor Som ett komplement till utvärderingsfrågorna kommer vi att be lärosätena att rapportera uppgifter om exempelvis: Antal aktiva doktorander Information om de huvudhandledare samt bihandledare som är kopplade till utbildningens doktorander Information om de övriga forskare som är kopplade till utbildningens doktorander Publikationer (handledare, doktorander och övriga forskare som är kopplade till utbildningen) (se Självvärdering doktorsexamen och Självvärdering konstnärlig doktorsexamen ). Allmänna och Individuella studieplaner Allmänna och individuella studieplaner kommer att utgöra underlag i utvärderingen på forskarnivå. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 11(22)

46 Allmänna studieplaner Enligt högskoleförordningen ska ett universitet eller högskola som får utfärda examina på forskarnivå besluta om ämnen som utbildning på forskarnivå anordnas i (6 kap. 25 HF) och det ska finnas en allmän studieplan för varje ämne som utbildning anordnas i (6 kap. 26 HF). I den allmänna studieplanen ska anges det huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs (6 kap 27 HF). I utvärderingen på forskarnivå kommer de allmänna studieplanerna att ingå som bakgrundsinformation till hjälp för bedömningen av hur de individuella studieplanerna används. Individuella studieplaner Individuella studieplaner ska upprättas för samtliga doktorander. De ska enligt högskoleförordningen beslutas i samråd med doktoranden och handledaren. Planerna ska regelbundet följas upp och ändras av högskolan i den utsträckning som behövs 6 kap. 29 HF). De individuella studieplanerna och arbetsrutinerna kring uppföljningen av dessa bör kunna ge en kompletterande bild av kvalitetsarbetet och hur progression och måluppfyllelse säkras i utbildningarna. De individuella studieplanerna borde också kunna användas för granskning av hur doktorandernas måluppfyllelse och tillgång till bredden och djupet i forskarutbildningsmiljön säkerställs. Tanken är att samla individuella studieplaner från utbildningens alla faser. Det ska även nämnas att utvärderingarna av forskarutbildning i 2001 och 2007 års system tog stickprov på individuella studieplaner, men vi siktar nu på att göra granskningen av dem mer systematisk. En utbildning bör inte kunna ifrågasättas om de individuella studieplanerna inte innehåller mer än vad lag och förordning kräver. Däremot kan en systematisk användning av de individuella studieplanerna ligga till grund för en positiv bedömning. Intervjuer Underlagen ska också kompletteras med intervjuer av såväl doktorander som lärar- och handledarrepresentanter för den aktuella forskarutbildningsmiljön. I möjligaste mån bör intervjuerna omfatta doktorander från olika stadier i utbildningen och av olika kön och bakgrund så att olika perspektiv på utbildningen kan framkomma. För att bredda bilden av forskarutbildningen har även möjligheten att intervjua nyligen disputerade doktorander, alumner, utretts. Trots att cirka hälften av de tillfrågade lärosätena ställer sig positiva till att inkludera alumner i utvärderingen och menar att ett sådant perspektiv skulle bidra positivt till utvärderingen, är slutsatsen ändå att vi i dagsläget inte bör inkludera intervjuer eller enkäter riktade till alumner. Detta har främst att göra med det metodologiska problem som det innebär med bortfall av svar från exempelvis lärosäten med nyligen erhållna examensrättigheter med få eller inga alumner, små utbildningar med få alumner och svårigheter att kontakta nydisputerade som efter disputationen lämnat Sverige. Vi ställer oss däremot positiva till att lärosätena beskriver om och hur de arbetar med att tillvarata alumners erfarenheter och åsikter i sitt kvalitetsarbete. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 12(22)

47 Bedömning Modellen utgår från att utvärderingarna görs av en extern bedömargrupp (peer review), bestående av ämnesexperter, arbetslivsrepresentanter och doktorandrepresentanter. Sammansättningen av bedömmargrupperna bör göras i dialog med de lärosäten som ska utvärderas. Utvärderingen kommer att resultera i en tvågradig bedömning och ska avgöra om den utvärderade utbildningen är av hög kvalitet. För att kunna göra en rättvisande bedömning av exempelvis forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet är det viktigt att bedömarna är förtrogna med ämnet som utvärderas och dess särart. En viktig fråga som också måste tas hänsyn till är hur de tvär- och/eller mångvetenskapliga utbildningarna ska tas om hand i utvärderingen. Framförallt handlar det om att det måste finnas en tillräcklig bredd i bedömarkompetensen. För att få en så bra och rättvisande bedömning som möjligt är det därför viktigt att val av bedömare till de olika bedömargrupperna sker i dialog mellan UKÄ och lärosätena. Doktorandernas måluppfyllelse kommer att väga tungt i utvärderingen men andra delar kommer sannolikt också att få stor betydelse. Exempel på detta skulle kunna vara om lärosätet inte kan visa att en forskarutbildningsmiljö har tillräcklig stabilitet för det långsiktiga åtagande som det innebär att anta doktorander, eller att forskarutbildningsmiljön inte erbjuder doktoranderna tillräcklig bredd eller djup. Hur viktningen av de olika underlagen och utvärderingens olika delar ska göras i det slutgiltiga omdömet kommer att testas i piloten som startar under våren Detta kommer att ske i dialog med experter från lärosätena och hänsyn bör tas till att viktningen kan behöva se olika ut för olika ämnesområden. Hur man på bästa sätt ska kalibrera inom och mellan de olika utvärderingarna är en fråga som kommer att utredas och testas i pilotomgången. Yttrande och beslut Samtliga underlag ska vägas in i alla bedömningar så att de på ett sammantaget vis täcker in utbildningens kvalitet. Återkoppling och analys kommer att ges större utrymme än vad som varit fallet i utvärderingen på grundnivå och avancerad nivå som löpt under , det vill säga bedömargruppen får ett större utrymme att motivera sina bedömningar och ge lärosätena återkoppling i yttrandena. Doktorandernas måluppfyllelse, forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet samt det interna kvalitetsarbetet bedöms med hjälp av flera olika delar av underlagen. Doktorandernas måluppfyllelse utvärderas per de frågor kring examensmål/delar av examensmål som ingår i respektive kunskapsform, men yttrandet och omdömet rörande måluppfyllelse kommer att ges per kunskapsform. Forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet respektive internt kvalitetsarbete får också, för tydlighetens skull, separata delar i yttrandet. Vidare kommer arbetslivsperspektiv och doktorandperspektiv kommenteras i separata delar i yttrandet. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 13(22)

48 Lärosätena kommer att få möjlighet att läsa och kommentera yttrandet innan det slutgiltiga yttrandet formuleras. Detta kommer sedan att ligga till grund för UKÄ:s beslut. I de fall en utbildning/ett forskarutbildningsämne får sitt examenstillstånd ifrågasatt ska det i yttrandet tydligt framgå vad det är bedömarna bedömer inte håller tillräcklig kvalitet. Fig. 2. Schematisk skiss av utvärderingssystemet. Uppföljning De utbildningar som blivit ifrågasatta ska inom ett år analysera och åtgärda bristerna och lämna in en åtgärdsrapport till UKÄ. Uppföljningen kommer att ske i analogi med hur det har hanterats i systemet för grundnivå och avancerad nivå med en bedömargrupp som granskar redovisningen. När bedömargruppen anser sig ha ett fullgott underlag gör man en samlad bedömning av åtgärderna och lämnar den sedan till UKÄ i form av ett yttrande med en rekommendation om examenstillståndet bör återkallas eller inte. Med stöd av bedömargruppens yttrande beslutar UKÄ om utbildningen nu håller hög kvalitet eller om examenstillståndet ska återkallas, alternativt rekommenderar regeringen att besluta om ett återkallande (gäller enskilda utbildningsanordnare) (se bilaga Återkallande av tillstånd att utfärda examen på forskarnivå ). Lärosätena har även möjlighet att lägga ned den ifrågasatta utbildningen. I sådana fall ska lärosätet senast sista dagen för åtgärdsredovisningen inkomma med beslut om nedläggning av den ifrågasatta utbildningen till UKÄ. Ärendet kommer då att avskrivas. Däremot avskrivs inte ärendet om nedläggningsbeslutet kommer in efter sista dag för Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 14(22)

49 inkommande åtgärdsredovisning. I dessa fall kommer UKÄ att genomföra uppföljningen och pröva frågan om examenstillstånd för den berörda utbildningen. Arbetsgruppen Arbetsgruppen som har utarbetat detta förslag består av: Jeanette Johansen, Med. Dr, projektledare, Utvärderingsavdelningen Anders Sundin, Fil. Dr, tidigare projektledare, Utvärderingsavdelningen (numera på VR) Lena Pettersson, Fil. Dr, Utvärderingsavdelningen Ingrid Pettersson, Fil. Kand, Analysavdelningen Margareta Stark, Med. Dr, Utvärderingsavdelningen Marie Stern Wärn, Verksjurist, Juridiska avdelningen Kristina Tegler Jerselius, Fil. Dr, Utvärderingsavdelningen Per Westman, Fil. Dr, Utvärderingsavdelningen Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 15(22)

50 Bilagor Återkallande av tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 16(22)

51 PM 17(22) Avdelning Juridiska avdelningen Datum Handläggare Marie Stern Wärn Återkallande av tillstånd att utfärda examen på forskarnivå Sammanfattande slutsatser Vid bedömningen av vad ett beslut om att återkalla en examen på forskarnivå ska omfatta, kan begreppet område användas. Ett område kan vara ett ämne eller en inriktning. Vid lärosäten där utbildningen på forskarnivå är organiserad på ett sätt som innebär att ämnen och inriktningar inte fungerar som grund för återkallelsen, bör en dialog föras med lärosätet och vid behov kan sakkunniga anlitas som stöd för bedömningen av hur indelningen bör göras. Gällande bestämmelser Tillståndsprövningen Enligt 1 kap. 11 högskolelagen (1992: 1434) får examina på forskarnivå utfärdas vid universiteten. I andra stycket samma bestämmelse anges dock att ett universitet inte får utfärda examina på forskarnivå 1. om det för sådana examina krävs tillstånd för att utfärda en examen och universitetet saknar tillstånd, eller 2. i de fall ett beslut enligt 14 andra stycket, om att en viss examen inte får utfärdas, gäller för universitetet. I tredje stycket anges vidare att regeringen får meddela föreskrifter om att det krävs tillstånd för universitet att utfärda examina på forskarnivå. Om sådana föreskrifter har meddelats, beslutar den myndighet som regeringen har beslutat om tillstånd. Av 1 kap. 12 högskolelagen framgår att den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om tillstånd att utfärda examina 1. på forskarnivå för högskolor, som inte är universitet, och 2. på grundnivå och avancerad nivå för universitet och högskolor. Enligt 1 kap. 13 högskolelagen får ett tillstånd att utfärda examina lämnas bara om l. utbildningen uppfyller de krav som i detta kapitel ställs på utbildningen och de särskilda krav som finns i förordning, och 2. det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examina får utfärdas. I 1 kap. 14 första stycket högskolelagen anges vidare att om kraven i 13 inte är uppfyllda för en viss examen som ett universitet eller en högskola har tillstånd att utfärda eller som ett universitet får utfärda enligt 11 första stycket, ska den myndighet som POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

52 PM 18(22) Datum regeringen bestämmer uppmana universitetet eller högskolan att inom viss tid avhjälpa bristerna. I andra stycket samma bestämmelse anges att om bristerna helt eller till väsentlig del finns kvar sedan tiden för uppmaningen har gått ut, får den myndighet som regeringen bestämmer besluta att universitetet eller högskolan inte längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser. Av 2 2 förordningen (2012:810) med instruktion för Universitetskanslersämbetet framgår att UKÄ beslutar om dessa examenstillstånd. Av 1 kap. 16 högskolelagen framgår att det är regeringen som vad gäller Försvarshögskolan och Sveriges lantbruksuniversitet beslutar att ett beslut enligt 14 andra stycket inte längre ska gälla. Av 6-7 lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina framgår att regeringen fattar beslut om att lämna och att återkalla tillstånd att utfärda examina för enskilda utbildningsanordnare. Ett beslut om återkallelse fattas efter framställning av UKÄ (7 jmf med ovan refererade bestämmelse i instruktionen). Högskolelagens bestämmelser kompletteras genom bestämmelserna i 6 kap. 5 a - f högskoleförordningen (1993:100) om tillstånd att utfärda masterexamen, generella examina på forskarnivå, konstnärliga examina på forskarnivå samt ämneslärarexamen. I 5 c detta kapitel anges att tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå får lämnas till andra högskolor än universitet inom ett område, om utbildningen och forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Utbildning på forskarnivå Enligt 6 kap. 25 högskoleförordningen ska ett universitet och en högskola som får utfärda examina på forskarnivå besluta om ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas i. Vidare ska det enligt 26 samma kapitel för varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i, finnas en allmän studieplan. Under rubriken Examensbenämning i Gemensamma bestämmelser i examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen, anges följande. En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna examensordning och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina ska, enligt vad som framgår av examensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning. Av examensordningen framgår vidare att det finns fyra examina på forskarnivå: licentiatexamen, doktorsexamen, konstnärlig licentiatexamen och konstnärlig doktorsexamen. Av examensbeskrivningarna för dessa examina framgår att respektive examen uppnås efter fullgjord utbildning inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Vidare framgår att för en examen med en viss inriktning ska de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i examensbeskrivningen.

53 PM 19(22) Datum Uttalanden i förarbeten till lagstiftningen Den prövning av tillstånd som UKÄ (och föregångaren Högskoleverket) utför och beslutar om har behandlats i flera propositioner. Här tas i huvudsak med de förarbeten som avser prövningen av tillstånd för examina på forskarnivå. I Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop. 2008/09:134) behandlas främst examina på forskarnivå. (s samt författningskommentarerna). Före den 1 januari 2010 var det inte möjligt att återkalla examina på forskarnivå. I propositionen anförde regeringen att tillstånd eller rätt att utfärda examina på forskarnivå bör kunna återkallas eller begränsas enligt samma principer som gäller för examina på grundnivå och avancerad nivå. I propositionen föreslog regeringen att Högskoleverket både för universitet och högskolor skulle kunna fatta ett beslut om att en examen på forskarnivå inte längre ska få utfärdas om kvalitetskraven inte är uppfyllda, på motsvarande sätt som gäller för examina på grundnivå och avancerad nivå. När det gäller återkallande av examenstillstånd anförde regeringen följande. Av [dåvarande] l kap. 11 a högskolelagen följer att regeringen, eller den myndighet som regeringen föreskrivit, får besluta att en högskola inte längre får utfärda "en sådan examen som bristerna avser." På annan plats i paragrafen talas om "en viss examen." Av vad regeringen anförde när denna lagreglering infördes framgår att ett sådant beslut kan avse yrkesexamina och generella examina i ett visst huvudämne eller med en viss inriktning (prop. 2000/200 l: l, utg. omr. 16, s. 59). Detta uttrycktes också direkt i lagtexten fram till den 1 juli I samband med att konstnärliga examina då infördes och regleringen av huvudämne togs bort behövde lagen ändras, vilket skedde efter regeringens förslag i propositionen Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107). Av vad regeringen anförde i propositionen var någon ändring i sak i förhållande till tidigare lydelse i lagen inte avsedd, och regeringen framhöll att det fortfarande är möjligt att t.ex. återkalla ett tillstånd att utfärda magisterexamen i nationalekonomi även om högskolan i fråga har fått ett generellt tillstånd att utfärda magisterexamen. Regeringen anförde därefter följande. Om påtalade brister i en utbildning för en generell examen inom ett visst ämne eller område eller med en viss inriktning inte åtgärdas, kan alltså ett beslut fattas om att högskolan inte längre får utfärda en examen i det ämnet eller området eller med den inriktningen. Motsvarande beslut kommer enligt regeringens förslag att kunna fattas avseende utbildning på forskarnivå inom ett visst område. Om ett sådant beslut avser ett universitet finns det om det inte är fråga om konstnärliga examina på forskarnivå inget tidigare tillståndsbeslut att hänvisa till, utan beslutet avser det område som bristerna avser. Universitetet har då fortfarande generell rätt att utfärda doktorsexamen inom alla andra områden än det som beslutet avser. Även för universitet och högskolor som fått tillstånd att utfärda examina inom utbildning på forskarnivå enligt den ordning som föreslås i avsnitt 5.2 och 6.2 [tillstånd för områden] innebär förslagen att ett beslut om att en examen inte längre får utfärdas bara avser det område inom vilket brister har konstaterats, vilket inte nödvändigtvis motsvarar det examenstillstånd som ursprungligen gavs. Däremot är det inte uteslutet att Högskoleverket i ett sådant fall kan

54 PM 20(22) Datum finna att det återstående examenstillståndet efter att en del av det återkallats avser ett så smalt område att förutsättningarna att bedriva forskarutbildning av hög kvalitet kan ifrågasättas även inom det området. Kort om Högskoleverkets granskningar Högskoleverket har tidigare granskat utbildning på forskarnivå. Utifrån den information som går att få via Högskoleverkets publikationssöktjänst var de utvärderingarna inriktade på ämnen och även relaterade till fakulteter (fakultetsnämnden hade fram till den 1 januari 2011 ansvar för utbildningen på forskarnivå). I de tidigare utvärderingarna ifrågasatte verket kvaliteten på utbildningen på forskarnivå. Efter införandet av möjligheten att återkalla tillstånd för denna nivå den 1 januari 2010 förekom i ett fall att Högskoleverket ifrågasatte tillståndet att utfärda examina på forskarnivå (licentiat- och doktorsexamen i historisk osteologi). Promemorians bedömning Frågan har uppkommit om hur UKÄ bör fatta beslut om att ifrågasätta och senare ev. återkalla tillstånd att utfärda en examen på forskarnivå och hur ett sådant beslut kan begränsas till den del där kvalitetsbristerna föreligger. En viktig utgångspunkt i UKÄ:s arbetsgrupps förslag till kvalitetsutvärderingssystem för utbildning på forskarnivå är att de enheter som utvärderas överensstämmer med hur utbildningarna på forskarnivå är indelade och organiserade vid lärosätena. Huvudskälet för detta är att om utvärderingen ska kunna vara utvecklande, så måste det som utvärderas också vara den verksamhet som ska kunna utvecklas. Utbildningarna på forskarnivå organiseras på olika sätt både inom och mellan lärosätena. En forskarutbildning är inte heller alltid densamma som ett forskarutbildningsämne. Exampelvis kan flera forskarutbildningsämnen samsas inom en forskarutbildning, medan ett forskarutbildningsämne på andra lärosäten kan finnas inom flera forskarutbildningar. Utbildningen på forskarnivå är också i hög grad individanpassad och utbildningen för den enskilde doktoranden fastställs i en individuell studieplan. Av bestämmelserna i högskoleförordningen framgår dock att lärosäten med tillstånd att utfärda examina på forskarnivå ska besluta om ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas i. För varje ämne ska det finnas en allmän studieplan och doktorsexamen uppnås efter fullgjord utbildning inom ett ämne. Ämnet är alltså centralt i utbildningen på forskarnivå. Av examensbeskrivningarna framgår vidare att för en licentiat- eller en doktorsexamen med en viss inriktning ska de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i examensbeskrivningen. En inriktning påverkar också hur examensbenämningarna formuleras. Även i förarbetena till lagstiftningen pekar regeringen på ämnet och inriktningen när det gäller vad ett beslut om att återkalla en examen på forskarnivå kan omfatta, men regeringen använder även begreppet område. (Detta begrepp används i högskoleförordningen (6 kap. 5 c ) men avser då hela den utbildning på forskarnivå som en högskola får tillstånd att utfärda examen för.) Begreppet bör med stöd av förarbetsuttalandena kunna användas av UKÄ vad gäller omfattningen av ett återkallelsebeslut. Ett

55 PM 21(22) Datum område kan vara ett ämne eller en viss inriktning. Det får avgöras utifrån det underlag som lärosätet tillhandahåller för UKÄ:s granskning. Vid några lärosäten är dock utbildningen på forskarnivå organiserad på ett sätt som gör att det inte går att hänföra utbildningen till varken ett ämne eller en inriktning. Vid några lärosäten omfattar ämnet ett stort område med många doktorander. Ett sådant exempel är Karolinska institutet (KI) där det finns en allmän studieplan för utbildningen på forskarnivå (i ämnet medicinsk vetenskap). Samma sak gäller för medicinska fakulteten vid Uppsala universitet. Några inriktningar anges inte i studieplanerna. KI hade 2013 ca doktorander. Frågan blir då hur UKÄ ska kunna granska och så småningom ev. ifrågasätta examenstillståndet för t.ex. den utbildning på forskarnivå som bedrivs inom ett mindre område inom ramen för ett stort forskarutbildningsämne. I sådana fall bör UKÄ vid starten av en utvärdering utreda frågan om hur granskningen av utbildningen i ämnet kan delas upp. Redan i dag ingår i förberedelsen för en utvärdering att hämta in underlag från lärosätena om hur utbildningen är organiserad och att få information om vilka utbildningar som ges med sikte på den examen som ska granskas. Eftersom strukturen på utbildningen på forskarnivå skiljer sig från utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå kan det, som nämnts, vara svårt att avgöra hur utvärderingen bör delas upp. I sådana fall kan det vara lämpligt att bilda en referensgrupp bestående av sakkunniga från lärosäten. I dialog med lärosätena och referensgruppen kan UKÄ avgöra hur utvärderingen i ett sådant fall kan delas in i områden som är möjliga att granska.

56 Universitetskanslersämbetet är en myndighet inom högskoleområdet. Ämbetet utvärderar kvalitet i högre utbildning, har tillsyn över universitet och högskolor, granskar effektivitet och ansvarar för statistik och uppföljning. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 22(22)

57 , Rapport 2014:18 Självvärdering doktorsexamen Utvärdering av utbildning på forskarnivå

58 Självvärdering: Utvärdering av utbildning på forskarnivå Reg.nr Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Kristina Tegler Jerselius Universitetskanslersämbetet, Box 7703, Stockholm Tfn: Fax: E-post: registrator(at)uka.se, Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 2(19)

59 Innehåll Innehållsförteckning Vägledning för självvärdering... 4 Upplägg och omfattning... 4 Avgränsningar... 4 Innehåll... 5 Del 1: Bakgrundsbeskrivning... 6 Del 2: Utvärderingsfrågor... 7 Kunskapsform: Kunskap och förståelse... 8 Kunskapsform: Färdighet och förmåga... 9 Kunskapsform: Värderingsförmåga och förhållningssätt... 9 Övriga utvärderingsfrågor... 9 Del 3: Övergripande analys av utbildningen Del 4: Tabeller Bilagor Doktorsexamen Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 3(19)

60 Vägledning för självvärdering Upplägg och omfattning Självvärderingen är indelad i fyra delar: Del 1: Bakgrund Del 2: Utvärderingsfrågor Del 3: Övergripande analys av utbildningen Del 4: Tabellbilaga Självvärderingen inleds med en bakgrundsbeskrivning (del 1). I bakgrunden beskrivs hur den aktuella forskarutbildningen är upplagd och organiserad. Utbildningen sätts därigenom in i ett större sammanhang som är till hjälp för bedömarna. Därefter följer utvärderingsfrågor om doktorandernas måluppfyllelse, forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet samt det interna kvalitetsarbetet (del 2). Några examensmål har valts ut och i självvärderingen beskrivs och värderas arbetet med, och säkerställandet av doktorandernas måluppfyllelse. Utöver frågor om doktorandernas måluppfyllelse ställs också frågor om forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet samt det interna kvalitetsarbetet. Frågorna rör exempelvis handledning, doktorandinflytande, kursutbud och föreberedelse inför arbetsliv. När dessa frågor är besvarade följer en övergripande analys av utbildningen, dess styrkor och svagheter (del 3). Självvärderingen avslutas med en tabellbilaga i vilken redogörs för doktorander och forskare kopplade till utbildningen samt deras publikationer (del 4). Självvärderingen bör ej överskrida 50 sidor, exklusive tabellbilagor. Avgränsningar Utvärderingen utgår från de ämnen och inriktningar, inom vilka lärosätena bedriver utbildning på forskarnivå, och som framgår av de allmänna studieplaner som lärosätet har fastställt. 1 För att utvärderingen inte ska bli för omfattande har avgränsningar gjorts. Huvudprincipen för dessa har varit att i första hand utesluta aspekter som granskas eller kommer att granskas inom ramen för UKÄ:s andra verksamhetsområden samt granskningar och utvärderingar som görs av andra myndigheter såsom VR och VINNOVA. Ytterligare en avgränsning som gjorts rör avhandlingen. Även om det till stor del är genom avhandlingen som doktoranden visar sin kunskap och förmåga kommer avhandlingen inte att bedömas inom ramen för denna utvärdering. Orsaken till detta är främst att avhandlingen redan granskas och bedöms av såväl opponent som betygsnämnd i samband med den offentliga disputationen. 1 För en mer utförlig diskussion hänvisas till Kvalitetsutvärdering för utbildning på forskarnivå, rapportnummer 2014:18. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 4(19)

61 Innehåll Utvärderingen utgår från forskarutbildningen som helhet, vilket inbegriper såväl avhandlingsarbete som kursverksamhet och andra delar. Trots att avhandlingen i sig inte ingår som underlag i utvärderingen är det ändå relevant att granska de processer som leder fram till det färdiga avhandlingsmanuset. Det kan till exempel handla om de olika kollegiala granskningsprocesser (peer-review) som kringgärdar avhandlingsarbetet genom bland annat handledning, seminarier, workshops och konferenser. Peerreviewgranskningen är sannolikt viktig för alla de delar som beskrivs i självvärderingen. Det är därför viktigt att ni i självvärderingen beskriver och analyserar hur dessa granskningsprocesser är upplagda och vilka funktioner de fyller. Självvärderingen är uppdelad i olika delar med frågor som ibland går in i varandra. Det finns inga vattentäta skott mellan exempelvis doktorandernas måluppfyllelse å ena sidan och det interna kvalitetsarbetet å den andra. Tvärtom är doktorandernas möjlighet och förmåga att nå examensmålen kopplade till de kvalitetsprocesser och den kvalitetskultur som finns inom utbildningen och vid lärosätet. Även forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet påverkar doktorandernas möjlighet och förmåga att nå examensmålen. Med anledning av detta kan viss information komma att behöva upprepas på olika ställen i självvärderingen. Avslutningsvis förtjänar att poängteras att forskarutbildning, i större utsträckning än utbildning på grund- och avancerad nivå, skiljer sig åt både inom och mellan olika lärosäten och forskarutbildningsämnen. Vägen fram till avlagd doktorsexamen ser mycket olika ut beroende på bland annat ämnestraditioner och storlek på såväl forskarutbildningsämne som lärosäte. Dessutom utgår forskarutbildningen ofta från den enskilda doktoranden och, till stora delar, från det specifika avhandlingsprojektet. Att beskriva och värdera forskarutbildning som en sammanhållen enhet kräver därför både eftertanke och reflektion. Såväl redogörelserna i självvärderingen som bedömningen av dessa måste med nödvändighet ta hänsyn till den variation som ryms inom en och samma utbildning. De öppet ställda utvärderingsfrågorna syftar till att ge utrymme åt detta. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 5(19)

62 Del 1: Bakgrundsbeskrivning Självvärderingen inleds med en kort bakgrundsbeskrivning, vars syfte är att sätta in utbildningen in i ett större sammanhang. Bakgrundsbeskrivningen bör besvara följande frågor: Hur länge har utbildningen funnits? Hur är utbildningen upplagd och organiserad? Hur förhåller sig utbildningen till aktuellt område för forskarutbildning? 2 Hur rekryteras doktorander till utbildningen? Hur försörjs doktoranderna? Vilka försörjningsformer och -principer finns? Beskriv sammansättningen i doktorandgruppen (avseende exempelvis kön, ålder och för utbildningen relevanta språkkunskaper). Vilka eventuella möjligheter och utmaningar har ni identifierat i detta avseende och hur har ni hanterat dem? Beskriv sammansättningen i handledargruppen (avseende exempelvis kön, ålder och för utbildningen relevanta språkkunskaper). Vilka eventuella möjligheter och utmaningar har ni identifierat i detta avseende och hur har ni hanterat dem? Hur säkerställer ni en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranderna? Hur stor andel av doktoranderna genomför huvudsakligen utbildningen på annan ort eller i en annan miljö? Hur hanterar ni detta? Hur stor andel av handledarna befinner sig huvudsakligen på annan ort eller i en annan miljö? Hur hanterar ni detta? Finns det någon annan bakgrundsfaktor som är viktig att känna till? 2 Detta gäller enbart de högskolor vilkas examenstillstånd avser område för forskarutbildning. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 6(19)

63 Del 2: Utvärderingsfrågor Del två i självvärderingen rör: doktorandernas måluppfyllelse forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet internt kvalitetsarbete I denna del ställs inledningsvis specifika frågor kring hur ni arbetar för att doktoranderna ska nå examensmålen. För att avgränsa utvärderingens omfattning har vissa examensmål valts bort och ibland omfattar utvärderingsfrågan enbart en del av examensmålet. 3 Huvudprincipen för urvalsprocessen har varit att utesluta de mål, eller delar av mål, som vanligtvis examineras genom avhandlingen och den offentliga disputationen. Det är dock rimligt att anta att det föreligger skillnader i hur examensmålen tränas och examineras beroende på såväl hur det enskilda avhandlingsprojektet är utformat som på skilda ämnestraditioner. De öppet ställda utvärderingsfrågorna syftar till att ge utrymme åt ämnesspecifika beskrivningar och analyser. Några av utvärderingsfrågorna är relativt okomplicerade i den bemärkelsen att de enbart refererar till en del av examensmålet. Det gäller exempelvis den första utvärderingsfrågan som rör hur doktoranden når bred kunskap och förståelse inom forskningsområdet. För att besvara frågan bör ni, i detta fall, redogöra för vad bred kunskap innebär inom ramarna för den utbildning ni ger. Ni bör också beskriva, analysera och värdera hur ni, genom hela utbildningen, arbetar för att doktoranderna ska nå målet. Dessutom bör ni redogöra för och värdera de sätt ni använder för att bedöma doktorandernas måluppfyllelse. Några av utvärderingsfrågorna är kopplade till hela examensmålet, vilket gör dem mer komplexa. Detta hänger samman med att examensmålen som regel innehåller flera olika delar. När frågor ställs kring hela mål blir de därför också mer omfattande. Detta gäller exempelvis de utvärderingsfrågor som rör doktorandens förmåga att kommunicera. I examensmålet ingår både förmåga att kommunicera muntligt och att kommunicera skriftligt. Dessutom ingår såväl förmåga att kommunicera i vetenskapliga sammanhang, som att kommunicera med samhället i övrigt. Utöver detta ingår också förmåga att göra detta (kommunicera muntligt, skriftligt, i vetenskapliga sammanhang och med samhället i övrigt) i både nationella och internationella sammanhang. För att besvara utvärderingsfrågor av detta slag är det därför viktigt att ni i er redogörelse beskriver, analyserar och värderar hur ni, genom hela utbildningen, arbetar med alla dessa delar av examensmålet. Ni bör också beskriva, analysera och värdera de sätt ni använder för att bedöma att alla doktorander når alla delar av målet. Beskriv exempelvis vilka peer-reviewmoment (såsom handledningstillfällen, seminarier, workshops, konferenser etc.) ni arrangerar som syftar till att doktoranderna ska nå examensmålet. 3 För samtliga examensmål se bilaga Doktorsexamen. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 7(19)

64 Redogör också för andra aktiviteter (föreläsningsserier, kurser etc.) inom utbildningen som har till syfte att stödja doktoranderna att nå examensmålet. Efter frågorna om doktorandernas måluppfyllelse följer övergripande utvärderingsfrågor om forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet samt det interna kvalitetsarbetet. För att besvara frågorna bör ni beskriva forskarutbildningsmiljön som doktoranderna har tillgång till samt på vilka sätt ni arbetar kvalitetsdrivande. Ni bör också analysera styrkor och svagheter med såväl forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet som ert interna kvalitetsarbete. Ni bör också värdera i vilken utsträckning ert kvalitetsarbete sker systematiskt så att det kommer alla doktorander till godo. Vad gäller forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet som beskrivs både i denna del och i tabellbilagan framgår av propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (2008/09:134) att de grundläggande utgångspunkterna är att miljöns kvalitet, bredd och långsiktiga hållbarhet bedöms ur ett doktorandperspektiv (s. 37). Bedömningen ska alltså utgå från den omfattning och kvalitet i forskning och utbildning som doktoranden har tillgång till, det vill säga forskarutbildningsmiljön. Propositionen ger också vägledning till vad som kännetecknar en forskarutbildningsmiljö av god kvalitet och omfattning. Dels ska det finnas en högkvalitativ forskningsmiljö, vilket motiveras på följande vis: Kvaliteten på den forskning som bedrivs inom området, forskningens djup, är viktig för doktorandernas förutsättningar att väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen inom området. Miljön ska dessutom vara av tillräcklig bredd och omfattning, med motiveringen Omfattningen och bredden i miljön i form av antal individer och den ämnesmässiga bredd de representerar är samtidigt viktig för att ge tillgång till flera olika perspektiv och inriktningar och förutsättningar för en långsiktig utveckling av forskningen, men också för stabiliteten och kontinuiteten i handledning m.m. Omfattningen avser även antalet doktorander, som bör vara tillräckligt för att skapa ett samspel. Detta behöver inte nödvändigtvis enbart betyda antalet doktorander inom den utvärderade utbildningen, utan kan även omfatta det nätverk som doktoranden är del av, inom ramen för utbildningsmiljön. Vidare betonas vikten av att beakta doktorandens möjlighet till samspel med den nationella och internationella forskarvärlden, samt med det omgivande samhället. Stabiliteten i miljön betonas också på flera ställen i propositionen. Det bör alltså finnas en tillräckligt omfångsrik och stabil handledar-/lärarresurs. Kunskapsform: Kunskap och förståelse 1. Hur arbetar ni för att doktoranderna ska nå bred kunskap och förståelse inom forskningsområdet? På vilka sätt säkerställer ni att doktoranderna gör detta? Beskriv, analysera och värdera former för och innehåll i utbildningen. 2. Hur arbetar ni för att doktoranderna ska nå bred kunskap och förståelse för vetenskaplig metodik inom forskningsområdet? På vilka sätt säkerställer ni att Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 8(19)

65 doktoranderna gör detta? Beskriv, analysera och värdera former för och innehåll i utbildningen. Kunskapsform: Färdighet och förmåga 3. Hur arbetar ni för att doktoranderna ska utveckla förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar? På vilka sätt säkerställer ni att doktoranderna gör detta? Beskriv, analysera och värdera former för och innehåll i utbildningen. 4. Hur arbetar ni för att doktoranderna ska utveckla förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med: a) vetenskapssamhället? På vilka sätt säkerställer ni att doktoranderna gör detta? Beskriv, analysera och värdera former för och innehåll i utbildningen. b) samhället i övrigt? På vilka sätt säkerställer ni att doktoranderna gör detta? Beskriv, analysera och värdera former för och innehåll i utbildningen. 5. Hur arbetar ni för att ge doktoranderna förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande? På vilka sätt säkerställer ni att doktoranderna gör detta? Beskriv, analysera och värdera former för och innehåll i utbildningen. Kunskapsform: Värderingsförmåga och förhållningssätt 6. Hur arbetar ni för att doktoranderna ska nå intellektuell självständighet och förmåga att visa vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar? På vilka sätt säkerställer ni att doktoranderna gör detta? Beskriv, analysera och värdera former för och innehåll i utbildningen. 7. Hur arbetar ni för att doktoranderna ska nå fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används? På vilka sätt säkerställer ni att doktoranderna gör detta? Beskriv, analysera och värdera former för och innehåll i utbildningen. Övriga utvärderingsfrågor 8. På vilka sätt samlar ni in doktorandernas och andras, inklusive alumners, synpunkter på forskarutbildningen? Hur använder ni dessa i utvecklingssyfte? 9. Hur deltar doktorander i beslutsprocesser, inklusive beredning, av frågor som rör forskarutbildning? Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 9(19)

66 10. Hur arbetar ni för att erbjuda doktoranderna ett kursutbud av hög kvalitet som svarar mot den allmänna och de individuella studieplanerna? 11. Hur arbetar ni för att långsiktigt säkra att det finns tillräckliga handledarresurser? Hur arbetar ni för att säkerställa att kvaliteten på handledningen är hög och av tillräcklig omfattning? Hur sker handledares och lärares vetenskapliga och pedagogiska kompetensutveckling? 12. Hur arbetar ni för att, vid behov, möjliggöra handledarbyten? 13. Hur arbetar ni för att vidga doktorandernas forskarutbildningsmiljö? Redogör för de nationella och internationella nätverk som doktoranderna och handledarna är en del av som är av betydelse för utbildningen. Hur inkluderas doktoranderna i dessa nätverk? På vilka sätt kompletterar nätverken forskarutbildningsmiljön avseende omfattning och kvalitet? 14. Hur säkerställer ni kvaliteten på de avhandlingar som släpps fram till disputation? 15. Hur förbereds doktoranderna under utbildningen inför ett arbetsliv både inom och utanför akademin i Sverige och utomlands? Arbetar ni med alumner för att informera om och förbereda doktoranderna inför olika karriärvägar? Hur då? 16. Finns det något annat som är väsentligt för bedömningen av kvaliteten i er forskarutbildning som ni inte berört i självvärderingen i övrigt eller i tabellbilagan? Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 10(19)

67 Del 3: Övergripande analys av utbildningen Den sista delen av självvärderingen utgörs av en övergripande analys av forskarutbildningen som helhet. Analysen omfattar hela utbildningen från rekrytering av doktorander fram till examen. I den beskriver och analyserar ni utbildningen och ni kopplar också analysen till de nationella examensmålen. 4 Redogör övergripande för hur ni arbetar för, och säkerställer, att doktoranderna når målen. Beskriv och analysera vilka olika moment doktoranderna går igenom och hur era interna kvalitetsprocesser hjälper doktoranderna på vägen fram till examen. För också ett resonemang kring forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet och beskriv hur denna bidrar till doktorandernas måluppfyllelse. Vad gäller interna kvalitetsprocesser kopplade till examensmålen bör ni inkludera en redogörelse för vilka rutiner ni har för att kvalitetssäkra doktorandernas avhandlingsarbete. Ni bör dessutom beskriva och analysera de peer-reviewprocesser ni använder för att granska och bedöma doktorandens progression under utbildningens gång. Koppla dessa och andra aspekter på ert interna kvalitetsarbete till ett övergripande resonemang kring doktorandernas uppfyllelse av examensmålen. Vad gäller forskarutbildningsmiljön bör ni visa att den är av tillräckligt djup och kvalitet för att främja doktorandernas förutsättningar att väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen inom området. Beskriv och analysera också hur ni gör för att ge doktoranderna tillgång till en forskarutbildningsmiljö av tillräcklig bredd och omfattning så att de under utbildningen möter olika perspektiv och inriktningar. Koppla detta till ett övergripande resonemang om doktorandernas måluppfyllelse. Beskriv och analysera också de svagheter och styrkor som finns i den utbildning ni ger avseende relationen mellan doktorandernas måluppfyllelse, ert interna kvalitetsarbete samt forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet. Redogör för vilka åtgärder ni vidtagit eller planerar att vidta för att komma till rätta med de svagheter och problem ni identifierat samt hur ni arbetar för att bibehålla styrkor inom forskarutbildningen. Den övergripande analysen bör besvara följande frågor: Hur arbetar ni för att doktoranderna ska nå alla examensmål? På vilka sätt säkerställer ni att alla doktorander nått alla examensmål? På vilka olika sätt bidrar era interna kvalitetsprocesser samt forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet till doktorandernas måluppfyllelse? Vilka styrkor och svagheter har ni identifierat? Hur bibehåller ni styrkorna och hur hanterar ni svagheterna? 4 Se bilaga Doktorsexamen. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 11(19)

68 Del 4: Tabeller Redogör i tabell 1 och 2 för aktiva doktorander innevarande termin. Redogör i tabell 3 för aktiva huvudhandledare och aktiva handledare som inte är huvudhandledare (biträdande handledare). Bifoga publikationslistor för alla publicerade och accepterade verk de senaste fem åren för handledare som listas i tabell 3. Bifoga publikationslistor för alla publicerade och accepterade verk för doktorander som listas i tabell 1 och 2. Redogör i tabell 4 för övriga forskare, inklusive postdoktorer, med koppling till forskarutbildningen. Ange tydligt hur den kompetens dessa forskare har kommer doktoranderna till godo. Förklara på vilket sätt dessa forskare utgör en del av forskarutbildningsmiljön. Bifoga publikationslistor för alla publicerade och accepterade verk de senaste fem åren för de forskare som listas i tabell 4. Bifoga lista på godkända avhandlingar och licentiatuppsatser under de senaste fem åren. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 12(19)

69 Tabell 1. Aktiva doktorander under vårterminen 2015 som har fullgjort mindre än hälften av sin forskarutbildning inom den utvärderade forskarutbildningen Namn Forskarutbildningsämne Födelseår Kön År för antagning Behörighet vid antagning (1. examen på avancerad nivå, 2. minst 240 högskolepoäng, 3. motsvarande kunskaper) Lärosäte för avlagd examen på grundnivå eller avancerad nivå Försörjningsform* samt omfattning (procent) Aktivitetsgrad i forskarutbildningen under vårterminen 2015 (procent) Undervisning som doktoranden i genomsnitt har utfört under det senaste läsåret (procent) Doktorand 1 Doktorand 2 Doktorand 3 Osv. * Ange försörjningsform och omfattningen av den. Exempel på försörjningsformer: doktorandanställning, utbildningsbidrag, stipendier, anställning inom högskolan, anställning som läkare, företagsdoktorand, annan anställning utanför högskolan samt övrig finansiering. Observera att doktoranden kan ha två eller flera försörjningsformer under en termin. Ange i så fall samtliga dessa försörjningsformer och omfattningen av dessa. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 13(19)

70 Tabell 2. Aktiva doktorander under vårterminen 2015 som har fullgjort hälften eller mer av sin forskarutbildning (halvtid) inom den utvärderade forskarutbildningen Namn Forskarutbildningsämne Födelseår Kön År för antagning Behörighet vid antagning (1. examen på avancerad nivå, 2. minst 240 högskolepoäng, 3. motsvarande kunskaper) Lärosäte för avlagd examen på grundnivå eller avancerad nivå Försörjningsform* samt omfattning (procent) Aktivitetsgrad i forskarutbildningen under vårterminen 2015 (procent) Undervisning som doktoranden i genomsnitt har utfört under det senaste läsåret (procent) Doktorand 1 Doktorand 2 Doktorand 3 Osv. * Ange försörjningsform och omfattningen av den. Exempel på försörjningsformer: doktorandanställning, utbildningsbidrag, stipendier, anställning inom högskolan, anställning som läkare, företagsdoktorand, annan anställning utanför högskolan samt övrig finansiering. Observera att doktoranden kan ha två eller flera försörjningsformer under en termin. Ange i så fall samtliga dessa försörjningsformer och omfattningen av dessa. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 14(19)

71 Tabell 3. Aktiva huvud- och bihandledare inom den utvärderade forskarutbildningen under vårterminen 2015 Namn Födelseår Kön Anställning* Anställningsform (tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning**) Anställningens omfattning vid lärosätet (procent) Akademisk titel Ämne Tjänstgöring av heltid i den utvärderade forskarutbildningen (procent) Huvudhandledare för doktorander inom den utvärderade forskarutbildningen (antal doktorander) Handledare (ej huvudhandledare) för doktorander inom den utvärderade forskarutbildningen (antal doktorander) NN NN NN Osv. *Exempel på anställningskategorier: Professor, adjungerad professor, lektor, adjungerad lektor, adjunkt, adjungerad adjunkt, meriteringsanställning (här ingår postdoktorer), annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen samt annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen. ** I de fall anställningen är tidsbegränsad, ange tidpunkt för anställningens upphörande. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 15(19)

72 Tabell 4. Övriga forskare inom den utvärderade forskarutbildningen under vårterminen 2015 NN NN NN Osv. Namn Födelseår Kön Anställning* Anställningsform (tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning**) Anställningens omfattning vid lärosätet (procent) Akademisk titel Ämne Tjänstgöring av heltid i den utvärderade forskarutbildningen (procent) Vilken roll har denna forskare i den utvärderade forskarutbildningen *Exempel på anställningskategorier: Professor, adjungerad professor, lektor, adjungerad lektor, adjunkt, adjungerad adjunkt, meriteringsanställning (här ingår postdoktorer), annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen samt annan forskande och undervisande personal utan doktorsexamen. ** I de fall anställningen är tidsbegränsad, ange tidpunkt för anställningens upphörande. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 16(19)

73 Bilagor Doktorsexamen Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 17(19)

74 Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. (SFS 2013:617) Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 18(19)

75 Universitetskanslersämbetet är en myndighet inom högskoleområdet. Ämbetet utvärderar kvalitet i högre utbildning, har tillsyn över universitet och högskolor, granskar effektivitet och ansvarar för statistik och uppföljning. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 19(19)

76 , Rapport 2014:18 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen Utvärdering av utbildning på forskarnivå