ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/10 Mål nr A XXX/07

Transkript

1 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/10 Mål nr A XXX/07 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box kansliet@arbetsdomstolen.se STOCKHOLM Telefax Besöksadress Stora Nygatan 2 A och B

2 2 ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 33/ Mål nr A XXX/07 Stockholm KÄRANDE Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Stockholm Ombud: jur. kand. J W, Advokatfirma Lindhs DLA Nordic KB, Box 7315, Stockholm SVARANDE AREA-SAMT Handelsbolag, , Postbox 92, Vellinge Ombud: advokaten P Å, Advokatfirman Patrik Åkesson, Rundelsgatan 14, Malmö SAKEN lönefordran Mellan AREA-SAMT Handelsbolag (bolaget) och Svenska Byggnadsarbetareförbundet (förbundet) gäller inte kollektivavtal. Bolaget var emellertid under den tid som är av intresse i målet medlem i Maskinentreprenörerna. Mellan Maskinentreprenörerna och förbundet föreligger kollektivavtal. Förbundets medlem B G anställdes den 1 juli 2005 hos bolaget som maskinförare. Han var i anställningen sysselsatt i arbete som avses med det kollektivavtal som bolaget varit bundet av. Anställningen upphörde den 31 december Sedan anställningen avslutats har uppkommit tvist mellan parterna om Bertil Grönqvists rätt till lön och semesterersättning m.m. Sedan B G ansökt om betalningsföreläggande mot bolaget har målet efter bolagets bestridande på B Gs begäran överlämnats till Arbetsdomstolen. Förbundet har i Arbetsdomstolen förklarat att förbundet önskar föra hans talan. Med anledning av bolagets utevaro vid muntlig förberedelse i målet meddelade Arbetsdomstolen den 21 november 2007 tredskodom (dom 2007 nr 89). Sedan bolaget ansökt om återvinning har förbundet, som dess talan slutligt bestämts, framställt yrkanden enligt följande. Förbundet har i första hand yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till B G utge 1. lön och semesterersättning med kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 31 mars 2006 till dess betalning sker, och 2. ersättning för ansökningsavgift med 300 kr.

3 3 För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att parterna inte träffat en överenskommelse om att ersättning ska utges i enlighet med förstahandsyrkandet har förbundet i andra hand yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till B G utge 1. lön och semesterersättning med sammanlagt kr jämte ränta enligt 4 och 6 räntelagen från den 1 februari 2006 till dess betalning sker, 2. allmänt skadestånd med kr för brott mot semesterlagen, och 3. allmänt skadestånd med kr för brott mot kvittningslagen. På det sammanlagda allmänna skadeståndet om kr har yrkats ränta enligt 4 och 6 räntelagen från den 30 maj 2008 till dess betalning sker. Bolaget har medgett att utge ersättning med kr, men har bestritt talan i övrigt. Sättet att beräkna ränta har vitsordats som skäligt i och för sig. Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande. Förbundet B G anställdes under sommaren 2005 hos bolaget som maskinförare. Anställningen tillkom genom att han lärde känna bolagets företrädare C P genom familjekontakter. Anställningen avsåg halvtidsarbete, dvs. 20 timmar per vecka. B G fick sina huvudsakliga arbetsuppgifter genom att bolaget var anknutet till Gamla Dragarelaget AB (GDL). Kunder ringde till GDL som därefter genom en arbetsledare fördelade ut arbetsuppgifter. B G förde en körjournal över utfört arbete med uppgift om arbetade timmar. Körjournalen redovisades för bolaget i slutet av varje månad. Lönen utbetalades en månad i efterskott. Han fick inte några lönespecifikationer eller annan kvittens på sin lön. Lönen uppgick till 110 kr per timme för ordinarie arbete. Därtill kom särskild timlön för visst extraarbete. I december 2005 meddelade bolaget att det inte fanns mer arbete. B G reagerade mot beskedet bl.a. eftersom viss lön inte hade utbetalats. I början av januari 2006 kontaktade han förbundets avdelning i Malmö. Ombudsmannen L S ordnade ett möte mellan B G och bolagets företrädare C P i förbundets lokaler. Vid mötet överlämnade B G en skriftlig sammanställning av vad bolaget hade kvar att betala till honom. Sedan L S lämnat parterna i enrum kom de överens om att bolaget skulle betala kr till B G i enlighet med sammanställningen. Något annat belopp diskuterades inte. C P skrev därefter i L Ss närvaro under en handling av vilken framgår att parterna kommit överens om betalning avseende bl.a. saknade timmar, extraarbete och lön för december Betalning skulle enligt handlingen ske senast den 31 mars 2006.

4 4 För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att parterna inte träffat en överenskommelse om att ersättning ska utges i enlighet med det anförda har B G ändå rätt till betalning eftersom han utfört arbete för bolagets räkning för vilket han inte erhållit betalning. Den maskin som B G använde för att utföra arbete åt bolaget måste flyttas till arbetsplatser på olika orter där GDL gav bolaget uppdrag. Han utförde därför transporter av maskinen under sammanlagt 28,5 timmar. Transporterna skedde huvudsakligen utanför ordinarie arbetstid och han förde dagboksanteckningar över transporterna. För transport är han berättigad till ersättning med 110 kr per timma, dvs. totalt kr. Vidare utförde B G extraarbeten åt bolaget. Extraarbetena var huvudsakligen förlagda till helger. Parterna kom därför överens om en högre timlön. Han utförde sammanlagt 9,5 timmars extraarbete till en överenskommen timlön om 200 kr för 5,5 timmar och 450 kr för 4 timmar, dvs. totalt kr. Bolaget utbetalade inte lön för det ordinarie arbete som B G utförde i december Såsom antecknats i körjournalen arbetade han 79 timmar, motsvarande en lön om kr. Visserligen utbetalades ett belopp om 6 109,95 kr i januari 2006, men detta avsåg arbete som utförts i november Bolaget utbetalade vidare inte någon semesterersättning i samband med anställningens upphörande. B G har rätt till semesterersättning med kr, beräknat på en inkomst om kr under tiden som anställd. Bolaget har under påstående av motfordran mot B G vidtagit kvittning genom att innehålla kr som bolaget har medgett att han var berättigad till. Den påstådda motfordran avser en reparation som B G utfört på bolagets fordon. Det stämmer att han åtog sig att byta packningar och vattenpump på fordonet. Han utförde arbetet utan att några anmärkningar anfördes från bolaget. Reparationsarbetet hade inget samband med anställningen. B G har varken av uppsåt eller av oaktsamhet orsakat bolaget skada. I vart fall så är bolagets eventuella fordran inte klar och förfallen. Bolaget har under alla förhållanden inte haft rätt att innehålla belopp som avsett lön och semesterersättning. Bolagets agerande utgör ett brott mot kvittningslagen. Sammanfattning av grunder för förbundets talan Förbundet gör i första hand gällande att parterna har träffat en överenskommelse om att bolaget ska betala kr till B G. Enligt överenskommelsen skulle betalningen ske senast den 31 mars B G har inte erhållit någon betalning i enlighet med överenskommelsen. För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att parterna inte träffat en överenskommelse gör förbundet i andra hand gällande att B G utfört arbete för bolagets räkning som han inte erhållit betalning för. Det arbete som han inte fått betalt för består av transport, extraarbete och ordinarie arbete i december Därtill har han inte erhållit semesterersättning efter anställningens

5 5 upphörande. Han har rätt till semesterersättning enligt semesterlagen. För utebliven betalning för transport, extraarbete, arbete i december 2005 och semesterersättning har han rätt till betalning med kr. Bolagets agerande att inte utbetala semesterersättning utgör även ett brott mot semesterlagens bestämmelser, varför skadestånd ska utgå enligt 32 semesterlagen. Genom att innehålla kr har bolaget brutit mot kvittningslagen, varför skadestånd ska utgå enligt 8 kvittningslagen. Bolaget Det är riktigt att B G anställdes av bolaget som maskinförare. Anställningen avsåg 20 timmars arbete per vecka. Parterna kom muntligen överens om en timlön om 110 kr. Parterna avtalade inte om en högre timlön för något extraarbete och inte heller om några andra löneförmåner såsom brukande av bolagets kreditkort för privata inköp. Anställningen upphörde vid årsskiftet 2005/2006. Varken B G eller förbundet invände mot löneutbetalningarna under anställningstiden. Anspråk på utebliven betalning framställdes först under sommaren Det är riktigt att parterna träffades i januari 2006 för att slutligt reglera sina mellanhavanden. C P närvarade som företrädare för bolaget. Det är riktigt att ombudsmannen L S var med vid tillfället. Som förbundet anfört var han dock inte närvarande när parterna träffade överenskommelsen. Den överenskommelse som träffades mellan parterna innebar att bolaget i ett för allt skulle betala kr till B G. Även semesterersättning ingick i det överenskomna beloppet. Parterna är således överens om att det träffades ett förlikningsavtal med innebörden att parternas samtliga mellanhavanden skulle vara slutligt reglerade. Det parterna är oense om är förlikningsavtalets innehåll. Den sammanställning som ensidigt upprättats av B G och som påstås ha överlämnats vid mötet tog bolaget del av först i samband med ansökan om betalningsföreläggande under sommaren Handlingen låg således inte till grund för överenskommelsen i januari Överenskommelsen var muntlig. Skriftlig dokumentation om vad man kom överens om saknas. Visserligen undertecknade parterna var sin handling vid mötet, men i dessa handlingar nämns inte något belopp. Som framgår av bolagets bokföring har lön till B G betalats ut med ett belopp före skatt om totalt kr för arbete utfört under perioden julinovember B G har använt bolagets kreditkort för privata inköp av bl.a. livsmedel och bensin till ett sammanlagt belopp om 8 501,30 kr. Under anställningstiden har det således betalats ut totalt ,30 kr till B G. Om det totala beloppet fördelas på de sex månader som han var anställd har han erhållit kr per månad. Det är inte rimligt att bolaget skulle ha träffat en överenskommelse om betalning av ytterligare kr till B G när han redan erhållit ett större belopp än vad han hade rätt till enligt sitt anställningsavtal.

6 6 Efter mötet i januari 2006 försökte C P att komma i kontakt med B G för att slutligt reglera parternas mellanhavanden i enlighet med den träffade överenskommelsen. B G gjorde sig dock oanträffbar och försökte försvåra för bolaget att få kontakt med honom. Anledningen till att det överenskomna beloppet om kr inte utbetalades var alltså att bolaget inte lyckades komma i kontakt med B G. Någon kvittning har inte vidtagits från bolagets sida. Det bestrids att förbundets andrahandsyrkande kan ligga till grund för ett avgörande i målet. Yrkandet bygger på förutsättningen att någon överenskommelse inte har träffats mellan parterna. Som redan har framhållits är det ostridigt att en överenskommelse har träffats. En annan sak är att parterna är oense om denna överenskommelses innehåll. För den händelse förbundets andrahandsyrkanden skulle prövas vill bolaget framhålla följande. Parterna har inte avtalat om arbete utöver det ordinarie arbete om 20 timmar per vecka som B G skulle arbeta enligt anställningsavtalet. Det saknas underlag för att han skulle ha utfört transport av maskin i 28,5 timmar, och det bestrids att sådant arbete har utförts. Parterna har vidare inte avtalat om att han skulle utföra extraarbeten åt bolaget till en högre timlön än vid ordinarie arbete. Även i denna del saknas underlag. I fråga om lönen för december 2005 görs gällande att B G endast vid enstaka tillfällen har utfört arbete för bolagets räkning under denna månad. Det medges att B G är berättigad till semesterersättning om man utgår från förbundets andrahandsyrkande. Semesterersättning ska i så fall beräknas på det totalt utbetalade lönebeloppet kr. Sammanfattning av grunderna för bestridandet Det bestrids att det träffats en överenskommelse med det innehåll som förbundet har gjort gällande i sitt förstahandsyrkande. Parterna har träffat en överenskommelse innebärande att bolaget skulle betala kr till B G och att parternas samtliga mellanhavanden därigenom skulle vara slutligt reglerade. Vad gäller andrahandsyrkandet så saknar detta grund eftersom parterna ostridigt har träffat en överenskommelse innebärande att parternas samtliga mellanhavanden slutligt reglerats. Vad gäller transport och extraarbete saknas underlag för att B G har utfört sådant arbete. Parterna har inte avtalat om att han för bolagets räkning skulle utföra extraarbete till en högre timlön. Vad gäller lön för december 2005 har han endast vid enstaka tillfällen utfört arbete under aktuell period. Den totala ersättning som utgått till honom i form av lön under anställningstiden och nyttjande av bolagets kreditkort för privat bruk understiger inte vad han har rätt till enligt anställningsavtalet. Beträffande semesterersättning så medges att B G i och för sig är berättigad till sådan. Parterna har dock träffat en överenskommelse som inkluderar även semesterersättning för hela anställningstiden. Eftersom en överenskommelse träffats mellan parterna där semesterersättning ingår föreligger inte grund för att utge skadestånd enligt semesterlagen. Bolaget har aldrig framställt någon

7 7 kvittningsinvändning, varför det saknas grund för ett allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen. Domskäl Den 1 juli 2005 påbörjade B G en anställning som maskinförare hos bolaget. Han utförde därefter arbete för bolagets räkning fram till årsskiftet 2005/2006, då anställningen upphörde. Efter anställningens upphörande gjorde B G gällande att han inte fått betalt för en del av det arbete han utfört. Parterna sammanträffade i januari 2006 och diskuterade då en överenskommelse rörande återstående betalning. Förbundets yrkanden i målet grundas i första hand på att det vid mötet i januari 2006 skulle ha träffats en överenskommelse av innebörden att bolaget åtog sig att utbetala de i första hand yrkade beloppen avseende lön och semesterersättning. I andra hand har förbundet yrkat lön och semesterersättning under påstående bl.a. att B G har utfört arbete som han inte har fått betalt för. Utredningen Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med B G samt vittnesförhör med ombudsmannen L S. På bolagets begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med bolagets företrädare C P. Skriftlig bevisning har åberopats. Har parterna träffat en överenskommelse? Som förbundet har bestämt sina yrkanden och grunder har Arbetsdomstolen i första hand att ta ställning till frågan om parterna har träffat en överenskommelse med innebörden att bolaget skulle betala kr till B G. Bolaget har invänt att innebörden av den överenskommelse som träffades var att bolaget skulle betala kr till B G. Avgörande för Arbetsdomstolens bedömning i denna del är vad som förekom vid mötet den 10 januari Utredningen om vad som då förekom består av de uppgifter som B G, C P och L S lämnat i förhör inför Arbetsdomstolen. Därtill finns skriftlig bevisning bestående av dels en sammanställning upprättad av B G och dels en handling undertecknad av C P i samband med mötet. Den sammanställning som B G upprättat utgörs av en blankett med titeln rekvisition/inköpsorder, på vilken det för hand har skrivits vissa belopp bl.a. avseende transport, diverse jobb, lön december och semesterersättning. Det sammanlagda beloppet uppgår till kr. Handlingen är inte undertecknad. Handlingen medger i sig inga slutsatser av om vad som blev resultatet av parternas överläggningar vid mötet.

8 8 Den handling som C P skrev under i samband med mötet innehåller endast lösryckta meningar. Där anges bl.a. att saker att göras upp om är saknade timmar, extraarbete och betalning för december. Inte heller denna handling medger i sig några slutsatser av betydelse för prövningen. Genom förhören med B G, L S och C P har framkommit att L S närvarade i början av mötet. Därefter lämnade han parterna för att de själva skulle göra upp sina mellanhavanden. L S återkom efter ett tag och parterna skrev i dennes närvaro under var sin handling. Vid förhören inför domstolen har i övrigt uppgetts följande. B G: Till grund för överenskommelsen låg hans egen sammanställning av vad bolaget hade kvar att betala till honom. Sammanlagt återstod för bolaget att betala kr, och det var också det belopp som parterna kom överens om. På sammanställningen anges ett avdrag med kr, avseende lön för november Han litade på att bolaget skulle betala ut detta belopp, som alltså lämnades utanför överenskommelsen. På sammanställningen nämns en bensinkostnad med anledning av att han hade fått använda företagets kreditkort. Den kostnad som därigenom åsamkades bolaget räknades av mot den övertid som han arbetat. Han är helt säker på att sammanställningen överlämnades till C P vid mötet. Ett belopp om kr diskuterades inte vid mötet. Av den handling som C P skrev under med anledning av överenskommelsen framgår att det som parterna gjorde upp om var bl.a. saknade timmar, extraarbete och lön för december. Det framgår även att parterna kom överens om att betalningen skulle delas upp. Han vet inte varför parterna inte undertecknade en handling där beloppet kr angavs, men han litade på C P. C P: Parterna kom överens om att bolaget i ett för allt skulle betala kr till B G. I överenskommelsen ingick även att bolaget inte skulle kräva B G på betalning för privata inköp med bolagets kreditkort. Det bestämdes inte när betalning skulle ske. När L S kom tillbaka berättade de för denne vad överenskommelsen innebar. Den av B G angivna sammanställningen presenterades inte vid mötet, utan troligen först i samband med att B G ansökte om betalningsföreläggande. L S: Den sammanställning som B G upprättat visades för C P vid mötet. Det är dock osäkert om handlingen överlämnades till denne. Det enda belopp som han känner till är det som angavs i sammanställningen, alltså kr. Han kan inte minnas att det framställdes någon protest mot det beloppet. Beloppet kr nämndes inte. Eftersom det inte rörde sig om en formell förhandling utan ett förberedande möte upprättades inget protokoll. L S utgick från att parternas förlikning träffades på det belopp som B G hade begärt. Skälet till detta var att B G efteråt inte nämnde något annat belopp. Som framgått har B G och C P i Arbetsdomstolen lämnat uppgifter som skiljer sig åt i frågan om vad parterna kom överens om vid det aktuella tillfället. Arbetsdomstolen har inte anledning att sätta tilltro till den enes berättelse före den andres. L Ss vittnesmål har inte kunnat bringa större klarhet än att det genom hans uppgifter får anses visat att den

9 9 sammanställning som B G upprättat fanns med vid mötet och visades upp för C P. Att parterna skulle ha träffat en överenskommelse om det i sammanställningen angivna beloppet kr har han inte med säkerhet kunnat uttala sig om. Utredningen om vad som förevarit vid mötet den 10 januari 2006 är bristfällig. Den kan enligt Arbetsdomstolens mening inte anses ge tillräckligt stöd för att en överenskommelse har träffats på sätt som förbundet gjort gällande. Utredningen kan inte heller anses ge tillräckligt stöd för att en överenskommelse har träffats på sätt som bolaget gjort gällande. Arbetsdomstolen kan inte komma till någon annan slutsats än att en överenskommelse med betalningsansvar för bolaget avseende visst belopp inte har kommit till stånd mellan parterna. Andrahandsyrkandena om lön och semesterersättning m.m. Med det ställningstagande som nu gjorts har Arbetsdomstolen att övergå till att pröva förbundets andrahandsyrkanden. Förbundet har därvid yrkat att bolaget ska betala lön och semesterersättning till B G för utfört arbete med sammanlagt kr samt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Bolaget har mot yrkandena invänt att det inte finns underlag för att B G utfört det arbete som påstås och att han erhållit den ersättning som han varit berättigad till. Bolaget har i och för sig vitsordat att B G haft rätt till semesterersättning under anställningen. Skadeståndsyrkandena har bestritts. Förbundets yrkanden omfattar bl.a. ersättning för transporter och extraarbeten. Förbundet har i den delen gjort gällande följande. B G har rätt till betalning för transport av maskin med kr (28,5 timmar á 110 kr). Han har även utfört extraarbete åt bolaget för vilket han är berättigad till ersättning med kr (5,5 timmar á 200 kr + 4 timmar á 450 kr). Bolaget har invänt att det saknas underlag för att B G skulle ha utfört det aktuella arbetet. Vidare har bolaget framhållit att B G dröjt till långt efter det att han avslutat sin anställning med att framställa krav på betalning. B G har inför Arbetsdomstolen lämnat uppgifter om vilka dagar han utfört transport och hur stor tidsåtgång respektive tillfälle tagit i anspråk. Han har uppgett följande. Sammanlagt rör det sig om 28,5 timmars arbete fördelat på 18 tillfällen. Vidare har han enligt sina dagboksanteckningar utfört extraarbeten vid fyra tillfällen. För extraarbetet hade parterna kommit överens om en timlön om 450 kr för 4 timmars arbete och 200 kr för 5,5 timmars arbete. C P har uppgett följande. B G hade visserligen rätt till särskild betalning för eventuellt utförda transporter av maskin. Han redovisade dock inte något sådant arbete i körjournalen. Det går därför inte att veta om arbetet faktiskt har utförts. Parterna kom aldrig överens om att eventuella extraarbeten skulle utföras mot en högre timlön än den vanliga. B G redovisade inte heller

10 10 extraarbetet på det sätt som var vedertaget hos bolaget, varför det inte går att säkert veta om han har utfört arbetet. Arbetsdomstolen kan konstatera att den enda utredning som presenterats är de uppgifter som B G har lämnat i förhöret inför domstolen. Till skillnad från det arbete han i övrigt utfört åt bolaget har han inte redovisat transport och extraarbete i körjournalen, utan genom dagboksanteckningar vilka för övrigt inte ingetts till domstolen. Arbetsdomstolen anser att utredningen i denna del är bristfällig. Mot denna bakgrund kommer domstolen till slutsatsen att det inte kan anses visat att transporter och extraarbeten har utförts på sätt som förbundet gjort gällande. Förbundets talan kan därför inte bifallas i denna del. Beträffande lön avseende december 2005 har förbundet har gjort gällande att B G arbetat 79 timmar under denna månad och att han för detta har rätt till betalning med kr. Bolaget har invänt att B G endast arbetade några enstaka dagar i december B G har berättat att han inte erhållit någon lön för den perioden. Han har vidare redogjort för att han arbetade 11 dagar under perioden och att den sammanlagda arbetstiden uppgick till 79 timmar. Förbundet har som skriftlig bevisning åberopat kontoutdrag för B G och körjournal avseende arbete i december B G har berättat att det är han själv som upprättat körjournalen och i denna finns noterat att arbete utförts vid de tidpunkter som han berättat om i förhör. C P har uppgett följande. B G arbetade endast några få dagar i början av december Han inställde sig i övrigt inte till arbetet. Den i målet ingivna körjournalen för december 2005 har C P inte sett tidigare. Arbetsdomstolen anser att B G inför domstolen har lämnat konkreta och trovärdiga uppgifter om sitt arbete under december Det kan konstateras att bolagets invändning om att B G arbetat endast vid ett fåtal tillfällen i december 2005 har framförts först vid huvudförhandlingen i målet. Arbetsdomstolen anser på grundval av utredningen att det är styrkt att B G utfört arbete för bolagets räkning under 79 timmar i december Vidare är det utrett att B G inte erhållit betalning för detta arbete. Yrkandet om kr avseende lön för december 2005 ska av dessa skäl bifallas. Förbundet har vidare gjort gällande att B G har rätt till semesterersättning på den lön han intjänat under anställningstiden. Lönen har uppgått till sammanlagt till kr. Med en semesterersättning om 12 procent har han rätt till betalning med kr. Bolaget har medgett att B G i och för sig var berättigad till semesterersättning samt att denna uppgår till 12 procent av lönen. Semesterersättning ska för det fallet enligt bolagets mening beräknas på en sammanlagd intjänad lön om kr. Parterna har åberopat skriftlig bevisning avseende vilken lön som har utbetalats till B G. Förbundet har tidigare i målet gjort gällande att B G inte fått betalt för alla timmar ordinarie arbete som utförts under perioden juli september 2005.

11 11 Yrkandet har sedermera frånfallits. Parterna synes numera vara ense om att B G utfört ordinarie arbete under 312,5 timmar under den aktuella perioden och om att han erhållit betalning för arbete i den omfattningen. I fråga om oktober 2005 är parterna ense om att ordinarie arbete har utförts under 80 timmar och att lön har utgått för arbete i den omfattningen. För november 2005 har förbundet gjort gällande att ordinarie arbete utförts under 78,5 timmar. Bolaget har betalat ut lön för 80,5 timmars arbete. Beräkningen av förbundets yrkande om semesterersättning är dock i denna del begränsad till 78,5 timmar. Som framgått i det föregående har Arbetsdomstolen kommit fram till att B G även har rätt till betalning för 79 timmars arbete utfört i december Detta betyder att semesterersättningen ska beräknas på lön avseende arbete under sammanlagt (312, ,5+79 =) 550 timmar. Löneunderlaget uppgår därmed till (550 x 110 kr =) kr. Semesterersättningen ska ostridigt uppgå till 12 procent av löneunderlaget, dvs. i detta fall till kr. Beträffande förbundets yrkande om allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen har bolaget anfört att parterna träffat en överenskommelse där även semesterersättning för hela anställningsperioden ingick. Denna invändning har domstolen underkänt i ett tidigare avsnitt i domskälen. Bolaget har i sak medgett att semesterersättning inte har utbetalats till B G och att denne i och för sig hade rätt till semesterersättning under anställningstiden. Bolagets agerande att inte utbetala semesterersättning till B G efter anställningens upphörande utgör ett brott mot semesterlagen. För detta bör bolaget förpliktas att utge allmänt skadestånd. Det av förbundet yrkade beloppet framstår som skäligt. Beträffande yrkandet om allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen har förbundet anfört att bolaget i strid med kvittningslagens bestämmelser felaktigt har innehållit kr som bolaget har medgett att B G haft rätt till efter mötet i januari Beloppet har enligt förbundet hållits inne mot bakgrund av att B G enligt bolagets mening hade utfört en felaktig reparation av ett fordon. Bolaget har bestritt att bolaget har innehållit något belopp i kvittningssyfte. Av utredningen i målet framgår att bolaget efter parternas sammanträffande i januari 2006 inte utbetalade något belopp till B G samt att parterna under lång tid inte hade någon kontakt med varandra. B G tog, innan han ansökte om betalningsföreläggande för bolaget, ingen kontakt med bolaget för att förmå detta att göra den utbetalning som han ansåg sig ha rätt till. I ärendet om betalningsföreläggande, och även inledningsvis i rättegången bestred bolaget helt betalningsskyldighet. Bolaget angav dock i en inlaga till Arbetsdomstolen dels att bolaget förlikningsvis förklarade sig berett att utge kr, dels att det förelåg en motfordran. Före inledandet av rättegången hade bolaget alltså inte gjort något klargörande av innebörden att bolaget verkställde kvittning. Även om bolagets inlaga till Arbetsdomstolen kan uppfattas på annat sätt anser domstolen inte att det har visats i målet att bolaget underlät att utbetala något belopp av det skälet att bolaget ansåg sig ha en motfordran. Arbetsdomstolen kan mot denna bakgrund inte finna styrkt

12 12 att bolaget har vidtagit kvittning. Yrkandet om allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen ska därför avslås. Rättegångskostnader Arbetsdomstolen tar först ställning till ett yrkande av förbundet om att bolaget enligt 18 kap. 6 rättegångsbalken ska förpliktas att utge ersättning för en del av rättegångskostnaderna i målet oaktat hur rättegångskostnaderna i övrigt ska bäras. Som skäl härför har förbundet anfört att tidigare planerade huvudförhandlingar vid Arbetsdomstolen vid två tillfällen har ställts in till följd av att C P inte har inställt sig. C P har enligt förbundet inte haft laga förfall för sin utevaro. De inställda förhandlingarna har föranlett kostnader för förbundet om kr, varav kr avser ombudsarvode, kr utlägg och kr ersättning till B G för förlorad arbetsförtjänst. Bolaget har bestritt att det föreligger förutsättningar för att tillämpa den av förbundet angivna bestämmelsen. Bolaget har avseende båda rättegångstillfällena ingett intyg från en vårdcentral i USA, där C P befann sig vid de aktuella tidpunkterna. I vart och ett av intygen anges att C P på grund av allvarlig sjukdom och behov av återkommande vård inte bör resa till Stockholm för den planerade huvudförhandlingen. Arbetsdomstolen anser att det inte har framkommit i målet att omständigheterna kring C Ps utevaro är sådana att bolaget bör förpliktas att utge ersättning för förbundets rättegångskostnader i denna del oavsett utgången i övrigt. Vad avser rättegångskostnaderna i övrigt innebär de ställningstaganden som Arbetsdomstolen har gjort i det föregående att parterna har vunnit och förlorat ömsom på sådant sätt att förbundet bör tillerkännas en till hälften jämkad ersättning för rättegångskostnader. Förbundet har yrkat ersättning för rättegångskostnader med sammanlagt kr, varav kr avser ombudsarvode, kr utlägg och kr ersättning till B G för förlorad arbetsförtjänst. Bolaget har vitsordat ombudsarvodet och utläggen utom såvitt avser utlägg för hotellrum vid två tillfällen om kr respektive kr. Bolaget har inte vitsordat ersättning för förlorad arbetsförtjänst till B G. Arbetsdomstolen finner att de tvistiga kostnaderna för utlägg och förlorad arbetsförtjänst är ersättningsgilla och skäliga. Arbetsdomstolen anser sammanfattningsvis att bolaget, efter jämkning med hänsyn till utgången i målet, ska förpliktas utge ersättning för rättegångskostnader med sammanlagt kr. Domslut 1. Med undanröjande av tredskodomen den 21 november 2007 förpliktar Arbetsdomstolen AREA-SAMT Handelsbolag att till B G betala femtontusenniohundrafemtio (15 950) kr, varav kr avser lön och

13 kr semesterersättning, jämte ränta enligt 6 räntelagen på det förstnämnda beloppet från den 1 februari 2006 till dess betalning sker. 2. Arbetsdomstolen förpliktar AREA-SAMT Handelsbolag att till B G betala allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen med femtontusen (15 000) kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 30 maj 2008 till dess betalning sker. 3. Arbetsdomstolen avslår Svenska Byggnadsarbetareförbundets talan i övrigt. 4. AREA-SAMT Handelsbolag ska ersätta Svenska Byggnadsarbetareförbundets för rättegångskostnader med sjuttiosjutusenetthundrafyrtio (77 140) kr, varav kr för ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker. Ledamöter: M K, K S och A T. Enhälligt. Sekreterare: B L