KLANDRAD SKILJEDOM Skiljedom medddelad i Stockholm den 26 oktober 2009 i Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts skiljeförfarande F (143/2008)

Transkript

1 SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr T Rotel Stockholm Sid l (8) KLANDRAD SKILJEDOM Skiljedom medddelad i Stockholm den 26 oktober 2009 i Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts skiljeförfarande F (143/2008) KÄRANDE Strömma Fjäll & Aktivitet AB, Svensksundsvägen Stockholm Ombud: Advokaterna Conny Tranberg och Anders Bengtsson Box Stockholm SVARANDE 1. Lapplandia Event AB i konkurs, c/o Tomas Holmberg Hogrän Stora Enbjänne Visby 2. Tomas Holmberg, Adress som ovan 3. Stefan Matinlassi, Gruvfogdegatan 7 B Kiruna Ombud för 2 och 3: Advokaterna Anders Melin och Stephan Eriksson Box Stockholm SAKEN Klander av skiljedom HOVRATTENS DOMSLUT l. Hovrätten lämnar käromålet utan bifall. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box2290 Birger Jarls Torg måndag-fredag Stockholm :00-15:00 E-post: svea.hovratt@dom.se

2 Sid 2 2. Strömma Fjäll & Aktivitet AB ska ersätta Tomas Holmberg och Stefan Matinlassi för ombudskostnader i hovrätten med kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för hovrättens dom till dess betalning sker.

3 Sid 3 BAKGRUND I juli 2006 ingick Strömma Fjäll & Aktivitet AB (Strömma) och Lapplandia Event AB (LEAB) ett uppdrags- och samarbetsavtal (avtalet) som innebar att LEAB åtog sig att sköta drift och underhåll av vissa restauranger som var kopplade till Strömmas skidanläggning i Riksgränsen. I en särskilt upprättad handling benämnd "Borgensförbindelse" gick Tomas Holmberg och Stefan Matinlassi (borgensmännen) i borgen så som för egen skuld för LE AB: s förpliktelser, av vad slag de än må vara, enligt avtalet gentemot Strömma. Borgensförbindelsen var inte begränsad till något belopp. Enligt avtalet skulle LEAB bl.a. utge en omsättningsbaserad ersättning till Strömma. Sedan Strömma fattat misstanke om att LEAB inte redovisade alla intäkter, och på så sätt inte betalade avtalsenlig ersättning, sade Strömma upp avtalet med omedelbar verkan. LEAB bestred att ersättningen inte varit korrekt, påkallade skiljeförfarande och yrkade förpliktande för Strömma att ersätta den skada som uppkommit på grund av felaktig uppsägning. Strömma bestred ersättningsyrkandet och yrkade för egen del i genkäromål att LEAB och borgensmännen solidariskt skulle förpliktas att betala ersättning motsvarande vad LEAB betalat för lite genom den felaktiga redovisningen samt ersättning för vissa försvunna inventarier. Vidare yrkade Strömma att LEAB och borgensmännen solidariskt skulle dels förpliktas att ersätta Strömma för bolagets rättegångskostnad, dels parterna emellan bära kostnaderna för skiljeförfarandet. Genom skiljedomen är LEAB att i huvudsak anse som tappande part i fråga om huvudkäromålet och Strömma att anse som tappande part i genkäromålet. Strömma tillerkändes i skiljedomen en jämkad ersättning för sina rättegångskostnader att ersättas av LEAB (punkten 3 i domslutet). Vidare förpliktades LEAB att, parterna emellan, svara för skiljedomskostnaderna (punkten 4 i domslutet). Borgensmännen ålades däremot inte något betalningsansvar för att tillsammans med LEAB svara för Strömmas rättegångskostnader eller för skiljedomskostnaderna.

4 Sid 4 YRKANDEN I HOVRÄTTEN Strömma har klandrat skiljedomen och yrkat att denna ska upphävas i den del som innebär att borgensmännen undgår betalningsansvar för Strömmas rättegångskostnader i skiljeförfarandet och Strömmas kostnader för skiljeförfarandet (punkterna 3 och 4 i domslutet). LEAB och borgensmännen har bestritt bifall till käromålet. Strömma och borgensmännen har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten. Strömma har dessutom yrkat att dess rättegångskostnader här ska betalas solidariskt av LEAB och borgensmännen. GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN Strömma Strömma har under skiljeförfarandet yrkat förpliktande för LEAB och borgensmännen att solidariskt ersätta Strömmas rättegångskostnader för det totala skiljeförfarandet samt kostnaderna för skiljeförfarandet. Borgensmännens betalningsansvar enligt borgensåtagandet har inte varit begränsat, varför skiljemannen felaktigt har bedömt betalningsansvaret för rättegångskostnaderna och skiljedomskostnaderna efter att först ha gjort en uppdelning av utfallet i käromålet respektive genkäromålet. Skiljemannen har härigenom inte dömt över en fråga som överlämnats till henne för avgörande, vilket utgör ett handläggningsfel som sannolikt har inverkat på målets utgång. Borgensmännen har inte heller under skiljeförfarandet invänt mot borgensåtagandet i sig eller att det skulle ha varit begränsat. Skiljemannen har därför grundat sitt

5 Sid 5 avgörande på en omständighet som inte har åberopats av parterna, varför skiljemannen har överskridit sitt uppdrag. LEAB och borgensmännen I första hand görs gällande att det saknas lagliga möjligheter att upphäva skiljedomen i enlighet med Strömmas yrkande eftersom domen inte innehåller något domslut av den innebörd som Strömma yrkar ska upphävas. Talan ska därför ogillas redan på denna grund. En skiljedom kan endast klandras i fråga om domslutet och inte vad gäller domskälen. Vidare saknas det möjlighet att utvidga rätten till överklagande genom en motsatstolkning av domslutet. Om Strömma ansett att domslutet varit otydligt eller oförenligt med domskälen kunde man istället ha begärt rättelse eller tolkning av skiljedomen eller begärt att skiljemannen skulle meddela tilläggsdom. Eftersom Strömma inte har begärt det har bolaget försuttit sin rätt att angripa skiljedomen. I andra hand hävdas att skiljemannen har gjort en materiell prövning av rättegångskostnaderna som inte kan klandras. Av domen framgår att skiljemannen genom en skälighetsbedömning har prövat Strömmas yrkande om solidariskt betalningsansvar. Eftersom det har gjorts en materiell prövning av fördelningen av rättegångskostnaderna kan Strömmas yrkande inte bli föremål för en klandertalan. I tredje hand görs gällande att skiljemannen inte har överskridit sitt uppdrag och att det inte heller har förekommit något fel i handläggningen som sannolikt har inverkat på utgången. Skilj emannen har prövat frågan om solidariskt betalningsansvar i den del Strömma framställt ett yrkande därom, dvs. i genkäromålet. Även om det skulle föreligga ett klanderbart handläggningsfel har det inte påverkat målets utgång. Det bestrids slutligen att borgensåtagandet gäller även andra förpliktelser än sådana som följer av själva avtalet.

6 Sid 6 HOVRATTENS DOMSKAL Utredningen Målet har med stöd av 42 kap. 18 första stycket 5 jämförd med 53 kap. l rättegångsbalken avgjorts utan huvudförhandling. Strömma har åberopat skriftlig bevisning. Hovrättens bedömning Hovrätten tar först ställning till LE AB: s och borgensmännens invändning om att Strömmas yrkande inte kan prövas genom en klandertalan eftersom det inte finns något domslut med det innehåll som Strömmas yrkande relaterar till. Hovrätten konstaterar inledningsvis dels att en klandertalan ska ta sikte på ett domslut (jfr NJA 1941 s. 468), dels att det saknas hinder mot att upphäva en skiljedom partiellt i kostnadsfördelningsdelen (jfr RH 1997:110). Strömma har bl.a. gjort gällande att skiljemannen inte har prövat ett yrkande som överlämnats till hennes prövning, dvs. yrkandet om solidariskt betalningsansvar för Strömmas totala rättegångskostnader och kostnaderna för skiljeförfarandet. Skulle hovrätten finna att ett handläggningsfel därigenom har begåtts är hovrätten oförhindrad att upphäva punkterna 3 och 4 i skiljedomen. Något hinder att pröva Strömmas yrkande finns således inte på denna grund. LEAB och borgensmännen har även invänt att skiljemannen har gjort en materiell prövning av kostnadsfördelningen i skiljedomen och att Strömma därför är förhindrat att klandra domen i den delen. Hovrätten konstaterar att en part genom en klandertalan inte kan få till stånd en överprövning av skiljedomen i sak, men att en skiljedom kan klandras i bl.a. kostnadsfördelningsdelen om till exempel ett handläggningsfel har begåtts (jfr Lars Heuman, "Skiljemannarätt", s. 583). Hovrätten finner mot denna

7 Sid? bakgrund att det inte finns något hinder för Strömma att klandra skiljedomen i kostnadsdelen på de grunder som åberopas. Hovrätten tar härefter ställning till de klandergrunder som Strömma har framfört. Av 34 första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF) följer att en skiljedom efter klander helt eller delvis ska upphävas på talan av en part om skiljemannen bl.a. har överskridit sitt uppdrag (punkten 2), eller om det, utan partens vållande, i handläggningen har förekommit något fel som sannolikt har inverkat på utgången (punkten 6). Av skiljedomen (s. 4 nederst under b) framgår att Strömma i anslutning till sitt genkäromål har yrkat att skiljemannen ska förplikta LEAB och borgensmännen att solidariskt ersätta Strömma dess rättegångskostnad om l kr, samt förordna att LEAB och borgensmännen solidariskt med varandra, parterna emellan, ska bära kostnaderna för skiljeförfarandet. Till grund för Strömmas talan i fråga om det solidariska betalningsansvaret framgår vidare av skiljedomen (s. 6 nederst) att Strömma endast uppgett att borgensmännen har - såsom för egen skuld - gått i borgen för de förpliktelser som LEAB åtagit sig gentemot Strömma med anledning av avtalet, varför de solidariskt med LEAB ska utge det yrkade beloppet. Hovrätten finner mot denna bakgrund att Strömma inte kan anses ha framställt yrkandet om solidariskt betalningsansvar på ett sådant sätt att det tydligt har framgått att betalningsansvaret avsåg ersättning för Strömmas totala rättegångskostnader i skiljeförfarandet och inte endast genkäromålet där borgensmännen var part. Skiljemannen har således varken överskridit sitt uppdrag eller begått ett handläggningsfel som innebär att skiljedomen delvis ska upphävas. Vid denna utgång har borgensmännen rätt till ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten. Yrkat belopp är vitsordat av Strömma.

8 SVEA HOVRÄTT DOM Sid 8 T Hovrättens dom får enligt 43 andra stycket LSF inte överklagas. (, ATVtA I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Kristina Boutz, hovrättsrådet Anna-Karin Winroth, referent, samt hovrättsassessorn Marianne Trägårdh. Enhälligt.