Föreskrifter om arbetsplatsens utformning

Transkript

1 Arbetsmiljöverket Föreskrifter om arbetsplatsens utformning Förhandlings- och samverkansrådet PTK har tagit del av remissen Förslag till föreskrifter om arbetsplatsens utformning. Arbetsmiljöverkets syfte med förslaget till föreskrifter är att förenkla och ge en mer överskådlig struktur och tydligare definitioner. Förslaget innebär en sammanslagning av nuvarande föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifterna om arbete i stark värme (AFS 1997:2), föreskrifterna om arbete i kylda livsmedelslokaler (AFS 1998:2) och föreskrifterna om skyltar och signaler (AFS 2018:139). Samtidigt ändras föreskrifterna som förtydligar byggherrens, arkitekters, konstruktörers, projektörers och byggarbetsmiljösamordnarnas ansvar för arbetsmiljön i färdiga byggnader och anläggningar. Den fackliga arbetsmarknadsparten PTK:s inställning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter är att de dels ska ge precisa krav utifrån arbetsmiljölagen och dels ska bidra till att skapa tydlighet i arbetsmiljöregelverket, för att underlätta efterlevnad genom de lokala parternas samverkan på arbetsplatsen. Där tydlighet inte kan uppnås genom föreskriftstext ska allmänna råd i första hand användas för att underlätta tillämpning. Där regelverket ska förklaras kan vägledningar användas. PTK välkomnar att översynen av föreskrifterna görs utifrån syftet att förenkla, skapa en överskådlig struktur och ambitionen att ge tydligare definitioner. Men de föreslagna föreskrifterna riskerar dock att motverka syftet genom att: Skapa otydlighet genom föreskriftstextens karaktär där krav, och undantag, inte uttrycks tydligt Bli oöverskådliga då föreskrifter som gäller för byggherre, bas-p och bas-u m.fl. blandas med föreskrifter för arbetsgivare Bli svåra att överblicka då paragrafer, närliggande i ämne, har delats upp mellan kapitel med organisatoriska krav och kapitel med krav på arbetsplatsens utformning Upprätthålla kostnadshinder som kan leda till diskriminering av enskilda arbetstagare och skapa otydlighet för arbetsgivarens ansvar att utforma en ändamålsenlig arbetsplats när det gäller diskriminering av personer med dolda funktionshinder Skapa en osäkerhet kring arbetsgivarens ansvar för arbetsplatsens utformning där arbete kan utföras på distans Kungsgatan 57 A, Stockholm \ info@ptk.se \ 1 (6)

2 Föreskrifter ska kunna läsas och vara begripliga för skyddsombud, chefer och HR-personal som har genomgått en BAM-utbildning 1 eller motsvarande. Förslaget till föreskrifter riskerar att bli svårtolkade i vad som är krav och vad som är rekommendationer, samt oöverskådliga genom sin struktur, vilket riskerar leda till en minskad efterlevnad av regler som annars har en bred förankring och acceptans på landets arbetsplatser. Förhandlings- och samverkansrådet avstyrker förslage till föreskrifter i nuvarande utformning och förordar en fortsatt bearbetning utifrån följande kommentarer. Angående konsekvensutredningen PTK anser att konsekvensutredningen i stort ger ett bra underlag för de ställningstaganden som görs i och med förslaget till föreskrifter om arbetsplatsens utformning. PTK anser också att det är bra att konsekvensutredningen tar ett vidare perspektiv och tar med kostnader utanför själva arbetsplatsen i beräkningarna. Däremot saknar PTK några viktiga aspekter i konsekvensutredningen, framför allt: Det saknas en analys av hur distansarbetet har utvecklats över åren, och vilken typ av arbetsuppgifter som utförs på distans. Arbetsmiljöverket har heller inte tagit hänsyn till hur kollektivavtal och distansarbetsavtal, samt partsgemensamma rekommendationer, har reglerat arbetsgivarens ansvar för arbetsplatsen i de fall arbete sker i arbetstagarens egna hem. Det saknas också en analys av vilka konsekvenser de föreslagna undantagen för arbetsgivare som inte råder över arbetsplatsen kan få för bl.a. befintliga distansarbetsavtal, eller vad detta kan tänkas få för utveckling i praxis för arbetsgivarens ansvar för arbetsplatser framöver. Tjänstemannaperspektivet lyser många gånger med sin frånvaro, merparten av tjänstemännen utför arbete på kontor. PTK saknar en analys av kontorsarbetsplatsernas förändring över tid och om Arbetsmiljöverket bedömer att gällande regelverk är tillräckligt för att täcka in dessa trender. I förslaget till föreskrifter minskas de allmänna råden kraftigt. I stället ska vägledningstext användas för att förtydliga kraven. PTK:s uppfattning är att allmänna råd i direkt anslutning till föreskriftstext, eller som bilagor, har större tyngd än vad vägledningstext har. Vilka konsekvenser denna förändring får för tydlighet eller efterlevnad saknas. Analysen kring kostnader för tillgänglighet behöver kompletteras. Framför allt saknas tillgänglighet också för personer med olika former av kognitiva, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Det saknas också en analys om det finns risk för diskriminering utifrån diskrimineringslagen 2 kap. 1 då kraven är att inte införa förändringar direkt, utan först när en person ska anställas. Kostnaden för anpassning eller ändring av lokalen uppstår därmed först när en person anställs, och därmed skapas en ekonomisk kostnad vid anställningens ingående som arbetsgivaren därmed kan undvika genom att anställa andra personer som inte har samma behov av anpassning av lokaler. 1 BAM-utbildning: Den av parterna i privat sektor överenskomna grundläggande arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud. 2 (6)

3 Angående förslaget till föreskrifter Föreslagen struktur Med förslaget till nya föreskrifter om arbetsplatsens utformning slås flera tidigare föreskriftshäften ihop som rör olika aspekter av arbetsplatsens utformning, samtidigt som föreskrifter som riktar sig till byggherrar, bas-p och bas-u tillkommer. Uppdelningen i kapitel som kan beskrivas som projekteringsansvar, organisatoriska krav och krav gällande arbetsplatsens utformning; där närliggande paragrafer som behandlar olika aspekter av samma ämne (exempelvis skyltar och signaler, utrymning och brandskydd) hamnar på skilda platser gör att kraven på arbetsgivaren blir svåröverblickbara. En mer logisk uppdelning hade varit att paragrafer som rör samma ämne grupperats. I förslaget till föreskrifter skapas ett kapitel som benämns som organisatoriska krav. PTK anser att detta ordval lätt kan förknippas med reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö, och önskar därför en annan benämning, förslagsvis rutiner och kontroll om dessa istället inte kan sorteras under ämnesområden. PTK anser att föreskrifterna som rör byggherre, arkitekter, konstruktörer, BAS-U och för projektering bättre lämpar sig för ett eget föreskriftshäfte då de rör en specifik grupp av ansvarssubjekt som redan har dessa regler att förhålla sig till. Att låta dessa regler ingå i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning kan skapa otydlighet för arbetsgivare som hyr eller äger befintliga lokaler och aldrig kommer i kontakt med projektering och byggsamordningsansvar. Otydlighet i kraven som riktas till arbetsgivaren PTK tolkar arbetsmiljöverkets ambition i framtagandet av förslaget till föreskrifter att i föreskriftstext försöka fånga in de gränser som finns i arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljörätten. Samma krav på arbetsplatsens utformning går rimligen inte att ställa på små tillfälliga arbetsplatser, eller på tillfälliga arbetsplatser utomhus, som det går att ställa på fasta arbetsplatser som exempelvis kontor eller produktionsanläggningar. Dessa nyanser och gränser i arbetsmiljörätten försöker föreskriftsförslaget täcka in genom skrivningar som i möjligaste mån, normalt, där det behövs, vid behov, ska det, om det behövs och bör. 2 PTK menar att användandet av dessa ord i föreskriftstext, som är rättsligt bindande, skapar en otydlighet för arbetsgivaren om ett krav gäller eller inte, och anser att dessa gränser och nyanser fångas upp i 3 kap. 2 AML med att Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras 2 Se exempelvis 6, 12, 21, 37, 38, 43, 45, 59, 63, 65, 66, 68, 69, 77, 78, 79, 80, 82, 88, 92, 97, 99, 100, 102, 105, 106, 114, 118, 120, 121, 137, 144, 150, 156, 3 (6)

4 eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs/ / Lag (2002:585), samt den praxis som utvecklats där en intresseavvägning görs mellan arbetsgivarens ekonomiska förutsättningar för att genomföra en åtgärd och arbetstagarens skydd mot ohälsa. Nyanserna och gränserna för arbetsgivarens ansvar kan mycket bättre uttryckas genom en inledande kommentar genom allmänna råd och förklaras genom Arbetsmiljöverkets vägledning för föreskrifterna. Därmed kan risker för otydlighet och bristande efterlevnad undvikas. Ökad tydlighet kan också i många fall skapas genom att fler paragrafer följs av allmänna råd, vilket leder till att de enskilda paragraferna kan få en annan och tydligare utformning. PTK vill också avstyrka från hur användandet av begreppet normalt i 6 definitioner och i följande föreskriftstexter görs, och vill jämföra med hur normalt kommit att leda till oklarheter i andra lagar. Exempelvis finns mycket oklarhet kring vad som avses med normalt förekommande arbete i socialförsäkringsbalken. Arbetsgivaren lämnas nu utan stöd att själv göra bedömningen av vad som är normalt i föreskriftstexterna. Risk för diskriminering I förslaget till föreskrifter ska arbetsgivaren undersöka om arbetsplatsen kan ta emot arbetstagare med funktionsnedsättning, oavsett om det finns ett aktuellt behov eller ej. Om arbetsgivaren bedömer att arbetstagare med funktionsnedsättning inte kan tas emot, på grund av bristande tillgänglighet, ska arbetsgivaren utreda och dokumentera vilka åtgärder som behöver göras den dag behovet uppstår (22 ). Kraven i föreskrifterna innebär att det inte behöver vidtas några åtgärder förrän just vid anställningstillfället, vilket gör att anställandet av en arbetstagare med funktionshinder medför en extra kostnad som kan undvikas genom att anställa någon annan och därmed uppstår en risk för diskriminering enligt diskrimineringslagen 2 kap. 1. Om kraven på åtgärder istället riktas generellt, eller att det ska finnas en tidsatt handlingsplan oavsett dagsaktuellt behov, uppstår inte kostnaden vid anställning utan finns oberoende av om en person med särskilda behov sysselsätts för tillfället eller inte. Detta betyder också att arbetsplatser på sikt anpassas till att kunna ta emot fler grupper på arbetsmarknaden och kan gynna ett inkluderande arbetsliv på sikt. Universellt utformade arbetsplatser PTK välkomnar de förtydligade kraven på tillgänglighet i föreskriftsförslaget (33 ) samt de allmänna råden knutna till samma paragraf. I förslaget till föreskrifter definieras tillgänglighet till något som rör syn, hörsel, allergier och rörelseförmåga. Socialstyrelsens termbank beskriver funktionsnedsättning som nedsättning av funktionsförmåga, som kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell. Myndigheten för delaktighet exemplifierar med ytterligare några nedsättningar i funktion, som nedsatt kognitiv förmåga. 4 (6)

5 PTK anser att Arbetsmiljöverket, genom skrivningarna i remisstexten, snävar in funktionsnedsättning alltför hårt och missar olika former av intellektuella, sociala, psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar som kan bli till hinder i en olämpligt utformad miljö. Föreskrifterna bör, förutom att vidga funktionsnedsättningsbegreppet, också tydligare fånga in begreppet universell utformning av arbetsplatser. Myndigheten för delaktighet skriver att Universell utformning innebär att i utveckling och design ta hänsyn till människors olika behov och förutsättningar. Alla ska i största möjliga utsträckning kunna använda produkter, miljöer, program och tjänster utan behov av anpassning eller specialutformning. 3 Detta ligger i nära anslutning till kraven på generell arbetsanpassning i arbetsmiljölagens 2 kap 1, där arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende, samt de utgångspunkter där det i första hand är arbetsmiljön och inte arbetstagaren som ska anpassas som följer av tillämpningen av arbetsmiljölagen 3 kap. 3. Många gånger kan små ändringar i arbetsplatsens utformning göra att personer med funktionsnedsättning kan verka utan hinder, samtidigt som alla arbetstagare vanligtvis tjänar på att dessa hinder undanröjs. Enligt Hjärnfonden har ca svenskar någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan leda till kognitiva svårigheter. Därmed bör detta också anses vara en vanligt förekommande grupp på arbetsmarknaden och omfattas av den generella arbetsanpassningen. PTK:s uppfattning är att de kognitiva aspekterna vid arbetsplatsens utformning många gånger saknas. Med en tydligare koppling mellan arbetsplatsens utformning å ena sidan, och diskrimineringslagens grunder samt föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö å andra sidan, skulle kraven på en god arbetsmiljö som dessutom bättre lever upp till den universella utformningen leda till minskad ohälsa samt ökad produktivitet. Framför allt gäller detta arbetsplatser där arbetstagarna utför kognitivt krävande arbetsuppgifter, där en mer ändamålsenlig utformning av kontorsmiljöerna som undviker olika former av störningar, kan göra att kraven i arbetet lättare hanteras. Undantagen för arbetsplatser arbetsgivaren inte råder över I förslaget till föreskrifter införs ett undantag för arbetsgivare som inte råder över en arbetsplats, exempelvis genom att varken äga eller ha hyreskontrakt för lokalen. Undantaget gäller från samtliga föreskrifter som rör arbetsplatsens utformning. PTK delar delvis Arbetsmiljöverkets bild av att det kan vara svårt för arbetsgivare att uppfylla kraven, men anser att undantaget är väl drastiskt. Som arbetsgivare kan man ställa krav på under vilka förutsättningar som ett arbete ska utföras hos exempelvis kund eller brukare. Arbetsgivaren är också ansvarig för hur arbetet är organiserat och kan därmed också ansvara för exempelvis arbete som utförs på distans. Även om man inte råder över en arbetsplats går det att ställa krav på att arbetsplatsens (6)

6 utformning, och om detta är omöjligt, så går det att prioritera om arbete eller införa andra lämpliga åtgärder för detta. Arbetsplatsens utformning har en tydlig koppling till arbetsmiljön i stort, och att utesluta arbetsgivarens ansvar för arbetsplatsens utformning kan få flera negativa konsekvenser. I fösta hand bör krav ställas på att arbetsgivare tillhandahåller lämpliga lokaler för arbetet att utföras i, och där arbetsgivaren inte själv kan erbjuda lämpliga lokaler för arbetet måste arbetsgivaren tillförsäkra sig att arbetet utförs i en säker miljö. För PTK:s medlemsgrupper blir detta särskilt tydligt då mer ordinarie arbetsuppgifter kan utföras på annan plats än kontoret, exempelvis genom distansarbete i hemmet. Normalt löses detta genom att det upprättas ett distansarbetsavtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren där förutsättningarna för distansarbetet klargörs. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsutrustning och tillförsäkrar sig att arbetet utförs i en god arbetsmiljö. Att ta bort arbetsgivarens ansvar för dessa mer temporära arbetsplatser får därför konsekvenser för de välfungerande distansarbetsavtal som finns på arbetsmarknaden och innebär att det blir enklare för arbetsgivare att anställa tjänstemän utan att erbjuda dem en lämplig arbetsplats. Förhandlings- och samverkansrådet PTK Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert 6 (6)