Utvecklingsplan för Linköpings innerstad

Transkript

1 1 Samrådshandling juni 2014 Utvecklingsplan för Linköpings innerstad Tillägg till Översiktsplan för staden Linköping

2 2 Medverkande i planen Utvecklingsplan för Linköpings innerstad är upprättat av miljö- och samhälls- Jörgen Nilsson, turistchef Visit Linköping byggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelningen. Ansvariga tjänstemän är Jimmie Hermansson, Nulink kommundirektör Joakim Kärnborg, samhällsbyggnadsdirektör Anna Bertilson och Eleonor Mörk, trafikplanerare, översiktsplaneavdelningen översiktsplanechef Karin Elfström. Roger Stigsson, detaljplaneavdelningen Frida Sjöblom, detaljplaneavdelningen, MKB Politiskt har arbetet letts av kommunstyrelsens planeringsutskott. Jenny Wallentin, mark- och exploatering Mathias Hult, bygglovskontoret Arbetet har i huvudsak bedrivits av Roger Björk, miljökontoret Fanny Wahlqvist, översiktsplanerare, projektledare, översiktsplaneavdelningen Jenny Mathiasson, stadsmiljö Owe Swanson, arkitekt, översiktsplaneavdelningen Håkan Lundberg, kommunekolog, stadsmiljö Johanna Wiklander, stadsarkitekt Liselotte Johansson, stadsträdgårdsmästare, drift och underhåll Elinor Josefsson, trafikplanerare, översiktsplaneavdelningen Mikael Jarle, kommunlantmäteriet Patrik Oxelgren, räddningsförbundet Östergötland Ett flertal tjänstemän har deltagit i planarbetet Tove Holmström, utvecklingsavdelningen KS Layout, kartor och illustrationer Madeleine Bergström, lokalstrateg KS Birgitta Hjelm, grafiker, översiktsplaneavdelningen Anders Petersson, omsorgs- och äldrekontoret Christer Gunnarsson, utbildningskontoret Foton Christine Ericsson, kultur- och fritidskontoret Där inget annat anges miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens bildarkiv Gunnar Elfström, stadsantikvarie Marianne Lindh, VD Linköping City Tryck Johan Rustan, VD Arenabolaget Elanders i Sverige AB, 2014

3 3 Innehåll Inledning...4 Handel, turism och besöksnäring...19 Mer och bättre innerstad...4 Offentliga verksamheter...21 Stad är ett gemensamt ansvar...4 Hållbar tillgänglighet...23 Tillägg till Översiktsplan för staden Linköping...4 Stad tar tid...27 Läsanvisning Utveckling av stadskärna och innerstad...30 Sammanfattning...6 Stadskärnan och den utvidgade stadskärnan...30 Innerstaden - den gemensamma resursen...6 Den utvidgade innerstaden...32 Vad är innerstadskvaliteter...6 Grundprinciper Handlingsprogram...42 Övergripande struktur...6 Utveckling av strategiska stråk...42 Nya förhållningssätt...7 Program för delområden...42 Byggnader, verksamheter och stadsrum i samverkan...7 Samordning av projekt...46 Handlingsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Linköping Mer och bättre innerstad...8 Definition av innerstad...8 Innerstaden som råvara för utveckling...9 En växande stad behöver en växande kärna...9 Stadskvaliteter...10 Rumsligt kapital Utveckling av stadskvaliteter...12 Grundläggande principer...12 Övergripande struktur...13 Struktur utvidgad innerstad...15 Stadsrum för människor Riksintressen i den utvidgade innerstaden...56

4 4 Inledning Mer och bättre innerstad Linköping växer. Antalet invånare i kommunen har just passerat och siktet är inställt på invånare. En utbyggd Ostlänk stärker Linköpings position både i östgötaregionen och i en utvidgad stockholmsregion. Detta innebär samtidigt en konkurrensmässig utmaning. I Sverige och internationellt är attraktiva innerstadsmiljöer eftertraktade. Stadskvaliteter är därför ett viktigt konkurrensmedel. Med utgångspunkt i detta presenterar Utvecklingsplan för Linköpings innerstad strategier för att långsiktigt öka stadens attraktivitet. Huvudverktyget för detta är mer och bättre innerstad. Syftet med planen är att Ge riktning för kommande beslut och planer Vara underlag för dialog och möjliggöra ett brett ansvarstagande för stadens alla aktörer Utgöra ett styrdokument för C Linköping Stad är ett gemensamt ansvar Stadskvaliteter kan inte skapas av enskilda aktörer utan är något som utvecklas och vårdas av många parter i samverkan. Framgång förutsätter gemensamma visioner, förhållningssätt och riktlinjer för det kontinuerliga arbetet. Att skapa stad och innerstadskvaliteter tar tid och sker genom åtgärder och tillägg både nu och i framtiden. Alla projekt och idéer om bebyggelse, gator, kollektivtrafik mm måste ses i relation till huruvida de bidrar till detta. Fokus blir då på mellanrummen, det handlar om såväl de fysiska mellanrummen i staden som gränsområden mellan olika verksamheter, förvaltningar och huvudmannaskap. Strategier och utgångspunkter måste skifta från att bevaka egna intressen till att bidra till en gemensam helhet. Tillägg till Översiktsplan för staden Linköping Föreliggande Utvecklingsplan för Linköpings innerstad är ett tillägg till den gällande översiktsplanen för staden Linköping. Den utgår från de övergripande strategierna i översiktsplanen: Rundare, tätare och mer sammanhängande stad Hållbar tillgänglighet Attraktiva parker, mötesplatser och gaturum Utvecklingsplan för Innerstaden + Här är vi nu Utarbetande Bearbetning Justering UTav SAMRÅD av av ANTAGANDE STÄLLNING tillägg tillägg tillägg Planprocessen. Utvecklingsplan för Linköpings innerstad kommer att behandlas enligt Plan- och Bygglagen med samråd och utställning samt antagande i kommunfullmäktige. Därefter ska utvecklingsplanen ge inriktning för beslut och åtgärder som berör innerstaden samt utgöra styrdokument för C Linköping. Utvecklingsplan för Linköpings innerstad innehåller vissa förslag till förändringar av markanvändning i förhållande till Översiktsplan för staden Linköping. Dessa listas nedan. Avsikten är att bekräfta dessa förslag till förändringar i samband med aktualitetsprövning och uppdatering av Översiktsplan för staden Linköping. Trafikverket genomför en Komplettering till järnvägsutredningen Ostlänken genom centrala Linköping, sträckan Malmskogen-Glyttinge. Syftet är att utreda hela Ostlänkens sträckning genom centrala Linköping samt möjligheten att förlägga järnvägen under mark genom Linköping. Linköpings kommun har i sitt

5 5 yttrande till Trafikverket förordat korridoralternativ C, där Ostlänken och Södra Stambanan förläggs i tunnel genom centrala Linköping. Samrådshandlingen av Utvecklingsplan för Linköpings innerstad utgår från en passage av både Södra stambanan och Ostlänken i tunnel under centrala Linköping. Utbyggnadsområde V14 Steninge (icke störande verksamheter) föreslås istället på lång sikt vara ett möjligt utvecklingsområde för innerstaden. Industrigatans funktion som yttre ring flyttas på sikt utåt till Tornbyvägen. Detta kommer att utredas närmare i trafikplan för innerstaden och stadskärnan. Wahlbecks industriområde utvecklas som företagspark med blandning av verk samheter, bostäder och service. Läsanvisning I utvecklingsplanen används två centrala begrepp, stadskärnan respektive innerstaden. Med stadskärnan avses det område som idag avgränsas av Vasavägen, Östgötagatan, Drottninggatan och Hamngatan. Inom stadskärnan finns den högsta koncentrationen av handel, restauranger, kulturutbud och kommersiella lokaler. Det vill säga kommunens ekonomiska och administrativa kärna. I utvecklingsplanen föreslås stadskärnan utvidgas över Stångån och inkludera kvarteren kring den nya stationen. Begreppet innerstaden i denna plan avser inte den statistiska stadsdelen Innerstaden utan ett utvidgat område runt stadskärnan som har potential att utveckla innerstadskvaliteter, se vidare kapitel 1. Illustrationer är schematiska och ska inte tolkas definitivt. Avsikten att ange en inriktning och angreppssätt. Översiktsplan för staden Linköping finns att läsa på Linköpings kommuns hemsida ( Innerstaden är allas stad. En gemensam resurs för alla linköpingsbor inte bara de som bor och arbetar här. Den rymmer Linköpings historia och identitet.

6 6 Sammanfattning Innerstaden - den gemensamma resursen Vad är stadskvaliteter? Innerstaden är en gemensam resurs för alla linköpingsbor inte bara de som bor En grundläggande egenskap för stadskärna och innerstad är att den byggs upp och arbetar här. Den bär Linköpings historia och identitet. kring ett sammanhängande gatunät som gör det lätt att hitta och orientera sig. Innerstaden innehåller såväl materiella som immateriella värden. Gator, torg, Torg, platser och parker är viktiga allmänna mötesplatser. Bebyggelsen är tät och byggnader och utbud inom handel och kultur ger olika former av materiella vär- bildar tydliga gaturum med entréer direkt mot gatan. Men stad skapas inte bara den. Till de immateriella hör historia, tradition och begrepp som hemstad. av hur husen, gatorna och torgen formas utan också av vilket innehåll de fylls med. Bostäder, arbetsplatser och publika verksamheter blandas inom kvarteren. Staden är allas och innehåller upplevelser och uppfyller behov för alla. I staden är det tydligt vad som är privat och vad som är offentligt. Grundprinciper I utvecklingen av Linköpings innerstad används fyra begrepp. Förena delområden förenas med hjälp av nya gator och stråk. De skapar till sammans en större innerstad. Innerstad, idag invånare inom det markerade området. Stadskärnan rödmarkerad. Utvidgad innerstad, ambition invånare.utvidgad stadskärna rödmarkerad. Blanda vid utveckling av ett delområde tillförs de funktioner som saknas för att skapa en varierad stadsmiljö med både bostäder, arbetsplatser och publika verksamheter. Förnya befintliga byggnader, stadsrum och verksamheter förändras eller nya Ett framtida Linköping med invånare ska erbjuda en större innerstad. Idag bor drygt linköpingsbor i delar som kan betraktas som innerstad inte alla med tillräckliga stadskvaliteter. En stark stadskärna och innerstad är viktig för hela kommunens konkurrenskraft. Ambitionen är att invånare ska kunna bo med innerstadskvaliteter. För att möjliggöra detta måste Linköpings innerstad utvidgas och stadskärnan stärkas. tillkommer för att stärka innerstadskvaliteterna. Koppla utveckling av stråk som förbinder hela Linköpings stad med innerstaden.

7 7 Övergripande struktur Linköpings innerstad består idag av många delområden som vuxit fram utan relation till varandra. I utvecklingsplanen föreslås att innerstadens delområden utvecklas så att innerstaden kan växa utåt. Stadsdelar förenas genom att skapa ett sammanhängande gatunät. Delområden och stadsdelar bildar en större innerstad. Samtidigt ska stadsdelarnas olika karaktärer och identiteter bevaras och utvecklas. Innerstaden har förutsättningar att växa brett både åt norr, öster och söder. Åt väster är det något svårare men Malmslättsvägen bildar stomme för en successiv utbyggnad. av dygnet. Även mindre kvarters- och gatuplanteringar är viktiga för såväl trivsel som växt- och djurlivets behov av en sammanhängande grönstruktur. En levande innerstad är beroende av sitt innehåll. Grundläggande är en blandning av bostäder och arbetsplatser. Stadslivet är beroende av en stark handel, ett rikt kulturutbud samt service i form av utbildning, barnomsorg, fritidsaktiviteter, vård och omsorg. Inriktningen är därför att skapa fler handelslägen i den utvidgade stadskärnan och erbjuda en större blandning av bostäder, arbetsplatser, handel, kultur och restauranger. Stadskärnan ska ge plats för tillfälliga evenemang och permanenta upplevelser. Alla innerstadsgator kan dock inte vara aktiva och fyllda med verksamheter i bottenvåningarna, inte ens i de mest centrala delarna. Utvecklingen av innerstaden fokuseras därför kring utvalda stråk som kopplar stadskärnan till innerstadens Nya förhållningssätt stadsdelar. Här samlas målpunkter och verksamheter i bottenvåningar. I utvecklingen av Linköpings innerstad ska alla projekt och beslut ha som utgångspunkt att bidra till mer och bättre innerstad. Stad kan inte skapas av enskilda aktörer utan är något som utvecklas och vårdas av många parter i samverkan. Utgångspunkten för utvecklingen är därför att bidra till en gemensam helhet och inte att bevaka egna intressen. Byggnader, verksamheter och stadsrum i samverkan En levande och energirik innerstad skapas genom att stadsrum, byggnader och verksamheter samverkar. Innerstaden hålls ihop av ett sammanhängande gatunät med strukturerande huvudgator och finmaskigare lokalgator. Gatorna ger plats för förflyttning mellan stadens målpunkter, men också för möten och andra aktiviteter. Gaturummet stärks av bebyggelse med många entréer, uttrycksfulla fasader och bottenvåningar där verksamheten har kontakt med gatan. I innerstaden använder människor olika färdmedel, vilket berikar och befolkar gaturummet. Gående och cyklister bidrar till ett fokus på människans skala i gatumiljön. Kollektivtrafikens hållplatser skapar stadsliv och är en tillgång i stadsmiljön. Innerstadens parker och torg är viktiga mötesplatser. Dessa bör fyllas med funktioner som attraherar flera målgrupper och aktiverar rummet under olika delar Handlingsprogram Utvecklingsplanen avslutas med ett handlingsprogram. Där listas de utredningar och program som behövs i ett första steg i utvecklingsplanens genomförande. Mer och bättre innerstad skapas genom En ökad blandning av bostäder, arbetsplatser och publika verksamheter i varje kvarter Gemensamma visioner och samordnade insatser mellan olika aktörer Att varje projekt och idé ses i ett större sammanhang Att utgångspunkten ändras från att bevaka egna intressen till att bidra till en gemensam helhet

8 8 1. Linköping Mer och bättre innerstad Definition av innerstad I denna plan definieras innerstadens kvaliteter med hjälp av ett antal egenskaper: Innerstadens bebyggelse är tät. Byggnaderna skapar tydliga väggar i gaturum- Definition av innerstad Form met och entréer vänds mot gatan. I innerstaden finns en klar gräns mellan det - Täthet som är privat och det som är offentligt. Det offentliga får uttryck i stadsrum som - Sammanhängande gatunät gator, torg och parker. - Tydliga gaturum med entréer mot gatan Innerstaden karakteriseras dock inte bara av form utan även av innehåll. Den - Medvetet formgiven relation mellan gatans bredd och husets höjd har ett blandat innehåll, det vill säga flera funktioner i en mer eller mindre tät - Avgränsade torg, platser och parker integration. - Lokaler för olika verksamheter i bottenvåningar Innerstaden är allas och innehåller därmed målpunkter för alla och inte bara de boende eller arbetande i området. Innerstaden har en kärna stadskärnan. Den präglades av samhällets offentliga Innehåll - Innehåller målpunkter för alla institutioner och viktiga vardagliga funktioner som boende, arbete, hantverk och - Blandade funktioner - bostäder, arbetsplatser, handel, kultur och service handel. - Olika trafikslag i gaturummen Innerstaden med stadskärnan har vuxit fram under lång tid.

9 1. Linköping Mer och bättre innerstad Innerstaden som råvara för utveckling I Sveriges storstadsregioner råder det brist på innerstäder och stadskärnor. I stockholmsregionen med över 2 miljoner invånare finns bara sex stadskärnor även om den minsta Vaxholm räknas in. I en större region, från Uppsala till Linköping, finns det bara fjorton stadskärnor. En stad med en historisk stadskärna som integreras och blir tillgänglig i en storstadsregion, får ett speciellt värde. Rätt hanterade blir stadskärna och innerstad en potential för utveckling en råvara i kunskapssamhället där livsmiljö i vid mening är avgörande för privata val av bosättning och utbildning samt för näringslivets investeringsbeslut. En stark stadskärna och innerstad är viktig för hela kommunens utveckling. Linköping ligger längst söderut i en förstorad Stockholmsregion. Linköping representerar dock inte en regional periferi. Med mått som kunskap och kreativitet är Linköping en stark nod i den regionala strukturen. Dessa kvaliteter i kombination med en attraktiv livsmiljö i innerstaden gör Linköping konkurrenskraftig. Idag bor det drygt linköpingsbor inom den ljusare ytan. Dagens stadskärna är markerad i rött. En växande stad behöver en växande kärna Linköping tillhör de få kommuner där den centrala tätorten har haft en betydande tillväxt. Ambitionen är att denna tillväxt fortsätter och att den sker med ett stort mått av stadskvaliteter. Med en sådan ambition är det rimligt att sträva efter att det i ett Linköping med invånare bor i staden varav med kvaliteter som kan betraktas som innerstad. Detta är en utmanande ambition. Idag bor drygt linköpingsbor i delar som kan betraktas som innerstad inte alla med fullgoda stadskvaliteter. Ambitionen förutsätter att stadskvaliteter måste prägla alla projekt som berör innerstaden och dess gränsområden. De tillkommande boende sker inte bara genom nya bostäder utan genom att innerstaden utvidgas i befintliga områden. Förutom den växande innerstaden finns ett antal stadsdelscentra som är viktiga för Linköping, de behandlas dock inte i den här planen. Ambitionen är att en utvidgad innerstad ska ge möjlighet till boende för invånare. Utvidgad stadskärna är markerad i rött. 9

10 10 1. Linköping Mer och bättre innerstad Stadskvaliteter Rumsligt kapital Det råder idag en ny syn på den blandade stadsmiljön. Såväl i Sverige som internationellt framstår innerstadsmiljöer som attraktiva och eftertraktade. Stadskvaliteters attraktivitet avspeglas i försäljningspriser för bostäder i innerstadslägen. Barnfamiljer i Sverige väljer i allt högre grad att bo kvar i stadsmiljön. Förskolor och skolor efterfrågas i innerstadslägen. Konsultföretagen Evidens och SpaceScape har gjort en analys och funnit att sju rena stadsbyggnadskvaliteter genererar 90% av priset för en bostad. Dessa sju kvaliteter är: Närhet till City Tillgång till spårstation Tillgång till gång-gatunät Tillgång till urbana verksamheter Tillgång till park Närhet till vatten Kvartersform 90 % av de ovan nämnda kvaliteterna har med täthet att göra. Tätheten består av boendetäthet, arbetandetäthet och entrétäthet. Det pågår motsvarande studier avseende aspekter som värderas för lokalisering och prissättning av arbetsplatser. Även här kommer de urbana kvaliteterna och tätheten att få stor betydelse. Kultur i olika former värderas allt högre som en integrerad del i innerstadens utbud. Kulturen är ett besöksmål i sig men bidrar också till den samlade värderingen av den urbana kvaliteten. Tillgänglighet

11 1. Linköping Mer och bättre innerstad Täthet 11 Rumsligt kapital För att behålla och utveckla innerstadsområden finns tre rumsliga grundförutsättningar, enligt Spacesyntax analysmetod. 1. Tillgänglighet hur tillgängliga olika gator och platser är i stadens struktur. 2. Täthet vilken täthet av människor i form av boende och arbetande som finns i stadens kvarter och byggnader. 3. Gränssnitt är ett mått på hur många aktiva och utåtriktade entréer för bostäder, verksamheter, kultur och service som finns längs med olika gator. Tillsammans beskriver dessa värden ett rumsligt kapital som ligger till grund för stadslivet idag och för dess framtida utveckling. En analys av dessa tre rumsliga grundförutsättningar och det samlade rumsliga (spatiala) kapitalet genomfördes för centrala Linköping Bilderna ger en god beskrivning av dessa värden även sju år senare. Den rumsliga intensiteten i en stad varierar. Alla gator är inte lika fulla av stadsliv. Denna variation mellan hög intensitet och mer lugn i stadens offentliga miljöer är en Gränssnitt kvalitet och en förutsättning för ekonomisk hållbarhet. Det är därför viktigt att satsningar som ska skapa stadsliv görs i strategiska lägen där de gör störst nytta. Det rumsliga kapitalet i stadskärnan och innerstaden kan öka genom att fortlöpande verka för att stärka de tre grundförutsättningarna. En ny järnvägsstation öster om Stångån Kinda kanal ger därutöver helt nya förutsättningar att skapa mer rumsligt kapital.

12 12 2. Utveckling av stadskvaliteter Grundläggande principer I en utveckling med att utvidga innerstaden och stärka stadskvaliteterna används fyra centrala begrepp Förena, Blanda, Förnya och Koppla. Blanda innebär att i varje förändring och projekt överväga vilka funktioner som saknas och som behöver tillföras för att få attraktivitet och balans i stadens offentliga rum. Målet är att uppnå blandning av olika funktioner inom varje delområde så som bostäder, arbetsplatser, mötesplatser, handel och service. Det kräver insikter om drivkrafter och villkor för etablering av olika typer av verksamheter. Förnya innebär att befintliga byggnader, stadsrum och verksamheter förändras eller att det skapas nya. Förnyelsen ska alltid bidra till att stärka och skapa innerstadskvaliförena innerstadens olika stadsdelar med teter. Den ska bidra till helheten i innerstaden. varandra och med omgivande delområden för att skapa en större och mer sammanhållen innerstad. Det kan ske genom att utveckla gränsområden som skiljer olika delar genom Koppla innebär t.ex. att aktiva barriärer som t.ex. stora vägar. Det stråk förenar innerstaden med kan också ske genom att utveckla och områden utanför. Dessa får då stärka ett stråk som går genom de båda stadsdelarna. en större närhet och tillhörighet till innerstaden. Så stärks och hålls hela staden samman.

13 2. Utveckling av stadskvaliteter Övergripande struktur Det är en utmaning att uppnå målsättningen Linköping invånare där ett stort flertal kan bo och verka i en innerstadsmiljö. Den förutsätter att alla möjligheter att skapa och upprätthålla innerstad tas tillvara. Idag präglas stadskärna, innerstad och intilliggande stadsområden av en uppdelning i delområden. Utöver det finns ett antal odefinierade gränsområden utan stadskvaliteter. Detta innebär en betydande resurs för utveckling med hjälp av de tidigare presenterade ledorden förena, blanda, förnya och koppla. I kombination med det historiska arvet samt kvaliteter i stadskärnan utgör detta grunden för en framtida innerstad som motsvarar kommunens ambition. Till detta kommer utvecklingen av en ny station på östra sidan av Stångån Kinda kanal. Framgång i utveckling av innerstad bygger på en successiv process där befintliga områden förnyas och nya delar läggs till i direkt anslutning till de befintliga. Det vill säga en successiv utvidgning av innerstadsmiljön i flera geografiska riktningar. Mot denna bakgrund föreslås en övergripande struktur för utveckling av Linköpings innerstad åt norr, öster och söder. Utvecklingen åt norr och öster är starkt beroende av formerna för Ostlänkens Utveckling av Linköpings innerstad sker i en zon norr, öster och söder om en och Stambanans passage genom Linköping. Trafikverket genomför en Komplet- stärkt stadskärna. Åt väster kopplas innerstaden genom starka kommunikationer tering till järnvägsutredningen Ostlänken genom centrala Linköping, sträckan och utveckling av noder. Malmskogen-Glyttinge. Syftet är att utreda hela Ostlänkens sträckning genom centrala Linköping samt möjligheten att förlägga järnvägen under mark genom staden. Linköpings kommun har i sitt yttrande till Trafikverket förordat korridoralternativ C, där Ostlänken och Södra Stambanan förläggs i tunnel genom centrala Linköping. Samrådshandlingen av Utvecklingsplan för Linköpings innerstad utgår från en passage av både Södra stambanan och Ostlänken i tunnel under centrala Linköping. Den övergripande strukturen bekräftar att villkoren för utveckling åt väster skiljer sig åt från övriga riktningar. Här går det inte att direkt bygga innerstaden vidare. Samband skapas dock med bl.a. universitetet genom tydliga stråk och med en utveckling av noder längs Malmslättsvägen. Övergripande inriktning för utveckling av Linköpings innerstad - Utgångspunkten för alla beslut är att skapa mer och bättre innerstad - Stadskärnan stärks och innerstaden utvidgas - Alla projekt och idéer ses i relation till om de bidrar till mer och bättre innerstad - Utgångspunkten skiftar från att bevaka egna intressen till att bidra till en gemensam helhet 13

14 14 2. Utveckling av stadskvaliteter

15 2. Utveckling av stadskvaliteter 15 Struktur utvidgad innerstad Sammanlänkning av stadsstruktur Förnyelse i befintlig struktur Linköpings innerstad består av många delområden som vuxit fram Förtätning med ytterligare bostäder och verksamheter som stärker vart och ett för sig utan tydliga kopplingar till varandra. Infarter och stadslivet. Nya byggnader infogas i strukturen gällande placering biltrafiknät har uttrycket av trafikleder långt in i staden vilket skapar barriärer och volym. Inom de markerade områdena kan det handla om förtydligande och och avgränsar områden från innerstaden. Genom utveckling av innerstadens förstärkande av befintliga parkrum. Förnyelse inom andra delar av innerstaden gränsområden förenas olika delar med varandra och innerstaden ges möjlighet kommer också att bli aktuell. att sträcka sig utåt. Stadsdelar förenas genom att barriärer överbyggs och ett kontinuerligt gatunät skapas. Stadsdelarnas olika karaktärer bevaras och vidare- Torg och Platser utvecklas. Stadens torg är en gemensam resurs som tillhör alla och ger möjlighet för möten och samtal. Torgen ska kunna rymma många olika Strategiska stråk aktiviteter såsom marknad, evenemang, uteserveringar, sittplatser och utrymme Gränsområden fogas till innerstaden genom att koncentrera för varuleveranser. Olika torg och platser ges olika karaktär och identitet. utvecklingen kring strategiska stråk som tydligt kopplar till stadskärnan. Målpunkter och lokaler i bottenvåningen fokuseras till dessa stråk. Centrala parker av stor betydelse Kvalitativa parker, gröna torg, kvarters- och gatuplanteringar är Samlad omvandling viktiga för utvecklingen av Linköpings innerstad. De markerade Innerstaden utvecklas genom omvandling av verksamhetsområden parkerna är centrala parker av stor betydelse enligt Översiktsplan för staden och spårområden. En passage för Ostlänken och Stambanan i tun- Linköping. Inom innerstadens stadsdelar stärks och utvecklas även närparker som nel genom Linköping öppnar stora utvecklingsområden för Linköpings innerstad. kompletterar utbudet och ger god tillgänglighet för boende i innerstaden. Strukturell förnyelse av gator och byggnader Rekreativa samband Förnyelse med nya gatulänkar skapar ett kontinuerligt gatunät Rekreativa stråk, som Stångå- och Tinnerbäcksstråket, binder som binder samman delområden. Förnyelse genom komplettering med nya byggnader som bidrar till innerstadskvaliteter genom placering i gatuliv, samman innerstaden med ytterområdenas större strövområden, stadsskogar och stadsnära naturmiljöer. entréer mot gatan och lokaler i bottenvåningar i strategiska lägen. Gång- och cykelbroar Gång och cykelbroar skapas i strategiska lägen över Stångån Kinda kanal för att möjliggöra innerstadens expansion och knyta innerstadens stadsdelar till varandra.

16 16 2. Utveckling av stadskvaliteter Stadsrum för människor Gator och torg Strategiska stråk som utvidgar innerstaden Innerstaden hålls ihop av ett sammanhängande gatunät med strukturerande Städer har traditionellt utvecklats utifrån strategiskt betydelsefulla stråk och huvudgator och finmaskigare lokalgator. Gatorna ska ge plats för förflyttning mötesplatser. De är bärande element i staden. Utvecklingen av innerstaden i mellan stadens målpunkter, men också för möten och andra aktiviteter. Gatorna Linköping föreslås koncentreras kring ett antal sådana strategiska stråk. Dessa hänger samman och kopplas till varandra med en kontinuitet, tydlighet och korta förbinder stadskärnan med den expanderande innerstaden och till större om- korsningsavstånd. Detta möjliggör siktlinjer genom bebyggelsens kvartersstruk- vandlings- eller förtätningsområden i innerstadens gränsområden. Utveckling av tur. En orienterbarhet och tydlighet i den utvidgade innerstaden skapas. Genom stråken är ett verktyg för stadsbyggandet och bör ske samtidigt eller helst före ut- gatans och angränsande fasaders samverkan sker en rumsbildning. Ett gaturums vecklingen i gränsområdet. Ett exempel på strategiskt stråk är Platensgatan som proportioner förhållandet mellan gatans bredd och husens höjd avgör hur kopplar planerad bebyggelse i Övre Vasastaden och Steninge med stadskärnan. gaturummet upplevs. Stråken ska koppla gamla och nya målpunkter och mötesplatser. Exempel Gaturummen utgör tillsammans med parker, torg och övriga platser stadsrum på sådana är kulturbyggnader, samhällsservice, parker, offentliga platser och för vistelse och stadsliv och ska fungera och utformas därefter. De ska också ut- kommunikationspunkter. Inriktningen är således att samla aktiviteter och rörelser formas så att fotgängare prioriteras. Trottoarer, cykelbanor och övergångsställen i huvudstråk för att koncentrera stadslivet och ge ett bättre underlag för butiker, ska signalera denna prioritet och körbanor anpassas för att hålla nere hastighet caféer och andra verksamheter. En aktiv och upplevelserik stadsmiljö är också och göra bilister medvetna om de mjuka trafikslagen. viktig för att förstärka innerstadens konkurrenskraft i förhållande till externhandeln. Stadens torg är en gemensam resurs som tillhör alla och är viktiga sociala För att skapa olika identitet på stråken är det intressant att utveckla dem med mötesplatser. Många av stadskärnans torg och platser har en lång historia och olika karaktär och innehåll som tar utgångspunkt i stadsdelens karaktär och be- stor betydelse för hela stadens identitet. Det är väsentligt att torgen upplevs som fintliga kvaliteter. välkomnande, trygga och användbara för alla medborgare och över dygnets alla timmar. De ska kunna rymma många olika funktioner så som marknad, evenemang, Byggnader och stadsrum i samverkan uteserveringar, sittplatser och även utrymme för varuleveranser. Omgivande bebyg- En levande stadsmiljö skapas också i samspel mellan det offentliga och privata, gelse förväntas innehålla funktioner som stödjer ett attraktivt stadsrum. mellan byggnad och gata. Byggnaderna ska placeras i gatuliv så att distinkta Linköpings torg och platser bör ges olika karaktär och identitet. gaturum bildas. Här sammanfaller en effektiv markanvändning med klassiska europeiska stadskvaliteter. En sådan placering av byggnaderna leder ockå till Parker en drivkraft för stadens utveckling en tydlig gräns mellan den offenliga gatan och privata gården. Staden bör också En större, tätare och mer sammanhållen innerstad innehåller attraktiva parker. När innehålla ett fåtal fristående byggnader, både för att skapa variation och som svar fler människor ska dela på samma yta behövs nya parker och de befintliga ut- på samhällets behov av symbolbyggnader. En stadsgata eller ett torg behöver vecklas. Även mindre kvarters- och gatuplanteringar är viktiga. Notera att enstaka varma väggar vilket bildas av entréer, uttrycksfulla fasader och öppna bottenvå- träd eller grupper av träd har stor betydelse för gaturum, torg och platser. Typiskt ningar för kontakt mellan inne och ute. för Linköping är att stor del av innerstadens grönska finns på kvartersmark. Träd i öppningar i kvartersbebyggelsen bidrar med grönska till de gemensamma gaturummen. Detta är ett karaktärsdrag som nya stadskvarter ska inspireras av. Stadens grönska motverkar luftföroreningar, upplevelsen av buller, förhöjda tem-

17 2. Utveckling av stadskvaliteter Konceptuella idéer från workshop kring utveckling av Platensgatan som strategiskt stråk för att koppla planerad bebyggelse i Övre Vasastaden till stadskärnan. 17

18 18 2. Utveckling av stadskvaliteter peraturer och hjälper till att fördröja och rena dagvatten. Det finns också en tydlig koppling mellan människors hälsa och närhet till grönska. Större stadsparker och gröna parksamband för rekreation föreslås stärkas i innerstaden. Inom innerstadens stadsdelar stärks och utvecklas ett antal mindre närparker som kompletterar utbudet och ger god tillgänglighet för boende i innerstaden. Gröna rekreativa stråk, som Stångå- och Tinnerbäcksstråket, binder Inriktningar för byggnader Byggnader i Linköpings innerstad ska bidra till stadsmiljön genom - alla entréer placeras mot gatan - placering i huvudsak i gatulinjen samman innerstaden med ytterområdenas större strövområden, stadsskogar och - tydlig gräns mellan vad som är offentligt och privat stadsnära naturmiljöer. - utformning av öppna bottenvåningar för kontakt mellan ute och inne, Parkerna ska vara integrerade i stadsstrukturen och fungera som samlande stadsrum. Parkerna ges väldefinierade gränser och entréer för att göra tydligt att de är offentliga platser. De ska också ges en kvalitet och ett innehåll så att de upplevs som just parker och inte överbliven grönska. De utformas för att skapa mellan privat och offentligt - uttrycksfulla fasader som bidrar till variation och upplevelse - vegetation på kvartersmark som bidrar till stadens grönska ett brett utbud av funktioner i innerstaden såsom picknick, promenad, grön oas, blomsterprakt, sällskapslek, mötesplats, vinterlek m.fl. I utvecklingen av parker är gynnsamt mikroklimat, blandning av funktioner för olika åldrar, tid på dygnet och Inriktningar för stadsrum årstider viktiga aspekter att utgå ifrån. Parkmiljöer med förutsättningar för tillfälliga I utvecklingen av stadsrum i Linköpings innerstad ska evenemang och arrangemang ska finnas i innerstaden. - den gående människans sinnesupplevelser vara utgångspunkten För ett effektivt markytnyttjande behövs nya lösningar som rymmer många funktioner inom en yta. En skolgård kan till exempel öppnas som park för allmänheten då skolverksamheten inte pågår. Parkmiljöer utformas i första hand för sociala aktiviteter, men utformas sam- - funktioner som överlappar varandra i tid på dygnet och året blandas - mikroklimatets betydelse för vistelsekvalitet beaktas tidigt så att de kan vara livsmiljö för djur och växter samt fördröja dagvatten. - rummen utformas med avseende på kvalitet och livslängd Dagvatten kan utnyttjas för att skapa vatteninslag i parkmiljöer och stadsrum. - blandade funktioner för olika åldrar och målgrupper eftersträvas Ett uppdaterat stadsmiljöprogram som behandlar den utvidgade innerstaden ska tas fram. Stadsmiljöprogrammet ska bland annat behandla stadens torg och parker med allmänna inriktningar samt principer för utveckling av olika karaktärer. Arbetet med ett grönstrukturprogram har påbörjats. Se vidare handlingsprogram i slutet av dokumentet. - stråk vara tydliga och platser överblickbara

19 2. Utveckling av stadskvaliteter 19 Handel, turism och besöksnäring Stadens roll som handels- och mötesplats Stadskärnan är historiskt en mötesplats. I samspelet mellan stad och land var det till staden som man for för att handla, uppsöka myndigheter och samhällsservice. Staden erbjöd också nöjen och kultur som saknades på landet. Med utvecklingen av bilsamhället har stadskärnans och innerstadens roll som handels- och mötesplats förändrats. I stadsbygdens utglesning och funktionsuppdelning har det uppstått externa handelsplatser och köpcentrum. Detta har inneburit både komplement och konkurrens för den inre staden. Externhandel och köpcentrum är nu föremål för en konceptuell utveckling. Från att ha haft fokus på exponering och försäljning av varor till lägre priser i enkla lokaler handlar det allt mer om kundupplevelser. Externhandel och köpcentrum vill efterlikna stadskärnornas funktion av mötesplats med inslag av bl.a. nöje och kultur men också inslag av grönska och park. Man ska inte bara hämta varor som man på förhand har bestämt sig för att köpa utan kunderna ska stanna längre, shoppa och mötas se och synas. Shopping och stora arenor för sport och evenemang söker samverkan som i Hyllie, Malmö och Arenastaden, Solna. Shoppingturismen i Sverige ökar. Man reser specifikt för att besöka vissa köpcentrum. Dessa har blivit varumärken och resmål i sig själva. Ytterligare en framtidstendens som framhålls av Handelns Utredningsinstitut är den integrerade handeln handel, bostäder och kontor nära varandra som en stadsdel. Det blir också större fokus på restauranger, service och tjänster, mer än varor. Denna utveckling kan ses som både möjlighet och hot för stadskärna och innerstad. Möjligheter ligger i att utvecklingen bekräftar kraften i stadskvaliteterna. Det är ju dessa som externhandel och köpcentrum strävar att efterlikna. Stads- Utveckling av Linköpings stadskärna som handelsplats och besöksmål kärnans blandade utbud av upplevelser och aktörer tillsammans med den rika Beskrivna hot och möjligheter gäller även Linköping trots traditionen som stark kulturmiljön och stadens mötesplatser är en styrka. Hotet ligger i att stadskärnan handelsstad. Stadens handelsområdena har olika karaktär och kompletterar har ett splittrat huvudmannaskap och ofta inte har samma kraft i marknadsföring varandra. och gemensamma beslut om investeringar och drift. Olika parter har olika målbil- Detaljhandeln i Linköpings city omsatte cirka 2,1 miljarder kronor år 2012, vilket der och ekonomier. Synergier skapas inte med automatik utan måste uppmuntras innebar en nollutveckling sedan Under de senaste fem åren har detaljhan- och implementeras. deln i Linköpings kommun ökat med 17 %, vilket är bättre än rikets utveckling på 14 %. Ökningen kan sättas samman med etableringar i externa lägen men också

20 20 2. Utveckling av stadskvaliteter framförallt med de satsningar som gjorts i stadskärnan under perioden. Linköping Stångån Kinda kanal med sitt attraktiva årum bidrar dessutom endast lite till som destination är inne i en stark tillväxtfas inom såväl affärsturism som privat- kvaliteterna i stadskärnan. Befintliga konferensanläggningar har begränsade re- turism. Under 2012 omsatte turismen i Linköpings kommun 1,2 miljarder kronor surser för större arrangemang och ligger avskilt från övrig offentlig miljö i staden. vilket är + 16,1 % jämfört med föregående år. Uppdelningen i geografiska zoner ska successivt försvinna i samband med att Som handelsplats och besöksmål försvagas dock stadskärna och innerstad av den nuvarande zonindelningen med Ågatan som renodlat restaurangstråk, kulturen koncentrerad till området runt domkyrkan, slottet, Biskopsparken och teaterparken samt handeln koncentrerad till city. stadskärnan utvecklas.

21 2. Utveckling av stadskvaliteter AFFÄRSPLAN FÖR stadskärnan Stadskärna och innerstad har goda förutsättningar att utvecklas. Organisationer och kompetens finns bland annat genom bolaget CitySamverkan. Arbetet med tydliga visioner, målbilder och samordnade insatser kan stärkas genom CitySamverkan. En samordning av initiativ och insatser bör samlas i en affärsplan där åtgärder, ansvar och finansiering definieras. Med en sådan kan stadskärna och innerstad bli ett verksamt komplement till övrig handel och evenemangsutbud som tillsammans gör Linköping konkurrenskraftigt på handels- och besöksmarknaden. 21 Offentliga verksamheter Nära tillgång och hög tillgänglighet till offentlig service är viktigt för att skapa en attraktiv innerstad. Offentliga lokaler som bibliotek, skolor, museer och vårdcentraler är betydelsefulla mötesplatser och målpunkter som genererar liv och rörelse. Dessa målpunkter bör placeras strategiskt och utformas i syfte att stärka stråk, skapa rörelser och bidra till stadsrummet. KULTUR Kultur i bred bemärkelse är en viktig del i ett socialt hållbart samhälle och för samhällsutvecklingen. Ett rikt kulturutbud bidrar till möten mellan människor och till en levande stad under större delar av dygnet. Kulturell hållbarhet innebär att respektera, bevara och stödja kulturell mångfald samt vårt kulturarv. Det innebär också en öppenhet för utveckling av kulturen och det som är nyskapande, annorlunda samt avvikande. I takt med att staden växer kommer kommunens kulturarenor att behöva expandera och kompletteras. Placering av dessa viktiga målpunkter i förhållande till stråk är väsentligt. Att integrera kulturarenor med övriga delar i staden och inte skapa ensidiga kluster är en annan viktig utgångspunkt. För ett rikt kulturliv och lokala butiker är utbud av lokaler till låg kostnad väsentligt, något som äldre byggnader i omvandlingsområden i den expanderande innerstaden kan erbjuda. Förutsättningarna för att låta kultur och kulturutövande ta plats i stadsrummen ska stärkas. Stadsrum ska utformas för att stimulera kulturutövande och kulturskapande för både professionella och icke-professionella. Platser för tillfälliga Inriktning handel, turism och besöksnäring evenemang och arrangemang ska finnas i staden. Kultur- och fritidsförvaltningen har definierat behov av ytterligare kulturarenor. - skapa fler A/B/C-lägen för handel i stadskärnan Bland annat finns behov av kulturhus för unga, där ungas kulturverksamhet kan - skapa större blandning av handel, kultur, restauranger samlas på en plats. Det finns även behov av nya lokaler för Passagen, Linköpings - utveckla torghandeln - skapa förutsättningar för tillfälliga evenemang och permanenta upplevelser - marknadsföra stadens samlade utbud konsthall, vilka skulle kunna inrymmas i gamla industrilokaler eller helt nya lokaler. Skola och förskola Skolor och förskolor kräver relativt stora ytor. För att lyckas med lokalisering av grund- och förskoletomter i innerstaden krävs god framförhållning. Förskolor och grundskolor måste ses som en naturlig del i stadsbyggandet. För att integrera bra

22 22 2. Utveckling av stadskvaliteter grund- och förskolemiljöer i stadsbebyggelsen krävs nya tankesätt som innebär boendeformer för äldre och personer med funktionsnedsättning ska integreras så ett effektivare markutnyttjande. Detta innebär nya förhållningssätt med byggnader långt det är möjligt i det ordinära bostadsbeståndet. i flera plan, en andel friyta per barn och samutnyttjande av parker, gaturum och lokaler. Det kan också innebära ett behov av att kompensera genom ökad kvalitet Behovet av särskilda boendeformer ska prövas i samband med detaljplaneläggning av bostäder i den utvidgade innerstaden. på de mindre ytorna och mer resurser. Nya riktlinjer för grundskolor och förskolor i innerstaden tas fram som stöd i utveckling och planering av innerstaden. IDROTT Att ha god tillgång till platser för att utöva spontanidrott och delta i sportaktiviteomsorg, STÖD och SERVICE ter är betydelsefullt ur en rad olika aspekter. I den växande innerstaden behövs Linköpings kommun har flera servicehus med lunchservering och fritidsverksam- nya lösningar för ett effektivt markutnyttjande för ytkrävande fritidsanläggningar. het vilka är viktiga mötesplatser för äldre som bor i innerstaden. Här finns också Genom att kombinera många funktioner kan flera behov rymmas inom en liten yta. ett antal mötesplatser för fritidsverksamhet eller dagverksamhet som riktar sig till Stadens arenor integreras i stadsbebyggelsen med medveten orientering av en- alla äldre i Linköpings kommun. tréer i förhållande till stråk och platser, välutformade och samutnyttjade entrétorg Linköping ska erbjuda äldre likvärdig vård och omsorg oavsett om de väljer att bo och parkeringsanläggningar. Parkering samordnas i allmänna parkeringsanlägg- kvar i det egna hemmet eller i speciella bostäder avsedda för denna grupp. Linkö- ningar. Tillfälliga evenemang kan kräva särskilda arrangemang. Det finns behov av pings kommun ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får samma andra arenor för unga såsom ny idrottshall i innerstaden. Denna kan med fördel möjligheter till goda och fullvärdiga bostäder som andra medborgare. Särskilda samordnas med annan idrottsanläggning. Universitet, SjUKHUSET och staden Linköpings Universitet är internationellt respekterat och har en rad nationella kompetenscentra. Universitetet med sina två campusområden Campus Valla och Campus Universitetssjukhuset är en betydande del i Linköpings identitet. Universitet ser kvaliteter i att finnas i samlade campusområden. En konsekvens av campusmiljöerna är dock att universitet och studenterna inte i någon högre grad är närvarande i stadskärna och innerstad. Det finns sålunda en potential för att stärka och utveckla Linköping som kunskapsstad. Utbytet mellan campusområdena och innerstaden bör kunna öka. Lokaler och evenemang i campusområdena ska i högre grad kunna locka andra än studenter till en mer offentlig tillgänglighet. Utan att förlora kraften i campusmiljöerna kan också nya arenor för kunskap, kultur och tvärvetenskapliga möten skapas i innerstaden. Förutsättningar för studentboende i innerstaden kan öka och därmed utbytet mellan stad och campus. En omfattande ombyggnad av Linköpings Universitetssjukhus pågår för närvarande. Planeringen har utgått från samma typ av synsätt som denna utvecklings-

23 2. Utveckling av stadskvaliteter plan. Det vill säga man försöker skapa mer och bättre innerstad inom sjukhusområdet. 23 Hållbar tillgänglighet Linköpings kommun har ett mål om att vara koldioxidneutralt år Detta ställer Stadskärnans immateriella kvaliteter Identitet i en stad handlar inte bara om det byggda hus, gator, torg och parker. Det handlar också om händelser, traditioner och kulturer. En levande berättelse om staden för dessa immateriella kvaliteter vidare. Berättelsen är viktig när det gäller att lyfta fram Linköping som plats för boende, arbete, investeringar samt för besök och evenemang. Stadskärnans roll i berättelsen är central då den speglar stadens historia och stadskärnan som den kollektiva resursen för hela Linköping. krav på att skapa förutsättningar för hållbart resande. Trafikstrategi för Linköping anger den övergripande inriktningen att öka andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Andelen bilresor ska minska till 40 % från dagens 61 %. För att nå denna färdmedelsförändring krävs åtgärder som ökar attraktiviteten att gå, cykla och åka buss. Det ska vara enkelt att välja dessa hållbara färdsätt. Inom innerstaden är avstånden korta vilket främjar att framförallt gå och cykla. Gatorna i innerstaden är stadsrum för vistelse och stadsliv. En av översiktsplanen för stadens huvudstrategier är att huvudgator innanför yttre ringen ska byggas om till stadsgator. Inriktning offentliga verksamheter Kontinuerligt gatunät i kvartersstruktur Är viktiga målpunkter som genererar liv och rörelse I en stad rör sig människor med en mångfald av färdsätt vilket berikar och befol- Bör placeras strategiskt för att stärka stråk och allmänna platser kar gaturummet. Innehållet i gatan liksom vilket eller vilka trafikslag som trafikerar varje länk varierar i gatunätet. Vissa stråk i det kontinuerliga gatunätet är primära Integreras i innerstadsmiljö genom nya förhållningssätt färdvägar för kollektivtrafikens fordon, vissa är främst för gående och cyklister gällande samutnyttjande, öppenhet och markutnyttjande medan andra rymmer alla trafikslag. Gatunätets trafikering av de olika trafikslagen Utformas så att de bidrar till stadsrummen vad gäller placering, behandlas inte i Utvecklingsplan för Linköpings innerstad, utan behöver belysas i lokalisering av entréer och kontakt mellan verksamhet och stadsrum ett särskilt arbete med fokus på trafiken i stadskärnan respektive i den utvidgade Lokaler som även kan vara öppna för allmänheten eller som under kvällstid kan samutnyttjas av andra verksamheter placeras i bottenvåningar. innerstaden. Vissa gator har idag sådan bredd att en omvandling med kompletterande bebyggelse kan vara möjlig, vilket skulle stärka och tydliggöra gaturummet. Skolor och förskolors utemiljöer ska utanför verksamhetstid vara HuvudgatorNAS INNEHÅLL välkomnande och öppna för allmänheten. Det kontinuerliga gatunätet rymmer som sagt ett nät av huvudgator, vilka utgör stommen i gatustrukturen. Huvudgatornas funktion är att vara ett naturligt vägval för person- och godstrafik mellan områden. Flertalet av huvudgatorna rymmer samtliga trafikslag gång, cykel, buss och bil. Huvudgatunätet finns framförallt i innerstaden och är mycket begränsat i stadskärnan. Huvudgatornas sektion i nya innerstadsområden, och vid möjlighet till omvandling av befintliga gaturum, ska rymma två körfält för bil, två för buss samt gång

24 24 2. Utveckling av stadskvaliteter och cykel. På de huvudgator där kollektivtrafiken inte går eller är begränsad kan Stadskärnans tillgänglighet ett körfält i vardera riktningen tas i anspråk till möbleringszon längs gatan. Denna Stadskärnan utgör en målpunkt i sin helhet. I stadskärnan finns cykelparkeringar kan innehålla träd, cykelparkering, sittplatser, handikappsparkering, lastplats, där cyklister ställer sin cykel vid vistelse i stadskärnan. Kollektivtrafikens hållplat- uteservering, angöring eller kantstensparkering. Vilket som är lämpligt avgörs från ser i stadskärnan möjliggör för kollektivtrafikresenärer att direkt nå stadskärnan. plats till plats. Trottoaren på solsidan av gatan görs bredare än skuggsidan. Finns Bilister angör stadskärnan främst genom att parkera sin bil i något av parkerings- inte utrymme för både kollektivtrafik och bil är det kollektivtrafiken som prioriteras. husen. Detta innebär att samtliga besökare, oavsett hur de tar sig till stadskärnan, Kompletterande bebyggelse placeras i gatulinjen med alla entréer mot gatan i huvudsak är fotgängare. Därför är cykelparkeringar, hållplatser och parkeringshus viktiga angöringspunkter till stadskärnan som helhet. och förbereds för lokaler i bottenvåningen. Huvudgatorna utformas så att de inte utgör barriärer och hindrar innerstadens Linköpings stadskärna ska vara en promenadstad. Från stadens mitt är stora gränser att flytta utåt. Detta förutsätter att korsande gator och kopplingar skapas delar av innerstaden tillgänglig med tio minuters promenad. En promenad genom tvärs huvudgatorna. För att skapa rätt hastighet och karaktär på huvudgatorna får hela stadskärnan tar inte mer än ca tio minuter. körfälten inte vara för breda. Mittremsor, cirkulationer och restremsor förekom- I stadskärnan ska de gående ges utrymme och kvaliteter. Gaturummen ska mer inte i innerstadens huvudgator. Även målning av kantlinjer och mittlinjer ska i utformas för att människor ska kunna promenera fritt i stadskärnan och erbjuda möjligaste mån undvikas. goda möjligheter för fotgängare att gå, stanna och kunna sitta ner. I planering och genomförande ska gångtrafik och cykeltrafik i stadskärnan betraktas som två LokalgatorNAS INNEHÅLL olika trafikslag och begreppet gång- och cykeltrafik (gc-trafik) överges. Framkom- Mellan de strukturerande huvudgatorna finns ett nät av lokalgator. Lokalgator lighet med cykel ska tillgodoses utan att minska utrymmet för de gående. Ambi- rymmer trafikslagen gång, cykel och bil. Lokalgatans sektion utformas med ett tionen är att öka antalet cyklister i staden. Cyklisters framkomlighet i stadskärnan körfält i vardera riktningen och för en hastighet på 30 km/h. Lokalgatorna kan vara ska vara god samtidigt som den anpassas till den samlade trafiksituationen. Det enkelriktade eller endast innehålla gångtrafik och cykeltrafik. Lokalgatorna kan behövs fler cykelparkeringar i stadskärnan. Cykelparkering löses på ett bekvämt även innehålla möbleringszoner med till exempel cykelparkering, uteservering, sätt och placeras med hänsyn till stadskärnans offentliga platser. Riktlinjer för cy- plantering eller angöring/parkering. kelparkering i stadskärna och innerstad ska tas fram. Se vidare handlingsprogram i slutet av dokumentet. En stadskärna som promenadstad ska nås bekvämt med kollektivtrafik. Med huvudstråk för bussar i Drottninggatan och i Sankt Larsgatan erhålls en sådan Huvudgata tillgänglighet. Kollektivtrafiken strukturerar staden. Detta blir särskilt tydligt med Cirka 25 m Princip för gatusektioner. Cirka 17 m Lokalgata Gång, cykel, bil och möbleringszon Buss, bil och möbleringszon Gång och cykel Gång och cykel Gång & cykel Buss, bil och eventuell möbleringszon Gång och cykel Lokalgata Cirka 10 m spårväg men går också att skapa med busstrafik. Det förutsätter att dessa gator gestaltas som stadskärnans paradgator och inte som trafikstråk. Hållplatslägen blir tillgångar i staden som bidrar till stadsliv. Bilen ges lägst prioritet i stadskärnan. Med strategiskt placerade parkeringsanläggningar blir stadskärnan ändå väl tillgänglig för bilister. Från den parkerade bilen nås hela stadskärnans utbud med en kortare promenad. De som bor och verkar i stadskärnan ska kunna angöra sina respektive entréer men besökare