Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Tryck Edita, Västerås, februari

3 Innehåll Innehåll 3 Beslut 4 Hemställan 5 Verksamheten och dess finansiering 6 Omvärlden 6 Aktuella utmaningar 6 Utvecklingsuppdrag som kräver en god förvaltning 6 Långsiktighet i riktlinjearbetet 6 Disponering av myndighetens anslag 7 Anslagssparandet minskar 7 Central overhead 7 En förenklad och renodlad finansiering 7 Många finansieringskällor 7 Låneram i Riksgälden 8 Nya äskanden 8 Utveckling av datakällor 8 Fortsatt utveckling och förvaltning av Kunskapsguiden 9 Resursförstärkning inom tandvårdsområdet 10 Ändamålsenlig och strukturerad informationshantering i vård och omsorg 11 Tidigare framförda förslag 12 Legitimationssökande med utbildning från annat land 12 Genomförande av en nationell hälsoundersökning 13 Övrig information 14 Ändamålsenliga författningar 14 Lokalförsörjning 14 Förslag till finansiering av Socialstyrelsens verksamhet Tilldelade anslag, tkr 15 3

4 Beslut Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Lars-Erik Holm. I den slutliga handläggningen har ställföreträdande myndighetschefen Taina Bäckström, avdelningscheferna Anne-Marie Danon, Tomas Hedlund, Erik Höglund, Ulrika Lyth, Sven Ohlman och Petra Otterblad-Olausson deltagit. Bo Lindblom har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Lars-Erik Holm Bo Lindblom 4

5 Hemställan Socialstyrelsen överlämnar härmed budgetunderlag avseende perioden Budgetunderlaget består av förslag till finansiering av Socialstyrelsens verksamhet, inkluderande sakanslag som berör hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Nedanstående äskanden beskrivs närmare i följande kapitel. Socialstyrelsen hemställer att myndigheten: anvisas 25 mnkr per år för åren för att myndigheten ska kunna möta de angelägna behov av förvaltning och utveckling av register och statistik som finns anvisas 7 mnkr för 2014 för fortsatt drift, uppdatering av material, fortsatt utveckling samt avskrivningskostnader för Kunskapsguiden. Från och med 2015 äskas 10 mnkr per år, erhåller en resursförstärkning på 18 mnkr 2014, 16 mnkr 2015 och 10 mnkr 2016 för ett fortsatt utvecklingsarbete inom tandvårdsområdet och för att ta fram nationella riktlinjer för i första hand barn- och ungdomstandvård (inklusive tandreglering), anvisas 60 mnkr per år budgetperioden för det utökade uppdraget kring förvaltning och utveckling för ändamålsenlig och strukturerad informationshantering i vård och omsorg. Utöver det äskas 20 mnkr årligen för tillkomna kostnader för utvecklingsarbete med tillämpningar och stöd till användning. Socialstyrelsen hemställer dessutom att: Socialstyrelsens verksamhet under perioden finansieras i enlighet med vad som redovisas under Förslag till finansiering Socialstyrelsen, enligt 7 kap 1 budgetlagen, får disponera en oförändrad låneram i Riksgälden på 58,5 mnkr åren för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, Socialstyrelsen, enligt 7 kap 4 budgetlagen, får disponera en oförändrad räntekontokredit i Riksgälden på 31,2 mnkr åren för rörelsekapital i verksamheten, Socialstyrelsen, enligt 7 kap 6 budgetlagen och genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, får disponera en övrig kreditram i Riksgälden på 350 mnkr under perioden för finansiering av beredskapstillgångar. 5

6 Verksamheten och dess finansiering Omvärlden Socialstyrelsen har nyligen, i samband med den strategiska dialogen den 30 januari, framfört sin syn på viktiga omvärldsförändringar som påverkar myndighetens uppdrag på kort och lång sikt (dnr 6592/2013-1). Socialstyrelsen begränsar sig därför till att här beskriva några större aktuella utmaningar, som kan få konsekvenser för myndighetens förmåga att klara sin finansiering. Aktuella utmaningar För närvarande pågår ett förändringsarbete inom Socialstyrelsen med anledning av att tillsynsverksamheten uppgår i en ny myndighet från och med den 1 juni Detta innebär dels en förändring av myndighetens inriktning och verksamhetsidé men också en rad administrativa anpassningar av verksamheten. Samtidigt som detta sker ska myndigheten klara sina åtaganden utan störningar. Detta utgör en stor utmaning för myndigheten som helhet, framförallt under första halvåret Socialstyrelsen arbetar med att genom prioriteringar och effektiviseringar klara verksamhetens olika delar och vill särskilt lyfta fram följande finansiella utmaningar för perioden Utvecklingsuppdrag som kräver en god förvaltning Under senare år har Socialstyrelsen ansvarat och genomfört ett flertal utvecklingsuppdrag, som finansierats med särskilda medel. Även om utvecklingskostnaderna täckts uppstår i vissa fall svårigheter att finansiera den fortsatta och långsiktiga förvaltningen. Två aktuella exempel är standardiserade bedömningsmetoder och evidensbaserade metoder som Socialstyrelsen tagit fram. Det finns i dag ingen tydlig strategi för förvaltningen av dessa. Socialstyrelsen har tidigare skickat skrivelse till Socialdepartementet i frågan (Behov av en nationell strategi för att förvalta standardiserade bedömningsmetoder och evidensbaserade behandlingsmetoder, dnr /2010 daterad ). Långsiktighet i riktlinjearbetet Hittills (februari 2013) har Socialstyrelsen tagit fram fjorton nationella riktlinjer som innehåller cirka 2500 rekommendationer. Det är enligt Socialstyrelsens mening möjligt att påbörja uppdatering av maximalt två till tre riktlinjer årligen (vilket är nödvändigt för att hålla den uppdateringstakt på tre till fem år som Socialstyrelsen planerat). Förutom uppdatering av befintliga riktlinjer finns det också en efterfrågan på riktlinjer inom nya områden, som kan behöva särskild finansiering. Socialstyrelsen lyfter nedan upp tandvårdsområdet som ett exempel. Det finns också ett starkt önskemål att dessa riktlinjer tas fram snabbare än idag mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom verksamheterna. 6

7 Socialstyrelsen arbetar för att effektivisera processen och ser olika handlingsvägar för detta. Disponering av myndighetens anslag Anslagssparandet minskar Socialstyrelsen har under en följd av år haft fullt anslagssparande på förvaltningsanslaget. Detta har varit en konsekvens av ett expanderande totaluppdrag där bemanningen ofta skett med tidsmässig eftersläpning. Separata regeringsuppdrag med särskild finansiering har prioriterats så att bemanning skett genom att personal flyttats från befattningar i ordinarie förvaltningsuppdrag. Denna undanträngningseffekt har bidragit till förvaltningssparandet. Detta mönster, med anslagssparande som överstiger tre-procentsregeln, har under 2012 brutits. Anslagssparandet från 2012 uppgår till ca 1,5 procent. Central overhead Inför verksamhetsövergången av tillsyns- och tillståndsverksamheterna från Socialstyrelsen har den del av myndighetens anslag som finansierar central overhead i princip halverats. Med central overhead avses till exempel kostnader för myndighetsledning, central IT-drift, central registratur, arkiv och lokaler. Socialstyrelsen har inte kompenserats för att myndighetens centrala kostnader måste fördelas på en lägre verksamhetsvolym i och med dessa förändringar. En förenklad och renodlad finansiering Många finansieringskällor Socialstyrelsens förvaltningskostnader finansieras genom en stor mängd anslag och anslagsposter samt genom bidrag via andra myndigheter. Flera steg har tagits för att förenkla och renodla myndigheten finansiering. Socialstyrelsen välkomnar detta. I regleringsbreven för 2010, 2011 och 2012 har flera anslagsposter från olika sakanslag överförts till förvaltningsanslaget. Socialstyrelsen anser att det är önskvärt att gå vidare med ytterligare anslag, när så är möjligt. Under senare år har i ökande omfattning medel gjorts tillgängliga genom rekvisition där anslaget ligger till Kammarkollegiets disposition. Socialstyrelsen ska i dessa fall rekvirera medlen och utbetalningen förenas med ett villkor om återbetalning av ej förbrukade medel, ofta vid en tidpunkt kort efter årsskiftet. Förfarandet leder till en ökad administration hos både Socialstyrelsen och Kammarkollegiet samt att risken för felhantering ökar. Vidare uppstår oönskade ränteeffekter eftersom medlen rekvireras förskottsvis. I statsredovisningen framstår beloppen dessutom som förbrukade, eftersom de ur Kammarkollegiets perspektiv är så redan från rekvisitionstidpunkten, vilket också fortbestår ända till dess att återbetalning sker, d.v.s. under ett senare räkenskapsår. Socialstyrelsen föreslår, i de fall medlen inte kan göras fleråriga och befriade från återbetalningskrav före hela uppdragets slutförande, att anslagen i stället läggs till Socialstyrelsens disposition. 7

8 Låneram i Riksgälden I RB för 2013 har Socialstyrelsens låneram reducerats till 58,5 mnkr, som en konsekvens av verksamhetsövergången till Inspektionen för vård och omsorg. Socialstyrelsen anser att låneramen är rimlig i förhållande till idag kända investeringsplaner och föreslår att den behålls oförändrad. Ramen torde dock behöva ökas om myndigheten åläggs nya uppdrag vilka medför större investeringar, såsom nya webbportaler eller omfattande nya register. Nya äskanden Socialstyrelsen har tillstyrkt förslaget att låta tillsynsverksamhet övergå i den nya Inspektionen för vård och omsorg. Socialstyrelsens roll i och med denna förändring blir ett ökat fokus på normering och kunskapsstyrning. Förändringen innebär dock inte att efterfrågan på uppgifter, statistik och vägledning minskar utan myndigheten behöver fortsatt leverera högkvalitativa underlag. Detta gäller även data till Inspektionen för vård och omsorg samt den föreslagna (enligt DS 2012:49) myndigheten för folkhälsa. Den stora merparten av satsningarna som planeras bedöms inrymmas i förvaltningsanslaget och befintliga sakanslag. Det finns dock fyra områden där finansieringsbilden för de kommande åren är mer problematisk. Dessa områden beskrivs i det följande. Utveckling av datakällor Efterfrågan på Socialstyrelsens register- och statistikverksamhet ökar ständigt och medför omfattande krav på utvecklingen av myndighetens datakällor. Anledningen är bl. a. ett ökat behov av att kunna mäta, öppet jämföra och utvärdera vårdens och omsorgens kvalitet och effektivitet. Detta utgör viktiga komponenter i kunskapsstyrningen. Att kunna spegla vården och omsorgen ur ett jämlikhetsperspektiv är av särskild betydelse. Utvecklingen av öppna jämförelser fortsätter och allt fler områden inkluderas. Som exempel på nya områden kan läkemedel, hälsoinriktad hälsooch sjukvård, insatser mot hemlöshet och brottsoffer samt folkhälsa nämnas. Patienters och den enskildes uppfattning om den vård och omsorg de får är exempel på andra viktiga områden som fortsatt behöver utvecklas. För att kunna ta fram nya indikatorer finns behov av en generell utveckling av data. Socialstyrelsen behöver därmed utöka registren med ytterligare uppgifter och har under 2012 påbörjat ett arbete med att utveckla patientregistret. Utvecklingen är i första hand inriktad på att öka registrets aktualitet, kvalitet, täckningsgrad och en mer användaranpassad statistikpresentation. När det gäller läkemedelsregistret avser utvecklingen en utvidgning av uppgifter om ordinationsorsak och om den förskrivna dygnsdosen. Vidare bör registret utökas med uppgift om rekvisition av läkemedel på individnivå. Därutöver behöver läkemedelsregistret utvecklas genom en komplettering av historiska data. Innehållet i statistiken över socialtjänstens insatser behöver utvecklas för att kunna beskriva flöden av beslut över tid mellan olika nivåer och slag av insatser. Statistiken om insatser till barn och unga kommer, när de legala förutsättningarna finns på plats, att utvidgas med uppgifter från den öppna vården och med uppgifter om skäl till en beslutad insats. Vad avser statistiken om insatser till äldre och personer med funktionsnedsättning har aktualiteten i statistiken förbättrats i och med införandet av 8

9 en månadsvis inrapportering (i stället för halvårsvis) vid årsskiftet 2012/13. Dessutom sker en övergång från tvärsnitts- till flödesuppgifter. Pågående arbete med en utvecklingsplan pekar dels på behovet av utveckla webbaserade lösningar för återföring och presentation av statistiken, dels på att vissa områden som hemsjukvård, icke biståndsprövade insatser och stöd till anhöriga behöver kunna belysas bättre. I nuläget ger statistiken inte möjlighet att se i vilken utsträckning beviljade insatser svarar mot identifierade behov. Att kunna beskriva behoven är en förutsättning för att kunna följa resultatet av beviljade insatser. För att öka tillgängligheten till statistik och data behöver nya presentationsformer utvecklas i form av bättre IT-lösningar och arbetet behöver effektiviseras genom ökad automatisering, bättre återkoppling till rapportörer och nya former för publicering. Vidare behövs en utveckling av integrerad statistikredovisning av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Skaderegistreringssystemet IDB, som innehåller mer detaljerad data om skador t.ex. fallskador, står inför en osäker framtid. De medel som regeringen i dag avsätter till systemet för att finansiera vårdgivarnas registrering av skadehändelser är inte tillräckliga för att täcka en fullgod inrapportering. För att ersätta landstingen i syfte att kunna bibehålla befintlig inrapportering och möjliggöra viss utvidgning behövs en resursförstärkning, vilket även påpekades i budgetunderlaget för Regeringens satsningar under 2013 på register- och statistikverksamheten, motsvarande 5 mnkr, medför att Socialstyrelsen kan påbörja utvecklingen och förberedelserna för en ökad aktualitet, kvalitet och täckningsgrad i patientregistret och andra register. Däremot saknas i dag en långsiktigt säkrad finansiering av driften och förvaltningen av de utvecklingsinsatser som nu kommer att genomföras. Det innebär i praktiken att satsningar på såväl aktualitet som kvalitet kan äventyras. För budgetperioden begär Socialstyrelsen en förstärkning på totalt 25 mnkr per år för att myndigheten ska kunna klara av att möta de aktuella behov av förvaltning och utveckling av register och statistik som finns. I äskandet ingår kompensation för ökade insamlingskostnader av data motsvarande 9 mnkr årligen samt 3 mnkr per år för kostnader relaterade datainsamling till skaderegistreringssystemet IDB. Fortsatt utveckling och förvaltning av Kunskapsguiden Som nämnts ovan behöver delen av kunskapsstyrningen som avser genomförande och stöd till implementering stärkas. Kunskapsguiden.se är en webbportal som finansieras med särskilda medel regeringsbeslut sedan 2009 (I: S /HS samt III: S2009/9450/ST ursprungligen). Det långsiktiga målet med Kunskapsguiden, som anges i regeringsuppdragen, är att den i hög utsträckning ska bidra till att vård- och stödinsatser är trygga, säkra och av god kvalitet samt att evidensbaserade metoder och arbetssätt ska användas. Syftet är att bidra till kunskapsspridning och kunskapsstyrning. Syftet ska uppnås genom att Kunskapsguiden ska underlätta kunskapsstyrning, kunskapsspridning och kunskapsinhämtning på nationell nivå. Kunskapsguiden ska samla, strukturera och sprida befintlig och ny kunskap på ett ställe och därmed på ett pedagogiskt sätt att stödja arbetsgivarnas implementering. På portalen publiceras bland annat webbaserade utbildningar. Sedan lanseringen 2011 har 9

10 Kunskapsguiden haft unika besökare. På Kunskapsguiden finns idag områdena psykisk ohälsa, äldre och evidensbaserad praktik. Nya aviserade områden är missbruk och ehälsa. Området missbruk ska på regeringens uppdrag utvecklas och området psykisk ohälsa ska breddas. Från och med 30 april 2014 är Kunskapsguiden ofinansierad. Kostnader för att förvalta Kunskapsguiden med grundbemanning (uppdatering av material och avskrivningskostnader) uppskattas vara 7 mnkr per år under de kommande åren. Om nya områden dessutom ska utvecklas uppskattas totalkostnaderna till ca 10 mnkr per år. För äskar Socialstyrelsen 7 mnkr årligen för fortsatt drift, uppdatering av material, viss begränsad fortsatt utveckling och avskrivningskostnader för portalen Kunskapsguiden. I beräkningen ingår fyra kunskapsområden (äldre, psykisk ohälsa, evidensbaserad praktik och missbruk). Om nya områden ska kunna utvecklas äskas 10 mnkr per år. Resursförstärkning inom tandvårdsområdet Under åren bedrev Socialstyrelsen ett stort utvecklingsarbete inom tandvårdsområdet. På regeringens uppdrag utvecklade myndigheten ett nationellt tandhälsoregister för vuxna samt tog fram nationella riktlinjer och indikatorer för vuxentandvården. I arbetet deltog ett stort antal experter från tandvårdsverksamheterna och i en uppföljning har ett mycket positivt resultat kunnat visas av hur implementeringen av riktlinjerna skett. Socialstyrelsen bedömer att en fortsatt utveckling behövs på tandvårdsområdet för att uppfylla tandvårdslagens mål om en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Verksamhetsansvariga, beslutsfattare och olika aktörer inom tandvården lyfter också fram behovet av fortsatt utveckling. Prioriterade områden är nationella riktlinjer och indikatorer för i första hand barn- och ungdomstandvården men också för äldre. Tandhälsoregistret behöver fortsatt utvecklas så att registret till vissa delar även kan vara till nytta för professionen, verksamhetsansvariga och beslutsfattare för att analysera och följa tandvården, och inte bara för forskningsändamål och för Socialstyrelsens egna uppföljningar. Därutöver behövs ett utvecklings- och valideringsarbete av registret för att det med större säkerhet ska kunna användas för uppföljning av exempelvis följsamheten till de nationella riktlinjerna. För en mer ändamålsenlig statistikredovisning av barn och ungdomars tandhälsa behöver tandhälsoregistret utvidgas. Detta har Socialstyrelsen bland annat påtalat i rapporten till regeringen i mars 2008 Framtida statistikredovisning om barn och ungdomars tandhälsa. För ett fortsatt utvecklingsarbete inom tandvårdsområdet och för att ta fram nationella riktlinjer för i första hand barn- och ungdomstandvård (inklusive tandreglering) äskar Socialstyrelsen en resursförstärkning på 18 mnkr 2014, 16 mnkr 2015 och 10 mnkr

11 Ändamålsenlig och strukturerad informationshantering i vård och omsorg Socialstyrelsen fick i maj 2011 ett utökat nationellt samordningsansvar för utvecklingen av en gemensam informationsstruktur för vård och omsorg tillsammans med berörda aktörer och intressenter inom den nationella e- hälsostrategin. Samordningen innebär att myndigheten ska säkerställa att de strategiska nationella satsningarna som rör informationsstrukturen bedrivs samordnat och långsiktigt, och så effektivt som möjligt i förhållande till den nytta som förväntas på kort och lång sikt. Socialstyrelsen arbetar inom ramen för den nationella strategin för e-hälsa med bland annat en nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk för vård och omsorg. Socialstyrelsen förväntas driva det fortsatta nationella arbetet utifrån en behovsstyrd förvaltning och vidareutveckling av en nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk med överenskomna termer och begrepp, klassifikationer och kodverk samt tillgängliggöra dessa samlat. Dessutom ska Socialstyrelsen utveckla såväl underlag för normering som olika former stöd för praktiska tillämpningar i IT-stöd, bidra till utbildningsinsatser för användare samt medverka i standardiseringsarbeten. Både informationsstruktur och fackspråk är viktiga förutsättningar, men kan inte ensamma ge den önskade utvecklingen. För att realisera nyttan i vård och omsorg arbetar Socialstyrelsen med att utveckla former för dialog och samverkan för att stödja en sådan utveckling. Socialstyrelsen lämnade i december 2011 en slutrapport till Regeringskansliet med förslag till fortsatta insatser och angav ett beräknat resursbehov ( ). [1]. Där utpekades särskilt behoven av konkret utvecklingsarbete som stöd till tillämpning inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänsten. Socialstyrelsen gör idag en delvis annan bedömning av resursbehovet utifrån erfarenheterna av hittills genomförda arbetet och en förnyad bedömning av kommande års behov. Hittills har arbetet (under ) inriktats på en rad strategiska aktiviteter som exempelvis att få till stånd ett snabbare genomslag genom att utnyttja och integrera arbetet med olika kunskapsstöd och statistik. Samarbete sker även med andra myndigheter och organisationer i utveckling av nationella datakällor eller kunskapsstödjande system, exempelvis i fråga om läkemedelsordinationer och kvalitetsregister. Fokus har varit på att organisera arbetet med förvaltning och kvalitetssäkring för att kunna leverera produkter och metoder anpassade till verksamheternas behov och förutsättningar inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten. För att garantera långsiktigheten i arbetet behövs dock en fortsatt förstärkning av det nationella arbetet. De satsningar som idag har genomförts behöver få genomslag och den fortsatta förvaltningen kräver en stabil grund och långsiktigt hållbar utveckling. De äskande medlen avses därför användas till att fortsätta utveckla tillräcklig kapacitet och IT-stöd för fortsatt förvaltning och utveckling. Medlen avser även satsningar för tillämpning, tillhandahållande, utbildning och stöd till användning på nationell nivå. Medlen behöver även användas till att bevaka internationella och nationella standardiseringsarbeten så att arbetet [1] Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation underlag för nationell samordning och finansiering. Socialstyrelsen. Stockholm

12 sker i takt med utvecklingen. För att hantera detta åtagande beräknas Socialstyrelsen behovet till 60 mnkr per år under perioden En annan väsentlig del i arbetet är att stödja genomslaget i verksamheterna och för detta har Socialstyrelsen inlett samarbete med kompetensnätverk samt initierat samverkansformer med exempelvis myndigheter, professioner, huvudmän, utförarorganisationer och IT-leverantörer. I takt med att produkter och metoder kommer till användning ökar också kraven på användarstöd vilket förutsätter en kontinuerlig samverkan med verksamheter, professioner, andra myndigheter och organisationer. För att stödja användningen och utveckla tillämpningar äskar därför Socialstyrelsen 20 mnkr årligen. För budgetperioden anvisas 60 mnkr per år för det utökade uppdraget kring förvaltning och utveckling för ändamålsenlig och strukturerad informationshantering i vård och omsorg. Utöver det äskas 20 mnkr årligen för tillkomna kostnader för utvecklingsarbete med tillämpningar och stöd till användning. Tidigare framförda förslag Socialstyrelsen har tidigare i bugetunderlag och genom olika skrivelser framfört förslag och äskanden som ännu inte fått någon lösning och som myndigheten även fortsättningsvis bedömer som angelägna: Legitimationssökande med utbildning från annat land Socialstyrelsen ansvarar sedan lång tid för den kompletterande utbildningen för den som ansöker om legitimation för något av de 21 reglerade yrkena inom hälso- och sjukvården och som har genomgått utbildning för detta utanför EU/EES/Schweiz (tredjeland). Riksrevisionen har under 2011 granskat bl.a. läkare och sjuksköterskor med utbildning från tredjeland (RiR 2011:16). Socialstyrelsen har i sitt remissvar på Riksrevisionens rapport (dnr 2133/2011) till regeringen redogjort för hur myndigheten anser att den framtida modellen bör utformas. Socialstyrelsen anser bl.a. att den kompletterande utbildningen bör ske inom högskolan. Regeringen gav den 2 juli 2012 en särskild utredare i uppdrag att utarbeta och lämna förslag som syftar till att vidareutveckla och precisera arbetsformer för bedömning av legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal utbildad utanför EU/EES eller Schweiz (S2012/4768/FS). Utredaren har i februari 2013 lämnat sitt förslag. Socialstyrelsens kompletterande utbildning ser idag olika ut för de 21 yrkesgrupperna. För vissa yrkesgrupper innehåller den kompletterande utbildningen olika delmoment såsom kunskapsprov och samhälls- och författningskunskap. Som redogjorts för ovan anser Socialstyrelsen att myndigheten inte ska ansvara för denna utbildning. Detta är i sådant fall verksamheter som ska fasas ut från Socialstyrelsen och därmed kan nedprioritering av detta påbörjas under Om regeringen ändå finner att Socialstyrelsen ska ansvara för den kompletterande utbildningen anser myndigheten att den bör innehålla samma moment för alla yrkesgrupper såsom kunskapsprov och samhälls- och författningskunskap. Idag ger Socialstyrelsen i uppdrag till olika lärosäten att utföra kunskapsprov och andra utbildningar. Behovet av utredare kommer däremot inte att minska, eller möjligen 12

13 minska marginellt om den första bedömningen fortsatt kommer att ligga på Socialstyrelsen. För år 2013 har kostnaden för den kompletterande utbildningen beräknats uppgå till ca 15 mnkr och bedöms öka för varje år. Dessa kostnader innefattar inte lönekostnader eller andra overheadkostnader. Beräkning för 2013 utgår ifrån att vissa delar av den kompletterande utbildningen kan effektiviseras, att programmet kommer att utökas till att gälla alla yrkesgrupper samt att trenden med en årlig ökning av antalet sökande kommer att fortsätta. Genomförande av en nationell hälsoundersökning Socialstyrelsen har i budgetunderlaget för uppmärksammat regeringen på att resurser måste tilldelas för genomförande av European Health Interview Survey (EHIS). Europeiska kommissionen kommer med stor sannolikhet att begära av medlemsstaterna att undersökningens genomförande genomförs 2014, vilket innebär att en förstudie bör vara klar senast i mitten av Socialstyrelsen har tidigare lämnat en kostnadsuppskattning till Socialdepartementet för undersökningens genomförande, totalt ca 20,5 mnkr under fyra år. 13

14 Övrig information Ändamålsenliga författningar Enligt förordningen (2000:665) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna i samband med budgetunderlaget pröva ändamålsenligheten i de författningar som styr verksamheten. I nuläget ser inte Socialstyrelsen behov av några författningsändringar för att kunna genomföra planerad verksamhet under den aktuella tidsperioden utöver de som är kopplade till avskiljandet av tillsynsverksamheten Lokalförsörjning Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är överens om att samtliga regionkontor och lokalerna vid Primusgatan 18 övertas av IVO. Det innebär att Socialstyrelsen efter kommer att vara lokaliserad till Rålambsvägen 3 samt Gjörwellsgatan 30. Båda dessa hyreskontrakt löper ut 2015 varför planering inför den framtida lokaliseringen av myndigheten måste göras under Givet de nu aktuella hyresnivåerna finns det risk för en betydande hyreshöjning i samband med att hyreskontrakten ska förnyas. Socialstyrelsen behöver därför utreda alternativa lokaliseringar i Stockholm. 14

15 Förslag till finansiering av Socialstyrelsens verksamhet Tilldelade anslag, tkr 8:1 Socialstyrelsen Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Tillgängliga medel varav Ingående överskott/kredit Anslag enligt Hermes Utgående överskott/kredit Äskande enligt hemställan Övriga anslag UTGIFTSOMRÅDE Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 1:4 Tandvårdsreformen m.m Kompetenscentrum på tandvårdsområdet :6 Bidrag till Hälso- och sjukvård Bidrag inom folkhälsoområdet Ersättning till smittbärare Kostnader för patientförsäkring och vissa skadeersättningar Skaderegistreringssystemet IDB Beredskapsläkemedel :8 Bidrag till psykiatri Bidrag till psykiatri :6 Insatser för vaccinberedskap [1] Insatser för vaccinberedskap - del till SoS :2 Bidrag till Handikapporganisationer Bidrag till handikapporganisationer :1 Personligt ombud Personligt ombud :2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet Rådgivning och annat stöd Tolktjänst Bidrag till viss verksamhet inom handikappområdet Elektronisk kommunikation Övrig verksamhet (a)

16 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken Insatser för höjd kompetens [2] Stimulans för lokala värdighetsgarantier [2] Bidrag till pensionärsorganisationer Stöd till anhörigorganisationer Nationellt kunskapscentra Utvecklingsmedel - Socialstyrelsen Insatser för ökad valfrihet [2] :7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m Bidrag till org. på det sociala området Utvecklingsmedel [3] UTGIFTSOMRÅDE 13 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder Särskilda jämställdhetsåtgärder - del till SoS [1] 2012 hette anslaget 2:8 Insatser för vaccinberedskap [2] Ny anslagspost 2013 [3] 2012 hette anslagsposten 004 Motverka våld mot kvinnor Beräknade bidrag från andra myndigheter Utfall Prognos UTGIFTSOMÅDE 6 Från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap UTGIFTSOMRÅDE 9 Från Kammarkollegiet [4] Från Folkhälsoinstitutet Från övriga myndigheter UTGIFTSOMRÅDE 18 Från Konsumentverket [4] Prognosbeloppet för 2013 utgör ett grovt estimat Beräknade inkomster av avgifter m.m. (tkr) som disponeras av Socialstyrelsen Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Avgiftsintäkter som disponeras Övriga intäkter som disponeras [5] [5] exklusive ränta avseende oförbrukade bidrag 16

17 Lån och avgiftsinkomster Låneram 8:1 Socialstyrelsen Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat IB lån i Riksgälden anläggningstillgångar Beräknad nyupplåning varav immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering [6] UB lån i Riksgälden Föreslagen låneram anläggningstillgångar Beräknad ränteutgift Ränteantagande för nyupplåning 1,4% 1,0% 1,3% 1,3% 1,3% Finansiering av räntor/amorteringar Uo 9 8:1 Socialstyrelsen, ramanslag [6] [6] Av amorteringen 2013 kommer ca 15 mnkr från överlåtelse till Inspektionen för vård och omsorg Anläggningstillgångar Investeringarna görs främst i immateriella tillgångar som till exempel utveckling av webbapplikationer och databaser. Dessutom investeras i nätverk, programvaror, servrar, kopiatorer, möbler och eventuella förbättringsåtgärder på annans fastighet. Låneram för beredskapsinvesteringar (Uo 6 anslag 2:4 Krisberedskap) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat IB lån i Riksgälden beredskapstillgångar Beräknad nyupplåning [7] Beräknad amortering UB lån i Riksgälden Beslutad/föreslagen låneram beredskapstillgångar Beräknad ränteutgift Ränteantagande för nyupplåning 1,5% 1,0% 1,3% 1,3% 1,5% Räntor/amorteringar finansieras genom: Bidrag från MSB UO 06 2:4 ap UO 09 Anslag 1:6 ap 30 Beredskapsläkemedel [7] Anskaffning av läkemedel kommer under de närmaste tre åren att ske i dialog med regeringskansliet varför inget belopp anges i fältet beräknad nyupplåning 17

18 Avgiftsbelagd verksamhet (tkr) (avgifter som Socialstyrelsen disponerar) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Avgifter från data- och statistikproduktion Kostnader Resultat Kostnadstäckning 143% 100% 100% 100% 100% Avgifter från försäljning av rapporter, skrifter, konferenser, uppdrag m.m. [8] Kostnader Resultat Kostnadstäckning 108% 104% 104% 104% 104% Summa intäkter Summa kostnader Summa resultat Kostnadstäckning 117% 103% 103% 103% 103% [8] I kostnaderna för försäljning av rapporter, skrifter, konferenser m.m. ingår tryckkostnader, lagring, distribution grafisk form och fotografering. Kostnader för framtagning av rapporter, språkgranskning och översättning ingår inte. Avgiftsbelagd verksamhet (tkr) (avgifter som Socialstyrelsen inte disponerar) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Avgifter från utfärdande av legitimationer, intyg m.m Kostnader Resultat Kostnadstäckning 99% 89% 87% 87% 87% Avgifter för blodverksamhet Kostnader 885 Resultat Kostnadstäckning 289% Avgifter för vävnads- och cellverksamhet 4 Kostnader 1 Resultat 3 Kostnadstäckning 289% Vitesföreläggande enligt socialtjänstlagen Kostnader Resultat Kostnadstäckning 605% 543% 18