Mera tall från ord till handling

Transkript

1 Dnr 2019/569 PROJEKTPLAN 2019 Mera tall från ord till handling

2 Projektledare Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen Styrgrupp Johanna From, Skogsstyrelsen Göran Örlander, Södra Skogsägarna Karin Vestlund Ekerby, LRF Skogsägarna Peter Christoffersson, Holmen Skog Pär Johansson, Sydved Ronny Löfstrand, Sveaskog Pelle Ström, Vida Jonas Zetterlund, Svenska kyrkan Per Sandberg, Mellanskog Skogsägarna Arbetsgrupp Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen Ove Arnesson, Skogsstyrelsen Eric Carlsson, Sveaskog Mats Nilsson, Holmen Skog NN, Sydved Gösta Lundin, Södra 2

3 Innehåll Definitioner Bakgrund och förutsättningar Bakgrund Förutsättningar Kopplingar till andra projekt och verksamheter Mål Projektmål Målgrupper Omfattning och avgränsning Omfattning Avgränsning Lönsamhetsbedömning Planer och arbetsformer Aktivitetsplan Projektkostnader Administrativa rutiner Arbetsformer Dokumenthantering Avveckling Kvalitetssäkring Risker Kommunikationsplan Kommunikationsmål Målgrupper Budskap Kanaler

4 Definitioner Ord/förkortning Mera tall Mera tall Mera tall 2019 ÄFG och ÄFO LBP RASE LRF Intressenter Förklaring Ett nationellt samarbetsprojekt mellan Skogsstyrelsen och skogsbruket Framförallt ett informationsprojekt med syfte att sprida kunskapen vidare från hittills vunna erfarenheter av Mera Tall men också att säkra en fortsatt förvaltning av pilotområdet Uppvidinge. Fortsättning på pågående projekt men med ett större fokus på genomförande och stöttande av de regionala och lokala initiativ som tas Älgförvaltningsgrupp och älgförvaltningsområde. Begrepp inom den av riksdagen beslutade nationella älgförvaltningen. Landsbygdsprogrammet. Ett av EU finansierat stöd som under perioden består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Sammanfattande namn för de betesbegärliga trädslagen rönn, asp, sälg och ek. Lantbrukarnas riksförbund Samlingsbegrepp för i projektet deltagande organisationer. Holmen, Södra, Sveaskog, Svenska kyrkan (stiften i Lund, Göteborg, Borås, Växjö och Linköping), Vida, LRF Skogsägarna, Sydved, Skogsstyrelsen. 4

5 1 Bakgrund och förutsättningar 1.1 Bakgrund Under senare år har en allt större andel av de marker som är lämpade för barrblandskog och de bättre tallmarkerna i allt för hög utsträckning kommit att föryngras med annat än tall. Älgbetesinventeringen (ÄBIN) visar att en stor del föryngrats med gran men även föryngring med lövträd förekommer. På en relativt stor andel av arealen har ingen åtgärd alls vidtagits. Ett viktigt skäl till denna utveckling är en dålig anpassning av klövviltstammarna till rådande födobetingelser. Avverkade arealer måste kunna återbeskogas med lämpligt trädslag. Den minskade andelen tallungskog ökar dessutom betestrycket ytterligare på de marker som trots allt föryngras med tall vilket drastiskt minskat möjligheterna att få fram tall av god kvalitet samtidigt som tillgången på viltfoder minskar. Inslaget av bland annat rönn, asp, sälg och ek i våra skogar har också minskat kraftigt och endast undantagsvis har dessa haft möjlighet att växa upp till träd. Detta ger i sin tur negativa konsekvenser för tillgängligt viltbete och för den biologiska mångfalden vilket, förutom minskning av ovan nämnda trädslag, kan märkas genom allt sämre livsbetingelser för flera arter. I ett successivt förändrat klimat som sannolikt kommer att kännetecknas av längre perioder av torka är tall dessutom ett lämpligt trädslag på fler marker än idag. Sammanfattningsvis är den rådande situationen negativ både för möjligheterna till god skogsproduktion och för den biologiska mångfalden. Samverkansprojektet Mera Tall har under perioden 2010 till 2015 haft som övergripande mål att inom ett begränsat område, genom gemensamma aktiva åtgärder, visa att det går att bedriva ett ståndortsanpassat skogsbruk i långsiktig balans med livskraftiga klövviltstammar. Därigenom skapas en ökad tro på tallens möjligheter. I samband med redovisning av erfarenheterna från pilotområdet i Uppvidinge under våren 2016 framkom flera positiva resultat. Skogsägarnas och jägarnas tro på att det går att föryngra tall av god kvalitet har ökat. Förståelsen för sambanden mellan skog och vilt har ökat. Betestrycket på tall och RASE har minskat även om det fortfarande är oacceptabelt högt. Älgstammen har minskat. Avskjutningen av rådjur har påtagligt ökat. De goda erfarenheterna från Mera Tall har under perioden spritts i landet. Samtliga viltförvaltningsdelegationer i Götaland, Jägareförbundets anställda jaktvårdskonsulenter och förtroendevalda kretsordföranden inom samma område, så gott som samtliga älgförvaltningsgrupper samt ett stort antal markägare och jägare har informerats. Arbetssättet Mera tall har mötts med positiva omdömen. Informationsinsatserna har lett till att ett älgförvaltningsområde i Kalmar län påbörjat arbetet med att bilda ett Mera tall område. Dessutom har skogsbruket i Sörmland/Örebro län gått samman och finansierar ett treårigt arbete i enlighet med konceptet Mera tall. Även inom älgförvaltningen i Västra Götalands län finns tankar om att starta Mera tall. Målsättningen att 5

6 minst hälften av älgförvaltningsområdena i Götaland skulle vid utgången av 2018 ha accepterat arbetssättet har dock inte infriats. 1.2 Förutsättningar Projektet ska bygga på erfarenheterna från projektet Mera Tall i Uppvidinge. Den delen av projektet har redovisats i en rapport som återfinns på projektets hemsida, se Skogsstyrelsen ansvarar för att utse och finansiera en projektledare för Mera Tall och en delprojektledare för förvaltningen av pilotområdet Uppvidinge under Övriga intressenter bidrar med resurser till styrgruppen och arbetsgruppen i form av egen tid inklusive eventuella kostnader för resor. Omkostnader fördelas på flertalet ingående parter efter godkänd budget. Samtliga intressenter ska bidra med resurser i form av egen personal i arbetet med att få ÄFG, älgskötselområden och andra målgrupper att samverka kring en god balans mellan skog och vilt. 1.3 Kopplingar till andra projekt och verksamheter I projektet ingående organisationer arbetar inom sin ordinarie verksamhet med frågor kopplade till Skog och Vilt. I den verksamheten ska information om och utbildning i den arbetsmodell som tagits fram inom Mera Tall införlivas. Exempel på detta är information om Mera Tall i samband med skogskvällar, skogsdagar, utbildningar, mässor eller andra tillfällen med kontakter med skogsägare och jägare. Inte minst de egna skogstjänstemännen är en viktig målgrupp för projektet så att de kan uppträda som goda ambassadörer. För att samordna Skogsstyrelsens arbete med viltfrågor finns en nationell viltsamordningsgrupp där bl.a. Skogsstyrelsens regionala viltsamordnare ingår. I varje region finns en handlingsplan som beskriver hur distrikten arbetar med viltfrågor. I det ordinarie arbetet ingår bland annat möten med viltförvaltningsdelegationer, ÄFG, exkursioner och träffar i andra sammanhang. Skogsbrukets nationella viltgrupp är ett samarbetsorgan mellan LRF, SCA, Södra, Bergvik/Stora Enso, Holmen, Sveaskog och Mellanskog. Arbetet synkroniseras via Skogsindustrierna. Tillsammans företräder parterna cirka 80 % av landets skogs- och jordbruksmark. Rådet samverkar kring frågor kopplade till den nya älgförvaltningen. Representanter för den nationella viltgruppen ingår dessutom i styrgruppen för Mera tall. Nationella Viltolycksrådet är ett nationellt samarbetsorgan som arbetar med frågor inom viltolycksproblematiken. I viltolycksrådet ingår 16 organisationer däribland LRF och Skogsstyrelsen. Rådet verkar för att minska trafikolyckor med vilt och eftersök av trafikskadat vilt. Rådet tillhandahåller nationell statistik över viltolyckor. Älgdata är länsstyrelsernas portal för rapportering av fällda älgar och för att slutrapportera älgjakten till länsstyrelsen. Det finns även möjlighet att ta ut statistik över fällda älgar, älgobservationer m.m. Viltdata är en nationell portal där landets alla jaktlag erbjuds att rapportera avskjutning med flera uppgifter från den svenska jaktutövningen. Deras webbplats tillgängliggör lokal och regional information om de jaktbara viltstammarna. Viltdata ägs och administreras av 6

7 Svenska Jägareförbundet och är en del av förbundets allmänna uppdrag gällande viltövervakning och älgförvaltning. Skogsstyrelsen tar fram och vidareutvecklar inventeringsmetoder som kan användas för att få mer kunskap om fodertillgång och hjortdjurens inverkan på skogen. Målet med dessa inventeringar är att de ska vara en del i det beslutsunderlag som används då älgstammen förvaltas. De metoder som Skogsstyrelsen i dagsläget anser sig kunna leverera ett användbart resultat inom älgförvaltningen är: Älgbetesinventering (ÄBIN) Foderinventering (Fodpro) Referenshägn Därutöver rekommenderar skogsbrukets nationella viltgrupp och Jägareförbundet även följande inventeringsmetoder: Avskjutningsstatistik Spillningsinventering Älgobs Kalvvikter Södra skogsägarna skapar en särskild projektorganisation för att mer intensivt arbeta med skog- och viltbalansen. Ett nära samarbete med projektorganisationen är önskvärt. Viltstammar i balans 2.0 är ett gemensamt projekt som nu drivs i Småland och Blekinge fram till år Projektet genomförs i samarbete med experter från LRF, Södra, Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Syftet är bland annat att med olika nya sätt sprida information, och att säkerställa att det finns personer med bred kunskap som kan ta ansvar inom skog- och viltförvaltningen. Projektet kommer att genomföra utbildningar inom olika målgrupper. Skogsbruket i Örebro och Sörmlands län har gått samman och finansierar en satsning på projekt Mera tall. Erfarenheterna från att driva ett projekt i större skala ska följas noga. Mera tall Sörmland/Örebro knyts till det nationella projektet. I den regionala skogsstrategin för Småland har antagits ett mål om att uppnå balans mellan skog och vilt. De aktiviteter som strategin ger upphov till kan samverka med Mera tall, se I två rapporter från samverkansprocessen skogsproduktion tas frågan om anpassad viltstam och viltskador upp. Det finns en stor produktionspotential i en mer anpassad viltstam. Läs mer i Skogsstyrelsens rapport nr och nr produktionshojande-atgarder.pdf respektive 2 Mål Projektets övergripande mål är att fler älgförvaltningsområden har inspirerats till den grad att man anammat det arbetssätt i samverkan som utarbetats inom Mera Tall. Med en ökad tro på tallens möjligheter och genom gemensamma åtgärder bedrivs här ett ståndortsanpassat skogsbruk i långsiktig balans med livskraftiga klövviltstammar. 7

8 Därigenom ökar andelen tall av god kvalitet i plant- och ungskogar av mellanbonitet och på rena tallmarker. Även andelen rönn, asp, sälg och ek med gynnsam konkurrensstatus ökar till gagn för såväl ekonomisk skogsproduktion såsom för en förstärkt biologisk mångfald och foderproduktionen i våra skogar. 2.1 Projektmål Efter projektavslut är kunskapen kring den arbetsmodell som utarbetats i Mera Tall spridd, känd och accepterad som ett framgångsrikt arbetssätt. Minst 10 ÄFG i Götaland har efter projektet beslutat införa arbetssättet inom sina områden. 2.2 Målgrupper Under 2019 inriktas projektet mot att i första hand stödja de lokala och regionala projekt som startar. Allmänhet och andra intresserade ska kunna ta del av projektet främst via hemsidan. 3 Omfattning och avgränsning 3.1 Omfattning För de områden som önskar tillämpa arbetsmodellen ska stödjande hjälp erbjudas. Det kan handla om råd och tips om hur man genomför Mera Tall-exkursioner, bygger demonstrationshägn, utbildar i inventeringsmetoder eller handgriplig hjälp med att skapa ett gott samtalsklimat. Omfattningen av hjälpen avgörs från fall till fall beroende på ingående intressents möjlighet att stötta respektive område. I områden där skogsbruket redan föryngrar med tall på tallmarker är stödjande hjälp nedprioriterat. En delprojektledare ansvarar för att arbetet i pilotområdet Uppvidinge fortsätter som tidigare. 3.2 Avgränsning Via styr- och arbetsgruppen tas hänsyn till övrigt arbete med skog och vilt som sker i respektive organisation. Varje partner beslutar självständigt om omfattningen på sina insatser för information, utbildning och stödjande av enskilda ÄFG. Inom Skogsstyrelsen behöver projektet ha ett nära samarbete med region Syds viltsamordnare och med distriktens viltansvariga. Projektledaren är ansvarig för att kontakterna tas. Beslut om omfattningen av Skogsstyrelsens insatser tas av respektive regionledningsgrupp. Motsvarande arbete förväntas ske hos övriga intressenter. Inom projektet utarbetas presentations- och utbildningsmaterial i linje med de erfarenheter som vunnits i Uppvidinge. Det material som redan finns framtaget inom ordinarie verksamhet och framtaget tidigare år inom pilotområdet i Uppvidinge ska självfallet nyttjas. Materialet behöver dock anpassas till respektive målgrupp. Arbetsgruppen koordinerar arbetet. 4 Lönsamhetsbedömning Betesskadorna i södra Sverige är huvudanledningen till att många skogsägare idag undviker att plantera tall. På marker lämpade för tall planteras idag ofta gran eller så föryngras markerna på ett i övrigt otillfredsställande sätt. Konsekvensen blir en storskalig omvandling av skogslandskapet mot granskogar där gran inte passar, vilket är negativt för 8

9 skogsproduktion och ekonomi, biologiska mångfald, upplevelsevärden och viltets tillgång till foder. Idag föryngras mindre än hälften av all tallmark i södra Sverige med det önskvärda trädslaget tall. Betestrycket är på många håll högre än vad den långsiktigt hållbara betestillgången medger. Det leder bland annat till sämre reproduktion av klövvilt, djur som är mer mottagliga för sjukdomar och lägre slaktvikter. En situation som varken jägare eller skogsägare vinner något på. Den biologiska mångfalden missgynnas. Den främsta indikationen är kanske svårigheterna att få upp nya träd av rönn, asp, sälg och ek. Många lövträd har stor betydelse som bärare av biologisk mångfald. Ensartade granskogar med ringa eller obefintligt fältskikt ersätter tidigare talldominerade skogar med ett rikligt fältskikt. Inte minst blåbärsriset är en viktig födoresurs för många av skogen djur. De rent ekonomiska förlusterna är betydande. I Skogsstyrelsens rapport nr 3 från 2007 Älgoch rådjursstammens kostnader och värden kom författarna fram till att dagens stammar av älg och rådjur kostar samhället årligen 2 miljarder kronor. Kostnader för samhället i form av trafikolyckor och för skogsbruket på grund av kvalitetsnedsättningar och bortfall av produktion. I rapporten rekommenderas en minskning av klövviltstammarna för hela landet med 30 till 50 %. Oavsett hur man räknar så blir slutsatsen att dagens situation i stora delar av Sverige är ohållbar i längden. Om projektet Mera Tall kan hjälpa till att vända trenden och skapa en bättre balans mellan skog och vilt så är det säkert värt de pengar projektet kostar. 5 Planer och arbetsformer 5.1 Aktivitetsplan Aktiviteter inom det nationella projektet Aktivitet nr Aktivitet Ansvarig Klart senast datum 1 Arbeta fram en handbok som närmare beskriver Projektledare Juni 2019 hur arbetet inom ett Mera tall område kan gå till. utformas ungefär som en studiehandledning. med hjälp av arbetsgruppen 2 Initiera en förstudie som kartlägger resursåtgång Konsulthjälp Februari 2019 och möjlig finansiering av mera tall i Småland. Dessutom ska förstudien ta fram förslag till tänkbara sätt att initiera mera tall lokalt/regionalt. 3 Stödja pågående och kommande delprojekt. Intressenter och Löpande projektledare 4 Underhålla hemsidan. Projektledare Löpande 5 Genomföra regelbundna möten med styr- och Projektledare Löpande arbetsgrupp. 6 Sammanfatta åren i en slutrapport. Projektledare Utkast oktober 2019, klart december

10 7 Lämna förslag till hur varumärket mera tall ska leva vidare efter Projektledare November Etablera och bibehålla nära kontakt med Södras Projektledare Löpande projektorganisation. 9 Etablera flera demohägn Södra och stiften Juni Sammanställa vägbeskrivningar och Projektledare Juli 2019 grundläggande fakta om respektive demohägn. Publiceras på hemsidan. 11 Skapa en projektorganisation som aktivt arbetar Södra Mars 2019 med frågan om skog och vilt i balans. 12 Erfarenhetskonferens Projektledare November Ta fram förslag till hur Mera tall kan övergå från projekt till förvaltning efter Projektledare Oktober 2019 Aktiviteter inom delprojektet Uppvidinge Aktivitet Aktivitet Ansvarig Klart datum nr 1 Genomföra en bussexkursion med temat Arbetsgrupp Juni 2019 föryngring av tall. 2 Erbjuda och genomföra utbildningar (ny- och Projektledare April 2019 repetition) i Älghultsmetoden. 3 Medverka på samrådsmöten i ÄFO och ÄSO. Arbetsgrupp Löpande 4 Samla lokala skogstjänstemän till frukostmöte Projektledare April 2019 när nya resultat av äbin finns. 5 Erbjuda medverkan på lokala skogskvällar motsv. Projektledare Löpande 5.2 Projektkostnader Skogsstyrelsen ansvarar för att utse och fortsatt finansiera en projektledare för Mera Tall och en delprojektledare för förvaltningen av pilotområdet Uppvidinge under hela projekttiden. Övriga intressenter bidrar med resurser till styrgruppen och arbetsgruppen i form av egen tid inklusive eventuella kostnader för resor. Omkostnader fördelas på flertalet ingående parter, undantaget LRF Skogsägarna, efter godkänd budget. Budgeten för omkostnader begränsas till högst 200 tkr för I projektets budget ingår främst omkostnader för exkursioner, möten och framställning av särskilt informationsmaterial. Godkända kostnader ska beslutas av styrgruppen. 5.3 Administrativa rutiner Dokumentation sker genom protokoll från styrgruppens möten och minnesanteckningar från arbetsgruppens möten samt övriga möten som hålls med anledning av projektet samt projektets slutrapport. Dokumentationen läggs ut löpande på projektets hemsida. Varje projektpartner utformar därutöver själva de administrativa rutiner som behövs. 10

11 5.4 Arbetsformer Styrgruppen sammanträder fyra gånger per år företrädesvis via Skype. Kallelse sker genom projektledarens försorg via mejl. Mötena dokumenteras i korta protokoll. 5.5 Dokumenthantering Projektet redovisas på egen hemsida, länk nedan Avveckling En rapport om projektet och dess resultat markerar projektets avslut i januari Kvalitetssäkring Nationella sektorsrådet utgör referensgrupp för projektet. Efter varje möte med styrgruppen kommer Skogsstyrelsens generaldirektör få av projektbeställaren en redovisning av projektets utveckling och eventuella avvikelser från gällande projektplan. Respektive ledamot i styrgruppen förväntas ge sin ledning likartad information. Framtaget presentations- och utbildningsmaterial stäms av med styrgruppen, skogsbrukets nationella viltråd samt Skogsstyrelsens nationella samordningsgrupp för viltfrågor. Avstämning görs löpande varefter som material tas fram. Johanna From är projektbeställare för det nationella projektet. Projektet är ett samarbete mellan ingående organisationer där Skogsstyrelsen bistår med projektledning och delprojektledare. Projektledaren är tillsammans med arbetsgruppen ansvarig för att i samråd med styrgruppen hålla projektplanen uppdaterad. Övriga roller och ansvarsområden framgår nedan. Referensgrupp (nationella sektorsrådet) Möjlighet att förankra övergripande delar av projektet inom sina organisationer. Lämna input till projektets mer övergripande skogs- och miljöpolitiska delar. Styrgrupp Styra och fatta löpande beslut rörande projektet. Förankra projektet internt inom respektive organisation. Styra och löpande fatta beslut rörande projektets olika mål. Identifiera omvärldsfaktorer och besluta om hur projektet ska hantera dessa. Säkerställa rätt resurser till projektet. Ge återkoppling på de årliga resultatredovisningarna och projektutvärderingarna. Fatta beslut om projektavslut. Projektledare Planera, leda, följa upp och styra arbetet inom projektet så att rätt resultat åstadkoms. 11

12 Hantera och driva projektet inom givna tids- och kostnadsramar. Upprätta övergripande planer och detaljerade planer. Löpande ta fram överenskommen uppföljning och statusrapportering av projektet. Ta fram nödvändiga underlag för beslut. Granska projektet i syfte att minimera projektets risker samt säkerställa att projektet drivs på bästa möjliga sätt. Arbetsgrupp Leverera av projektledningen beställda arbetsuppgifter eller produkter på avtalad tid och resursinsats samt med rätt kvalitet. 7 Risker De viktigaste riskerna för projektet bedöms vara följande: Risk nr Riskbeskrivning Konsekvens om risken inträffar Föreslagen åtgärd Ansvarig 1 Ämnet skog och vilt väcker starka känslor. Kan lätt uppstå motsättningar. Kan leda till låsta positioner som gör att projektet inte når sina mål. Viktigt att prioritera frågor som har med konflikthantering att göra. Projektledaren 2 Resursbrist i förhållande till ambitionerna. Budskapet om Mera Tall når inte ut eller budskapet förvanskas. På ett relativt tidigt stadium konkretisera respektive intressents del av aktivitetsoch resurslistan. Arbetsgruppen 3 Många nya tallföryngringar inom de områden som väljer att arbeta efter Mera Tall-konceptet förstörs av viltet. Förtroendet för tall minskar ytterligare. Projektet måste vara tydligt med att informera om risken för skador och att det tar tid innan det blir positiva resultat. Arbetsgruppen 4 Personer med nyckelkompetens lämnar projektet. Projektet tappar fart och fokus. En god dokumentation underlättar introduktion. Projektledaren 5 Andra arbetssätt drivs under beteckningen Mera Tall. Kan leda till vanrykte och urholkat förtroende för arbetsmodellen. Varumärkes-skydda begreppet med stöd av kriterier och logotype. Arbetsgruppen 6 Omfattande skador av granbarkborre Tar fokus från frågan om skog och vilt Framhåll att tall är motståndskraftigare mot torka och fri från granbarkborre. Alla 12

13 8 Kommunikationsplan 8.1 Kommunikationsmål Mera tall ska vara ett välkänt och accepterat begrepp. Det ska stå för positiv samverkan inför beslut rörande skog och vilt på lokal nivå. Samtliga skogliga tjänstemän i intressenternas organisationer ska ha en god kännedom om arbetssättet. De ska veta var det går att hitta information om metoden och de verktyg som finns tillgängliga. Det åligger styr- och arbetsgruppens medlemmar att se till så att detta kommuniceras tydligt i respektive organisation. Övriga målgrupper ska ha kännedom om metoden. Målet är att de ska ha lätt för att hitta fram till projektets hemsida. 8.2 Målgrupper Kommunikationsinsatserna ska i huvudsak vända sig till följande målgrupper: Jägare och markägare i gemen Älgförvaltningen dvs, äfg och äso Skogliga tjänstemän Handläggare länsstyrelserna Jaktvårdskonsulenter 8.3 Budskap Budskapet ska vara att samverkan ger resultat. Det tar dock tid och kräver tålamod och uthållighet. Framgångarna i pilotområdet i Uppvidinge får utgöra beviset för detta. Vidare ska framhållas att först måste betestrycket minskas så att andelen tall och övrigt foder har en chans att öka. 8.4 Kanaler Personliga kontakter med skogliga rådgivare är den viktigaste kanalen för att på bredden nå ut. Därför är intressenternas skogliga tjänstemän en nyckelgrupp i arbetet. Därutöver ska alltid aktuell och fyllig information kunna fås via hemsidan. Hemsidan ska kunna användas av det nationella projektet såväl som av de regionala och lokala projekt som så önskar. Alla intressenter ska ha en aktuell länkning från sina egna hemsidor till Mera tall. Utbyte av kunskap och information via möten med styr- och arbetsgruppen utgör en viktig kunskapskanal. Det förutsätts att medlemmarna aktivt informerar inom sina egna organisationer. Möjligheten att få ut fortsatta budskap om Mera tall via intressenternas facktidningar ska bevakas. Det bör vara en stående punkt på alla styr- och arbetsgruppsmöten. Försök med att ge ut ett nyhetsbrev via mejl ska övervägas. Versionshantering Version nr Fastställt datum Ändring Ansvarig Hasse Bengtsson 13