Läderbackarna tickande miljöbomb omvandlades till populärt strövområde

Transkript

1 Läderbackarna tickande miljöbomb omvandlades till populärt strövområde Av Göran Nilsson, Tankesmedjan Movium Platsen där Klippans läderfabrik under många decennier drev verksamhet var en av landets mest förorenade. Efter ett omfattande och dyrbart saneringsprojekt har nu fabriksområdet omvandlats till ett naturskönt, populärt tätortsnära strövområde. Lördagen den 29 september samlades flera hundra Klippanbor i parken utanför det gamla huvudkontoret till ortens en gång så betydelsefulla läderfabrik. Kommunalrådet Kerstin Persson klippte av ett uppspänt läderband för att förkunna att nu var det nya park- och strövområdet invigt. Hon avslöjade samtidigt det nya namnet för området Läderbackarna. Klippans musikkår spelade högtidlig blåsmusik väl passande i sammanhanget eftersom musikkåren bildades som fabriksorkestern Läder- tutarna på läderfabriken 1918 och i år således firar 100-årsjubileum. Invigningsceremonin markerade att målet nu var nått för ett av Sveriges genom tiderna mest omfattande saneringsprojekt, som i olika etapper har pågått i mer än 20 år ton förorenat material och giftbemängda jordmassor har schaktats bort. Klippans kommun har satsat många miljoner på projektet men den största delen av kostnaden har tagits av Naturvårdsverket, som totalt har bidragit med cirka 150 miljoner kronor. Garveriprocess med miljöfarliga ämnen Klippans Chromläderfabrik AB etablerades 1906 på en naturskön plats, på en höjd med utsikt ner mot Bäljane å, strax invid de centrala delarna av tätorten i nordvästra Skåne. Här tillverkas läder Vy över en del av Läderbackarna med ängskaraktär. Till höger i bilden vid trädridån rinner Bäljane å, på denna sidan vallen mot ån syns den sedimenteringsdamm som anlades I vänstra delen av bilden ett utgallrat ekbestånd med kvarlämnade faunadepåer. Foto: Göran Nilsson. 12 Movium Direkt nr 7, 2018

2 för skor och till industriell verksamhet. I garveriprocessen används bland annat krom och arsenik inträffar en stor brand på fabriksområdet vilket bland annat får till följd att arsenikhaltiga ämnen med röken sprids till omgivningen och närliggande villatomter. Efter branden byggs fabriken upp igen och utvidgas till att bli dubbelt så stor och en ytterligare tillbyggnad sker på 1940-talet, då fabriken efter en konkurs övertas av Wilhelm Grönvalls läderfabrik i Ängelholm. Verksamheten, som utvidgats till att omfatta läder även för möbler, portföljer och bokbinderi, pågår till Då har det blivit en överproduktion av läder på världsmarknaden och fabriken klarar inte konkurrensen, det blir konkurs, huvuddelen av inventarierna säljs ut av konkursförvaltaren och 160 personer mister sina arbeten. Nya ägare försöker starta upp andra verksamheter men det blir nya konkurser och efter några år lämnas fabriksområdet åt sitt öde och byggnaderna börjar förfalla. Kommunen och Naturvårdsverket agerar Klippans kommun inser att man har en tätortsnära tickande miljöbomb och köper 1996 en del av fabriksområdet. Man gör en första saneringsinsats, rensar gamla slamdammar och bygger en ny sedimentationsdamm nere vid ån för att samla upp föroreningar som läcker från området köps även tomten med fabriksbyggnaderna av kommunen. I början av 2000-talet agerar även Naturvårdsverket och klassar fabriken med dess omgivningar som ett av landets 23 mest förorenade områden, som akut måste saneras. Mot bakgrund av detta får kommunen ett bidrag på 4,5 miljoner kronor till en utredning för att få ett totalgrepp kring hur en sanering kan utföras och 2007 skickas en miljöansökan in till Naturvårdsverket. Länsstyrelsen är hela tiden inkopplad för hantering av bidrag och beslut av olika miljötillstånd. Ansökan beviljas och efter inledande undersökningar rivs under alla fabrikslokalerna, inklusive den 65 meter höga skorstenen. Endast kontorsbyggnaden sparas. Rivningen kostar 16 miljoner kronor, varav Naturvårdsverket bidrar med cirka 14,5 miljoner. Samtidigt läggs cirka 10 miljoner kronor på planering, provtagning och förberedelser inför kommande etapper i saneringsprojektet. Ett första led blir att under sanera ett tiotal villaträdgårdar, där gifter hittats i marken. Denna del av projektet kostar 12 miljoner kronor, med 90 procents finansiering av Naturvårdsverket. Sanering av fyra hektar 2014 påbörjas projekteringen av den allra största saneringsinsatsen den som planeras ske på de markområden omfattande cirka fyra hektar som ligger intill fabrikstomten, inkluderat även en del av Bäljane ås sträckning. Avgörande för denna viktiga del av projektet är att Naturvårdsverket beslutar om att bidra med nya medel, denna gång 107 miljoner kronor. Flygfoton som visar Klippans Läderfabrik före rivning till vänster och till höger en vy över området (från motsatt riktning) under det mest intenvisa skedet i saneringsarbetet. Notera läget för den kvarlämnade kontorsbyggnaden. Foton: Klippans kommun. Movium Direkt nr 7,

3 Foto: Jenny Leyman. Kommunens projektledare Monica Johansson vid det kvarlämnade skorstensfundamentet. En utställning om platsens historia och områdets sanering kommer under 2019 att placeras i det runda, teglade rummet börjar Monica Johansson, markingenjör på Klippans kommun, som projektledare för det komplicerade saneringsarbetet av fabriksområdet. Jag hade en kollega som varit ansvarig för tidigare etapper av läderfabriksprojektet. När hon gick på barnledighet fick jag hoppa in som hennes vikarie. Men sedan kom kollegan inte tillbaka utan jag fick ta över ansvaret och har jobbat nästintill halvtid som projektledare under åren sedan 2013, berättar Monica Johansson. Det har varit ett otroligt spännande projekt med många utmaningar. Jag har haft stor hjälp av en extern miljökonsult, Tomas Henrysson på Conviro AB. Med start 2016 har ton jord, förorenat av arsenik samt krom och andra tungmetaller, transporterats bort och använts som sluttäckning på en deponi i kommunen. Ungefär lika mycket förorenad jord har blivit kvar på området och täckts över med gummiduk, bentonitlera och rena jordmassor. På de värst förorenade delarna av fabrikstomten har vi grävt oss ner till fem sex meters djup för att Foto: få bort Örjan gamla Karlsson. ledningssystem, fundament och kasuner, säger Monica Johansson. I andra delar av omgivande marker har vi grävt till åtta meters djup. I en del lite längre bort, som kallas Cösters dal, har vi schaktat bort 0,5 1 meter av jordlagret. Parklandskap och ängsmarker I samband med schaktningsarbetet, och vid efterföljande påbyggnad av kvarlämnade förorenade massor, har den sluttande terrängen nedanför fabrikstomten mot ån omformats till ett kulligt landskap med utsiktspunkter. Vid projekteringen av saneringen 2014 började vi också skissa på hur området skulle se ut och användas som när arbetet var klart, säger Monica Johansson. Vi anlitade experter på natur- och strövområden, som tillsammans med projektledningen och kommunens tekniska förvaltning utformade en plan och struktur för området. Vi beslutade att ytorna närmast den kvarvarande kontorsbyggnaden skulle få parkkaraktär medan markerna i sluttningen ner mot ån skulle bli ängar med möjlighet att stängsla in för att ha betesdjur. 14 Movium Direkt nr 7, 2018

4 Vy över parkområdet i anslutning till kontorsbyggnaden. Foto: Göran Nilsson. I år, i slutfasen av den sista etappen av områdets sanering, genomfördes en av de största utmaningarna i projektet omledning och sanering av Bäljane å. Efter en vattendom i Mark- och miljödomstolen beviljades kommunen tillstånd att tillfälligt flytta åfåran för att kunna ta bort förorenade bottensediment. Under åtta veckor fick 350 meter av ån en ny sträckning. Bäljane år har bland annat ett fint bestånd av lax och havsöring så vi hade ingående diskussioner med Klippans Sport & Fiskeförening och Naturskyddsföreningen för att förankra våra planer när det gällde saneringen, säger Monica Johansson. Vi fick också till ett gott samarbete med Bjersgårds Gods, som äger marken där vi grävde den tillfälliga åfåran. Erosionsskyddad brink vid Bäljane å, med bland annat gräsbesådd kokosmatta. I mitten syns fundamentet till bryggan, som färdigställs under november. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 7,

5 des med gräs. Avsikten är att gräsvegetationen så småningom tar över och att kokosmattan och spik bryts ned som ett naturens material. Innan vattnet släpptes på igen lades stenkross och lekgrus i botten på åfåran så att vattennivån skulle bli samma som före saneringen. Även större stenar utplacerades till gagn för fiskarnas livsmiljö. Den gamla narvpressen minner om platsens historia. I pressen skapades mönster i lädret. Foto: Göran Nilsson. Efter saneringen av den torrlagda åfåran, där ton bottensediment fördes bort, säkrades brinken upp mot fabriksområdet för att inte erosion i framtiden ska kunna äta sig in i de kvarlämnade, inkapslade jordmassorna. Längst ned placerades ett krosslager i mycket grov storlek som täcktes med natursten under vattenytan. Ovanför vattenytan täcktes brinken med matjord och en kokosmatta, som spikades fast med träspik och därefter besåd- Promenadslingor och betesdjur Klippanborna har tagit Läderbackarna till sina hjärtan. Det centrala läget gör att området på kort tid blivit ett så välbesökt frilufts- och strövområde som man hoppades när planerna utkristalliserades. Totalt finns två kilometer promenadslingor bland kullarnas toppar och dalar. På två högt placerade platser finns parkmöbler där man kan ha picknick med vidunderlig utsikt över ån och det bortanför vackert böljande landskapet med åker och skog. Vi har satsat totalt fyra miljoner kronor på utformningen av parken och strövområdet och etablering av växtligheten, kommunens insats har varit tre miljoner, berättar Monica Johansson. Vi var tvungna att hugga ner ett antal träd i en tidigare snårig skogsdunge på grund av saneringen men vi lyckades rädda 20 ekar, som nu skapar struktur. Vi har dessutom planterat nya träd, bland annat lönn och bergskörsbär, i olika delar av parken. I Läderbackarna finns olika promenadslingor som totalt omfattar två kilometer. Foto: Göran Nilsson. 16 Movium Direkt nr 7, 2018

6 Det var en utmaning att få planteringar och grässådder att överleva under årets torra och varma vår och sommar, men nu på höstkanten har det ändå artat sig fint. Vi har haft ett fint samarbete med entreprenören Svevia, som haft det praktiska ansvaret. Det finns en del arbeten kvar att utföra innan slutbesiktningen i slutet av november. Bland annat ska vi bygga en brygga nere vid ån som vi hoppas ska bli en populär samlingsplats. Och till våren blir det stängsling av ytorna med ängsvegetation, i Cösters dal ska hästar beta och på ett par andra ställen är det meningen att får ska bli naturvårdare. Självstängande grindar ska se till att inte beteshagarna blir avspärrade för besök. Utställning och kontrollprogram i faggorna Den gamla kontorsbyggnaden finns kvar och minner om platsens industrihistoria. Men även två installationer strax intill väcker besökares intresse för platsen. Fundamentet till den ståtliga skorstenen har bevarats och dessutom står en narvpress staty en av de få inventarier som fanns kvar när fabriksbyggnaderna revs. Besökarna kan gå in i det runda rummet inuti skorstensfundamentet och avsikten är att vi under nästa år ska få på plats en utställning som berättar om platsens historia och även om saneringsprojektet, säger Monica Johansson. Tillsammans med narvpressen och blomsterplanteringar hoppas vi att det blir en inbjudande och välkomnande entré till Läderbackarna. Monica Johanssons intensiva projektledarperiod närmar sig sitt slut. Men ännu finns det jobb att utföra: Förutom att färdigställa bryggorna måste vi nu i höst få någon form av tak på plats som säkrar skorstensfundamentet och skyddar den kommande utställningen, men det ska finnas ett hål i mitten så att det blir skorstenskänsla. Fram till garantibesiktningen om två år ansvarar vi inom läderfabriksprojektet för områdets skötsel, därefter övergår ansvaret till kommunens gatu- och parkavdelning. Sedan blir det provtagningar och analyser, vi har ett kontrollprogram som löper fram till 2023 för att se att vi inte har något läckage av miljögifter, och rapporter ska skrivas till Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Och om kommunen vill och har råd här finns ju stora möjligheter att utveckla och etablera nya inslag i området det kommer säkert att komma många idéer och förslag från de entusiastiska Klippanborna! Flygbild över Läderbackarna sommaren I bildens nedre del ses den temporära åfåran under tiden som Bäljane å sanerades från bottensediment. Till höger den del av det sanerade markområdet som kallas Cösters dal. Foto: Klippans kommun. Movium Direkt nr 7,