Sanering av fd Klippans Läderfabrik etapp 3

Transkript

1 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen Malmö Sanering av fd Klippans Läderfabrik etapp 3 Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. 9a miljöbalken Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 artskyddsförordningen Postadress Telefon Växel Hemsida E-post Klippan kommun@klippan.se

2 1. Administrativa uppgifter Anmälan avser följande fastigheter: Fastighet Fastighetsägare Kommentar Klippan 3:123 Klippans kommun Större delen av fastigheten Klippan 3:145 Klippans kommun Delar av fastigheten Bryggeriet 5 Klippans kommun En mindre del av fastigheten Klippan 3:120 Svedulf Fastighets AB En mycket liten del av fastigheten berörs av saneringsåtgärder, dock flyttas Strömgatan i en sträckning in på denna fastighet Garvaregatan Klippans kommun Berörs dels direkt genom att det finns föroreningar i gatan, dels indirekt genom att en del av gatan behöver schaktas för att möjliggöra saneringsschakt inne på fabriksområdet Djupadalsgatan Klippans kommun Berörs mest indirekt genom att en del av gatan behöver schaktas för att möjliggöra schakt inne på fabriksområdet Verksamhetsutövare (anmälare): Projekt Sanering av Klippans läderfabrik Klippans kommun Klippan Besöksadress: Trädgårdsgatan 12, Klippan Organisationsnummer: Kontaktperson: Monica Johansson monica.johansson@klippan.se Entreprenör, mottagningsanläggning och miljökontrollant är ännu inte upphandlade. 2 (36)

3 2. Lokalisering Objektet är lokaliserat mycket centralt i Klippans tätort, se figur 1 nedan. Klippan 3:145 Klippan 3:123 Klippan 3:120 Bryggeriet 18 Garvaregatan Djupadalsgatan Figur 1. Karta över centrala Klippan med aktuellt område markerat och berörda fastigheter 3 (36)

4 Åtgärderna berör att antal delområden enligt figur 2 nedan. Sanering av fd Klippans Läderfabrik Bäljane å Uppehållsdamm Befintligt deponiområde Skogen Cösters dal Fabriksområdet Utfyllnadsområdet - norra delen - södra delen Mejerisänkan Figur 2. Områden som berörs av avhjälpandeåtgärderna 3. Tidigare verksamhet på platsen Klippans läderfabrik startades 1906 och byggdes ut efterhand. En större utbyggnad gjordes efter en brand De sista större tillbyggnaderna gjordes på 1940-talet, därefter gjordes endast ombyggnader av befintliga byggnader. En större ombyggnad av fabriken gjordes i början av 1970-talet. Klippans läderfabrik var ett av de första kromgarverierna i Sverige, om än inte det allra första. Vid garvningen användes trevärt krom men man har även köpt in sexvärt krom för att reducera det till trevärt. Det finns uppgifter om att man runt använde arseniksulfid för borttagning av underhudsfett mm. Processvatten från fabriken leddes direkt ut i Bäljane å fram till Från 1932 fram till 1965 leddes avloppsvattnet via sedimentationsdammar till ån. Av gamla bilder att döma leddes avloppsvattnet till ån och dammarna, åtminstone i ett tidigt skede, i öppna diken. Dessa diken rensades troligen med jämna mellanrum och sedimentet lades upp intill. Troligen har man då och då även rensat dammarna från sediment som lagts upp i anslutning till dem. När sedimentationsdammarna inte längre användes torkade de ut och sediment med mycket höga krom och arsenikhalter låg exponerat. 4 (36)

5 Från 1965 var avloppet kopplat till det kommunala reningsverket. Reningsverket har sitt utlopp strax uppströms läderfabriksområdet. Först 1975 infördes en intern återvinning av krom från processvattnet innan det släpptes till reningsverket. Klippans kommun erhöll bidrag från Naturvårdsverket 1996 för att åtgärda dammarna. Åtgärden bestod i att sedimenten lades upp i en hög och täcktes över med tätskikt och skyddsskikt och slamdeponin skapades. Samtidigt täcktes även ett område, strax söder om slamdeponin, med bl.a. spaltläder över vilket kom att kallas spaltläderdeponin. På så sätt skapades det som nu kallas för deponiområdet. Saneringen av läderfabriksområdet fortsatte genom att fabriksbyggnaderna revs. De rena rivningsmassorna lades upp i mejerisänkan sanerades ett antal villatomter intill den fd. läderfabriken p.g.a. förhöjda halter av arsenik. Dessa åtgärder gjordes med bidrag från Naturvårdsverket och utgjorde etapp 1 och 2 av saneringen av Klippans Läderfabrik. 4. Genomförda undersökningar och utredningar Undersökningar Läderfabriksområdet har undersökts i många omgångar. De första undersökningarna gjordes strax efter att fabriken gått i konkurs Dessa undersökningar, som främst fokuserade på slamdammarna och upplag med spaltläder, kompletterades fram till 1995 och låg till grund för saneringen gjorde man nya undersökningar som nu inriktades på marken runt fabriksbyggnaderna lät länsstyrelsen göra en mer omfattande undersökning som nu även inkluderade själva fabriksbyggnaderna samt process- och avloppsledningar. Under 2004 till 2007 genomfördes en huvudstudie där det gjordes ytterligare undersökningar. Dessa låg till grund för riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering som ledde fram till en ansökan om bidrag för sanering av Klippans läderfabrik. Från 2008 och framåt gjordes kompletterande undersökningar av byggnaderna och villaträdgårdarna. Dessa utgjorde underlag för rivning respektive sanering av dessa. Inför bidragsansökan för etapp 3 av saneringen av Klippans Läderfabrik gjordes kompletterande undersökningar Resultatrapporten från dessa ingår som underbilaga till Bilaga 1 Uppdaterad åtgärdsutredning. Resultaten tolkades i en rapport Tolkning av kompletterande undersökningar som även denna ingår som underbilaga till Bilaga 1. Denna tolkning av föroreningssituationen står sig i stort fortfarande. De undersökningar som gjorts sedan dess är mer av projekteringskaraktär, se Bilaga 2 Resultatrapport Åtgärdsförberedande undersökningar Klippans Läderfabrik. Riskbedömning En omfattande riskbedömning av området gjordes i huvudstudien 2007, se Bilaga 3 Riskbedömning, Läderfabriken, Klippans kommun och slutsatserna i den bedöms fortfarande vara giltiga. I samband med bidragsansökan 2013 beräknades platsspecifika riktvärden för olika delområden, se underbilaga PM platsspecifika riktvärden för krom och arsenik vid Klippans Läderfabrik, Klippans kommun till Bilaga 1. 5 (36)

6 Sammanfattning av föroreningssituationen och risker förknippade med denna Verksamheten har genom åren förorenat mark inom och i närheten av fabriksområdet. Området kring fabriken har fyllts ut med stora mängder förorenade schaktmassor, rivningsavfall och processavfall med läder m.m. Omgivningen har också kontaminerats via utsläpp till luft och vatten. Dimensionerande föroreningar är krom (tre- och sexvärt) och arsenik. Krom analyseras antingen som krom-total som är summan av både tre- och sexvärt krom eller krom-vi som bara är sexvärt krom. Det finns även glasrester med tungmetaller, slagg, mindre oljeskador, tjärasfalt m.m. Föroreningar förekommer främst som fasta avfall, dvs. fyllnadsmassor med varierande innehåll av rivningsrester, olika processavfall (läderrester, askor m.m.), konstruktioner, förorenad mulljord, förorenade sediment osv. Se figur 3 nedan för en överblick över föroreningssituationen. Figur 3. Föroreningssituationen i olika områden Nedan följer beskrivningar av föroreningssituationen i de olika delområdena. Fabriksområdet Fabriksområdet area är ca m 2. Områdets markyta består delvis av tjärasfalt ovan bärlager/gatsten och delvis av grusiga/sandiga förorenade fyllnadsmassor. De tidigare fabriksbyggnaderna har rivits ner till marknivån, se figur 4 nedan. Härutöver finns ytor som är betongbelagda och även kvarlämnade underjordiska konstruktioner (källare, kassuner, processledningar mm). Fyllnadsmassorna, ca ton, är förorenade med främst krom. Den underlagrande sanden är ren, undantaget i anslutning till kassuner/ledningar där garverivätskor och andra processvätskor kan ha förorenat den. Maxhalterna i fyllnadsmassorna är 117 mg/kg arsenik respektive mg/kg krom-total. 6 (36)

7 Då det förekommer höga halter av både krom och arsenik i ytliga fyllnadsmassor finns en överhängande risk för direktexponering om inte området åtgärdas. Det finns slam eller andra kraftigt förorenade processrester kvar i vissa konstruktioner (kassuner och processledningar). Det djupare äldre processledningssystemet inom Fabriksområdet (benämnd Höganäsledningen ) är delvis beläget under grundvattenytan. Läckage från ledningen har orsakat en förorening av främst sexvärt krom (krom-vi) i sanden under ledningen och av grundvattnet i området. De prover på grundvattnet som tagits nära Höganäsledningen i norra delen av Fabriksområdet visar på en tydlig påverkan av krom-vi i vattnet, med halter kring 0,5 mg/l. Figur 4. Översikt Fabriksområdet, gul markering. Vy mot söder. Massorna utgörs ytligt av sandiga, grusiga fyllnadsmassor med inslag av tegel m.m. Krom-VI har även spridits horisontellt ut från ledningsområdet i grundvattenzonen i sanden ovan leran. I provtagningarna har förhöjda halter av krom-vi påvisats i skikt om som mest 0,5 m både väster och öster om ledningen. I enstaka punkter nära ledningen har även förhöjda halter påvisats i leran under sanden, troligen orsakat av läckage av kraftigt förorenat processavlopp/slam. Maxhalter i grundvattenzonen är 234 mg/kg arsenik, mg/kg krom-total och 627 mg/kg krom-vi. De höga halterna i grundvattenzonen (både i fast fas och i grundvattnet) utgör en risk för spridning till recipient om inte området åtgärdas. Södra och norra utfyllnadsområdet Inom utfyllnadsområdet, som är knappt m 2, har stora volymer processavfall och annat avfall från Läderfabriken fyllts ut historiskt under lång tid. Bland annat har en naturlig ravin fyllts ut, vilket innebär att mäktigheten avfall i vissa delar är stor, ca 10 meter. En del av avfallet ligger under grundvattennivån. 7 (36)

8 Massorna är heterogena och utgörs av grusiga, sandiga fyllnadsmassor med inslag av askor, slagg och processavfall, glasrester, rivningsavfall och spaltläderbitar, se figur 5 nedan. Processavfallet har genom åren fyllts ut skiktvis på större ytor norr om Läderfabriken. Skikten är tunna (enstaka decimeter) och osammanhängande. Figur5. Foton på fyllnadsmassor med processavfall, rivningsrester m.m. inom utfyllnadsområdet I avfallet finns olika föroreningar exempelvis bly, koppar, zink, polycykliska aromatiska kolväte (PAH) etc., men dimensionerande föroreningar bedöms dock vara arsenik och krom (III och VI). Totalt har drygt 100 analyser genomförts på de aktuella massorna i samband med olika undersökningar. Maxhalterna i fyllnadsmassorna är mg/kg arsenik, mg/kg kromtotal, 166 mg/kg krom-vi, mg/kg bly, mg/kg zink och mg/kg koppar. 8 (36)

9 Inom utfyllnadsområdet har drygt ett tjugotal prover analyserat med avseende på organiska föroreningar så som alifatiska och aromatiska kolväten samt PAH. Halterna är överlag låga med några få undantag, bl. a. i anslutning till en f.d. oljetank som läckt olja ner mot mejerisänkan. På mellan 2-5 m förekommer här en tydlig diesellukt. Oljeföroreningen bedöms vara begränsad i omfattning och tydligt förnimbar i fält genom lukt. Förhöjda halter av PAH (440 mg/kg) förekommer lokalt. PAH-föroreningen är kopplad till avfallet, och företrädelsevis till aska och slagg. Då halterna av flera ämnen är mycket höga och dessutom kan ligga ytligt är det risk för direktexponering och akut förgiftning om inte åtgärder vidtas. De höga halterna i massorna, varav en del ligger under grundvattennivån, medför också en risk för spridning till recipienten. Uppehållsdammen Uppehållsdammen är ett resultat av den delsanering som gjordes Dammen är ca m 2 och fungerar som sedimentationsfälla för förorenade partiklar i dagvattnet från övriga områden. Vid mätning 2005 uppmättes 310 mg/kg krom och mg/kg arsenik i de översta lösa sedimenten. Av huvudstudien framgår att det fram till 2005 har ackumulerats i storleksordningen 20 kg krom (2 kg/år) och 10 kg arsenik (1 kg/år). Hälften av arseniken antogs komma från grundvatten som dränerats från deponikullarna. Vid en kompletterande undersökning 2012 uppmättes maxhalter på 692 mg/kg krom-total och mg/kg arsenik. Sedimenten med de högsta halterna ligger ytligt (delvis ovan vattenytan) och det finns därför risk för direktexponering och akutförgiftning. Mäktigheten av sedimenten i dammen ökar efterhand och dammens förmåga att avskilja förorenade partiklar från dagvattnet minskar. Organismer som lever i sedimenten rör dessutom upp finkorniga sediment. Detta leder till en ökad spridning till recipienten. Befintliga deponiområdet Det befintliga deponiområdet tillkom vid saneringen 1996 som utfördes med bidrag från Naturvårdsverket. Vid saneringen grävdes gamla sedimentationsbassänger upp och bildade norra deponikullen eller slamdeponin. Samtidigt täckes även en spaltläderdeponi över och bildade södra deponin eller spaltläderdeponin. Totalt ligger ca ton avfall i de två deponikullarna. Maxhalterna är mg As/kg och mg Cr-tot/kg. Deponierna är inte fullständigt täckta och tjockleken på skyddsskiktet motsvarar inte dagens praxis. Dessutom ligger den norra deponin bara några få meter från Bäljane å. Det pågår en spridning från deponierna till recipienten även om det inte rör sig om några stora mängder. Närheten till ån och det tunna skyddsskiktet gör att det finns en risk för framtida spridning till recipienten genom erosion. Skogsområdet Området är ca m 2 stort och utgörs idag av uppvuxen blandskog i nordlig sluttning mot Bäljane å. Historiskt har dock området varit ängsmark. Genom skogen går idag en stor kommunal spillvattenledning som kräver skydd under saneringen för att inte skadas. Marken utgörs av mullhaltig silt och sand på fast lera. Marken är förorenad med metaller, framförallt arsenik men även av krom, både trevärt och sexvärt. Dimensionerande föroreningar består främst av krom (III och VI) och arsenik. Maxhalter är 250 mg/kg arsenik, mg/kg krom-total och 29 mg/kg krom VI. Övriga föroreningar förekommer i halter <MKM och bedöms inte vara dimensionerande för 9 (36)

10 avfallsklassning och omhändertagande. Föroreningarna har orsakats av att processavlopp/slam historiskt släpptes ut (orenat) i diken som genomkorsade området. I de utförda provtagningarna har förhöjda arsenikhalter, över MKM, påvisats i den ytliga jorden inom i princip hela skogsområdet. I områden där dräneringsledningar, äldre diken och processledningar m.m. har funnits påvisas mycket höga halter och här förväntas även föroreningar ha trängt ner på djupet. I en gammal processledning som korsar området påträffades sediment med extremt höga halter. Maxhalterna var mg As/kg och mg/ Cr-tot/kg. De höga halterna i ytlig jord i området utgör en risk för direktexponering och spridning till recipienten. De extremt höga halterna i processledningens sediment utgör dessutom en risk för akutförgiftning. Cösters dal Cösters dal utgörs av en gräsbevuxen erosionsdal väster om den f.d. Läderfabriken. I dalgången finns spill- och dagvattenledningar som ska skyddas under saneringsarbetet. En omfattande provtagning i drygt 250 punkter har utförts för att avgränsa saneringsområdet vertikalt och horisontellt. Ca ton av den ytliga naturliga jorden (mulljord, mullhaltig silt, lera) är förorenad av arsenik med en maxhalt på 125 mg As/kg. Den ytligt förorenade jorden utgör en risk för direktexponering. Bäljane å Ytterligare undersökningar av bottensediment ska göras i Bäljane å innan ett slutligt beslut fattas om eventuella åtgärder i form av muddring. Ett erosionsskydd kommer att anläggas för att förhindra framtida erosion av kraftigt förorenat material från slamdeponin ut i ån. Eventuella åtgärder i ån samt anläggande av erosionsskydd ingår dock inte i denna anmälan. Behov av riskreduktion Av ovanstående sammanfattning av föroreningssituationen framgår att det finns uppenbara risker förknippade med området så länge inga åtgärder vidtas. Den största risken idag utgörs av direktexponering av ytlig jord och sediment med höga halter av de som vistas i området. Den största framtida risken är troligen erosion av kraftigt förorenade massor från deponiområdet. Åtgärdsutredning Åtgärdsutredningen uppdaterades inför bidragsansökan 2013, se Bilaga 1. I åtgärdsutredningen jämfördes åtgärdsalternativ med olika ambitionsnivå. De åtgärdsalternativ som analyserades djupare omfattade sanering av samtliga delområden. Skillnaderna bestod till stor del i om olika delområden täcktes över eller schaktades ur samt omfattningen av urschaktningen. Riskvärdering Riskvärderingen uppdaterades också inför bidragsansökan 2013, se Bilaga 4. Den slutligt valda åtgärdslösningen sammanfattas i figur 6 nedan. 10 (36)

11 Figur 6. Sammanfattning av vald åtgärdslösning 5. Åtgärdsmål Baserat på de undersökningar som genomförts och den riskbedömning som har gjorts har åtgärdsmål formulerats för området. Åtgärdsmålen har uppdaterats efterhand som ny information har kommit fram och att vissa delområden har åtgärdats. De övergripande åtgärdsmålen för kvarvarande områden lyder: 1) Det f.d. fabriksområdet ska efter åtgärd kunna användas utan markanvändningsrestriktioner. 2) Utfyllnadsområdet, deponiområdet, skogsområdet, området kring uppehållsdammen och Cösters dal ska efter åtgärd kunna användas som strövområde eller parkmark utan förhöjd risk för människors hälsa eller miljön. 3) Föroreningsbelastningen från läderfabriksområdet på Bäljane å ska efter åtgärd minska. Den högre ambitionsnivån för fabriksområdet motiveras med närheten till bostäder och en rimlig marginalkostnad. Att marginalkostnaden inte blir så hög beror på att i princip alla fyllnadsmassor på området är förorenade och kommer att grävas bort oavsett vilka riktvärden som används. Den underliggande sanden är mestadels ren med undantag för områden där spill har förekommit. Även här påverkar inte riktvärdena saneringsomfattningen i någon större utsträckning. 11 (36)

12 Motsvarande mätbara åtgärdsmål är: Sanering av fd Klippans Läderfabrik 1) Efter åtgärd på det f.d. fabriksområdet ska halterna av föroreningar i marken inte överstiga de platsspecifika riktvärden för känslig markanvändning som har tagits tas fram. 2) a. Efter åtgärd ska halterna av föroreningar i marken inom skogsområdet, området kring uppehållsdammen och Cösters dal inte överstiga de platsspecifika riktvärden för parkmark som har tagits fram. b. Efter åtgärd ska exponeringen från förorenade massor på utfyllnadsområdet upphöra antingen genom att de förorenade massorna avlägsnas eller täcks över. c. Efter åtgärd ska halterna av föroreningar i skyddsskikt på utfyllnadsområdet och deponiområdet inte överstiga de platsspecifika riktvärdena för parkmark som tagits fram. 3) Ökningen av halterna i Bäljane å vid passagen av läderfabriksområdet skall minska vad gäller krom och förbli försumbar vad gäller arsenik. Platsspecifika riktvärden Platsspecifika riktvärden har beräknats för krom-tot, Krom VI och arsenik med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsmodell (NV rapport 5976). Beräkningsförutsättningar och resultat redovisas i PM platsspecifika riktvärden i Bilaga 1. Riktvärden har beräknats för parkmark inom fabriksområdet för två olika djup, 0-3 m samt > 3 m. Riktvärden har även beräknats för parkmark inom övriga områden för tre olika djup, 0-1 m, 1-3 m samt > 3 m, se Tabell 1 nedan. Tabell 1 Beräknade platsspecifika riktvärden för parkmark Platsspecifika riktvärden Parkmark fabriksområdet (mg/kg) Ytlig jord 0-3 m Djup jord > 3 m Parkmark övriga områden (mg/kg) Ytlig jord 0-1 m Djup jord 1-3 m Djup jord > 3 m Arsenik Krom-tot Krom VI Beskrivning av saneringen Planerade åtgärder Samtliga arbete på arbetsområdet samt transport av avfall utförs av en entreprenör. Inför upphandlingen av saneringsentreprenör togs ett dokument fram där föroreningssituation och planerade åtgärder beskrivs, se Bilaga 5. De åtgärder som beskrivs avseende erosionsskydd i avsnitt 3.6 ingår dock inte i denna anmälan. 12 (36)

13 De planerade åtgärderna är i stort sett desamma som man kom fram till i riskväderingen Åtgärderna har dock i några delområden justerats utifrån resultaten av de åtgärdsförberedande undersökningar som har gjorts. För resultat av undersökningarna se Bilaga 2. De ytor som ska saneras framgår av Bilaga 6 Arbets- och etableringsplan. Ett större område täcks över i utfyllnadsområdet än tidigare planerat. Anledningen till detta är att mäktigheten av förorenade massor är mycket större än tidigare uppskattat i en del av utfyllnadsområdet och därmed också volymen massor som skulle grävas ur. Den större mäktigheten beror på att det i detta område har det gått en ravin som inte synts i tidigare undersökningar. Genom att öka ytan som täcks över kan kostnaderna hållas nere utan att åtgärdslösningen försämras. Området med behov av sanering var betydligt mindre i Cösters dal i enlighet med resultaten av de åtgärdsförberedande undersökningarna jämfört med de tidigare undersökningarna. Saneringsschakt sker till ett bestämt djup av 0,5 m inom ett m 2 stort område samt till 1 m inom två mindre områden med förhöjda halter. För att undvika onödig schakt lämnas lätt förorenad jord i två områden. Det ena området är i sydost där två provpunkter på 0-0,5 m har halter över riktvärdet (11 resp. 12 mg As/kg) samt i två enstaka punkter på 0,6 m djup med halter på 11 resp. 38 mg As/mg. Att lämna jord med arsenikhalter strax över det platsspecifika riktvärdet i dessa områden innebär inte någon förhöjd risk då det bara är i enstaka punkter som inte ger någon signifikant höjning av exponeringen för de som vistas där. De åtgärdsförberedande undersökningarna har visat att föroreningarna i grundvattenzonen på fabriksområdet är mer omfattande än tidigare uppskattningar. Dessa är dock i stora delar endast av begränsad mäktighet och kontinuitet och bedöms därför kunna lämnas kvar utan någon risk för spridning till recipienten. För att helt utesluta risken för spridning till recipienten kommer dock en reaktiv barriär att installeras nedströms de föroreningar som kvarlämnas, se detaljer om detta i Bilaga 5. I ett mindre område nordöst om slamdeponin lämnas massor med lätt förhöjda krom(iii)-halter. Detta görs för att spara den träddunge som finns i detta område och som utgör en visuell barriär mot reningsverket. De förhöjda halterna utgör inte någon hälsorisk eller risk för spridning till recipienten utan bara en viss risk för lokala markorganismer. Växtligheten i området ser dock normal ut. Större delen av de förorenade massorna ligger ovanför grundvattenytan och kan schaktas utan grundvattensänkning. Vid behov av länshållning pumpas länsvatten till en iordningsställd infiltrationsyta i det norra utfyllnadsområdet, se Bilaga 6 Arbets- och etableringsplan för placering. Infiltrationsytan kommer att vara 100 m 2 och botten består av 0,2 m sand respektive 0,5 m krossmaterial. Infiltrationsytan kommer vid minusgrader att skyddas mot frysning och tjälning. Entreprenören kommer dagligen att kontrollera infiltrationsytans funktion samt mäta infiltrerad vattenvolym med flödesmätare. Vid igensättning av ytan kommer sandlagret att bytas ut i erforderlig omfattning för att säkra funktionen. Förekomsten av syretärande avfall under infiltrationsytan innebär att den geokemiska miljön är reducerande och att den Cr(VI) som infiltreras med vatten i avfallet därmed reduceras och fälls ut som ofarlig Cr(III). När denna yta försvinner i samband med iordningsställande av ny inneslutning kan istället uppehållsdammen användas för att avleda länsvatten, se nedan under skyddsåtgärder. Vid schakt av processledningen på fabriksområdet och djupare fyllnadsmassor i utfyllnadsområdet kommer grundvattensänkning att behövas. Grundvattensänkningen kommer att utföras på sådant sätt att grundvattenströmning inte sker från förorenade områden till färdigsanerade områden. Pumpgropar kommer att utföras med botten täckt av geotextil under minst 0,3 m makadam för att minimera transport av finmaterial. Vattnet leds till infiltrationsytan 13 (36)

14 i utfyllnadsområdet. Grundvattensänkningen sker endast i det ytliga grundvatten som står på ett lerlager ca. 0,5 m upp i sand. Avsänkningen kommer att bli begränsad till en mindre yta och kommer inte att ge någon signifikant effekt utanför arbetsområdet. Åtgärden bedöms därför inte ge någon negativ effekt på allmänna eller enskilda intressen. Åtgärder i uppehållsdammen tas upp i avsnittet Anmälan om vattenverksamhet nedan. Måluppfyllelse Förväntad måluppfyllelse för de olika övergripande åtgärdsmålen beskrivs nedan: 1) Det f.d. fabriksområdet ska efter åtgärd kunna användas utan markanvändningsrestriktioner. Då en del föroreningar över de platsspecifika riktvärdena lämnas i grundvattenzonen kommer inte detta mål att uppfyllas helt. De lämnade föroreningarna utgör inte någon risk för spridning nedströms området eller för de som vistas på området oavsett vistelsetid men gör att det är olämpligt att gräva brunnar på området även om det endast är för bevattning. Denna restriktion bedöms som oväsentlig då nyttjande av detta ytliga grundvatten inte kommer att bli aktuellt och kostnaderna för att åtgärda alla föroreningar i området skulle bli stora. Grundvattenrör kommer att sättas i området för att kunna följa hur halterna i grundvattnet blir efter åtgärd. 2) Utfyllnadsområdet, deponiområdet, skogsområdet, området kring uppehållsdammen och Cösters dal ska efter åtgärd kunna användas som strövområde eller parkmark utan förhöjd risk för människors hälsa eller miljön. Detta åtgärdsmål kommer att uppfyllas till mycket stor del. De mätbara åtgärdsmålen kommer att uppfyllas förutom på ett par enstaka ställen enligt nedan. Den jord med arsenikhalter strax över det platsspecifika riktvärdet som kommer att lämnas i Cösters dal innebär inte någon förhöjd risk då det bara är i enstaka punkter som inte ger någon signifikant höjning av exponeringen för de som vistas där. Det innebär att det övergripande åtgärdsmålet för Cösters dal kommer att uppfyllas. Den jord med krom(iii)halter över det platsspecifika riktvärdet som lämnas i den lilla skogsdungen strax nordöst om slamdeponin utgör inte någon risk för de som vistas i området. Möjligen kan en viss lokal påverkan av markorganismer ske men den befintliga växtligheten verkar opåverkad. Då dungen utgör en visuell barriär mot reningsverket bedöms det inte vara försvarbart att avverka träden för att kunna sanera de begränsade föroreningarna på platsen. 3) Föroreningsbelastningen från läderfabriksområdet på Bäljane å ska efter åtgärd minska. Den spridning som sker genom utloppet på uppehållsdammen kommer med stor sannolikhet att minska kraftigt då tillflödet av förorenat vatten från fabriks- och deponiområdena i princip kommer att upphöra. Spridningen som sker via grundvattnet kommer troligen också att minska genom de åtgärder som genomförs i deponiområdet. Totalt sett kommer spridningen från området att minska även om detta inte kommer att kunna verifieras genom mätningar i ån då någon ökning av halterna i ån när den passerar läderfabriksområdet redan idag inte är detekterbara. Minskningen kommer dock att kunna mätas i dagvatten- och grundvattenflödena från området. 14 (36)

15 Återställning Sanering av fd Klippans Läderfabrik Efter saneringen återställs området till ett rekreationsområde, se Bilaga 7 Illustrationskarta för översikt. Fabriksområdet, Mejerisänkan och den södra delen av utfyllnadsområdet blir öppna gräsytor för aktiviteter. Mitt på fabriksområdet kommer att finnas en hårdgjord yta med information om den f.d. Läderfabriken. Här kommer bl.a. en gammal narvpress att ställas upp. Ytan kan nås från två håll via tillgänglighetsanpassade stigar. I övrigt kommer icke tillgänglighetsanpassade stigar enligt markering i Bilaga 7 att anläggas inom Fabriksområdet. Gräsytorna kommer att skötas genom klippning, den mörka ytan något oftare än den ljusa. Parkeringar kommer att anläggas i den södra kanten av den f.d. Mejerisänkan. De områden i Cösters dal som saneras återställs enligt nuvarande skick och användning, d.v.s. en beteshage. Förändringar i Cösters dal blir att dagvattnet som idag går i en ledning i dalen lyfts upp och bildar en bäck. Bäcken kommer att mynna ut i uppehållsdammen som blir en fördröjningsdamm för detta dagvatten. I den östra kanten av dalen finns en liten skogsdunge som ligger på en utfyllnad. Här kommer en tillgänglighetsanpassad stig att leda från Torggatan till en utsiktsplats med bord och bänkar. Från utsiktsplatsen fortsätter en icke tillgänglighetsanpassad stig ned till ån. Beteshagen kommer att vara tillgänglig genom grindar på flera ställen. Den befintliga våtmarken strax sydväst om uppehållsdammen bevaras. Deponiområdet och norra delen av utfyllnadsområdet kommer att bli öppna ängsmarker. De sällsynta växter som finns idag på deponiområdet kommer att återplaneras och övriga ytor kommer att besås med en ängsfröblandning. Området kommer att skötas genom betning under en kortare period på sensommaren. Området blir tillgängligt via flera grindar och stigar enligt Bilaga 7. Uppe på deponikullen kommer en utsiktsplats med bänkar och bord att anläggas. Skogsområdet kommer efter sanering att göras om till öppna ängsmarker genom insådd med en ängsfröblandning. Även detta område kommer att skötas genom betning under sensommaren. Området kommer att vara tillgängligt genom flera grindar. Uppehållsdammen kommer efter sanering att bli en fördröjningsdamm för det dagvatten som lyfts i dagen i Cösters dal, se Bilaga 8. I Bilaga 7 är två salamanderdammar inritade, men då dessa visade sig vara olämpligt placerade har de ersatts med en ny damm öster om Strömgatan och en strax sydost om uppehållsdammen. Placering av salamanderdammen strax sydost om uppehållsdammen framgår av Bilaga 9. I anslutning till denna kommer även övervintringsoch viloplatser för salamandrarna att anläggas. Stigen längs Bäljane ån kommer att rustas upp. Den ansluter till befintliga stigar både österut och västerut längs ån. Även de nya stigarna på båda sidor om det f.d. skogsområdet kommer att ansluta till denna stig. I det nordöstra hörnet av området kommer en tillgänglighetsanpassad stig att anläggas från Strömgatan till Bäljane å. Där stigen ansluter till Strömgatan kommer några parkeringar att byggas. Nere vid ån kommer en brygga för fiske och andra aktiviteter att anläggas. Skyddsåtgärder Saneringen sker i centrala Klippan och arbetsområdet är omgivet av villor och flerbostadshus. Jord och fyllnadsmassor är förorenade med bland annat arsenik och krom (även den giftiga formen krom-vi) och därför måste omfattande skyddsåtgärder vidtas. Syftet är att minimera olägenheter för de närboende, förhindra spridning av föroreningar till den skyddsvärda och 15 (36)

16 känsliga Bäljane å samt förhindra att människor inom arbetsområde exponeras för de arsenikoch kromförorenade massorna. De skyddsåtgärder som kommer att vidtas avser bland annat att: 1. Minimera damning från saneringsschakterna och avfallsupplagen genom att begränsa den öppna ytan av förorenad jord till maximalt m Massupplag kommer att placeras så att risk för grumling av vattendrag inte uppstår. 3. Vid torra väderförhållanden kommer damning förhindras genom dammbindning, exempelvis vattning och eller vid behov saltning. 4. Minimera spridning av förorenad jord till omgivande gatusystem. Lastbilar och arbetsmaskiner som lämnar saneringsområdet kommer att kontrolleras avseende förorenad jord på hjul och underreden. Arbetsplatsen kommer att disponeras så att lastbilar inte i kör i förorenade massor. Vid behov kommer fordonen att spolas rena och spolvattnet renas. Transporter inom och ut från arbetsområdet får endast ske via anvisade transportvägar enligt Bilaga 6 Arbets- och etableringsplan. Lastning av förorenade massor är inte tillåten från allmänna vägar. Lastbilstransporter utanför arbetsområdet kommer att ske via de gator som beställaren anvisar. Transport av förorenade massor ska ske på sådant sätt att spridning av förorenad jord genom exempelvis damning av torra massor eller läckage vid transport av blöta och rinnande massor ej sker. Transport av förorenade massor klassat som Farligt Avfall ska ske med täta och täckta flak. 5. Temporära avskärande diken som förhindrar att nederbördsvatten i onödan tillförs schakterna kommer att anläggas. Spridning av föroreningar till Bäljane å minimeras genom att samla upp uppumpat förorenat grundvatten/länshållningsvatten och återföra detta vatten till icke sanerade markytor nedströms schaktfronten. En yta för mer omfattande infiltration kommer att iordningsställas enligt beskrivning ovan. När infiltrationsytan måste tas ur drift kommer istället eventuellt länsvatten att ledas genom uppehållsdammen som iordningställs för detta ändamål. Vattnet som släpps ut i ån från uppehållsdammen kommer att kontrolleras och vid behov renas ytterligare. 6. Saneringsschakten drivs huvudsakligen medströms, d.v.s. att man börjar schakta längst uppströms och sedan driver schakten längs grundvattnets riktning. 7. Minimera exponering av föroreningar för människor som arbetar med saneringen. Uppmätta halter av arsenik innebär att massorna lokalt är akut giftiga vid oralt intag. Även inandning av damm och hudkontakt kommer att undvikas. Intag av arsenikförorenad jord innebär att människor blir förgiftade. Arbetsplatsen kommer därför att utformas så saneringen kan utföras på ett säkert sätt, vilket bland annat innebär att förorenad jord inte får komma in i bodar med förtäring (separata renbodar, stöveltvätt osv.) och de som vistas inom arbetsplatsen kommer att ha tillräcklig personlig skyddsutrustning (täckande kläder, mask, partikelfilter i maskiner o.s.v.). 8. Minimera lukt från illaluktande massor genom att dessa vid behov täcks över efter varje arbetsdag. 9. Tankning kommer att utföras på tät, invallad yta. Tankning får inte utföras i anslutning till Bäljane å. 16 (36)

17 Tidplan Sanering av fd Klippans Läderfabrik Entreprenaden styrs dels av en fastställd arbetsordning dels av fastställda igångsättnings- och färdigställandetider enligt följande: Följande övergripande arbetsordning för schaktarbetena krävs av entreprenören (läge för brunnar framgår av Bilaga 10 Befintlighetsplan 1 ): 1. Schakt för ledningsomläggning längs Djupadalsgatan samt för ny dragning av Strömgatan. 2. Schakt och rivning av kvarvarande konstruktioner och ledning utmed Djupadalsgatan samt utmed Höganäsledning mellan brunn 13 och 11B. 3. Saneringsschakt ned till lera längs djup Höganäsledning från brunn 13 och fram till 20 m norr om brunn Resterande saneringsschakt av fyllnadsmassor samt schakt och rivning av kvarvarande konstruktioner inom Fabriksområdet. 5. Saneringsschakt ned till lera längs djup Höganäsledning från 20 m norr om brunn 9 till brunn 11B. 6. Saneringsschakt inom södra delen av Utfyllnadsområdet, utanför tätskärmen, samt för Mejerisänkan. 7. Saneringsschakt inom norra delen av Utfyllnadsområdet, innanför tätskärmen. 8. Schakt för omläggning av spillvattenledning mellan deponikullar samt komplettering av skydds- och tätskikt runtom deponikullar. 9. Saneringsschakt inom Cösters dal. 10. Saneringsschakt inom Skogsområdet. Igångsättningstider: Entreprenören äger rätt att inom arbetsområdet påbörja arbetet förutsatt att: o startmöte har hållits och protokollet har justerats o kvalitets- och miljöplan samt arbetsmiljöplan har upprättats och godkänts av beställaren Undantag gäller för påbörjande av saneringsschakt inom respektive områden (se Bilaga 11 Översiktplan för läge) enligt nedan: o Utfyllnadsområdet, Mejerisänkan och Deponiområdet tidigast o Skogsområdet och Cösters dal tidigast Färdigställandetider: Arbetena inom delområde 1 ska vara färdigställda och tillgängliga för slutbesiktning senast Efter godkänd slutbesiktning återlämnas arbetsområdet för delområde 1. Strömgatan ska vara ombyggd i nytt läge och öppnad för trafik senast (36)

18 Saneringsschakt ska vara avslutad inom respektive områden (se Bilaga 11 Översiktplan för läge) enligt nedan: o Utfyllnadsområdet, Mejerisänkan och Deponiområdet senast o Skogsområdet och Cösters dal senast Arbetena i sin helhet ska vara färdigställda och tillgängliga för slutbesiktning senast Tiderna enligt ovan kommer vid behov att justeras med hänsyn till skydds- och kompensationsåtgärder för vattenverksamhet och skyddade arter i enlighet med beskrivning i avsnitt 10 och 11 nedan. 7. Kontrollprogram Långsiktig omgivningspåverkan från läderfabriksområdet undersöks idag genom ett kontrollprogram. Resultaten från detta rapporteras kvartalsvis till länsstyrelsen. Detta kontrollprogram kommer att intensifieras under saneringen genom att mätningarna i dagvatten och ytvatten utförs varje månad istället för kvartalsvis. Kontrollprogrammet kommer att anpassas efterhand till ändrade förhållande p.g.a. saneringen. Ändringar kommer att ske i dialog med länsstyrelsen. En förändring som kommer att föreslås är att nya grundvattenrör sätts uppströms och nedströms den reaktiva barriären som kommer att installeras på fabriksområdet. Detta gör att man dels kan följa vilka halter det faktiskt blir p.g.a. att sand i grundvattenzonen med halter över det platsspecifika riktvärdet för Cr(VI) lämnas dels kan utvärdera vilken effekt barriären får. Projektledningen har påbörjat en analys av projektrisker. Denna kommer att färdigställas innan entreprenadstart. Projektören har dessutom gjort ett utkast till arbetsmiljöplan där ett antal arbetsmiljörisker har identifierats. Denna kommer att övertas av entreprenören. Det åligger entreprenören att beskriva hur identifierade kritiska aktivitetet, produkter och risker hanteras samt att ta fram kontrollprogram för egenkontroll med checklistor. I detta ingår även rutiner för rapportering av incidenter och olyckor. Utöver det intensifierade kontrollprogrammet för långsiktig omgivningspåverkan kommer även miljö- och entreprenadkontroll att utföras. Utförandet av miljökontrollen beskrivs i Bilaga 5 Föroreningssituationen och planerade åtgärder. I korthet ingår följande moment: Fabriksområdet - Provtagning av schaktbottnar efter schakt av fyllnadsmassor på fabriksområdet för att avgöra om den underlagrande sanden är ren - Provtagning av underliggande sand efter borttagning av byggnadskonstruktioner för att avgöra om sanden är ren - Vid misstanke om förorening provtagning av rivningsmassor innan återanvändning - Provtagning av naturlig sand vid schakt ned till äldre processledning för att avgöra om den kan återanvändas Utfyllnadsområdet - Kontroll av schaktbottnar i de delar där schakt sker ner till naturlig jord för att avgöra om den är ren 18 (36)

19 Skogsområdet Sanering av fd Klippans Läderfabrik - Kontroll av schaktbottnar efter schakt ner till underlagrande sand/lera, dock max. 0,5 m, för att avgöra om ytterligare schakt behövs Cösters dal - Marken är mycket väl undersökt och schakt sker till förutbestämda djup så ytterligare miljökontroll bedöms inte vara nödvändig Uppehållsdammen - Muddring av alla lösa sediment, undersökningarna har visat att fast botten inte är förorenad så ytterligare miljökontroll bedöms inte vara nödvändig - Provtagning av utgående vatten vid tömning av dammen för att avgöra när vattnet ska ledas om till infiltrationsytan - Provtagning av utgående vatten när dammen används som tillfällig sedimentationsdamm för att avgöra om ytterligare rening behövs 8. Avfallshantering Mottagning av samtliga avfall från saneringen kommer att ske på en mottagningsanläggning enligt kraven i upphandlingen av denna tjänst. Samtliga avfallsslag som beräknas uppkomma under saneringen beskrivs i Bilaga 12 Teknisk beskrivning Mottagning av förorenade massor. Där framgår även avfallsklass och vilka mängder som förväntas för de olika avfallsslagen. Totalt beräknas upp emot ton avfall uppstå vi saneringen. Av dessa är det endast ca ton som klassas som FA, resten klassas som ifa. De flesta avfallsslagen kommer att transporteras bort efterhand som de uppstår. Entreprenören får dock ha tillfälliga avfallsupplag inom arbetsområdet. Tiden för hur länge entreprenören får ha upplag på området regleras inte men begränsas av krav på igångsättningstider och färdigställandetider för olika delområde. Entreprenören har för de flesta områden ett år från igångsättande till att schakten ska vara avslutad. De flesta massor är förklassificerade och ska transporteras bort för omhändertagande utan vidare provtagning. Undantaget är den naturliga sanden under fyllnadsmassorna på fabriksområdet. Denna grävs upp och läggs i högar på max. 100 m 3 som provtas och klassificeras. Massor som uppvisar halter under de platsspecifika riktvärdena återanvänds och resten körs till mottagningsanläggningen. Externa massor som ska användas för återfyllning ska uppfylla kraven för känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden. Entreprenören ska uppvisa genomförd renhetskontroll med 1 prov per sidotagsställe, dock minst 1 prov per m 3. Entreprenören får ha tillfälliga massupplag inom arbetsområdet. 9. Omgivningspåverkan under genomförande av efterbehandlingen För att minska omgivningspåverkan från själva genomförandet av saneringsentreprenaden ställs krav på skyddsåtgärder på entreprenören. Dessa beskrivs under avsnitt 6 ovan. Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten minimeras genom de skyddsåtgärder som vidtas. 19 (36)

20 Kvarstående risk för spridning till recipienten är vid tömning av uppehållsdammen och när uppehållsdammen används för avledning av länshållningsvatten. För att minimera utsläpp vid dessa tillfällen kommer riktvärden för partiklar och föroreningar i vattnet att tillämpas. I Tabell 2 nedan redovisas föreslagna riktvärden för vatten som pumpas ur uppehållsdammen och vatten som rinner ut genom utloppet när dammen används för avledning av länsvatten. De föreslagna riktvärdena kommer från rapporten Göteborgs stad 2013 (se referenser). Riktvärdena motiveras i bilaga 1 till den rapporten och bedöms kunna användas för tillfälliga utsläpp till Bäljane å. Tabell 2 Föreslagna riktvärden för vatten som avleds till Bäljane å Ämne/parameter Riktvärden i utsläppspunkt Arsenik (As) 15 μg/l Krom (Cr) 15 μg/l Kadmium (Cd) 0,4 μg/l Bly (Pb) 14 μg/l Koppar (Cu) 10 μg/l Zink (Zn) 30 μg/l Nickel (Ni) 40 μg/l Oljeindex μg/l ph 6-9 Suspenderat material 25 mg/l Tömning av uppehållsdammen sker genom att en dränkbar pump sänks ner endast 10 cm under ytan för att inte få med suspenderat material. Pumpningen sker långsamt med endast 3 l/s och beräknas pågå ca. 20 arbetsdagar. Vattnet i uppehållsdammen rinner normalt ut i Bäljane å och halterna av föroreningar följs i kontrollprogrammet. Halterna i det utgående vattnet jämförs i kontrollprogrammet med samma riktvärden som föreslås gälla under entreprenaden. Vid enstaka tillfällen överskrids riktvärdena för As och Cr-tot i utloppet. För de senaste 16 kvartalsmätningarna har As överskridits tre ggr och Cr-tot en gång. Detta tyder på att halterna av lösta ämnen inte kommer att bli begränsande utan att det avgörande är om suspenderat material följer med. Därför föreslås att kontrollen vid pumpningen görs genom att följa halten suspenderat material. Då denna parameter inte kan mätas i fält föreslås att man istället mäter turbiditet. Turbiditeten i det utgående vattnet mäts två gånger per dag med ett portabelt instrument. Innan tömningen av dammen sker kommer turbiditetsmätningen med fältinstrument att kalibreras mot analyser av suspenderat material. Om turbiditetsmätningen visar att suspenderat material ligger över riktvärdet vid två på varandra följande mätningar provas först att minska turbiditeten genom att sänka flödet eller vidta andra åtgärder. Om detta inte fungerar styrs det utgående vattnet om till infiltrationsytan. När dammen efter ombyggnad och att infiltrationsytan i det norra utfyllnadsområdet tagits ur bruk används för avledning av länsvatten föreslås att det utgående vattnet kontrolleras. Provtagning föreslås ske två gånger per vecka, t.ex. måndag och onsdag. Suspenderat material, metaller och ph analyseras rutinmässigt. De första två analyserna efter förändringar i varifrån vattnet kommer analyseras även oljeindex. Oljeindex analyseras även vid misstanke om oljeförorening. Om riktvärdena överskrids vid två på varandra följande tillfällen kommer rening av till dammen inkommande vatten att ske alternativt förbättras om det redan renas. I första hand kommer vattnet att renas genom sedimentationscontainrar men vid behov kan även andra metoder användas. 20 (36)

21 Utsläpp till luft Sanering av fd Klippans Läderfabrik Utsläpp till luft minimeras genom de skyddsåtgärder som vidtas. Damning minimeras genom att den öppna ytan förorenad jord begränsas till m 2. I denna yta ingår även eventuella tillfälliga upplag inom arbetsområdet. Entreprenören har skyldighet att vid behov vidta dammbindning på öppna ytor. Lukt från illaluktande massor minimeras genom att de vid behov täcks över vid arbetsdagens slut. Utsläpp från maskiner begränsas genom de krav som ställs. Arbetsmaskiner och tunga fordon ska uppfylla EU:s krav enligt Steg II respektive Euro IV. För lätta lastbilar gäller att de ska vara yngre än 8 år och inte ha högre utsläpp av koldioxid än 250 g/km. Buller och transporter Verksamheten orsakar buller och vibrationer, främst vid rivningen av de återstående grundkonstruktionerna på fabriksområdet, men även vid schakt och transporter både inom och till och från området. För att minimera olägenheten för närboende kommer Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggplatser att följas och arbete får bara bedrivas vardagar kl Då det endast återstår en bråkdel av de ursprungliga grundkonstruktionerna kommer buller och vibrationer vid rivning av dessa att vara av betydligt mindre omfattning än vid den tidigare rivningsentreprenaden. För att kunna avgöra om några skador på omgivande byggnader trots detta uppstår kommer dessa att besiktigas före och efter genomförande av entreprenaden. För att minimera bullret från arbetsmaskiner och tunga fordon ställs krav på att dessa ska uppfylla EU:s krav enligt Steg II respektive Euro IV. För lätta lastbilar gäller att de ska vara yngre än 8 år och inte ha högre utsläpp av koldioxid än 250 g/km. Då det är mycket stora mängder massor som ska schaktas upp och transporteras bort blir det många transporter från området. Dessutom ska stora mängder massor transporteras in till området för att användas vid uppbyggnaden av området. En stor del av de tillförda massorna kommer att användas till att öka skyddsskiktet på de befintliga deponierna och som nytt skyddsskikt på de nya deponierna. Total kommer nästan ton massor att transporteras bort. De flesta transporter kommer troligen att ske med lastbil med släp som har en kapacitet på ca. 30 ton. Det innebär att antalet transporter från området blir ca Drygt ton massor kommer att tillföras området, vilket motsvarar ca transporter. En del av transporterna kommer att kunna samordnas beroende på vilken mottagningsanläggning som blir aktuell och var ersättningsmassor kan tas ifrån. Det totala antalet lastbilar till och från området kan bli från till beroende på grad av samordning. Entreprenaden kommer att pågå sammanlagt 4 år men alla schakter kommer att utföras under de tre första åren. Antalet dagar som transporter sker kan vara upp emot 600 men kanske mer troligt ca Antalet transporter som sker per dag blir då i medel ca Troligen kommer de dock att vara ojämnt utspridda och antalet transporter på en dag kan kanske uppgå till ca. 25 till 30 som mest. För att minska olägenheterna för de närboende styrs alla transporter från området via Strömgatan. I Bilaga 6 är de tillåtna transportvägarna markerade. Beställaren har dessutom möjlighet att styra vilka vägar transporterna ska gå genom tätorten. 21 (36)

22 10. Anmälan om vattenverksamhet Sökande Sökande är samma som verksamhetsutövaren för avhjälpandeåtgärderna och representeras av kontaktpersonen för dessa, se 1. Administrativa uppgifter ovan. Fastighet och markägare De berörda dammarna ligger inom fastigheterna Klippan 3:145 och Klippan 3:123 som ägs av Klippans kommun. Typ av verksamhet eller åtgärd Anmälan om vattenverksamhet gäller: 1) Muddring av förorenade sediment i den s.k. uppehållsdammen. Lokalisering av dammen framgår av Figur 2 och 3 ovan samt Bilaga 13 Befintlighetsplan 3. Foton av dammen i Figur 7 och 8 nedan. Dammen kommer efter muddring att modifieras och användas som sedimentations- och fördröjningsdamm under entreprenadtiden, se Bilaga 14 Tillfällig sedimentations- och fördröjningsdamm. Efter saneringsentreprenaden kommer dammen vid behov att muddras och sedan återställas, dock något modifierad med nya inflöden och utflöden för att på sikt kunna fungera som fördröjningsmagasin för dagvatten, se Bilaga 8 Fördröjningsdamm dagvatten. 2) Muddring och igenläggning av en liten damm strax sydost om uppehållsdammen. Lokalisering av dammen framgår av Bilaga 15 Befintlighetsplan 2. Foton av dammen i Figur 9 och 10 nedan. Dammen kommer att ersättas av en ny damm lite närmre uppehållsdammen, se Bilaga 9 Salamanderdamm. 3) Igenläggning av en tillfällig infiltrationsdamm i mejerisänkan. Lokalisering framgår av Bilaga 10 Befintlighetsplan 1. Foto av dammen i Figur 11 nedan. Uppehållsdammen och den lilla dammen sydost om denna anlades i samband med saneringen Under saneringen 1996 upptäckte man ett antal dagvattenflöden bl.a. från fabriksområdet med höga halter arsenik och krom. För att minska spridningen av föroreningar till ån anlades dammarna som sedimentationsdammar för att minska föroreningsspridningen via partiklar. Dammarna har fyllt sin funktion att döma av de kraftigt förorenade sediment som ackumulerats där sedan Högst halter i uppehållsdammen uppmättes vid undersökningar 2012 då maxhalterna var 692 mg krom-tot/kg och mg arsenik/kg. Vid senare undersökningar har inte lika höga halter påträffats. I lilla dammen uppmättes halter vid undersökningarna 2005 på mg krom-tot/kg och 96 mg arsenik/kg. Infiltrationsdammen anlades som en tillfällig lösning efter rivningen 2010 för att ta hand om det grundvatten som tränger fram under rivningsmassorna i mejerisänkan. I infiltrationsdammen finns inget förorenat sediment men däremot är dammen anlagd på förorenade massor som ska grävas bort. För att kompensera för igenläggningen av infiltrationsdammen och möjliggöra för vattensalamandrarna att söka sig till en ny damm kommer ett dike öster om Strömgatan att restaureras. För att om möjligt hinna utföra dessa åtgärder under innevarande höst/vintersäsong har en separat anmälan om vattenverksamhet för detta lämnats in. 22 (36)