Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (5) Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid , kl. 09:00-16:00 Plats Björken, kommunhuset Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 1 av 25

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (5) Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Ärendeförteckning 1 Upprop 2 Val av justeringsperson 3 Tillkommande och utgående ärenden 4 Förutsättningar för ökad digitalisering av Lerums kommun 5 Dialog om ny skolstruktur i Floda 6 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Lerums kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 2 av 25

3 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (5) Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 Upprop 2 Val av justeringsperson Sammanfattning Enligt kommustyrelsens reglemenet ska en person utses för att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Sekreteraren lämnar förslag på justeringsperson. 3 Tillkommande och utgående ärenden 4 Förutsättningar för ökad digitalisering av Lerums kommun KS Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar notera informationen. Sammanfattning Digitalisering av Lerums kommun rapporteras för femte gången, och visar resultat för tertial Rapporten beskriver identifierade möjligheter, pågående projekt, uppnådda resultat på färdigställda projekt samt identifierade hinder som verksamheter och stödfunktioner lämnat in. Detta underlag är inte att ses som uttömmande, utan tar sikte på att visa de större utvecklingslinjerna som finns. Rapporten avslutas med rekommendationer för fortsatt arbete. Handlingar i ärendet Information om ökad digitalisering av Lerums kommun - Tertial Dialog om ny skolstruktur i Floda KS Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar notera informationen. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 3 av 25

4 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (5) Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade (KS ) att ge förvaltningen i uppdrag att planera för en skolstruktur i Floda som utgörs av fyra F-6-skolor och en 7-9-skola. Utöver det ska Tolleredsskolan göras om till en F-6-skola. En del i beslutet var att förvaltningen fick i uppdrag att återkomma med en fördjupad kostnadsanalys samt att en kontinuerlig dialog i ärendet ska föras med KSAU. Det skedde i oktober 2018 (KS17.427) och KSAU svarade att frågan behövde diskuteras vidare och djupare. Den 3 december genomfördes en workshop med representanter från alla politiska partier, som fick möjlighet att diskutera frågan ytterligare. Förvaltningen återkommer nu till Kommunstyrelsens arbetsutskott för dialog och rapportering i ärendet och om workshoppen. Handlingar i ärendet Dialog om skolstruktur i Floda (efter workshop) 6 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Lerums kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst KS Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar godkänna verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun. Sammanfattning Lerum har avtalad samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst runt lokalt folkhälsoarbete. En plan med budget och insatser ska årligen tas fram inom ramen för avtalet. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för HSN och kommunen. Folkhälsoarbetet ska ta sin utgångspunkt i de fem sociala hållbarhetsprinciperna, vilket innebär att det inte finns strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Både Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun har tydligt uttalat fokus inom området fullföljda studier. Med utgångspunkt i detta planerar parterna att fokusera på och utveckla arbetet med Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier under perioden Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 4 av 25

5 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (5) Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Insatsområdena för 2019 är: Plattform Lerum - Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak)-arbete i Lerum samt interna och externa initiativ för ökad social hållbarhet Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse om verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Lerums kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Lerums kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 5 av 25

6 Förutsättningar för ökad digitalisering av Lerums kommun KS Sida 6 av 25

7 INFORMATION OM ÖKAD DIGITALISERING AV LERUMS KOMMUN 2018 T KSXX.XXX Information om ökad digitalisering av Lerums kommun Tertial Beskrivning Digitalisering av Lerums kommun rapporteras för femte gången, och visar resultat för tertial Rapporten beskriver identifierade möjligheter, pågående projekt, uppnådda resultat på färdigställda projekt samt identifierade hinder som verksamheter och stödfunktioner lämnat in. Detta underlag är inte att ses som uttömmande, utan tar sikte på att visa de större utvecklingslinjerna som finns. Rapporten avslutas med rekommendationer för fortsatt arbete. Digitalisering ur ett kundperspektiv Under våren tog förvaltningsledningen beslut om att pröva den digitala medarbetaren eller Robot Process Automation i Lerum. Tre pilotprojekt valdes ut i nära samverkan med intresserade verksamheter. I förlängningen är förhoppningen att en ökad automatisering frigör tid från medarbetare för att dels minska stress och dels öka tid för kvalitetsskapande möten med kund. Förstudien för dessa tre pilotprojekt är nu avslutad och det finns goda möjligheter att komma vidare med implementering under Förstudien var i sig en nyttig övning i att arbeta förvaltningsgemensamt med digitaliseringsprojekt, och har gett oss nyttiga erfarenheter inför det fortsatta arbetet. Under andra tertialet 2018 har IT-enheten, tillsammans med verksamheterna, tagit fram 16 nya e-tjänster. Exempel på dessa är ansökan om kommunalt avlopp, beställning av betygskopior, samtycke för publicering av bild och begäran om registerutdrag. Sektor Lärande arbetar med att ta fram en möjlighet att söka förenings- och kulturbidrag via e-tjänst. Systemet är klart och implementering påbörjad. Sektorn erbjuder sedan tidigare processledning kring programmering och digitalt berättande i förskolan, detta har nu utökats till att omfatta även grundskolan. För att öka kompetens inom digitalisering erbjuds skolor nu stöttning i form av processledning av kollegialt lärande kring digitalisering. Sida 7 av 25

8 Genom sektorn Stöd och omsorg deltar Lerums kommun i AllAgeHub som handlar om forskning, utveckling och innovation för tillgängliga boendemiljöer och välfärdsteknik. 24 västsvenska aktörer inom offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle har gått samman för att driva forsknings-, utvecklings- och innovationscentret AllAgeHub med start AllAgeHub finansieras till största delen av Vinnova, Västra Götalandsregionen och de 12 kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö. AllAgeHub drivs som ett projektkluster med Johanneberg Science Park. Störst projektägare är Göteborgsregionens kommunalförbund. Lerum deltar i två idéutvecklingsprojekt inom AllAgeHub: 1. Tillgänglig kommunikation: Hur kan vi tillämpa befintliga beprövade kommunikationsmetoder i LSS-verksamheter så att personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter kan uttrycka sina behov och ha inflytande i sina liv? 2. Digital tillgänglighet: Hur kan vi underlätta för personer som är boende på särskilt boende att enkelt och digitalt få tillgång till och dela information de behöver i sin vardag? Båda projekten är uppstartade och även workshops har utförts inom bägge projekten. Digitalisering ur ett verksamhetsperspektiv IT-enheten har infört en e-tjänst för lösenordsåterställning för alla medarbetare som innebär att de själva med hjälp av mobilt BankID kan byta lösenord eller skapa ett nytt om de glömt det. Detta ökar säkerheten i lösenordshantering och förenklar genom att beroenden av någon annan ex Servicedesk som återställer lösenord inte behövs längre. Ett hinder för fortsatt utveckling är att förvaltningen inte tagit ett övergripande beslut i att alla medarbetare ska identifiera sig elektroniskt med BankID. Möjligheten ökar för förvaltningen att bli mer digital om vi erbjuder alla ett sätt att identifiera sig elektroniskt genom en teknik som redan är implementerat hos över sex miljoner svenskar. Mark- och exploatering arbetar med att koppla arrendeavtal till intrakartan. Fas 1 av detta är klart. Alla lägenhetsarrendeavtal är nu kopplade till intrakartan med ett lyckat resultat i form av mer effektivt arbetssätt internt. De går nu vidare med alla jordbruk- och jaktarrendeavtal och ska på liknande sätt koppla dessa till intrakartan. E-tjänsten Markanvändning är nu integrerat i enhetens dagliga arbete och har blivit ett redskap för både intern och extern effektivisering. Kommunens verksamhetslokaler (KVL) arbetar aktivt med att digitalisera hela verksamheten på bred front över alla typer av system som är viktiga för att få Sida 8 av 25

9 lokalerna att fungera optimalt (De-Du, Vanderbilt, Incit, Automation). De ska arbeta med utveckla det sätt de kommunicerar med sina hyresgäster oavsett om de är interna eller externa. Detta för att öka förståelsen för de ingrepp och åtgärder som görs i fastigheterna under året. På den fronten så fortskrider arbetet med utvecklingen av deras ärendehanteringssystem. KVL har under 2018 sammanställt den statistik som inkommit under 2017 och håller nu på att bygga om sin felanmälningssida för att deras hyresgäster/kunder skall kunna anmäla fel enklare. Behov och hinder Ekonomi: Digitalisering innebär inte enbart minskade kostnader genom smartare arbetssätt. Digitalisering kan också innebära en högre andel fasta kostnader, exempelvis licenskostnader, som behöver täckas i form av ekonomisk förstärkning. ITkostnader förväntas öka över tid då både mjukvara (program, system, robotar), hårdvara (datorer, surflattor, mobiltelefoner, servrar) och moln (externa lagringstjänster) växer i volym som ett svar på ökat distansarbete, uppkopplat samhälle och stora volymer data som ska hanteras säkert. Digitalisering medför även tröskelkostnader, och förhoppningsvis kommer det att under 2019 inrättas en digitaliseringspott för att överkomma dessa trösklar. Driftskostnader ansvarar respektive verksamhet för. Utvecklingen bygger därmed på ett antagande om att utvecklingsarbetet gynnar hållbarhet (ekonomisk, social, ekologisk) då den annars är överflödig. Vi vill arbeta smartare och leverera smartare välfärd. Rekommendationer Öka samverkan En förvaltningsgemensam strategisk grupp behövs för att samordna arbetet som bedrivs kring digitalisering. I många avseenden skiljer sig verksamheters behov från varandra, men mycket kan också effektiviseras gällande exempelvis ökad kompetens inom upphandling av system och automatisering. Den förvaltningsgemensamma gruppen skulle också kunna ansvara för att medel i digitaliseringspotten syftar till att skapa mervärden för organisation och kund. Skapa mål Digitaliseringen berör hela samhället och möjligheterna är oändliga. Lerums kommun verkar under Vision 2025 med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet som mål. Vi levererar välfärd till kund. För att involvera fler i att tillvarata digitaliseringens möjligheter och skapa förståelse för varför digitala Sida 9 av 25

10 verktyg är relevanta behöver arbetet ha tydliga mål. Verksamheterna har identifierat ett behov av en sammanhållen digitaliseringsstrategi för att hämta kraft i digitaliseringen. Fortsätt rapporteringen och informera om utvecklingen Rapporteringen har visat sig förtjänstfull i att öka insikter om behov och möjligheter, och visar att utveckling är efterfrågad. För att vara en relevant leverantör av välfärd behöver digitaliseringen fortsätta öka. För att ännu tydligare visa de resultat som nås inom digitalisering behövs en sammanhållen berättelse om kommunens positiva utveckling, kommunikationsenheten har fått uppdraget att synliggöra detta via tillgängliga kanaler. Organisatoriska förändringar Digitaliseringen inom Lerums kommun behöver en samlad och riktad personell resurs på strategisk nivå för att kunna stötta verksamheterna i deras utveckling, och för att förutse och undvika de hinder som kan uppstå i en så komplex organisation som vi verkar i. Därför har vi rekryterat en digitaliseringsstrateg som ska fungera som en kontaktyta och ett nav (exempelvis genom projektledning) inom förvaltningen. Strategen kommer vara placerad på IT-enheten för att kunna samverka med den utveckling som sker där, och för att snabbt kunna dra nytta av enhetens kunskapsmässiga infrastruktur kring kommunens verksamheter. Digitaliseringsstrategen kommer tillsammans med kommunikation- och digitaliseringschefen föreslå en förvaltningsgemensam digitaliseringsstrategi. Förvaltningsledning Dag Oredsson Kommunikation- och digitaliseringschef Sida 10 av 25

11 Dialog om ny skolstruktur i Floda KS Sida 11 av 25

12 DIALOG OM SKOLSTRUKTUR I FLODA (EFTER WORKSHOP) Datum Dnr KS (1) Utveckling Lisa Bomble verksamhetsutvecklare lisa.bomble@lerum.se Kommunstyrelsens Arbetsutskott Dialog om skolstruktur i Floda (efter workshop) Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade (KS ) att ge förvaltningen i uppdrag att planera för en skolstruktur i Floda som utgörs av fyra F-6-skolor och en 7-9-skola. Utöver det ska Tolleredsskolan göras om till en F-6-skola. En del i beslutet var att förvaltningen fick i uppdrag att återkomma med en fördjupad kostnadsanalys samt att en kontinuerlig dialog i ärendet ska föras med KSAU. Det skedde i oktober 2018 (KS17.427) och KSAU svarade att frågan behövde diskuteras vidare och djupare. Den 3 december genomfördes en workshop med representanter från alla politiska partier, som fick möjlighet att diskutera frågan ytterligare. Förvaltningen återkommer nu till Kommunstyrelsens arbetsutskott för dialog och rapportering i ärendet och om workshoppen. Beslutsunderlag Presentation av analys av kostnader och planmässiga förutsättningarna för anpassning av skollokaler till F-6/7-9 organisation i Floda/Tollered samt en sammanställning av förvaltningens reflektioner från workshoppen i december. Sektor lärande LERUM1005, vp-3.0, Elisabeth Westin sektorschef Lisa Bomble verksamhetsutvecklare Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges Torg Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 12 av 25

13 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Lerums kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst KS Sida 13 av 25

14 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Dnr KS Stab och Utveckling Karin Gertzen Verksamhetsutvecklare karin.gertzen@lerum.se Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Lerums kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar godkänna verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun. Sammanfattning Lerum har avtalad samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst runt lokalt folkhälsoarbete. En plan med budget och insatser ska årligen tas fram inom ramen för avtalet. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för HSN och kommunen. Folkhälsoarbetet ska ta sin utgångspunkt i de fem sociala hållbarhetsprinciperna. Vilket innebär att det inte finns strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Både Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun har tydligt uttalat fokus inom området fullföljda studier. Med utgångspunkt i detta planerar parterna att fokusera på och utveckla arbetet med Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier under perioden Insatsområdena för 2019 är: Plattform Lerum - Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak)- arbete i Lerum samt interna och externa initiativ för ökad social hållbarhet. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 14 av 25

15 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Dnr KS Bakgrund Lerums kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst har tecknat nytt avtal runt samverkan och samfinansiering av gemensamma folkhälsoinsatser i Lerums kommun för perioden Förutsättningar för samverkan är det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik, Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland och Lerums kommuns Vision En plan med budget och insatser ska årligen tas fram inom ramen för avtalet. Folkhälsoarbetet är en del i kommunens arbete med Social hållbarhet och tar därför sin utgångspunkt i de fem sociala hållbarhetsprinciperna. Vilket innebär att det inte finns strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Med anledning av detta har de lokala folkhälsomålen strukturerats utifrån de fem sociala hållbarhetsprinciperna. Både Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun har tydligt uttalat fokus inom området fullföljda studier. Med utgångspunkt i detta planerar parterna att fokusera på och utveckla arbetet med Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier under perioden Insatsområdena för 2019 är: Plattform Lerum - Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak)- arbete i Lerum samt interna och externa initiativ för ökad social hållbarhet. Ekonomi Parterna svarar gemensamt för finansieringen av insatser utifrån årlig plan samt lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för HSN och kommunen. Hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen ersätter för perioden , vardera kronor per år. Kommunens insatser inom verksamhetsplanen ligger på kr. Dessa finns inom förvaltningens budget och samlas inte i en gemensam pott. Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Ja Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Ja Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Nej Sida 15 av 25

16 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Dnr KS Hur påverkar ärendet kommunens jämställdhetsmål? Bidrar till att målen uppfylls Alla mål i verksamhetsplanen är bekönade för att stödja en uppföljning fördelat på kön. Dessutom är individbaserad statistik könsuppdelad där det är möjligt. Det är viktigt att kunskapen om eventuella skillnader och likheter mellan könen synliggörs och används som kunskapsunderlag i arbetet med målen. Planen är utformad så att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med vilket gör att den ska komma flickor och pojkar, kvinnor och män till gagn. Beslutsunderlag Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun, KS Beslutet ska skickas till Kim Erefalk, chef utveckling och hållbarhet Karin Gertzén, verksamhetsutvecklare social hållbarhet Lerums kommun Kim Erefalk Utvecklings- och hållbarhetschef Karin Gertzén Verksamhetsutvecklare Sida 16 av 25

17 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun 1 Sida 17 av 25

18 Mål för det gemensamma folkhälsoarbetet I juni 2018 antog riksdagen ett nytt övergripande mål och en ny målstruktur för folkhälsopolitiken, som innebär en mer långsiktig och förebyggande struktur för folkhälsoarbetet. Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Regionfullmäktiges mål Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland är den gemensamma vägvisaren för Västra Götalands utveckling. Invånarna i Västra Götaland ska ha goda möjligheter att utvecklas bland annat genom utbildning och arbete. Fokus för hälso- och sjukvårdsnämnden under 2019 är att rikta satsningar för fullföljda studier, inrikta satsningarna mot de största utmaningarna i varje kommun i arbetet för en jämlik hälsa och social hållbarhet och att folkhälsofrågorna ska lyftas in och genomsyra de beställningar/överenskommelser som nämnden träffar med utförarna. Kommunens mål Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år Visionens huvudrubrik - Sveriges ledande miljökommun med ledorden hållbarhet, kreativitet och inflytande, har valts för att de ansetts som viktiga hörnpelare i ett hållbart samhälle. Ett hållbart samhälle innebär en utveckling av samhället som tillgodoser varje människas grundläggande behov, kulturellt, socialt och miljömässigt, utan att frånta kommande generationers möjligheter till detsamma. Kommunfullmäktige i Lerum har fattat ett inriktningsbeslut för arbetet med social hållbar utveckling. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i de fem sociala hållbarhetsprinciperna. Vilket innebär att det inte finns strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Folkhälsoarbetet är en del i kommunens arbete med Social hållbarhet. Hälsa Hälsa handlar om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Minskade hälsoskillnader stärker den sociala hållbarheten. Sociala förutsättningar såsom möjlighet till utbildning och minskad fattigdom har stor betydelse för utveckling av god hälsa. Ändå förknippar vi ordet hälsa oftast med frånvaro av sjukdom. På fråga vad som är viktigast för oss människor, vad vi önskar mest i livet, svarar vi oftast att ha hälsa. Detta indikerar att för de flesta av oss är det ett synnerligen eftertraktat tillstånd. Mål folkhälsoarbetet Öka andelen kvinnor och män som rör sig - fokus tillgängliga bostäder, aktiva transporter och grönområden Öka andelen kvinnor och män som äter S.M.A.R.T 1 - fokus invånare Minska andelen missbrukande kvinnor och män - fokus alkohol, tobak och cannabis Inflytande S=större andel vegetabilier, M=mindre andel tomma kalorier, A=andelen ekologiskt ökar, R=rätt kött och grönsaker, T=transportsnålt 1 2 Sida 18 av 25

19 Möjligheten att utöva inflytande över sin livssituation är en grundläggande förutsättning för upplevelsen av delaktighet i samhället och utgör en grund för tillit. Människor ska ha möjlighet att delta i formandet av det samhället de är del av och beroende av. Kompetens Att känna sig kompetent, lita på sin egen förmåga och kapacitet är centralt för att vi ska må bra och våga utvecklas som individer. Det handlar om att säkra att varje individ och grupp har möjlighet att vara bra på något och att, utifrån individuella förutsättningar, utvecklas för att bli ännu bättre. Därigenom stärks individers egenmakt att själva bidra till att få sina behov uppfyllda. I dagens samhälle är fortfarande formell utbildning följt av förvärvsarbete viktigt, även om vi kan se att fler hittar andra arenor och vägar för att skaffa sig kompetens. Mål folkhälsoarbetet Minska ohälsa bland unga kvinnor och män - fokus fler flickor och pojkar med godkända betyg Opartiskhet Att bli opartiskt behandlad är lika viktigt i möten med myndigheter som med andra människor. Dels handlar det om rättsäkerhet, att vara lika inför lagen, dels att vi ska bli bemötta utifrån dem vi är som individer utan att drabbas av diskrimineringen. Opartiskhet handlar om att bekräfta att alla människor har samma rättigheter och lika värde och därmed ska behandlas jämlikt oberoende av faktorer som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Detta gäller såväl individer emellan som mellan individer och organisationer. Mål folkhälsoarbetet Ökat socialt deltagande - fokus äldre kvinnor och män samt mötesplatser Mening Mening handlar om att uppleva en tydlig känsla av varför en organisation eller en samhällsstruktur behövs, och för individen att uppleva varför denne behövs som en del av samhället. Mening omfattar att man säkerställer det ärliga uppsåtet i motiv och handlingar och transparens i samhället. Meningsfullhet kan skapas på många sätt och i olika sammanhang. En förutsättning är att det finns tillit, såväl till andra människor i samhället som till myndigheter och det politiska systemet. Meningsfullhet påverkas av hur man på individ- och samhällsnivå upplever att de utmaningar man ställs inför är värda att engagera sig i. Fokus Både Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun har tydligt uttalat fokus inom området fullföljda studier. Med utgångspunkt i detta planerar parterna att fokusera på och utveckla arbetet med Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier under perioden Sida 19 av 25

20 Gemensam folkhälsobudget för verksamhetsåret 2019 HSN Kommunen Totalt Budget Budget Budget totalt HSN kommun Plattform Lerum - Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier 25 % tjänst för utvecklande av Föräldrastödsarbetet Utbildningsinsatser föräldrastöd SROI År 7-18 i Plattform Lerum ** Informationsinsatser ** ANDT-arbete i Lerum Actionplan utifrån resultat/analys CAN Interna och externa initiativ * Totalt Totalt HSN Insatsområden Minska ohälsan bland unga kvinnor och män Minska andelen missbrukande kvinnor och män Flexibel pott för ökad social hållbarhet Verksamhetsutvecklare Tjänst Verksamhetsutvecklare social hållbarhet/folkhälsa Kommun Sida 20 av 25

21 *Kommunens motfinansiering hänvisas till kommunens föreningsbidrag. **Schablonkostnad för deltagande personal Gemensamma insatser Mål Vad? Minska ohälsan bland unga kvinnor och män Fokus fler flickor och pojkar med godkända betyg Hur? Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier Plattform Lerum Bakgrund: Kommissionen för jämlik hälsa ser ojämlikhet i hälsa som ett resultat av samspelet mellan individ och samhälle, där såväl individ som samhälle har ett ansvar. Resurser centrala för hälsa genereras av individer själva och deras familjer, men olika välfärdsstatliga institutioner är också betydelsefulla genom att tillhandahålla kollektiva resurser. De kollektiva resursernas tillgänglighet och kvalitet blir särskilt viktiga för de grupper som har mindre av resurser och handlingsutrymme. När det gäller förslag för att skapa mer jämlika livsvillkor har Kommissionen identifierat 7 livsområden där olika former av resursbrister kan vara mest avgörande för jämlik hälsa. Två av dessa sju livsområden är 1) Det tidiga livet; 2) Kunskaper, kompetenser och utbildning. Indikatorer/uppföljning Långsiktiga indikatorer: Andelen flickor och pojkar som är behöriga till gymnasieskolan. Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. Geografiska skillnader på andelen med eftergymnasial utbildning. Effektmål att utvärdera: Högre andel elever godkända betyg från grundskolan. Minskat antal avhopp från gymnasiet. Minskad frånvaro Ökad upplevelse av förbättrat stöd från vårdnadshavare. Ojämlikhet genom olika möjligheter i det tidiga livets villkor medför att barn har skilda förutsättningar att utvecklas. Under de första levnadsåren läggs grunden för barnens fysiska, sociala, psykiska och kognitiva förmågor. Inriktningen för att åstadkomma en god och jämlik hälsa bör därför vara att skapa, stötta och stärka en god start i livet genom att alla barn ges grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla sina förmågor. Viktiga 5 Sida 21 av 25

22 förutsättningar för det är en jämlik mödra- och barnahälsovård, en likvärdig förskola av hög kvalitet samt metoder och medel som sätter barnets bästa i centrum. Många kommuner, landsting och regioner arbetar aktivt inom de livsområden som är centrala för en god och jämlik hälsa. Fler kommuner, landsting och regioner bör dock prioritera ett långsiktigt och tvärsektoriellt arbete på området. Nationellt är ökad psykisk hälsa hos barn och unga ett prioriterat område. I överenskommelsen mellan staten och SKL gällande riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 åtar sig SKL bland annat att utveckla arbetet inom området tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa med särskilt fokus på synkronisering av insatser från skolväsendet. I Västra Götalands strategi för tillväxt och utveckling betonas att utbildning och arbete är två av de viktigaste faktorerna för att minska skillnader i hälsa och bryta utanförskap. I den handlingsplan för fullföljda studier som tagits fram är målsättningen att Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Ett prioriterat område i Lerums kommun är att satsa på tidiga insatser. Beredningen för unga, vuxna och äldre lyfter i sin slutrapport 2016 fram ett antal strategier för att stärka ungas hälsa i Lerum. En strategi är att utveckla samverkan på alla nivåer inom förvaltningen och i samhället. Sektor Stöd och Omsorg och Sektor Lärande har gemensamt valt att utveckla sektorernas samverkan rörande främjande och förebyggande insatser för att på sikt öka hälsan hos barn och unga samt att fler ska gå ut skolan med godkända betyg. Plattform Lerum - Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier På ett övergripande plan ska Plattform Lerum ses som en insats i linje med kommunens vision och social hållbar utveckling i kommunen. Arbetet 2018: Utifrån kunskapen från arbetet 2017 kommer ett förslag på åtgärder för bättre samverkan samt en hållbar struktur arbetas fram under hösten 2017/våren Utifrån kunskaperna från förstudien skapa en ny sektorsövergripande intern organisation kring 6 Sida 22 av 25

23 hälsofrämjande och förebyggande arbetet riktat till unga och deras familjer. Ett tvärsektoriellt team med hög tillgänglighet för barn och vårdnadshavare ska skapas. Det tvärsektoriella teamet (elevhälsa, socialtjänst, primärvård) ska samarbeta och ge stöd till barn och familjer. Plattform Lerum ska utarbeta en struktur för ett systematiskt kvalitetsarbete tidigt i utvecklingsprocessen. Kvalitetsarbetet följer den struktur som är väl implementerad i verksamheterna på Sektor lärande. Se separat bifogad rapport; Samverkan med barnet i centrum Plattform Lerum Fortsatt arbete 2019: En intern organisation kring hälsofrämjande och förebyggande arbetet riktat till unga och deras familjer finns nu framtagen. Ett första steg inom organisationen Plattform Lerum har varit att rekrytera en enhetschef som finns på plats från och med december Under 2019 kommer fokus bland annat vara att tillsammans med enhetschef strukturera och etablera verksamheten. Detta i form av anställa personal, ordna lokaler, identifiera arbetsmetoder samt samarbeten. Föräldrastödsarbetet har en naturlig plats inom Plattform Lerum. Att samla och strukturera det framtida föräldrastödsarbetet här är något som kommer prioriteras under Kommunen har också som ambition att påbörja dialog med Närhälsan om möjligheterna att starta fler familjecentraler i Lerum. Familjecentralsverksamheten utgör grunden i Plattform Lerum där samverkan sker för barn i åldern 0-6 år. FOU Väst har deltagit i utvecklingsarbetet sedan start och ambitionen är att det samarbetet ska fortsätta. En konkretisering av vilken/vilka delar FOU ska bidra kring ska göras under Lerums kommun söker samarbete med Skandia och Idéer för livet för att genomföra Social Return On Investment (SROI) på Plattformens verksamhet som fokuserar på åldrarna 7-18 år. SROI är ett internationellt etablerat koncept för att planera, mäta, följa upp och utvärdera 7 Sida 23 av 25

24 vilket värdeskapande som insatser och verksamheter bidrar med socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Genomförandet av SROI blir en viktig del i att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till verksamheten. Minska andelen missbrukande kvinnor och män Fokus alkohol, tobak och cannabis ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak)-arbete i skolan Från om med vårterminen 2017 erbjuds skolorna i Lerums kommun en paketinsats innehållande två delar: en insats riktad mot föräldrar i form av föräldramöte och information, samt en insats riktad till lärare och indirekt elever i form av materialstöd och metodgenomgång i ANDT-frågor. Målet är att alla skolor i Lerums kommun ska ha ett liknande upplägg, där föräldramöten ligger under samma tidsperiod som ANDT-undervisningen. Detta för att föräldrar och barn ska få möjlighet att på ett naturligt sätt ha en dialog kring dessa frågor hemma. Under 2019 fortsätter arbetet utifrån ovanstående koncept med ambitionen att fler skolor deltar och att fler föräldrar tar del av informationen genomförs, i samarbete med Västra Götalandsregionen och Centralförbundet för narkotika upplysning, en drogvaneundersökning. Undersökningen riktar sig till elever i år 9 och åk 2 på gymnasiet. Ett förvaltningsgemensamt analysarbete av resultatet kommer att genomföras med utgångspunkt från kommunens styrgrupp i SSPF (samverkan Socialtjänst, Skola, Fritid och Polis). Analysarbetet planeras resultera i en Actionplan för med tydliga ambitioner när det gäller måluppfyllelse. Actionplan ska förankras i förvaltningsledningen. Långsiktiga indikatorer: Andelen flickor och pojkar som är intensivkonsumenter av alkohol. Andelen flickor och pojkar som är vanerökare/snusare. Andelen flickor och pojkar som använt narkotika senaste 30 dagarna. Antal föräldrar som deltagit på informationsmöte. Antal skolor som använt ANDThandledning. Genomfört analysarbetet Påbörjat framtagande av Actionplan. Ny mätning 2022 uppföljning av effekter på måluppfyllelse utifrån actionplan. 8 Sida 24 av 25

25 Möjlighet att fånga innovativa idéer snabbt och enkelt. Ta tillvara på interna och externa krafter och omsätta dem i handling. Flexibel pott för social hållbarhet För att effektivt och enkelt kunna möta kreativa och innovativa idéer från interna eller externa medarbetare/föreningar/frivilligaktörer skapas en flexibel pott. Ambitionen är att bidra till engagemang och handlingskraft som inte bromsas av omständlig administration. Kriterier för den flexibla potten är att: Alla insatser och aktiviteter som genomförs inom ramen för den flexibla potten ska bidra till och ligga i linje med de sociala hållbarhetsprinciperna och de lokala folkhälsomålen. Medlen sprids till män och kvinnor, flickor och pojkar. De går till verksamhet belägen i lokalsamhället i Lerums kommun. Ny typ av verksamhet inom organisationen som man planerar att bibehålla. De når människor på grupp eller befolkningsnivå. Bidragen sprids mellan olika organisationer (idrott, kultur, kyrkor m m). Antal ansökningar projekt/insatser Antal genomförda projekt/insatser Arbete som påbörjades under 2018 men fortgår under 2019 Planering och avsatta medel för Plattform Lerum 2018 förs, enligt beslut på presidiedialog den 12 oktober, över till Sida 25 av 25