AUGUSTENBORGSPROJEKTET 2.0

Transkript

1 Waste-to-Resources AUGUSTENBORGSPROJEKTET 2.0 Anna Bernstad Saraiva Schott, LTH/Klorofyll Miljökonsult Stig Edner, SYSAV Utveckling Mimmi Bissmont, VA SYD Åse Dannestam, MKB Fastigheter Malmö, juni

2 SAMMANFATTNING Inom ramen för Interregprojektet Waste-to-Resources har VA SYD och SYSAV i samarbete med MKB fastigheter under perioden bedrivit en rad aktiviteter med syfte att öka hushålls utsortering av matavfall. Insatserna har varit koncentrerade till bostadsområdet Augustenborg i Malmö som ägs och förvaltas av MKB fastigheter. Området har haft separat utsortering av matavfall för senare biogasproduktion sedan 2008, men två år efter införandet låg källsorteringsgraden fortfarande på en låg nivå. Endast ca 25 % av matavfallet i området sorterades ut av hushållen. Målet inom projektet var att fördubbla denna utsorteringsnivå under projekttiden och samtidigt bibehålla en låg felsorteringsnivå. Två större insatser genomfördes inom projektet; kampanjen Ett varv till under våren 2011 och kampanjen Tack för maten under hösten I båda fallen använde man sig av en kombination av fysiska förändringar med syfte att underlätta för hushållen att praktiskt delta i utsorteringen av matavfall och information till hushållen om miljönyttan med matavfallssortering. Tidigare studier bland hushållen i området hade visat att bristande utrymme för utrustning för matavfallsutsortering i köken är en faktor som hindrar hushållen från att sortera sitt matavfall. Utrustning för att förenkla sorteringen, bestående av en metallhängare för påsar som används för matavfallssortering och sorteringskassar för källsortering av förpackningsmaterial, togs därför fram inom ramen för projektet. Under den första kampanjen delades informationsmaterial om miljönyttan med matavfallsutsortering ut till samtliga hushåll i området. Dessutom besöktes 212 lägenheter på Augustenborg av informatörer som muntligt berättade om matavfallsutsorteringens miljöfördelar, samtidigt som metallhängaren för matavfallsutsortering monterades i hushållens kök. Uppmonteringen av metallhängaren och informationsinsatsen i kampanjen Ett varv till ledde till en kraftig ökning av mängden utsorterat matavfall under perioden efter kampanjen bland de hushåll där hållaren monterats. Plockanalyser som genomfördes både före och efter kampanjen visade att källsorteringsgraden ökade kraftigt och uppgick till 50 % över den nivå som konstaterats innan kampanjen under de tre första månaderna efter kampanjen. Efter denna period sjönk dock källsorteringsgraden kraftigt. Minskningen sammanföll med semesterperioden detta år. En ökning sågs också under början av hösten och mängderna källsorterat matavfall hade efter ett drygt halvår ökade något jämfört med perioden strax innan kampanjen genomfördes. Vågdata från behandlingsanläggningen där utsorterat matavfall tas emot visade dock att kampanjen inte ledde till någon större ökning av matavfallsinsamlingen generellt i området. En utvärdering av kampanjen genomfördes under hösten 2011 genom djupintervjuer med 13 hushåll som samtliga blivit besökta av informatörer och fått en hängare uppmonterad. Utvärderingen visade att kampanjens budskap varit otydligt och att hushållen hade haft svårt att koppla budskapet till miljöfördelar på det sett som var avsett. Samma utvärdering visade dock att hushållen i stort sett var mycket positiva till metallhängaren och ansåg att denna underlättade utsorteringen. Under den andra kampanjen, hösten 2012, installerades därför samma metallhängare i samtliga lägenheter i området. Vid detta tillfälle erhöll samtliga lägenheter även sorteringskassar avsedda för att underlätta källsortering av förpackningsmaterial. Det skriftliga materialet var vid detta projekt 2

3 mycket begränsat istället talade produkterna sitt tydliga språk. Även denna insats utvärderades genom plockanalyser. Dessutom kontrollerades mängderna totalt insamlat matavfall från området under ett antal veckor genom vågdata vid leverans till behandlingsanläggningen. Vågdata visar på en kraftig ökning av den insamlade mängden matavfall från området med 50 % jämfört med nivåerna Resultaten från plockanalyserna visade på en kraftig förbättring av källsorteringsgraden, motsvarande en ökning på nära 40 %, samt en något minskad felsorteringsgrad. Resultaten visar att fysiska förändringar i kombination med information om källsortering till hushåll kan ge en snabb och kraftig påverkan på hushållens matavfallssortering samt att det är viktigt med enkla och tydliga budskap i informationen till hushållen. Resultaten visar också att det finns en risk för att en positiv förändring inte blir bestående möjligtvis på grund av inverkan från semestertider, som gör att det nya beteendet inte hinner övergå i en väl intränad rutin. Uppföljningsarbetet i den senare kampanjen hade vid författandet av denna rapport pågått i sju månader efter kampanjens avslutande. Tillgänglig data tyder på att den senare kampanjen åstadkommit en mer långsiktig förändring än den tidigare. 3

4 EXECUTIVE SUMMARY Within the framework of the Interreg project Waste to Resources, VA SYD and SYSAV in cooperation with the municipal property owner MKB conducted a series of activities aimed at increasing household sorting of food waste during the period Efforts have been concentrated to the residential Augustenborg in Malmö, which is owned and managed by MKB. The area has had a separate sorting of food waste for subsequent biogas production since 2008, but two years after the introduction the recycling rate of household food waste was still low. Only about 25% of food waste in the area was separately sorted by households. The goal in the project was to double this source-separation level during the project while maintaining a low ratio of miss-sorting. Two major efforts were undertaken in the project; the campaign "And around again" in the spring of 2011 and the campaign "Thank you for the food" in autumn Previous studies among households in the area had shown that a lack of space for equipment for food waste sorting in the kitchen is a factor that prevents households from sorting their food waste. Equipment to enable sorting, consisting of a metal hanger for bags used for food waste sorting as well as bags for separation of recyclable packaging materials, was therefore developed within the framework of the project. In the first campaign, a leaflet with information about the environmental benefits related to food waste separation was distributed amongst all households in the area. Also, a door-knocking campaign, where the hanger for food waste separation was installed and oral as well as written information regarding the environmental benefits from food waste sorting was distributed, was performed amongst 212 apartments in the area. The door-knocking campaign led to a sharp increase in the amount of separated food waste during the first 2.5 months after the campaign. After this period, recycling rates fell dramatically. The decline coincided with the summer holiday season, and the rates increased again during the fall in order to reach levels slightly higher than the ones seen prior to the campaign. However, based on data from the treatment facility, the leaflet sent to all households in the area as a part of the campaign "And around again" did not result in any general increase in the amount of separately collected food waste in the area. An evaluation of the campaign was conducted in the fall of 2011 through in-depth interviews with 13 households that participated in the campaign. The evaluation showed that households were largely very positive metal hanger and felt that this made sorting easier. However, the campaign message was unclear to the households and that it had been difficult to link the campaign slogan to the environmental benefits from food waste sorting. In the second campaign, in autumn 2012, the same metal hanger was installed in all the apartments in the area. On this occasion, all apartments also received bags designed to facilitate recycling of 4

5 packaging materials. The written material was at this campaign very limited - instead products were supposed to speak for themselves. The new and simpler slogan Thank you for the food only focused on a behavioral change, and not the environmental benefits connected to the products resulting from this change, thus requiring less knowledge from side of the households. Also in this case, waste composition analyses and weighing were used in order to evaluate the campaign. Results show a source-separation rate increase of 40% and slightly decreased miss-sorting rate. Data from weighting of separately collected waste performed two months after the campaign state an increase in the amount of separately collected food waste of 50% after the campaign. Results show that physical changes, in combination with information about recycling, can provide a rapid and substantial impact on household food waste sorting. Results also show that information towards households must be kept clear and simple. However, the study also suggests that there is a risk that this positive change will cease after a short period after introduced changes and information campaigns. Effects from the second campaign performed in the project were followed over a period of seven months after the campaign. Available data suggest that this campaign resulted in a more long-lasting behavior change amongst households in the area compared to the first campaign. 5

6 BAKGRUND Bostadsområdet Augustenborg i Malmö byggdes under 40-talet av Malmö Kommunala Bostadsbolag (MKB). Området ägs och förvaltas än idag av MKB och består mestadels av fastigheter med fyra våningar samt ett mindre antal fastigheter med sju våningar. De 1631 lägenheterna på området är tidstypiska med mestadels mindre lägenheter. Det totala antalet boenden på området har uppskattats till drygt De lägre fastigheterna på området har ingen hiss och i samtliga fall är köken små. En stor mängd olika etniciteter finns representerade i området. Sedan slutet av 90-talet har de boende i flerbostadshusen i Augustenborg tillgång till källsortering av hushållsavfall i samtliga förpackningsfraktioner samt matavfall. Källsorteringen äger rum i tretton stycken miljöhus i området. Varje lägenhet på området är kopplad till ett specifikt miljöhus genom att dörrarna på miljöhusen öppnas elektroniskt med en tagg som endast en viss grupp boende fått tillgång till. Under 2008 introducerades möjligheter för utsortering av el-avfall och farligt avfall i miljöhusen. Under samma år byttes också det system för lokal kompostering i kompostkvarnar som tidigare använts för matavfallsbehandling i området ut mot kärl för utsortering av matavfall i papperspåsar för senare biogasproduktion. Under pågick en studie där avfallshanteringen i Augustenborgsområdet undersöktes utifrån ett flertal aspekter. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan MKB, VA SYD och SYSAV och utvärderades av VA-teknik vid LTH, Lunds Universitet. Resultaten från detta projekt har sammanfattats i en licentiatavhandling (Bernstad, 2010). Vid avslutandet av Augustenborgsprojektet, i maj 2010, låg utsorteringsgraden av matavfall från hushållen i området på 25 %. Andelen felsorterat material bland matavfallet låg på ca 2 %. Då källsorteringsgraden inte ansågs tillfredsställande beslutade projektdeltagarna att fortsätta projektet under ytterligare en fyraårsperiod. Fokus inom det nya projektet skulle ligga på matavfallet, med målsättningen att öka utsorteringsgraden och bibehålla de låga felsorteringsnivåerna. Det nya Augustenborgsprojektet skulle också komma att ingå som en del i ett större Interregprojekt med namnet Waste-to-Resources. Projektet kom därför delvis att finansieras med resurser från EU. Projektpartners i Sverige inom Interregprojektet var, utöver Sysav och VA SYD även Kristianstad Renhållning, NSR och Lunds Universitet (campus Helsingborg). Dessutom deltog ett antal tyska och polska projektpartners: MKB valde att inte ingå i detta projekt, då de redan deltar i ett antal EU projekt, men beslöt att fortsatt delta i Augustenborgsprojektet genom att delta i projektgruppsmöten tillsammans med VA SYD och SYSAV. Projektledningen i Augustenborgsprojektet 2.0 bestod därigenom av MKB, VA SYD, SYSAV samt Klorofyll Miljökonsult som fått i uppdrag att följa upp de insatser som gjordes, sammanställa och utvärdera resultaten samt författa projektets slutrapport. 6

7 KAMPANJER INOM WASTE-TO-RESOURCES PROJEKTET Inom ramen för projektet Waste-to-Resources genomfördes under åren två kampanjer med syfte att öka och förbättra källsortering av hushållsavfall i Augustenborgsområdet. Upplägget och resultaten från dessa redovisas nedan. Kampanjen Ett varv till Under våren 2011 inleddes kampanjen Ett varv till. Kampanjens namn kom av att man, baserat på resultat från det första Augustenborgsprojektet, konstaterat att den mängd matavfall som sorterades ut av hushållen år 2010 skulle kunna producera biogas motsvarande bränsle för en bil att köra 1.5 varv runt jorden. Genom kampanjen ville man öka denna mängd, och bilen skulle alltså kunna köra ett varv till runt jorden på biogas från området. Ett kampanjmaterial i broschyrform togs fram togs fram som delades ut till samtliga hushåll i området. Broschyren innehöll information om miljönyttan med utsortering av matavfall. I materialet efterlystes även hushållens bästa tips för hur utsortering av matavfall och förpackningsmaterial kan göras enklare i vardagen. Varje månad skulle en vinnare koras och få två biobiljetter. Tipsen skulle lämnas till MKB:s områdeskontor och de vinnande tipsen skulle dessutom visas upp i miljöhusen på området för att spridas bland övriga hushåll. Informationsmaterialet innehöll även sorteringsinstruktioner och en påminnelse om att inte lägga plast bland matavfallet. Dessutom innehöll det tryckta materialet länkar till VA SYD:s webbsidor med information om matavfallssortering. En enkätstudie som genomfört bland hushållen i området under 2010 hade visat att bristande utrymme för utrustning för matavfallsutsortering i köken är en faktor som hindrar hushållen från att sortera sitt matavfall. Därför hade en metallhängare avsedd för matavfallsutsortering tagits fram inom ramen för ett examensarbete vid Malmö Högskolas utbildning inom produktdesign (figur 1). Ett mindre antal hushåll på området valdes ut för att utvärdera denna hängare. Under kampanjen besöktes de 212 lägenheterna på Augustenborg som ingick i kampanjen av personal från MKB. Samtliga lägenheter var kopplade till två specifika miljöhus på området, nummer 7 och 9. Vid besöket monterades metallhängaren avsedd för matavfallsutsortering i hushållets kök (på insidan av köksluckan under vasken). Hushållen fick vid samma tillfälle även ytterligare information om miljönyttan med utsortering av matavfall. 7

8 Figur 1 Hängaren som monterades upp och informationsmaterialet som lämnades ut vid besöket i hushållen under kampanjen. ' Utvärdering av kampanjen Ett varv till 202 av de 212 hushåll som är kopplade till miljöhus 7 och 9 nåddes vid kampanjen Ett varv till. Under hela 2011 noterades vikten på matavfall insamlat från hela Augustenborgsområdet genom invägning vid behandlingsanläggningen. Eftersom uppmontering av hängare för matavfallsinsamling endast genomförts i en mindre del av hushållen i områden kunde beteendeförändringar hos dessa inte väntas leda till ett genomslag i den insamlade mängden från området i stort. Dessa vågdata användes därför inte för utvärdering av kampanjen där hängaren monterats upp. Resultaten från uppmonteringen av hängare utvärderades istället genom veckovis vägning av samtliga matavfallskärl i miljöhus 7 och 9. Vägningen skedde ca en timme före tömning av matavfallskärlen. Vågdata redovisas i figur 2 och visar tydligt på en uppgång under de första 13 veckorna efter det att kampanjen genomförts (vecka 0). Ökningen syntes både i miljöhus 7 och 9. Vid en jämförelse mellan de tre veckorna innan kampanjen och de 11 första veckorna efter, ökade mängden källsorterat matavfall med 61 % i miljöhus 7 och 41 % i miljöhus 9. En kraftig minskning skedde sedan under veckorna efter det att kampanjen genomförts. Minskningen efter ca tre månader sammanfaller väl med sommarperioden (elfte veckan efter kampanjen var vecka nummer 26 år 2011), vilket till viss del kan förklara de minskade mängderna, då många av hushållen kan ha varit bortresta eller lagat mindre mat hemma under denna period. En ökning sågs också vid sommarlovets slut i det ena av miljöhusen, där den genomsnittliga nivån under de två sista månaderna av utvärderingsperioden låg något över den ursprungliga nivån. I det andra miljöhuset nåddes den ursprungliga nivån igen först under de tre sista veckorna under utvärderingsperioden (vecka efter det att kampanjen genomförts). Detta tyder på att en viss ihållande effekt av kampanjen kunde ses i det ena miljöhuset men inte det andra. 8

9 Figur 2 Sammanställning av vågdata från veckovis vägning av matavfall från miljöhus 7 och 9 tre veckor innan kampanjen till och med 30 veckor efter kampanjen. Den streckade linjen visar genomsnittet i miljöhus 7 innan kampanjen och den heldragna snittet i miljöhus 9 under samma period. Tre plockanalyser genomfördes också för att utvärdera kampanjen. Vid samtliga plockanalyser sorterades både restavfall samt källsorterat matavfall från miljöhus 7 och 9. Den första plockanalysen genomfördes nio veckor efter det att kampanjen genomförts och visade på en källsorteringsgrad som var något högre än den som uppmätts vid avslutandet av det tidigare Augustenborgsprojektet. Vid nästa plockanalys, under tidig höst, hade dock utsorteringsgraden sjunkit väsentligt, för att öka något igen vid den sista analysen i oktober. Även plockanalyserna visade därför på en minskad källsortering av matavfall under hösten jämfört med perioden strax efter det att kampanjen genomfördes. Felsorteringsgraden var dock genomgående relativt låg (tabell 1). För detaljerad redovisning av genomförda plockanalyser hänvisas till Bilaga 1. Tabell 1 Sammansättningen i utsorterat matavfall. Resultat (som kg/hushåll och vecka) från tre plockanalyser genomförda under perioden maj-oktober 2011 (SD = standardavvikelse). Plockanalystillfälle Maj September Oktober Genomsnitt SD Avfallsfraktion kg/hh, vecka kg/hh, vecka kg/hh, vecka kg/hh, vecka kg/hh, vecka Källsorterat matavfall Felsorterat i matavfall Papperspåsar för sortering Källsorteringsgrad (%) Felsortering (%) Denna vikt inkluderas inte som Felsorterat i matavfall utan utgör en del av vikten för Källsorterat matavfall eftersom denna vikt påverkas kraftigt av att påsarna inte torkats före vägning och ofta är mycket blöta av matavfall. Trots att de boende hade möjligheten att vinna biobiljetter under kampanjperioden lämnades inga tips in om hur utsortering av matavfall kunde underlättas. En intervjubaserad utvärdering av insatserna i projektet genomfördes under hösten 2011 (Malmberg och 9

10 Nilsson, 2011). Ett antal hushåll på Augustenborgsområdet som tagit del av de informationsinsatser som genomförts djupintervjuades av personal från VA SYD. Hushållen informerades skriftligen innan intervjustudien genom en lapp i brevinkastet som berättade kortfattat om syftet med studien (att samla in synpunkter på källsorteringsutrustningen som installerats i hushållens kök). Hushållen upplystes också om vilka vardagskvällar som personal från VA SYD skulle befinna sig i området för intervjuer. Intervjuer genomfördes mellan kl tisdag-fredag under vecka Hushållen kunde även boka intervjuer direkt med MKB eller VA SYD som båda två stod som kontaktorganisationer i informationsbladet. Totalt intervjuades 13 hushåll. Under intervjutillfället ställdes frågor kring hushållens sortering av matavfall och varför man deltog respektive inte deltog i denna aktivitet. Resultaten från studien visade att sju av de 13 hushållen i stor utsträckning sorterar sitt avfall, fyra av hushållen sorterar en del av avfallet och två av hushållen sorterar inte avfall alls. Resultaten visar också att flera av hushållen upplevt monteringen av metallhängaren som positiv. Endas två av hushållen som sorterar sade sig inte ha användning av hängaren, övriga var positiva eller mycket positiva till hängarens utformning och funktion. Trots detta hade två av de hushåll som direkt efter kampanjen börjat sortera sitt matavfall slutat igen. I båda fallen uppgav hushållen lathet som främsta orsak till detta och menar också att avstånden till miljöhusen är en hämmande faktor. Inte heller tycks den information som givits kring matavfallssortering ha varit bristfällig när det gäller vad som kan sorteras som matavfall. När det gäller vad som händer med matavfallet efter hämtning rådde viss förvirring bland de 13 hushåll som intervjuats. Knappt hälften av hushållen känner till att det sker någon form av energiåtervinning där matavfallet kan användas som bränsle. Flera av hushållen tycktes även tvivla på att sorteringen verkligen ger en miljövinst (samt hur stor denna är) och menade att systemet medförde onödiga merkostnader för fastighetsägaren. Intervjustudien beskrivs mer utförligt i rapporten Hyresgästperspektiv på matavfallsinsamling i Augustenborg En uppföljning av MKB:s och VA SYD:s matavfallskampanj Ett varv till av Jonatan Malmberg och Caroline Nilsson. Nya insatser; Tack för maten! De slutsatser som drogs utifrån den första kampanjen var att hängaren underlättat för hushåll att sortera sitt matavfall, men att projektet misslyckats i att motivera hushållen att delta, alternativt fortsätta att delta efter den första tiden efter kampanjen. En annan slutsats från den första kampanjen var att budskapet Ett varv till varit alltför otydligt och att hushållen haft svårt att koppla budskapet till att det är en god miljöinsats att sortera sitt matavfall. Därför satsade man i den nya kampanjen på det enklare budskapet Tack för maten under hösten Under kampanjen Tack för maten! fick samtliga 1631 hushåll på Augustenborgsområdet besök av personal från MKB. Precis som i kampanjen Ett varv till skruvades hängaren för matavfallsutsortering upp vid besöket i de 1351 hushåll som ännu inte fått någon sådan. Hushållen fick denna gång även ta emot två kassar för sortering av övriga 10

11 förpackningsfraktioner. Även dessa hade tagits fram inom ramen för det examensarbete av två studenter från Malmö Högskola där hängaren tagits fram (figur 3). Under besöken fick alla hushåll också information om hur sorteringskassarna ska användas. Informatörerna talade även om matavfallsutsortering under besöket. Informationen till hushållen varierade dock något beroende på vilken förkunskap och erfarenhet av utsortering hushållet haft. Om hushållet inte har sorterat ut matavfall tidigare har de fått information om hur systemet fungerar rent praktiskt samt miljönyttan med det. Om hushållen sorterat matavfall har informationen snarare kretsat kring vikten av att följa sorteringsinstruktionerna. Alla hushåll kontaktades i förväg genom en lapp i brevlådan. Vid besöken registrerades antalet hushåll som öppnade dörren och nåddes av informatörerna. Efter två försök hade man nått 77 % av samtliga hushåll. Alla hushåll som inte nåddes fick dock material tilldelat till sig genom att sorteringskassarna för källsortering hängdes på hushållens dörrhandtag. Figur 3 Till vänster: Prototyp till sorteringskoncept framtaget av Jenny Lu och Fredrik Holm vid Malmö Högskolas utbildning inom produktdesign, Till höger: De färdiga produkter som användes inom projektet. Fotograf Gugge Zelander. Utvärdering av kampanjen Tack för maten! För att kunna göra en jämförelse av sorteringen före och efter kampanjen genomfördes en plockanalys innan kampanjstart, i slutet av augusti 2012, och en i mitten av november Vid plockanalyserna sorterades avfall från de två miljöhus som ingått i den tidigare kampanjen år 2011, samt ytterligare två miljöhus som fick hängare, sorteringskassarna och information om matavfallssortering vid kampanjen under hösten Resultaten från analyserna presenteras som genomsnitt i tabell 2 och figur4. För detaljerad redovisning av genomförda plockanalyser hänvisas till Bilaga 1. 11

12 Tabell 2 Resultat från två plockanalyser genomförda före (augusti) respektive efter (november) kampanjen Tack för maten. Plockanalystillfälle Augusti November Förändring (%) Källsortering matavfall (%) Felsortering matavfall (%) Mängd utsorterat matavfall (kg/hushåll, vecka) Mängd ej utsorterat återvinningsmaterial* (kg/hushåll, vecka) Återvinningsmaterial* i rest (%) *Med återvinningsmaterial avses här förpackningar och tidningar som innefattas av producentansvaret. Figur 4 Förändringar i källsorteringsgrad av matavfall, felsortering i källsorterat matavfall samt andel återvinningsmaterial i restavfall. Källsorteringsgraden av matavfall varierade stort i de delprover som analyserades. I analysen som gjordes i augusti låg källsorteringsgraden bland hushåll som sedan tidigare utrustats med hängare på 0.83kg/hushåll och vecka, medan delprovet från hushåll som ännu inte fått hängare låg på 0.56kg/hushåll och vecka. Även när det gäller felsorteringsgraden var skillnaderna mellan de hushåll som fått respektive inte fått hängare stora; 3.6 och 9.6% respektive. Vid plockanalysen som genomfördes efter kampanjen hade skillnaderna minskat avsevärt. Källsorteringsgraden av matavfall var i det senare fallet till och med något högre i de delprov från hushåll som inte haft hängare sedan tidigare. Också när det gäller mängden förpackningsmaterial och tidningar i restavfall var variationen stora mellan de olika miljöhusen. Mängderna låg mellan 2.7 och 3.8kg/hushåll och vecka i den första plockanalysen och mellan 1.9 och 2.3kg/hushåll och vecka i den andra. Detta visar att variationerna mellan delprov kan vara stor och därmed på behovet av att ha ett stort antal prover för att illustrera den större populationen. I medeltal visade dock plockanalyserna på 12

13 en 39-procentig minskning av mängden återvinningsmaterial i restavfallet efter genomförd åtgärd. Inga separata vägningar gjordes av matavfall från hushåll som fick ta del av kampanjen Tack för Maten! men som inte ingått i kampanjen Ett varv till. Det finns därför ingen möjlighet att jämföra de två kampanjerna utifrån sådana data. Vägningar gjordes dock av den totala mängden källsorterat matavfall som genererades från hela Augustenborgsområdet under en treveckorsperiod två månader efter kampanjen samt ytterligare två treveckorsperioder fyra och sex månader efter kampanjen. Vågdata från behandlingsanläggningen visar på en kraftigt ökad mängd källsorterat matavfall vid mätningarna efter kampanjen; från ett genomsnitt på 1.05 ton/vecka under 2011 till i genomsnitt 1.61 ton/vecka efter kampanjen Tack för maten!. Delas dessa mängder med antalet hushåll på området så uppgår utsorteringen till i genomsnitt 0.98 kg/hushåll och vecka efter kampanjen Tack för maten!, jämfört med 0.65 kg/hushåll och vecka under Detta motsvarar en ökning på över 50 % och överensstämmer väl med resultaten från plockanalyserna. Figur 5. Mängd utsorterat matavfall från hushållen i Augustenborg under månaderna (november-april ) efter kampanjen Tack för maten!, samt genomsnittet från Sammanfattningsvis kan konstateras att en klar förbättring åstadkoms genom kampanjen Tack för maten!, både i form av en ökad genomsnittlig källsorteringsgrad och en minskad felsorteringsgrad i källsorterat matavfall. Resultaten från plockanalyserna visade även på minskade mängder förpackningsmaterial och tidningar i restavfallet. Det fanns dock som tidigare nämnts stora variationer mellan de olika delproven (miljöhusen). Vad detta beror på kan vi utifrån resultaten från denna studie endast spekulera i. Utvärderingsperioden för denna kampanj vittnar om att effekterna av kampanjen är bestående över en relativt lång tid åtta månader. Ytterligare förlängd utvärderingsperiod krävs dock för att undersöka effekterna över en längre tidsram. Figur 5. Mängd utsorterat matavfall från hushållen i Augustenborg under månaderna (november april ) efter kampanjen Tack för maten!, samt genomsnittet från Sammanfattningsvis kan konstateras att en klar förbättring åstadkoms genom kampanjen Tack för maten!, både i form av en ökad genomsnittlig källsorteringsgrad och en minskad felsorteringsgrad i källsorterat matavfall. Resultaten från plockanalyserna visade även på minskade mängder förpackningsmaterial och tidningar i restavfallet. Det fanns dock som tidigare nämnts stora variationer mellan de olika delproven (miljöhusen). Vad detta beror på kan vi utifrån resultaten från denna studie endast spekulera i. Utvärderingsperioden för denna kampanj vittnar om att effekterna av kampanjen är bestående över en relativt lång tid åtta månader. Ytterligare förlängd utvärderingsperiod krävs dock för att undersöka effekterna över en längre tidsram. 13

14 SLUTSATSER Fysiska förändringar, i form av utdelad utrustning för avfallssortering, i kombination med information om källsortering till hushåll kan ge en snabb och kraftig påverkan på hushållens matavfallssortering. Det finns dock en risk för att förändrat beteende upphör eller minskar i effekt efter en kortare period efter det att den fysiska förändringen åstadkommits. Möjliga anledningar till detta kan vara bristande uthållighet hos hushållen efter en tid känns utsorteringen jobbig eller säsongsvariationer där hushållen halkar ur de nya rutinerna när vardagen bryts. Enkla och tydliga budskap är viktiga i kommunikationen med hushållen. Det är viktigt att försäkra sig om att minimera eventuella källor till olägenheter för hushållen med ett källsorteringssystem då en enda dålig erfarenhet kan göra att hushåll väljer att helt strunta i att delta i utsorteringen. Genom att introducera produkter som underlättar hushållens deltagande i källsorteringsarbetet minskas behovet av tryckt information till hushållen. Produkterna talar sitt tydliga språk och finns dessutom kvar som en ständig påminnelse om vikten av källsortering i hushållen. Det kan vara en god idé att genomföra kampanjer med syfte att påverka beteende under tidig höst för att beteendet ska hinna sätta sig innan eventuell längre semesterperiod. En fullständig uppföljning av en insats med syfte att öka hushållens källsortering bör innehålla både teknisk utvärdering av hushållens beteende före och efter insatsen (t.ex. genom vägning och plockanalyser) samt direktkontakt med hushållen för att ge svar på frågorna vilka effekter insatsen fått och varför. Den tekniska utvärderingen ger svar på hur kampanjen fungerat, medan direktkontakt är nödvändig för att förstå varför resultaten ser ut som de gör. Då plockanalyser endast ger en ögonblicksbild av sorteringsbeteendet bör de upprepas vid flera tillfällen och utföras på prover som representerar en stor del av den undersökta populationen. Användningen av ett mindre antal lägenheter som prov inför en större kampanj och fysisk förändring med syfte att öka hushållens källsortering kan göra att man kan lära sig av misstag i liten skala innan en större satsning görs. 14

15 REFERENSER Malmberg, J. och Nilsson, C. (2011). Hyresgästperspektiv på matavfallsinsamling i Augustenborg - En uppföljning av MKB:s och VA SYD:s matavfallskampanj Ett varv till. Bernstad, A. (2010). Assessment of the Swedish system for solid household waste management the full scale Augustenborg experiment. Licentiatuppsats vid VA-teknik, LTH, Lunds Universitet. 15

16 Bilaga 1. Detaljerade resultat från plockanalyser genomförda inom projektet. Plockanalys Maj, 2011: Restavfall(kg/hushåll, vecka) Miljöhus Restavfall 7 9 primär fraktion sekundär fraktion Bioavfall matavfall trädgårdsavfall summa bioavfall Papper tidningar, journaler o dyl.* well* pappersförpackningar* övrigt papper summa papper Plast mjukplast * frigolit* hårdplastförpackningar* övrig plast summa plast Glas glasförpackningar* övrigt glas summa glas Metall metallförpackningar* övrig metall summa metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall El- & elektronik* Övrigt trä textil blöjor, bindor o dyl allt övrigt summa övrigt Summa totalt Plockanalys Maj, 2011: Matavfall(kg/hushåll, vecka) Miljöhus 7 9 Felaktig sorterad: papper mjukplastförpackningar hårdplastförpackningar metall glas trädgårdsavfall, jord inert material (porslin, sten, keramik) brännbart Matavfall, rätt sorterat: Oundvikligt: ben, skinn, köttsvål, skal, kärnor, te- och kaffesump Onödigt: oöppnade förpackningar Onödigt: öppnade förpackningar Onödigt: matrester, ätbar frukt och grönsaker Annat: hushållspapper, servetter, snittblommor, krukväxter Matavfallspåsar Totalt

17 Plockanalys September, 2011: Restavfall(kg/hushåll, vecka) Miljöhus 9 7 Huvudfraktion Underfraktion Oundvikligt matavfall Ben, skinn, köttsvål Skal, kärnor, blast Te- och kaffesump Onödigt matavfall Förpackad mat, öppna förpackningar (kött) Förpackad mat, öppna förpackningar (bröd) Förpackad mat, öppna förpackningar (övrigt) Förpackad mat, öppna förpackningar (mejeri) Förpackad mat, öppna förpackningar (grönt) Förpackad mat, oöppnade förpackningar Halvätet (grönt) Halvätet (mejeri) Rester av tillagad mat (kött) Rester av tillagad mat (ej kött) Rått kött Ej förpackade hela frukter, grönsaker Utsorterat icke-matrelaterat organiskt avfall Snittblommor Övrigt avfall Tidningspapper Glas Övrigt papper Övrigt glas Övrig plast Pappersförpackningar/kartong Plastförpackningar Övrig metall Metallförpackningar Trädgårdsavfall Övrigt FA Elektronik Totalt icke källsorteringsbart Totalt matavfall Totalt oundvikligt matavfall Totalt onödigt matavfall Totalt övrigt avfall Totalt avfall

18 Plockanalys September, 2011: Matavfall(kg/hushåll, vecka) Miljöhus 9 7 Oundvikligt matavfall Ben, skinn, köttsvål Skal, kärnor, blast Te- och kaffesump Onödigt matavfall Förpackad mat, öppna förpackningar (kött) Förpackad mat, öppna förpackningar (bröd) Förpackad mat, öppna förpackningar (övrigt) Förpackad mat, öppna förpackningar (mejeri) Förpackad mat, öppna förpackningar (grönt) Halvätet (grönt) Halvätet (mejeri) Rester av tillagad mat (kött) Rester av tillagad mat (ej kött) Ej förpackade hela frukter, grönsaker Utsorterat icke-matrelaterat organiskt avfall Snittblommor Påsar för utsortering av matavfall Övrigt avfall Tidningspapper Glas Övrigt papper Övrigt glas Övrig plast Pappersförpackningar/kartong Plastförpackningar Övrig metall Metallförpackningar Trädgårdsavfall Övrigt FA Elektronik Totalt matavfall Totalt oundvikligt matavfall Totalt onödigt matavfall Totalt övrigt avfall Totalt avfall

19 Plockanalys Oktober, 2011: Restavfall(kg/hushåll, vecka) Miljöhus 7 9 primär fraktion sekundär fraktion Bioavfall matavfall trädgårdsavfall summa bioavfall Papper tidningar, journaler o dyl.* well* pappersförpackningar* övrigt papper summa papper Plast mjukplast * frigolit* hårdplastförpackningar* övrig plast summa plast Glas glasförpackningar* övrigt glas summa glas Metall metallförpackningar* övrig metall summa metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall El- & elektronik* Övrigt trä textil blöjor, bindor o dyl allt övrigt summa övrigt Summa totalt

20 Plockanalys Oktober, 2011: Matavfall (kg/hushåll, vecka) Miljöhus 7 9 Huvudfraktion Underfraktion Oundvikligt matavfall Ben, skinn, köttsvål Skal, kärnor, blast Te- och kaffesump Onödigt matavfall Förpackad, kött, oöppnade förpackningar Förpackad, övrigt, oöppnade förpackningar Förpackad, kött, öppna förpackningar Förpackad, grönt, öppna förpackningar Förpackad, mejeri, öppna förpackningar Förpackad, övrigt, öppna förpackningar Förpackad och ej förpackad, bröd, kakor Rester av tillagad mat, kött Rester av tillagad mat, ej kött Halvätet, mejeri Halvätet, frukt och grönt Ej förpackade hela frukter, grönsaker Utsorterat ickematrelaterat organiskt avfall Hushållspapper Snittblommor Övrigt avfall Tidningspapper Pappersförpackningar/kartong Mjukplast Hårdplast Metall Trädgårdsavfall Övrigt inert material Övrigt brännbart material FA Elektronik Totalt matavfall Totalt oundvikligt matavfall Totalt onödigt matavfall Totalt övrigt avfall Totalt avfall

21 Plockanalys Augusti, 2012: Restavfall(kg/hushåll, vecka) Miljöhus primär fraktion sekundär fraktion Bioavfall matavfall hushållspapper och snittblommor trädgårdsavfall summa bioavfall Papper Pappersförpackningar Övrigt papper Plast Plastförpackningar Övrig plast Glas Glasförpackningar Övrigt glas Metall Metallförpackningar Övrig metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall batterier läkemedel övrigt FA summa farligt avfall El- & ljuskällor elektronik* små-elektronik summa el & elektronik Övrigt Summa totalt Plockanalys Augusti, 2012: Matavfall(kg/hushåll, vecka) Miljöhus Felaktig sorterad: plast trädgårdsavfall, jord brännbart Matavfall, rätt sorterat: Matavfall Annat: hushållspapper, servetter, snittblommor, krukväxter Matavfallspåsar Totalt

22 Plockanalys November, 2012: Restavfall(kg/hushåll, vecka) Miljöhus primär fraktion sekundär fraktion Bioavfall matavfall trädgårdsavfall summa bioavfall Papper tidningar, journaler o dyl.* well* pappersförpackningar* övrigt papper summa papper Plast mjukplast * frigolit* hårdplastförpackningar* övrig plast summa plast Glas glasförpackningar* övrigt glas summa glas Metall metallförpackningar* övrig metall summa metall Övrigt oorganiskt Farligt avfall El- & elektronik* Övrigt trä textil blöjor, bindor o dyl allt övrigt summa övrigt Summa totalt Plockanalys November, 2012: Restavfall(kg/hushåll, vecka) Miljöhus Felaktig sorterad: plast trädgårdsavfall, jord brännbart glas metall inert farligt avfall elektronik felslängda påsar med blandat avfall (antal:1) Matavfall, rätt sorterat: Matavfall Annat: hushållspapper, servetter, snittblommor, krukväxter Matavfallspåsar Totalt