Minnesanteckningar från möte

Transkript

1 Grundutbildningsgruppen Skolan för Datavetenskap och kommunikation Minnesanteckningar från möte Närvarande ledamöter: Minnesantecknare: Övriga närvarande: Inbjudna: Frånvarande: Olle Bälter, Grundutbildningsansvarig CSC Stefan Arnborg, programansvarig datateknik Nils Enlund, programansvarig medieteknik Ninni Carlsund Levin, univ lektor i Numerisk analys Mats Boij, universitetslektor i matematik Thomas Sjöland, prefekt ECS (ICT) Per-Anders Legeryd, PAS Datateknik Helena Hedman, programhandläggare vid utbildningskansli CSC Viggo Kann, huvudstudierektor samt ämnesstudierektor i datalogi Margareta Andolf, ämnesstudierektor i språk och kommunikation Lennart Edsberg, ämnesstudierektor i numerisk analys Kerstin Frenckner, utbildningsadm ansvarig CSC Ann Lantz, ämnesstudierektor i människa-datorinteraktion Svante Granqvist, ämnesstudierektor i tal- och musikkommunikation Marko Turpeinen, professor i medieteknik Yngve Sundblad, professor i människa-datorinteraktion Danica Kragic, forskningsassistent i datalogi 1. Formalia Olle Bälter, grundutbildningsansvarig, välkomnade deltagarna till mötet. 2. Medieteknikutredningen presenteras av Yngve Sundblad & Marko Turpeinen Medieteknikutredningen initierades från GA, Olle Bälter, som gav uppdraget till Marko Turpeinen och Yngve Sundblad. Utredningen har delvis ett ursprung i ifrågasättandet av det låga antalet matematikpoäng inom programmet. Rapporten som presenterades är en jämförande studie av liknande utbildningar i de nordiska grannländerna och U.S.A. och presenterar ett förslag till ett framtida medieteknikprogram. Det förslag som bör prioriteras högst är Combine teaching more effectively with research. Förslagslistan innehåller även idéer till nya kandidatprogram inom Visualization and virtual environments, Media services and service platforms och Knowledge media. Även förslag till ett nordiskt samarbetet, en doctoral school, finns med i förslagslistan. Hela rapporten Education in Media Technology: A Comparative Study bifogas som bilaga.

2 3. Föregående protokoll Språkutredningen Folke Snickars har i den utredning som Henrik Blomgren ansvarat för hittat skäl till att språkavdelningen ska behållas. 4. Information - Ansökningsstatistik från VHS I genomsnitt har antalet sökande till tekniska utbildningar ökat med 10 % i Sverige. Skolans civilingenjörsprogram har ett bra söktryck, magisterprogrammen har dock sämre söktryck än föregående år. Antal sökande Program (1:a hand, Urval 1) Förändring från H07 Datateknik % Datateknik, japanska 33 - Datateknik, kinesiska 10 - Datateknik, spanska,tyska, franska 15 - Medieteknikprogrammet % Magisterprogram, Människa-datorinteraktion 7-72 % Magisterprogram, Programvaruutveckling % Master, Scientific Computing 35 (Ansökningsomgång 1 och 2) i.u Master, Media Management 38 (Ansökningsomgång 1 och 2) i.u Master, Computational and Systems Biology 12 (Ansökningsomgång 1 och 2) i.u KTHs centrala antagning vill ha in siffror på hur stort överintag som skall göras i urval 1 respektive urval 2. GA tog upp detta till diskussion om överintaget skall var större i urval 1 än i urval 2. Grugruppen var eniga i att GA beslutar och skickar ut siffrorna på remiss till PA när det gäller antalet överintagna. Rekommendationen är att ta så många som möjligt i första urvalet, d v s få så många studenter som möjligt som har haft programmet som 1:a hands val. - Inställda kurser och utbildningar Kurserna i Programmeringsparadigm samt Rapportframställning på SU ställs in hösten Kandidatprogrammet i beräkningsteknik vid SU ställs in fr o m H08. Programmet har haft låga söksiffror och kommer att läggas ned. - CSC-skolans familjedag Kerstin Frenckner berättade om arrangemanget som ägde rum den 27 mars, under påsklovsveckan. Uppskattningsvis kom ca 150 besökare, studenter/teknologer med föräldrar och syskon, gymnasister, konstintresserade äldre och alumne, till CSC/KTH. Inbjudan & annonsering till dagen gjordes via lärare och övrig skolpersonal, annons i tidning och brev till gymnasieskolor. På programmet för familjedagen fanns aktiviteter som öppna föreläsningar och rundvandringar. Dagen kan sammanfattas som lyckad men med för få besökare. En ny familjedag planeras i februari eller mars Pedagogisk karriärstege Viggo har besökt Uppsala universitet som har tagit fram Pedagogiskt program för Uppsala universitet Riktlinjer för pedagogisk verksamhet och utveckling. Dessa riktlinjer beskriver ett pedagogiskt ansvar på flera nivåer. Här beskrivs även hur en särskild bedömning av den pedagogiska förmågan vid tjänstetillsättning kan göras. Olle Bälter kontaktar Learning lab för att skynda på deras arbete med KTHs karriärsstege. Rapporten från UU finns på 5. Strukturutredningen förändrade programstrukturer av CSC-skolan program (Bilaga 1) KTH-styrelsen har bestämt att de sista två åren på civilingenjörsprogrammen ska organiseras som masterprogram. Viggo Kann presenterade ett förslag på hur masterprogrammen på D-programmet kan

3 struktureras, (se bilaga 2). Gru-gruppen hade inga invändningar till förslaget. Några reaktioner från gruppen kom dock gällde följande: Inlåsningseffekter för studenterna? Masterprogrammet i sig ersätter nuvarande inriktningar och påverkar inte inlåsningen negativt. Det ger möjlighet för andra studenter än D-studenter att läsa sista åren på D. Vilket språk ska masterprogrammet ges på engelska? Förslaget håller öppet för både svenska, engelska och olika språk på olika inriktningar. Det är ingen brådska att besluta språk. Kan I-teknologer läsa masterprogrammet? Nej. Upplägget på I skiljer sig från övriga program genom att inriktningarna börjar i årskurs 2. Det kommer därför att behövas speciella lösningar för I, och det håller på att utredas just nu. Yngve är inriktningsansvarig och håller kontakten med programansvariga på I. När det gäller den förändrade programstukturen är detta redan påbörjat på medieteknikprogrammet i samband med övergången till 300 hp. Förslag till masterprogram ska vara klara för beslut i mars Examensarbete parvis Hur ställer sig Gru-gruppen i frågan - parvisa eller individuella examensarbeten? Diskussioner pågår om skolan ska godkänna parvisa 30 hp-examensarbeten, eller om vi ska kräva individuella examensarbeten. Från industrin, som uppdragsgivare, är önskan att studenterna gör examensarbetet i par. I regelverket står att examensarbetet ska utföras självständigt, dock inte individuellt. I dagsläget ser det inom KTHs skolor olika ut om examensarbete i par godkänns eller om det ska göras individuellt. Kommentarer från gruppen: ICT tillåter parvisa examensarbeten, dessa är dock svåra att beytygssätta. Nils Enlund vill ha kvar individuella rapporter, men tillåter delvis gemensamma rapporter Ann Lantz är för samarbete, men individuella rapporter är viktigt för att sätta ett rättvist betyg. Yngve Sundblad är för individuella rapporter, men kan tänka sig att ge dispens. Det är viktigt att om examensarbetet görs parvis med krav på individuella rapporter, tydligt ange vilka delar i rapporten som är gemensamma. Fördelar med att göra parvisa examensarbete är bl a att man berikar rapporten. Nackdelen kan vara att man råkar ut för samarbetssvårigheter. Konsensus nåddes om att skolan varken bör rekommendera eller förbjuda examensarbeten i par. 7. Förslag till nya webbkurser Viggo Kann presenterade inkomna förslag till webbkurser som skolan ska ge, och ställde frågan till grugruppen, vilken eller vilka kurser det ska satsas på? Så fungerar Internet Olof Hagsand Kommentarer: Bättre omvärldsanalys behöver göras! Programmeringsteknik i C, Programmeringsteknik i Java - Fredrik Niemelä Kommentarer: Bättre omvärldsanalys behöver göras! Datorspelande - Henrik Artman Kommentarer: Vidareutveckla kursidén! Kursen kan förmodligen rikta sig till fler målgrupper än i förslaget angivna.

4 Utvärderingsmetodik - Henrik Artman Kommentarer: Hanteras ej! Mindre grundkurs i MDI-teori - Henrik Artman Kommentarer: Hanteras ej! Hemsidesutveckling eller FLASH - Henrik Artman Kommentarer: Vidareutveckla kursidén! En bättre omvärldsbevakning bör göras på samtliga föreslagna kurser. Följande förslag får uppdrag till vidareutveckling av kursidén: Datorspelande och Hemsidesutveckling eller FLASH. 8. Studenternas stående punkt Inget speciellt att ta upp. 9. Övrigt Ämneskonferensen i Datalogi och numerisk analys kommer att äga rum i slutet av augusti. Ninni Carlsund koordinerar de som önskar delta. 10. Nästa möte 18 juni kl Sammanträdesrummet, kansli CSC, Lindstedtsvägen 5, plan 4. Vid datorn, /Helena Hedman

5 Förslag till nya webbkurser Fråga till grugruppen: vilken eller vilka ska vi satsa på (om någon)? Förslag 1 Titel: Så fungerar Internet Förslagsställare: Olof Hagsand Kursinnehåll: Grundläggande IP (Internet Protocol). Designprinciper för paketbaserade nät. Tillförlitlig paketförmedling mellan änd-punkter. Hur lägger man applikationer på nätet: exempel: , web, gaming, torrent, telefoni, TV. Så fungerar en router. Namnuppslagning. Routning. Praktiska övningar i hur man undersöker trafik på ett nät med nätverksanalysator. Studenter med grundläggande teknisk kompetens och datorvana Grundläggande teknisk kompetens och datorvana. * Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser och KTH-kurser? Vet inte Vet inte Virtualiserade labbar via webben med bokningsschema bör utvecklas vilket kan vara svårt. Många moment saknar också rena ja/nej svar utan är mer utredande vilket gör utvecklandet av ett web-baserat material svårt. Kombination av webb-baserad labb och skriftlig examination Ja Förslag 2 Titel: Programmeringsteknik i C, Programmeringsteknik i Java, Förslagsställare: Fredrik Niemelä Kursinnehåll: Nybörjarkurser i populära programmeringsspråk, som t.ex C/C++, Java, Python och C#, som rättas automatiskt på Kattis[1] som redan används på ett antal CSC-kurser. I första hand nybörjare. Man skulle i framtiden också kunna tänka sig mer avancerade kurser i t.ex. "algoritmik".

6 "Matematikkurs från gymnasiets naturvetenskapsprogram eller motsvarande" skulle kanske vara lämpligt, men jag är inte säker på att man ens behöver kräva det. * Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser? Mitt intryck är att det inte finns ett stort utbud av distanskurser i programmering för nybörjare på nätet. Kursen DD100N (Programmeringsteknik, webbkurs) är dock ungefär samma sak, man kan kanske se det här förslaget som en vidareutveckling av DD100N. Om jag inte minns helt fel hade vi i storleksordningen studenter på DD100N, och det utan att göra någon reklam alls. Om vi aktivt försöker få studenter till kursen tror jag att vi kan få betydligt fler än så. Dels behöver man utveckla det pedagogiska upplägget och konstruera lämpliga uppgifter och dels behöver man vidareutveckla den tekniska plattformen något. För den pedagogiska delen kan man utgå från andra nybörjarprogrammeringskurser på CSC, och i synnerhet DD100N, så det bör inte vara allt för svårt. På den tekniska sidan är det framförallt tre saker som skulle vara intressant: * Förbättra säkerhetslösningen, 2 veckor. Måste göras. * Lägga till Python-stöd, ca 2 veckor. Bör göras. * Lägga till C#-stöd, ca 9 veckor. Kan vara intressant. Helst helt automatiskt på Kattis: Ja. Förslag 3a - d Fyra kurser föreslagna av Henrik Artman: Titel 3:. Datorspelande Mål: Att man får en bättre inblick i datorspelande och dess såväl positiva som mindre positiva aspekter. Brygga mellan vuxna och barn. Ungdomar och kanske föräldrar (om man ger ett sådant fokus) Inget direkt.

7 * Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser och KTH-kurser? Kanske datorspeldesignkursen - men jag tror inte det (särskilt om man annonserar den via skolor och marknadsför den till föräldrar) Svårt att beräkna men för mig och någon annan med intresse kanske 40 timmar. studenterna spelar och reflekterar kring spel - examination spelguider; uppsatser om spelandets kommunikation; alternativa lösningar Absolut. Om ni ger tid som är rimlig. Titel 3b: Utvärderingsmetodik Mål: Att man ska kunna göra enklare utvärderingar på egen hand. Praktisk orienterad. Myndigheter och andra inom offentlig sektor. Många som arbetar på kommuner. Man kan rida på att Verva har utlyst året till "användningstestets år" Inga utöver att man idag arbetar praktiskt med Webben eller andra interaktiva system. Kanske vore det bra med förkunskaper inom MDI och Webbpublicering. * Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser och KTH-kurser? InUse kommer göra en privat kurs i höst. KTH-s MDIkurser. Vervas endagsseminarier. 100 personer om den annonseras via Verva. 60 timmar med rätt personer + timmar direkt i kontakt med Verva. Egen utvärdering av ett system som man idag arbetar med. Planerings protokoll, utvärdering och analys + reflektioner om hur man kan förbättra

8 systemet. Ja om det ges rimlig tid och resurser. Titel 3c: Mindre grundkurs i MDI-teori Mål: Skapa en bättre insikt angående MDI. Allmänt men se även ovan. Inga direkta. Se ovan. Jag tror det finns en hel del fler inom privatsektor som skulle vara intresserade. Jag har fått sådana förfrågningar. * Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser och KTH-kurser? FoV i MDI som dock inte gått på flera år om man annonserar ut bra timmar. Lite beroende på ambition. man läser en bok i samma ordning som andra: man skriver reflektion/recension av varje kapitel som examination. Ann ville ha fokus på beställarens roll - vilket skulle kunna utgöra en överkurs. Japp. Om det ges rimlig tid. Titel 3d: Hemsidesutveckling eller FLASH Mål: Studenterna bidrar med lösningar såväl praktisk MDI som inkörsport till programmering - kanske till gymnasiestudenter för att locka till KTH) Allmänheten. Datorintresse plus eventuell enkel programmeringsvana. * Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser och KTH-kurser? Vet ej.

9 Vet ej. Vet ej - beror på ambition- man lär enkel HTML på distans: examination en hemsida med given struktur enklare spel (typ spaceinvaders) i flash Njae. Möjligen en del av den.

10 Plan för masterprogram på D-programmet KTH-styrelsen har bestämt att sista två åren på civilingenjörsprogrammen ska organiseras som masterprogram. Jag har gjort en skiss på hur det skulle kunna fungera på D. Förutsättningar: Vi är i huvudsak nöjda med nuvarande upplägg med kompetensinriktningar, så masterprogrammen bör inte skilja sej så mycket. Vi kommer inte att få ha massor av masterprogram (ett per kompetensinriktning) och det är för administrativt tungt att ha det. Vi bör utnyttja existerande masterprogram om det går. På ICT har man masterprogram med upplägget en termin vardera av obligatoriska kurser, inriktningskurser, valfria kurser och exjobb. Mindre obligatoriskt än så tror jag inte att KTH accepterar. I varje masterprogram ska det finnas en kurs i vetenskapsteori och forskningsmetodik. Detta leder mej till följande förslag: 1. Inriktningen i beräkningsteknik övergår i masterprogrammet Scientific computing. 2. Inriktningen BMT övergår i systembiologimasterprogrammet. 3. MDI-inriktningen blir ett eget masterprogram. 4. Inriktningarna på ICT och Indek får dom skolorna ta hand om. 5. Övriga inriktningar får bli inriktningar inom ett nytt masterprogram i datalogi. Förslag till upplägg för masterprogram i datalogi: En termin obligatoriska kurser (kan läsas första eller andra året): Vetenskapsteori och forskningsmetodik, period 1-2. Avancerade algoritmer, period 2 Datasäkerhet, period 1 Internetprogrammering, period 2 Artificiell intelligens, period 1 Alla kurser är 6 hp (4 gamla poäng). Dessa kurser brukar läsas av nästan alla som läser någon datalogisk inriktning, så i praktiken blir inte obligatoriet så betungande. Kurslistan kan behöva modifieras. Till exempel har Stefan Nilsson föreslagit en ny kurs i Avancerad programmering som skulle kunna ersätta antingen avancerade algoritmer eller artificiell intelligens som obligatorisk kurs. En termin inriktning (kan läsas varvat med obligatoriska kurser och valfria kurser). Som inriktningar föreslås Autonoma system Datasäkerhet Internetteknik Programsystemteknik Språkteknologi Teoretisk datalogi

11 Kompetensinriktningarna innehåller för närvarande en kurs mer än en termin (25 gamla poäng), men eftersom en kurs i alla inriktningar utom språkteknologi ingår bland dom obligatoriska är inte detta någon stor inskränkning. Man kan tänka sej fler inriktningar, till exempel en inriktning i Datorgrafik och visualisering. Dessutom en termin valfria kurser och en termin exjobb. Dom valfria kurserna måste väljas så att examensordningens krav på fördjupning uppfylls. Frågan om språk kan hållas öppen. Om KTH propsar på att alla masterprogram ska vara internationella så måste vi ge dom obligatoriska kurserna på engelska och minst en av inriktningarna (gäller nog redan autonoma system). Behörighetskrav för dom som vill börja på programmet utan att ha gått D måste definieras. Viggo Kann )