Trygghetsvandring. Den 21 november Fotografi av Susanne Nilsson

Transkript

1 Trygghetsvandring Den 21 november 2017 Fotografi av Susanne Nilsson

2 Bakgrund En trygghetsvandring är en metod som ger människor möjlighet att påverka miljön de lever och vistas i. Hur trygga vi känner oss är avgörande för var och hur vi rör oss, vilka aktiviteter vi deltar i, hur vi mår och vilka möjligheter vi har att möta andra människor. Tryggheten kan i sin tur beskrivas med hjälp av ett antal indikatorer 1 : Gestaltning Är stadsmiljön trivsam och inbjudande? Belysning Ger belysningen överskådlighet i området? Förvaltning Är området (byggnader, uterum etc.) väl förvaltat och skött? Mix av människor Uppmuntrar den fysiska miljön till naturlig genomströmning och närvaro av människor? Mix av funktioner/variation av byggnader Finns det olika typer av verksamheter, funktioner och byggnader i området? Social kontroll Finns det möjlighet till naturlig övervakning av området? Skalskydd Är skalskyddet väl integrerat i byggnaden? Tydlighet Är det enkelt att orientera sig i området? Är gränserna mellan privata och offentliga rum tydligt markerade? Information Finns tillgänglig och realtidsanpassad information? Syfte Det övergripande syftet med vandringarna är att med utgångspunkt i indikatorerna ovan upptäcka platser, stråk etc. som upplevs otrygga och diskutera möjliga åtgärder. Arrangör Trelleborgs kommun Polisen i Trelleborg Stiftelsen Tryggare Sverige (2010). Trygghet i boende. Jure förlag (Stockholm)

3 Deltagare Kommunstyrelsen, Torbjörn Karlsson Kommunstyrelsen, Mikael Rubin Kommunstyrelsen, Helmuth Petersén Kommunstyrelsen, Lennart Höckert Kommunledningsförvaltningen, Charlotte Rosenlund-Sjövall Kommunledningsförvaltningen, Karin Jeppsson Räddningstjänsten, Kent Naterman Räddningstjänsten, Peter Strandell Vandringsledare Polisen Trelleborg, Mats Rindborn Grahl Vandringsledare Tekniska förvaltningen, Kristoffer Toning Tekniska förvaltningen, Mark Huisman Ungdomsenheten, Anette Persson Trelleborgs Hem, Ricardo Klemensson Bergkvarabuss, Björn Vatn, Transdev, Roine Gustafsson Nattvandrarna Allmänhet Lokalpress Tid och plats för trygghetsvandringen Trygghetsvandringen genomfördes mellan kl enligt markerad sträcka.

4 Synpunkter från trygghetsvandringen Sammanfattning I samband med trygghetsvandringen uppmärksammandes ett antal parametrar som behöver utvecklas för att höja känslan av trygghet i Trelleborgs stadskärna. Den informella sociala kontrollen behöver stärkas genom ökad mix av människor på platser så som Rådhustorget, Stadsparken, Övre och Parken. För att detta ska vara möjligt behöver platserna upplevs som attraktiva och trevliga med en variation av verksamheter och aktiviteter. Detta ställer i sin tur krav på god förvaltning och välgestaltad belysning. Stopp 1: Resecentrum Under året har kommunen, hamnen, Trafikverket, Skånetrafiken och Polisen arbetat aktivt för att komma tillrätta med de problem som tidigare rapporterats i anslutning till resecentrum. Ronderingar har utförts på platsen, bord och bänkar har flyttats, toaletterna har utrustats med myntlås, tillgången till Wi-Fi har begränsats och eluttagen har pluggats igen. Vidare spelas numera klassisk musik i högtalarna vilket bidrar till att ungdomar inte samlas i vänthallen i samma utsträckning som tidigare. Detta innebär att de tidigare problemen med skadegörelse, klotter, nedskräpning och inte minst samlingsplats för ungdomar eliminerats i stor utsträckning. Fortfarande kvarstå dock utmaningen med att få näringsidkare att vilja etablera sig på resecentrum för att därigenom öka den informella sociala kontrollen och skapa en mer levande centralstation. Ett annat kvarvarande problem handlar om att vänthallen fortfarande används som sovplats. När det gäller perrongen har situationen förbättrats. Städningen utförs nu oftare och platsen uppfattas som mycket renare. Rökförbudet, som gäller under tak sedan februari i år, respekteras i mycket högre utsträckning även om det fortfarande ligger en del fimpar på marken. Beträffande cykelparkeringen utanför huvudentrén konstateras att där lätt blir fullt vilket innebär att cyklar parkeras utanför cykelställen. Detta kan i sin tur påverka tillgängligheten. Kommunen har som ambition att successivt återställa vänthallen till dess ursprungliga skick genom att ställa tillbaka bord och bänkar, aktivera Wi-Fi och öppna eluttagen. Samtidigt vill man undersöka möjligheten att stänga vänthallen tidigare för att begränsa risken att den används som samlingslokal eller sovplats. Beträffande cykelställen bör kommunen undersöka möjligheten att med jämna mellanrum flytta/avlägsna cyklar som inte används. Kommunens säkerhetschef kommer att kalla till ett möte med berörda aktörer för att diskutera åtgärderna gällande vänthallen. Gatuavdelningen kommer att se över cykelparkering i området genom cykelinventering och efterföljande bortforsling. När i tid arbetet kan

5 prioriteras är för tillfället svårt att säga. Intentionen är att lägga in detta i det planerade arbetet. Stopp 2: Rådhustorget Rådhustorget upplevs generellt som en förhållandevis mörk plats. Belysningen är sparsam och skyms delvis av trädgrenar. Den informella sociala kontrollen i form av människor som ser (och hör) vad som händer på platsen är begränsad. Majoriteten av de närliggande verksamheterna stänger mellan kl vilket innebär att får människor rör sig i området. Ett bostadshus med fönster mot torgytan finns, men mörkret gör det troligtvis svårt att överblicka området. De bänkar som finns utplacerade runt om torget, samt gratis Wi-Fi bidrar tillsammans med den begränsade sociala kontrollen till att torget blir en samlingsplats för ungdomar. Det noteras att belysningen utmed Algatan (mellan Kontinentgatan och Corfitz Beck Friis väg) kan förbättras. Vidare konstateras att det är oklart hur cyklar ska hanteras på den nämnda sträckan. Skyltar från Kontinentgatan talar om sträckan är en gångbana, medan motsvarande skyltning saknas från Corfitz Beck Friis väg. Dessutom finns inga cykelställ i anslutning till denna sträcka vilket troligtvis bidrar till att cyklar ställs hursomhelst utmed Algatan. En viktig del i det förebyggande arbetet handlar om att genom stadsplanering skapa naturliga flöden av människor under olika årstider och tider på dygnet. Det fortsatta arbetet med centrumutvecklingen bör därför inriktas mot att skapa en mer levande stadskärna med varierande verksamheter som lockar människor även efter att butikerna stängt. Beträffande torget har dess inramning stor betydelse för hur trygg platsen uppfattas. Öppna fasader med lokaler och bostadsentréer mot torget ger goda förutsättningar för en trygg upplevelse. Även belysningen är en viktig faktor. Träd utmed Algatan bör ansas så att de inte skymmer gatlyktorna. Befintlig belysning bör kompletteras med så kallad arkitektonisk belysning som lyser upp fasader (exempelvis Rådhuset), träd, sittbänkar etc. Otydligheten kring användandet av cykel på Algatan behöver redas ut. Ett förslag är att gatan öppnas upp och tydligt separeras för cykeltrafik samt att cykelställ installeras i anslutning till Valens entré. I annat fall bör förbudet mot cykeltrafik förtydligas och cykelställ (förslagsvis låsbara) installeras innan gågatan. Gatuavdelningens kommentarer: Gällande Algatans belysning kommer Gatuavdelningen att se över sträckan och se till så att ljusbilden blir komplett på ett enhetligt sätt. Åtgärd beräknas kunna vara klar hösten 2018.Skyltning gällande cykel och gång på Algatan m.fl. kommer att ses över. Troligtvis kommer Algatan att skyltas om till gågata, vilket trots att regleringen möjliggör cykling (lagligt) kan ha en bättre efterlevnad (respekt) än dagens skyltning som gångväg. Det är cykling på de gåendes villkor (7 km/h). Gatuavdelningen ser alltså inte behovet av att förbjuda cykling längs sträckan, men kommer att se över strategisk cykelparkering enligt minnesanteckning. Det kan förbättra rådande situation med oordnad cykelparkering.

6 Stopp 3: Biblioteket Sedan ett antal veckor tillbaka har kommunens bibliotek haft stora problem med ungdomar som uppehåller sig i lokalen, väsnas, flyttar och förstör inredning, klättrar på bokhyllor etc. Med anledning av detta har kommunen och polisen vidtagit en rad åtgärder för att komma tillrätta med ovannämnda problem. Kommunen har ansökt om tillstånd för ordningsvakt samt gjort förändringar i den fysiska miljön, medan polisen har intensifierat sin närvaro i området. Situationen har därför stabiliserats något. Kommunen kommer att ha en stationerad ordningsvakt/väktare på biblioteket året ut eller så länge detta anses nödvändigt. Dessutom kommer de fysiska åtgärderna i lokalen färdigställas. Samtidigt är det viktigt att kommunen även arbetar med sociala insatser för de barn och ungdomar som uppehåller sig på biblioteket. Exempelvis bör en dialog inledas för att identifiera vilka behov dessa individer har. Dialog mellan polis och berörda kommunala verksamheter pågår redan och kommer att fortsätta så länge behovet finns.

7 Stopp 4: Stadsparken Stadsparken invigdes 1896 och består av ett antal stråk, två fågeldammar, en estrad samt en lekplats. Runt om i parken finns ett antal sittbänkar och skulpturer. Den övergripande känslan är att platsen upplevs som mycket mörk. Den belysning som är utplacerad längst med stigarna och både begränsad men även förhållandevis dunkel. Belysning i anslutning till lekplatsen finns med bedöms inte lysa upp tillräckligt mycket, vilket innebär att barnfamiljer får svårt att nyttja lekplatsen efter mörkrets inbrott. Den bristfälliga belysningen samt på sina håll täta vegetationen gör det svårt att överblicka och orientera sig i området. Den stora scenen är dock vackert belyst och har numera utrustats med övervakningskameror för att stävja skadegörelse i form av brand etc. Utbudet av aktiviteter i parken är mycket begränsat och består i huvudsak av fågeldammarna och lekplatsen. Vid flera av ingångarna till parken saknas information om allmänna förhållningsregler i parken, exempelvis vad gäller cykling, hundar etc. På flera av papperskorgarna finns det klotter. Även gång- och cykelvägen belägen mellan stadsparken och Övre upplevs som mörk. Buskaget på båda sidorna om vägen uppfattas som högt vilket gör det svårt att överblicka området. Det saknas tydlig skyltning och markering som anvisar till gång- respektive cykelväg. För att en stadspark ska kunna utgöra en naturlig mötesplats för människor behöver den uppfattas som trygg, trevlig och intressant. Parken ska kunna erbjuda en variation av olika aktiviteter som lockar till rekreation, ro, lek och rörelse. Ju fler olika människor som rör sig och vistas i parken, såväl dag- som kvällstid, desto större blir den informella sociala kontrollen vilket i sin tur innebär att parken kommer uppfattas som tryggare. Med anledning av detta bör parkens ytor programmeras med olika aktiviteter som attraherar en blandad population. En viktig aspekt i detta handlar om god belysning och välavvägd vegetationen. Belysningen påverkar i stor utsträckning hur vi rör oss i och använder utemiljön efter mörkrets inbrott. Exempelvis är det viktigt att belysningen ger de som vistas i miljön möjlighet att orientera sig, avläsa sin omgivning och se mötande personers ansiktsuttryck. Kontakten med omgivningen stärker känslan av att vara sedd och kunna se andra. Genom att belysa omgivande ytor och objekt, så som vegetation och karaktäristiska element (exempelvis de skulpturer som finns i parken), vidgas det rum som användaren får kontroll över. Även möjligheten att kunna se in i och igenom vegetationen ger ökad känsla av kontroll. Det är i synnerhet genomsikten från knä- till ögonhöjd som gör skillnad. Detta innebär att när vegetationen lyfts (träd och buskar stammas upp etc.) och rummet vidgas, får brukaren större kontroll över den miljö han/hon rör sig genom. När vegetationens inre delar blir synliga upplevs miljön ofta som både trygg och vacker.

8 Även informationen om en plats, exempelvis vilka regler som gäller i parken, vilka aktiviteter som parken kan erbjuda etc. spelar en viktig roll i hur trygg platsen uppfattas. Mot bakgrund av detta föreslås en översyn av stadsparken med fokus på belysning, vegetation samt utbud av aktiviteter. När det gäller cykelvägen mellan stadsparken och Övre behöver det tydligt framgå vilken sida man ska gå respektive cykla på. Vidare behöver bättre överblickbarhet tillskapas genom att skymmande buskar tas ner och belysningen ses över. Gatuavdelningens kommentarer: Utbudet av aktiviteter i Stadsparken är mycket stort under den del av året då människor vistas utomhus. Även under den mörka årstiden genomförs vissa arrangemang. Info om förhållningsregler finns vid ett antal entréer, men har medvetet begränsats. Stadsparken är mycket välbesökt och innehåller tre av de åtta parkkaraktärerna som allmänt används inom landskapsarkitekturer; festparken, artrikedomen och kulturen. När det gäller belysningen i Stadsparken så är gångstigarna väl upplysta och några träd belysta underifrån. Planerat är att lysa upp ytterligare några av de stora träden underifrån. Detta kommer att ske under I övrigt finns inga ytterligare planer, förrän byggnationen i kvarteret Bävern är klar och när det blir dags att utvidga parken norrut i samband med exploateringen av Trelleborg Övre. Stopp 5: Övre

9 Övre är ett område som ligger mitt i centrala Trelleborg, precis intill Stadsparken och cirka fem minuters promenad från centralstationen. Kommunens vision är att Övre och Stadsparkskvarteren ska utvecklas till en grön och småskalig stadsdel och att omvandlingen ska länka samman centrala Trelleborgs stadsstruktur. Fram till i december 2015 har Övre varit den centrala busstationen i Trelleborg. Sedan dess har området, som förutom den tomma busstationen består av en omfattande parkeringsplatsyta, stått tomt. I samband med vandringen observeras trasig belysning och klotter på fasad och de plywoodskivor som installerats istället för fönster på den gamla busstationen. Förutom att plywoodskivorna vittnar om bristfällig förvaltning, signalerar de förfall och avveckling vilket strider mot kommunens framåtsträvande anda. Platsen har för övrigt en historik av skadegörelse och samlingsplats för ungdomar. Byggnaderna saknar verksamhet och otydlighet finns vid avspärrningarna mot parkeringsplatsen (betongsuggor är av olika form, har märklig placering etc.). Det konstateras vidare att det även här råder oklarheter när det kommer till vad som anses som cykel- respektive gångstråk. Exempelvis finns det en bom på norra sidan om parkeringen men inte på den södra andra. Platsen kring Övre brister när det gäller gestaltning, funktion och förvaltning. I väntan på att området genomgår den omfattande stadsomvandlingen behöver det tas om hand. De tomma lokalerna bör tillfälligt öppnas upp för en eller flera olika verksamheter, gärna kvällstid. Skadegörelse i form av klotter och trasig belysning behöver åtgärdas. När det gäller cykelvägen behöver det även här framgå vilken sida man ska gå respektive cykla på. På motsvarande sätt behöver avgränsningarna på parkeringsplatsen förtydligas och göras enhetliga. Gatuavdelningens kommentarer: Klottersanering utförs vid behov. Ställtider för åtgärd beror på innehållet i klottret. Gång- och cykelvägen är mörk, inte minst i jämförelse med ytan som idag är parkeringsplats. Gata kommer att undersöka möjligheten att belysa gc-vägen genom att sätta en extra arm med armatur på befintliga belysningsstolpar. Åtgärd kommer att läggas in i avdelningens prioriteringslista inom budget. Stopp 6: Parken

10 Parken, även kallad Generationsparken eller Skateparken tillhör en av Sveriges äldsta folkparker. Själva parkområdet (grönytan) är förhållandevis liten och präglas av en centralt belägen skateboardramp, ett litet utomhusgym, tre mindre grusplan som kan användas som boulebanor samt en hundrastgård. Till skillnad från stadsparken som ligger mitt i Trelleborgs stadskärna, är Parken belägen i utkanten vilket begränsar möjligheten till ett naturligt flöde av människor. Majoriteten av de som vistas i parken är mellan år. Den generella uppfattningen är att parken har en bra förutsättning för att kunna bli en naturlig mötesplats för olika människor eftersom det redan finns en variation av olika aktiviteter. Däremot behöver befintliga platser och ytor förvaltas bättre. Exempelvis upplevs ingången till parken som mörk. Det finns även den hel del klotter som behöver saneras samt trasig belysning som behöver lagas. Befintliga aktiviteter bör utökas med ytterligare möjligheter till rekreation, ro, lek och rörelse. Precis som i fallet med stadsparken behöver även den informella sociala kontrollen i denna park utökas genom att fler olika människor vistas i parken. En viktig förutsättning är emellertid att inte låta dessa två parker konkurrera med varandra, utan tvärt om, låta var och en av dessa platser förbli unik genom att tillskapa aktiviteter som lockar olika målgrupper. Vilka möjligheter till aktiviteter som erbjuds, var och hur de erbjuds, påverkar fördelningen av människor i stadens rum. Inför en upprustning av parkerna kan det därför vara klokt att samla in synpunkter, önskemål och behov från såväl befintliga parkbrukare som möjliga framtida sådana. I samband med detta blir även belysningen och vegetationen en viktig trygghetsaspekt och rekommendationen är att parken redan nu ses över med avseende på detta. Gatuavdelningens kommentarer: I parken vistas många äldre som spelar boule och hundägare som är där med sina hundar, förutom ungdomarna som åker skateboard. Parken klarar inte fler aktiviteter i dagsläget. Parken är väl upplyst. Inga åtgärder är för närvarande planerade i denna park.