Pär Carlstedt i historien

Transkript

1 se.hylab.2:bibliotek:dokument:vik: Carlstedts antavl pages=83, changed= :57:02 1 Pär Carlstedt i historien av Gunnar Carlstedt och Britt-Marie Forsén

2 2

3 Inledning 5 Släkter 9 adliga ätten Anrep, nr adliga ätten Bielke af Åkerö, nr 8 9 adliga ätten Bonde, nr den urgamla danska kungaätten 15 den urgamla Erikska kungaätten 21 den urgamla Folkungaätten 22 adliga ätten Forbes, nr den urgamla färöiska kungaätten 24 adliga ätten Gladsten, af Whitilau, nr personer i Glanshammar socken 26 ointroducerade ätten Grip 27 adliga ätten Gyllenbreider, nr friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm, nr adliga ätten Gyllenstierna af Svaneholm, nr personer från Göteborgstrakten 33 personer i Hallingebergs socken 34 adliga ätten Jakobsköld, nr adliga ätten Krummedige 40 adliga ätten Leijonhufvud, nr grevliga ätten Lewenhaupt, nr 2 43 adliga ätten Lilliehöök af Fårdala, nr 1 45 adliga ätten Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, nr adliga ätten Natt och Dag, nr adliga ätten von Nieroth, nr den norska kungaätten 54 adliga ätten Roos af Hjelmsäter, nr adliga ätten Stuart, nr personer i Södra Vi socken 62 friherrliga ätten Tott 65 Adliga och friherrliga ätterna Trolle. nr 36 och ätten Vasa 69 övriga ätter 71 Personregister 75 Platsregister 77 Släktträd 79 Referenser 82 3

4 4

5 5 1 Inledning Omfattning Denna skrift är en antavla för Pär Oskar Carlstedt (se sidan 33). Detta innebär att skriften omfattar en mängd olika personer där Pär är släkt med dem i direkt nedstigande led. Detta innebär att det finns biologiska föräldrar i nedstigande led från Pär till de listade personerna. Antavlan har begränsats i storlek. Från och med farfarsfar Seth Henning Carlstedt (se sidan 34) så har tavlan gjorts komplett. I de tidigare leden har enbart mor och deras föräldrar angivits. Av den anledningen utgör antavlan enbart 1/8 av en komplett antavla. För några i senare tid födda personer har även syskon listats. Den äldsta personen o skriften är från 800-talet. Beskrivning av en person Varje person är beskriven enbart på en plats. Denna beskrivning kan ske på följande sätt (innehållet ej rätt): farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors morfar - 1 Ture Stensson 2 till Kråkerum, som han erhöll vid arvskiftet efter fadern 1408, Rävelsta i Altuna sn (Västmanland) m. m 3 född var riddare 1402 och riksråd lagman på Öland efter faderns död 1408 och ännu hövidsman på Piksborg från omkring 1414 död 1425 och begraven i Vadstena 6 Genom sitt första gifte blev han en av sin tids största jorddrottar 7. far Sten Bengtsson (se sidan 11) 8 mor Katarina Holmgersdotter (se sidan 11) 9 1 gifte 1:a gifte på Oppenstens slott med Birgitta Abrahamsdotter (se sidan 11) 10 son Birgitta Turesdotter (Bielke, nr 8) (se sidan 10) 2 gifte 2:a gifte före i Köpenhamn med Margareta Eriksdotter Krummedige (se sidan 40) i hennes 1:a gifte. son Ture Turesson (se sidan 10) 11 Litteratur: [2] 12 I ovanstående exempel har små nummer (t ex 3 ) angivits vilka refereras här. 1 släktskapet anges med en binär vektor där varje element är far eller mor. Generellt så har första gruppen gjorts till max 3 element och alla därefter till 2 element. Varje grupp förutom den mest högra avslutas med ett s. Sist följer alltid ett mellanslag och ett bindestreck. Sökning kan lämpligen ske efter denna typ av rad för att hitta lämplig släkting. Dessa kan även slås upp via registret (se avsnittet 5 på sidan 79). 2 Personens namn är skriven i fet stil. Först följer förnamnen och sedan efternamnet med ett eventuellt tillägg av adelsbenämning.

6 6 Den senare används enbart om hänvisningarna generellt använder sådant tillägg. 3 Först beskrivs var personen är född. I enklaste fall anges här enbart en plats med en eventuell socken. För adelsmän anges här vilka herresäten de disponerar. 4 Födelsedatumet anges där sådant har funnits. Datumet har främst hämtats från födelseregistret i kyrkböckerna. Vanligtvis har det inte varit möjligt att finna något födelsedatum för de äldre uppgifterna. 5 Därefter följer en sektion med ett antal stycken, ett för varje uppgift. Dessa kan ange var man bott, vilka yrken eller uppgifter man haft. 6 Dödsuppgiften anger när personen dött. För adelsmän anges ofta var personen är begraven. I vissa fall anges vilken sjukdom personen dött i. 7 I vissa fall så finns det ett summerande avsnitt för personen i fråga. Här kan helt varierande information finnas. Därefter följer en sektion som binder ihop alla personerna. Här anges 8 far och 9 mor refereras. I vissa fall finns vissa tillägg som funnits i källan 10 make/maka anges med en av fyra olika varianter av stycken gifte, gifte 1, gifte 2 eller gift 3. Den första används om personen enbart varit gift en gång. De andra används annars. Siffran anger vilket gifte i ordning som det gäller. För ett gift par kan man alltså avläsa för far och mor var sin uppgift och därmed få kunna avgöra för vardera vad som gäller. 11 barn anges som son eller dotter. De placeras efter den maka/e som är dess förälder. Slutligen följer (12) eventuella referenser till litteratur. Dessa referenser är numrerade (se sidan 82). Placering I ett arbete som detta listas inga fullständiga ätter. Av den anledningen är det svårt att göra en korrekt strukturerad placering om inte alla placering skall bli mycket uppsplittrad. Därför har följande placering gjorts: Personer som inte är av bör utan vanliga sockenbor har placerats under kapitel som mostvaras av deras socken Ätter som har ett flertal personer representerad har fått sina manliga och kvinnliga personer placerad under ett kapitel för ätten ifråga. Enstaka hustrur, som inte tillhör en sådan ätt, har ändå placerats i den ätt där maken är. Enstaka personer ur ätter har samlats i ett kapitel i slutet av skriften. Personer i ett kapitel har listas från sent årtal till tidigt årtal.

7 7 Innehåll Antavlan börjar med Pär Oskar Carlstedt (se sidan 33) som är född i Sävedalen i Göteborgstrakten. Far och morföräldrar stammar även de härifrån. Farfadern Knut-Olov Gunnar Carlstedt (se sidan 26) stammar från Glanshammar socken utanför Örebro. Där bodde farfarfar Seth Henning Carlstedt (se sidan 34) i skolhuset, var skollärare, kantor och socknens alltiallo. Det varade enbart i en generation. Seths faders Carl Johan Carlstedt (se sidan 63) gren av släkten stammade från Södra Vi i Tjust. Även han bodde i skolhuset. Här kan släkten spåras så långt det är möjligt. Trakten är en brukstrakt. Namnet Carlstedt stammar just från honom. Han var oäkta son till Ingeborg Catharina Nilsdotter (se sidan 63), som var piga på torpet Långenäs. Fadern har sökts i olika register men inte återfunnits. Sannolikt är det någon framstående person i trakter. Carl Johan blev nämligen väl undervisad. Han blev nämligen skollärare redan vid 17 års ålder. Från och med Carl Johan så kom släkten framledes att domineras av just skollärare. Tidigare var hans mors Josefina Gustava Elisabet Gabrielsson (se sidan 34) liksom Seth från Hallingeberg. Här är gården Mjöltorp platsen för många personer. Personerna kan här spåras så långt det är möjligt så när som på en person. Personerna är här rusthållare, sockenmän etc. Ett par generation ned så bodde Anna Nilsdotter (se sidan 36) på Mjöltorp. Hon hade en moder Eva Stina Gladsteins (se sidan 24) som var dotter till den adlige Carl Gustaf Gladstein (se sidan 25) på gården Rispetorp. Från och med Carl Gustaf så rullas ett adligt släktled upp. Detta led är mycket omfattande med många betydelsefulla personer i historien från när och fjärran. De första släktleden med ätterna Gladsten och Gyllenbreider hade anor från Skottland och Danmark. Andra platser är Finland, Flandern, Frankrike, Holstein och Norge. Släktleden går in i de för Sverige betydande ätterna såsom Bielke af Åkerö, Bonde, Folkungaätten, Grip, Gyllenstierna, Lejonhufvud, Lewenhaupt, Lilliehöök, Natt och Dag, Roos af Hjelmsäter, Stuart och Trolle. I och med detta har många personer varit högt uppsatta och haft titlar såsom riksråd, ståthållare, hövidsman och häradshövding. Många kungar hittas konung Karl VIII Knutsson (Bonde, nr 11) (se sidan 13) i Sverige konung Erik den helige (se sidan 21), konung Inge den äldre (se sidan 21), konung Stenkil (se sidan 22) konung Valdemar II Seir (se sidan 16), konung Valdemar den store (se sidan 17), konung Erik Plovpenning (se sidan 16) konung Erik Ejegod (se sidan 18), konung Knut IV Svensson (se sidan 18), konung Svend Estridsen (se sidan 18), konung Svend Tveskägg (se sidan 19), konung Harald Blåtand (se sidan 20) och konung Gorm den gamle (se sidan 20)i Danmark.

8 8 Sven Estridsson räknas som en av de tidigaste och mest betydelsfulla kungarna i Nordens historia. konung Håkan V Magnusson (se sidan 54) i Norge, konung Magnus 6 Lagabøte (se sidan 54), konung Håkon IV Håkonsson (se sidan 55), konung Håkon III Sverresson (se sidan 55), konung Sverre Sigurdsson (se sidan 55), konung Olav Tryggvarsson (se sidan 58), konung Harald Hårfager (se sidan 58), fylkeskonung Halvdan Svarte (se sidan 58) konung Sigurd II Munn (se sidan 24) å Färöarna Man kan även hitta personer nära alla medeltida kungar. Speciellt bör nämnas Engelbrekts medhjälpare såsom Ulf Jonsson (se sidan 60), men även Måns Bengtsson (se sidan 50) som mördade Engelbrekt i Mälaren. Några personer fick sätta livet till för sina insatser En av Gustav Vasas närmaste män Måns Bryntesson (Lilliehöök af Fårdala, nr 1) (se sidan 45). Han fick dock för mycket makt så Gustav Vasa lät avrätta honom. Erik Abrahamsson, (frih. ätten Leionhufvud) (se sidan 41) blev halshuggen under Stockholms blodbad. Nils Bosson (se sidan 27) blev ihjälslagen av sina landbönder. Erik Eriksson den yngre (se sidan 31) blev ihjälslagen av Västgötaallmogen. Brynte Bertilsson (se sidan 46) stupade vid slaget vid Örkelljunga. konung Erik Plovpenning (se sidan 16) blev tillfångatagen och sedan mördad i Slien av Sønderjyllands hertig Abels män. konung Knut IV Svensson (se sidan 18) blev mördad Knut den store lät mörda Ulf Jarl (se sidan 19). Bo Jonsson Grip (se sidan 28) är en av Sveriges rikaste män genom tiderna. Den heliga Birgittas finns även när släkten, se Ingeborg Magnusdotter (lejon) (se sidan 12).

9 adliga ätten Anrep, nr Släkter adliga ätten Anrep, nr 236 Naturaliserad och introducerad Ätten härstammar ursprungligen från Westfalen. farfarfars morfars farmors morfars farmors mor - Elisabet Anrep från Livland far Adolf Anrep (se sidan 9) mor Gertrud von Nieroth (se sidan 53) gifte Anders Stuart (nr 86) (se sidan 62) dotter Christina Stuart (se sidan 62) farfarfars morfars farmors morfars farmors morfar - Adolf Anrep gifte Gertrud von Nieroth (se sidan 53) adliga ätten Bielke af Åkerö, nr 8 Urgammal frälseätt, introducerad 1625, utgången Bielkesläktens stamort är med säkerhet Småland. farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars farmor - Barbro Eriksdotter död 1553 och begraven i Linköpings domkyrka far Erik Turesson Bielke, nr 8 (se sidan 9) mor Gunilla Bese (se sidan 10) gifte med Måns Johansson (se sidan 48) son Nils Månsson (se sidan 48) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars farmors far - Erik Turesson Bielke, nr 8 till Benhamra i Vada sn (Stockholm) och häradssäter (nu Herrsäter) i Värna sn (Östergötland). vilka han erhöll genom sitt gifte väpnare fogde på Stockholms slott 1487 november hövidsman på Stegeholm slott riddare vid konung Hans kröning 1497 och erhöll såsom förläning Viborgs slott och län 1499 riksråd senast 1500 övergav dock konungens sak, då Sten Sture kom över till Finland 1502 förordnades av Svante Sture till hövding över Finland och Åmål 1504 död 1511 i slutet av april eller början av maj månad. Han skaffade stillestånd med Ryssland 1504 och 1510, gjorde det första försöket att medelst en kanal förbinda Saima med havet och åtnjöt hos sin samtid det största anseende far Ture Turesson (se sidan 10) mor Ingegärd Körningsdotter (se sidan 10) gifte Gift på Benhamra med Gunilla Bese (se sidan 10).

10 10 adliga ätten Bielke af Åkerö, nr 8 farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars farmors mor - Gunilla Bese född 1473 död 1553 före 7/4 på Benhamra Fru Gunilla Bese satt efter mannens död i två år i orubbad besittning av Viborgs och Nyslotts fästen och län far riksrådet Johan Stensson Bese (se sidan 74) till Häradssäter mor hans 1:a fru Katarina Jonsdotter (gädda) (se sidan 71). gifte Erik Turesson Bielke, nr 8 (se sidan 9) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars farmors farfar - Ture Turesson till Kråkerum och Rävelsta född 1425 riddare vid konung Karl Knutssons kröning riksråd senast 1450 hövidsman på Axevalla slott 1451, men underhöll härifrån, såsom anhängare av unionen, en hemlig brevväxling med danskarna, vilket upptäcktes avsatt och fången men rymde till Danmark hösten 1452 dömdes jämte de andra förrädiska herrarna att mista liv, ära och gods återkom 1457, när Kristian I uppsteg på Sveriges tron erhöll s å Kalmar län och slott i förläning samt återinträdde i rådet och utnämndes till marsk och hövidsman på Stockholms slott nedgjorde 1463 skoningslöst den bondehär från Uppland, som rest sig till försvar för ärkebiskopen Jöns Bengtsson, sedan denne blivit av konungen fängslad, vilket förskaffade honom öknamnet "slaktaren" försvarade 1464 med tapperhet Stockholms slott mot Karl Knutsson, men måste uppgiva det åt ärkebiskopen 1465 uppehöll sig därefter på Kalmar slott deltog på danska sidan i slaget vid Brunkeberg uppgav Kalmar slott åt Sten Sture med förbehåll att återfå sina gods och värdigheter samt bodde sedan på Kråkerum ånyo riksråd 1472 till sin död lagman på Öland död mellan och och jämte sin fru begraven i Kronobäcks johanniterkloster i närheten av Kråkerum. Han köpte 1472 av marsken Klaus Rönnow Blidingholm i Almundsryds sn (Kronoberg), vilket han gav sin fru till morgongåva. far Ture Stensson (se sidan 11) mor Margareta Eriksdotter Krummedige (se sidan 40) gifte gift före med Ingegärd Körningsdotter (se sidan 10) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars farmors farmor - Ingegärd Körningsdotter levde ännu 1503 far väpnaren Körning Kettilsson (danska ätten Kyrning) (se sidan 72) mor Karin Björnsdotter (björn) (se sidan 71) gifte Ture Turesson (se sidan 10) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors mor - Birgitta Turesdotter (Bielke, nr 8) död 1436 i Stockholm, och begraven i Vadstena far Ture Stensson (se sidan 11) mor Birgitta Abrahamsdotter (se sidan 11) gifte gift troligen 1428, säkert före med konung Karl VIII Knutsson (Bonde, nr 11) (se sidan 13)), i hans 1:a gifte, född 1408, död 1470.

11 adliga ätten Bielke af Åkerö, nr 8 11 farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars farmors farfars far - farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors morfar - Ture Stensson till Kråkerum, som han erhöll vid arvskiftet efter fadern 1408, Rävelsta i Altuna sn (Västmanland) m m var riddare 1402 och riksråd 1413 lagman på Öland efter faderns död 1408 och ännu hövidsman på Piksborg från omkring 1414 död 1425 och begraven i Vadstena. Genom sitt första gifte blev han en av sin tids största jorddrottar. far Sten Bengtsson (se sidan 11) mor Katarina Holmgersdotter (se sidan 11) 1 gifte 1:a gifte på Oppenstens slott med Birgitta Abrahamsdotter (se sidan 11) dotter Birgitta Turesdotter (Bielke, nr 8) (se sidan 10) 1 2 gifte 2:a gifte före i Köpenhamn med Margareta Eriksdotter Krummedige (se sidan 40) i hennes 1:a gifte. son Ture Turesson (se sidan 10) 2 farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors mormor - Birgitta Abrahamsdotter född på 1380-talet död 1415 före 18/2 innebränd i en kornlada far Abraham Brodersson (tjurhuvud) (se sidan 73) mor Margareta Petersdotter (se sidan 74) 1 gifte danske riddaren Jens Eskildsen Falk till Vallö i hans 2:a gifte, död gifte Ture Stensson (se sidan 11) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors morfars far - Sten Bengtsson till Kråkerum samt Ridö i Barkarö sn (Västmanland), som han köpte av Karl Ulfsson (sparre) och Marieborg nära Enköping riddare konung Albrekts marsk 1376 häradshövding i Simtuna härad i Västmanland 1379 lagman i Västmanland hövidsman på Nyköping efter Bo Jonssons död lagman på Öland död på Marieborg och begraven i Vadstena. Han var liksom farbrodern Nils Turesson konung Albrekts anhängare och stod i de avgörande striderna 1371 på dennes sida, men anslöt sig sedan till det aristokratiska oppositionspartiet tog under åren 1388 och 1389 verksam del i drottning Margaretas inkallande och konung Albrekts avsättning samt var redan från början en av drottningens betrodde män och kallas 1390 drottningens hövidsman. far Bengt Turesson (se sidan 12) mor Ingeborg Magnusdotter (lejon) (se sidan 12) gifte gift på Tofta i Adelsö sn (Stockholm) med Katarina Holmgersdotter (se sidan 11) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors morfars mor - Katarina Holmgersdotter far Holmger Karlsson (ulv, tillbakaseende) (se sidan 73) mor Kristina Nilsdotter (se sidan 74) gifte Sten Bengtsson (se sidan 11) 1. ett av flera barn, släkten grenar sig 2. ett av flera barn, släkten grenar sig

12 12 adliga ätten Bonde, nr 11. farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors morfars farfar - Bengt Turesson väpnare riksrådnämnes mellan åren far Ture Kettilsson (se sidan 12) mor Sigrid (sparre) (se sidan 12) gifte Ingeborg Magnusdotter (lejon) (se sidan 12) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors morfars farmor - Ingeborg Magnusdotter (lejon) 1 gifte Bengt Turesson (se sidan 12) 2 gifte 2:a gifte med jarlen Erengisle Sunesson (Bååt, nr 3), död 1392], begraven i Vadstena , dotter av riddaren Magnus Gudmarsson (lejon) och Karin Birgersdotter (den heliga Birgittas syster) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors morfars farfars far - Ture Kettilsson var riddare 1283 och riksråd 1288 samt konung Birgers camerarius var lagman i Värend underskrev föreningen i Skara , men därefter försvinner hans namn ur källorna och han var död Han tog efter konung Magnus död del i förmyndarestyrelsen för den unge Birger Magnusson och synes, sedan Birger själv tillträtt regeringen, en lång tid framåt hava stått i gunst hos denne. far Kettil (se sidan 12) gifte Sigrid (sparre) (se sidan 12) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors morfars farfars mor - Sigrid (sparre) levde änka 1327 gifte Ture Kettilsson (se sidan 12) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors morfars farfars farfar - Kettil levde tydligtvis vid mitten av 1200-talet adliga ätten Bonde, nr 11. Urgammal frälsesläkt introducerad 1625 utdöd Det fanns en tid, då man ledde denna ätt tillbaka ända till Hedenhös, och såsom ännu är fallet på riddarhusstamtavlan, till densamma även förde hela den Erikska konungaätten. Men senare studierhar visat, att man ej med visshet, kan gå längre tillbaka än till 1300-talets första decennium. Den har sannolikt sitt ursprung i Småland, där fideikommisset Bordsjö, söder om Tranås, varit i släktens ägo sedan ca 1360, men har stora godsinnehav även i Södermanland och Östergötland. farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmor - Kristina Karlsdotter född 1432(?) levde änka ännu 1492, men arvskifte efter henne hölls , far konung Karl VIII Knutsson (Bonde, nr 11) (se sidan 13) mor Birgitta Turesdotter (Bielke, nr 8) (se sidan 10) gifte Erik Eriksson den äldre (se sidan 31) son Erik Eriksson den yngre (se sidan 31)

13 adliga ätten Bonde, nr farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors far - konung Karl VIII Knutsson (Bonde, nr 11) född troligen 1408 uppfostrades efter faderns död hos styvfadern Sten Turesson nämnes i handlingarna första gången erhöll vid arvskiftet efter modern 1429 gården Fogelvik i Tryserums sn (Kalmar), där han under de följande åren var bosatt företog vidsträckta utrikes resor slöt sig vid den nationella rörelsens utbrott till Engelbrekt 1434 och omnämnes s å såsom medlem av rådet riksmarsk s å i oktober vald till rikshövidsman 1436 men delade makten med Engelbrekt till dennes död nedlade i mars 1438 sitt rikshövidsmannaskap, men valdes redan i oktober s å till riksföreståndare medgav, sedan han betingat sig hela Finland och Öland i förläning, att konung Kristoffer i Danmark valdes till konung 1440, men fortfor att vara riksföreståndare intill Kristoffers ankomst till Sverige 1441 riddare och riksdrots vid Kristoffers kröning i september s å, då han även erhöll förläningsbrev å Svartsjö län nödgades redan i oktober s å avgå från drotsämbetet, som av konungen överlämnades till Kristiern Nilssen (Vasa), och återtog marsktiteln, som han därefter förde ända till konungavalet 1448 vistades såsom hövidsman å Viborg under åren i Finland efter konung Kristoffers död vald till Sveriges konung hyllad å Mora stenar och krönt i Uppsala följande dag vald till konung i Norge 1449 och krönt i Trondheim förlorade sin norska krona redan 1450 avsatt som konung i Sverige 1457 och avseglade i februari s å till Danzig, där han sedan vistades till 1464, då han återkallades till konung på hösten sistnämnda år avsade sig kronan och erhöll såsom ersättning Raseborgs och Korsholms län samt Satakunda i Finland åter kallad till konung i september 1467 och erhöll sitt intåg i Stockholm död och begraven i den till fransiskanerklostret i Stockholm hörande kyrkan (nuvarande Riddarholmskyrkan). far Knut Bonde (se sidan 13) mor Margareta Karlsdotter (se sidan 14) 1 gifte 1:a gifte troligen redan 1428, säkert före med Birgitta Turesdotter (Bielke, nr 8) (se sidan 10) 2 gifte 2:a gifte i Stockholm med Katarina Karlsdotter (Lejonbalk) (se sidan 70), Sveriges och Norges drottning, 3 gifte 3:e gifte 1470, på sotsängen, med sin frilla Kristina Abrahamsdotter, varvid hans son i denna förbindelse, Karl Karlsson legitimerades. farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfar - Knut Bonde till Ekholmen i Veckholms sn (Uppsala) nämnes första gången och var då endast väpnare riddare hövidsman på Åbo slott 1410 en av konung Eriks löftesmän vid stilleståndsfördraget med holsteinarna i Kolding nämnes i handlingarna sista gången begraven i Vadstena kloster. far Tord Bonde (se sidan 14)

14 14 adliga ätten Bonde, nr 11. mor Ramborg Nilsdotter (se sidan 69) gifte gift senast 1408 med Margareta Karlsdotter (se sidan 14) i hennes 1:a gifte. farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farmor - Margareta Karlsdotter död 1428 eller (före ), far Karl Ulfsson (sparre) (se sidan 72) mor Helena Israelsdotter (Finstaätten) (se sidan 71) 1 gifte Knut Bonde (se sidan 13) 2 gifte 2:a gifte 1414 med riksrådet och hövidsmannen Sten Turesson (Bielke, nr 8) i hans 1:a gifte, död 1431], farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars far - Tord Bonde till Penningby i Länna sn (Stockholm) nämnes i bevarade handlingar första gången drotsen Bo Jonssons fogde i Finland 1378 (Raseborg) och troligen ännu under 1380-talet riksråd lagman i Västmanland från 1394 hövidsman å Raseborg och förmodligen under hela 1390-talet riddare vid konungahyllningen å Mora äng hövidsman på Åbo slott 1400 och 1401 och erhöll Viborgs slott och län som han behöll till sin död konungs domhavande vid räfsteting i Uppland 1409 död 1417 och begraven i Vadstena. Han var en av dem som inkallade drottning Margareta. far Rörik Bonde (se sidan 14) mor Märta Gislesdotter (se sidan 14) gifte gift före med Ramborg Nilsdotter (se sidan 69). farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars farfar - Rörik Bonde till Husabystrand, som han tillbytte sig av brodern Peter mot sin del i Lina och Hallstad nämnes första gången 1341 och var då endast väpnare riddare troligen redan och med säkerhet nämnes sista gången och synes då varit riksråd. far Tord Bonde (se sidan 14) mor Margareta Röriksdotter (se sidan 15) gifte gift före med Märta Gislesdotter (se sidan 14), som levde änka , farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars farmor - Märta Gislesdotter levde änka far Gisle Elinæson (sparre) (se sidan 72) mor Margareta Abiörnsdotter (sparre) (se sidan 72) gifte Rörik Bonde (se sidan 14) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars farfars far - Tord Bonde till Örbäck, där han 1316 bodde (gården med säkerhet belägen i Östergötland ovisst är blott om den är identisk med Örbäck i Brunneby sn eller med den likanämnda egendomen i Östra Husby sn) nämnes första gången och var då endast väpnare riddare

15 den urgamla danska kungaätten 15 deltog i upproret mot konung Birger 1318 och var ett av de svenska ombuden vid stilleståndsfördraget med Birger och konung Erik av Danmark i Roskilde bevistade såsom riksråd herredagen i Stockholm i juni 1320, då junker Magnus Birgerssons avrättning beslöts och verkställdes anslöt sig till stormannakonferensen i Skara ägde åtskilliga jordagods i Östergötland och - troligen i följd av giftermålet - jämväl i Södermanland samt inträdde i egenskap av jordägare i sistnämnda landskap i den nämnd, som vid 1320-talets mitt utarbetade Södermannalagen, vars stadfästelse han synes hava upplevat var troligen död , säkert före far Peter Bonde (se sidan 15) gifte Gift efter , men före med Margareta Röriksdotter (se sidan 15) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars farfars mor - Margareta Röriksdotter som levde änka 1341, död före far Rörik Birgersson (snedbjälke) (se sidan 72) mor Helga Anundsdotter (vingad lilja) (se sidan 73) 1 gifte Fru Margareta som på mödernet var befryndad med den kungliga folkungaätten, hade i ett tidigare gifte, ovisst med vem, sonen Harald Älg 2 gifte Tord Bonde (se sidan 14) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars farfars farfar - Peter Bonde känd endast till namne den urgamla danska kungaätten farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmor - farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars mormors farfars morfars farmors morfars mor - farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmor - Ingeborg Svantepolksdotter far Svantepolk (se sidan 15) mor ej känd (se sidan 15) gifte Johan Filipsson (se sidan 23) son Knut Jönsson (Blå, lejonörn) (se sidan 23) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors far - Svantepolk svensk-dansk storman ättling till kung Valdemar II Sejr av Danmark. Svantepolk ärvde omfattande jordegendomar, framför allt i Östergötland, där han blev lagman i början av 1300-talet död ca 1310 far frilleson Knud (se sidan 15) mor ej känd (se sidan 16) gifte ej känd (se sidan 15) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors mor - ej känd farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfar - frilleson Knud hertig av Reval far konung Valdemar II Seir (se sidan 16)

16 16 den urgamla danska kungaätten mor ej känd (se sidan 16) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farmor - ej känd farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farmors far - konung Erik Plovpenning dansk kung född 1216 död 1250 son till Valdemar Sejr och Berengaria av Portugal Fadern lät 1232, efter E:s halvbror Valdemar den unges död, välja honom till sin efterträdare. Han tillträdde regeringen 1241 men måste under hela sin kungatid försvara kronan mot sina bröder, som hade delar av riket i förläning Vid ett besök hos sin främste rival bland dem, Sønderjyllands hertig Abel, blev Erik tillfångatagen och sedan mördad i Slien av dennes män Dödssättet gav honom helgondyrkan, men han blev aldrig kanoniserad. Tillnamnet var troligen orsakat av att han drev in en hård plogskatt far konung Valdemar II Seir (se sidan 16) far Dagmar (Margareta) (se sidan 17) gifte Jutta (se sidan 16) dotter Ingeborg (se sidan 55) Litteratur: [54] farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farmors mor - Jutta sachsiska prinsessa gifte konung Erik Plovpenning (se sidan 16) Litteratur: [54] farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars far - farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farmors farfar - konung Valdemar II Seir kung av Danmark från 1202 född 1170 var hertig av Sønderjylland under brodern Knut Valdemarssons kungatid och erövrade då Holstein han företog 1210 ett framgångsrikt korståg mot preussarna vid Wislas mynning som kung stödde han Fredrik II i kampen om tyska kejsarkronan, och denne erkände honom 1214 som herre över landet norr om Elbe och bifloden Elde (bl a Lübeck och delar av Mecklenburg) fullbordade han expansionen österut med Estlands erövring. han blev 1223 under en jakt tillfångatagen av greve Henrik den svarte av Schwerin, och för att åter bli fri måste han 1225 ge upp alla danska landförvärv längs östersjökusten utom Estland och Rügen. under hans regering genomfördes många inre reformer i Danmark; vissa av dem har satt spår i den s k kung Valdemars jordebok, bl a blev Jyske lov (Jyllandslagen) utfärdad, tronföljden reglerad samt skatte- och ledungsförhållandena reorganiserade. Far till Valdemar den unge, Erik Plogpenning, Abel och KristoferI. död 1242 hade bl a en frilla Helena far konung Valdemar den store (se sidan 17) mor Sofia (se sidan 17) son frilleson Knud (se sidan 15) 1 gifte Ingeborg 2 gifte Dagmar (Margareta) (se sidan 17) son konung Erik Plovpenning (se sidan 16) 1 1. ett av flera barn, släkten delar sig

17 den urgamla danska kungaätten 17 3 gifte Berengaria av Portugal. farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars mor - Dagmar (Margareta) av Böhmen farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfar - konung Valdemar den store även kallad Valdemar I kung av Danmark från 1157 född 1131 kämpade om kronan med Knut Magnusson och Sven Grate. År 1157 delade de riket, varvid Jylland tillföll Valdemar. Men Sven lät strax efteråt mörda Knut och dödades själv i samband med ett slag mot Valdemar. Denne var nu ensam kung i riket. Han råkade snart i strid med ärkebiskop Eskil, som krävde oberoende för kyrkan, och denne tvangs 1161 till flera års exil. Däremot fick Valdemar under hela sin regering helhjärtat stöd, in- och utrikespolitiskt, av Roskildebiskopen Absalon, som 1177 blev Eskils efterträdare på ärkestolen. Bl a angrep de i samverkan de hedniska venderna och intog 1169 Rügen, en början till den expansion längs Östersjöns sydkust som fullföljdes av V:s söner Knut Valdemarsson och Valdemar II Sejr. död 1182 far Knud Lavard (se sidan 17) mor Ingeborg (se sidan 17) gifte Sofia (se sidan 17) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farmor - Sofia gifte konung Valdemar den store (se sidan 17) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars far - Knud Lavard dansk furste född ca 1096 farbrodern kung Nils utsåg 1115 Knud till hertig i Slesvig senare gav den tyske kungen (sedermera kejsaren) Lothar honom kungatiteln över obotriterna, inbördes oeniga slaviska stammar i Holstein och Mecklenburg Men kusinen Magnus Nilsson, som i Knud såg en rival om Danmarks tron, lät mörda honom 7 januari 1131 i Haraldsteds skog. Knuds gemål födde efter mordet sonen Valdemar (den store), som 1169 lyckades få Knud kanoniserad. År 1170 skrinlades hans kvarlevor i Sankt Bendts Kirke i Ringsted, men kulten av Knud blev mycket begränsad. Han firas den 7 januari (jfr tjugondag Knut). Knutsgillena är uppkallade efter Knud. Tillnamnet Lavard motsvarar det fornengelska hlaford 'brödgivare', vilket i sin tur resulterat i enhelsk lord. död 1131 far konung Erik Ejegod (se sidan 18) mor ej känd (se sidan 18) gifte Ingeborg (se sidan 17) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars mor - Ingeborg ryska prinsessa far furst Mstislav, ättling till Rurik död 879 gifte Knud Lavard (se sidan 17)

18 18 den urgamla danska kungaätten farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farfar - konung Erik Ejegod dansk kung son till Sven Estridsson vårdade under investiturstriden mellan kejsaren och påven sina relationer till den senare. Därigenom lyckades han i Rom utverka såväl brodern och företrädaren Knut den heliges kanonisering som den danska kyrkans frigörelse från det hamburg-bremiska ärkestiftet. Det senare beslutet trädde i kraft 1104, då Norden blev en självständig kyrkoprovins med Lund som ärkebiskopssäte. dog 1103 strax dessförinnan på Cypern under en pilgrimsfärd till Jerusalem. Kungens tillnamn brukar översättas till 'den alltid gode'. far konung Svend Estridsen (se sidan 18) mor ej känd (se sidan 19) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farmor - ej känd farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars mormors morfars mormors morfars farmor - Ingegerd Knutsdotter född i Danmark död i Bjolbo far konung Knut IV Svensson (se sidan 18) mor Adele av Flandern (se sidan 18) gifte Folke Digre (se sidan 24) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars mormors morfars mormors morfars farmors far - konung Knut IV Svensson kung i Danmark född i Danmark död 1086 Odense mördad far konung Svend Estridsen (se sidan 18) gifte Adele av Flandern (se sidan 18) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars mormors morfars mormors morfars farmors mor - Adele av Flandern född 1060 i Frankrike död 1115 far Robert I av Flandern (se sidan 18) mor Gertrud av Sachsen (se sidan 18) gifte konung Knut IV Svensson (se sidan 18) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars mormors morfars mormors morfars farmors morfar - Robert I av Flandern greve född 1035 död 1099 gifte Gertrud av Sachsen (se sidan 18) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars mormors morfars mormors morfars farmors mormor - Gertrud av Sachsen född 1030 död 1113 gifte Robert I av Flandern (se sidan 18) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farfars far - konung Svend Estridsen kung i Danmark född i 1020 Danmark Växte upp hos morbrodern Anund Jacob i Sverige. kung av Danmark från 1047

19 den urgamla danska kungaätten 19 som ung uppges Svend flera år ha vistats vid Anund Jakobs hird i Sverige varefter han 1042 utan framgång stred med MagnusI den gode av Norge om Danmarks krona. Då denne dog 1047 blev Svend dock erkänd som kung men måste länge värja tronen mot Harald Hårdråde, Magnus efterträdare i Norge. De förliktes först 1064, varvid båda behöll sina riken. Efter Haralds död 1066 gjorde Svend anspråk också på Norge, men förgäves. Kyrkopolitiskt var han mycket aktiv. Han distanserade sig från den anglosaxiska missionen och anknöt till Hamburg-Bremen samt genomförde en ny stiftsindelning. Svend är också känd som sagesman åt Adam av Bremen då denne skrev sitt ärkesätes historia. död 1074 Söderup Hans erotiska liv var vidlyftigt, fick 20 barn och 5 av dem blev danska kungar. Far till de danska kungarna Harald Hen, Knut den helige, Olof Hunger, Erik Ejegod och Nils. far Ulf Jarl (se sidan 19) mor Estrid (se sidan 19) son konung Erik Ejegod (se sidan 18) 1 son konung Knut IV Svensson (se sidan 18) 2 farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farfars mor - ej känd farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farfars farfar - Ulf Jarl dansk-anglosaxisk storman skall ha deltagit i slaget vid Helge å (troligen 1026), men det är oklart om han stred för svågern Knut den store eller dennes fiender. Dock lät Knut kort efteråt mörda honom i Roskilde domkyrka. död ca 1026 far konung Olav Tryggvarsson (se sidan 58) mor Thyra (se sidan 20) gifte Estrid (se sidan 19) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farfars farmor - Estrid far konung Svend Tveskägg (se sidan 19) mor Sigrid Storråda (se sidan 20) gifte Ulf Jarl (se sidan 19) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farfars farmors far - konung Svend Tveskägg kung i Danmark född ca 960 kung av Danmark från ca 987, av Sydnorge från ca 1000 och av England från 1013, enligt traditionen störtade och fördrev fadern företog 994 tillsammans med Olav I Tryggvason ett stort angrepp mot England och avtvang kung Ethelred II danagäld ha varit med och besegrat kung Olav i slaget vid Svolder ca 1000, varefter han blev hyllad som Sydnorges kung roligen anförde på nytt en vikingaflotta mot England, och 1013 krönte han sin krigarbana med att lägga under sig detta rike synes han ha gynnat den anglosaxiska missionen på bekostnad av den hamburg-bremiska död 1014 far konung Harald Blåtand (se sidan 20) 1. ett av flera bar, släkten delar sig 2. ett av flera bar, släkten delar sig

20 20 den urgamla danska kungaätten mor Asa (se sidan 20) 1 gifte Gunhildis 2 gifte Sigrid Storråda (se sidan 20) Litteratur: [54] farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farfars farmors mor - Sigrid Storråda (med oklar historisk bakgrund) gifte konung Svend Tveskägg (se sidan 19) Litteratur: [54] farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farsfars morfars farfars farfars farmors mor - Thyra far konung Harald Blåtand (se sidan 20) mor Gunhild (se sidan 20) 1 gifte Styrbjörn 2 gifte konung Byrislav över Slavonien 3 gifte konung Olav Tryggvarsson (se sidan 58) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farsfars morfars farfars farfars farmors morfar - farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farfars farmors farfar - konung Harald Blåtand dansk kung styrde, möjligen till en början som faderns medregent, ett rike med centrum i Jelling i Jylland. Ett politiskt beroende av OttoI (den store) i Tyskland bidrog troligen till hans övergång till kristendomen mellan 953 och 965. utsträckte efter hand sitt välde, så att det på 970-talet omfattade också östra Danmark och delar av Norge. lyckades ca 983 erövra landet kring Hedeby och kunde tydligen göra sig oberoende av kejsaren och kunde sedan i den stora Jellingstenens runinskrift förkunna, att han "vann sig hela Danmark och Norge och gjorde danerna kristna". Till sist utbröt dock ett uppror, lett av sonen Sven Tveskägg och i källorna skildrat som en kamp mellan kristen och hednisk tro. Sven segrade, medan Harald flydde sårad till sin vikingaborg Jomsborg, där han kort efteråt dog. död 986 eller 987 far konung Gorm den gamle (se sidan 20) mor Tyra (se sidan 21) 1 gifte Gunhild (se sidan 20) dotter Thyra (se sidan 20) 1 2 gifte Gyritha 3 gifte Asa (se sidan 20) son konung Svend Tveskägg (se sidan 19) 2 Litteratur: [54] farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farsfars morfars farfars farfars farmors mormor - Gunhild gifte konung Harald Blåtand (se sidan 20) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farfars farmors farmor - Asa gifte konung Harald Blåtand (se sidan 20) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farfars farmors farfars far - konung Gorm den gamle dansk kung. Gorms ätt grundade, troligen ca 900, ett rike kring Jellinge i mellersta Jylland, norr om svearna Olofs och Gnupas Hedebyvälde. 1. ett barn av 3, släkten delar sig 2. ett barn av 1, släkten delar sig

21 den urgamla Erikska kungaätten 21 Gorm skildras av Adam av Bremen som fientligt stämd mot kristendomen. Över gemålen reste han en känd runsten i Jellinge, där en av högarna gäller som hans grav. död 940 gifte Tyra (se sidan 21) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farmors farfars farfars farfars farmors farfars mor - Tyra gifte konung Gorm den gamle (se sidan 20) den urgamla Erikska kungaätten farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farsfars farfars mor - Margareta norsk drottning död 1209 Då styvsonen Håkon III Sverresson dog på nyåret 1204 beskylldes M. för att ha förgiftat honom. Efter Sverres död 1202 tycks hon mest ha vistats i Sverige. far konung Erik den helige (se sidan 21) gifte 1185 gift med konung Sverre Sigurdsson (se sidan 55) son konung Håkon III Sverresson (se sidan 55) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farsfars farfars morfar - konung Erik den helige svensk helgonkung ägde, troligen genom hustrun, gods i Västergötland, där makarna motarbetade grundandet av ett cistercienskloster hans kungamakt har högst varit erkänd i ett årtionde, men han bör vid denna tid, under 1150-talet, ha grundlagt ett benediktinkloster i Uppsala som fungerade som domkapitel fram till ca 1220 att han företagit korståg till Finland 1155 är en gissning; det kan möjligen ha skett före hans kungatid blev dödad i Uppsala av Magnus Henriksson (död 1161), som enligt Västgötalagens kungalängd var hans efterträdare blev symbolbärare för erikska ätten och senare Uppsala domkyrkas, Stockholms och hela Sveriges skyddshelgon. E. blev aldrig helgonförklarad skrinlades i Uppsala senast 1198 och firas den 18 maj. död troligen 1160 far son av en i övrigt okänd Jedvard gifte Kristina (se sidan 21) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farsfars farfars mormor - Kristina far okänd (se sidan 21) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farsfars farfars mormors far - okänd far konung Inge den äldre (se sidan 21) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farsfars farfars mormors farfar - konung Inge den äldre svensk kung i ett brev från påven GregoriusVII tituleras Inge 1080 som svenskarnas kung, men följande år som västgötarnas tillsammans med en kung "A", varmed troligen avsågs hans bror Halsten

22 22 den urgamla Folkungaätten omtalas som gynnare av kristendomen och motståndare till den fornnordiska religionen. Då han vägrade att blota skall han ha fördrivits från Uppsala av Blot-Sven drog sig då tillbaka till Västergötland under tre år, varefter han åter hade kontrollen över riket fram till sin död efter strider mellan Inge och den norske kung Magnus Barfot slöts fred i Kungahälla, varvid Inges dotter Margareta Fredkulla giftes bort med den norske kungen tillsammans med sin maka Helena grundade I. Vreta kloster. död ca 1100 far konung Stenkil (se sidan 22) gifte Helena (se sidan 22) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farsfars farfars mormors farmor - Helena gifte konung Inge den äldre (se sidan 21) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farsfars farfars mormors farfars far - konung Stenkil kung av Sverige från ca 1060 efterträdde Emund den gamle av den gamla kungaätten, med vilken han var befryndad understödde kristendomen och samarbetade med biskopar från ärkestiftet Hamburg-Bremen. Biskop Adalvard d.y:s av Sigtuna planer att bränna ned templet i Uppsala avstyrdes dock av Stenkil p.g.a. en befarad hednisk reaktion sin kungamakt utövade Stenkil främst i Västergötland Stenkil räknas som stamfar till Stenkilska ätten död ca 1066 den urgamla Folkungaätten sedan 1600-talet benämning på den dynasti som regerade i Sverige , i Norge och i Danmark Benämningen folkungar torde dock ursprungligen ha varit en partibeteckning för anhängarna till den 1210 stupade jarlen Folke och för vissa med honom sannolikt befryndade personer, som var fiender till dynastins stamfar Birger Jarl och dennes son kung Magnus Ladulås (jfr Nfolkungar). Folke Jarl är emellertid sannolikt identisk med en i isländsk historieskrivning nämnd son med detta förnamn till den 1202 avlidne svenske jarlen Birger Brosa; enligt en i 1500-talsavskrifter känd medeltida uppteckning var den sistnämnde farbror till Birger Jarl. I uppteckningen uppges också att Birger Brosa och hans bröder var sonsöner till en Folke grossus (den tjocke), vilken i sin tur var sonson till en Folke Filbyter. Att Birger Brosas farfar hette Folke uppges också av den med Birger samtida danske historieskrivaren Saxo, enligt vilken denne Folke var svärson till den danske kungen Knut den helige. De svenska kungarna av folkungaätten var Birger Jarls (död 1266) söner Valdemar (regent ; död 1302) och Magnus Ladulås ( ), den senares son Birger Magnusson ( ; död 1321), dennes brorson Magnus Eriksson ( ; död 1374) och den sistnämndes söner Erik Magnusson ( ) och Håkan Magnusson ( ; död 1380). År 1319 hade Magnus Eriksson efter sin morfar (konung Håkan V Magnusson (se sidan 54)) även blivit kung i Norge, där han redan 1343 efterträddes av sonen Håkan.

23 den urgamla Folkungaätten 23 Denne efterträddes av sin son Olav Håkonsson (död 1387), som sedan 1376 var kung i Danmark efter sin morfar (Valdemar Atterdag). Med honom utdog folkungaättens kungliga gren, och mellan 1388 och 1396 dog även den avsatte kung Valdemar Birgerssons sonsons son barnlös. En från en illegitim son till Birger Jarl härstammande släktgren fortlevde ända till 1473 eller En från en son till Folke Jarl härstammande släktgren, av vilken flera medlemmar kallade sig Ama eller Hama, torde ha dött ut ca Från Birger Jarls farbror jarlen Karl döve (död 1220) härstammade en släktgren, som efter sin vapenbild numera brukar kallas Ulv. Den utdog först farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors far - Knut Jönsson (Blå, lejonörn) till Aspenäs m m, riksdots, Östgötalagman och riddare död 1348 [5].4.9 far Johan Filipsson (se sidan 23) mor Ingeborg Svantepolksdotter (se sidan 15) gifte Katarina Benktsdotter (Folkungaätten) (se sidan 23) dotter Cecilia Knutsdotter (se sidan 53) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors mor - Katarina Benktsdotter (Folkungaätten) far Bengt Magnusson (se sidan 23) mor Sigrid "den Fagra" NN (se sidan 23) gifte Knut Jönsson (Blå, lejonörn) (se sidan 23) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors morfar - Bengt Magnusson död 1294 riddare, lagman i Östergötland gifte Sigrid "den Fagra" NN (se sidan 23) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors mormor - Sigrid "den Fagra" NN död 1289 i Skänninge gifte Bengt Magnusson (se sidan 23) farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors farfars morfars farfars farmors farfar - Johan Filipsson (förmodligen svensk) gifte Ingeborg Svantepolksdotter (se sidan 15) son Knut Jönsson (Blå, lejonörn) (se sidan 23) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars mormors morfars mormors morfar - Magnus Bengtsson Minnesköld Östgötsk storman. född 1150 Bjolbo i Östergörland död 1208 far Bengt Folkesson Snivels (se sidan 23) 1 gifte okänd son Eskil, lagman, dog 1227 [56] son Karl, biskop i Linköping, dödad 1220 i England [56] 2 gifte i slutet av 1100-talet vigd med Ingrid Ylva [56] son Birger Jarl född ca 1200 farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars mormors morfars mormors morfars far - Bengt Folkesson Snivels far Folke Digre (se sidan 24) mor Ingegerd Knutsdotter (se sidan 18)

24 24 adliga ätten Forbes, nr 249 farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars mormors morfars mormors morfars farfar - Folke Digre levde i slutet 1000-talet till början av 1100-talet far Ingevald Folkesson (se sidan 24) gifte Ingegerd Knutsdotter (se sidan 18) farfarfars morfars farmors morfars morfars farfars morfars farmors farfars mormors morfars mormors morfars farfars far- Ingevald Folkesson adliga ätten Forbes, nr 249 Naturaliserad 1638, introducerad s å utdöd i början av 1700-talet. Gammal vitt utgrenad skotsk släkt från Aberdeenshire, uppkallad efter godset Forbes, som nämns redan på 1200-talet Den förste lord Forbes var Alexander Forbes, död 1448, en av konung Jacob I:s trognaste anhängare farfarfars morfars farmors morfars farmors farmor - Agneta Forbes gifte Johannes Stuart (se sidan 62) son Anders Stuart (nr 86) (se sidan 62) den urgamla färöiska kungaätten farfarfars morfars farmors morfars morfars mormors mormors farfars farfars farmors farsfars farfars farfar - konung Sigurd II Munn son konung Sverre Sigurdsson (se sidan 55) adliga ätten Gladsten, af Whitilau, nr 372 Naturaliserad , introducerad s å utdöd i Sverige farfarfars morfars farmors mor - Eva Stina Gladsteins född ca 1710, gift i Lärbo med Nils Johansson, bodde i Lärbo Hallingeberg, död , dödde af håll och stygn 82 år. varit en gång gift, i 55 år, haft 6 barn, hade ett godt minne, att hon kunde berätta alt hwad hon hördt talas för och det som händt under hennes tid. HF [24].4.339: år förliktes Nils Johansson med sin Hustru Eva Stina Gladstein öfver thet slagsmål och hvarjehanda...heter han hos Johan Torstensson i...geberg, d 3 Ejusdem, uti öpet...,... honom föröfvat. och utsattes den... för honom til 50 cr silver. far Carl Gustaf Gladstein (se sidan 25) mor Anna Gyllenbreider (se sidan 29) gifte Nils Johansson (se sidan 36) dotter Anna Nilsdotter (se sidan 36)