Folkpartiet Liberalerna i Bromma. Nyhetsbrev april 2011: Tema utsatta barn

Transkript

1 Bästa medlem, Nyhetsbrev april 2011: Tema utsatta barn Det har gått en tid sedan det senaste nyhetsbrevet och självklart har mycket hänt. I nyhetsbrevet för april erbjuds spännande läsning. Vår förenings nya ordförande Isabel Smedberg-Palmqvist introducerar sig själv genom att skriva om varför hon engagerar sig politiskt. Isabel bidrar även med att skriva en artikel i nyhetsbrevets tema: utsatta barn i samhället. Vi passar på att tacka Hans Åberg för hans tid som ordförande och introducerar även den nya styrelsen. Självklart rapporterar våra folkvalda Brommabor från sina respektive uppdrag. Dessutom bjuds vi på en artikel om liberalism och utmaningen när olika frihetsideal krockar med varandra. Trevlig läsning! Robert Hannah Redaktör I nyhetsbrevet: 1. Ordförande har ordet 2. Tack Hans! 3. Nya styrelsen 4. Omhändertagna barns rättigheter 5. Nytt från landstingsfullmäktige 6. Liberalismens utmaningar: om burkaförbud 7. Notiser 8. Kalendarium

2 1. Ordförande har ordet En fråga som jag ofta ställer mig är frågan varför man väljer att engagera sig politiskt. När jag funderade som mest fick jag syn på en artikel där man funderade just kring denna frågeställning. Det var en artikel där någon hade lyssnat på en professor i statsvetenskap från Örebro Universitet som forskade inom frågor som rör det civila samhället vid namn Erik Amnå. Han hade fördjupat sig i frågan varför man engagerar sig. Han pekade ut följande faktorer till vårt engagemang: Den första anledningen till engagemang är att man bör. Det handlar om en pliktkänsla från individen att man borde vara en del av en organisation. Den andra är att man känner att man måste. Det handlar om att engagemanget känns för viktigt för att man ska kunna ignorera det. Den tredje är att man känner att man kan, att man har förmågan och kunskaperna att bidra i organisationen. Den fjärde anledningen är att man känner att man är efterfrågad, alltså att man behövs i den organisation som man ska engagera sig i. Den femte är känslan av att det går att förändra eller påverka, alltså att ens engagemang ger någon effekt. Den sjätte, och sista, är att engagemanget ger och är meningsfullt.

3 Som ordförande och tillika medlemsansvarig känns det som en ganska bra checklista att utgå ifrån i medlemsarbetet. Det kan vara svårt att påverka pliktkänslan, men man kan ju fundera över hur man på ett bättre sätt visar vikten av de politiska frågorna som vi driver, hur vi visar att medlemmen faktiskt har förmåga att bidra och att dennes bidrag är viktigt. Vidare bör man fundera på hur man förklarar på vilket sätt den enskilde medlemmens bidrag ger effekt och vilka nya erfarenheter, kunskaper och nätverk som man faktiskt får genom att engagera sig i Folkpartiet. Isabel Smedberg-Palmqvist Ordförande 2. Tack Hans Åberg Nu byter vi plats och jag tar över som ordförande efter Hans Åberg som nu blir vice ordförande. Hans och jag har följts åt sedan 2005 då vi båda som nya medlemmar blev presenterade för varandra i samband med ett medlemsmöte i Abrahamsberg. Hans gjorde ett starkt intryck på mig och tydligen på alla andra också för året därpå valdes han till vår ordförande. Under den tid som Hans Åberg varit ordförande har Brommaföreningen gått från en lätt sovande förening till kanske en av Stockholms stad mer starka föreningar med många aktiva medlemmar, fler politiska uppdrag men framför allt har Folkpartiet i Bromma blivit en opinions bildare att räkna med.

4 Hans var tidigt intresserad av landstingspolitiken och siktade på att få en plats i landstingsfullmäktige, något som blev verklighet efter valet Det är ingen tvekan att Hans nu arbetar med frågor som han brinner för. I förra veckan ringde han mig från en landstingskonferens där han lyriskt berättade om arbetet med organisationsförändringar inom sjukvården Brommaföreningen är idag en väl fungerande lokalförening med en stark styrelse. Bakom detta ligger hårt arbete där Hans Åbergs ledarskap varit mycket avgörande för framgången. Ett stort tack vill jag först rikta personligen till dig Hans. Du och jag har blivit lite av ett radarpar och det är min förhoppning att så ska det fortsätta. Du är inte bara en partikamrat utan också en mycket god vän. Jag vill också passa på att tacka dig på Brommaföreningens vägnar. Utan dig hade inte Brommaföreningen varit där den är idag. Isabel Smedberg-Palmqvist Nyvald ordförande 3. Nya styrelsen Måndagen den 14 februari höll Folkpartiet i Bromma årsmöte på Park konditori i Apelviken. Under mötet valdes även en ny styrelse. Har du synpunkter på något eller vill vara med och engagera dig i föreningen: skicka oss ett mail eller hör av dig via telefon! Ordförande Isabel Smedberg-Palmqvist, isabel.smedberg-palmqvist@folkpartiet.se Vice ordförande Hans Åberg, Sekreterare Torbjörn Edevåg, torbjorn.edevag@telia.com Kassör Pia Lindgren, pia.lindgren@brevet.nu

5 Ledamöter Christoffer Fagerberg, Jonatan Ohlin, Sahar Almashta, Ragnar Persson, Karolina Moum, Ersättare Robert Hannah, Från höger: Christoffer Fagerberg, Robert Hannah, Sahar Almashta, Ragnar Persson, Pia Lindgren, Hans Åberg, Isabel Smedberg-Palmqvist, Torbjörn Edevåg och Jonatan Ohlin. Saknas: Karolina Moum.

6 4. Omhändertagna barns rättigheter Barn som har omhändertagits av socialtjänsten ska ha samma rätt till utbildning som alla andra barn. Utbildning är den starkaste skyddsfaktorn för socialt utsatta barn. Går det bra i skolan klarar sig barnen också bättre i framtiden. För oss i Folkpartiet är det en självklarhet att alla barn har rätt till en bra utbildning. I Sverige vårdas årligen cirka barn av socialtjänsten utanför sitt eget hem, de bor istället i familjehem eller på olika slags vårdboenden (HVB) eller på institution. Ungefär av dessa barn har farit så illa i det egna hemmet att samhället med tvång enligt LVU tagit över ansvaret för barnens omvårdnad. Årligen lägger Sverige ner 13 miljarder kronor på socialtjänstens vård av barn. Trots det är resultaten inte särskilt goda. Vi menar att ett ökat fokus på kvalitet i undervisningen och specialpedagogiskt stöd är nyckeln till att lyfta resultaten och ge dessa utsatta barn en bättre framtid. Jag har mitt perspektiv från Bromma stadsdelsnämnd; I Bromma familjehems placerade vi med stöd av SOL och LVU 57 barn. Vi placerade 19 barn på HVB-hem och SIS. Det handlar alltså om totalt 76 barn som vi omhändertog under Kostnaden för dessa placeringar 2009 landade på drygt 10 miljoner kronor. Det innebär att samhället genom socialtjänsten har tagit på sig det ansvar en förälder normalt har för att ge barnen skydd, trygghet, omtanke och utbildning. Tyvärr är inte samhället alltid den goda föräldern. I synnerhet gäller detta ansvaret för att de omhändertagna barnen får en god utbildning. En rad granskningar visar på stora brister i barnens skolgång. Så många som varannan pojke eller var tredje flicka som vuxit upp i familjehemsvård hamnar i gruppen med allra lägst betyg i årskurs nio, enligt Socialstyrelsens rapport Det betyder att det är två till tre gånger så vanligt med låga och ofullständiga betyg bland dessa barn, som bland övriga skolelever i landet. När det gäller HVB-hemmens grundskoleverksamhet genomförde Skolinspektionen en granskning som visar på stora brister. Eleverna får i många fall bara undervisning i ett fåtal ämnen, enstaka timmar per dag, ibland av obehöriga behandlingsassistenter. Endast ett av 31 granskade HVB-hem tillgodoser barnens utbildningsbehov.

7 Folkpartiets utgångspunkt är självklar: Barn som har omhändertagits av socialtjänsten ska ha samma rätt till utbildning som alla andra barn. Det är vi politiker som bär huvudansvaret för bristerna i placerade barns skolgång. Stockholm stad måste därför ställa högre krav på placerade barns skolgång och se över barnens möjlighet till utbildning. Alla barn som placeras ska genomgå en skolpsykologisk och pedagogisk utredning och endast de familjehem eller HVB-hem som har ett avtal med en skola kunna bli aktuella för placeringar. Vidare måste rektorer på ett mycket tidigare stadium än tidigare ta del av skolplaneringen för dessa barn. Isabel Smedberg-Palmqvist Ledamot i kommunfullmäktige och stadsdelsnämnden Ersättare i socialnämnden 5. Nytt från landstinget Alliansen lanserade för en dryg månad sedan ett stort paket för att komma till rätta med behovet av fler vårdplatser. 47 miljarder satsas under kommande mandatperiod på att förbättra tillgängligheten till vården och antalet vårdplatser. Mer än 500 nya vårdplatser skapas. De stora frågorna som annars avhandlas just nu i landstinget rör alla större upphandlingar. Det har tagits beslut om att göra en upphandling av S:t Görans sjukhus till oppositionens stora besvikelse. De vill öppna upp för ett egen regianbud vilket Alliansen säger nej till. Matfrågan görs om även om vi sitter fast i ett långt avtal med Sodexo. Så nu får Södersjukhuset och Södertälje sjukhus i uppdrag att själva ombesörja sin matförsörjning. De har legat utanför det tidigare avtalet. Samtidigt lägger vi ut ett uppdrag att se över hela måltidsfrågan för alla sjukhusen. Även Nya Karolinska måste bestämma sig för hur de ska lösa matfrågan. Avregleringen av apoteken har medfört att hela läkemedelsdistributionen till alla sjukhus, husläkare, äldrevård mm måste handlas upp. Med detta följer att även själva ITlösningen, som tidigare legat hos Apoteket, måste etableras på nytt. Apoteket släpper inte sitt system.

8 Själv börjar jag komma in i Produktionsutskottets olika frågor. Driver frågan om kvalitetsförbättringar som en väg att både förbättra resultat, minska lidande och inte minst frigöra resurser. En utredning visade nyligen att ca hälften av vårdplatsbehovet dvs 250 platser skulle kunna tillskapas om man halverade antalet vårdrelaterade infektioner. Så, en bättre kvalitet lönar sig. Har du frågor, synpunkter eller vill diskutera landstingsfrågor så får du mer än gärna höra av dig till mig Hans Åberg 6. Liberalismens utmaningar: om burkaförbud Sverige är idag inom de flesta områden friare och liberalare än någonsin. De mänskliga rättigheterna respekteras i högre grad än tidigare och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna citeras av svenska domstolar i vart och vartannat domslut. Kvinnor, homosexuella och invånare med utländsk bakgrund har aldrig varit friare att själva forma sina liv såsom man önskar; pluralismen i samhället har blivit en självklarhet. Enskilda individers möjligheter till självförverkligande har tagit sjumilakliv framåt genom att offentliga monopol har avskaffats, företagande har blivit enklare och marginalskatter har sänkts. Även om samhället har utvecklats i en mer frihetlig riktning så är friheten ingen självklarhet, eller alla gånger något enkelt, utan vi står inför utmaningar. En avgörande fråga är enligt min mening hur staten i ett modernt demokratiskt samhälle agerar för att skydda fri- och rättigheter. För liberalismen ställs denna fråga på sin spets när olika friheter krockar med varandra och man måste ta ställning för vilken frihet som är mest skyddsvärd. Särskilt när fenomen uppstår som av vissa liberaler uppfattas som en frihet men som andra liberaler anser är ett uttryck för ofrihet. Ett brännande aktuellt exempel på denna utmaning som liberalismen möter är debatten om heltäckande slöjors vara eller icke-vara i det offentliga rummet. Fastän att plaggen är sällsynta i Europa så har frågan på sistone legat högt upp i den politiska agendan runt om i Europa. Frankrike förväntas införa ett burkaförbud under Även i Belgien och Nederländerna förväntas förbud komma framöver.

9 Såväl förespråkare som motståndare grundar sina åsikter på liberala frihetsvärderingar. Förespråkare för förbud menar att heltäckande slöjor inte hör till ett modernt demokratiskt samhälle utan representerar kvinnoförtryck och könsapartheid. Frankrikes president Nicolas Sarkozy, har bland annat uttalat att In our country we cannot accept that women be prisoners behind a screen, cut off from all social life, deprived of all identity. Motståndarna anser däremot att ett förbud skulle innebära en kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. De pekar särskilt på rätten till privatliv, rätten att manifestera sin religion samt yttrandefriheten. Europarådets människorättskommissionär Thomas Hammarberg menar att prohibition of the burka and the niqab would not liberate oppressed women, but might instead lead to their further alienation in European societies. A general ban on such attire would be an ill-advised invasion of individual privacy. Både Nicolas Sarkozy och Thomas Hammarberg har delvis rätt och delvis fel i sina uttalanden. Å ena sidan har Sarkozy rätt i att det är statens ansvar att skydda dess invånare från kränkningar av mänskliga rättigheter. Hammarberg menar å sin sida felaktigt att stater inte får agera i frågan för att skydda sina medborgare. Samtidigt innebär Sarkozys lösning, förbud mot heltäckande slöjor på allmänna platser, en för långtgående och oproportionerlig inskränkning för slöjbärande kvinnors frihet att välja sin klädsel. Hammarberg har rätt i att det är omöjligen kan vara proportionerligt att förbjuda heltäckande slöjor på samtliga allmänna platser. Särskilt då även religiösa platser, såsom moskéer, skulle omfattas av förbud på allmänna platser. Statens roll i ett liberalt samhälle är inte att utvärdera en individs religiösa övertygelse eller att ifrågasätta hur en viss trosuppfattning tolkas eller utövas. Statens ska istället förhålla sig neutral och opartisk i frågor som rör individers religiösa uppfattning och samtidigt se till att olika grupper tolererar och respekterar varandra. Det är därför inte heller en liberal politikers uppgift att gå bakom slöjan och avgöra åt kvinnor som bär heltäckande slöja om de gör det av egen vilja. Enskilda individer som väljer att bära heltäckande slöja kan inte rimligen förvänta sig att vara befriade från allt ifrågasättande. De måste liksom andra medborgare med olika livsåskådningar tolerera och acceptera andras förnekande av deras religiösa tro och till och med spridning av andra doktriner som är fientligt inställda till deras tro.

10 Men samtidigt måste liberala tänkare respektera och överväga risken att religiösa personer kan bli provocerade av deras åsikter. Mycket kan sägas om plaggens utseende, historik och innebörd, för att inte tala om den kvinna som valt eller inte valt att bära det och som ändå gör det. Men om vi ska föra en diskussion om den heltäckande slöjan och hur vi ska förhålla oss till den, måste vi så långt möjligt se bortom de detaljer som omgärdar det kontroversiella plagget och hålla oss till en nivå där principiella resonemang får råda. I Sverige upplever vi nu i och med att Sverigedemokraternas tagit plats i riksdagen ett ökat folkligt stöd för åsikter som säger att alla individer i vårt land, särskilt de som inte tillhör normen, inte behöver behandlas lika. I det nuvarande klimatet är det extra angeläget att vi frågar oss vilket samhälle vi vill ha framöver. Det är därför av största vikt att vi vågar lyfta kontroversiella frågor, såsom burkaförbud, och problematisera dem utifrån principiella ansatser såsom kommunikationssvårigheter istället för att utgå från fördomar och antaganden. Liberala politiker måste som en motpol hålla sig undan från populistiska uttalanden om att rycka av kvinnorna deras slöjor och istället verka för att deras mänskliga rättigheter ska vara verkliga och praktiska. En väg man istället bör överväga är att särskilt kriminalisera tvång att bära heltäckande slöja. Det är självklart att liberala värderingar måste skyddas även i ett fritt samhälle. Men det ska då handla om att skydda individer från andras missbruk av deras rättigheter och inte om att begränsa den skyddsbehövande individens friheter ytterligare. Särskilt då även andra individers rättigheter kan komma att kränkas, exempelvis kvinnor som bär heltäckande slöja av fri vilja. Robert Hannah 7. Notiser Följ oss på bloggen Vi kommer löpande att kommentera stort och smått på vår blogg. Där finner du även vårt lokala valprogram, kalendarium etc. Lägg in följande adress bland dina favoriter så hittar du snabbt fram till oss:

11 1950-talet gjorde Folkpartiet något bra då? Under denna gyllene tid då alla kurvor började peka uppåt så hände det ju en massa saker inte minst inom politiken. En mindre samling äldre herrar inom Bromma föreningens ram som kom till världen lite före och efter 1950 har tagit sig för att försöka analysera vad som hände på politikfronten under detta decennium särskilt vad vårt parti bidrog med - och hur det möjligen har förvaltats framåt till nutid. Inte en helt lätt uppgift som alla förstår men med ålderns tyngd och rätt ska det kanske ge något vad det lider. Någon tidplan är inte uppgjord och arbetet sker i mycket avspänd atmosfär. /Ragnar Persson persson.ragnar@hotmail.com, Är du intresserad? Kontakta Ragnar! 8. Kalendarium 9 april Stockholmskonferensen / Länsförbundsårsmöte 3 maj Soffan, Scandic Hotel, Alvik kl maj Omval i Västra Götaland och Örebro 8 juni Soffan, Scandic Hotel, Alvik kl