Beslut. Skolinspektionen

Transkript

1 Skolinspektionen Beslut Haparanda kommun Rektor för Språkskolan (16) Dnr :10221 Beslut efter kvalitetsgranskning av grundskolans arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vid Språkskolan i Haparanda kommun

2 2(16) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av grundskolans arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Syftet är att granska kvaliteten i rektorns och huvudmannens arbete med att, utifrån identifierade behov, skapa förutsättningar för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De övergripande frågeställningarna är: 1. I vilken utsträckning skapar rektorn förutsättningar och arbetar för att utbildningen i skolenheten, utifrån identifierade behov, ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? 2. I vilken utsträckning skapar huvudmannen förutsättningar och arbetar för att utbildningen i grundskolan, utifrån identifierade behov, ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Granskningen utgår från följande definitioner av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vetenskaplig grund att skolorna såväl ska använda kunskap som härrör från vetenskapliga studier som att praktisera ett systematiskt utforskande för att kritiskt kunna granska, pröva och sätta resultat i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet erfarenhet som är prövad, dokumenterad och genererad under längre tidsperiod och av många. Granskningen genomförs i 30 skolenheter och deras respektive huvudmän. I urvalet ingår såväl enskilda som kommunala huvudmän. Språkskolan och Haparanda kommun, som är huvudman för skolan, ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Språkskolan och Haparanda kommun den 6 och 7 november Besöket och intervjuerna genomfördes av Caroline Engskär och Solmaz Malek Lundin. Intervjuer med lärare, rektor och tjänstemän hos huvudmannen har genomförts. I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av det granskade området. Därefter följer en motivering till de utvecklingsområden som Skolinspektionen har identifierat inom ramen för granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten från de granskade skolorna och huvudmännen i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. Bakgrundsfakta Språkskolan är en grundskola i Haparanda kommun. Haparanda kommun bedriver verksamhet inom förskoleklass och grundskola vid 7 skolenheter. Vid tiden för granskningen finns det elever inskrivna i grundskolan. Språkskolan verksamhet omfattar 311 elever i förskoleklass och årskurser 1-9. Den pedagogiska personalen arbetar i tre arbetslag med indelningen förskoleklass och årskurserna 1-3, årskurserna 4-6 samt årskurserna 7-9. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare som tillsammans med rektor och skolans intendent utgör skolans ledningsgrupp. På Språkskolan finns även tre förstelärare, två inom språkutvecklande arbetssätt och en inom informations- och kommunikationsteknik (IKT).

3 3(16) Språkskolan är Haparanda kommuns, Sverige, och Torneå kommuns, Finland, gemensamma grundskola. I varje årskurs finns en grupp elever från Haparanda och en grupp elever från Torneå. Skolan följer den svenska lagstiftningen och ligger under Barnoch ungdomsförvaltningen i Haparanda kommun. Läroplanen är en jämkning av den svenska och den finska läroplanen. Skolan har en egen bestyrelse med ledamöter från båda länderna och verksamheten bedrivs med stöd av förordningen om tvåspråkig undervisning i grundskolan i Haparanda (SKOLFS 1998:19). Samtliga huvudmän och rektorer vid de skolor som besökts i samband med kvalitetsgranskningen har ombetts att lämna en verksamhetsredogörelse till Skolinspektionen. I den beskrivs det mest omfattande utvecklingsarbetet som pågår. Utvecklingsarbete Språkskolan Skolan arbetar med att utveckla undervisningen i grannspråk. Som en del i detta arbete arbetar skolan med modellen för Content and Language Integrated Learning (CLIL1). Utvecklingsarbete Haparanda kommun Kommunen arbetar med det övergripande målet att Haparandas skolor ska bli "Norrbottens bästa skola". Målet ska uppfyllas genom att kommunen bland annat bedriver utvecklingsarbete inom hälsofrämjande skolutveckling, språkutvecklande arbetssätt, IKT som verktyg i lärandet samt ledarskap på alla nivåer. Skolinspektionens bedömning Språkskolan Rektorns arbete med att, utifrån identifierade behov, skapa förutsättningar för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vid Språkskolan fungerar väl inom vissa områden, vilka beskrivs och bedöms nedan. Strukturer för att inhämta ny kunskap Skolinspektionen bedömer att rektorns arbete fungerar väl när det gäller att säkerställa att det finns strukturer för att inhämta ny kunskap. Av granskningen framkommer det att rektorn är noga med att skolans utvecklingsarbete ska kompletteras med fortbildning, kurser och utbildningar. Rektorn håller sig aktivt uppdaterad när det gäller skolforskning och är mån om lärarnas kompetensutveckling. Enligt rektorn måste all kompetensutveckling grunda sig på forskning. Lärarna kan få information om utbildningsinsatser via olika tidningar eller e-post, exempelvis från förstelärare. På Språkskolan finns även arbetslagsledare som utgör en länk mellan arbetslagen och skolans ledning. Arbetslagsledarna har en samordnande roll i arbetslaget och för vidare information från rektorn, exempelvis förslag på kurser. Efter att en lärare har deltagit i en utbildningsinsats så ges läraren tid att delge övriga lärare den kunskap som inhämtats. Enligt rektorn så har hon en uttalad förväntan på lärarna att de efter en utbildning delar med sig till övriga lärare i kollegiet. Lärarna uttrycker dock att de är i behov av ett forum under arbetstid för att läsa om ny forskning och nya rön tillsammans. 1 Content and Language Integrated Learning (CLIL) är ett tillvägagångssätt för att lära sig ett ämne via ett främmande språk (eller ett andraspråk) med syftet att eleverna ska lära sig ett språk och ett ämnesinnehåll samtidigt.

4 4 (1 6) Ny kunskap inhämtas utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt Rektors arbete fungerar väl när det gäller att ny kunskap söks och inhämtas utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Granskningen visar att det finns ett samtalsklimat på skolan som främjar ett kritiskt förhållningssätt. På Språkskolan sker samtal kring utveckling av undervisningen fortlöpande i arbetslagen och i dialog mellan lärare som undervisar i samma årskurs. Enligt lärarna är samarbetet naturligt och de har en tillit till varandra inom kollegiet. Det framkommer också att rektorn alltid efterfrågar en vetenskaplig förankring när lärarna ger förslag om insatser kopplat till undervisningen. Både lärare och rektorn beskriver att de har ett kritiskt förhållningssätt till trender och färdiga arbetsmodeller inom utbildningsområdet och att dessa undersöks noggrant innan skolan väljer att "hoppa på". Mycket av detta arbete sker gemensamt på skolnivå. Under åren deltog sex lärare i ett Erasmus-projekt som syftade till att utveckla skolans språkundervisning genom CLIL. Skolan valde sedan att arbeta vidare med metoden då den var uppskattad av flera lärare. Lärarna uppger att de i modellen CLIL har funnit en vetenskaplig metod för att utveckla elevers kunskaper i ett främmande språk (eller andraspråk) samtidigt som de lär sig ett ämnesinnehåll. Även om metoden CLIL har valts så menar lärarna att de inte bara "har fastnat" för just den metoden utan de tar också in information från andra vetenskapliga metoder. Exempelvis så har andra metoder tagits upp i samband med en grammatikdag. Litteratur och material för arbetet med CLIL har förstelärarna inom språkutvecklande arbetssätt främst sökt på egen hand, men de har också fått stöd av forskare vid Jyväskylä universitet i Finland. Några lärare uttrycker emellertid att de är kritiska till vissa aspekter inom metoden CLIL, exempelvis att metoden missar delar av kulturutbytet mellan de två språken/länderna samt att metoden kräver mycket förberedelser. Enligt lärarna försvåras det senare av att det saknas samplaneringstillfällen i vissa årskurser. Även om några lärare uttrycker tvivel vad gäller val av metod så framkommer det att det finns utrymme att föra kritiska diskussioner kring metoden. Arbetet med att anpassa och integrera metoden CLIL, som en del av skolans prioriterade utvecklingsarbete, bedöms dock inom ett utvecklingsområde längre fram i detta beslut. Språkskolan samarbetar också vid behov med lärosäten. Exempelvis ska en grupp lärare besöka Rovaniemi i Finland för att få utbildning i CLIL av forskare från Lapplands universitet. Lärare ges möjlighet att dela erfarenheter med varandra Vidare fungerar rektorns arbete väl när det gäller att tillhandahålla strukturer på skolenheten som möjliggör att lärare kan dela erfarenheter med varandra. Granskningen visar att personalen ges möjlighet att reflektera gemensamt och föra pedagogiska diskussioner på skolans gemensamma mötestider som genomförs en gång i månaden. Lärarna delger också varandra årskurs- och ämnesspecifik kunskap på arbetslagsmöten. Bland annat delar lärarna erfarenheter kring arbetssätt för att möta elever som har det svårt i klassrummet och arbetslaget för årskurserna 7-9 planerar insatser inom CLIL som alla lärare sedan provar i undervisningen och utvärderar gemensamt. Det framkommer också att lärarna i matematik beskriver för varandra vad de konkret har provat i undervisningen och hur det har fungerat. Utöver detta beskriver lärarna olika kurser, exempelvis tillsammans med specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), där lärarna har provat olika metoder för att sedan jämföra utfallet. Enligt lärarna sker mycket kollegialt lärande som inte är strukturerat men där lärarna delar med sig av planeringar eller material som de anser fungerar bra i undervisningen, exempelvis inom grannspråk.

5 5(16) Även om lärarna ges möjlighet att dela erfarenheter så uppger lärarna att det inte sker någon dokumentation, förutom att det finns spridda anteckningar och loggar. Enligt lärarna så besitter de mycket kunskap som försvinner om en lärare slutar. I arbetslaget för årskurserna 4-6 arbetar lärarna dock med ett digitalt system för att skapa en materialbank, vilket är en del av kommunens IKT-utveckling. I arbetslaget för årskurserna 7-9 har lärarna skapat en gemensam digital mapp där CUL-material samlas. Arbetet med att dokumentera erfarenheter som delas och prövas av flera personer/grupper behöver enligt Skolinspektionen utvecklas, vilket beskrivs längre fram i detta beslut. Vidare utvecklar Språkskolan ett projekt tillsammans med Sverigefinska skolan i Stockholm och Svenska privatskolan i Uleåborg (i Finland) för att skapa nya kontakter och utbyta erfarenheter. Projektet ska fokusera på skillnaden mellan svenska och finska elevers trivsel och kunskapsresultat i skolan samt erfarenhetsutbyte kring tvåspråkighet. I projektet deltar en forskare från Uleåborgs universitet. Haparanda kommun Huvudmannens arbete med att, utifrån identifierade behov, skapa förutsättningar för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet fungerar väl inom vissa områden, vilka bedöms och beskrivs nedan. Uppföljning och utvärdering av utbildningen Huvudmannens arbete med att regelbundet följa upp och utvärdera utbildningen i grundskolan fungerar väl. Granskningen visar att huvudmannen gör uppföljningar av bland annat elevernas måluppfyllelse, resultat på nationella prov, hälsosamtal och enkäter. Huvudmannen tar också del av rektorernas redogörelser från respektive skola. Enligt huvudmannens representanter har rektorn en viktig roll när det gäller att kommunicera skolornas behov av utveckling och säkerställa att lärarna är delaktiga i prioriteringen av huvudmannens utvecklingsområden. Förvaltningsledningen och rektorerna beslutar sedan om huvudmannens utvecklingsområden i rektorsgruppen. Alla utvecklingsinsatser ska ligga under paraplyet "Norrbottens bästa skola" för att lärarna ska se att insatserna hänger ihop. En förutsättning för att kommunen ska satsa medel på projekt inom huvudmannens organisation är att projekten ska vara grundade i forskning. Huvudmannens stöd för att utbildningen i grundskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Huvudmannens arbete fungerar väl när det gäller att säkerställa att det finns strukturer på huvudmannanivå för att stödja arbetet med att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Granskningen visar att det finns 16 förstelärare, med tre års förordnande, inom huvudmannens organisation. Kommunen är också inne i en rekryteringsprocess av ytterligare förstelärare med ett års förordnande. Förstelärarna arbetar med utveckling av utbildningen i grundskolan på övergripande nivå i kommunen i relation till forskning och beprövad erfarenhet och är valda utifrån kommunens olika utvecklingsområden. Det är sedan förstelärarnas uppdrag att utveckla området och delge sina förvärvade kunskaper till lärare via en "utvecklingsgrupp". Representanter för huvudmannen uppger att förstelärarnas uppdrag blir tydligare då uppdraget kopplas till ett specifikt utvecklingsområde. Det är också naturligt att utvecklingsområden och förstelärartjänsterna förändras efter att deras förordnande löper ut eftersom behoven i kommunen förändras över tid. Rektorn för Språkskolan uppger att hon inte direkt kan

6 6(16) påverka förstelärarnas uppdrag, men att det kommunövergripande uppdraget för förstelärarna är fördelaktigt med tanke på samverkan mellan skolorna. Förstelärarna ingår också i skolutvecklingsmöten med förvaltningschefen och rektorerna. Enligt det avtal som upprättas mellan huvudmannen och de lärare med förordnande som förstelärare, som Skolinspektionen tagit del av, utvärderas förstelärarnas arbete innan varje terminsavslut. Vidare visar granskningen att huvudmannen har fem konnmungemensamma studiedagar per läsår för all personal. Under dessa dagar arbetar de mot det övergripande målet att bli "Norrbottens bästa skola". Huvudmannens representanter uppger att det är viktigt det finns en röd tråd i huvudmannens arbete som personalen ser genom att delta i kommunens gemensamma studiedagar. Rektorerna har fått i uppdrag att föra en dialog med sin personal kring vilka utvecklingsområden och behov som finns i verksamheten. Trots detta uppger lärarna att innehållet i huvudmannens kommungemensannma studiedagar inte alltid är relevant för just deras arbete, även om innehållet alltid är baserat på vetenskaplig grund. Enligt lärarna behöver huvudmannen fundera kring relevansen för de olika skolformerna och mer fokuserade utbildningar önskas under de gemensamma studiedagarna. Rektorn uppger att vissa delar av innehållet i kommunens gemensamma studiedagar har varit viktigt för Språkskolans arbete medan andra delar hade behövt vara mer kopplat till skolornas utvecklingsarbeten. Strukturer som möjliggör att erfarenheter kan delas Huvudmannens arbete med att skapa strukturer som möjliggör att erfarenheter kan delas mellan huvudmannens skolenheter och med andra huvudmän fungerar väl. Granskningen visar att arbetet i huvudmannens utvecklingsgrupper präglas av kollegialt lärande. Förstelärarna utvecklar arbetet inom sina respektive områden tillsammans med lärare från huvudmannens alla skolenheter genom att de testar ett tillvägagångssätt/en modell systematiskt, exempelvis genom Skolverkets matematiklyftet. Enligt huvudmannens representanter är det tänkt att lärarna ska kunna dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter i utvecklingsgrupperna. Rektorn och representanter för huvudmannen uppger att man bland annat har valt att använda material från Skolverket för att vara säker på att materialet utgår från en vetenskaplig grund. Erfarenhetsutbytet i utvecklingsgrupperna dokumenteras dock inte enligt lärarna, vilket beskrivs längre fram i detta beslut. Vidare framkommer det att Haparanda kommun ingår i ett samarbetsprojekt tillsammans med Torneå kommun. I projektet ska lärare från kommunernas skolor göra studiebesök i så kallade "vänskolor". Syftet är att lärarna ska besöka varandras verksamheter och utbyta erfarenheter kopplat till undervisningen. Samarbete med skolorna i Torneå finns också kring språk, traditioner och kultur. Rektorn uppger att projektet ska leda till att nätverk skapas med skolorna i Torneå och att erfarenheter sprids även till lärare i Haparanda kommun som inte deltar i projektet. Det framkommer också att Haparanda kommun har sökt statsbidraget för hälsofrämjande arbetssätt. I detta arbete är huvudmannen en del i Hälsoskolan som är en hälsofrämjande samverkansorganisation och leds av Norrbottens kommuner. I Hälsoskolan deltar alla huvudmän i Norrbotten som har beviljats statsbidrag för hälsoprojekt. Huvudmannen ingår också i ett projekt med Forskning och

7 7(16) Utveckling/Innovation (F0U12), som är en del av Norrbottens kommuner, kring tidiga insatser för elever som är i behov av det. Vidare träffas rektorer och huvudmän inom region Norrbotten för erfarenhetsutbyte, exempelvis kring nyanlända elever. I samband med detta brukar representanter från Luleå tekniska universitet (LTU) delta. Huvudmannen ingår också i ett nätverk tillsammans med övriga huvudmän i östra Norrbotten samt i ett nätverk för skolchefer i Norrbotten. Därtill har skolledare och skolpolitiker i Västerbotten och Norrbotten också ett forum för samverkan i "Aktuell skolpolitik". Även om det framkommer att rektorn och huvudmannen i flera avseende skapar förutsättningar för, och arbetar för, att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet visar granskningen att det finns delar i verksamheten som behöver utvecklas. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden. Rektor behöver utveckla arbetet med att säkerställa att det finns strukturer för att anpassa och integrera valda insatser på skolenheten. Skolinspektionen bedömer att rektorn vid Språkskolan behöver utveckla arbetet med att säkerställa att det finns strukturer för att anpassa och integrera valda insatser på skolenheten. Granskningen visar att det saknas styrning och en tydlig plan för de lärare som har valt att anpassa och integrera metoden CLIL i sin undervisning. Därtill framkommer det att vissa lärare upplever att de saknar vissa förutsättningar för att kunna anpassa och integrera metoden i sin undervisning, exempelvis tillfällen för samplanering mellan lärare. Enligt lärarna är arbetet med metoden CLIL skolövergripande men det varierar hur mycket lärarna använder sig av metoden. Lärarna får själva avgöra inom olika moment om det är gynnsamt att använda metoden. Rektorn uppger att alla lärare ska ta del av projektet men att lärarna själva får välja hur de tar sig an metoden, det vill säga om de använder CLIL i sin undervisning och i vilken utsträckning. Förstelärarna, som av rektorn har fått ansvar för arbetet med metoden CLIL på skolan, uttrycker att fler lärare på skolan skulle behöva prova metoden för att skolan mer strukturerat ska kunna utvärdera den som metod. Det finns en önskan att alla lärare i alla arbetslag ska delta i arbetet. Enligt rektorn har arbetet med CLIL påbörjats under hösten och tanken är att all personal på vissa mötestider framgent ska diskutera tankar kring projektet. Av granskningen framkommer det också att vissa arbetslag gemensamt planerar insatser med metoden CLIL som lärarna sedan testar och utvärderar. Emellertid så uttrycker något arbetslag att arbetet med metoden CLIL kräver mycket förberedelser och att det saknas förutsättningar för samplanering med kollegor för att kunna arbeta med CLIL på ett bra sätt. Enligt rektorn borde det dock finnas möjlighet för gemensam planeringstid för lärare som undervisar i samma årskurs samt att lärarna kan samverka kring CLIL på arbetslagsmöten. 2 FoUl hjälper kommunerna i Norrbotten att dra nytta av forskning och beprövad erfarenhet för att utveckla och förbättra sina verksamheter. Det handlar bland annat om att sprida forskningsresultat och möjliggöra erfarenhetsutbyten mellan och inom kommunerna.

8 8(16) Detta innebär att rektorn måste planera för och skapa strukturer för hur valda insatser ska anpassas och integreras i verksamheten. I detta arbete bör rektorn också planera för hur arbetet med metoden ska följas upp. Rektor och huvudman behöver utveckla arbetet med att säkerställa att det finns strukturer för att möjliggöra att erfarenheter kan utvecklas till beprövade erfarenheter. Skolinspektionen bedömer att rektorn och huvudmannen behöver utveckla arbetet med att erfarenheter kan prövas av flera grupper genom gemensam reflektion och dokumentation. Granskningen visar att Språkskolan och huvudmannen har strukturer för att lärare ska kunna dela erfarenheter med varandra, både inom Språkskolan och mellan huvudmannens skolor, dock sker i regel ingen systematisk dokumentation och spridning av detta arbete. Med undantag för den språkutvecklingsplan som beskrivs nedan. Vidare samverkar huvudmannen med andra huvudmän och ingår i flera nätverk, som tidigare har beskrivits, dock är detta arbete inte utformat på ett sådant sätt att en ide kan prövas av flera grupper genom gemensam reflektion och dokumentation. Som tidigare beskrivits, så ges lärare på Språkskolan möjlighet att dela erfarenheter med varandra både inom arbetslagen och under gemensamma mötestider. Exempel ges också där lärare provar och jämför olika tillvägagångssätt och metoder i undervisningen. Arbetet är dock ostrukturerat och det sker ingen dokumentation av arbetet. Rektorn uppger att lärarna under lång tid har arbetat med olika metoder i arbetet med grannspråk, vilket skulle kunna betraktas som beprövad erfarenhet, men dokumentation av arbetet saknas. Enligt rektorn har lärarna eget arbetsmaterial som kan vara ganska väldokumenterat, men materialet samlas inte någonstans. Lärarna uppger att skolenheten skulle behöva en struktur för deras arbete med att prova olika metoder och arbetssätt i undervisningen för att sedan kunna titta på det gemensamt och skapa en bank med erfarenheter i form av lektionsupplägg och material. Vidare så provar lärarna ett tillvägagångssätt/en modell mer systematiskt i huvudmannens utvecklingsgrupper. Lärarna uppger dock att arbetet som sker i utvecklingsgrupperna inte dokumenteras systematiskt över tid. Rektorn för Språkskolan uppger att kommunen borde se över hur skolorna kan lära av varandra, vilket är något som saknas. Representanter för huvudmannen uppger dock att lärarna som har ingått i ämnesgruppen för matematik i kommunen har fått en förståelse mellan skolor vad som kan vara problemområden i undervisningen i matematik. Enligt representanterna finns det planer på att ha kommungemensamma planer för vilket material man använder och hur man arbetar med exempelvis ämnena matematik, språk eller idrott och hälsa. En grupp lärare arbetar också med en språkutvecklingsplan, från förskola till gymnasiet, som delgetts till andra lärare under en kommungemensam uppstart på läsåret. Detta innebär att rektorn och huvudmannen behöver utveckla arbetet med att erfarenheter kan prövas av flera grupper genom gemensam reflektion och dokumentation.

9 9 (16) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 19 juni 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits och vilka effekter de gett utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till eller per post, till Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :10221) ide handlingar som sänds in. Som stöd för redovisningen kan bifogad mall (Bilaga 2) användas. I ärendets slutliga handläggning har utredare Solmaz Malek Lundin, undervisningsråd Anna Wide samt juristen Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar X Roland Fallström Enhetschef Signerat av: Roland Fallström X Caroline Engskär Föredragande Signerat av: Caroline Engskär Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida:

10

11 Bilaga 1: Författningsstöd - Grundskolans arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utformningen av utbildningen Skollagen (2010:800) Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5, tredje stycket). Förarbeten Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s Innebörden av begreppet vetenskaplig grund finns utvecklad i förarbetena till högskolelagen. Regeringen anser att de krav som ställs på skolan att ge eleverna förutsättningar att erövra kunskaper blir alltmer omfattande och att det är nödvändigt att ta ställning i etiska frågor inom alla kunskapsområden. Informationsteknikens utveckling ger snart sagt obegränsad tillgång till information men denna måste ordnas, granskas, värderas och omvandlas till kunskaper. Att ta ställning i politiska och moraliska frågor kräver också en god kunskapsgrund. De nationella styrdokumenten ger läraren utrymme att välja innehåll och metoder för att nå målen. Detta kräver ett vetenskapligt förhållningssätt i bemärkelsen att kritiskt granska, att pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Arbetet i skolan med att välja innehåll och metod och att värdera resultatet ska därför präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevant forskning och beprövad erfarenhet. Utbildningen, och de läroplaner och kursplaner som styr den, vilar självklart på forskningsbaserad grund och beprövad erfarenhet. Detta bör markeras i lagen. Regeringen föreslår formuleringen att utbildningen ska "vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". Både utbildningens innehåll och den pedagogik som används omfattas av bestämmelsen. Formuleringen tydliggör också lärares ansvar att bedriva en undervisning som vilar på vetenskaplig grund. Beträffande formuleringen om att utbildningen ska "vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet", så gäller den, som ovan redovisats, utbildningen i vid mening och utgör en del av grunden för verksamheternas styrdokument. Offentliga utredningar SOU 2018:19. Forska tillsammans samverkan för lärande och förbättring s Vetenskaplig grund Begreppet vetenskaplig grund definieras inte i skollagen utan har av Skolverket, i linje med propositionen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165), preciserats till att arbetet i skolan ska utgå från ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevanta forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Skolverket ger följande beskrivning av begreppet: "Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt söka efter förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning". Enligt utredningen

12 beskriver denna tolkning närmast ett förhållningssätt till vetenskap ett forskningsbaserat arbetssätt. Skolforskningsinstitutet särskiljer begreppen vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. Man understryker att det är undervisningen som bedrivs som baseras på resultat från vetenskapliga studier, både avseende innehåll och hur man undervisar. Ett vetenskapligt, eller kritiskt, förhållningssätt är däremot något man själv utvecklar. Ett vetenskapligt eller kritiskt förhållningssätt bör enligt Skolforskningsinstitutet alla ha i alla sammanhang där man planerar, genomför eller utvärderar sin undervisning. Vad gäller skollagen är det utbildningen som ska vila på vetenskaplig grund. I 1 kap. 3 skollagen definieras utbildning som den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Undervisning definieras som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är ett begrepp som är särskilt kopplat till yrkesgrupper inom områdena hälso- och sjukvård och skola. Även om uttrycket i sig är komplext så har det tillkommit för att omfamna dimensioner av kompetenser som är av vikt i praktikens utövning till gagn för patienter, elever och studenter (och även anhöriga). Beprövad erfarenhet framställs ibland som att det omfattar allt övrigt som inte täcks in av det som är vetenskapligt grundat. Det är olyckligt för begreppet får därmed ett otydligt berättigande. Många av de problemområden där den beprövade erfarenheten har bidragit till kunskapsuppbyggande och professionens kompetensutveckling utgör också en viktig grund för identifiering och precisering av forskningsfrågor. Beprövad erfarenhet kopplas ofta samman med lång erfarenhet men bör mer beskrivas genom de professionella erfarenheter som upprepat har identifierats, observerats, verifierats och accepterats av professionen. Den beprövade erfarenheten är i första hand kontextuell och lokal, ofta kollektiv inom en profession och tydligt kommunicerad för att kunna användas av flertalet. Skolverkets definition av beprövad erfarenhet (kunskap som är genererad vid upprepade tillfällen övertid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrad) ger lite utrymme för att vidareutveckla och framhålla betydelsen av den erfarenhetsbaserade professionskunskapen. I många undervisningssituationer behöver den beprövade erfarenheten vara vägledande i de fall då vetenskaplig grund inte finns att tillgå. Den beprövade erfarenheten är en värdefull komponent i det dagliga utövandet av lärarprofessionen med konsekvenser för lärande som behöver beskrivas, reflekteras och få acceptans. Den bör också ses som en likvärdig komponent och ett komplement inom praktiknära forskning där den i sig kan utgöra en startpunkt för att beforska praktiken. Ställningstaganden Skolverket3 Forskningsbaserat arbetssätt Att arbeta forskningsbaserat innebär att systematiskt undersöka och utveckla den egna verksamheten utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att göra det i ngsbaserat

13 effektivt krävs ett vetenskapligt förhållningssätt där man diskuterar, kritiskt granskar, använder och utvärderar relevant forskning på utbildningsområdet och annan systematiskt framtagen kunskap. Forskningsbaserat arbetssätt ställer krav på en hög grad av systematik, begreppsmedvetenhet och struktur. Detta arbetssätt ska inte enbart förstås som att lärarlaget sitter ner och diskuterar eller att vi förlitar oss på den egna uppfattningen eller magkänslan. När det gäller att utveckla kvaliteten i undervisningen innebär det att det ska finnas stöd i forskningen för de metoder som skolan använder och de kunskaper som skolan lär ut. Ett forskningsbaserat arbetssätt innebär alltså att medvetet använda sig av både vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet som bas för det egna kvalitets- och utvecklingsarbetet. Ett forskningsbaserat arbetssätt innebär att inta ett vetenskapligt förhållningssätt och kan sammanfattas med att man: Identifierar, formulerar och löser problem Verkar för att bygga kunskap och transparens 'Kritiskt granskar resultat I det vetenskapliga förhållningsättet är transparens av vikt vilket innebär att vara öppen med metoden man använt för att andra ska kunna förstå och utvärdera hur man kommit fram till resultaten. Systematiskt kvalitetsarbete och forskningsbaserat arbetssätt inte samma sak Grunden för det forskningsbaserade arbetssättet har likheter med det som i skollagen benämns systematiskt kvalitetsarbete. Ofta är det inom ramarna för skolans systematiska kvalitetsarbete som ett forskningsbaserat arbetssätt kan appliceras. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. En viktig skillnad är dock att kvalitetsarbetets syfte är att utveckla verksamheten för att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas, medan syftet med det forskningsbaserade arbetssättet t.ex. kan vara att öka kunskapen inom ett för skolan eller förskolan relevant arbetsområde. Systematiskt kvalitetsarbete är en kontinuerlig form för arbetet med skolutveckling medan forskningsbaserat arbetssätt är mer av en ansats för att undersöka och utveckla. En viktig skillnad är också att det forskningsbaserade arbetssättet bygger på en begreppsapparat där begrepp som knyter an till den vetenskapliga metoden är viktiga inslag.

14 Skolverket (2012). Promemoria om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, Dnr 2012:1700, s. 1 och 4. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Bestämmelsen om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet riktar sig både till dem som utformar styrdokumenten, dvs, riksdag, regering och Skolverket och till enskilda lärare. Både utbildningens ämnesinnehåll och metod/pedagogik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärarens ansvar och förutsättningar Enskilda lärare har ansvar för att löpande hålla sig orienterade inom sitt ämnesområde. Bestämmelsen reglerar indirekt rektorers, förskolechefers och huvudmäns ansvar att stärka lärares förutsättningar att bedriva undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärarutbildningen har ett ansvar för att utveckla blivande lärares förmåga att bedriva undervisning utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Nyutexaminerad lärares vetenskapliga förhållningssätt kan dock inte förväntas vara färdigutvecklat. Som yrkesverksam bör lärare ges stöd och vägledning från såväl mer erfarna kolleger som från relevant forskning. Skollagen (2010:800) Utbildning och undervisning I denna lag avses med - undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och - utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål (1 kap. 3 skollagen). Huvudmannens ansvar för utbildningen Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar (2 kap. 8 skollagen). Ledningen av utbildningen Rektor Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. En ställföreträdare får utses för en rektor (2 kap. 9 skollagen). Uppföljning och utveckling av utbildningen Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (4 kap. 3 skollagen).

15 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 4 kap. 3 skollagen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. (4 kap. 4 skollagen). Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) Uppföljning och utveckling av utbildningen Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning (s 11).

16 Bilaga 2: Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen i ; Utvecklingsområde 1: Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som eventuellt förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 2: Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som eventuellt förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: