Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta

Transkript

1 uv väst rapport 2008:24 arkeologisk utredning Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta Småland, Traryds socken, Skafta 1:6 Christina Rosén

2

3 uv väst rapport 2008:24 arkeologisk utredning Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta Småland, Traryds socken, Skafta 1:6 Christina Rosén

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: (tidigare Bildredigering Eva Crafoord Layout Lena Troedson Omslagsbild Utsikt över utredningsområdets södra del från dess högsta punkt. Foto: Christina Rosén. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2008:24 ISSN

5 Innehåll Inledning 7 Sammanfattning av resultaten 7 Bakgrund 7 Landskap och fornlämningar 7 Äldre lantmäterimaterial 10 Metod och dokumentation 15 Resultat 15 Fossil åker 15 Boplatsområde 18 Övriga lämningar 20 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder 20 Referenser 20 Administrativa uppgifter 21 Bilagor 22 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar 22 Bilaga 2. Schaktbeskrivningar 23

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Riksantikvarieämbetet UV Väst har i samarbete med Smålands museum genomfört en särskild utredning på Skafta 1:6 i Traryds socken, Markaryds kommun. Vid utredningen påträffades flera typer av fornlämningar. Ett område med fossil åkermark, bestående av terrasskanter och röjningsrösen omfattar i princip hela utredningsområdet. Bland röjningsrösena kan också gravar dölja sig. På ett höjdparti nära Mellangården finns ett boplatsområde med stolphål, härdar, gropar och andra anläggningar. Norr härom, invid dagens E4, ligger ett större röjningsröse som kan vara ett spismursröse från ett torp eller annan mindre byggnad. Utöver dessa anläggningar påträffades en förmodad stensättning, och en rest sten som kan markera en grav, båda i områdets nordligaste del. Inledning Med anledning av att Markaryds kommun planerar att exploatera ett område inom fastigheten Skafta 1:6 i Traryds socken har Riksantikvarieämbetet UV Väst i samarbete med Smålands museum genomfört en arkeologisk utredning. Syftet med utredningen var att se om några okända fornlämningar berörs av arbetsföretaget. Utredningen genomfördes i maj 2008 och bekostades av Markaryds kommun. Sammanfattning av resultaten Vid utredningen påträffades flera typer av fornlämningar. Ett område med fossil åkermark, bestående av terrasskanter och röjningsrösen omfattar i princip hela utredningsområdet. Bland röjningsrösena kan också gravar dölja sig. På ett höjdparti nära Mellangården finns ett boplatsområde med stolphål, härdar, gropar och andra anläggningar. Norr härom, invid dagens E4, ligger ett större röjningsröse som kan vara ett spismursröse från ett torp eller annan mindre byggnad. Utöver dessa anläggningar påträffades en förmodad stensättning, och en rest sten som kan markera en grav, båda i områdets nordligaste del. Bakgrund Landskap och fornlämningar Utredningsområdet är beläget i Lagans dalgång, strax väster om Strömsnäsbruk. Det är en del av byn Skaftas marker som ursprungligen sträckte sig ända ned mot Lagan och det som idag är Strömsnäsbruks samhälle. Idag skär E4 rakt över byns gamla inägomark och utgör den östra begränsningen av utredningsområdet. Området är kuperat och innehåller såväl uppodlade höjdpartier som lågt liggande våtmarker. Delar av utredningsområdet var tidigare bevuxet med granskog; denna var dock nyligen avverkad då utredningen genomfördes. En Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 42 Halmstad, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: UV Väst Rapport 2008:24. Arkeologisk utredning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad4d 4e, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta 9

10 hel del ris låg dock kvar på marken och försvårade på sina håll iakttagelserna. Den nyligen rivna Mellangården har legat i områdets högsta del. Gården flyttades dit under 1800-talet efter laga skifte. Inom själva utredningsområdet finns inga registrerade fornlämningar. Fornlämningarna kring utredningsområdet är av varierat slag. Här finns några gårdstomter som är kända från det äldre lantmäterimaterialet (Traryd 63, 68). Söder och sydväst om utredningsområdet finns ett par områden med fossil åker (Traryd 111, 122, 130). Under nuvarande E4, omedelbart intill utredningsområdet, undersöktes 1974 ett boplatsområde med 12 härdar (Traryd 133). Samtidigt som utredning genomfördes pågick undersökningar och återställning av en mesolitisk boplats (utan nr) och ett gravfält (Traryd 23:2). Utredningsområdet ligger alltså i ett område där såväl boplatser, odlingsmark och förhistoriska gravar är kända. Förutsättningarna för att finna fornlämningar inom utredningsområdet bedömdes därmed som goda. Äldre lantmäterimaterial Utredningsområdet ligger inom den historiska inägomarken till Skafta by. Byn bestod av skattebönder i 1500-talets jordeböcker; trakten domineras generellt av skattejord, det vill säga självägande bönder. Åkerarealen var liten och jordbruket var sannolikt inte det viktigaste näringsfånget. Utmarksbruk, järnhantering och kvarndrift har varit väl så betydelsefulla (Larsson 2007). Skafta karterades första gången i samband med storskifte 1810 och Utmarken karterades 1804 och Byn bestod av gårdarna Mellangården, Nilsagården och Kvarnagård, som hade sin inägomark samlad i ett gärde. Till byn hörde också Norregården som hade sin inägomark särhägnad i ett eget gärde norr om de övriga. Mellan dessa inägogärden låg byns utmark. I det södra inägogärdet, där utredningsområdet är beläget, ligger de tre gårdarna i gränsen mellan inägor och utmark, i omedelbar anslutning till betesmarkerna. Denna placering av gårdstomterna är karaktäristisk för stora delar av det sydsvenska höglandet och Halland. Vi ser den också i Klint och Röckla, som båda gränsar till Skafta. Allmänt anses den vara resultatet av en utflyttning från lägen längre in på inägorna under senmedeltid och/eller tidigmodern tid i samband med en övergång till en ekonomi, dominerad av boskapsskötsel. Inägogärdet domineras vid tiden för storskiftet av ängsmark och åkermarken är liten. Gårdarna har en del av sin åkermark i anslutning till gårdstomterna men det finns också ett stort åkersjok centralt i inägogärdet, på ett avstånd om cirka 600 meter från gårdstomterna. Hypotetiskt kan man tänka sig att detta område är den äldsta åkermarken och därtill läget för en medeltida eller t.o.m. förhistorisk gårdsbebyggelse. Utredningsområdet omfattar just denna centrala åkermark. Något som ytterligare stärker tanken på ett äldre ursprung för denna del av åkermarken är den antydan till bandparcellindelning vi kan se i kartan från Bilden är inte lika tydlig här som till exempel i grannbyn Klint, där ett omfattande parti med åkermark längs med Lagan är indelat i parceller (fig. 7), men man kan ändå anta att även Skaftas inägomark åtminstone delvis varit bandparcellerad. 10 UV Väst Rapport 2008:24. Arkeologisk utredning

11 0 500 m Fig. 4. De registrerade fornlämningarna kring utredningsområdet. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 4D 4e. Skala 1: Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta 11

12 Fig. 5. Mellangården, Nilsagården och Kvarnagård vid storskiftet Gårds tomterna har markerats. Ut redningsområdet ligger centralt inom inägorna. Utsnitt ur stor skifteskartan Karta Lant mäteriet. Fig. 6. Detaljbild över den centrala åkermarken på 1825 års karta. Man ser antydan till bandparcellering i delar av åkermarken. Utsnitt ur storskifteskartan Karta UV Lantmäteriet. Väst Rapport 2008:24. Arkeologisk utredning

13 Fig. 7. Skaftas grannby Klint vid storskiftet Åkersjoket längs med Lagan är indelat i tydliga bandparceller. Utsnitt ur storskifteskartan Karta Lantmäteriet. Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta 13

14 Fig. 8. Utsnitt ur laga skifteskartan över Skafta Mellangård Karta Lantmäteriet. 14 UV Väst Rapport 2008:24. Arkeologisk utredning

15 Bandparcellindelningen är en storskalig markindelning som genomförs i stora delar av södra och västra (nuvarande) Sverige under yngre järnålder och tidig medeltid och som förmodligen har sin grund i beskattning och andra maktintressen. Bandparcellområden i Kronobergs län är endast i undantagsfall undersökta och daterade. Jämförelser med intilliggande områden i norra Skåne och Halland gör det troligt att bandparcellindelningen i Markarydstrakten främst hör hemma i tidig medeltid (Connelid 2002; Åstrand 2006). Till skillnad från de centrala bandparcellområdena i Sjuhäradsbygden och Halland, visar de historiska kartorna från det nu aktuella området inte någon parcellindelning av ängsmarken. Endast åkermarken uppvisar denna markindelning, vilken möjligen tyder på att den bara delvis har tagits i bruk här. Under alla omständigheter tyder dock förekomsten av bandparcellerna i åkern på att det kan finnas bebyggelselämningar från mest troligt medeltidens förra hälft i närheten. Någon bebyggelse inom utredningsområdet finns dock inte i de äldsta kartorna. Dagens bebyggelse har tillkommit i samband med eller efter laga skifte. Laga skifte i Skafta genomfördes Vid denna tid hade uppodlingen ökat betydligt och huvuddelen av utredningsområdet var åker vid denna tid. Mycket av den nyupptagna åkern kom dock att läggas ned igen och på ekonomiska kartan från 1949 är åkermarken endast obetydligt större än vad den var vid 1800-talets början. Den forna ängsmarken har idag till stor del igenplanterats med skog. På 1825 års karta är en del av marken öde åker vilken karterades som ängsmark. Dessa ödeåkrar avspeglar förmodligen en tilltagande utarmning och partiell nedläggning av åkermark under tidigmodern tid, sannolikt sammanhängande med en ökad betoning på boskapsskötseln. Metod och dokumentation Utredningen genomfördes i två steg. Inledningsvis gjordes en inventering av hela området. Därefter grävdes sökschakt med maskin på de platser där vi bedömde att det skulle kunna finnas lämningar som ej syntes ovan mark. Schakt och anläggningar har mätts in med DGPS och bearbetats vidare i Riksantikvarieämbetets fältdokumentationssystem Intrasis. Översiktsfoton och i vissa fall detaljbilder på anläggningar har tagits med digitalkamera. Resultat Utredningen resulterade i att flera olika fornlämningar påträffades. Ett område med fossil åkermark omfattar större delen av utredningsområdet. På områdets högst belägna del finns spår efter en boplats från förhistorisk eller tidig historisk tid. I den norra delen av området finns sannolikt en eller flera förhistoriska gravar. Fossil åker Området med fossil åkermark omfattar i princip hela utredningsområdet med undantag för de fuktigare partierna längst i norr och nordväst. Inom detta finns ett flertal terrasskanter på ställvis över en meters höjd, det vill säga de är resultatet av långvarig odling. Terrasskanterna sammanfaller delvis med Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta 15

16 Fig. 9. En av de kraftiga terrasskanterna i utredningsområdet. Denna är minst en meter hög. Foto: Christina Rosén. Fig. 10. Röjningsröse, på ett karaktäristiskt sätt beläget i en terrasskant. Foto: Christina Rosén. 16 UV Väst Rapport 2008:24. Arkeologisk utredning

17 0 100 m Fig. 11. Översikt över utredningsområdet med sökschakten och vissa lämningar markerade. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 4D 4e. Skala 1:2500. Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta 17

18 åkermarkens utbredning på storskifteskartan och laga skifteskartan, men de verkar också i något fall avgränsa åkermark som tagits ur bruk före kartornas tillkomst. Inom området finns också uppskattningsvis minst ett femtiotal röjningsrösen det exakta antalet kan vara betydligt högre. De ligger delvis i anslutning till terrasskanterna. Rösena är av varierande storlek, men i huvudsak är de relativt flacka, 2 4 meter stora och består av ett relativt litet stenmaterial. En preliminär bedömning är att de härrör från odling som påbörjats under förhistorisk tid eller medeltid. Till den fossila åkermarken bör också räknas en tydlig kolluviumbildning (A130) i sluttningen från Mellangården och ned mot söder, där flera seklers odling har flyttat matjord från det högst belägna partiet och avsatt en kraftig terrass i sluttningen. Följdriktigt är också matjordslagret relativt tunt uppe vid Mellangården. Terrasskanter av det här slaget är ett resultat av själva brukandet av marken. De har uppkommit i samband med det årderbruk som dominerade i stora delar av sydvästra Sverige i äldre tid, i många fall långt in på 1800-talet. Vid ärjningen kom marken att utsättas för erosion och följden blev att jorden transporterades ut mot åkerytornas ytterkanter. Beroende på terrängens lutning och intensiteten i brukandet kunde efterhand ganska kraftiga matjordspackningar bildas i åkrarnas lägre delar. Vid utredningen gjordes ingen kartering av den fossila åkermarken. Enligt vår bedömning bör detta göras som en del av en eventuell förundersökning av området och lämpligen av kulturgeografisk expertis. Boplatsområde Centralt i utredningsområdet, kring den nu rivna Mellangården, påträffades ett boplatsområde. Området innehåller ett stolphål, två gropar, en härd och sex icke definierade anläggningar påträffade i sökschakt. Inga fynd hittades och området kan i detta skede inte dateras. Fig. 12. Sökschakt i sluttningen nedanför Mellangården. På det högst belägna området fann vi spår efter en boplats. Foto: Christina Rosén. 18 UV Väst Rapport 2008:24. Arkeologisk utredning

19 0 100 m Fig. 13. Detaljplan över anläggningar inom boplatsområdet. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 4D 4e. Skala 1:2500. Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta 19

20 Övriga lämningar I utredningsområdets norra del finns en flack stensättning, cirka 6 meter i diameter som troligen är en grav. Ett 40-tal meter öster om denna finns en rest sten som kan markera ytterligare en grav (fig. 11). Gravar kan också finnas bland röjningsrösena, inte minst i områdets nordligaste del. Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder Området visade sig som förmodat innehålla flera typer av lämningar. Enligt vår bedömning bör hela utredningsområdet omfattas av en arkeologisk förundersökning före eventuell exploatering. Referenser Connelid, P Åker, toft och vång. Landskapsförändringar i skånsk skogs bygd från vikingatid till ca I Carlie, A. (red). Skånska regioner. Larsson, L-O Gårdar, mark och skog i sydvästra Sunnerbo. I Hansson, M. (red). Utmarker, gårdar och människor. Om järnålder och medeltid i sydvästra Småland. Smålands museum. Åstrand, J En medeltida skogsgård vid Markaryd. Smålands museum rapport 2006: UV Väst Rapport 2008:24. Arkeologisk utredning

21 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2008:008. Undersökningstid: 15 maj Projektgrupp: Christina Rosén (projektledare) och Tore Artelius, RAÄ UV Väst; Åsa Jönsson, Smålands Museum. Exploateringsyta: kvadratmeter. Undersökt yta: kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 4D 4e. Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: inga fynd samlades in. Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta 21

22 Bilagor Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar Id Typ Beskrivning 108 Röjningsröse Ovanligt stort, avlångt röse 109 Röjningsröse Röse med stora stenar och närmast kvadratisk bottenform. Möjligen är det fråga om ett spismursröse till en mindre byggnad, torp eller liknande. Det avviker påtagligt från övriga rösen i området 127 Grop Cirka 0,5 0,3 m. fylld med gråbrun sandig morän med kol och något sot. Cirka 0,12 m djup 128 Grop Stor grop, 1,2 1,0 m, fylld med gråbrun sandig morän med relativt mycket kol. Cirka 0,45 m djup. Urlakad på ytan. Fortsätter in i schaktväggen 130 Kolluvium Ökning av matjordstjockleken från till cm i sluttning. Åker på storskifteskartan 140 Härd Härd med rikligt med sol, en del kol och skörbränd sten. Cirka 40 cm i diameter. Ej grävd. Kolprov dock taget 22 UV Väst Rapport 2008:24. Arkeologisk utredning

23 Bilaga 2. Schaktbeskrivningar Id Beskrivning 110 Matjord ca 30 cm. Morän i botten 113 Matjord ca cm. I botten morän med sandiga partier. Inga anläggningar 114 Grävt i sluttning. Matjord ca cm, morän i botten. Inga anläggningar 115 Uppe på höjdpartiet öster om gården. Matjord ca cm. Morän i botten. I övergången mellan A- och B-horisont finns ett fläckvis förekommande lager med spridda kolbitar 119 Norr om gården. Matjord cm, morän i botten 120 Norr om gården. Matjord cm, morän i botten Vid gården. Här fanns i stort sett ingen matjord alls. Schaktet innehöll sand 125 Vid gården. Här fanns i stort sett ingen matjord alls. Schaktet innehöll sand 126 Matjord ca cm. I botten sand omväxlande med morän 129 Långschakt i sluttning mot söder. I den övre delen av schaktet mycket tunn matjord (15 20 cm). En bit ned i backen kommer ett tydligt kolluvium (A130) där matjordstjockleken ökar till cm 131 Schakt i sluttning. Matjord ca Morän och sand i botten. Inga anläggningar 132 Schakt i sluttning. Matjord ca Morän och sand i botten. Inga anläggningar 133 Schakt i sluttning. Matjord ca Morän och sand i botten. Inga anläggningar 134 Nedanför sydsluttning. Matjord ca cm, morän omväxlande med sand i botten. Inga anläggningar 135 Nedanför sydsluttning. Matjord ca cm, morän omväxlande med sand i botten. Inga anläggningar 136 Matjord ca cm, morän i botten. Inga anläggningar 137 Matjord ca cm, morän i botten. Inga anläggningar 138 Matjord ca cm, morän i botten. Inga anläggningar 139 Schakt norr om gården. Matjord ca cm, morän i botten. En härd 141 Matjord ca cm, morän i botten. Inga anläggningar 142 Matjord ca cm, morän i botten. Inga anläggningar 143 Matjord ca cm, morän i botten. Inga anläggningar 144 Matjord ca cm, morän i botten. Inga anläggningar 145 Matjord ca cm, morän i botten. Inga anläggningar 146 Matjord ca cm, morän i botten. Inga anläggningar Fossil åkermark och boplatslämningar i Skafta 23

24 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 42 Halmstad, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad4d 4e, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. De registrerade fornlämningarna kring utredningsområdet. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 4D 4e. Skala 1: Fig. 5. Mellangården, Nilsa gården och Kvarnagård vid storskiftet Gårds tom terna har markerats. Ut red ningsområdet ligger centralt inom inägorna. Utsnitt ur stor skifteskartan Karta Lant mäteriet Fig. 6. Detaljbild över den centrala åkermarken på 1825 års karta. Man ser antydan till bandparcellering i delar av åkermarken. Utsnitt ur storskifteskartan Karta Lantmäteriet Fig. 7. Skaftas grannby Klint vid storskiftet Åkersjoket längs med Lagan är indelat i tydliga bandparceller. Utsnitt ur storskifteskartan Karta Lantmäteriet Fig. 8. Utsnitt ur laga skifteskartan över Skafta Mellangård Karta Lantmäteriet Fig. 9. En av de kraftiga terrasskanterna i utredningsområdet. Denna är minst en meter hög. Foto: Christina Rosén Fig. 10. Röjningsröse, på ett karaktäristiskt sätt beläget i en terrasskant. Foto: Christina Rosén Fig. 11. Översikt över utredningsområdet med sökschakten och vissa lämningar markerade. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 4D 4e. Skala 1: Fig. 12. Sökschakt i sluttningen nedanför Mellangården. På det högst belägna området fann vi spår efter en boplats. Foto: Christina Rosén Fig. 13. Detaljplan över anläggningar inom boplatsområdet. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 4D 4e. Skala 1: UV Väst Rapport 2008:24. Arkeologisk utredning

25

26 Riksantikvarieämbetet UV Väst har i samarbete med Smålands museum genomfört en särskild utredning på Skafta 1:6 i Traryds socken, Markaryds kommun. Vid utredningen påträffades flera typer av fornlämningar. Ett område med fossil åkermark, bestående av terrasskanter och röjningsrösen omfattar i princip hela utredningsområdet. Bland röjningsrösena kan också gravar dölja sig. På ett höjdparti nära Mellangården finns ett boplatsområde med stolphål, härdar, gropar och andra anläggningar. Norr härom, invid dagens E4, ligger ett större röjningsröse som kan vara ett spismursröse från ett torp eller annan mindre byggnad. Utöver dessa anläggningar påträffades en förmodad stensättning, och en rest sten som kan markera en grav, båda i områdets nordligaste del. ISSN