Kallelse/underrättelse (61) VARBERGS KOMMUN Beslutsorgan Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 26 mars 2019, klockan Plats Sammanträdesr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse/underrättelse (61) VARBERGS KOMMUN Beslutsorgan Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 26 mars 2019, klockan Plats Sammanträdesr"

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (61) VARBERGS KOMMUN Beslutsorgan Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 26 mars 2019, klockan Plats Sammanträdesrum A1 Ärenden 1. Val av justerare: Kent Norberg (S) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Information om Riktlinje om hot och våld 5. Återrapportering från personalutskottet om sjukfrånvaron 6. Årsredovisning Varbergs kommun (KS 2018/0651-1) 7. Månadsrapport januari-februari kommunstyrelsen (KS 2019/0104-1) 8. Månadsrapport februari Varbergs kommun (KS 2019/0105-1) 9. Mål och inriktning (KS 2019/0133-1) 10. Internkontroll 2018 uppföljning KS (KS 2017/ ) 11. Intern kontrollplan 2019 för kommunstyrelsen (KS 2018/0673-3) 12. Hantering av nämndernas över- och underskott 2018 (KS 2019/0097-3) 13. Budgetöverföring 2018 till investeringar (KS 2019/0103-1) 14. Fullmakt för ombud - Varbergs Stadshus AB (KS 2018/0154-4) 15. Yttrande till förvaltningsrätten i mål nr angående laglighetsprövning rörande fördelning av tillfälligt stöd 2017 och 2018 till ensamkommande (KS 2018/ ) 16. Arrendeupplåtelse för Varbergs båtklubb inom del av Getterön 1:1 (KS 2019/0087-1) 17. Redovisning av uppdrag om rökfria zoner på offentliga badplatser (KS 2018/0434-4) POSTADRESS Varbergs kommun Varberg BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX E-POSTADRESS WEBBPLATS

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Click here to enter text. 18. Planeringsdirektiv för Himle verksamhetsområde (KS 2018/06451) 19. Finansiering av medarrangörskap för Inspirations- och näringslivsdag 2019 (KS 2018/0627-1) 20. Svar på ansökan om arrangörsbidrag för Varberg Triathlon 2019 (KS 2019/0074-2) 21. Hantering av inkommen skrivelse 22. Redovisning av delegeringsbeslut 23. Meddelanden Ann-Charlotte Stenkil Ordförande Maria Svenningsson Sekreterare 2 (61)

3 Information Riktlinje om hot och våld

4 VARBERGS KOMMUN Riktlinje Hot och våld Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentnamn: Riktlinje hot och våld Diarienummer: KS 2018/0024 Beslutad av: Personalutskottet Gäller för: Varbergs kommun Beslutsdatum: Dokumentansvarig avdelning: Personalkontoret Giltig t. o. m: Senast reviderad:

5 Riktlinje Varbergs kommuns verksamheter ska bedrivas så att ett gott arbetsklimat främjas. Det ska finnas ett aktivt säkerhets- och arbetsmiljöarbete på kommunens arbetsplatser där hot och våld inte tolereras. Arbetet ska ordnas för att förebygga risk för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt. Trygga och säkra arbetsplatser med trygga och välmående medarbetare främjar också nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Riktlinjen omfattar alla kommunala förvaltningar och bolag rekommenderas följa den. Samtliga anställda omfattas av riktlinjen oavsett roll eller funktion. Målsättning Varbergs kommuns målsättning är att ha ett aktivt säkerhets- och arbetsmiljöarbete med arbetsplatser där hot och våld inte tolereras all personal ska veta var och i vilket sammanhang det finns risk för att hotfulla eller våldsamma situationer kan uppstå alla medarbetare ska känna till rutinerna vid en hot- eller våldssituation så att den eller de drabbade snabbt kan få hjälp och stöd ingen ska ta personliga risker vid hot- eller våldssituationer Lagar och regler Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ett ansvar att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Ansvar, åtgärder och allmänna råd kring hot och våld redogörs för i arbetsmiljöföreskriften 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska bland annat utreda de risker för hot och våld som finns i arbetet och vidta de åtgärder som krävs för att förebygga hotfulla eller våldsamma situationer. Om en situation av hot och våld skulle uppstå så ska arbetsgivaren erbjuda stöd. Följande lagar och föreskrifter reglerar arbetsgivarens ansvar för arbete mot hot och våld; Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Ensamarbete (AFS 1982:3) Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) Sida 2 av 4

6 Ansvar och roller Arbetsgivare Arbetsgivaren har huvudansvaret för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska utreda vilka risker det finns för hot och våld i arbetet och genomföra åtgärder för att så långt som möjligt förhindra att anställda utsätts för hot eller våld samt regelbundet kontrollera att alla känner till förebyggande och fastställda rutiner. Chef Chefen har ett arbetsmiljöansvar på delegation av arbetsgivaren. Det innebär att chefen ansvarar för att utöva arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. En chef bär ansvar för det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet i sin verksamhet. Chefen ska informera de anställda om arbetsplatsens lokala säkerhetsrutiner, regler, riktlinjer samt eventuella hjälpmedel och rutiner för användning. Medarbetare Enligt arbetsmiljölagen har alla anställda en skyldighet att verka för en god arbetsmiljö. Varje anställd har därför ett ansvar att inte utsätta arbetskamrater, kunder, elever eller brukare för situationer där våld eller hot kan förekomma. Om en anställd bedömer att en arbetsuppgift eller en situation utgör en risk för hot eller våld ska hen underrätta chefen. Som anställd är man också skyldig att följa angivna instruktioner, rutiner och använda tilldelade säkerhetshjälpmedel och skyddsanordningar. Skyddsombud Skyddsombudets uppgift är att bevaka arbetsmiljön för medarbetarnas räkning och delta i verksamhetens arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa. Genom att medverka på skyddsronder och samverka kring rutiner och handlingsplaner så bevakas också arbetsmiljöområdet. Skyddsombudets uppgift är också att begära de åtgärder som behövs av arbetsgivaren för att undanröja risker i arbetet. Förtroendevald Som förtroendevald politiker har utsattheten för hot och våld generellt sett ökat i samhället. Varbergs kommun har inget arbetsgivaransvar för förtroendevalda. Riskanalyser samt åtgärdsplaner görs således av de egna politiska partierna. Om partierna önskar hjälp med sitt säkerhetsarbete så kan kommunens säkerhetssamordnare bistå med stöd och råd. Alla händelser av hot eller våld som drabbar förtroendevald anmäls till polis och kommunens säkerhetssamordnare. Sida 3 av 4

7 Kommunhälsan Varbergs kommuns interna företagshälsa, Kommunhälsan, är en oberoende expertresurs med kompetens och kunskap om arbete mot hot och våld. Kommunhälsan kan vara behjälplig i det förebyggande arbetet, till exempel vid riskbedömningar och upprättandet av handlingsplaner, men även som en stödjande funktion i ett efterhjälpande skede. HR HR ger råd och konsultativt stöd till chefer inom arbetsgivarområdet. HR kan till exempel vara ett stöd i arbetsrättsliga frågor som rör hot och våld samt vid tillämpning och implementering av policyer och riktlinjer. HR kan även bistå i det förebyggande arbetet samt arbetet med riskbedömningar och handlingsplaner. Räddningstjänsten Räddningstjänsten är kommunens säkerhetssamordnare samt säkerhetsutvecklare som ansvarar för internt skydd respektive samhällsinriktat säkerhetsarbete. De fungerar som interna konsulter och stödjer samtliga förvaltningar och politiska partier med bland annat verktyg och metodutveckling inom säkerhetsområdet. Sida 4 av 4

8 Återrapportering från personalutskottet om sjukfrånvaron

9 Beslutsförslag VARBERGS 1 (3) Dnr: KS 2018/ Kommunstyrelsens arbetsutskott KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Jens Otterdahl Holm, Behandlas på ksau 26 mars Årsredovisning Varbergs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige 1. Godkänna årsredovisning 2018 för Varbergs kommun Beskrivning av ärendet Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Kommunfullmäktiges fyra strategiska målområden är utvalda för att leda Varberg i riktning mot Vision 2025 Västkustens kreativa mittpunkt. I sammanställningen av årets målrapportering finns många goda resultat att glädjas över. Insatser för att underlätta samarbete över förvaltnings-och bolagsgränser och mellan olika kommunala verksamheter fortsätter. Under året har kommunen uppnått fina resultat kopplade till målområdet miljö och klimat, bland annat inom energieffektivisering och förnybar energi. Det finns en brist på bostäder i Varberg men just nu finns det en balans mellan bostadsbyggnation och befolkningsökning. Långsiktiga strategier har bidragit till fortsatt goda skolresultat överlag i Varbergs kommun och andelen ungdomar som två år efter fullföljd kommunal gymnasieutbildning studerar eller är etablerade på arbetsmarknaden har ökat. Fortsatta satsningar har gjorts för att förbättra företagsklimatet och i Svenskt näringslivs företagsklimatsmätning visar Varberg en positiv trend. Målinriktat arbete avseende området hälsa-och social sammanhållning har lett till fina resultat. Uppföljningen av arbetet visar att aktiva insatser bedrivs inom målområdet och att kommunens samtliga verksamheter deltar utifrån sina respektive grunduppdrag. Slutförda och påbörjade investeringar Under året har flera stora investeringar gjorts i om-och tillbyggnad av kommunens skolor och en ny förskola på Brunnsberg har byggts Bumerangen. Planering pågår för ett nytt särskilt boende i Träslöv med beräknad byggstart under Under sommaren stod den gemensamma badpostadress BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

10 (3) Dnr: KS 2018/ och mötesplatsen ute på fästningspiren klar att invigas. Investeringar har också skett i nya motionsspår, en ny konstgräsplan och utrymmen för omklädning runt om i kommunen. Dessutom har den gamla simhallen på Håsten rivits och ska ersättas med en ny bad-och simanläggning med invigning Årets ekonomiska resultat Det ekonomiska resultatet för 2018 uppgår till 115,5 mnkr och avviker positivt från budget med 6,5 mnkr. Driftsredovisningen från nämnderna visar en negativ budgetavvikelse på 3,3 mnkr. Avstämning finansiella mål Kommunens två finansiella mål handlar om resultat och soliditetsnivå. Båda målen bedöms uppnås under målperioden Soliditeten har sjunkit något men ligger fortsatt högt på 62,3 procent. Kommunen har en mycket god grundekonomi, men de höga investeringsnivåer som planeras kommande år, ställer krav på ekonomisk planering och styrning. Kommunens personal Antalet tillsvidareanställda medarbetare fortsätter att öka och är nu uppe i personer, vilket motsvarar 89 procent av kommunens totala personalstyrka. Även sysselsättningsgraden bland dessa fortsätter att öka. Under året genomfördes kommunens femte gemensamma medarbetarundersökning med ett resultat som var mer positivt än föregående mätning. Rekryteringsbehovet är fortsatt högt och kommunen arbetar på flera plan för att attrahera nya medarbetare och säkerställa olika slags kompetens inför framtiden. Den totala sjukfrånvaro ökade med 0,6% och medarbetare utan sjukfrånvaro minskade. Beslutsunderlag Årsredovisning 2018 Varbergs kommun Ekonomi och verksamhet Årsredovisningen visar att kommunen bedrivit en god verksamhet under perioden samt att de två finansiella målen har uppnåtts för perioden.

11 Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Samtliga nämnder och bolag Jens Otterdahl Holm Redovisningskamrer 3 (3) Dnr: KS 2018/0651-1

12 Årsredovisning 2018 Ett Varberg för alla åldrar ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 1

13 INLEDNING Innehållsförteckning Om årsredovisningen Inledning Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om kommunens samlade verksamhet i sammandrag Varbergsfakta Förord, kommunstyrelsens ordförande Förord, kommundirektör I riktning mot visionen Varberg växer och utvecklas Omvärldsanalys Förvaltningsberättelse Målredovisning Väsentliga personalförhållanden Finansiell analys Driftsredovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Kommunens samlade verksamhet Ekonomisk redovisning Resultaträkning och kassaflöde Balansräkning Noter Redovisningsprinciper Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hamn- och gatunämnden Kultur- och fritidsnämnden Servicenämnden Varbergs Stadshus AB Varbergs Bostads AB Varberg Energikoncernen Varberg Event AB Varbergs Fastighets AB Hallands Hamnar Varberg AB Varberg Vatten AB 83 Revisionsberättelse Den vänder sig också till dig som är invånare eller före tagare i kommunen, och naturligtvis till kreditgivare, leverantörer och samarbetspartner. Här kan du läsa om vilka mål som satts upp, hur måluppfyllelsen har gått och hur skattepengarna har använts. De obliga toriska inslagen förvaltningsberättelse och ekonomisk redovisning kompletteras med ett avslutande kapitel med verksamhetsberättelser från nämnder och bolag. De olika avsnittens innehåll Inledning En kort sammanfattning av årsredovisningen följs av förord från kommunstyrelsens ordförande och kommun direktören. Efter årets text om Varbergs vision ges en samlad bild av kommunens tillväxt och därefter följer kommunstyrelsens förvaltnings omvärlds analys. Förvaltningsberättelse I detta kapitel presenteras de strategiska målområden och prioriterade inriktningar som kommunfullmäktige fastställt för perioden Därefter redovisas ett målområde i taget utifrån vad som har gjorts, hur långt arbetet har kommit och hur det går med mål uppfyllelsen. De tre prioriterade inriktningarna beskrivs också närmare, och en avstämning görs av kommunens finansiella mål. I väsentliga personal förhållanden ges en separat redovisning av k ommunens år som arbetsgivare och efter den följer en mer ingående beskrivning av kommunens finansiella situation. Driftsredovisningen redogör för hur nämnderna följt budget och vad aktuella avvikelser beror på. Därefter beskrivs hur kommunen arbetat med investeringar och exploateringar. Förvaltningsberättelsen avslutas med en kort samlad beskrivning av året för kommunkoncernen som helhet samt vilka utförare som ingår i kommunens verksamhet. Ekonomisk redovisning Här presenteras årets ekonomiska utfall i resultat räkningen, förändringar i kommunens likvida medel redovisas i kassaflödesanalysen och den ekonomiska ställningen vid årets slut visas i balansräkningen. Kapitlet innehåller också noter och redovisnings principer som ger en närmare beskrivning av innehållet. Verksamhetsberättelse I verksamhetsberättelsen finns en kort beskrivning av varje nämnd och bolag med en sammanfattning av årets insatser, det ekonomiska resultatet och vad som väntar framöver. Produktion: Kommunstyrelsens förvaltning och Treativ Reklambyrå. Foto: Se respektive bild, Varbergs kommun där inget annat anges. Omslagsbild: Stolta elever från Hagaskolan som målat och dekorerat fågelholkar och insektsbon i nya kvarteret Kilen vid södra infarten till centrala stan. Tryck: Tryckservice, april

14 INLEDNING 2018 i sammandrag Varberg är en av landets snabbast växande kommuner, vilket ställer ökade krav på organisationen inom i stort sett alla områden. Växande behov av bostäder, lokaler, infrastruktur, omsorg och service hanteras samtidigt som den befintliga löpande verksamheten ska fortsätta fungera och utvecklas. Kommunfullmäktiges fyra strategiska målområden är utvalda för att leda Varberg i riktning mot Vision 2025 Västkustens kreativa mittpunkt. I samman ställningen av årets målrapportering finns många goda resultat att glädjas över. Insatser för att under lätta samarbete över förvaltnings- och bolagsgränser och mellan olika kommunala verksamheter fortsätter. Under året har kommunen uppnått fina resultat kopplade till målområdet miljö och klimat, bland annat inom energieffektivisering och förnybar energi. Det finns en brist på bostäder i Varberg men just nu finns det en balans mellan bostadsbyggnation och befolkningsökning. Långsiktiga strategier har bidragit till fortsatt goda skolresultat överlag i Varbergs kommun och andelen ungdomar som två år efter fullföljd kommunal gymnasieutbildning studerar eller är etablerade på arbetsmarknaden har ökat. Fortsatta satsningar har gjorts för att förbättra företags k limatet och i Svenskt näringslivs företagsklimatsmätning visar Varberg en positiv trend. Målinriktat arbete avseende området hälsaoch social sammanhållning har lett till fina resultat. Uppföljningen av arbetet visar att aktiva insatser bedrivs inom målområdet och att kommunens samtliga verksamheter deltar utifrån sina respektive grunduppdrag. grundekonomi, men de höga investerings nivåer som planeras kommande år, ställer krav på ekonomisk planering och styrning. Kommunens personal Antalet tillsvidareanställda medarbetare fortsätter att öka och är nu uppe i personer, vilket motsvarar 89 procent av kommunens totala personal styrka. Även sysselsättningsgraden bland dessa fort sätter att öka. Under året genomfördes kommunens femte gemensamma medarbetarundersökning med ett resultat som var mer positivt än föregående mätning. Rekryteringsbehovet är fortsatt högt och kommunen arbetar på flera plan för att attrahera nya medarbetare och säkerställa olika slags kompetens inför framtiden. Den totala sjukfrånvaro ökade med 0,4% och medarbetare utan sjukfrånvaro minskade. Fördelning av verksamhetens nettokostnad 2018, % 6% 2% 5% 9% 3% 5% Slutförda och påbörjade investeringar Under året har flera stora investeringar gjorts i om- och tillbyggnad av kommunens skolor och en ny förskola på Brunnsberg har byggts Bumerangen. Planering pågår för ett nytt särskilt boende i Träslöv med beräknad byggstart under Under sommaren stod den gemensamma bad- och mötesplatsen ute på fästningspiren klar att invigas. Investeringar har också skett i nya motionsspår, en ny konstgräsplan och utrymmen för omklädning runt om i kommunen. Dessutom har den gamla simhallen på Håsten rivits och ska ersättas med en ny bad- och simanläggning med invigning Årets ekonomiska resultat Det ekonomiska resultatet för 2018 uppgår till 115,5 mnkr och avviker positivt från budget med 6,5 mnkr. Driftsredovisningen från kommunstyrelse och nämnder visar en negativ budgetavvikelse på 3,3 mnkr. Avstämning finansiella mål Kommunens två finansiella mål handlar om resultat och soliditetsnivå. Båda målen har uppnåtts Soliditeten har sjunkit något men ligger fortsatt högt på 62,3 procent. Kommunen har en mycket god ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 21 % 33 % 16 % Gemensam verksamhet, 5 % Offentlig plats och trafik, 3 % Kultur- och fritidsverksamhet, 5 % Utbildning, 33 % Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, 16 % Äldreomsorg, 21 % LSS-verksamhet*, 9 % Individ- och familjeomsorg, 6 % Miljö/räddning/stadsbyggnad, 2 % *Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. 3

15 INLEDNING Varbergsfakta Varbergs kommun med tätorter och serviceorter* Kommunens yta: 907 km2 Göteborg Kungsbacka Borås Kinna Kungsäter* Veddige* Väröbacka* Bua* Derome/Åsby 0 D Tångaberg Skällinge* Tofta Rolfstorp* Grimeton VARBERG Södra Näs Träslövsläge Ullared Stockholm Göteborg Himle VARBERG Tvååker* Malmö Falkenberg Malmö Folkmängd den 31 december Totalt Mandatfördelning i kommunfullmäktige därav kvinnor därav män Restider från Varberg 4 Göteborg 45 min. Landvetter 75 min. Borås 75 min. Malmö 2 tim. Grenå 4 tim. Parti Kvinnor Män Totalt Mandat 2019 C KD L M MP S SD SPI V Totalt

16 INLEDNING Befolkningsutveckling 2018 Varbergs kommun har sedan en lång tid tillbaka en positiv befolkningstillväxt. Befolkning har i stort sett fördubblats sedan 1950-talet och tillväxt har skett på flera platser runtom i kommunen, framförallt i tätorterna var inget undantag. Befolkningsökningen nådde en hög nivå och visade sig vid årets slut ha uppgått till 875 personer. Vid årsskiftet hade kommunen därmed invånare, vilket är ca 130 personer fler än vad som prognostiserats. Varbergs kommun är en av de snabbast växande i landet. De senaste fem åren har kommunen vuxit med i genomsnitt ca 740 personer. År 2017 markerade 60 år med kontinuerlig tillväxt. Det är inte många av landets nästan 300 kommuner som klarat det! flyttningsöverskott på ca 560 personer, det vill säga antalet inrikes inflyttningar var betydligt fler än antalet utflyttningar. Sammantaget ger utvecklingen 2018 en av de kraftigaste befolkningsökningarna som kommunen uppmätt. Vad är det som gör att Varbergs kommun växer? På sikt bedöms kommunen få en högre andel äldre samt att yngre tenderar att flytta från kommunen då de lockas av storstäders och universitetsorters utbud och möjligheter. För att Varberg ska bibehålla den positiva befolknings utveckling kommunen haft under senare år är det viktigt att försöka locka hit unga vuxna. Utmaningen ligger i att fortsätta attrahera både nya invånare och nya företag att etablera sig här, så att kommunen behåller ett mångfacetterat näringsliv och en stark pendlingsbalans. Sannolikt kommer kommunen även på lång sikt att ha en positiv befolkningstillväxt. Den befolknings prognos kommunen arbetar efter innebär närmare invånare kring år Det finns flera anledningar till att Varbergs kommun växer invånarantalmässigt. De tre främsta anled ningarna till befolkningsökningen under 2018 var ett positivt överskott av invandring från andra länder. Med det menas att fler invandrat till än från kommunen. Varbergs kommun ter sig vara attraktiv för så kallad sekundär invandring då en betydande mängd väljer att bosätta sig här efter att de först bott någon annanstans i Sverige. Dessutom har Varbergs kommun en relativt ung befolkning vilket i sin tur lett till ett positivt födelsenetto. Det innebär att fler fötts än dött i kommunen. Utöver detta hade kommunen ett mycket positivt inrikes Framåtblick Folkmängdsförändringar Inflyttade Utflyttade Netto Födda Döda Netto Överskott ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 5

17 INLEDNING Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Under 2018 fick vi ta emot många fina priser och utmärkelser. För femte året i rad vann vi tidningen Fokus pris Bäst att Bo. Ett annat pris som vi ska vara mycket stolta över är Dagens Samhälles pris Årets Superkommun. Förutom utvecklingen inom områden som ekonomi, skola, vård och omsorg, kultur och fritid samt attraktivitet tittade man på olika framtids faktorer som demografi, näringsliv och arbetsmarknad, integration och utbildningsnivå, när vinnaren skulle utses. En del av motiveringen löd: i vår undersökning utmärker sig Varberg framför allt genom fina skolresultat, en välutbildad befolkning och en attraktiv arbetsmarknad. Vi skall vara stolta och glada när målmedvetet arbete lönar sig! Varberg växer Som en av 14 kommuner har Varberg haft oavbruten tillväxt under mer än 60 år. Det är inget självändamål att växa mycket men motsatsen är inte lätt. Att växa är positivt men innebär att skolor, förskolor, idrottsanlägg ningar, infrastruktur mm behöver byggas och rustas upp. Under 2018 startade vi bland annat upp arbetet med den nya bad- och simanläggningen på Håsten, den hittills största (451,5 mnkr) invest eringen någonsin för Varberg. Att ha tillgång på planlagd mark är viktigt för både bostadsbyggande och näringsliv. Utveckling sker i hela Varberg och under 2018 startade arbetet med fördjupade översikts planer för våra serviceorter öster om motorvägen. Näringsliv Vi har det bra förspänt i Varberg med många duktiga företag som skapar många arbetstillfällen. Arbeten som ger skatteintäkter, som ger utrymme till välfärd av hög kvalitet. Ett gott företagsklimat är viktigt. Vi arbetar målmedvetet genom många företagsbesök, dialog med olika företagsnätverk och träffar. Utbildning har gjorts i kommunikation, myndighetsutövning, service och bemötande Stadsutvecklingsprojektet Varbergstunneln 2018 var det år som väldigt många pusselbitar föll på plats. Detaljplanerna för järnvägsanläggningen blev klara, liksom järnvägsplanen. Nationell infra strukturplan för antogs och vårt projekt fanns med vilket innebär att finansieringen blev klar. Exploatör är utsedd och byggandet kommer att märkas. Stora insatser görs för att trafik och framkomlighet skall fungera så bra som möjligt. Farehamnen Flera företag inom träbranschen har investerat och satsat stort i Varberg. Det märks inte minst inom hamnverk samheten. Planeringen av den nya Farehamnen pågår. Västerport Intresset för att bygga i Västerport är stort, många aktörer har anmält intresse för markanvisning. Först i tid ligger bygge av hotell. I mars fattade kommun styrelsen beslut om vinnande förslag. Arbetet med detaljplaner för Västerport pågår. Stadsutvecklings projektet är ett mycket stort projekt som kräver duktiga medarbetares insatser och många kloka beslut. Tidsplanen hålls i samtliga tre delprojekt. 6 Övrig infrastruktur Även upprustning av Viskadalsbanan fanns med i Nationell plan. Ytterligare ett mycket viktigt projekt är station i Väröbacka. Planering för stationsläge pågår, liksom arbete med övrig samhällsplanering. Planen är upp start av stationen år 2026, när Varbergstunneln och Västlänken är färdigställda. Infrastrukturfrågor tar tid. Integration Vårt flyktingmottagande har fungerat bra tack vare ett stort engagemang och en god arbetsmarknad. Att komma i arbete är det viktigaste för en lyckad integration. Bostäder och verksamhetsmark Antalet färdigställda bostäder under 2018 blev lägre än vi planerat. Vi jobbar målmedvetet för att höja takten. Exploatörsutbyggd infrastruktur, där Arbo retum är först ut, kommer att öka takten på färdig ställda bostäder. Vi testar även arbetssätt med mer del aktighet av exploatör i planarbetet som vi också tror kan korta leveranserna. Först ut är det nyligen förvärvade verksamhetsområdet i Himle. Avslutningsvis Tack alla medarbetare och beslutsfattare för ett gott samarbete och fina insatser som gjort att vi kan lägga ytterligare ett framgångsrikt år bakom oss att vara stolta över! Ann-Charlotte Stenkil, Kommunstyrelsens ordförande (M)

18 INLEDNING Vi bidrar till det växande Varberg Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Det är vår verksamhetsidé och genom den bidrar vi till ett Varberg som växer allt snabbare. Näringslivet i Varberg går bra och antalet invånare fortsätter att öka. Prognoserna pekar på att vi kommer att vara cirka invånare i Varberg år Dessutom kommer befolkningsunderlaget då att se annorlunda ut. Invånarnas förväntningar på kommunen förändras, och därför måste vi följa utvecklingen i vår omvärld och anpassa vår verksamhet efter det. Kompetensförsörjning Den verksamhet vi bedriver idag håller hög kvalitet. Det gör den för att vi varje dag går till jobbet med en hög ambition och gör ett gott arbete för dem vi är till för. För att vi ska kunna fortsätta hålla denna höga kvalitet är vår förmåga till kompetensförsörjning en av de avgörande faktorerna. Kompetens försörjningen sker genom en kontinuerlig utveckling av våra arbetsformer, vårt samarbete och individers kompetens. Den sker också genom att vi aktivt och medvetet arbetar för en god arbetsmiljö, trivsel på arbetsplatsen och rekrytering av nya medarbetare. Vi har hittills lyckats väl med detta men vi behöver bli ännu bättre på det i framtiden. Konkurrensen om kompetent personal ökar och rörligheten på arbetsmarknaden växer. Verksamhetsutveckling med stöd av ny teknik I vår verksamhetsutveckling behöver vi också ta hjälp av den nya tekniken. Vi har idag flera goda exempel på detta i vår verksamhet. Bland annat används trygghetskameror, golvsensorer, nyckelfria lås och röststyrda funktioner för att effektivisera arbetet på olika arbetsplatser i kommunen. Vi utvecklar också fler och fler e-tjänster för att öka servicen och tillgängligheten för våra kommuninvånare. Genom tekniken förbättrar vi ytterligare de tjänster som vi svarar för, samtidigt som det ger oss möjlighet att låta våra medarbetare fokusera på arbetsuppgifter där de mänskliga mötena och utförandena är viktiga. Samarbete För att utveckla vår verksamhet och vår leverans till kommuninvånarna behöver vi också utveckla vårt samarbete inom organisationen. Vår organisation består av förvaltningar och bolag, avdelningar och enheter. Det är ett bra sätt att samla kompetens men också att tydliggöra ansvar och befogenheter. När det gäller att möta framtidens utmaningar och att lösa komplexa uppgifter krävs dessutom ett gott samarbete över våra organisatoriska gränser. Vår samarbetsförmåga ställs på prov bland annat när vi prioriterar och fokuserar på det som är viktigast och mest brådskande för stunden. Vi har under 2018 genomfört flera aktiviteter för att internt stärka samverkan i organisationen. Ett exempel är att alla chefer i både förvaltningar och bolag samlats i ett gemensamt arbete med vår vision. Ett annat är att vi utvecklat stadsbyggnadsprocessen med stärkta ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN nätverk och ökade samarbeten över förvaltningsoch bolagsgränser. Resultaten har varit mycket positiva och vi kommer därför fortsatt att utveckla dessa arbetssätt. Visionen I allt vårt arbete har vi vår vision som ledstjärna. Det är vi som tillsammans gör Varberg till Väst kustens kreativa mittpunkt. Vi gör det med ledorden ny tänkande, framåtanda, kunskap och mod. Vårt förhållningssätt ska präglas av hållbarhet och del aktighet. Det är så vi bidrar till Varbergs fram gångar och fortsatta utveckling. Carl Bartler Kommundirektör 7

19 INLEDNING I riktning mot visionen Det har gått sju år sedan Varberg fick sin vision att vara Västkustens kreativa mittpunkt. Visionen ska vara en ledstjärna för arbetet inom alla förvaltningar och bolag. Den finns till för att inspirera medarbetare, invånare, företagare och föreningar till att vara med och påverka Varbergs utveckling och bidra till en kreativ miljö. Visionen är tillåtande och uppmuntrar oss att våga. Här finns också grunden för kommunens strategiska mål områden men även för de mål som varje verksamhet formulerar utifrån sitt uppdrag. Det är viktigt att visionen får lov att vara en central del i varje medarbetares vardagliga arbete. Många nya chefer och medarbetare har börjat i kommunen sedan visionen klubbades av politikerna Oavsett om man är ny eller har funnits i organisationen länge, ska man veta vad visionen innebär och arbeta med den. Ska detta uppnås måste vi samverka över organisationens gränser. För att säkerställa att Varberg har en vision som känns levande och aktuell inleddes under 2018 ett arbete med att återbesöka visionen. Inledningsvis har cheferna involverats, men arbetet ska långsiktigt inkludera alla medarbetare. Hyllade insatser För femte året i rad uppmärksammades medarbetare som uträttat fina insatser i visionens anda, genom att bjudas in till en gemensam lunch med tillfälle för mingel och samtal. Som tidigare år delades priser ut till Årets kreativa medarbetare och Årets värd skapare samt för första gången Årets jämställare. Vinnarna presenteras närmare på nästa sida. Chefer återbesöker visionen Arbetsprocessen startade med att samla alla chefer i kommunen för att samtala om visionens innehåll, innebörd och påverkan på hur och i vilken riktning visionen används i våra olika verksamheter. Gruppen träffades vid tre tillfällen för att i grupper om 15 personer samtala över de organisatoriska gränserna. Frågorna som diskuterades utgick från bestämda teman och arbetades fram under samtalens gång. Vid den första träffen stod visionens nuläge i centrum. Är visionen känd och synlig på arbets platsen och i hur stor utsträckning är visionen implementerad i arbetet idag? Under den andra träffen fick cheferna fundera över vilka förändringar som hade varit önskvärda i deras olika verksamheter. Beroende på var i organisationen man befinner sig ser förutsättningarna att genomföra förändringar olika ut. Syftet var att få tänka helt fritt, bortom eventuella regler och principer som sätter stopp. Det tredje tillfället ägnades åt att konkretisera idéer och tankar som fötts under de två första träffarna. Metoden resulterade i många kreativa och intressanta förslag på aktiviteter som på olika sätt skulle kunna bidra till att Varberg är Västkustens kreativa mittpunkt. Dessa lämnades därefter över till kommunens politiska ledning. Vägen framåt Det är viktigt att alla i organisationen är med och lever visionen varje dag. Nästa steg blir därför att engagera medarbetarna i arbetet. Processen kommer att fortsätta under Jenny Bergsten och Niklas Gustafsson på Kustbageriet. Foto: Hidvi Group. Årets kreativa företagare På den årliga Varbergsgalan i oktober delade kommunen för sjunde året i rad ut priset Årets kreativa företagare till någon som i visionens anda uppvisat särskild kreativitet. Vinnaren 2018, vars kreativitet jäser blev Kustbageriet, hantverksbageriet i Varbergs hamn. Ur juryns motivering: Hantverkskunnandet är omvittnat erkänt, och de kryddar sitt utbud med intressanta crossover-samarbeten, populär kursverksamhet och lekfulla evenemang i och utanför sina lokaler. Entre prenörernas satsning på att förvandla en gammal fiskfabrik till en omtyckt mötesplats har fallit synnerligen väl ut, och har skapat ett attraktivt varumärke. Kustbageriet har satt Varberg på kartan!

20 VISION 2025 INLEDNING Varberg ska bli Västkustens kreativa mittpunkt För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Verksamhetsidé Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Förhållningssätt Hållbarhet: Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Delaktighet: Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke. NYTT På bilden syns Roger Johansson, Fredrik Karlsson, Thomas Carlsson, Karin Pettersson, Kim Nilson, Göran Frankeståhl och Jan-Inge Svensson. Årets kreativa medarbetare Årets jämställare Gruppen belysning, Varberg Energi: Fredrik Karlsson, Göran Frankeståhl, Jan-Inge Svensson, Roger Johansson och Tomas Carlson Kim Nilson, Tvååkers ungdomsgård Juryns motivering: Gruppen belysning har i sitt uppdrag hittat vägar till nya arbetssätt. Deras idéer har bidragit till miljövinster och förbättrad cirkulär ekonomi, med minskad material användning och tidsbesparing i arbetsmoment. Juryns motivering: Kim Nilson har skapat möjligheter för flickor att växa genom ungdoms producerad verksamhet som tidigare dominerats av pojkar. Andelen flickor på ungdomsgårdarna har ökat och engagemanget för att förändra pojkars attityder har bidragit till en samsyn hos de unga. Årets värdskapare Karin Pettersson, Varbergs stadsbibliotek Juryns motivering: Karin Pettersson bemöter alla med oförtröttlig energi och hjälpsamhet. Hon försöker genom samarbete hitta lösningar, tar sig tid att lyssna på alla och är vänlig även då tiden är knapp. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 9

21 INLEDNING Varberg växer och utvecklas Årets superkommun Åkturen Invigning fästningsbadet Varberg växer Varberg har bättre förutsättningar än tidigare att växa jämnt och balanserat. Kommunen arbetar aktivt med markförvärv i strategiska lägen och med stora utbyggnadsprojekt i stadens närhet. I översiktsplaner läggs också grunden för utveckling av våra service orter i Norra kustområdet och i inlandet. Bebyggelse planering och satsningar på infrastruktur samspelar med varandra. En stor del av bostadsförsörjningspotentialen ligger i omvandlingsprojekt som Västerport, som möjliggörs av dubbelspårsutbyggnad av Västkust banan i tunnel, och förtätning i stadsområdet. Allt detta ska ske utan att äventyra de värden som Varbergs kommun gjort sig kända för. Kommunen ska vara fortsatt attraktiv, underlätta för fler att ta del av det fantastiska utbud som finns och samtidigt fortsätta att utvecklas vidare. Närheten till Göteborg innebär också att vi idag och i framtiden bidrar till hela Västsveriges tillväxt och utveckling. Mellan två storstadsregioner Sett till befolkningsmängd är Varbergs kommun en av de snabbast växande kommunerna i landet. Att vi ligger i en attraktiv del av Sverige, i ett växande Halland, skapar goda förutsättningar för en hög tillväxt. När Västkustbanan och Västlänken får högre kapacitet förbättras dessutom pendlings möjligheterna. Vår utmaning ligger i att vara fortsatt attraktiva också för nya företag, så att vi behåller 10 Barnfestivalen Bumerangen förskola vårt mångfacetterade näringsliv och utvecklas som en plats där människor inte bara vill bo, utan också arbeta och starta företag. Kommunens kvaliteter, näringslivets utveckling och ökad tillgång till högre utbildning och utbildad arbetskraft, kommer att vara viktiga för att nå den målsättningen. På det här uppslaget presenteras ett urval av projekt och händelser som är fina exempel på hur Varberg växer och utvecklas. Varberg Direkt Den 1 februari 2018 slogs portarna upp till Varberg direkt för första gången! Precis som alla andra kommuner i Halland fick Varbergs kommun ett kontaktcenter, en plats dit invånare, företagare och besökare kan höra av sig med frågor, stora som små. 25 % av alla som ringer får svar direkt av en kommunvägledare. Åkturen 1 maj invigdes en ny busslinje som knyter ihop Varbergs innerstad med Grimetons Radiostation och Åkulla bokskogar. Bussen som tog med sina resenärer till populära smultronställen på den halländska lands bygden blev en succé och kommer tillbaka våren Fästningsbadet Under sommaren stod det helt nya fästningsbadet klart. Mötesplatsen med soldäck, badbrygga och hopptorn var välbesökt ända in på hösten.

22 INLEDNING Ungdomsgård i Bua Invigning brunnsparken Foto: Martin Rimby Silon i hamnen rivs för att ge plats åt Västerport. Varberg i omvärlden Projektet som blev till efter en kreativ idé från en engagerad kommuninvånare. Under hösten hölls en serie inspirationsföreläsningar och kreativa samtal om hållbar utveckling. Tankar och idéer som fötts under samtalen kommer att sammanställas och an vändas som underlag och inspiration till kommande satsningar på näringslivs- och destinationskontoret. Innehållet berör områden som kan kopplas både till destinations-, näringslivs- och samhällsutveckling. Invigning Brunnsparken Kvarteret Kilen Hänt i stadsutvecklingsprojektet Under året har förberedande arbete inför byggstart av Varbergstunneln påbörjats. Bland annat har nya vattenledningar dragits på Magasinsgatan, ett nytt modernt signalställverk för järnvägstrafik har install erats och en ny tillfällig bussterminal har upplåtits i kvarteret mitt emot tågstationen. För Varbergs nya stadsdel Västerport har flera milstolpar uppnåtts. Bland annat har fullmäktige godkänt planprogrammet för projektet och processen inför den kommande markanvisningstävlingen har startat. Projektet genomförde dessutom sin tredje medborgardialog, den här gången med barn mellan 7 och 11 år som fick workshoppa om hur det inre stråket i Västerport ska se ut. Även arbetet med flytten av industrihamnen Farehamnen går framåt och planering av den nya hamndelen pågår. Invigning av kvarteret Kilen Härligt kreativa stubbhus och holkar pryder nu södra infarten till centrala stan. På plats finns också ett större hotell, där insekter kan hitta en fristad. Det är klass 6 på Hagaskolan som målat och dekorerat insektshusen som deltagare på Arbetscentrum byggt. Vi är Årets superkommun! Fina skolresultat, en välutbildad befolkning och en attraktiv arbetsmarknad är de främsta orsakerna till att Varberg fick den fina titeln Årets superkommun 2018 i kategorin Småstäder och landsbygdskommu ner av tidningen Dagens Samhälle. och för femte året i rad Bäst att bo Varberg rankas högst av alla svenska kommuner i kategorin Landsbygd när nyhetsmagasinet Fokus publicerar sin årliga lista. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN Äntligen har Brunnsparken omvandlats till en skön mötesplats och en levande del av stadskärnan. Parken invigdes i juli med Varbergstraditionen att dricka brunn och med budskapet att alla har rätt till vatten. Knutte Westers konstverk Vattenbärare avtäcktes med konstnären på plats. Ny förskola Kommunen har under året öppnat en ny förskola. Bumerangen ligger på Brunnsberg, granne med Brunnsbergsskogen, och har på sina två våningar plats för 120 barn. BU, ny-gammal ungdomsgård i Bua Ungdomsgården i Bua återinvigdes i början på hösten efter att ha genomgått omfattande renoveringar. Bland annat har planlösningen öppnats upp och den stora salen har fått en scen med ny ljudanläggning och scenljus. Dessutom har studion för filmredigering och musikproduktion ljudisolerats professionellt. Barnfestivalen I september hölls en färgglad och lekfull festival för kommunens yngre medborgare. Programmet för barnfestivalen stod kommunen för tillsammans med flera fristående lokala och regionala arrangörer. Det bjöds på aktiviteter som bland annat sjöjungfrufest, disco, agility, parkour, ponnyridning och cirkuslek runtom i hela kommunen. Ny återvinningscentral I november öppnade den nya återvinningscentralen på Holmagärde i Varberg. Rivning av simhallen Under hösten startades rivningsarbetet med Håstens simhall som byggdes i början av 1980-talet. På samma plats har bygget av en ny simhall redan startat. Det blir kommunens enskilt största investering hittills och den kommer stå färdig sommaren

23 INLEDNING Omvärldsanalys Under 2018 har svensk ekonomi präglats av högkonjunktur. Enligt många bedömare närmar vi oss nu slutet på den starka tillväxt som lett till en flerårig högkonjunktur. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) skriver i sin senaste ekonomirapport att man bedömer att toppen på högkonjunkturen nu har passerat, även om arbets marknaden fortsatt är stark. Ekonomin har drivits av en stark internationell tillväxt som tillsammans med en försvagad krona påverkat svensk exportsektor positivt. Det kraftigt ökande bostadsbyggandet har också varit en stark injektion i den svenska ekonomin. Tecknen är många på att en försvagning av ekonomin är i antågande. Den globala tillväxten håller på att växla ned till ett långsammare tempo, och byggandet har gått in i en betydligt långsammare fas. SKL räknar därför med att BNP kommer att öka med 1,0 procent 2019 och 1,2 procent Sveriges kommuner har haft en lång period av starka skatteintäkter och skälet till detta är inte bara återhämtningen efter finanskrisen i sig. Syssel sättningen har ökat snabbare än under tidigare konjunkturuppgångar. Både arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad är uppe i de högsta nivåerna sedan före 1990-talskrisen. Detta har haft en positiv inverkan på skatteintäkterna. Situationen för Riksbanken är idag helt annorlunda än den vi hade för några år sedan. Inflationen i Sverige har sedan en tid kommit upp på nivåer i linje med målet om 2 procent och har de senaste 24 månaderna i genomsnitt varit just 2,0 procent. En annan viktig omständighet är de åtstramningar som några andra centralbanker lanserat, exempelvis i Norge och Stor britannien, som också höjt sina respektive styrräntor. Detta är viktiga steg för ett högre ränteläge hos angelägna handelspartners till Sverige. Efter mycket om och men höjde även den svenska riksbanken i december månad styrräntan. Det är första gången på över sju år, från historiskt låga minus 0,5 procent till minus 0,25 procent. Denna justering gjorde riksbanken för att man sett tecken på att konjunkturen är på gång att försämras. Riks bankens sex beslutsfattare var däremot inte till 100 procent enhälliga till detta beslut vilket visar på osäkerheten i den ekonomiska utvecklingen. Höstens oklara parlamentariska läge har inneburit en otydlighet för landets kommuner och regioner. För Varbergs kommun har detta dock inte resulterat i några tydliga effekter för 2018 års verksamhet. Däremot har läget påverkat planeringen inför Investeringar och offentlig konsumtion har varit en viktig del i svensk tillväxt Kommunerna och landstingen/regionerna har ett omfattande välfärdsuppdrag, med ansvar för bland annat förskola, skola, omsorg, vård och kollektiv trafik. 12 Därutöver äger Sveriges kommuner och landsting/ regioner cirka bolag som är engagerade i bland annat bostads-, fastighets- och energi försörjning, transporter, kultur, utbildning och turism. Kombinationen av ett fortsatt omfattande renoverings behov av de bostäder och fastigheter som byggdes under rekordåren och en kraftig befolkningstillväxt som kräver fler verksamhets lokaler och utbyggd infrastruktur, driver upp investeringsv olymerna i kommunsektorn. SKL och Kommuninvest har gjort samman ställningar av investeringsnivåer och låneskulden i kommunerna och landstingen/regionerna fram till och med 2017, vilket redovisas i nedanstående samanställning. Kommunala investeringar fortsätter att öka Kommunkoncernernas sammantagna investerings volym har ökat under en längre tid, från 78 mdkr år 2008 till 131 mdkr år 2017 i löpande priser (69 procent). År 2017 ökade investeringarna med 13 procent jämfört med året innan. Det är större städer som står för de största investeringarna per invånare, men landsbygdskommunernas investeringar ökar mest jämfört med året innan. De kommunala bolagen svarar för lite drygt hälften av kommunernas investeringar. Troligen kommer investeringsnivån att fortsätta att öka under de kommande åren, om än i lägre takt. Den fortsatt höga investeringsnivån beror bland annat på att många bostäder och verksamhets fastigheter byggdes under och 1970-talen och att dessa nu behöver renoveras eller ersättas. Investeringar i landets kommuner, kommun-och landstingskoncerner Mdkr Kommuner Kommunala Bolag Landstingen/Regionerna & deras Bolag I I I I I I II I I I 17 18(P) 19(P) Av kommunkoncernernas investeringar 2017 avsåg 56 procent bostäder och fastigheter. Infra struktur investeringar i gator, vägar, parker, reningsverk och vatten- och avloppsledningar, hamnar och flygplatser utgjorde 30 procent av de samlade investeringarna medan investeringarna i fjärr värme- och el produktion i de kommunalt ägda energibolagen stod för 9 procent.

24 INLEDNING liksom låneskulden Vid utgången av 2017 uppgick sektorns totala låneskuld till 601,1 mdkr, en ökning med 24,0 mdkr eller 4,2 procent jämfört med året innan. Den genom snittliga låneskulden per invånare uppgick 2017 till kr per invånare, kr mer än Sedan 2010 har låneskulden i absoluta tal ökat med drygt 200 mdkr, vilket motsvarar en årlig ökningstakt på i genomsnitt 6 procent. Kommunernas låneskuld för 2018 är inte färdigställd, men Kommun invest uppskattar en ökning med 6 procent. Låneskuld i landets kommun- och landstingskoncerner Mdkr Kommunkoncerner Landstingskoncerner Starkt demografiskt tryck Sveriges befolkning växer rekordsnabbt och kommunerna har fått känna på det demografiska trycket. Hittills främst från barn och unga, vilket syns bland annat genom omfattande investeringar i förskolor och skolor. Den stora gruppen människor som föddes strax efter andra världskriget är nu 73 år eller yngre och det är först om några år som de kommer att ha mer omfattande behov av äldreomsorg. Kommande år ligger det demografiska trycket kvar på en hög nivå. Om kostnaderna ökar i takt med demografin fram till år 2022 skulle kommunerna behöva genomföra åtgärder så som nya arbetssätt och arbetsmetoder, motsvarande 31 mdkr, utan höjda statsbidrag. Om inte kommunerna tillskjuts mer statsbidrag kommer den demografiska ut vecklingen att ställa stora krav på effektiviseringar och om dis poneringar i den kommunala verksamheten. Problemet med kostnadsökningar som följd av den demografiska ökningen är att antalet personer i yrkesverksam ålder ökar väsentligt långsammare än den totala befolkningen. I genomsnitt är ökningen av denna grupp cirka 0,6 procent per år fram till Den utveckling vi ser framför oss innebär därför ett dramatiskt skifte i förutsättningarna för att finansiera ökade behov av välfärdstjänster. Hur ser bilden ut i Varbergs kommun? Med en befolkningsprognos som pekar på invånare under 2030-talet kommer det att behöva göras stora investeringar i Varbergs kommun, bland annat inom infrastruktur, skolfastigheter, äldre boenden och bostadsbyggande. Samtidigt som till växten är positiv och oerhört viktig för kommunens utveckling, innebär en kraftig befolkningsökning och en demografisk förändring stora krav på en utökad kommunal service och fler medarbetare i kommunens verksamhet. Som framgår av föregående diagram har Varbergs kommun en större demografisk utmaning än genomsnittet av landets kommuner. Det näst nedersta diagrammet visar på fortsatt höga investeringsnivåer för kommunen de närmaste åren, räknat utifrån nuvarande ekonomiska förutsättningar för grundekonomi, finansiella mål och skattesats med mera. Dessutom kommer investeringar utöver dessa nivåer troligen att krävas sett till Varbergs starka tillväxt. Även om de finansiella målen uppnås kommer den höga investeringsnivån att förändra kommunens skuldsättning. Under de kommande fem åren kommer skuldnivån troligtvis att öka från 350 mnkr (2018) till mnkr. För bolagen går en trolig ökning för motsvarande period från mnkr till mnkr. För kommunkoncernen Varberg har investeringsnivån inte ökat i samma omfattning som riket fram till år 2017 men vi ser nu en ökning som kommer att fortsätta i än högre grad. Kommun koncernens investeringsnivå är i grunden en hög nivå jämfört med riket. Kommunkoncernens låneskuld för 2018 har ökat med 13 procent och låneskulden per invånare uppgår till kronor. Kommunkoncernens investeringsnivå Mnkr Förändring 5 år Riket Förändring 5 år Varberg Mnkr Förändring 10 år Riket Förändring 10 år Varberg ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN Lån Kommun Lån Bolag år II år år 2020 Kommunkoncernens låneskuld år Inv. Bolag Befolkningsförändring 5 och 10 år framåt Inv. Kommun år

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Frida Eriksson arbetar på samhälls utvecklingskontoret som samhällsplanerare. Tillsammans med sina kollegor tar hon fram planer och strategier för utveckling av kommunens orter och stadsdelar. 14

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målredovisning Målområde 1 Kommunfullmäktige har med utgångspunkt i Vision 2025 beslutat om fyra strategiska målområden som ska vara vägledande för all verksamhet i kommunen under perioden Till målområdena hör även prioriterade mål. Dessutom har kommunfullmäktige angett tre prioriterade inriktningar för det målstyrda arbetet. De strategiska målområdena är omfattande och avstämningen av de prioriterade målen är ett sätt att åskådliggöra hur arbetet går. Allt som händer inom de olika målområdena kan inte tas upp i årsredovisningen, men en beskrivning ges av flera aktiviteter och satsningar som har genomförts och/eller påbörjats under perioden för att bidra till uppfyllelse av målen. STRATEGISKA MÅLOMRÅDEN OCH PRIORITERADE MÅL 1. Miljö och klimat Prioriterat mål: Förenkla för människor så att fler gör det som är bättre för miljön. 2. Bostäder Prioriterat mål: Fler bostäder med olika upplåtelseformer ska byggas i hela kommunen. 3. Utbildning och arbete Prioriterat mål: Inspirera och stödja så att fler elever uppnår godkända betyg efter såväl grundskola som gymnasieskola. Ett gott företagsklimat där fler uppmuntras till företagande. 4. Hälsa och social sammanhållning Prioriterat mål: Bättre hälsa genom att inspirera till ett aktivt liv. Delaktigheten i samhället ska öka. PRIORITERADE INRIKTNINGAR 1. Valfrihet och kvalitetskonkurrens 2. Attraktiv arbetsgivare 3. God ekonomisk hushållning Miljö och klimat Bakgrund Klimatförändringar och miljöproblem hör till vår tids stora globala utmaningar. Lokalt är det en utmaning att förhålla sig till de förändringar som redan har skett eller snart kan förväntas vara en realitet. Beskrivning av periodens arbete Systematiskt arbete för en bättre miljö De kommunala bolagen arbetar med miljölednings system och har som målsättning att bli diplomerade senast år Kultur- och fritidsnämnden har under 2018 beslutat att ytterligare miljödiplomera två verk samheter. Varbergs Fastighets AB har under perioden gjort ett arbete med bland annat intressedialoger som ska ligga till grund för bolagets hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Varbergs Bostad AB har under hösten 2018 gått med i Allmännyttans klimat initiativ, där målet är att de allmännyttiga bostads företagen ska vara fossilfria senast år 2030 och att energianvändningen ska minska med 30 procent. Under perioden har ett första steg i implementerings arbetet av Varbergs kommuns hållbarhetsmål påbörjats. Bland annat har en kart läggning gjorts av det arbete som bedrivs och vilken del av organisationen som bidrar med vilken pusselbit i arbetet mot målen. Syftet med arbetet är att varje för valtning och bolag ska ha en tydlig bild av sitt bidrag till kommunens hållbarhetsmål samt förutsättningar för att bedriva ett fokuserat hållbarhets arbete. Hållbar samhällsplanering För att säkerställa att alla detaljplaner är grundade på en helhetssyn där även hållbarhet vägs in, arbetar byggnadsnämnden med att ta fram en checklista som ska ligga till grund för handläggning av planbeskeds ansökningar. Arbete med fördjupade översiktsplaner för fyra serviceorter pågår, där en hållbar planering är utgångspunkten. Ett flertal förtätningsprojekt pågår i staden och i några serviceorter. En av fördelarna med förtätning är att det bidrar till att redan investerade resurser kan utnyttjas effektivt. Ett stadsbyggnads program för Varberg har startats upp som ett följd uppdrag till förtätningsstrategin med riktlinjer för stadens utveckling. Programmet ska ge förutsättningar för att Varbergs stad utvecklas utifrån ett helhetstänk. Resurseffektivt och hållbart byggande Inom området för byggnation och byggvaror pågår ett arbete i kommunen med fokus på hållbara bygg material. Arbetet omfattar en påbörjad träbyggnads strategi samt att byggmaterial ska granskas, registreras och utvärderas utifrån en digital loggbok ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 15

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE under hela byggnadens livslängd. Sammantaget ger detta byggnader med medvetna materialval. Varbergs Bostads AB har utarbetat ett miljöprogram för att säkerställa att miljöambitioner förverkligas i bolagets byggprojekt. Inför utvecklingen av Västerport har ett hållbarhetsprogram tagits fram som ska användas i såväl planering- och byggskedet som i förvaltnings skedet. Programmet kommer även att användas som vägledning för framtida aktörer i området. Ett stort miljöprojekt inom kommunen är saneringen av kvarteret Renen, vilket kommer att möjliggöra ny användning av området. Beteendeförändringar och satsningar inom hållbara transporter Varbergs kommun är medlem i Fossilfritt Sverige en plattform för dialog och samverkan med målet att göra Sverige fritt från fossila bränslen. Kommunen har även antagit utmaningen om att senast år 2030 endast utföra och köpa fossilfria inrikestransporter. Varbergs kommun ligger bra till med att ställa om till en fossil fri fordonsflotta. Idag är 80 procent av alla kommunens fordon fossilfria. Under året har mycket arbete kring trafik skett inom ramen för stadsutvecklings projektet vilket har skapat viss försening av andra projekt inom utveckling av cykelvägnät och kollektivtrafikåtgärder. Den övergripande trenden är att resandet med både stads- och regionbussar ökar. Under senare år har dock även resor med bil ökat längs de flesta av Varbergs trafikleder. Resor med cykel är relativt konstant. Förnybar energi och energieffektivisering Varbergs kommunkoncern har en av Sveriges största solcellsparker (Solsidan) och säljer sedan länge enbart förnyelsebar el under varumärket ViVa. Inom området för energi har arbete med förbättringar i fjärrvärme näten samt satsningar på ny drift av biogas gjorts un der perioden. Det pågår även ett arbete för ytterligare vindkraft samt marknadsföring av solcells paket och ladd infrastruktur. Genom att uppföra Solsidan har Varberg Energi AB starkt bidragit till och inspirerat andra att satsa på solparker. Varberg Energi har beslutat att prioritera målet att bli fossilfria till Medvetenhet gällande energieffektivisering bedöms fortsatt hög runt om i kommunkoncernen och här pågår ett aktivt arbete såsom värme konvertering till fjärrvärme samt utbyte av gammal armatur/ belysning till LED. Arbetet med en belysnings strategi är under framtagande. Hållbar resursanvändning och giftfria kretslopp Ambitionen är att Varberg ska vara ett uthålligt samhälle där resursanvändning sker med minsta möjliga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. En ny avfallsplan för kommunen är antagen och planen utgör en viktig del i arbetet med att stimulera återvinning och återbruk samt vidta åtgärder för minskat matsvinn och ökad sopsortering. Den nya återvinningscentralen Holmagärde har tagits i bruk där det även finns möjlighet att lämna in material för återbruk. 16 Ett nystartat Vinnova-projekt har påbörjats inom kommunen i syfte att skapa förutsättningar för en cirkulär ekonomi. Projektets målsättning är att höja kunskapsnivån om cirkulär ekonomi hos kommunens medborgare och näringsliv, samt utreda förutsättningar för att etablera en regional arena för en cirkulär omställning. Varberg Event AB har under hösten genomfört ett hållbart event och kommer från och med årsskiftet att arrangera event utefter en checklista för hållbara event. Analys Varbergs kommun har goda resultat inom målområdet och är på rätt väg för att skapa bra f örut sättningar att nå mål inom hållbarhet och inriktningen miljö och klimat. Det är viktigt att kommunen fortsätter att sikta högt och att ett k ontinuerligt förbättringsarbete fortlöper. Starka resultat återfinns bland annat inom energi effektivisering, förnybar energi och i arbetet med att ställa om till en energieffektiv och fossilfri fordonsflotta. För en ökad måluppfyllelse inom målområdet krävs dock särskilda satsningar inom några specifika områden: Klimatsmart mat och ekologiska livsmedel Varbergs kommun är en stor konsument av livsmedel, och via verktyg som upphandling kan kommunen påverka förutsättningar för klimat smart mat och ekologiska livsmedel inom livsmedels sektorn och livsmedelsproduktionen. Målet om 35 procent ekologiska livsmedelsinköp nåddes redan under 2017, då de faktiska inköpen hamnade på 36 procent uppgick andelen till 35 procent. Den något lägre andelen beror på stödinsatser mot svenska djurproducenter efter sommarens torka med ökade inköp och serveringar av svenskt icke ekologiskt kött. Omvärldsbevakning visar att ambitionsnivån inom området behöver höjas. Ett nytt nationellt mål är att 60 procent av den offentliga livsmedels konsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år Hållbar mobilitet en förutsättning i f ramtidens samhälle Genom att främja, planera och utveckla olika transport stråk, främst inom gång, cykel och kollektivtrafik men även inom elektrifiering så kan V arbergs kommun skapa förutsättningar för en hållbar mobilitet. En viktig förutsättning för hållbar mobilitet är minskat bilanvändande. Då kommunen växer och fler flyttar hit är det viktigt att inte biltrafiken ökar i samma takt som a ntalet invånare. Pågående teknikutveckling förändrar såväl användarbeteende som affärs modeller och ökad samverkan mellan olika transportsystem. Här finns stora möjlighet till utveckling. Minska förekomsten av gifter Ett aktivt arbete för giftfria miljöer är väsentligt både ur miljö- och hälsoperspektiv. För en fortsatt god måluppfyllelse inom miljö och klimat bör

28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ambitionsnivån höjas för kommunens bidrag till det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Att skapa giftfria miljöer såväl inomhus som utomhus är ett tydligt behov framförallt i miljöer där barn och unga vistas. Ett dedikerat och samordnat arbete med att ta fram en plan inom området för gifter och kemikalier skulle bidra till att stärka målområdet. Skapa förutsättningar för uppföljning och utvärdering För ett systematiskt och koncernövergripande hållbarhetsarbete krävs även fortsatt implementering av kommunens hållbarhetsmål. En koncern gemensam plattform behöver upprättas för att möjliggöra ökad samverkan och delad kunskap samt utvecklad uppföljning och analys av nämnders och bolags hållbarhetsarbete. STRATEGISKT MÅLOMRÅDE 1 Måluppfyllelse Samlad bedömning efter år 3 : Kommer vi att nå målet för perioden? 0 Delvis Prioriterat mål: Förenkla för människor så att fler gör det som är bättre för miljön. Kommentar: Starka resultat som tyder på att Varbergs kommun är på rätt väg finns bland annat inom energieffektivisering, förnybar energi och i arbetet med att ställa om till en energieffektiv och fossilfri fordonsflotta. Här är det viktigt att kommunen fortsätter att sikta högt med ett kontinuerligt förbättringsarbete. Aktivt arbete pågår även inom en rad andra områden och det fortsatta arbetet med implementering av hållbarhetsmålen är en ytterligare förstärkning mot ett systematiskt och koncernövergripande hållbarhetsarbete. Det finns områden där särskilda satsningar kommer att krävas om kommunen ska nå ett fullgott resultat för målperioden: Omvärldsbevakning visar att ambitionsnivån inom klimatsmart mat och ekologiska livsmedelsinköp behöver höjas om kommunen ska fortsätta ligga i framkant och utvecklas i takt med nationell målsättning. Inom området giftfri miljö behövs bland annat stärkt kompetens och ökad samordning inom kommunens organisation. För att säkerställa att kommunens hållbarhetsmål efterlevs i kommunala byggprojekt efterfrågas en starkare viljeriktning i beställningsskedet, där kommunens ambitioner för hållbar utveckling i samband med projektet blir tydligt. Insatser för en hållbar mobilitet kräver ett kontinuerligt arbete på lång sikt. Möjlighet att aktivt driva påverkansprojekt blir ett viktigt verktyg för att främja hållbart resande, bland annat under byggtiden för Varbergstunneln. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 17

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 2 Bostäder Bakgrund Varbergs inneboende attraktivitet och geografiska läge skapar förutsättningar för en god livskvalitet och bidrar till att många vill flytta hit. Varbergs kommun tar ansvar för att hela kommunen ska växa, på ett målmedvetet och planerat sätt och med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i fokus. Befolkningstillväxten i Varberg har varit positiv under flera decennier och ökar i stadig takt. Det är viktigt att kommunens bostadsförsörjning har beredskap för den prognosticerade befolknings tillväxten. Varberg behöver fler bostäder, såväl i staden som på landsbygden. Utbyggnaden i kommunen ska främst ske i staden, serviceorterna och i samhällen längs regionala kollektivtrafikstråk. Den bästa jordbruksmarken ska i största möjliga utsträckning skyddas från exploatering. Kommunen strävar efter att ha en blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter, ägandelägenheter och småhus samt olika boendeformer för äldre. Med en bra blandning ökar förutsättningarna för integration i samhället. Beskrivning av periodens arbete Effektivare processer För att kommunen ska kunna nå hög måluppfyllelse inom målområdet bostäder krävs en god planerings beredskap, det vill säga strategisk beredskap, mark beredskap samt resurs- och organisationsberedskap. Kommunen har under året aktivt arbetat med att fördjupa och förbättra samhällsbyggnadsprocessen, bland annat genom att införa en samhällsbyggardag för de medarbetare inom kommunen som arbetar med samhällsbyggnadsfrågor. Förutsättningarna för samarbete har förbättrats vilket i sin tur bidrar till effektivare processer. Under 2018 har kommunen antagit ett flertal strategier som främjar god planeringsberedskap. Exempel är förtätningsstrategi, markanvisningsplan och utbyggnadsplan som alla tre har tagits fram i samverkan mellan olika förvaltningar. Under året har byggnadsnämnden initierat arbete med ett stadsbyggnads program för Varberg, ett följduppdrag till förtätningsstrategin. För att detaljplaneringen i än högre utsträckning ska kunna bidra till goda helhetslösningar för samhälls planeringen, har en checklista för att säker ställa hållbarhetsperspektiv tagits fram. Plan- och markberedskap Begreppet planberedskap beskriver den beredskap kommunen har i form av byggklara detaljplaner som väntar på att kunna genomföras. Byggnads nämndens har antagit detaljplaner som möjliggör 740 nya bostäder och i efterfrågad detaljplanering visar e xploatörerna intresse för en variation av bostadstyper. Intresset för byggnation är dock större i 18 stadsområdet än längre ut i kommunen, varför målet om ett varierat bostadsutbud i hela kommunen inte nås fullt ut. Kommunen har tagit fram och implementerat en markanvisningsplan för kommunal mark och arbetar aktivt med att förvärva lämplig mark för framtida bostadsbyggande. Planläggning av projekt på kommunal mark pågår i allt högre utsträckning inom kommunen, samtidigt som dialog och samarbete med privata exploatörer pågår för att hitta effektiva och nyskapande lösningar för samhällsbyggande. Strategisk beredskap Under året har fokus varit på att möjliggöra en god framtida utveckling i kommunens serviceorter. Arbete med fördjupade översiktsplaner för service orter i öst pågår under I uppdraget ingår orterna Kungsäter, Veddige, Tvååker och Rolfstorp-Skällinge. För utveckling av mindre orter i kommunen prövas nya arbets- och samarbetsformer i visionens anda, genom ortsutvecklingsstrategier. En ortsutvecklingsstrategi för Hunnestad har antagits, vilken var den första på tur. Arbete med Gödestad pågår. Kommunalt underlag för havs planering har tagits fram och en VA-utbyggnadsplan håller på att ta tas fram. Utbyggnadsplan 2018 antogs under våren och planering av nya stadsdelen Östra Träslöv har inletts. Trafikverket arbetar med en studie av hela stråket Göteborg-Varberg och genomför en funktionsstudie för lokalisering av Värö station. Kommunen deltar aktivt i detta arbete. Byggda bostäder Prognosen för antalet byggda bostäder under 2018 var 303 stycken och utfallet blev 309 stycken. Resultatet är lägre än önskvärt antal färdigställda bostäder men visar samtidigt att processerna kring prognosframställning förbättrats och blivit säkrare. Av de positiva planbesked som hittills meddelats av byggnadsnämnden under året är det flertalet som innehåller förfrågan om bostäder i form av småhus eller flerbostadshus. Spridningen över kommunen är inte så bra som önskat och målet bedöms därmed endast delvis kunna nås. Bostadsbehoven hos de personer som social nämnden har särskilt ansvar för att tillgodose, är svåra att möta då rådande läge på bostadsmarknaden i Varberg märks extra mycket hos den grupp som står långt från bostadsmarknaden. Varbergs Bostad har ett större antal bostäder under planering och projektering under de kommande tre åren, vilka kommer vara ett välbehövligt tillskott för att få mer balans i utbudet av bostäder. Attraktiv livsmiljö För att vara en attraktiv kommun måste det finnas mer än lediga bostäder, det måste också finnas en god livsmiljö som lockar och uppskattas av kommun invånarna, näringslivet och bostadsexploatörerna. Kultur- och fritidsnämnden har drivit och deltagit i både konferenser och workshops för att uppfylla

30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE sitt ansvar för stadsutveckling och konstnärlig gestaltning, och flera gestaltningsuppdrag pågår. Hamn- och gatunämnden initierar projekt för attraktiva miljöer på många sätt, från möblering och ljussättning av offentlig plats till framtagande av nya riktlinjer för kommunens badplatser och lekplatser. Nämnden har också som mål att utveckla och binda samman kommunens gröna stråk så att de i högre grad kan bidra med ekosystemtjänster som rekreation, b iologisk mångfald och social samvaro. Analys Den process som pågår i kommunen för att arbeta med planeringsberedskap samt plan- och mark beredskap kommer att öka det strategiska planeringsansvaret och möjligheten att ta fram detaljplaner på ett effektivt och kvalitetsmedvetet sätt. Då kommunen tidigare saknat arbetssätt kring planeringsberedskap har de gemensamma möjligheterna att initiera och samordna planering varit begränsade. De senaste åren har arbete med planeringsberedskap börjat införas, och det kommer i slutet av prognosperioden att visa sig genom ett större utfall av färdigställda bostäder. Samhällsbyggnadsprocessen är fortsatt resurs k rävande, då kommunen hela tiden arbetar för att hålla en hög planeringsberedskap. Ökad samordning, planering och ständigt förbättrade processer kan minska belastningen på resurserna och ge större utväxling på nedlagt arbete. För att öka med borgarnas nöjdhet fortsätter aktivi teter för förbättrad medborgar dialog och tidiga kommunikations insatser där kommunen berättar om vad som planeras och varför. För att lösa bostadsförsörjningsfrågan för kommunens invånare måste förvaltningar och bolag tillsammans med näringslivet arbeta för att hitta nya lösningar till prisvärda boenden. Att bygga nytt blir oftast dyrare än att nyttja befintligt bostadsbestånd. Nybyggnation kan därför inte ensamt lösa bostads frågan för de som saknar bostad, särskilt inte för de grupper som står långt från bostadsmarknaden. Däremot kan nybyggnation fungera som en indirekt lösning genom att det skapas flyttkedjor där bostäder i det befintliga äldre beståndet frigörs. Detta resonemang gäller även delar av kommunens äldre befolkning där många önskar byta större boende till mindre, vilket kan frigöra bostäder till nya familjer. För att kommunen ska lyckas inom målområdet krävs en tydlig sammankoppling mellan översikts planering, riktlinjer för bostadsförsörjning, infrastruktur planering och en aktiv markpolitik. Alla samhällsbyggande förvaltningar och bolag måste förstå sin del i samhällsbyggnadsprocessen och hur den är länkad till budgetprocessen, för att rätt åtgärder ska kunna sättas in vid rätt tillfällen. Endast med en samsyn mellan nämnder, för valtningar och bolag kommer det att vara möjligt att nå fullmäktiges mål om fler bostäder i hela kommunen. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN STRATEGISKT MÅLOMRÅDE 2 Måluppfyllelse Samlad bedömning efter år 3: Kommer vi att nå målet för perioden? 0 Delvis Prioriterat mål: Fler bostäder med olika upp låtelseformer ska byggas i hela kommunen. Kommentar: År 2018 var målindikatorn att 500 bostäder skulle byggas för att ligga i linje med periodens totala mål och totalt byggdes 309 bostäder under året. Det bedöms finnas balans mellan kommunens bostadsbyggnation och befolkningsökning. Prognos för kommande års färdigställande av bostäder är högre än indikatorn och kommer väga upp för årets målmässigt låga bostadsbyggande. För mål perioden som helhet förväntas målet uppfyllas till stor grad. Socialförvaltningen ser att det kan uppstå merkostnader i samband med att kommunen ordnar bostäder för förvaltningens målgrupper. Bostadsbehoven hos de personer som socialnämnden har särskilt ansvar för, är svåra att möta då bostadsbristen i Varberg märks extra mycket hos den grupp som står långt från bostadsmarknaden. Kommunen sökte och beviljades för tredje året i rad Boverkets statsbidrag för ökat bostads byggande. Kommunens nämnder, förvaltningar och bolag ska utifrån sin verksamhet samarbeta och bidra till en ökad planeringsberedskap och en fördjupning av samarbetet pågår fortlöpande. För att kommunen ska kunna nå det prioriterade målet för hela perioden krävs en god planeringsberedskap, det vill säga strategisk beredskap, markberedskap samt resurs- och organisationsberedskap. Det krävs samtidigt ett aktivt arbete med tydliga mätbara mål hos bolag, nämnder och förvaltningar. 19

31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 3 Utbildning och arbete Bakgrund Kunskap och bildning är nyckeln till framgång och personlig utveckling. Genom att barn, unga och vuxna ges möjlighet till god utbildning, skapas goda förutsättningar till arbete och egen försörjning. Ett gott företagsklimat skapar fler företag och fler arbets tillfällen. Genom arbete och egen försörjning stärks människors självkänsla men även delaktigheten och sammanhållningen i samhället ökar. Detta gäller inte minst de nya varbergare som sökt sig hit från omvärldens oroligare hörn. Beskrivning av periodens arbete Insatser för att lyfta barns och elevers resultat Under målperioden har kommunen fokus på att stärka pedagogers skicklighet för att lyfta barns och elevers resultat. Strategier för att stärka pedagogers skicklighet har utvecklat undervisningspraktiken i alla skolformer. Eleverna i Varbergs kommunala grundskolor och i gym nasiet har till övervägande del en högre måluppfyllelse gentemot riket och liknande kommuner. De övergripande kompetensutvecklingsinsatser som genomförts har haft fokus på bedömarkompetens, utveckling av det kollegiala lärandet, digitalisering, läsutveckling och specialpedagogisk kompetens samt införandet av värdegrundspedagoger på alla skolor. De övergripande insatserna har syftat till att skapa likvärdiga förutsättningar och höja kvaliteten i samtliga verksamheter. För att gå vidare med arbetet och utvecklingen av undervisningspraktiken har fördjupade kompetensutvecklingsinsatser inom nämnda områden skett på enhetsnivå för att möta de behov som framkommit genom dialoger med verksamheterna. Under 2018 har även matematikutvecklingen varit i fokus. I syfte att säkerställa matematikutvecklingen har nationella moduler för likvärdighet utvecklats i samarbete med bland annat Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Nationellt centrum för matematik (NCM). I förskolan har det pedagogiska innehållet utvecklats under mandatperioden. Framförallt har begreppet undervisning synliggjorts alltmer utifrån förändringar i läroplanen för förskolan. Under mandat perioden har det skett en kvalitetshöjning av undervisningspraktiken för att öka barnens möjligheter till lärande. Ett gemensamt utvecklings arbete pågår också mellan barn- och utbildnings förvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen kring skolbiblioteken i syfte att stödja studier och läsförmåga. Exempel på insatser som införts är läxhjälp, biblioteksråd samt bokprat med stöd av skolbibliotekarier. Snabbare väg från studier till yrkesliv Andelen ungdomar som två år efter fullföljd kommunal gymnasieutbildning studerar eller är 20 etablerade på arbetsmarknaden har ökat under mandatperioden. Varberg har både högre resultat än riket och liknande kommuner. Detta bedöms vara ett resultat av att kvaliteten i arbetet har stärkts och att likvärdiga strukturer och innehåll har utvecklats under mandatperioden. Övergångar mellan skolformer och stadier i grund skolan påverkar elevernas måluppfyllelse och är som tidigare beskrivits ett identifierat utvecklingsområde. Utvecklingsarbete genomförs i samtliga lednings nivåer för att skapa kvalitativa övergångar mellan olika skolformer. Fokus är på dialog mellan skol formerna för att säkerställa en tydlig progression för barnet/eleven. Utvärderingar av de särskilda aktiviteter som genom f örts inom ramen för arbetet med skola-arbetsliv visar att eleverna upplever att de lär sig om en bredd av yrken samt funderar och tar ställning till olika utbildnings- och yrkesval i samband med de arbets livsorienterande aktiviteter som erbjuds. Arbete pågår för att kartlägga behoven av en inkubator plattform för unga i kommunen. En inkubator plattform är inte bara en satsning på unga, utan även en satsning för att profilera sig inom kreativa kulturella näringar som idag utgör en av de största branscherna på arbetsmarknaden. De kommunala bolagen bidrar också på ett aktivt sätt i arbetet för att skapa förutsättningar för snabbare väg från studier till yrkesliv. Bland annat genom att erbjuda lärlingsplatser, praktikplatser, delta i programråd och kostnadsfri monterplats till ett antal UF-företag. Förbättrat företagsklimat Under året har fortsatta satsningar gjorts för att förbättra företagsklimatet. Bland annat har en fördjupad dialog med företagen både avseende företagsbesök och mötesplatser utvecklats. Nya insatser under 2018 var seminariedagar för företag som är redo för export, dialogmöten kring offentlig upphandling och bygglovs processen. Seminarier och dialogmöten genomförs i samverkan mellan olika avdelningar i kommunen och externa aktörer. Nytt för 2018 var även BRIC-möten (Byggröra i centrum). Ett dialogforum som startats i syfte att informera och hämta in synpunkter och förslag från verksamheter som är aktiva i centrala delarna av Varberg, företag vars verksamhet kommer att beröras eller påverkas av stadsutvecklingsprojektet. Första mötet samlade många deltagare och det finns ett stort behov av dialog och samordning. I samverkan med närings livet arrangerade kommunen i april en näringslivsdag med gott resultat. TEK kompetens har tillsammans med kommunen startat ett nätverk för tillverkande företag i Varbergs kommun. Syftet är att företagen ska kunna lära av varandra och även skapa nya affärs möjligheter. För att bidra till en positiv utveckling av företags klimatet internt i kommunen har utbildningar i myndighetsutövning och service samt medveten kommunikation anordnats. I september upprepades även den lyckade satsningen på en bemötande

32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE utbildning. I slutet på året beviljades medel från Region Halland till finansiering av en digital utbildning i modulformat, Kundresan, som kommer erbjudas internt för att bidra till ett bättre bemötande. Utbildningsprojektet sker i samverkan med övriga kommuner i Halland. vseende tjänstemännens attityder och service till a företag. Prognosen för målområde Arbete och utbildning är god. Med nuvarande utvecklingstakt bör den totala måluppfyllelsen för målperioden också bli god. Integration av nyanlända och inkludering på arbetsmarknaden Under året har det varit relativt få nyanlända som efter sin tvååriga etablering ansökt om försörjnings stöd. Detta beror till stor del på att socialförvaltningens arbete tillsammans med Arbetsförmedlingen har gett goda resultat. I Varbergs kommun var 65 procent av de som avslutade sin etablering under 2018 självförsörjande. Motsvarande siffra nationellt är ca 30 procent. Analys Elever och föräldrar ska kunna känna tillit till att deras skola håller hög kvalitet och att varje elev har möjlighet att utvecklas och nå samtliga mål som anges i skolans styrdokument. Långsiktiga strategier bidrar till goda skolresultat i Varbergs kommun. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 i Varbergs kommunala grundskolor har ökat under mandatperioden. Gymnasiebehörigheten är på en hög nivå och har ökat från föregående år, men har totalt sett minskat något under mandatperioden. Årskurs 6 har haft en stabil trend under mandatperioden när det gäller andelen som uppnår kunskapskraven i alla ämnen och årskurs 3 har en fortsatt hög mål uppfyllelse i nationella ämnesprov. De nationella programmen på Varbergs kommunala gymnasieskola har en hög och stabil resultat utveckling under mandatperioden. Andelen elever som uppnår examen inom tre år har ökat gentemot föregående läsår och över mandatperioden. Varberg har bättre resultat än riket och följer i stort rikets trender. Mycket tyder på att resultat utvecklingen inom grundskolan och gymnasieskolan är en spegling av att eleverna under större delen av sin skolgång tagit del av satsningar som språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, kollegialt lärande och andra insatser som utvecklat undervisningen. Företagens vilja och förmåga att anställa och bidra till sysselsättning är avgörande för att hålla nere arbetslösheten. I kontakten med kommunen ska den som driver företag mötas av god service och en positiv inställning. Mätningar visar att kommunen fortfarande har en del arbete kvar att göra avseende att förbättra företagsklimatet. Detta visar bland annat den senaste servicemätningen från SKL (2017) där kommunen uppnådde resultatet 66 i Nöjd-kund-index (NKI), vilket visar att kommunen ligger efter både riket och liknande kommuner. Ett område som dalat är bygglovsärenden, där det sämre resultatet till stor del förklaras av långa handläggningstider och att pågående förbättringsarbete ännu inte fått tillräcklig effekt. Svenskt näringslivs företagsklimatmätning för 2018 visar emellertid en positiv trend där Varberg klättrar uppåt på rankingen och får bättre betyg ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN STRATEGISKT MÅLOMRÅDE 3 Måluppfyllelse Samlad bedömning efter år 3: Kommer vi att nå målet för perioden? 0 I hög grad Prioriterat mål: Inspirera och stödja så att fler elever uppnår godkända betyg efter såväl grundskola som gymnasieskola. Ett gott företagsklimat där fler inspireras till företagande. Kommentar: De långsiktiga satsningarna på att stärka pedagogers skicklighet för att lyfta barns och elevers resultat har bidragit till en positiv resultatutveckling i grundskolan och gymnasieskolan. Kommunen har goda skolresultat både sett över tid och jämfört med riket och liknande kommuner. Riktade insatser görs för att förbättra företagsklimatet och bedömningen är att insatserna på sikt kommer leda till förbättringar för företagare. Det är emellertid ännu för tidigt att uttala sig om förbättringsarbetet kommer ge tillräcklig effekt. 21

33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målområde 4 Hälsa och social sammanhållning Bakgrund Att känna trygghet i vardagen och gemenskap och delaktighet i samhället är viktigt för vår trivsel och därmed för vår hälsa. Ohälsa bland unga har ökat i samhället och skillnader i hälsa har ökat mellan olika grupper. Beskrivning av periodens arbete Aktivt elevhälsoarbete och tidiga insatser för barn och unga Statistik över elevers mående i skolan och vårdnads havares upplevelse av sitt barns förskola indikerar överlag positiva resultat. Eleverna i Varbergs kommunala skolor mår i övervägande majoritet bra, trivs och känner sig trygga i skolan. Även inom f örskolan visar uppföljningen på hög trivsel och k valitet, vilket bland annat kopplas till det aktiva barnhälsaarbetet som sker i verksamheterna. Systematik har skapats i barnhälsaarbetet genom kontinuerliga möten om barngruppernas behov av anpassningar i lärmiljö. Utvecklingen har resulterat i tidiga insatser och lärmiljöer som inkluderar fler barn, vilket minskar behovet av stöd och extra anpassningar ur ett långsiktigt perspektiv. Verksam heterna arbetar också framgångsrikt med tidiga insatser till de barn som har behov av särskilt stöd. I Varberg arbetas det aktivt för att möjliggöra tidiga insatser för barn och unga i behov av vård och stöd och för att göra dem delaktiga i de insatser som ges. Ett prioriterat område för att möjliggöra detta är samverkan både mellan verksamheter inom kommunen och med externa aktörer. För att f örhindra och så tidigt som möjligt upptäcka miss bruk hos unga sker samverkan mellan kommunen, polisen och skolan. Under året har det startats drog förebyggande arbetsgrupper som träffas månadsvis utifrån geografiskt område. Det har också under året utvecklats ett nytt arbetssätt kring unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser. Bland annat har ett internt stödteam inrättats som en resurs för handläggare och personal och som kan konsulteras i ärenden kring komplex beteendeproblematik. Utveckling av vården och tryggheten för äldre Socialförvaltningen har under året arbetat för ökad trygghet för äldre, bland annat inom ramen för det nationella initiativet Sätt ljus på natten. Initiativet syftar till att i högre utsträckning tillgodose individuella behov samt öka känslan av trygghet. En handlingsplan har tagits fram och bland annat har åtgärder genomförts för mer flexibel bemanning och tillsyn via ny teknik. Exempelvis har tillsyn nattetid utförts med trygghetskameror, vilket gett positiva resultat i form av bättre sömn för äldre. Bättre natt sömn medför en minskad risk för fall och minskad 22 användning av läkemedel. Förvaltningen har valt att utöka satsningen på trygghetskameror och även trygghetssensorer. Med en sensorkamera som lär sig normalt rörelsemönster kan tillsynen skräddarsys så att den blir mer individanpassad. Antalet äldre ökar och i takt med det även antalet personer med demens. Inom denna grupp finns varierande behov som kräver flexibla lösningar och insatser. Aktivt arbete pågår för att utveckla demens vården, bland annat genom specifika resursteam, utbildningsinsatser och utveckling av anhörigstöd anpassat till målgruppen. Socialnämnden beslutade under året att det särskilda boende som ska inrättas i Träslövs trädgårdsstad ska anpassas för personer med specifika behov relaterade till demenssjukdom. Boendet för väntas stå klart och ska fungera som nav för kommunens kunskap och kompetens gällande vård och omsorg för personer med demens. Aktivt arbete pågår också för att utveckla vård kedjor och skapa en sammanhållen och kvalitativ vård för olika målgrupper. Samverkan med Region Halland är ett viktigt område och bland annat har det inrättats ett gemensamt öppenvårdsteam inom missbruk och beroende i syfte att kunna möta personer med samsjuklighet och behov av samordnade insatser. Utveckling av förebyggande och preventiva insatser Ett sätt att arbeta för att motverka isolering och möjliggöra social samvaro är att erbjuda olika mötes platser. Ett exempel på en mötesplats som utvecklats under året är Medaljongen, som riktar sig till personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Utveckling av förebyggande insatser sker också för att motverka våld i nära relationer. Social förvaltningen har under året arbetat med att bygga upp kompetens inom området genom utbildning och erfarenhetsutbyte samt tagit fram arbetsmetoder för att uppmärksamma våld i nära relationer. Insatser för att stärka delaktigheten och den sociala sammanhållningen Att kommunen växer och förtätas gör att behovet av grönytor, mötesplatser och rekreations områden förväntas öka kommande år. Som en del i utvecklings arbetet pågår arbete med att ta fram en plan för hur strategin för grönområden ska f örverkligas. Handlingsplaner har också tagits fram avseende badplatser och lekplatser. Under året har flera projekt färdigställts som bidrar till att utveckla fler mötesplatser där rörelse, samvaro och integration främjas, exempelvis nya fästningsbadet, tillgänglighets anpassad brygga vid barnens bad strand och ungdomshäng i Rolfstorp. Att känna gemenskap och delaktighet i samhället är viktigt för både trivsel och hälsa. En rad insatser genomförs för att stimulera och ge möjlighet till fysisk aktivitet och kulturupplevelser. Arbetet sker medvetet för att skapa inkludering och för att nå grupper som riskerar att hamna utanför. Det kan emellertid konstateras att förekomsten av barn och unga som är fysiskt aktiva minskar i Varberg,

34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under året anlade Varbergs kommun sin femte konstgräsplan. Planen är belägen på Håstens idrottsplats och är tillverkad av återvinningsbart material. vilket är en utveckling i fel riktning. Riktade insatser genomförs till grupper som av olika anledningar behöver stöd för att hitta fritidssysselsättningar. Kommunens verksamheter jobbar på olika sätt för att skapa ökad delaktighet för kommunens målgrupper och för utökat medskapande i de tjänster och den verksamhet som erbjuds. Bland annat genom rådsgrupper, digitala mötesplatser, dialog och utvärdering. Ökad inkludering Det sker aktiv samverkan mellan kommunens verksamheter och med andra aktörer för att utveckla stödet till nyanlända i deras etablering i samhället. Arbete kring långsiktig inkludering prioriteras och samtliga verksamheter i kommunen deltar i det systematiska arbetet kring den nya inkluderings strategin. Under året har alla nyanlända erbjudits boende i kommunens genomgångsbostäder i avvaktan på att de själva finner bostad. Gemensam kundservice Den 1 februari öppnades en kommungemensam kundservice upp Varberg direkt. Under året registrerades ca ärenden i kundservice, varav 25 procent löstes i första kontakten. Tillgängligheten bedöms vara god med få tappade samtal och korta kötider. Inrättandet av en kommungemensam kund service har även inneburit en ökad överblick över möjliga förbättringsområden i servicen till kommun invånarna. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN Analys Varberg ska vara en bra kommun för människor i olika åldrar och människor med olika bakgrund. Hälsa och social sammanhållning ska vara ett prioriterat område i alla kommunens verksamheter. Långsiktiga strategier och målinriktat arbete har lett till goda resultat avseende detta, även om skillnader kan ses mellan olika åldrar och grupper till exempel kvinnor och män. Uppföljningen visar att det bedrivs arbete för att motverka ungas ohälsa och för att erbjuda vård och omsorg med god kvalitet till olika målgrupper. Ett aktivt arbete pågår också för att utveckla en kulturoch fritidsverksamhet som stärker både den fysiska och den psykiska hälsan samt skapar möjligheter till social inkludering. Stadsplaneringen sker hållbart där även gröna och levande ytor ingår, liksom fortsatta satsningar på att utveckla mötesplatser. Sammantaget visar detta på att aktiva insatser bedrivs inom mål området och att kommunens samtliga verksamheter deltar utifrån sina respektive grunduppdrag. Det faktum att andelen barn och unga som är fysiskt aktiva minskar är ett utvecklingsområde för kommunen framåt även om aktiva insatser redan pågår för att möta trenden. Varberg ska vara en bra plats att leva på och tillgänglig för alla människor. Målet är att alla medborgare ska kunna ta del av samhällets totala utbud. De satsningar som gjorts med att inrätta en kommungemensam kundservice har bidragit till att stärka och förbättra servicen till invånarna. 23

35 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inom olika verksamheter pågår aktivt arbete för att stärka kommuninvånarnas och brukarnas möjligheter till inflytande och delaktighet i både utformningen av verksamheten och det individuella stöd som ges. Utvärderingar och brukar undersökningar inom olika verksamheter visar sammantaget på positiva resultat och att kommuninvånarna generellt är nöjda med kommunens verksamhet och det stöd som ges. Brukarundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? visar emellertid att andelen äldre som är nöjda/mycket nöjda med särskilt boende minskar och ligger lägre än genomsnittet i riket (81 procent). Socialförvaltningen arbetar aktivt för att öka nöjdheten och har under året inlett flera insatser. Prognosen för målområde Hälsa och social samman hållning är god. Med nuvarande utvecklings takt bör den totala måluppfyllelsen för målperioden också bli god. STRATEGISKT MÅLOMRÅDE 4 Måluppfyllelse Samlad bedömning efter år 3: Kommer vi att nå målet för perioden? I hög grad Prioriterat mål: Bättre hälsa genom att inspirera till ett aktivt liv. Delaktigheten i samhället ska öka. Kommentar: Långsiktiga strategier och målinriktat arbete har lett till goda resultat avseende hälsa och social sammanhållning i kommunen. Även om skillnader kan ses mellan olika åldrar och grupper till exempel kvinnor och män. Sammantaget visar uppföljningen på att aktiva insatser bedrivs inom målområdet och att kommunens samtliga verksamheter deltar utifrån sina respektive grunduppdrag. Kommunen arbetar för att stärka kommun invånarnas och brukarnas möjligheter till inflytande och delaktighet i både utformningen av verksamheten och det individuella stöd som ges. Utvärderingar och brukarundersökningar inom olika verksamheter visar sammantaget på positiva resultat och att kommuninvånarna generellt är nöjda med kommunens verksamhet och det stöd som ges. Prioriterad inriktning 1 Valfrihet och kvalitetskonkurrens Bakgrund Fristående och kommunala utförare ska ha likvärdiga förutsättningar för att kunna driva sin verksamhet. Kommunens roll blir att underlätta kundvalen, skapa rättvisa och konkurrensneutrala ersättningssystem samt kvalitetsgranska verksamheterna och göra infor mationen om skillnaderna lättillgänglig för medborgarna. Möjlighet till valfrihet Barn och elever i Varbergs kommun har inom skola och barnomsorg stora möjligheter att välja mellan olika verksamhetsformer och huvudmän. Det finns både fristående och kommunala alternativ, såväl för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem som för grundskola och gymnasieskola. För att underlätta kundvalen informerar kommunen om val av förskola och skola och vad det innebär. Andel elever i fristående grundskola, procent. Andel grundskoleelever folkbokförda i Varbergs kommun som gick i en fristående grundskola ,8 6,0 Inom socialförvaltningen finns etablerade arbetssätt för att möjliggöra valfrihet och kvalitetskonkurrens. Kontinuerligt pågår arbete med att utreda vilka verk samheter som kan konkurrensutsättas. Socialnämnden har avtal med externa utförare inom bland annat hemtjänst, särskilt boende, sysselsättning psykiatri, familjerådgivning, matdistribution, trygghetslarm samt bostad med särskild service (LSS). Inom särskilt boende är fördelningen mellan externt utförd verksamhet (36 procent) och verksamhet i kommunal regi (64 procent), oförändrad jämfört med föregående år. Här finns idag två upphandlade externa utförare som driver fyra särskilda boenden. Även inom hemtjänsten är fördelningen i princip oförändrad jämfört med Andelen kunder som 2018 valde hem tjänst i kommunal regi var 68 procent och andelen som valde extern utförare var 32 procent. Inom hemtjänsten fanns vid årsskiftet nio kundvalsföretag, vilket är en minskning med en utförare jämfört med föregående år. Fördelning mellan egenregi och externa utförare i särskilt boende och hemtjänst, Varbergs kommun 2018 Egen regi,% Extern utförare, % Särskilt boende Hemtjänst Ytterligare ett exempel på en verksamhet som synliggör valmöjligheter är Aktiv senior. Verk samheten möjliggör 24

36 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE samlad information om mötesplatser och aktiviteter för seniorer i hela kommunen. För att säkerställa ett bra utbud sker utvecklingen av verksamheten i dialog med seniorerna. Kommunen stödjer på olika sätt nya och etablerade föreningar i arbetet med att bedriva verksamhet. Ju fler föreningar som bedriver verksamhet vid sidan av kommunens utbud, desto fler valmöjligheter finns det för kommuninvånarna att ta del av. Även inom kommunens interna serviceorganisation pågår konkurrensutsättning av delar av verk samheten. Den 1 september 2018 övertog ISS Facility Services driften av Södertulls kök. Underlätta kundval För att invånarna ska känna till vad som kan förväntas av respektive verksamhet oavsett utförare arbetar socialförvaltningen med kvalitets deklarationer. För att underlätta invånarnas informations inhämtning och möjliggöra jämförelser erbjuds en jämförelsetjänst. Under 2018 gjordes totalt 519 besök till jämförelse tjänsten, vilket är en ökning med 68 besök jämfört med föregående år. Av besöken gällde 378 besök (ca 73 procent) jämförelser inom hemtjänst och 141 besök (ca 27 procent) jämförelser inom särskilt boende. I Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? uppger drygt 80 procent av Varbergs äldre att de fått välja utförare av hemtjänst, jämfört med 57 procent i riket. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2018? Varberg % Riket % Andel äldre som upplevt att de fått välja utförare av hemtjänst Andel äldre som anser att de fick plats på önskat äldreboende Likvärdiga förutsättningar för fristående och kommunala Inom social omsorg finns en gemensam uppföljnings modell för verksamhetskvalitet i syfte att säkerställa att alla de utförare som medborgarna har att välja bland levererar en god kvalitet. Den gemensamma uppföljnings modellen syftar också till att ge samtliga utförare likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Under våren 2018 har en särskild webbplats skapats för externa utförare inom social omsorg i syfte att underlätta för dem att samlat kunna ta del av riktlinjer, rutiner och nyheter. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan genomförs regelbunden dialog med rektorer från fristående skolor och gymnasieskolor för att informera sig om likvärdiga förutsättningar och drift av verksamhet. Utifrån skollagen och bidrag på lika villkor säkerställs att ersättningsnivåerna till fristående och interkommunala huvudmän är rättvisa och konkurrensneutrala. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN Prioriterad inriktning 2 Kommunen som attraktiv arbetsgivare Bakgrund Under året har kommunen åter tilldelats en rad fina utmärkelser, tack vare den gedigna kvalitet som våra verksamheter uppvisar. För att lyckas med våra uppdrag är kommunens medarbetare den främsta framgångsfaktorn. Medarbetarnas kompetens, engagemang och bemötande är avgörande för den höga kvaliteten. Därför fokuseras en rad insatser på att skapa rätt förutsättningar för gott arbete och god arbetsmiljö på våra arbetsplatser. Insatser för att stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare Sedan en lång tid tillbaka kan medarbetare ansöka om utökad sysselsättningsgrad och från och med 2018 även minskad arbetstid. Kommunens löne översyn 2018 avslutades först under senhösten, då lärarförbundens avtalsrörelse drog ut på tiden. Osakliga löneskillnader har identifierats och justeringar har genomförts. Tack vare en god grundekonomi och politiska prioriteringar har det varit möjligt att fördela ut mer lönemedel än r iksgenomsnittet. Aktiv personal- och kompetensförsörjning Många av kommunens verksamheter har märkt av en tuffare konkurrens när nya medarbetare ska rekryteras. För att trygga personalförsörjningen har förvaltningarna på olika sätt arbetat med att effektivisera rekryteringsprocessen. Bland annat har arbete skett med att målgruppsanpassa annonsering av nya tjänster, samarbete med gymnasieskolor och högskolor, erbjuda trainee- och praktikplatser och delta på en mängd olika yrkesmässor. Andra typer av kompetensförsörjningsinsatser har varit dubbel bemanning vid pensionsavgångar-, och genom f örandet av ledarskapsprogrammet Morgondagens ledare, för att möta behovet av framtida chefer. Inom socialförvaltningen finns ett exempel på en lyckad vidareutbildningsinsats där 38 vårdbiträden har haft möjlighet att vidareutbilda sig till undersköterskor. Tid och kostnader för examinationer, webbinarier och kurslitteratur har arbetsgivaren stått för. Ett annat exempel finns inom hamn- och gatuförvaltningen där rekrytering av nya medarbetare skett genom jobbskuggning, studentmedarbetare och lärlingar. För att tydliggöra rekryteringsbehovet inom kommunens största yrkesgrupper har kommunen upphandlat en personalframskrivningsmodell. Den ger en god bild av kommande rekryteringsbehov där personalomsättning, pensionsavgångar och befolknings utveckling vägs samman. Kommun styrelsen har även framgångsrikt samordnat rekry teringen av sex förvaltningschefer under året. 25

37 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Utveckling av en effektiv och ändamålsenlig organisation För att uppnå en effektiv organisation krävs att verksamheterna fortsätter att utvecklas med stöd av digital teknik. Flera verksamheter har prövat auto matiserade eller digitaliserade lösningar, till exempel vid schemaläggning. Införandet av appbaserad hantering av friskvårdsbidraget och utvecklandet av fler e-tjänster är andra exempel på hur verksamhetsutveckling har skett med stöd av ny teknik. Ett bra medarbetarsamtal är nyckeln till att säkerställa att varje medarbetare har den kompetens som krävs för sitt uppdrag, och en plan för sin individuella kompetensutveckling. För att stödja detta har en ny samtalsguide och utvecklingsplan tagits fram, vilken stadsbyggnadskontoret har prövat med gott resultat. Andra verksamhetsspe cifika kompetens utvecklingsinsatser i form av f öreläsningar, u tbildningar, och studiebesök har varit viktiga inslag i alla verksamheter. Insatser för att motverka kränkande särbehandling Under 2017 antog kommunen en riktlinje och handlings plan för kränkande särbehandling, mobbning och trakasserier. Utbildningsinsatser har genomförts riktade till både chefer och medarbetare under Ett arbete har genomförts för att ta fram ett centralt stöd kring aktiva åtgärder för att identifiera risker för diskriminering. Barn- och utbildnings förvaltningens jämställdhetsbokslut är ett bra exempel på hur strukturerat arbete kan ske med dessa frågor. Insatser för att stärka cheferna i deras roll som ledare Flera förvaltningar har sett över styrningen av sina verksamheter. I flera fall har stödet till chefer stärkts för att renodla chefs- och ledarskapsrollen. Inom några verksamheter har det anställts fler chefer för att minska antal medarbetare per chef. Detta har bland annat skett genom att skapa nya enheter eller tillsätta biträdande chefer. Ett exempel är barn- och utbildningsförvaltningen där ökat stöd och biträdande chefsfunktioner ska leda till att förskolechefernas och rektorernas pedagogiska ledarskap renodlas. Varbergs kommun har ett gemensamt chefs program under första anställningsåret som ny chef. Under 2018 deltog 50 chefer i detta program. Utöver detta arrangeras med jämna mellanrum chefsforum och -frukostar för alla chefer inom kommun koncernen. Mer än 90 procent av alla chefer har deltagit i dessa chefsforum. Utöver de kommungemensamma chefsinsatserna har flera av förvaltningarna genomfört chefsutvecklingsinsatser i egen regi. Kultur- och fritidsförvaltningen har under året haft ett förvaltningsspecifikt program riktat till sina chefer och ledningsgrupper. 26 Insatser för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Eftersom förvaltningarnas uppdrag ser olika ut, varierar det vilken typ av insatser som är passande för att öka hälsan och minska sjukfrånvaron. Inom serviceförvaltningen har framgångsrikt arbete skett med tidigare och tätare uppföljningar vid korttids frånvaro. Andra åtgärder i kommunen har innefattat allt från att undvika smitta i förskolan till att hitta nya tekniska lösningar för att underlätta den fysiska arbetsmiljön inom vård och omsorg. Det har även gjorts arbeten kring att hitta bättre förutsättningar för chefer att upptäcka signaler på ohälsosam arbets belastning bland sina medarbetare, och att utveckla modeller för hälsofrämjande arbetsmiljö. En viktig kommungemensam resurs är Kommun hälsan som under året har levererat såväl främjande som förebyggande och rehabiliterande tjänster. De personalvårdsronder som Kommunhälsan gör tillsammans med chefer har varit ett viktigt stöd i verksamheten. Gemensamt för alla verksamheter är att arbets miljöarbetet ska bedrivas systematiskt. Under hösten gjordes en kommungemensam uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultatet visade på både styrkor och utvecklingsområden när det gäller hur arbetsmiljön undersöks, riskbedöms, åtgärdas och följs upp. Uppföljningen har hanterats och samverkats centralt, och i respektive förvaltning.

38 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Prioriterad inriktning 3 God ekonomisk hushållning Kommunallagen anger att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket innebär att de ska sköta sin ekonomi på ett a nsvarsfullt sätt. Vad ska kommunen göra? För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Slutsats God ekonomisk hushållning innebär att de finansiella målen ska uppnås, men även att verksamheterna ska följa beslutade övergripande mål och riktlinjer enligt årets budget. Ett bokslut som följer de ekonomiska planerna men där verksamheterna inte arbetar i linje med beslutade mål, och därmed inte bidrar till måluppfyllelsen, är inte god ekonomisk hushållning. Varbergs kommun har en god ekonomisk hushållning vad gäller såväl ekonomi som verksamhet. De finansiella målen uppnås och rapporteringen från målarbetet inom nämnder och bolag ger en indikation om god måluppfyllelse för kommunens verksamhet för målperioden Även kommun koncernens bolag har en god ekonomi och en väl fungerande verksamhet vilket förstärker bilden av god ekonomisk hushållning. Arbetet med god ekonomisk hushållning i Varbergs kommun Verksamhetens mål och riktlinjer Varbergs kommun har utifrån visionen valt att arbeta med fyra strategiska målområden och tre prioriterade inriktningar, vilket har beskrivits på de föregående sidorna i målredovisningen. Nämnder och bolag bryter ner kommun fullmäktiges fyra strategiska målområden till egna verksamhetsmål som ska bidra till kommunens samlade måluppfyllelse för målperioden Hur arbetet i verksamheterna har gått under året redovisas under respektive målområdesrubrik. Sammantaget ger rapporteringen från nämnder och bolag goda indikationer på att verksamhetsdelen av god ekonomisk hushållning är uppfylld för Finansiella mål Kommunfullmäktige har också fastställt två över gripande finansiella mål för verksamheten : Årets resultat ska i genomsnitt uppgå till minst 120 mnkr per år för perioden (år 2017 minst 100 mnkr). Årets soliditet ska i genomsnitt uppgå till minst 59 procent per år för perioden , exklusive pensionsåtaganden och internbankslån till kommunens bolag. Målen är antagna för att styra den ekonomiska planeringen utifrån de stora investeringsbehov som finns fram till år Syftet med styrningen är att bibehålla en god ekonomisk hushållning. Båda målen ska ses över tidsperioden med utgångspunkten att det angivna genomsnittliga resultatet för perioden ska uppnås. Detta betyder att resultatet kan ligga över målet vissa år och under målet andra år. Resultatet för 2018 blev 115 mnkr, 5 mnkr sämre än det långsiktiga målet men 6,5 mnkr bättre än budget Detta innebär att förutsättningarna att uppnå det finansiella målet för de kommande årens planering har förbättrats i förhållande till då budget 2018 antogs. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 27

39 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väsentliga personalförhållanden En växande resurs för en växande kommun Varbergs kommun är den största arbetsgivaren i Varberg. Kommunens verksamheter tillgodoser invånarnas behov av service genom hela livet, och många av uppdragen är personaltäta. Under 2018 har kommunens personalstyrka ökat med 90 medarbetare jämfört med föregående år. Omräknat i årsarbetare på heltid motsvarar ökningen 93 tjänster. Kommunens medarbetare har producerat fler timmar under 2018 jämfört med Ökningen förklaras framförallt av den växande personal styrkan, men även andelen timavlönad tid och uttag av övertidstimmar har ökat något under året. Personalkostnaderna har stått för drygt hälften av verksamheternas kostnader. I takt med att personalstyrkan har vuxit har personalkostnaderna ökat med cirka 127 mnkr jämfört med Ökningen inkluderar såväl löner för arbetad tid som sjuklön, arbetsgivaravgifter och kostnader för pensioner. Producerad tid och kostnad Producerad tid, tusen timmar Personalkostnad, mnkr kronor Personalstyrkans sammansättning De allra flesta av kommunens medarbetare är tillsvidareanställda med månadslön. Andelen av den totala personalstyrkan som är tillsvidareanställd har ökat under året med 0,5 procentenheter till 89 procent. Stora delar av kommunens verksamheter är klart kvinnodominerade, även om andelen män har ökat något för varje år de senaste åren. Medelåldern bland medarbetarna sjunker för varje år. Sedan 2014 har medelåldern minskat med 1,3 år. Den fortsatta minskningen under 2018 beror framförallt på att andelen medarbetare under 30 år har ökat. Antal anställda ,7 81,3 18,5 81,5 18,3 81,7 Total sysselsättning tillsvidareanställda omräknad till heltid Genomsnittsålder, tillsvidareanställda 46,3 46,4 46,6 Genomsnittlig pensionsålder 64,5 64,4 64,3 Antal tillsvidareanställda därav män, % därav kvinnor, % Tidsbegränsad anställning med månadslön därav män, % därav kvinnor, % , , ,7 73,0 74,5 78,3 Rekryteringar, personalrörlighet och pensioner Kommunen har under året genomfört 869 interna och externa rekryteringar. Socialförvaltningen till sammans med barn- och utbildningsförvaltningen står för kommunens till antalet största rekryteringar (tillsammans drygt 700 internt eller externt ny anställda). I relation till förvaltningarnas storlekar har stadsbyggnadskontoret utökat sin personalstyrka mest under året jämfört med Det största rekryteringsbehovet förklaras av personalrörlighet, det vill säga att medarbetare byter tjänst inom kommunen (intern rörlighet) eller helt lämnar kommunen (extern rörlighet). Den externa rörligheten (exklusive pensionsavgångar) under 2018 var 10 procent, vilket kan jämföras med 8 procent under 2017 och 9 procent under Personalrörligheten är lägre än genomsnittet för Sveriges kommuner. Under 2018 har 130 medarbetare gått i pension, jämfört med 110 medarbetare 2017 och 141 med arbetare Den genomsnittliga pensions åldern har ökat något under året. Under åren 2019 till 2023 fyller 559 medarbetare 65 år. Personalpolitiska mål Bättre resultat i medarbetarundersökningen Under hösten genomfördes en kommungemensam medarbetarundersökning. Sammanfattningsvis var resultatet mer positivt än den föregående under sökningen som gjordes Medarbetarna har uppgett en hög trivsel, hög upplevd meningsfullhet och en generellt hög nöjdhet. Inom miljö- och hälso skyddsförvaltningen var resultatet särskilt högt, med en tydlig positiv utveckling i hur medarbetarna upplever sin arbetssituation inklusive trivsel och arbetsmiljö. När det kommer till de områden som anses ha störst förbättringspotential återfinns arbetsmiljö, ledarskap och kompetensutveckling. Här finns även förbättringspotential kring förståelse för vad som styr lönesättningen, chefernas arbetsmiljö, samt kränkande särbehandling, mobbning och trakasserier. Samtliga verksamheter har under slutet av 2018 inlett arbetet med att formulera konkreta handlingsplaner. Handlingsplanerna ska vara färdiga under våren Timavlönad tid utgör liten del av verksamheten Varberg är en av de kommuner i Sverige som har absolut lägst andel timavlönad tid. Under 2018 ökade andelen timavlönad tid något. Andelen var dock fortsatt på en jämförelsevis mycket låg nivå. Sysselsättningsgraden har ökat Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för samtliga tillsvidareanställda har i likhet med föregående år fortsatt att öka. De medarbetare som har önskat ändrad sysselsättningsgrad har fått möjlighet till detta under året.

40 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Andelen tillsvidareanställda som har en heltids anställning har ökat, både bland kvinnor och män. Genomsnittlig sysselsättningsgrad samtliga tillsvidareanställda, % Kvinnor ,2 93,9 93,6 Män 97,1 96,6 96,4 Totalt 94,7 94,4 94, ,4 72,9 71,5 Män 91,2 89,6 89,8 Totalt 77, ,9 Andel heltid tillsvidareanställda, % Kvinnor Frisknärvaron har minskat Andelen medarbetare som under året inte har haft någon registrerad sjukfrånvaro har minskat något. Det innebär att den totala sjukfrånvaron har omfattat en större del av personalstyrkan jämfört med Den totala sjukfrånvaron har ökat Den totala sjukfrånvaron har ökat under 2018 jämfört med 2017, från 6,4 procent till 6,8 procent. Omräknat till årsarbetare motsvarade den totala sjukfrånvaron under 2018 nästan 290 årsarbetare. Den korta sjukfrånvaron, upp till 14 dagars frånvaro, har ökat inom alla grupper. Korttidssjukfrånvaro är åter vanligast bland medarbetare som är yngre än 30 år. Den del av sjukfrånvaron som är längre än 60 dagar har minskat under Mellan 2013 och 2015 ökade andelen från cirka 30 till 40 procent av all sjukfrånvaro. Den uppåtgående trenden vände under 2016 och långtidssjukfrånvaron sjönk till 38,2 procent. Under 2018 har andelen långtidssjukfrånvaro fortsatt minska till 37,4 procent. Det är framförallt i yngre och äldre åldrar som långtidssjukfrånvaron har minskat. I åldrarna 30 till 49 år har andelen istället ökat. Jämfört med andra kommuner är dock andelen långtidssjukfrånvaro relativt låg. Sjukfrånvarotrenden varierar i olika förvaltningar Utvecklingen av, och vad som påverkar sjukfrånvaro är komplext. Det finns ett antal olika faktorer som kan tänkas påverka sjukfrånvaron. Under året har stödet för att följa den interna sjukfrånvarons rörelser förfinats, vilket är en av förutsättningarna i det viktiga arbetet att se och följa trender inom området. Sjukfrånvaron inom förvaltningarna varierade under 2018 från 3,2 procent (stadsbyggnadskontoret) till 8,2 procent (socialförvaltningen). Skillnaderna mellan förvaltningarnas sjukfrånvaro kan till stora delar förklaras av karaktären på arbetet, till exempel i vilken utsträckning medarbetare arbetar människo nära. Olika nivåer kan även förklaras av skillnader i verksamheterna avseende personalens ålder, ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN samman sättning, hur verksamheten är organiserad och leds, och vilka förutsättningar medarbetare upplever sig ha för att utföra förväntat arbete. Ytterligare viktiga aspekter som påverkar nivån på sjukfrånvaron, är i vilken omfattning arbetsplatsen aktivt arbetar för att förebygga sjukfrånvaro, och förkorta sjukfrånvaro genom effektiv rehabilitering. Två förvaltningar har avvikit positivt från trenden med ökande sjukfrånvaro. Inom både service förvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen har sjukfrånvaron minskat jämfört med Övriga förvaltningars sjukfrånvaro har ökat. Ökad sjukfrånvaro - trend i samhället? Enligt Försäkringskassans sätt att mäta har sjuk frånvaron nationellt minskat under 2017 och första halvåret Under hösten finns tecken på att minsk ningen har stannat av, och att sjukfrånvaron på sina håll har börjat öka igen. Den ökande sjukfrånvaron är därmed sannolikt inte isolerad till Varbergs kommun som arbetsgivare, utan snarare en del i en större trend. Andel sjukfrånvaro av tillgänglig tid, %* Kön/åldersgrupp ,5 7,3 7,5 Kvinnor 29 år eller yngre år 7,7 6,8 6, år 6,8 6,4 6, år 7,7 7,3 7, år 7,6 7,4 8,3 Totalt kvinnor 7,4 7,0 7,2 29 år eller yngre 4,6 3,7 4, år 4,5 4,4 3, år 3,6 3,1 3,6 Män år 5,6 5,8 7, år 5,0 5,0 4,9 Totalt män 4,6 4,4 4,8 6,5 7,0 6,3 6,3 6,7 6, år 6,1 5,8 6, år 7,3 7,0 7, år 7,0 6,8 7,4 Totalt 6,8 6,4 6,7 Samtliga anställda 29 år eller yngre år * Ny beräkning av sjukfrånvaro: På grund av intern f elaktig beräkning av lärares totala tillgängliga arbetstid har sjuk frånvarostatistiken rättats bakåt i tiden i denna års redovisning. Jämförelsesiffrorna för 2016 och 2017 stämmer därför inte med de sjukfrånvarosiffror som anges i årsredovisningarna för 2016 och

41 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Investeringar kommunkoncernen, mnkr Modell för finansiell analys Investeringar mnkr För att beskriva och analysera kommunens eko nomiska läge används en modell som är framtagen av Kommunforskning i Väst (Kfi) vid Göteborgs universitet. Den bygger på fyra finansiella aspekter: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Modellen omfattar en genomgång av kontroll över den finansiella utvecklingen, av lång- respektive kortsiktig betalningsberedskap och betalnings kapacitet samt av riskförhållande. Målsättningen är att med modellens hjälp kunna identifiera eventuella finansiella problem och klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. Varje perspektiv inleds med en översiktlig analys av hela kommunkoncernens (kommunen och dess bolag) finansiella ställning för att sedan mer djup gående analysera kommunen. Resultat Kommunkoncernen 2018 års resultat för kommunkoncernen uppgår till 238 mnkr vilket är ett mycket bra resultat. Det goda resultatet beror framförallt på kommunen och Varbergs Bostads höga resultat vilket till stor del beror på realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar års koncernresultat är även en följd av goda resultat för bolagen, Varberg Energi AB samt Hallands Hamnar Varberg AB. Bolagen beskrivs mer utförligt i årsredovisningens avsnitt för verksamhets berättelser. Nedanstående resultat är efter genomförda koncerninterna elimineringar. Resultat Kommunkoncernen 238,0 216,0 86,0 Varbergs kommun 115,5 188,2 89,8-5,5 Varbergs Stadshus AB -6,4-5,8 Varberg Energi AB 58,6 48,2-30,7 Varbergs Bostads AB 122,2 26,1 37,1 Varbergs Fastighets AB 16,6 15,2 12,5 Hallands Hamnar Varberg AB 14,4 8,2 5,0 Varberg Event AB -8,7-6,8-3,0 Varberg Vatten AB -3,6 0,0 0,0 Investeringarna uppgick till totalt mnkr vilket är en högre nivå än 2017 och Investeringsnivån kommer att öka ytterligare under perioden fram till Den sammanvägda bilden av resultatet för kommunkoncernen är en välmående koncern som har förbättrat sin ekonomiska styrka för att klara av de framtida utmaningarna. Samtliga bolag har en verksamhet som efterlever ägardirektiven I --- VARBERGS KOMMUN VSAB VEAB VBAB VFAB HHVAB VARBERG EVENT AB VAV AB Kommunen För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige fastställt två finansiella mål: Årets resultat ska i genomsnitt uppgå till minst 120 mnkr per år för perioden (år 2017 minst 100 mnkr). Årets soliditet ska i genomsnitt uppgå till minst 59 procent per år för perioden , exklusive pensionsåtaganden och internbankslån till kommunens bolag. FINANSIELLA MÅL Måluppfyllelse Finansiellt mål 1: Årets resultat ska i genomsnitt uppgå till minst 120 mnkr per år för perioden (år 2017 minst Ja, helt 100 mnkr). Avstämning: Resultatet för 2018 uppgår till 115,5 mnkr och beaktat 2017 års resultat och planerat resultat för kommer målet att uppnås. Finansiellt mål 2: Årets soliditet ska i genomsnitt uppgå till minst 59 procent per år, exklusive pensionsåtaganden och Ja, helt intern bankslån till kommunens bolag ( ). Avstämning: Soliditetsmåttet för 2018 uppgår till 62,3 % och beaktat 2017 års resultat och planerad soliditetsnivå för kommer målet att uppnås. Både resultat och soliditetsmått för åren 2017 till 2018 underlättar det framtida arbetet med att anpassa resultat och investeringar till en nivå som är i samklang med de finansiella målen.

42 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella nyckeltal Förändring av nettokostnader, % Förändring av skatter och statsbidrag, % Årets resultat, mnkr Årets resultats andel av skatter och generella statsbidrag, % Soliditet, % ,7 4,0 6,8 4,9 5,6 6,3 4,5 3,6 4,3 3,3 115,5 188,2 89,8 68,0 97,7 3,5 6,0 3,0 2,4 3,6 37,5 40,0 41,3 42,5 43,2 23,6 24,0 23,1 22,3 21,3 Soliditet exklusive skulder avseende kommunala bolag, % 62,3 66,1 68,5 69,8 70,6 Egenfinansiering av årets investeringar, % 54,0 68,1 51,0 55,0 67,0 Solidetet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner, % Årets resultat Kommunens resultat 2018 blev 115,5 mnkr, vilket är 6,5 mnkr bättre än budgeterad nivå. Även om resultatet understiger det finansiella målet 120 mnkr så har ändå kommunens ekonomiska förutsättningar förbättrats i förhållande till den av kommun fullmäktige senast antagna långtidsbudgeten. Nämnderna visar ett mycket marginellt underskott mot budget med 2,5 mnkr liksom skatteintäkterna som enbart ligger 4 mnkr lägre än budgeterad nivå. De finansiella nettointäkterna uppgår till 21 mnkr vilket är 14 mnkr bättre än budget och denna avvikelse hänger samman med ökad utdelning från Kommuninvest samt högre borgensavgifter från kommunkoncernens bolag. Sammanfattningsvis finns det en mycket god samklang mellan 2018 års budget och 2018 års resultat. Även om resultaten för 2018 liksom 2017 avviker positivt från såväl finansiellt mål som budget, är det viktigt att beakta att kommunens planerade investeringsnivå framöver kommer att kräva resultat på i genomsnitt minst 120 mnkr per år vilket ställer krav på en aktiv ekonomisk planering och styrning. Skatte- och nettokostnadsutveckling Kommunens nettokostnadsandel visar hur stor del av skatteintäkterna och den kommunalekonomiska utjämningen som går åt till att täcka olika typer av löpande kostnader i verksamheten. Nettot av intäkterna och kostnaderna 2018 visar att 97,1 % av skatteintäkterna togs i anspråk. Det är en förbättring jämfört med föregående års nettokostnadsandel som var 99,3 %. Det är viktigt att i denna jämförelse beakta att 2017 års nettokostnadsandel är belastad med en tillfällig kostnad i form av avsättning till deponier med 67 mnkr, utan denna avsättning hade nettokostnadsandelen varit 97,2 %. Beaktat detta är 2017 och 2018 likvärdiga. Skatteintäkterna ökade under året med 4,0 % och nettokostnaderna ökade med 1,7 %. Det är alltid, ur ett ekonomiskt perspektiven, positiv om nettokostnadsutvecklingen är lägre än ökningen av skatteintäkterna eftersom en kostnadsökning som är högre än intäktsökningen urholkar ekonomin på sikt. Även detta mått har påverkats av den nämnda ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN avsättningen till deponier som gjordes Även 2018 års förändrade hantering av reinvesteringar har inneburit att en jämförelse försvåras mellan åren. Om dessa jämförelsestörande faktorer undantas så var nettokostandsökningen mellan 2017 och 2018 varit 6,2 %, vilket visar en ökningstakt som är större än skatteintäktsökningen, vilket inte är långsiktigt hållbart. Personalkostnaderna stod för 57 % av årets samtliga driftskostnader och utgjorde en stor del av årets nettokostnadsökning. Totalt uppgick personal kostnaderna till mnkr, vilket innebär en ökning med 5,5 % jämfört med föregående år. Detta förklaras framför allt av att avtalsrörelsen för 2018 blev cirka 2,9 procent samt att antalet årsanställda i kommunen har ökat med 1,8 %. Kommunalskatten är låg i Varberg jämfört med andra kommuner. Detta är en resurs utifrån ett finansiellt perspektiv eftersom det innebär möjlig heter att förstärka ekonomin, vilket är svårare i en kommun med högre skatt. Kommunalskatt, % Varbergs kommun 20,33 20,33 20,33 Hallands kommuner, vägt 20,96 20,96 20,80 Rikets kommuner, vägt 20,70 20,75 20,75 Årets investeringar Den samlade investeringsvolymen för 2018 uppgick till 497 mnkr. Av den beviljade årsbudgeten på 754 mnkr (inklusive ombudgetering från 2017) har endast 66 % använts. Den låga nivån beror dels på tidsförskjutna investeringsprojekt, nytt budgetbeslut avseende Håstens simhall och dels på högkonjunkturen i bygg- och anläggningsbranschen, vilket bland annat har medfört få eller inga anbud. Med utgångspunkt i att årets resultat når upp till de finansiella målen ligger 2018 års investerings volym på en långsiktigt hållbar nivå. I ett långsiktigt perspektiv är det av stor vikt att taket för investerings nivån är cirka 500 mnkr så länge 31

43 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE driftresultatet följer det finansiella resultatmålet för perioden , plus 120 mnkr, i genomsnitt per år. Om den genomsnittliga investeringsnivån stiger över 500 mnkr får det till följd att det fi nansiella resultatmålet måste höjas. Ett annat viktigt mått vid analys av investerings nivåer är skattefinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad på 100 % innebär att kommunen har skattefinansierat samtliga investeringar som är genomförda under året och att kommunens långsiktiga handlingsutrymme därmed förstärks. Nettoinvestering Mnkr I I II I I I I Bu dg 18 et 2 Pl 019 an 20 2 Pl an Pl an 1 20 Pl 2 an II Avskrivningsmedlen ingår i den del som har skatte finansierat investeringarna och bidrar därmed tillsammans med årets resultat till att skapa ett investeringsutrymme. Förhållandet mellan investerings nivån och avskrivnings-/resultatnivån ger en indikation på om investeringsnivån ökar kommunens skuldsättning i den grad att det indirekt minskar utrymmet för driftskostnader i v erksamheten. Skattefinansierad del av kommunens investeringar 2018 Investeringsnivå, mnkr Skattefinansierad del av investeringarna, % Kommunkoncernen En viktig parameter för att avläsa koncernens långsiktiga kapacitet är att se på utvecklingen av soliditeten. Soliditeten påverkas av en förändrad balansomslutning samt hur resultatet utvecklas över tiden. Koncernens soliditet har försämrats marginellt och uppgår till 36 %. Denna försämring beror framförallt på en hög investeringsnivå för Varbergs kommun och Varbergs Bostad AB. Det är av stor vikt att de olika bolagen som ingår i kommunkoncernen har en soliditet som följer ägar direktiven. I annat fall riskerar kommunen såsom ägare att få tillskjuta medel om bolagen får finansiella svårigheter. Den sammanvägda bilden av kapaciteten för kommun koncernen är att den har en god nivå. I och med att investeringsnivåer samt ägardirektiv hanteras aktivt av moderbolag samt kommunfullmäktige sker en löpande uppsikt av bolagen. Soliditet % Kommunkoncernen Varbergs kommun Varbergs Stadshus AB Varberg Energi AB Varbergs Bostads AB Varbergs Fastighets AB Hallands Hamnar Varberg AB Varberg Event AB Varberg Vatten AB Kommunen Soliditet och skuldsättningsgrad Av föregående tabell framkommer att kommunens skattefinansiering har minskat efter 2017 års ökning. Denna minskning beror på att en något större andel, 66 %, av investeringsutrymmet har disponerats. En stor del av den ej disponerade delen kommer att användas under 2019, vilket då kommer att försämra skattefinansieringsgraden. Finansieringsgraden kommer att minska under perioden fram till 2030 som följd av de höga investerings nivåerna som planeras under denna period. En minskad finansieringsgrad är helt i linje med de finansiella målen och den ekonomiska styrningen. 32 Kapacitet Soliditeten anger hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet kommunen har, desto lägre är skuld sättningen. Hur soliditeten utvecklas beror därmed på två faktorer: det årliga resultatet och förändringen av tillgångarna. Kommunens soliditet för 2018 ligger på 37,5 %, vilket är en försämring mot föregående års 40,0 %. Vid en jämförelse med andra kommuners soliditet är det viktigt att beakta Varbergs kommuns upplägg med en internbank som innebär att man har dotterbolagens skulder samt fordringar på bolagen i balans räkningen, det gör att kommunens balansräkning ökar och soliditeten (som är ett relativt mått) minskar. Om man räknar bort skulderna för kommunens bolag i internbanken är kommunens soliditet 62,3 %, vilket även det är en försämring i förhållande till f öregående år. Solidite ten medräknat skulderna utanför balansräkningen (pensioner i ntjänade före 1998 i den så kallade ansvars f örbindelsen) har minskat till 23,6 %, vilket är en försämring.

44 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den del av tillgångarna som finansieras med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad och är soliditetens motsats. För 2018 har kommunen en egen låneskuld på 350 mnkr samt lån för de fordringar som finns i internbanken. Kommunen har även kortfristiga skulder (till exempel leverantörsskulder) och avsättningar. Den aktuella skuldsättningsgraden har ökat från 60,0 % till 62,5 %. Finansiellt mål soliditet, % IIIII III III Bu 2 dg 01 e 8 PL t 20 AN 19 PL 202 AN 0 PL 202 AN 1 2 PL 02 AN Soliditet % Finansiellt mål Avstämt mål Den försämrade soliditetsnivån är en effekt av att resultatet ligger under det genomsnittliga finansiella målet 120 mnkr samt i paritet med den investerings nivå som är lämplig ur ett långsiktigt perspektiv 500 mnkr. Soliditetsnivån kommer att försämras till under 59 % de kommande åren kopplat till det kommande stora investeringsbehovet som väntar. Efter 2024 beräknas dock soliditetsnivån öka vilket därmed får till följd att det finansiella målet uppnås över tid. Risk och kontroll Kommunkoncernen En god ekonomisk hushållning innebär att koncernen under ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Koncernen bör upprätthålla en sådan betalningsförmåga att man kan betala sina löpande utgifter utan att behöva låna kortsiktigt. Ett mått som visar den kortsiktiga betalnings förmågan är kassalikviditeten. Kassalikviditet, % Kommunkoncernen ,8 68,8 65,4 Koncernen redovisade 2018 en kassalikviditet på 71,8 % vilket är högre än tidigare år. Förbättringen beror på att kommunens och bolagens omsättnings tillgångar har ökat mer än de kortfristiga skulderna. Utöver de bokförda likvida medlen fanns vid årets slut en outnyttjad checkkredit på 250 mnkr för koncernen. En av de mer övergripande riskerna för koncernen är ränteutvecklingen avseende låneskulden mnkr. Koncernens fastighetsbolag, bostads bolag, e nergibolag samt vattenbolag har en likartad ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN storlek på låneskulden. För samtliga bolag finns en ränte policy som är relaterad till respektive bolags riskbenägenhet. I och med att räntebindningarna följer respektive räntepolicy, hålls riskfaktorn på en så låg nivå som är ekonomiskt försvarbar. För 2018 var den genomsnittliga räntenivån 1,6 % och en ränte förändring med 1 procent under till exempel 2019 skulle innebära en ränteeffekt med 17 mnkr. Den sammanvägda bilden av risk och kontroll för koncernen är att den har en fortsatt god nivå. Kommunen En förutsättning för att kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska kunna uppnås är att kommunen har en balanserad likviditet samt att kommunfullmäktiges beslut om internkontroll efterlevs. Likviditet Likviditeten beskriver kommunens kortsiktiga betalningsförmåga. Den kan visas som omsättnings tillgångar i relation till kortfristiga skulder, kassalikviditet. Om måttet är 100 % innebär det att omsättningstillgångarna är lika stora som de kort fristiga skulderna. Ju lägre tal, desto större är risken att likviditetsbrist uppstår. I kommunens kortfristiga skulder för 2018 (totalt cirka mnkr) ingår en semesterlöneskuld på c irka 150 mnkr som troligen inte kommer att omsättas under det närmaste året. Bortsett från semester löneskulden uppgår årets kassalikviditet till 71,1 %. Kassalikviditeten påverkas positivt av att kommunen har en outnyttjad checkkredit på 250 mnkr, men jämfört med föregående år är den förbättrad vilket framför allt beror på en ökning av omsättnings tillgångarna. Likviditeten har ökat till 318 mnkr, men målsättningen är att den ska ligga runt 100 mnkr. Kassalikviditet, % Inklusive semesterskuld 63,2 60,6 62,2 Exklusive semesterskuld 71,1 67,7 69,6 Borgensåtagande och skuldsättning När en kommun ska bedömas ur ett riskperspektiv är det viktigt att se vilka borgensåtaganden som finns. Varbergs kommun har idag borgensåtagande på 559 mnkr, varav 500 mnkr avser Varbergs Stadshus AB:s lån. Kommunen har en internbank som sköter all in- och utlåning av externa medel till kommunen och till de kommunala bolagen. Det finns skulder för dotterbolagen på mnkr via internbanken, vilket är en ökning med 329 mnkr jämfört med föregående år. Kommunen har en låneskuld för egen verksamhet som uppgår till 350 mnkr. Den negativa Stibor-räntan har inneburit att kommunen kunnat låna med en negativ ränta, vilket har medfört minskad räntekostnad. Trots att den totala skulden har ökat har den totala 33

45 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE räntekostnaden minskat. Bolagskoncernen har ett negativt kassaflöde som beror på effektivare likviditetshanteringen samt en ökad investeringsverksamhet. De kommunala bolagen följer också i stort sett sina budgetar på ett tillfredsställande sätt och det innebär att kommunen har kontroll över deras verksamhet. Hanteringen av kommunkoncernens skuld sättning styrs av fullmäktiges finanspolicy med tillhörande tillämpningsanvisningar. De totala skulderna i kommunkoncernen är summan av intern bankens skulder samt skulderna i Varbergs Stadshus AB, totalt mnkr. Genomsnittsräntan inklusive derivat är 1,6 % och den genomsnittliga bindningstiden är 1,5 år. Eftersom räntan de senaste åren har sjunkit till rekordlåga nivåer är marknadsvärdena kraftigt negativa för skuldportföljen, då lån och räntederivat tidigare har bundits vid högre nivåer. De negativa marknads värdena på lån och derivat innebär ingen risk; de kommer att behållas hela löptiden och undervärdena kommer inte att realiseras i förtid. Vid sidan av dessa åtaganden har kommunen tecknat en solidarisk borgen för Kommuninvests skulder. Kommunens andel av dessa skulder är 1,0 %. Uppfyllt balanskravet även i år Enligt kommunallagens balanskrav måste kommunen ha sin ekonomi i balans och varje räkenskapsår redovisa högre intäkter än kostnader efter att realisations v inster har räknats bort. Ett positivt resultat krävs för att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Varbergs kommun har uppfyllt balanskravet sedan det infördes år 2000 och har därmed inga negativa balanskravs resultat att reglera från tidigare år. Årets resultat efter balanskravs justeringar uppgår till 8 mnkr. Denna nivå är låg men får ses i relation till de finansiella målen och vilken typ av investeringar som skall göras i kommunen fram till år De finansiella målen inkluderar planerade försäljningar samt exploateringsintäkter och då kommer vissa år att få ett lågt balanskravs resultat. Balanskravsutredning Mnkr Årets resultat enligt resultaträkning Realisationsvinster Värde 115,5-107,5 Årets resultat efter balanskravsjustering 8,0 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 Balanskravsresultat 8,0 Resultatutjämningsreserv Varbergs kommun har ett, av fullmäktige antaget, regelverk för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). Detta regelverk ger kommunen möjlighet att reservera delar av positiva resultat. Tidigare års överskott kan sedan 34 användas för att jämna ut minskade skatteintäkter enskilda år vid lågkonjunktur. Ingående RUR uppgår till 312,9 mnkr men för 2018 kan ingen ytterligare avsättning göras i och med att balanskravsresultatet är lägre än 1 % av skatter och generella statsbidrag (som enligt beslut av kommunfullmäktige är minsta nivå för att avsättning till RUR ska få ske). Den totala avsättningen får maximalt motsvara 10 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Sammanfattning finansiell analys Kommunfullmäktige i Varbergs kommun styr verksamheten med ett aktivt arbete utifrån en planerings modell som utgår från vision, s trategiska målområden, prioriterade mål, prioriterade inriktningar samt finansiella mål. Den samman fattande bilden av Varberg utifrån ett finansiellt perspektiv är en kommun med mycket god grund ekonomi. Detta avspeglas bland annat i en hög soliditet, god budgetföljsamhet och låg utdebitering. Å andra sidan visar den finansiella analysen att den ekonomiska styrkan under de senaste åren har f örsämrats till följd av höga investeringsnivåer i relation till respektive års resultat nivå. Denna utveckling följer dock antagna planer. Även kommunkoncernen visar ur ett finansiellt perspektiv en mycket god grundekonomi som med en fortsatt god planering kommer att klara de framtida utmaningarna. Kommunens ekonomi på sikt För att klara framtida ekonomiska utmaningar antog kommunfullmäktige, i samband med budget 2018 och plan samt med viss justering i budget 2019 och plan , nya/justerade finansiella mål. Den främsta utmaningen under kommande period ( ) blir att klara de finansiella målen s amtidigt som behoven av investeringar kan komma att uppgå till 3,4 mdkr. Satsningar på stora investeringar har pågått i kommunen under de senaste åren och fram till 2025 kommer nivån att vara fortsatt hög. Eftersom en hög investeringsnivå påverkar resurserna till löpande drift inom verk samheterna måste en ständig avvägning göras mellan önskvärd storlek på resultat och storlek på planerade investeringar. De aktuella förutsättningarna ställer krav på ö versyn av både kvalitet och ekonomi inom kommunens drift. Vid en jämförelse med liknande kommuner i kommun- och landstingsdatabasen Kolada håller Varberg i dagsläget en hög kvalitet inom sina olika verksamheter.

46 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat i relation till finansiellt mål, mnkr II I h I I II II Bu dg 20 et 18 PL 201 AN 9 2 PL 02 AN 0 20 PL 2 AN 1 20 PL 2 AN Resultat Finansiellt mål Diagrammet ovan visar kommunens resultat i förhållande till fullmäktiges finansiella mål. För åren har budget och plan utformats baserat på att kommunen ska nå de finansiella målen om ett genomsnittligt resultat på 120 mnkr/år för perioden Avstämning av finansiellt mål 1* Mnkr Finansiellt mål Budgeterat resultat Redovisat resultat Genomsnittligt resultat för perioden är 124 mnkr. Avstämning av finansiellt mål 2* Finansiellt mål Budgeterad soliditet Redovisad soliditet % Genomsnittlig soliditet för perioden är 59 %. *Enbart åren är hanterade i budget 2019 och plan , år är planeringsunderlag. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 35

47 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftsredovisning Driftredovisningen är den del av kommunens budget som är avsedd för den löpande verksamheten såsom skola, vård och omsorg och mycket mer. Hur pengarna fördelas mellan de olika verksamheterna avgör kommunfullmäktige på hösten inför det aktuella året. Utfallet följs sedan upp under året och rapporteras tillsammans med en prognos för helåret till kommunfullmäktige två gånger. Sammantaget visar nämnderna ett underskott mot budget på 3,3 mnkr vilket motsvarar en försvinnande liten del av den totala budgeten. Årets budget I november 2017 fattade kommunfullmäktige beslut om nämndernas driftsramar för Beslutet innebar en nettobudget på mnkr fördelad på kommunfullmäktige, kommunens revisorer och kommunens tio nämnder samt kommungemensamma poster. Budgeten har sedan förändrats under året, genom särskilda beslut, att uppgå till mnkr. Nettokostnaden (intäkter minskat med kostnader) som uppstår i nämndernas drift finansieras sedan av kommunalskatt, kommunalekonomiska utjämningar och finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader). Verksamheternas kostnader och intäkter ökar i måttlig takt Jämfört med 2017 har nettokostnaden ökat med 2 procent vilket motsvarar lite mer än 50 mnkr. Ökningen är måttlig med tanke på att kommunens verksamhet växer i omfattning och inflationen i december 2018 låg på runt 2 procent. Den måttfulla ökningstakten kan till stor del förklaras med att kommunen 2017 avsatte ett stort belopp för sluttäckning av Lassabackadeponin samt att det löpande fastighetsunderhållet inte längre kostnads förs direkt, utan läggs upp på balans räkningen och skrivs av över en längre tid. Tar man bort de jämförelsestörande posterna är öknings takten mellan 3 och 4 procent vilket stämmer väl överens med ökningstakten av kommunens främsta intäktskälla, kommunalskatten och de kommunal ekonomiska utjämningarna som ökat med ungefär 4 procent. Nämndernas resultat lite svagare än budgeterat Av kommunens tio nämnder höll sig fyra inom den budgetram som tilldelats medan sex stycken landade på ett resultat som var sämre än budgeterat. Detta var dock en klar förbättring jämfört med prognosen i delåret. Kommunstyrelsen visar ett resultat som är något sämre än budget. Bakom den relativt blygsamma avvikelsen på 1,5 mnkr finns flera stora poster som tillsammans tar ut varandra nästan helt. Exploaterings verksamheten, försäljning av arrende tomter i Apelviken samt kostnader för färdtjänst avviker alla negativt mot budget men vägs upp av flera försäljningar av fastigheter som inte varit budgeterade. 36 Barn- och utbildningsnämndens resultat är betydligt bättre än vad som befarades vid prognosen i delåret. Sammantaget visar nämnden ett underskott som uppgår till 1,3 mnkr vilket främst beror på oförut sedda kostnader vid evakuering av Mariedalsskolan och Bosgårdsskolan. Socialnämndens resultat är nära den tilldelade budgetramen med ett överskott på 0,6 mnkr. Verksam heten avseende ensamkommande barn, v ilken finansieras av statliga medel, visar ett underskott på knappt 8 mnkr på grund av omställnings kostnader i samband med kraftigt minskat antal barn och sänkta ersättningsnivåer. Den kommunalt fi nansierade verksamheten visar motsvarande överskott främst eftersom behovsoch kostnadsökningen inom äldreomsorgen varit lägre än beräknat. Byggnadsnämndens personalkostnader har ökat under året eftersom personalstyrkan har utökats i syfte att leverera efter uppsatta mål. Intäkterna och budgetramen har inte ökat i samma omfattning vilket genererat ett underskott mot budget på 5,3 mnkr. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har på grund av personalomsättning under året en positiv avvikelse mot budget på 1,5 mnkr. Avvikelsen kommer sig av att personerna som slutat inte fullt ut ersatts under året. Hamn- och gatunämnden visar ett resultat som är bättre än budget både för den intäkts finansierade hamnverksamheten och den skatte finansierade verksam heten med gator och allmän plats. Överskottet inom den senare verksamheten beror främst på ett antal större markupplåtelser till bygg etableringar. Hamnverksamhetens överskott på 4,4 mnkr beror till största delen på ett starkt år i industrihamnen som generat historiskt höga fartygsintäkter. Kultur- och fritidsnämnden har för året ett resultat som är 0,3 mnkr sämre än budget. Ingen enskild orsak finns som förklaring men nämnden har under året fattat två beslut om nyttjande av resultatreserv som tillsammans medger ett överskridande av budget ramen med 0,4 mnkr. Servicenämnden avviker negativt mot budget med 2,2 mnkr. Avvikelsen återfinns inom f a stighets avdelningen som belastats med en nedskrivning i samband med rivningen av Mariedalsskolan. Nedskrivningen uppvägs dock av lägre kapital kostnader än väntat.

48 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Även de kommungemensamma posterna är något svagare än budget De kommungemensamma posterna består till största delen av externa kostnader som i sin tur finansieras genom kalkylbelopp som belastar förvaltningarna exempelvis genom personalomkostnadspålägg och internränta. Avvikelsen inom avräkningarna kommer av en för högt budgeterad internränta med 9 mnkr, denna kompenseras genom att alla budgetmedel som avsatts för oförutsedda händelser och drift av nya investeringar inte tagits i anspråk av nämnderna. Driftsredovisning Utfall 2018 Budget 2018 Avvikelse Kommunfullmäktige -3,6-3,2-0,4 Kommunens revisorer -2,0-1,8-0,2 Valnämnd -0,7-0,8 0,1 Mnkr Överförmyndare -5,4-5,1-0,3 Kommunstyrelse -173,9-172,4-1,5 Barn- och utbildningsnämnden , ,6-1,3 Socialnämnden , ,2 0,6 Byggnadsnämnd -24,1-18,8-5,3 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -9,7-11,2 1,5 Hamn- och gatunämnden -101,5-108,3 6,8 Kultur- och fritidsnämnd -150,9-150,6-0,3-36,3-34,1-2, , ,1-2,5-14,5-6,1-8,4 0,0-7,6 7,6-14,5-13,7-0, , ,8-3,3 Servicenämnd Summa nämndernas drift Övriga kommungemensamma poster Avräkningar såsom pension, internränta, sociala avgifter Ofördelade budgetmedel Summa övriga kommun gemensamma poster Verksamhetens nettokostnad ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 37

49 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning Investeringsbudgeten för året uppgick till drygt 754 mnkr. I budgeten ingick 263 mnkr som överförts från föregående års investeringsbudget samt nytt investeringsutrymme om 59 mnkr efter beslut i kommunfullmäktige under året. Den samlade nettoutgiften för året var 497 mnkr, vilket kan jämföras med 461 mnkr för Ökningen mellan åren förklaras bland annat av re investeringar i fastigheter, vilka tidigare år redovisats som drifts kostnader. Under året användes 66 procent av det budgeterade investeringsutrymmet. Om reinvesteringar i fastigheter exkluderas är motsvarande siffra 62 procent, vilket är i nivå med tidigare års upparbetningsgrad. Det finns flera orsaker till att det budgeterade investeringsutrymmet inte använts fullt ut. Projekt har bland annat skjutits framåt i tiden på grund av förseningar i detaljplanarbetet, avvaktan på nya budgetbeslut eller att kontrakterade leverantörer inte kunnat möta efterfrågan från kommunen. Högkonjunkturen i bygg- och anläggningsbranschen har medfört en resursbrist hos leverantörer men även inneburit högre anbudspriser och högre byggkostnader i vissa projekt. fått nya omklädningsrum, på Lindvallen har även klubbhuset byggts om. På Påskbergsvallen har nya löparbanor anlagts. Skolfastigheter Gång- och cykelvägar Under året har flera stora investeringar gjorts i om- och tillbyggnad av kommunens skolor. Bosgårdsskolan togs i bruk igen under 2018, om- och tillbyggnad av Vidhöge skola och Mariedalsskolan färdigställs under Förskolor Nya förskolan Bumerangen på Brunnsberg invigdes under hösten. Förskolan har sex avdelningar med plats för 120 barn och ersätter förskolorna Bullerbyn och Kärnegården. Planering pågår även för ny förskola i Bua. För detta krävs en ny detaljplan vilken beräknas vara klar hösten Det förskjutna detaljplanarbetet är en förklaring till att budgeterade investeringsmedel inte nyttjats fullt ut. Omsorgsverksamheter Planering pågår för ett nytt särskilt boende i Träslöv. Boendet kommer att ha 60 platser och även inrymma dagverksamhet samt tillagningskök. Detaljplanen har vunnit laga kraft med beräknad byggstart under Idrotts- och fritidsanläggningar Håstens gamla simhall har rivits och kommer att ersättas med en ny bad- och simanläggning. A nläggningen som invigs hösten 2021, inrymmer en 50-metersbassäng, multibassäng, aktivitetsbad och gym och byggs ihop med befintlig ishall för gemensam entré och café. Under projektutvecklingsfasen har kalkylen reviderats och ett nytt budgetbeslut har fattats. Projektet är därmed något fördröjt, vilket förklarar avvikelsen mot årets budget. Kommunen har även under 2018 investerat i nya motionsspår, en ny konstgräsplan och utrymmen för omklädning. Såväl Lindvallen som Ankarvallen har 38 Övriga förvaltningsfastigheter I gruppen övriga förvaltningsfastigheter ingår bland annat ny räddningsstation i Tvååker och ombyggnad av plan 1 i stadshus C. Båda projekten avslutas under Offentlig plats Under året färdigställdes flera projekt på offentlig plats. Ett av dessa var Fästningsbadet som under sommaren 2018 var mycket välbesökt. Vid Barnens badstrand anlades samtidigt ett tillgänglighetsbad. I juni invigdes Brunnsparken som fått ett ansiktslyft med ny beläggning, bänkar, planteringar och offentlig konst. Byggnation av Tvååker centralpark har också påbörjats under året. Hamn- och gatuförvaltningen genomför flera projekt för att främja hållbart resande. Exempel på detta är cykel bygg om och bygg nytt, cykelservice samt beläggning och belysning av gång- och cykelvägar. Flera av dessa projekt har dock försenats under 2018 då vissa sträckor krävt ytterligare projektering och att det pågått andra projekt i anslutning till platsen. Kattegattleden är ännu inte helt färdigställd. Trafikverket ansvarar för utbyggnaden, men Varbergs kommun medfinansierar projektet. Gator och vägar Ombyggnation av korsningar pågår på olika håll i kommunen för att uppnå ett bättre trafikflöde, ökad säkerhet för oskyddade trafikanter och bättre miljö. Under året har delprojekt Kattegattsvägen/Södra vägen/almers väg avslutats. Varbergs kommun äger och förvaltar 34 broar i varierande storlek och skick. Planering pågår med bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas och hur dessa åtgärder ska prioriteras. Renovering och ny gestaltning kommer utföras under 2019 och Inventarier De medel som i budget avsätts för inköp av inventarier ska dels gå till färdigställda anläggningar, dels till mindre verksamhetsinvesteringar. De senaste åren har flera förskolor och skolor byggts eller byggts om, vilket medfört behov av inventarier. Medel har även avsatts till utemiljöer på förskolor och grundskolor. Hamnanläggningar Renovering av hamnens pirhuvud har delvis fortsatt under 2018 och arbetet på Klövenpiren förväntas vara

50 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE helt klart Arbetet på Fästningspirens pirhuvud har däremot pausats under tiden som Fästningsbadet byggts, men återupptas under våren Inom ramen för kommunens stadsutvecklings projekt kommer Farehamnen att byggas ut med nya kajplatser för att ersätta den äldre industrihamnen som försvinner i samband med att Västerport byggs. Hamnen ska stå klar Reinvesteringar i fastigheter Mark- och fastighetsförvärv Förstudier Kommunfullmäktige avsätter årligen medel till för värv av strategisk mark, för framtida exploateringar eller för inlösen vid infrastrukturella projekt. Under 2018 har kommunen gjort betydande markförvärv. I början av året genomfördes köpet av Preemmacken i centrala Varberg. Fastigheten används som bus station fram till dess att Varbegstunneln och den nya järnvägsstationen står klar. Den negativa budgetavvikelsen består i ett tidigarelagt inköp av mark i Himle, vilket kommer att mötas av motsvarande överskott 2019 då inköpet är budgeterat. Investeringsområde, mnkr Skolfastigheter Nettoutgift 2018 Från och med 2018 redovisas periodiskt underhåll av fastigheter som reinvesteringar. Ett normalt reinvesterings behov är ca 150 kr/m2 och år. I investerings budgeten har därför en årlig utgiftspost om 55 mnkr till 70 mnkr avsatts under planperio den. För åren 2018 och 2019 finns även ett utökat underhålls behov i några av kommunens fastigheter. Årets utgifter för förstudier till kommande investeringar uppgick till totalt 6,3 mnkr. De mest omfattande förstudierna under året avsåg stadshus A, Varbergs räddningsstation samt förskolorna Vidhöge och Snickerns. Budget 2018 Budget avvikelse Projektprognos Projekt kalkyl -77,5-93,2 15,7 varav Mariedalsskolan -29,1-42,0 12,9-42,0-42,0 varav Bosgårdsskolan -24,1-24,8 0,7-67,3-67,3 varav Vidhögeskolan -34,7-34,7-56,9-57,2-194,4-194,4-23,5-25,4 1,9 Förskolor -41,8-81,8 40,1 varav Bumerangen (Kärnegårdens förskola) -30,5-30,5 0,0-8,3-55,2 46,9 Omsorgsverksamheter varav särskilt boende Träslöv -8,3-50,2 41,9 Idrotts- och fritidsanläggningar -77,8-156,0 78,3 varav bad- och simanläggning Håsten -26,6-88,7 62,2-435,5-435,5 varav Ankarvallen omklädning -16,7-19,6 2,9-27,0-25,0 varav upprustning Lindvallen -14,5-15,0 0,5-16,1-16,1-33,3-50,1 16,8-11,0-21,1 10,1-25,0-25,0-22,5-49,8 27,2-38,0-38,0 Övriga förvaltningsfastigheter varav Tvååker räddningsstation Offentlig plats Gång- och cykelvägar -5,5-27,7 22,2 Gator och vägar -16,7-27,2 10,5 Inventarier -26,3-37,7 11,5 Hamnanläggningar -6,1-29,2 23,0 varav Pirhuvud -5,1-13,3 8,2-78,8-75,0-3,8 Mark- och fastighetsförvärv Reinvesteringar i fastigheter Förstudier Totalt ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN -6,3 0,0-6,3-497,4-754,4 257,0 39

51 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsredovisning Exploatering innebär att omvandla råmark till färdiga bostads- eller verksamhetsområden. De senaste åren har kommunens exploateringsverksamhet varit hårt belastad eftersom efterfrågan på bostads- och verksamhetstomter är hög. Kommunens exploateringsverksamhet är en viktig beståndsdel av det arbete som sker för att öka antalet bostäder i kommunen och möjliggöra fler företags etableringar. Processen startar med utarbetande av programområde och detaljplaner. Efter samråd, granskning och antagande kan anläggningsarbetet starta. Om markområdena ägs av kommunen avslutas processen med markanvisning och/eller tomt försäljning. I övriga fall avslutas processen med besiktning, uppföljning och slutreglering av avtal med privat exploatör. Efterfrågan på bostads- och verksamhetstomter i Varberg är fortsatt hög. Exploatering 2018 Under 2018 har pågående exploateringsprojekt haft lägre utgifter än föregående år. Orsaken är att en större andel av de pågående projekten befinner sig i processens tidiga skeden snarare än i en genom förandefas. Då är utgifterna lägre än när anläggningsarbetet tar fart. Antalet registrerade på gående projekt under året var lika många som under föregående år. Vid förra årsskiftet avslutades 13 projekt, men under 2018 har 13 nya projekt öppnats. Vid bokslut 2018 avslutades fyra projekt och kvar fanns därefter 84 registrerade projekt. Kommunala projekt Planprogrammet för Västerport blev godkänt våren 2018 och detaljplan för etapp 1 av området håller på att arbetas fram. Markanvisning beräknas ske 2020 och planerad byggstart för den första delen är år Fyra större markanvisningar/försäljningar av kommunala markområden i Varberg, Tvååker och Värö är genomförda under året. Detaljplanen för verksamhetsområdet Holmagärde antogs under 2018 och projekteringsarbetet är i sin slutfas. Mnkr Bostadsmark Verksamhetsmark Tomtlager Totalt Externa projekt Flera externa projekt färdigställdes eller var i slut skedet av sin utbyggnad under 2018, både områden för bostadsbyggande i Tvååker och Trönninge och område för handelsverksamhet i Lassabacka. För dessa har exploatörerna erlagt ersättning för utbyggnaden av allmän plats. I områdena Bläshammar och Trönningenäs har detaljplaner vunnit laga kraft 2018 och utbyggnad planeras ske under Detaljplanen för fortsättningen på Träslövs Träd gårdsstad har också vunnit laga kraft. Inom området kommer även ett nytt kommunalt äldreboende att byggas. Det här området är det första där exploatören själv kommer att hålla i utbyggnaden av allmän plats. Exploateringens resultat 2018 Under 2018 har försäljningar och markanvisningar medfört intäkter på 31,7 mnkr till resultaträkningen. Samtidigt har kostnader på 7,6 mnkr lyfts till resultatet. Dessa kostnader motsvarar de belopp som hittills är betalda för flytt och markförläggning av elledning vid Holmagärde. Nettointäkten på 24,1 mnkr ligger väl i fas med de prognoser som är gjorda under 2018, men 33 mnkr lägre än vad som budgeterades för Avvikelsen beror på att en större budgeterad försäljning har fördröjts och att den resultatförda kostnaden på Holmagärde inte var budgeterad. Under året har också anläggningar för 51,9 mnkr förts från exploateringsredovisningen till anläggnings reskontran. Av dessa är anläggningar till ett värde av 30,9 mnkr från extern exploatering, vilket medför att anläggningarnas framtida avskrivningar täcks av exploatörernas ersättningar för allmän plats. De övriga anläggningarna är resultat av utbyggnad av kommunala markområden, vars framtida avskrivningar bekostas av skattemedel. Inkomster Utgifter Avslut mot resultaträkning -125,0 57,7-59,6-26,4 21,8-131,4-35,7 22,7-14,3 3,3-1,3-25,2 Ingående balans Utgående balans -9,4 1,3 0,0-1,0 0,0-9,1-170,1 81,8-73,9-24,1 20,5-165,7 *Avser anläggningstillgångar och periodiserade investeringsbidrag. 40 Avslut mot balansräkning*

52 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens samlade verksamhet I detta avsnitt ges en samlad bild av vilka som bedriver kommunal verksamhet i Varberg samt en beskrivning av årets ekonomiska flöden mellan kommunen och de kommunala bolagen. Utförare av kommunens verksamhet För att servicen till kommuninvånarna ska vara så god som möjligt och utföras så effektivt som möjligt bedrivs den kommunala verksamheten i olika driftsformer. Utförarna är kommunkoncernen, olika kommunala uppdragsföretag, kommunalförbundet Räddningstjänsten Väst och två olika samverkans nämnder. Kommunkoncernen består av nämnder och bolag som kommunen äger (helt eller delvis). Till de kommunala uppdragsföretagen räknas ett antal privata företag och föreningar. Personalförhållanden i kommunkoncernen Kommunkoncernen har under året i medeltal haft anställda omräknat till heltidsanställningar. Av alla som är anställda inom koncernen är det 95 procent som har kommunen som sin arbetsgivare. Bland dem som är anställda i ett kommunalt bolag arbetar de flesta på Varberg Energi AB, tätt följt av Varbergs Bostads AB. Dessa bolag har drygt 100 anställda var, vilket är betydligt fler än de övriga bolagen. I primärkommunen är 81 procent av de anställda kvinnor. Motsvarande siffra i bolagskoncernen uppgår till 36 procent. Kommunens organisation 2018 Kommunens revisorer Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kommunstyrelsens förvaltning Varbergs Bostads AB Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsförvaltning Varberg Energi AB Byggnadsnämnd Stadsbyggnadskontor Varberg Energimarknad AB Hamn- och gatunämnd Hamn- och gatuförvaltning Varberg Event AB Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsförvaltning Varbergs Fastighets AB Miljö- och hälsoskyddsnämnd Miljö- och hälsoskyddsförvaltning Hallands Hamnar Varberg AB Servicenämnd Serviceförvaltning Hallands Hamnar AB, 50 % Socialnämnd Socialförvaltning Varberg Vatten AB Överförmyndarnämnd Överförmyndarförvaltning Vatten & Miljö i Väst AB, 50 % Valnämnd Varbergs Stadshus AB ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 41

53 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fortsatt stark ekonomi i kommunkoncernen Finansiella nyckeltal för kommunkoncernen Kommunkoncernens resultat för 2018 uppgår till 238 mnkr, vilket är högre än de två föregående åren. Resultaten de senaste två åren innehåller en stor andel reavinster kopplade till försäljning av anläggningstillgångar, vilket gör att de ligger en bit över en normal nivå. För en närmre genomgång av kommunkoncernens finansiella ställning; se förvaltnings berättelsens finansiella analys där varje avsnitt inleds med kommunkoncernen. Soliditeten ligger på en i stort sett oförändrad nivå, trots att extern upplåning krävs för att finansiera den intensiva investeringsfas som koncernen befinner sig i. Investeringsvolymen har fortsatt ökat i både primärkommunen och bolagskoncernen vilket har gjort att nivån för första gången uppgår till över en miljard kronor Årets resultat, mnkr Soliditet, exklusive ansvarsförbindelse, % 36% 38% 39% Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse, % 25% 24% 24% Självfinansieringsgrad, % 49% 58% 47% Kassalikviditet, % 60% 57% 54% Investeringsvolym, mnkr Interna transaktioner i kommunkoncernen Tabellen avseende mellanhavande visar hur de ekonomiska flöden som finns inom kommun koncernen har sett ut under Kommunen har även 2018 köpt mer från sina kommunala bolag än genomsnittet de senaste åren, vilket beror på att de investeringar som Varbergs Fastighets AB genomför åt kommunen fortsatt genererat höga summor. Lånen från kommunen till bolagen har stigit eftersom alla kommunala bolag som sedan tidigare lånat pengar av kommunens internbank, har ökat sina lån. Mellanhavanden inom kommunkoncernen Försäljning Mnkr Lån Köpare Säljare Givare Varbergs Bostads AB Varberg Energi AB (koncern) Varbergs kommun Varbergs Stadshus AB Varberg Event AB Varbergs Fastighets AB Hallands Hamnar Varberg AB 24 1 Varberg Vatten AB Finansiella poster Mnkr Kostnad Varbergs kommun Varbergs Stadshus AB 3 Varbergs Bostads AB 18 Varberg Energi AB (koncern) 26 Varbergs Fastighets AB Givare Mottagare Ägartillskott/driftsbidrag Intäkt Givare 73 6 Mottagare Koncernbidrag Givare Mottagare Hallands Hamnar Varberg AB Varberg Vatten AB Mottagare 6 Varberg Event AB 42 Borgen

54 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunkoncernen Kommunens nämder Kommunens bolag Kommunfullmäktige Varbergs Stadshus AB 100% Kommunens revisorer Varbergs Bostads AB 100% Valnämnd Varberg Energi AB 100% Överförmyndarnämnd (delad med Falkenbergs kommun) Varberg Energimarknad AB 100% Varberg Event AB 100% Kommnustyrelse Varbergs Fastighets AB 100% Barn- och utbildningsnämnd Hallands Hamnar Varberg AB 100% Socialnämnd Hallands Hamnar AB Byggnadsnämnd Varberg Vatten AB Miljö- och hälsoskyddsnämnd Vatten och Miljö i Väst AB (VIVAB) 50% 100% 50% Hamn- och gatunämnd Kultur- och fritidsnämnd Servicenämnd Kommunala uppdragsföretag Vård och omsorg >12 mnkr Samägda företag utan betydande inflytande från kommunen Kommuninvest ekonomisk förening Södra Skogsägarna ek. förening Vardaga Äldreomsorg AB 1% <1% Varbergsortens elkraft ek. förening 4% Kommunassurans Syd Försäkrings AB 2% Inera AB <1% 49,9 mnkr Norlandia Omsorg AB 35,1 mnkr Hallands Carecenter AB 14,4 mnkr Förskola >7 mnkr Pilgläntans personalkooperativ 9,3 mnkr Montessoriskolan föräldrakooperativ 9,3 mnkr Fyrens förskola (Havsbris AB) 9,3 mnkr Påskbergets personalkooperativ 8,2 mnkr Västanvindens personalkooperativ 7,3 mnkr Breareds personalkooperativ 7,2 mnkr Kullerbyttans förskola 7,1 mnkr Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader även om de har kommunal finansiering, eftersom de tillkommer genom avtal med staten. Samverkansnämnder och kommunalförbund Samverkansnämnder Hjälpmedelsnämnd Kommunalförbund Räddningstjänsten Väst Patientnämnd ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 43

55 Ekonomisk redovisning Bildtext: Barnens badstrand var välbesökt under sommaren som bjöd på många dagar med värme och sol.,, "\.. i-

56 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Upplösning av infrastrukturell investering Avskrivningar Not Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen , ,2-17,5-164,8 816, ,1-17,5-133, , ,8-17,5-372, , ,8-17,5-327, , , , , ,9 449,5 83,9-63,1 115, ,8 395,4 98,6-69,5 50, ,9 449,5 11,6-67,0 262, ,8 395,4 19,6-72,2 99,0 Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatter och extraordinära poster Extraordinära intäkter ,1 Skattekostnader Uppskjuten skatt ÅRETS RESULTAT Löpande verksamhet Årets resultat Likviditetspåverkande förändring av avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring kortfristiga fordringar Förändring förråd och exploateringsområden Förändring kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Förändring av långfristiga skulder Förändring av långfristiga fordringar ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring likvida medel ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN -0,2-20,8 216,1 115,5 188,2 238,0 Not Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen ,5 13,8 194,2 188,2-15,0 44,3 238,0-23,5 376,1 216,1-44,1 273,6 323,4-40,0-50,2 72,6 305,8 217,5 137,3-29,4-23,9 301,4 590,6-94,4-2,4 93,7 587,6 445,7 68,4-7,4-4,3 502,4-518,8-472, ,6-944,5 21,4 12,4 55,0-3,2 13,7-497,5-460, ,8 2,7-928,1 529,7 491,0 581,5 541,5-329,5-250,6 1,8 Förändring av pensionsmedelsportfölj Kassaflöde från finansieringsverksamheten -0,2-23,8 24 Kassaflöde Mnkr 138,1 64,8 Koncernen ,5 64,8 200,3 305,2 583,3 611,8 8,6 146,4-14,9 186,0 310,4 319,0 164,0 310,4 425,0 410,1 238,9 424,9 8,6 146,4-14,9 186,0 45

57 EKONOMISK REDOVISNING Balansräkning Not Kommunen 2018 Kommunen 2017 Mark, fastigheter och anläggningar ,1 Inventarier ,2 Mnkr Koncernen 2018 Koncernen , , ,4 160, , ,6 Tillgångar Aktier och andelar ,0 327,0 71,0 67,8 Långfristiga fordringar , ,2 12,7 14, , , , , ,1 280,7 263,1 280,7 Förråd och exploateringsområden ,0 175,2 185,6 183,2 Kortfristiga fordringar ,5 312,9 542,5 448,1 Likvida medel 16 Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 319,0 310,4 410,1 425,0 848,5 798, , , , , , ,3 115,5 188,2 238,0 216,1 Eget kapital och skulder Eget kapital Årets resultat 17 Resultatutjämningsreserv ,9 312,9 312,9 312,9 Övrigt eget kapital , , , , , , , , ,5 561,5 812,4 758,2 Långfristiga skulder , , , ,5 Kortfristiga skulder 20 Summa eget kapital Avsättningar Skulder 1 343, , , ,6 Summa skulder 4 452, , , ,1 Summa skulder och eget kapital 8 082, , , ,3 Ansvarsförbindelse Ålderspension före , , , ,0 Visstidspension PBF 22 3,2 8,1 3,2 8,1 Borgensåtaganden ,2 560,0 59,2 60,0 46

58 EKONOMISK REDOVISNING Noter Mnkr NOT 1 Verksamhetens intäkter Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,1 93,8 802,8 414,0 145,7 139,3 313,4 280,3 93,9 96,3 375,8 370,8 319,6 332,8 315,2 327,7 0,7 41,6 269,3 Försäljning av varor och tjänster Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Övriga intäkter Aktiverade interna intäkter avseende investering och exploatering Jämförelsestörande intäkter1 Summa verksamhetens intäkter 38,5 42,0 50,0 59,9 139,0 111,3 170,2 74,2 846,8 816, , ,3 Återbetalade bidrag -0,3-0,1-0,3-0,1 Försäljning av anläggningstillgång Försäljning av exploateringstillgång 107,5 31,7 99,9 11,5 138,8 31,7 62,8 11,5 Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen 2017 Löner , , , ,5 Sociala avgifter -543,9-519,3-584,6-549,6 1 Not 2, Verksamhetens kostnader Pensionskostnader Köp av huvudverksamhet Lämnade bidrag -161,2-148,3-176,6-160,8-659,9-635,2-659,9-635,2-111,0-111,6-106,7-106,6 Lokal och fastighetskostnader -183,6-222,7-211,5-261,5 Bränsle / Energi -55,3-51,3-32,7-21,9 Förbrukningsmaterial -132,8-137,1-131,8-137,1-75,2-71,1-75,2-71,0-311,1-192,8-248,1-228,7-549,1-526,5-2,1-85,5-3,9-85, , , , ,8 Försäljning/utrangering av anläggningstillgång -4,4-4,7-6,3-4,7 Försöljning/avslut av exploateringstillgång -7,6-12,9-7,6-12,9 Återställning av deponier 10,0-67,9 10,0-67,9 Transport och resor Handelsvaror Övriga kostnader Jämförelsestörande kostnader1 Summa verksamhetens kostnader 1 ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 47

59 EKONOMISK REDOVISNING NOT 3 Upplösning av infrastrukturell investering Upplösningen avser den av kommunfullmäktige, med stöd av lag 2009:47, beslutade medfinansieringen av järnvägstunnel under Varberg på västkustbanan. Medfinansieringsbeloppet som beslutades 2009, uppgår till 290 mnkr och löses upp under 25 år. Under 2017 beslutade kommunfullmäktige om ett tillägg till medfinansieringen på 101 mnkr. Tillägget löses upp på 17 år för att få samma sluttid som det ursprungliga beloppet. Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen 2017 Beslutad medfinansiering 391,0 391,0 391,0 391,0 Upplöst tidigare år -110,3-92,8-110,3-92,8 Årets upplösning -17,5-17,5-17,5-17,5 Återstår att lösa upp 263,1 280,7 263,1 280,7 NOT 4 Avskrivningar Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen 2017 Byggnader och tekniska anläggningar -129,1-109,8-226,7-203,4 Maskiner och inventarier -29,0-23,8-139,3-122,4-6,7-1,8 Nedskrivningar Summa avskrivningar NOT 5 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter -6,7-164,8-133,7-372,7-327,5 Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen , , , ,2 Preliminär slutavräkning innevarande år -3,8-12,6-3,8-12,6 Definitiv slutavräkning föregående år -9,1 3,2-9,1 3, , , , ,8 Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,2 410,6 436,2 410,6 9,9-0,6 9,9-0,6 128,2 118,6 128,2 118,6 Kostnadsutjämning -87,0-86,4-87,0-86,4 LSS-utjämning -64,8-73,4-64,8-73,4 27,0 26,6 27,0 26,6 449,5 395,4 449,5 395,4 Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen 2017 Ränteintäkter 69,6 71,4 11,3 5,7 Borgensavgift 14,3 13,5 0,3 13,8 98,6 11,6 19,6 Summa skatteintäkter NOT 6 Generella statsbidrag och utjämningar Inkomstutjämning Regleringsbidrag/-avgift Kommunal fastighetsavgift Generella bidrag Summa generella statsbidrag och utjämningar NOT 7 Finansiella intäkter Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter 48 83,9 13,7

60 EKONOMISK REDOVISNING NOT 8 Finansiella kostnader Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,3-68,6-66,2-68,5 Räntekostnader Övriga finansiella kostnader -0,9-0,9-0,9-3,7 Summa finansiella kostnader -63,1-69,5-67,0-72,2 Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,2 47,4 95,2 104,4 156,4 133,7 372,7 327,5 NOT 9 Ej likviditetspåverkande poster Förändring avsättningar Avskrivningar och nedskrivningar Förändring av bidrag till statlig infrastruktur -83,5 Övriga ej likviditetspåverkande poster -83,5 17,6-53,4-91,8-74,8 194,2 44,3 376,1 273,6 Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen , , , ,1 Investeringar 483,6 413, ,6 671,9 Redovisat värde av avyttrat eller utrangerat -20,4-12,1-54,1-13,4-6,7 0,0-6,7-1,8-129,1-109,9-226,5-203,4 47,4 18,4 32,1-87,4 Summa ej likviditetspåverkande poster NOT 10 Mark, fastigheter och anläggningar Redovisat värde vid årets början Nedskrivningar Avskrivningar Överföring till eller från annat slag av tillgång Övriga förändringar Utgående balans Avskrivningstid 43,5 53,4 43,5 53, , , , , år år 3-60 år år Linjär avskrivning tillämpas för alla tillgångar, utom hamnanläggningar som löper med annuiteter på år. NOT 11 Inventarier Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen 2017 Redovisat värde vid årets början 160,6 121, , ,8 Investeringar 35,3 59,4 230,0 272,6 Redovisat värde av avyttrat eller utrangerat -1,0-0,2-1,0-0,3-29,0-23,8-139,5-122,3 1,3 3,7 16,6 108,9 167,2 160, , , år 3-15 år 3-15 år 3-15 år Avskrivningar Överföring till eller från annat slag av tillgång Utgående balans Avskrivningstid Linjär avskrivning tillämpas på alla inventarier. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 49

61 EKONOMISK REDOVISNING NOT 12 Aktier och andelar Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,7 0,0 269,7 0,0 0,0 0,0 54,4 54,4 54,4 54,4 2,3 2,3 2,3 2,3 Aktier Varbergs Stadshus AB Iniera AB Andelar Kommuninvest ekonomisk förening Kommunassurans syd Övriga andelar Summa aktier och andelar NOT 13 Långfristiga fordringar Kommuninvest ekonomisk förening VA-lån 0,6 0,6 14,3 11,1 327,0 327,0 71,0 67,8 Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,4 6,4 6,4 6,4 0,1 0,1 0,1 0,1 Varbergs Bostads AB 819,5 669,7 Varberg Energi AB 794,5 744,7 Varbergs Fastighets AB 707,5 677,7 Varberg Vatten AB 889,7 789,8 6,3 8, , ,2 12,7 14,5 Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,6 8,1 Övrig utlåning Summa långfristiga fordringar NOT 14 Förråd och exploateringsområden Förråd Övrigt förråd Exploateringsområden Bostadsmark 131,4 125,0 131,4 125,0 Verksamhetsmark 25,2 35,7 25,2 35,7 Färdigexploaterad mark 9,1 9,4 9,1 9,4 11,2 5,1 11,2 5,1 177,0 175,2 185,6 183,2 Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen 2017 Fakturafordringar 75,6 53,6 224,3 164,5 Fordran på staten avseende fastighetsavgift 92,5 76,9 92,5 76,9 Momsavräkning 64,8 57,9 64,8 57,9 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 117,0 112,3 132,5 133,5 2,6 12,1 28,3 15,3 352,5 312,9 542,5 448,1 NOT 16 Likvida medel Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen 2017 Summa likvida medel 319,0 310,4 410,1 425,0 Pågående arbete Summa förråd och exploateringsområden NOT 15 Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Kommunen och de kommunala bolagen har avtal om finansiella tjänster med Varbergs Sparbank AB. Avtalet omfattar sedvanliga banktjänster inklusive hantering av likvida medel via koncernkonto. Koncernkredit uppgår till 250 mnkr. 50

62 EKONOMISK REDOVISNING NOT 17 Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,5 188,2 238,0 216,1 312,9 312,9 312,9 312,9 Övrigt eget kapital 2 606, , , ,0 Summa eget kapital 3 034, , , ,0 NOT 18 Avsättningar Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,9 115,9 129,9 115,9 113,3 102,3 113,3 102,3 Pensionsavsättning 1 Ingående avsättning varav Exklusive ÖK-SAP ÖK-SAP 0,3 1,4 0,3 1,4 OPF-KL 1,5 0,9 1,5 0,9 14,7 10,5 14,7 10,5 0,1 0,7 0,1 0,7 26,7 19,9 26,7 19,9 15,1 15,8 15,1 15,8 PBF Enskilt avtal Nya förpliktelser under året varav Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning 3,5 3,1 3,5 3,1 Pension till efterlevande 2,9 1,4 2,9 1,4 Övrigt 5,1-0,5 5,1-0,5-4,1-5,8-4,1-5,8 Utgående pensionsavsättning 152,6 129,9 152,6 129,9 varav Exklusive ÖK-SAP 133,6 113,3 133,6 113,3 ÖK-SAP 5,6 0,3 5,6 0,3 OPF-KL 1,9 1,5 1,9 1,5 11,5 14,7 11,5 14,7 Årets utbetalningar PBF Enskilt avtal Aktualiseringsgrad 0,1 0,1 97% 97% 97% 97% Antal politiker med visstidsförordnande Antal tjänstemän med visstidsförordnande Förpliktelsen är genom försäkring minskad med 26,9 mnkr exklusive löneskatt. Försäkringen avser anställda med inkomst på 7,5 till 8,5 inkomstbasbelopp. Försäkringen sades upp Överskottsfonden i försäkringen uppgår till 3,5 mnkr. 1 Extra pensionsavsättning2 Ingående extraavsättning Upplösning av extraavsättning Utgående extraavsättning 138,1 138,1-138,1-138,1 0,0 0,0 Kostnaderna för pensioner inom ansvarsförbindelsen kommer att öka de närmaste åren. Det överskott som uppstått vid avstämning av kostnader avseende arbetsgivaravgifter, pensionsavgifter och avtalsförsäkringar, i jämförelse med reserverade medel från det generella personalomkostnadspåslaget, har därför avsatts under åren för att täcka en del av dessa ökade kostnader. Under 2017 beslutades att lösa upp extraavsättningen helt. 2 ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 51

63 EKONOMISK REDOVISNING NOT 18 Avsättningar forts. Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,3 26,2 78,3 26,2-10,0 63,8-10,0 63,8 1,3 4,3 1,3 4,3 Avsättning för återställande av deponier 3 Ingående avsättning Avsättning Förändring av nuvärde Ianspråktagna avsättningar -5,9-16,1-5,9-16,1 Utgående avsättning 63,7 78,3 63,7 78,3 För att kunna möta framtida åtaganden för återställande av deponierna i Tjärby, Karl-Gustav, Lassabacka och Veddige har sammanlagt 63,7 mnkr avsatts. Vatten och Miljö i Väst AB, som ansvarar för återställandet, kommer succesivt avropa de avsatta medlen. 3 Avsättning parkeringsplatser4 Kommunen 2018 Kommunen 2017 Ingående avsättning 6,6 10,3 6,6 10,3 Avsättning 2,4 11,1 2,4 11,1 Ianspråktagna avsättningar Utgående avsättning Kommunen 2018 Kommunen ,8 9,0-14,8 6,6 9,0 6,6 Fastighetsägare som inte kan ombesörja parkering på egen tomt, utan vill använda kommunens parkering, betalar en parkerings avlösen till kommunen. Denna avlösen betalas tillbaka om fastighetsägaren vid senare tillfälle ordnar med parkering inom den egna tomten. 4 Avsättning järnvägstunnel5 Ingående avsättning Kommunen 2018 Kommunen ,2 233,6 Avsättning Förändring av nuvärde Utgående avsättning Kommunen 2018 Kommunen ,2 101,0 233,6 101,0 7,0 10,6 7,0 10,6 352,2 345,2 352,2 345,2 Avsättningen avser kommunens del av den beslutade järnvägstunneln under Varberg. Läs mer under not 3. 5 Avsättning sanering kvarteret Renen6 Ingående avsättning Kommunen 2018 Kommunen ,4 4,7 Kommunen 2018 Kommunen ,4 4,7 Avsättning 30,0 4,0 30,0 4,0 Ianspråktagna avsättningar -13,5-7,4-13,5-7,4 17,8 1,4 17,8 1,4 Utgående avsättning 6 Avsättningen avser de medel kommunen fått utbetalda för att sanera kvarteret Renen från gift och som inte nyttjats under året. Avsättning uppskjuten skatt på obeskattade reserver Kommunen 2018 Kommunen 2017 Ingående avsättning Avsättning Utgående avsättning Övriga avsättningar Kommunen 2018 Kommunen 2017 Ingående avsättning 0,1 0,1 Avsättning Kommunen 2018 Kommunen ,5 154,2 21,7 24,3 200,2 178,5 Kommunen 2018 Kommunen ,3 14,6-1,6 3,7 Ianspråktagna avsättningar 52 Utgående avsättning 0,1 0,1 16,8 18,3 Summa avsättningar 595,5 561,5 812,4 758,2

64 EKONOMISK REDOVISNING NOT 19 Långfristiga skulder Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen , , , ,6 Lån i banker och kreditinstitut Kommuninvest Stadshypotek Nordiska Investeringsbanken 96,8 97,3 96,8 97,3 100,0 100,0 100,0 100,0 216,2 202,3 100,1 53,4 Övriga långivare Förutbetalda intäkter som regleras över flera år 1 Investeringsbidrag2 Förpliktelse i finansiell leasing 100,1 3 Summa långfristiga skulder 1 Återstående antal år (vägt snitt). 2 53,4 82,8 47,8 82,8 47,8 3109,6 2498,1 3825,8 3200,5 22 år 24 år 22 år 24 år Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Den finansiella leasingen avser sex bostadspaviljonger. 9 % förfaller till betalning inom ett år. 37 % förfaller till betalning inom 2-5 år och resterande efter 5 år. 3 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta, inklusive derivat 1,77% 2,25 % 1,60% 1,99% Genomsnittlig ränta, exklusive derivat 0,22% 0,47 % 0,25% 0,46% Genomsnittlig räntebindningstid, inklusive derivat 1,4 år 1,9 år 1,5 år 1,8 år Genomsnittlig räntebindningstid, exklusive derivat 0,2 år 0,3 år 0,4 år 0,4 år Utestående derivat, mnkr 1 777, , , , , ,9 Marknadsvärde derivat, mnkr Lån som förfaller inom: 1 år 18% 22 % 19% 26% 1-3 år 43% 48 % 42% 48% 3-5 år 30% 19 % 29% 16% 9% 11 % 10% 9% Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,7 238,3 351,2 317,3 34,3 33,2 34,3 33,2 635,0 685,3 635,0 678,8 152,1 131,4 280,8 252, år NOT 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Arbetsgivaravgifter och skatter Kortfristig del av långfristiga skulder Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld 150,5 137,4 150,5 137,4 Upplupen pensionskostnad 71,6 73,9 71,6 73,9 Övriga kortfristiga skulder 52,0 17,9 61,2 41, , , , ,6 Summa kortfristiga skulder ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 53

65 EKONOMISK REDOVISNING NOT 21 Ålderspension från före 1998 som ansvarsförbindelse Ingående ansvarsförbindelse Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen , , , ,0 Aktualisering -1,2-1,2 Ränteuppräkning 7,6 11,0 7,6 11,0 Basbeloppsuppräkning 18,1 24,5 18,1 24,5 Övrig post 2,7-2,7 2,7-2,7-63,1-66,6-63,1-66, , , , ,0 97% 97% 97% 97% Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen 2017 Ingående ansvarsförbindelse 8,1 8,9 8,1 8,9 Ränteuppräkning 0,1 0,1 0,1 0,1 Basbeloppsuppräkning 0,1 0,1 0,1 0,1 Årets nyintjänande -5,1-1,0-5,1-1,0 Utgående ansvarsförbindelse 3,2 8,1 3,2 8,1 100% 100% 100% 100% Kommunen 2018 Kommunen 2017 Koncernen 2018 Koncernen ,5 31,7 31,5 31,7 500,0 500,0 27,7 28,3 27,7 28,3 559,2 560,0 59,2 60,0 Årets utbetalningar Utgående ansvarsförbindelse Aktualiseringsgrad NOT 22 Visstidspension för politiker som ansvarsförbindelse Aktualiseringsgrad NOT 23 Borgensförbindelser Riksbyggen (avser förhyrda gruppbostäder) Varbergs Stadshus AB Övriga borgensåtaganden Summa borgensförbindelser Varbergs kommun ingick i maj 1993 en solidarisk borgen, såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Varbergs kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till mnkr och totala tillgångar till mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till mnkr och andelen av de totala tillgångarna till mnkr. NOT 24 Kommunens resultat mot budget Redovisning Budget Avvikelse Verksamhetens nettokostnad , ,2-3,5 Skatteintäkter 2 805, ,4-0,5 449,5 453,6-4,0 Generella statsbidrag och utjämningar 54 Finansnetto 20,8 6,3 14,5 Årets resultat 115,5 109,0 6,5

66 EKONOMISK REDOVISNING Redovisningsprinciper Kommunens redovisning ska följa lagen om kommunal redovisning och de rekommendationer som ges ut av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Vissa av vikelser från rekommendationerna har gjorts, dessa beskrivs i textens sista stycke. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar som anskaffades före 2010 är upptagna till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Inkomster förknippade med anläggningstillgångar, såsom investeringsbidrag, periodiseras från och med redovisningsåret 2010 över tillgångens beräknade nyttjandetid. För samtliga anläggningstillgångar, utom kaj anläggningar och farled, används linjär av skrivning vid beräkning av kapitalkostnaderna. Anläggnings tillgångar som består av flera komponenter med olika nyttjandetid delas upp och skrivs av var för sig. Kommunens hyresavtal som är längre än tre år och där kommunen garanterar hyresgivaren gå skades lös vid avtalsslut, redovisas som finansiell leasing i balansräkningen har kommunen sex sådana avtal rörande bostadspaviljonger. Hyresavtal som är tre år eller kortare betraktas som operationella och tas inte upp som anläggnings tillgångar. Exploateringar Exploateringsverksamhetens inkomster och utgifter avslutas från och med redovisningsåret 2010 enligt tankegångarna i Redovisning av kommunal mark exploatering från RKR. Finansiella skulder och tillgångar Finansiella skulder som förfaller till betalning inom 12 månader och saknar överenskommen re finansiering räknas från och med 2012 som kort fristig skuld. Intäkter och kostnader Från och med verksamhetsåret 2002 beräknas i personal systemet en semesterlöneavsättning som belastar den aktuella verksamheten när lönen bokförs, och som samtidigt tillgodogörs semesterlöneskulden. Uttagen och inrapporterad semester, inklusive personal omkostnadspålägg, belastar semester löneskulden. Vid beräkningen av de preliminära skatteintäkterna för 2018 har SKL:s decemberprognos använts. Avsättningen till pensioner i balansräkningen avser bland annat garanti- och efterlevandepension. Såväl kostnad som avsättning har belastats med löneskatt på 24,26 procent. Utbetalningen av pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. För att möta framtida toppar i pensions utbetalningar avseende ansvarsförbindelsen, gjordes extra pensionsavsättning åren fram till 2012, som det interna personalomkostnadspålägget visade över skott. Extraavsättningen upplöstes i sin helhet 2017 och stärkte då kommunens resultat med 138 mnkr. Posten redovisades som extraordinär intäkt. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen är gjord enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Det innebär att eget kapital i det förvärvade bolaget elimineras vid förvärvstidpunkten. I redovisningen ingår därefter endast kapital intjänat efter förvärvet. Med proportionell konsolidering menas att det i redovisningen endast ingår så stor del av företagets resultat- och balansräkning som motsvarar kommunens ägarandel. Den ingående balansen 2018 för kommun koncernen är justerad med cirka 6 mnkr med anledning av förändrad redovisning i Varberg Vatten AB. Avvikelser från RKR:s rekommendationer Avskrivning påbörjas först året efter att en investering slutförts om inte storleken på avskrivningarna är betydande. Under 2017 påbörjades avskrivning under innevarande år för Trönninge skola och friidrotts hallen Tresteget. Periodisering av timlöner görs inte, då beloppen varierar marginellt mellan olika år. Under har i januari utbetalats timlöner för december före gående år med belopp mellan 2,9 och 3,9 mnkr. I januari 2019 uppgick utbetalningen av timlön för december 2018 till 3,4 mnkr. Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen. Det innebär att pension intjänad till och med verksamhets året 1997 behandlas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som kostnad i resultat räkningen och som kortfristig skuld i balansräkningen. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 55

67 Verksamhetsberättelse VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kartingenjör Ghaseq Abbas arbetar på hamn- och gatuförvaltningen. I somras delade hon ut broschyrer till besökarna under invigningen av nya Brunnsparken. 56

68 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunfullmäktige Nyfiken på kommunfullmäktige? Följ fullmäktiges sammanträden via webb-tv på varberg.se (skriv webb-tv i sökrutan). Där hittar du också datum och tid för nästa möte. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslu tande organ. Här sitter 61 folkvalda politiker som fått invånarnas förtroende att bestämma vilka mål och riktlinjer kommunen ska arbeta efter. De fattar beslut om budget, kommunalskatt och avgifter, god känner årsredovisningen och beslutar om ledamöter i de politiska nämnderna. Kommunfullmäktige ansvarar för kommunrevision, valnämnd och över förmyndarnämnd. Framtid Hänt i verksamheten Under året beslutade kommunfullmäktige om att inrätta två nya nämnder, förskole- och grund skolenämnden samt utbildnings- och arbetsmarknads nämnden. Man beslutade också om ledamöter och ersättare i nämnder och styrelser för mandatperioden , detaljplan för Snidaren 1, samt en ny styrmodell för Varbergs kommun. Kommun fullmäktige har haft elva sammanträden under året. Under 2019 kommer det att genomföras kommun gemensam utbildning av samtliga politiker. Kommun fullmäktiges sammanträdeslokal kommer att ses över. Ekonomi Kommunfullmäktige redovisar en negativ budget avvikelse på 0,4 mnkr. Underskottet förklaras av ett extra sammanträde i augusti samt ökade IT-licenskostnader för politikerna som har belastat kommunfullmäktiges ekonomi. Resultat Mnkr Kommunfullmäktige Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto ,0-3,6-3,6-3,2-0,4-3,2 Kommunrevisionen Kommunrevisionen kontrollerar att kommunens verksamhet sköts utifrån invånarnas intressen och att skattepengarna förvaltas på ett säkert och effektivt sätt. Varje år gör revisorerna en löpande oberoende granskning av all verksamhet inom kommunstyrelsen och övriga nämnder. Granskning sker på uppdrag av kommunfullmäktige och redo visas delvis genom revisionsberättelsen som ingår i årsredovisningen. miljö- och hälsoskyddsnämndens styrning och uppföljning av livsmedels-, miljö- och hälsoskydds tillsynen, grundläggande granskning av nämnder och kommunstyrelse samt hanteringen av våld i nära relationer. Dessutom har granskning gjorts av kommunens delårsbokslut och årsredovisning. Ekonomi Kommunrevisionen redovisar en negativ budget avvikelse med 0,2 mnkr. Detta beror främst på att revisionen haft två övergripande granskningar för nämndernas arbete under året, vilket har inneburit högre arvodeskostnader än tidigare år. Hänt i verksamheten Kommunens revisorer har med hjälp av revisions byrån KPMG genomfört granskning av bland annat Resultat Mnkr Kommunrevisionen Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto ,0-2,0-2,0-1,8-0,2-1,8 ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 57

69 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Valnämnden Framtid Valnämnden ansvarar för planering och genomför ande av val och folkomröstningar. Varje kommun ska enligt vallagen ha en valnämnd. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet. Valorganisationen kommer aktiveras under perioden januari till och med juni Nytt för 2019 är att den plats där väljaren tar valsedlar ska vara avskär mad. Valnämnden planerar att göra en översyn av valdistriktsindelningen samt köpa ett valdatasystem innan val till riksdag, kommun och landsting år Hänt i verksamheten Den 9 september 2018 var det val till riksdag, kom mun och landsting. Valorganisationen har varit aktiv under perioden januari till och med oktober Under året har cirka 350 personer arbetat med valen. Det stora antalet av dessa arbetade som röstmotta gare på valdagen den 9 september. Valnämnden har under året haft fem möten. Ekonomi Periodens resultat uppgår till 0,74 mnkr av budgeten på 0,75 mnkr. Statsbidraget för genomförandet av val till riskdag, kommun och landsting blev 0,2 mnkr högre än beräknat samtidigt som kostnaderna för röstmottagare blev högre än budgeterat. I övrigt blev det inga stora avvikelser från budget, vilket sammantaget gör att resultatet är i det närmaste i paritet med budget. Resultat Mnkr Valnämnden Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto ,2-1,9-0,7 0,8-0,0 0,0 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden är en kommunal till synsmyndighet med uppdrag att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Tillsynen ska tillgodose kommuninvånarnas behov av rättssäkerhet och service samt motverka rättsförluster för barn och vuxna personer som inte själva kan tillvarata sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Varbergs kommun och Falkenbergs kommun har en gemensam överförmyndarnämnd. Hänt i verksamheten Överförmyndarnämndens verksamhet har under 2018 i mångt och mycket återgått till det läge man befann sig i 2015, före den stora ökningen av antalet godmanskap för ensamkommande barn. Flertalet av dessa godmanskap avslutades under våren Vid årsskiftet 2017/2018 hade nämnden runt 150 godman skap för ensamkommande barn och kvar vid årets slut var cirka 35 st. De ensamkommande barn som får stanna i Sverige ska istället för en god man ha en särskilt förordnad vårdnadshavare. Överförmyndarnämnden har delvis tillsyn över dessa uppdrag tillsammans med social nämnden. I takt med att godmanskapen minskat har därmed ställföreträdarskapen i form av särskilt för ordnade vårdnadshavare ökat något. Ökar gör också nämndens uppdrag med förflyttat utredningsansvar 58 från tingsrätt till överförmyndarnämnd, införande av framtidsfullmakter samt fler, svårare och tyngre godmansuppdrag, i takt med en åldrande befolkning där allt fler lider av missbruk och psykiska sjukdomar. Personal Med anledning av den ökade belastningen på nämnden, har ytterligare en fast tillsvidaretjänst efterfrågats och inför 2019 har en sådan tjänst beviljats av såväl Varberg som Falkenberg. Sjukskriv ningstalen har under året ökat markant. Dock har aktuella sjukskrivningar inte varit arbetsrelaterade och har därför inte kunnat påverkas av arbetsgivaren. På en liten förvaltning får emellertid även små förändringar i sjukfrånvaron stora konsekvenser på sjukskrivningstalen. Nämndens mål Nämnden konstaterar att verksamheten bedrivs på ett bra sätt och i önskad riktning, men att vissa av nämndens uppföljningsparametrar visar motsatt riktning. Flera av åtgärderna som vidtagits i samband med granskningen av ställföreträdarnas ekonomiska redovisningar, har ökat i tid och omfattning istället för tvärtom. Verksamheten har velat minska andelen inkompletta och inkorrekta redovisningar då dessa tar alltför mycket av förvaltningens tid i anspråk.

70 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Nämnden har dock, under 2018, behövt komplettera inlämnade årsräkningshandlingar i större omfatt ning än året innan. Man har också granskat dem med korrigering i större omfattning än jämfört med året innan. Förklaringen behöver inte vara att redovis ningarna försämrats, utan skulle istället kunna ligga i att granskningen rutinmässigt utförts mer noggrant än de rimlighetsgranskningar som beslutats om på grund av nyanställd personal. Det innebär i så fall att den utförts väl, men krävt mer i tid och omfattning. Nämnden klarade sitt mål om att granska samtliga årsräkningar före den 31 oktober, en förbättring jämfört med föregående år. Personella resurser har lagts på utbildning just i ekonomisk redovisning varför det finns en förväntan om mindre behov av kompletteringar och korrigeringar framöver. Ett av nämndens utvecklingsmål handlar om att förbättra digital kommunikation och tillgänglighet. Nämnden har inför 2020 beviljats medel i budget för uppdatering av befintligt handläggningssystem som kommer att medföra förbättrad digital kommunikation. Förvaltningen deltar även i ett pilotprojekt inom kommunen för att öka just den digitala tillgängligheten. Framtid Nämnden har en ambition och önskan om att bli mer digitaliserad. Nämndens verksamhet vilar på gammal lagstiftning och stora delar av verksamheten går inte att digitalisera med mindre än ändrad lagstiftning. Nämnden avser dock att förändra de delar som går att digitalisera. Man har under året efterfrågat och beviljats medel, från både Varberg och Falkenberg, för att uppgradera befintligt handläggningssystem i syfte att digitalisera och effektivisera inlämnande och granskning av årsredovisningar nämndens enskilt mest tidskrävande arbetsmoment. Uppgraderingen kommer också att kunna medföra ökad digital kommunikation med gode män och förväntas även kunna effektivisera verksamheten i andra viktiga delar. Uppgraderingen kommer att påbörjas I övrigt inväntar nämnden regeringens åtgärder för att förbättra och modernisera tillsyn och regelverk inom nämndens område. Under 2017 lämnade SKL en begäran om översynen av regler för överförmyndare, gode män och förvaltare till regeringen. Därefter har även Riksrevisionen lämnat en rapport* över vad man anser är nödvändiga eller behövliga förändringar av verksamheten för att få en mer likriktad och ändamålsenlig verksamhet över landet. I skrivelse 2017/18:128 besvarade regeringen SKL:s skrivelse och sa sig även utföra arbete för att bland annat se över om de förslag som Riksrevisionen lämnat bör genomföras. Nämnden har tillförsikt till regeringens intentioner och ser fram emot ökad nationell styrning. Ekonomi Periodens resultat uppgår till 5,4 mnkr av budgeten på 5,1 mnkr, vilket ger en förbrukning på 106%. Underskottet förklaras av kostnaden för godmanskap till ensamkommande barn. Resultatet, exklusive kostnader kopplade till ensamkommande barn, är på 4,9 mnkr vilket ger en förbrukning på 96%. Anledningen till den positiva avvikelsen, exklusive kostnader kopplade till ensamkommande barn beror till stora delar på att det har varit ett glapp mellan att medarbetare har slutat och tillsättning av dessa tjänster. Nettokostnaden kopplat till ensamkom mande barn uppgår för perioden till 0,5 mnkr. Detta består bland annat av kostnader som uppstår på grund av statens ändrade ersättningsregler, som inte ger full kostnadstäckning för ensamkommande barn anvisade efter sista juni och som inte ger någon kostnadstäckning alls för ensamkommande barn anvisade före sista juni där asylärendet fortfarande pågår efter sista december. Resultat Mnkr Överförmyndarnämnden Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto ,9-8,2-5,4-5,1-0,2-5,1 * Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare Statens bristande ansvar för samhällets mest utsatta RiR 2017:33. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 59

71 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. De övergripande uppdragen är strategiska frågor som rör samhällsutveckling, personal, kommunikation, medborgardialog, ekonomi, upphandling, administration, näringsliv och destination, grundläggande gymnasial vuxen utbildning, yrkes högskola, högre utbildning och A lexanderson institutet. Hänt i verksamheten Att Varberg är på rätt väg i sin utveckling finns det flera tecken på. Bland annat har kommunen fått två tydliga externa bekräftelser på detta genom utmärkelserna Årets superkommun av tidningen Dagens Samhälle och för femte året i rad, Bäst att bo av nyhetsmagasinet Fokus. Intresset för att vara med och bygga i Västerport är mycket stort och ett 50-tal företag och företags grupper blev under våren kvalificerade att vara med i den kommande markanvisningstävlingen. Parallellt pågår markanvisning för hotell i Västerport. Tre intressenter har lämnat varsitt förslag på hotell koncept som bedömts av en jury. Slutgiltigt beslut i hotellfrågan fattas av kommunstyrelsen i början av Arbetet med planprogrammet för Västerport har avslutats och programmet antogs av kommun fullmäktige i juni Detaljplanerna för järnvägsanläggningarna kopplat till tunneln vann laga kraft i januari. I maj vann även Trafikverkets järnvägsplan laga kraft och under samma månad fattade regeringen beslut om den nationella planen för infrastruktur för åren , i vilken Västkustbanans utbyggnad mellan Varberg och Hamra finns med. Arbete med fördjupade översiktsplaner för serviceorter i öst pågår under I uppdraget ingår orterna Kungsäter, Veddige, Tvååker och Rolfstorp-Skällinge. Näringslivs- och destinationskontoret har under 2018 arbetat med att förbättra dialogen med näringslivet för ett bättre företagsklimat genom utökade företagsbesök, utveckling av dialogen med företags nätverken och det har även genomförts utbildningsinsatser i medveten kommunikation, myndighetsutövning samt service och bemötande. Ett stort fokus för kommunstyrelsen under 2018 har varit på personal- och kompetensförsörjning och detta arbete kommer att fortsätta framöver. Under året har exempelvis kommunstyrelsen och dess förvaltning varit aktiva och genomfört flera rekryteringar till strategiska chefsbefattningar inom kommunen som tillsätts efter beslut i kommunstyrelsen. Ett annat område som varit prioriterat under året har varit digitalisering och förvaltningen har arbetat med och kommer att fortsätta att arbeta med att exempelvis se över sina arbetsprocesser samt ta fram fler digitala tjänster. 60 Personal Förvaltningens sjukfrånvaro betraktas som fortsatt relativt låg trots en ökning med nästan en procentenhet sedan föregående årsbokslut till 4,1 %. Den korta sjuk frånvaron har legat stilla runt 1,6 % medan sjukfrån varo 60 dagar och över har ökat till 49,4 % från 35,2 %. Andelen anställda utan någon sjukfrånvaro har minskat sedan föregående mätning. Förvaltningen fortsätter sitt förebyggande arbete med bland annat friskvårds aktiviteter och utbildning inom området psykosocial arbetsmiljö. Cheferna arbetar aktivt med att främja en god hälsa och vid sjukdom ska rehabilitering ske tidigt. Medarbetare som drabbas av nedsatt arbetsförmåga ska snabbt få stöd och tidig individuell rehabilitering. Det har rekryterats till samtliga kontor under nyanställningar har skett, varav 5 befattningar är en utökning sedan föregående årsbokslut. Rekryterings läget är gott och ett stort antal kvalificerade sökande har visat intresse för de lediga befattningarna. Förvalt ningens fokus på att attrahera sökande utifrån målet en attraktiv arbetsgivare har gett resultat. Positivt är också att trenden ökat vad gäller den interna rörligheten mellan förvaltningar och bolag. Nämndens mål Miljö och klimat Inom målområdet miljö och klimat har kommun styrelsen initierat ett arbete med att kartlägga hur nämnder och bolag bidrar till att uppnå kommunens hållbarhetsmål. Insatser har även gjorts för en mer hållbar upphandling genom exempelvis utbildningsin satser av kommunens personal. Bostäder Bostadsbyggnation med antal färdigställda bostäder 2018 var lägre än det bedömda behovet. Under året har samordningen och effektiviseringen av samhälls byggnadsprocessen utvecklats. Arbetet med kommun styrelsens mål om ökad tillgång på planlagd mark för bostäder har inneburit att detaljplaner har antagits och att nya planeringsdirektiv har utarbetats. På flera platser i kommunen har även hyresrätter byggts på kommunal mark under året. Hälsa och social sammanhållning Under året har alla nyanlända erbjudits boende i kommunens genomgångsbostäder i avvaktan på att de själva finner bostad. Utbildning och arbete Flera satsningar har genomförts för att förbättra fö retagsklimatet och kommunen har stärkt sin position inom flera områden. Samtidigt visar mätningar att fortsatta satsningar krävs. Campus Varberg uppvisar fortsatt goda resultatet och det finns ett ökat intresse för att utbilda sig i Varberg trots att rådande högkonjunktur utmanar vad gäller söktryck.

72 VERKSAMHETSBERÄTTELSE I september höll projekt västerport sin tredje medborgardialog, den här gången riktad till barn mellan 7 och 11 år. Barnen fick workshoppa tillsammans med projektets medarbetare om hur det inre stråket i stadsdelen ska se ut. Framtid Hela Varbergs kommun växer och utvecklas och det ställer ökade krav på ledning och samordning från kommunstyrelsens förvaltning. Stadsutvecklings projekten går exempelvis in i en fas med fokus på genomförande och kommer att ta mycket utrymme framöver för stora delar av kommunens och kommun styrelsens verksamheter. Arbetet med personal- och kompetensförsörjning är ett högt prioriterat område och mycket arbete kommer att krävas för att lyckas inom detta område, både genom att vara en attraktiv arbetsgivare men också genom att digitalisera. Den digitala utveck lingen i samhället fortsätter i hög fart och det gäller även kommunstyrelsens verksamheter. Här behöver förvaltningen bland annat fortsätta sitt arbete med digitalisering av olika tjänster för att möta efter frågan både internt och externt. Kommunstyrelsen ser att behovet av fortsatt arbete med inkludering och social sammanhållning inte kommer att minska med tiden och en fortsatt mycket stor utmaning är bostadsfrågor kopplade till anvisningar av nyanlända personer. Ekonomi Kommunstyrelsen redovisar ett nettoutfall på 173,9 mnkr av en budget på 172,4 mnkr och en negativ avvikelse på cirka 1,5 mnkr. Nettoutfallet för helår 2017 var 269,2 mnkr och skillnaden mellan 2017 och 2018 består till stor del av avsättningen till Lassa backadeponin som belastade resultatet Även de högre exploateringsintäkterna under 2018 påverkade skillnaden i utfallet mellan 2017 och 2018 och var förväntat. Samhällsutvecklingskontorets verksamheter, där flera av de stora avvikelserna var under 2018, hade lägre exploateringsintäkter än budgeterat vilket påverkade resultatet negativt med 33 mnkr. Dock påverkades resultatet också positivt med 43 mnkr tack vare obudgeterade försäljningar som exempelvis Södertull. Försäljning av arrendetomter i Apelviken avvek negativt från budget med cirka 14 mnkr för 2018 och försäljning av resterande tomter kommer att generera intäkter under Färdtjänstkostnader belastade resultatet med 5,1 mnkr mer än budgeterat, vilket berodde på en ny upphandling och ökat antal resande. Övriga kontor och verksamheter redovisade ett överskott på 3,3 mnkr, kopplat till bland annat personalkontorets omställningsfond för Varberg direkt där 0,5 mnkr har utnyttjats på en budget av 3 mnkr. Resultat Mnkr Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto 2017 Kommunstyrelsen 248,5-422,5-173,9-172,4-1,5-269,2 ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 61

73 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsåret 2018 har barn- och utbildnings nämnden ansvarat för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, särskild utbild ning för vuxna samt kommunalt aktivitetsansvar. Barn- och utbildningsnämnden var också utbild ningsanordnare för grundläggande vuxenutbildning och naturvetenskapligt basår. Hänt i verksamheten För tredje året i rad placerar sig Varbergs kommun bland landets femton bästa skolkommuner i Lärar förbundets ranking Bästa skolkommun med moti veringen: Hög andel utbildade lärare och hög andel elever som uppnår högskolebehörighet gör Varberg till en topprankad skolkommun. Varberg placerar sig bäst bland de halländska kommunerna och högt i förhållande till större och liknande kommuner i rankingen. Under året har den nya förskolan Bumerangen öppnat och Söderlyckans förskola har tillfälligt bedrivit verksamhet i Österängens förskola. I samband med en ombyggnation av Bosgårdssko lan upptäcktes fuktskador i väggarna som behövde åtgärdas. På grund av detta behövde några klasser utlokaliseras till Trönninge skola och Lindbergs skola. Inför läsåret 2018/19 var Bosgårdsskolan färdigställd och alla eleverna är tillbaka på skolan. Under hösten revs gamla Mariedalsskolan, efter att omfattande skador påvisats. Eleverna på skolan har tillfälligt flyttat till Almers skola och paviljonger vid Bockstensskolan. En ny Mariedalsskola beräknas vara klar april Under året har statsbidraget för ökad likvärdighet tillkommit. Pengarna har använts för att stärka en likvärdig utbildning och kunskapsutveckling på de skolor i kommunen där behovet varit som störst. Barn- och utbildningsnämnden har under 2018 genomfört omfattande förberedelser för överföring av ansvaret avseende gymnasieskolans verksamhet till den nybildade utbildnings- och arbetsmarknads nämnden i enlighet med beslut fattat i kommunfull mäktige. Utöver arbetet med att skapa goda förut sättningar för gymnasieskolan och den nya nämnden innebär förändringen också nya förutsättningar inför den kommande mandatperioden för barn- och utbild ningsnämnden som i samband med detta byter namn till förskole- och grundskolenämnden. Stor vikt i samarbetet mellan de två nämndernas verksamheter läggs vid helhetssynen avseende barn- och elevers lärande under hela deras skolgång. Personal Barn- och utbildningsnämnden prioriterar arbetet med att attrahera, behålla och vidareutveckla personal och har 2018 lagt fokus på genomförande av nämndens strategiska plan för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Brist på fritidspedagoger och behöriga lärare inom vissa ämnen och en större rörlighet på arbetsmarknaden utgör betydande Förskolepedagogerna Carina Karlsson och Annika Johansson som arbetar på den nybyggda förskolan Bumerangen i området Brunnsberg. 62

74 VERKSAMHETSBERÄTTELSE utmaningar och flera åtgärder kommer att krävas för att möjliggöra en hög kvalitet och tillgänglighet på lång sikt. Barn- och utbildningsnämndens verksam heter har 2018 varit framgångsrika i rekryteringsar betet och har en relativt hög andel behörig personal. Resultatet av medarbetarundersökningen 2018 visar att medarbetarna trivs med sitt arbete och finner det stimulerande och meningsfullt. Däremot finns utmaningar i form av ökande sjukfrånvaro samt att alltför många upplever en hög arbetsbelastning. Arbetsmiljö- och hälsofrämjande arbete behöver även fortsättningsvis prioriteras högt. Nämndens mål Barn- och utbildningsnämndens mål sträcker sig över hela mandatperioden och samtliga mål bedöms vara i hög utsträckning uppfyllda. Strategier för att stärka pedagogers skicklighet har utvecklat undervisningspraktiken i alla skolformer. Eleverna i Varbergs kommunala grundskolor och i gymnasiet har till övervägande del en högre målupp fyllelse i förhållande till riket, liknande kommuner samt de halländska kommunerna. Det systematiska kvalitetsarbetet och nämndens indikatorer för måluppfyllelse gällande elevers väg till studier och yrkesliv, indikerar att elevers möjlighet för snabbare väg till studier och yrkesliv har ökat. Det systema tiska kvalitetsarbetet och nämndens indikatorer för måluppfyllelse gällande elevers mående i skolan och vårdnadshavares upplevelse av sitt barns förskola, indikerar om en hög kvalitet. Framtid Ett urval av händelser och beslut som kommer eller kan komma att beröra barn- och utbildningsnämn dens verksamhetsområden redovisas nedan. Det blir allt svårare att rekrytera behöriga lärare och specialister. Konkurrensen om arbetskraften är hög. Varbergs kommun har en relativt hög andel behörig personal inom förskola och skola, men det finns utmaningar i rekryteringen inom flera ämnen. Lärarutbildningen på Campus Varberg har en osäker framtid. Lärarutbildningen är central för kompetensförsörjningen. I ett växande Varberg finns behov av tillkomman de förskole- och grundskoleplatser för att kunna möta behov som uppstår i samband med en växande befolkning. Förskolans läroplan har reviderats och träder i kraft 1 juli Riksdagen har beslutat att förskolechef ska benämnas rektor från 1 juli Riksdagen har beslutat om att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet vilka börjar gälla den 1 juli Från och med hösten 2019 får eleverna i grundskolan ytterligare 105 timmar garanterad undervisningstid i matematik och ytterligare 100 timmar garanterad undervisningstid i idrott och hälsa. Samtidigt minskar undervisningstid i elevens val med 205 timmar. De statliga satsningarna på en mer likvärdig skola kommer att bibehållas under de närmsta åren. För att få del av flera statsbidrag får kommunen inte minska sina egna kostnader och resurser jämfört med tidiga re år då statsbidragen ska vara komplement till den kommunala verksamheten. Från och med 1 juli 2019 kommer alla huvudmän behöva säkerställa att undervisningen i fritidshem bedrivs av legitimerade och behöriga pedagoger. Från och med 2021 införs legitimationskrav i särskolan vilket kommer medföra en ökad kvalitet, men även ökad konkurrens om behörig personal. Ekonomi God ekonomisk hushållning genomsyrar barn- och utbildningsnämndens arbete. Det är viktigt att budgetmedel nyttjas på ett optimalt sätt och att så mycket medel som möjligt kommer den pedagogiska verksamheten till del. Barn- och utbildningsnämnden redovisar för 2018 en negativ budgetavvikelse om 1,3 mnkr, vilket mot svarar 0,08 procent av tilldelad budget. Nämndens resultat är hänförbart till oförutsedda kostnader för evakuering av Mariedalsskolan och Bosgårdsskolan samt högre kostnader vid flytt och ombyggnad av lokaler. En anledning till det förbättrade resultatet jämfört med prognos i delårsrapporten är att barn- och utbildningsnämnden tillförts intäkter samt återbetalningar som inte fanns med i budget. I jämförelse med 2017 är driftsbidrag från Skolverket i princip oförändrat. Ersättningar från Migrationsverket blev högre än förväntat. Personal kostnaderna har mellan 2017 och 2018 till största del ökat utifrån löneutveckling samt volymökningar i verksamheten. Köp och sälj av huvudverksamhet (förskoleplatser, pedagogisk omsorg, skolplatser samt fritidshemsplatser) till fristående verksamheter och andra kommuner har ökat jämfört med föregående år och det är en utmaning att från år till år prognos tisera hur föräldrar, vårdnadshavare och elever väljer förskola och skola. Resultat Mnkr Barn- och utbildningsnämnden Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto , , , ,6-1, ,8 ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 63

75 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Socialnämnden Socialnämndens uppdrag är att hjälpa invånare som av olika skäl behöver stöd i sin vardag. Social och ekonomisk trygghet, jämlika villkor och möjlighet att delta aktivt i samhällslivet ska främjas genom omsorg, assistans, rådgivning och andra insatser från socialförvaltningen. Socialnämndens verksamhetsområde är mång facetterat och omfattar äldreomsorg, personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg och integration samt arbetsmarknadsuppdraget. Hänt i verksamheten Socialnämnden har under 2018 haft stort fokus på att utveckla arbetssätt för att känslan av självstän dighet, delaktighet och trygghet fortsatt ska hålla en hög nivå eller öka för målgrupperna. Generellt visar nationella undersökningar och jämförelser fortsatt god eller mycket god kvalitet för nämndens verksamheter. Resultaten visar även på ett effektivt resursutnyttjande. Då allt fler personer med avancerade vårdbehov har möjligheten att vårdas i hemmet sker en successiv förskjutning av vårduppdraget från sjukhusvården till den kommunala hälso- och sjukvården. Som en följd av detta ses en ökning av antalet insatser med mer dygnet runt vård och alltfler personer med om fattande behov av insatser. Sammantaget gör detta att komplexiteten ökat både inom hemtjänst och hälsooch sjukvård vilket är mycket kostnadsdrivande. Förvaltningen ser en ökning av barn och ungdo mar med komplex och sammansatt problematik. Det kräver utveckling av arbetssätt kring dessa barn och unga för att tillgodose behoven. I maj öppnades därför ett nytt barnboende och även antalet korttids platser har utökats. Förvaltningen har under året växlat upp för att möta framtiden och gått in i två större europeiska samverkansprojekt, Digga Halland och CareWare Nordic. Syftet är att stärka innovationskraften inom organisationen, öka digitalisering och välfärdsteknik samt utveckla kompetensen hos personalen. Här ingår även att ta fram och implementera en modell för utvärdering av välfärdsteknik. Under året har också ett antal testenheter utsetts som ska testa olika välfärdtekniska hjälpmedel och lösningar. Under året har det varit relativt få nyanlända som efter sin tvååriga etablering ansökt om försörjnings stöd. Arbetsförmedlingen redovisar att 65 % av de som avslutat sin etablering blivit självförsörjande vilket är klart bättre än riket. Socialförvaltningen har i samarbete med vuxenut bildningen i Varberg tagit fram en undersköterskeut bildning för vårdbiträden där de kan tillgodoräkna sig erfarenheter och kunskaper i sin utbildning. För fastanställd personal erbjuder arbetsgivaren examinationer och webbinarier på betald arbetstid samt studielitteratur. För visstidsanställda erbjuder arbetsgivaren en trygg anställning under hela 64 s tudietiden, studielitteratur och en fast anställning som undersköterska efter examen. Personal Hälsosamma arbetsplatser är ett projekt för att ta fram och implementera en modell för hälsofrämjande arbetsmiljö vilket syftar till att minska sjukfrånvaron och öka hälsan hos medarbetare. Ett utvecklingsarbete har påbörjats under året där ny teknik i högre grad än tidigare används för att bidra till bättre fysisk arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro. Bland annat sker detta genom att införa fler hjälp medel med tekniska lösningar för att få bort tunga arbetsmoment. Enheter inom särskilt boende för äldre har fått möjligheten att prova ett antal produkter för att underlätta till exempel lyft och efter utvärdering köptes de högst värderade produkterna in. Nämndens mål Socialnämnden har valt att lägga strategiska mål för hela mandatperioden, med tonvikt inom målområdet Hälsa och social sammanhållning. Målen har valts för att fånga de långsiktiga behoven hos målgrupperna inom nämndens ansvarsområde. Två övergripande strategier har utgjort stöd i socialnämndens målarbete. Strategi för hälsofrämjande arbetssätt respektive strategi för välfärdsteknologi. Resultat från bland annat nationella under sökningar inom äldreomsorgen och individ- och familje omsorgen visar att socialnämndens mål grupper generellt är lika nöjda eller nöjdare än riksgenom snittet med den service och de insatser som erhålls. Utifrån socialnämndens beslut om att utveckla vård och omsorg för personer med demenssjukdomar har bland annat ett resursteam skapats. Dessutom har socialnämnden beslutat att anpassa det kommande särskilda boendet i Träslövs trädgårds stad för personer med specifika behov relaterade till demenssjukdom. Boendet förväntas stå klart år och ska vara kommunens nav för kunskap och kompetens gällande vård och omsorg för personer med demens. För att motverka isolering och möjliggöra social samvaro arbetar nämnden med att erbjuda olika mötesplatser. Under året har socialnämnden lämnat över driften av mötesplatser för äldre till kultur- och fritidsförvaltningen i syfte att i samarbete kunna utveckla och bredda utbudet. Förvaltningen har fortsatt arbetet med utvecklingen av mötesplatsen Medaljongen för människor med psykisk ohälsa och deras anhöriga. För äldre personer med funktions nedsättning som bor på gruppbostad har förvaltningen skapat en mötesplats, Fyren. I syfte att stärka möjligheterna och ge förutsättningar för elever att klara sin skolgång arbetar socialförvaltningen tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och

76 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Barnverksamheten inom LSS har utvecklats och i maj öppnade ett nytt barnboende. kultur- och fritidsförvaltningen med tidiga s kolsociala samordningsinsatser. Exempel på samordnade skolsociala insatser är elever som inte börjar gymnasium efter grundskolan och för elever som inte klarar gymnasiet, Steget vidare. En liknande satsning finns för grundskoleelever (program för att återvända för att klara skolgång). Dessutom sker en satsning på kartläggning och stöd till familjehems placerade barns skolgång. Framtid Det är särskilt några rörelser i samhällsutvecklingen som, utöver den demografiska utmaningen, kan påverka nämndens ansvarsområde. En förskjutning av ansvar mot det kommunala ses inom flera områden, och särskilt inom specialiserad hälso- och sjukvård i hemmet och LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Dessutom lever allt fler längre och har i större utsträckning mer sammansatta behov av insatser. Tillsammans med den demografiska utmaningen ställer det än högre krav på samverkan, dels för att insatserna runt individen ska bli rätt, dels för att samhällets resurser ska räcka till för att möta behoven. Utifrån LSS-utredningens betänkande föreslås förändringar vilka kommer påverka nämndens verksamheter och vara kostnadsdrivande. Det rör sig bland annat om ändrat huvudmannaskap för personlig assistans. Dessutom föreslås nya insatser där kommunen är huvudman såsom personligt stöd till barn, personlig service och inom boendestöd. Ekonomi Socialnämndens resultat för 2018 är ett överskott på ca 0,6 mnkr vilket motsvarar ca 0,6 promille av nämndens omsättning. I resultatet finns ett underskott i verksamheten för ensamkommande barn på knappt 8 mnkr. Underskottet beror främst på omställningskostnader i samband med ett kraftigt minskat antal barn samt sänkta ersättningsregler. Denna verksamhet finansieras av statlig ersättning från Migrationsverket. Det innebär att den del som är kommunalt finansierad visar ett överskott på drygt 8 mnkr. Till största delen beror detta på att behovsoch kostnadsökningen inom äldreomsorgen varit lägre än beräknat, dock har kostnaderna för hem sjukvård ökat då en allt mer avancerad hälso- och sjukvård kan bedrivas i kommunal regi. Dessutom har kostnaderna för placeringar för barn ökat. Resultat Mnkr Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto 2017 Socialnämnden 262, , , ,2 0, ,2 ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 65

77 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för stadsbyggnads frågorna i Varbergs kommun och är den nämnd som fullgör kommunens skyldigheter enligt plan- och bygglagen, förutom översiktlig planering. Det betyder att nämnden tar beslut om hur kommunens olika markområden ska användas och hur bebyggelse i olika områden ska uppföras, förändras eller bevaras. Nämndens förvaltning, stadsbyggnadskontoret, arbetar bland annat med detaljplanering, bygglovs frågor, kontroll och tillsyn enligt plan- och bygglagen, rådgivning kring bebyggelse och gestaltning, mätning och framställning av kartor samt landskaps- och fastighetsinformation. I organisationen ingår också den kommunala lantmäterimyndigheten, som bland annat ansvarar för fastighetsbildning och olika slags förändringar i fastighetsbeståndet. Förvaltningens personal bistår även kommunstyrelsen när det gäller översiktlig planering och andra utredningar av övergripande karaktär. Hänt i verksamheten I takt med att Varberg växer, ökar behovet av stadsbyggnadskontorets tjänster. För att kunna leverera förväntade volymer i en acceptabel takt, har förvaltningen fortsatt att utveckla arbetsprocesser och verksamhetsstöd. Utvecklingen mot ett mer digitalt verksamhetsstöd för att långsiktigt öka effektivitet och servicegrad, har fortsatt. Bland annat har en förstudie påbörjats för att identifiera möjligheter och steg för att digitali sera bygglovsprocessens ärendehantering. Avdelningarna har också förstärkts med sju personer. Samtidigt har stöd- och specialistfunktioner samlats i en stab som ska bidra med kompetens och kvali tetshöjning inom olika områden. Under senhösten rekryterades också en ny förvaltningschef. För att de tillfälliga förvaltningslokalerna i Gamleby skolan ska fungera bra också på fem till sex års sikt har anpassningar påbörjats av ventilation, säkerhet och tillgänglighet. Insatser har också gjorts för att anpassa verksamhet och anlitade system till den nya dataskyddsförordningen (GDPR). Grupparbete med tjänstepersoner i ett projekt som ska ta fram ett stadbyggnadsprogram. 66 Kortare kötider hos lantmäterimyndigheten Arbetet med att minska kötiderna för lantmäteri frågor har fortsatt och gett bra resultat: kötiden för prioriterade ärenden har försvunnit helt och kötiden för övriga ärenden har minskat från 24 månader i början av året, till 16 månader i slutet. Eftersom kö tiderna fortfarande är för långa, ska arbetet fortsätta under Under året förstärktes verksamheten med två nya förrättningslantmätare. Utvecklad teknik ger mervärden Som ett led i att förbättra servicen till invånare och olika samhällsaktörer, har det tekniska stödet för geografisk information fortsatt att utvecklas. Satsningar på drönarteknik har gett kommunens verksamheter möjligheter till högkvalitativa, uppda terade fotografier av allt från cirkulationsplatser till pågående byggnationer. Fotona har visat sig vara till stor nytta och skapat ett mervärde inom flera olika områden som till exempel dokumentation och mätoch karteringsuppdrag. Ett arbete med att utveckla kommunens internwebbkarta har påbörjats och kommer att fortsätta under Omarbetningarna ska generera ett modernt och effektivt verktyg till kommunens verksamheter för att kunna planera, analysera och ta fram beslutsunderlag baserat på geodata. Vidare har kommunens 3D-modell utökats så att den nu täcker hela kommunen. Parallellt med detta har modern visualiseringsteknik gett nya möjligheter att förmedla tydlig och enkel information till invå narna om framtida byggprojekt. Under året förstärktes verksamheten med en GIS-utvecklare. Detaljplaner och program för en hållbar förtätning Verksamheten har fokuserat på att ta fram detaljpla ner som möjliggör fler bostäder i Varberg och har nått målet med planer som rymmer minst 700 bostäder. Under hösten har också arbetet med ett stads byggnadsprogram startat. Arbetet, som bedrivs i projektform och i samverkan med andra samhälls byggande verksamheter, ska resultera i riktlinjer för bebyggelsens utveckling inom utpekade områden i Varberg. Den första delen i projektet, att inventera och ta fram beskrivningar av den fysiska miljön, har genomförts. Under 2019 fortsätter arbetet med att ta fram förslag till riktlinjer. Det höga trycket på detaljplaner i kombination med lagstadgad samrådsprocess innebär att det kan ta lång tid innan en detaljplan blir antagen. För att minska handläggningstiden har en modell för nya samarbetsformer med exploatörer tagits fram. Modellen innebär att exploatörer får möjlighet att bidra med och förbereda en del av det inledande arbete som normalt ligger på handläggaren. Det nya arbetssättet ska börja prövas under 2019.

78 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Nya arbetssätt ska ge bättre service kring bygglov Merparten av alla bygglovsärenden har hanterats inom den lagstadgade tiden på tio veckor. För att minska kötiderna för bygglov har fokus lagts på handläggningen av ärenden parallellt med införandet av en ny nämndprocess. Vikt har också lagts vid kunskapsdelning, delade arbetsuppgifter och ett ut vecklat samarbete mellan avdelningarna kundtjänst och bygglov. Även de förändringar i plan- och byggla gen som började gälla den 1 januari, har inneburit översyn av rutiner och införandet av nya arbetssätt. Arbetet med att utveckla arbetsprocesser i syfte att minska kötiderna, kommer att fortsätta under Under året förstärktes verksamheterna med en registrator, en byggnadsinspektör och en bygglovs chef. Personal Efterfrågan på stadsbyggnadskontorets tjänster är fortsatt hög, vilket resulterat i en hög arbetsbelast ning. För att möta detta behov och minska arbetsbe lastningen har förvaltningen utökat bemanningen med totalt 7 medarbetare under Under året har förvaltningen fortsatt sitt arbete med att förbättra arbetsmiljön i befintliga lokaler i Gamlebyskolan. Un der hösten bildades en lokalgrupp på förvaltningen med uppdrag att se över lokalerna och komma med förbättringsförslag för att uppnå en god arbetsmiljö i avvaktan på en slutlig lokallösning. Förvaltningen arbetar aktivt för att minska sjuk frånvaron, vilket har resulterat i att förvaltningen fortfarande har ett lågt sjuktal. Den totala sjukfrån varon för samtliga anställda på förvaltningen ligger på 3,2 procent under Den låga sjukfrånvaron stärker bilden av Varbergs kommun och stadsbygg nadskontoret som en attraktiv arbetsgivare. Arbetet med att attrahera nya medarbetare pågår kontinuerligt, bland annat genom samarbete med skolor och medverkan i branschnätverk och arbetsmarknadsmässor samt synliggörande av stads byggnadskontoret på bland annat sociala medier. Nämndens mål Nämndens mål bedöms i stort vara uppfyllda. Det har antagits detaljplaner som möjliggör 740 nya bostäder och i efterfrågad detaljplanering visar exploatörerna intresse för en variation av bostadstyper. Intresset för byggnation är dock större i stadsområdet än längre ut i kommunen, varför målet om ett varierat bostadsutbud i hela kommunen inte nås fullt ut. För att detaljplaneringen i än högre utsträckning ska kunna bidra till goda helhetslösningar för samhälls planeringen, har en checklista för att säkerställa hållbarhetsperspektiv tagits fram och ett arbete med ett stadsbyggnadsprogram startats. Andra saker som prioriterats för att nå målen är till exempel informations- och dialogmöte för före tagare, exploatörer och fastighetsutvecklare, tydlig information kring verksamheten i våra kanaler, ett bra bemötande och god service. Framtid Arbetsprocesser och verksamhetsstöd ska fortsätta utvecklas i syfte att förenkla för både kunder och tjänstepersoner. Med en digitalisering av bygglovs processens ärendehantering och utveckling av nya arbetssätt, kommer både servicen och möjligheten att följa bygglovsprocessen för den som söker bygglov att bli bättre. Även den påbörjade utvecklingen av digitala verktyg och teknik som bidrar till nytta i samhällsbyggandet, kommer att fortsätta. Det handlar framförallt om utveckling av webbkartor och 3D-teknik för visualisering. Förvaltningen kommer att fortsätta utveckla både verksamhet och medarbetarskap för att bli än mer attraktiva för Varbergs invånare, olika samhällsaktö rer och kunder. Fokus ligger på att kunna producera och leverera i takt med det behov som finns, med en hög kvalitet och med sikte på ett hållbart samhälls byggande. Därför kommer förvaltningen att fortsätta arbeta för bästa möjliga förutsättningar för bra samverkan i stads- och samhällsbyggandet och ett inspirerande medarbetarskap. Ekonomi Byggnadsnämnden redovisar en negativ budget avvikelse på 5,3 mkr, vilket kan jämföras med en negativ budgetavvikelse på 0,8 mkr för år Årets nettokostnad uppgick till 24,1 mkr vilket ger en ökning med 4,8 mkr jämfört med Det främsta skälet till nettokostnadsökningen är att personalkostnaderna har ökat under året ef tersom antalet tjänster har utökats. Förstärkningen på de olika avdelningarna har bidragit till att nämndens mål har kunnat uppfyllas. Den höga måluppfyllelsen innebär bland annat att målet om att ta fram detaljplaner som rymmer minst 700 bostäder har uppnåtts. Intäkterna har också ökat från föregående år, men inte i samma takt som kostnaderna. Eftersom förvaltningen har fortsatt att växa, har också verksamhetskostnaderna för hyra, lokal a npassningar och teknik ökat. Dessutom har k ostnaderna för konsulter som arbetat med utveckling och anpassning av verksamhet och system, blivit högre. Resultat Mnkr Byggnadsnämnden Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto ,6-60,7-24,1-18,8-5,3-19,3 ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 67

79 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsyn inom främst miljöbalkens och livsmedelslagens område. Nämnden har även ansvar för tillsynsvägledning och rådgivning i viss utsträckning inom samma områden. Vidare sker ett aktivt deltagande i kom munens samhällsbyggnadsarbete. Hänt i verksamheten Förvaltningen har forcerats till en kraftsamling kring hantering av diarieföring och ärendehantering i fysiska och digitala system, då förvaltningen ingår i ett kommunalt pilotprojekt för e-arkiv samt inför en planerad övergång till en ny version av ärendehanteringssystemet ECOS. Trots detta har förvaltningen efter omprioritering klarat 100 % av den tillsyn där årlig tillsynsavgift tas ut. Den lagstyrda handläggningen av anmälnings- och till ståndsärenden har också med få undantag klarats av inom givna tidsramar. Förvaltningen har dessutom varit en aktiv part i kommunens arbete med förbättrad samhällsbygg nadsprocess samt deltagit i kommunens visionsar bete som varit intensivt under hösten. Ett aktivt deltagande har också skett i det kommunala arbetet för ett förbättrat företagsklimat. Betyget från företagen i enkäten Insikt från SKL var högt. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen var även den förvaltning som fick bäst betyg när våra centralpolitiker under var ute och träffa de företrädare för företag i Varberg. Arbetet kring stadsutvecklingsprojektet har un der året accelererat och förvaltningen har hanterat ett flertal anmälningsärenden både avseende för beredelser för järnvägsprojektet samt för området Västerport. Arbetet kring projektet Renen samt den före detta deponin vid Lassabacka har tagit mycket tid i anspråk. Samarbetet mellan och inom miljösamverkan Halland och miljösamverkan Västra Götaland har ytterligare fördjupats. Utöver tidigare beslutad projektplan har nu beslut fattats om en gemensam verksamhetsplan för de båda miljösamverkansor ganisationerna. Miljösamverkan mellan de båda organisationerna omfattar idag 57 kommuner samt länsstyrelserna i både Halland och Västra Götaland. Tillsammans driver de båda organisationerna för utom gemensamma projekt också chefssamarbete samt ett vartannat år återkommande två dagars seminarieevent på Lindholmen i Göteborg. Detta har rönt stor uppmärksamhet och fått mycket positiva omdömen runt om i landet. Vid senaste tillfället deltog såväl Livsmedelsverket samt Na turvårdsverket med ett flertal representanter. Även representanter från miljösamverkan Skåne gästade. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen deltog bland annat med en föredragshållare. Lagstiftningen som styr nämndens verksam hetsområde ställer krav på att överträdelser skall 68 anmälas till åklagare utan särskild prövning, så kallad ren verkställighet. Under 2018 anmäldes ett ärende avseende nedskräpning till polis/åklagar myndigheten. Åtta av nämndens ärenden överklagades under året till länsstyrelsen. Ett tidigare ärende från november 2017 gällande överklagande av avgift för extra offentlig kontroll inom livsmedelsområdet avgjordes till nämndens fördel. Personal Året har präglats av en viss oklarhet och dynamik. Ordinarie förvaltningschef har under hela året fungerat som ställföreträdande förvaltningschef på stadsbyggnadskontoret. Det har också skett en stor personalomsättning bland handläggare då fyra tillsvidareanställda sade upp sig under året. Totalt slutar därför året med ett personalunderskott på ca 36 månader för hela året sett till hela förvaltningen. I december månad 2018 var åter alla ordinarie tjänster tillsatta via tillsvidareanställningar. Sjuk frånvaron har ökat liksom för kommunen i stort. Framförallt visar det sig i den långa sjukfrånvaron över 60 dagar. Ökningen är inte kopplat till arbets relaterade orsaker. Nämndens mål Vattenkvalitén ska förbättras Ett av kommunens stora miljöproblem är den fortsatt stora närsaltsbelastningen som mänsklig aktivitet orsakar i sjöar och vattendrag. Nämnden fortsätter att utifrån ett myndighetsperspektiv aktivt fortsätta med tillsyn av lagefterlevnad för att tillse att utsläp pen till vatten minskar från enskilda avlopp och från lantbruk. Under 2018 har man uppfyllt planen för enskilda avlopp och vattenkvalitet utifrån personal styrkan man har haft tillgänglig. Bidra till att kommunen får en effektivare samhällsbyggnadsprocess Nämnden arbetar fortlöpande med att tillse att nämndens och förvaltningens egen process är effektiv genom relevant delegering, upprättande av egna riktlinjer, synkronisering av nämndsdatum med mera. Att nämnden håller sina handläggningstider är en viktig del för att inte samhällsbyggnadsprocessen försenas och nämnden har under året lyckats hålla sina handläggningstider med få undantag. Nämnden strävar även efter att delta i alla styr-, referens- och arbetsgrupper där förvaltningens och/eller nämn dens närvaro efterfrågas. Enskilda och företag ska mötas med enkel, tydlig och effektiv service Fler skall uppleva att de får ett gott bemötande och en god service. Bäst och snabbast effekt för nämndens alla krav på åtgärder fås om enskild eller företagare upplever en förståelse och acceptans för

80 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Anläggande av enskilt avlopp. de lagkrav som ställs på deras verksamhet. Nämnden arbetar med kontinuerlig genomgång av arbetssätt, blanketter och flödesscheman. En ny arbetsgrupp kring digitalisering, kvalitetsfrågor, registervård, ärendehanteringssystem, e-tjänster med mera, planeras att bildas under Utbildningar inom kommunikation och bemötande sker och planeras fortsätta i miljösamverkan Hallands och Västra Götalands regi. Framtid Arbetsmarknaden för miljö- och hälsoskyddsinspek törer har blivit allt mer konkurrensutsatt. Det kan därför vara svårt att rekrytera ny personal samtidigt som förvaltningens egen personal erbjuds förmånliga villkor från externa aktörer. Förvaltningen arbetar därför hårt med att skapa den attraktiva arbetsplat sen. Även när det gäller de nya medarbetarna finns behov av vidareutbildning och mentorskap, då det i dagsläget är svårt att rekrytera handläggare med en längre tids yrkeserfarenhet. Arbetet med införlivandet av EU:s vattendirektiv har gått långsamt. Detta har kritiserats från ett flertal håll. Nu sätts ett ökat tryck från centrala myndighe ter om att öka takten. Förväntningarna ökar nu på att arbeta hårdare med vattenfrågor i den kommunala administrationen. Nämnden förväntar sig ett eska lerande arbete inom detta område. Dagvattenfrågor och även anmälnings- och tillsynsärenden har ökat under de senaste åren och förväntas öka drastiskt under kommande år. Ekonomi Periodens nettokostnad uppgår till 9,7 mnkr av budgeten på 11,2 mnkr vilket ger ett överskott på 1,5 mnkr. Det låga utfallet beror framförallt på låga personalkostnader i förhållande till budget, vilket i sin tur bland annat beror på att fyra medarbetare har slutat. En väsentlig post är också lägre chefskostna der, då tillförordnad förvaltningschefs lön har legat lägre än ordinarie förvaltningschef samt att ställfö reträdande chefs position inte har varit tillsatt. Även tid för kurs och kunskapsuppbyggnad ligger under budget beroende på planering av konvertering av ärendehanteringssystem och deltagande i pilotprojekt för införande av e-arkiv. Resultat Mnkr Miljö- och hälsoskyddsnämnden Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto ,0-18,7-9,7-11,2 1,6-10,8 ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 69

81 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Hamn- och gatunämnden Hamn- och gatunämnden ansvarar för frågor gällan de kommunala gator, vägar, parker och grönområden, hamnar, industrispår och Varbergs flygplats. I ansva ret ingår utveckling, planering, anläggning och drift. Hänt i verksamheten Efterlängtade projekt färdigställda Under 2018 färdigställdes flera viktiga och efter längtade projekt. Efter många års arbete invigdes Fästningsbadet vilket blev en fantastisk tillställning med många besökare. Badet har varit välbesökt och förvaltningen har under året arbetat med att anlägg ningen ska fungera så bra och säkert som möjligt. I juni invigdes Brunnsparken som fått ett ansikts lyft med ny beläggning, bänkar, planteringar och offentlig konst. Som ett sätt att snabbt åstadkomma ett tillgängligt bad byggdes ett trädäck med ramper ut i havet vid Barnens badstrand. Projektet gick i rekordfart från idé till färdig anläggning och visar på vilka goda resultat samarbete och egenregiverksamhet kan ge. Under året har även flera busshållplatser tillgänglighetsanpassats och byggnationen av Tvååker centralpark har startat. Även arbetet med renovering av hamnens pirhuvud har fortsatt. Viktiga planeringsunderlag fastställdes Under 2018 har ett antal viktiga planeringsunderlag färdigställts. Två viktiga underlag som antagits är den nya badplatsriktlinjen samt kompletteringen av lekplatsriktlinjen. Badplatsriktlinjen är översiktlig och beskriver i vilken riktning utvecklingen av kom munens badplatser ska ske. Riktlinjen har fokus på de tre områdena tillgänglighet, rekreation och service. Riktlinjen är ett viktigt underlag inför drift- och investeringsplanering. Komplettering av lekplats riktlinjerna blev en antagen handlingsplan som i sin tur utgjorde ett viktigt underlag inför kommande investeringar och upprustningar av mindre lekplatser. Gestaltning av Lassabackadeponin Under 2018 fattade kommunfullmäktige beslut om att bevilja hamn- och gatunämnden 33 mnkr för gestaltning av Lassabackadeponin. Projektets syfte är att i samband med sluttäckningen av deponiområdet skapa ett attraktivt rekreationsområde och utflykts mål. Arbetet i stadsutvecklingsprojektet intensifierades Det blev under året tydligt att stadsutvecklingspro jektet kommit igång på allvar vilket inneburit att mycket tid ägnats åt detta, vilket i sin tur inneburit mindre tid till andra viktiga frågor. Under året har förvaltningen bland annat arbetat med ett gestalt ningsprogram för Västerport, fått hantera många trafikrelaterade frågor kopplade till trafiksituationen under byggnationen av Varbergstunneln samt arbetat vidare med att finna lösningar på parkeringssituatio 70 nen i centrala Varberg. Därutöver har förvaltningen på uppdrag av Trafikverket projektlett och byggt den nya busstationen vid kvarteret Pipebruket. Bygget av den nya busstationen hade inte varit möjlig att genomföra på så kort tid utan förvaltningens väl fungerade egenregiverksamhet. Arbetet sysselsatte dock många av förvaltningens anläggare vilket har påverkat framdriften av nämndens investeringspro jekt negativt. Beslut om framtida ansvarsfördelning i Varbergs hamn Under 2018 beslutade kommunfullmäktige om en för ändrad ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs handelshamn. Förändringarna börjar gälla 2022 och innebär i korta ordalag att Hallands Hamnar övertar ansvar som idag vilar på hamn- och gatunämnden såsom drift av farleden. Förändringen innebär vidare att Hallands Hamnar kommer att tilldelas samtliga intäkter som genereras från handelshamnen. Vidare kommer Stena Line lämna Varbergs hamn under 2019/2020. Dessa förändringar får effekter för hamn- och gatunämndens ekonomi vilket nämnden beskrivit för kommunfullmäktige. Utredning om egenregiverksamheten Med hjälp av en extern konsult genomförde nämnden en utredning som gav svar på vilka för- och nackdelar en eventuell ytterligare konkurrensutsättning av nämndens drift- och anläggningsverksamhet kan tänkas få. I utredningen, som genomfördes på uppdrag av kommunfullmäktige, konstateras att nämnden har en väl fungerande egenregiverksamhet med nöjda beställare och kunder samt en god kvalitet. Utredningen konstaterar även att nämnden idag har en bra fördelning av verksamhet i egen regi och köpta tjänster. Vädret innebar utmaningar för basverksamheten Under inledningen av året innebar vädret att förvalt ningen fick utföra många halkbekämpningsinsatser. Sista insatsen gjordes i mitten av april med konse kvensen att sandupptagningen blev klar senare än vanligt. Det varma vädret mellan maj och september var utmanande för förvaltningen då det innebar att besökstrycket på allmänna platser som parker, bad stränder och offentliga toaletter blev enormt, vilket krävde extra skötselinsatser. Personal Verksamhetens omfattning liksom konkurrensen om arbetskraften fortsätter att öka inom i stort sett samtliga förvaltningens kompetensområden. Särskilt påtaglig är bristen på byggledare, projektledare och trafikplanerare/trafikingenjörer. Personalomsätt ningen ökar också generellt då arbetsmarknadsläget är gynnsamt. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för att både behålla och attrahera nya

82 VERKSAMHETSBERÄTTELSE medarbetare är viktigt och prioriterat. Både chefer och medarbetare upplever en hög arbetsbelastning, men genomförd medarbetarundersökning visar att personalen också upplever att det finns en god trivsel inom förvaltningen. Den totala sjukfrånvaron på förvaltningen uppgår till 6,0 % och har ökat något sedan föregående år. Det är framförallt den långa sjukfrånvaron som har ökat under året, men ett tydligt trendbrott kan ses under hösten. Ett häl sofrämjande fokus finns och förebyggande aktiviteter stöds och uppmuntras. Nämndens mål Nämnden har på övergripande nivå haft en god måluppfyllelse under Utvecklingen av kommu nens kust- och strandliv har gått framåt under året genom färdigställandet av Fästningsbadet och ett nytt tillgänglighetsanpassat soldäck på Barnens bad strand. Under året har gästnätterna i hamnen ökat och en badplatsriktlinje tagits fram som tydliggör hur utveckling och skötsel av de kommunala badplat serna ska ske. Inom nämndens arbete, för att främja hållbara resor samt utveckla och binda samman kom munens gröna stråk, har deltagande i kommunens stadsutvecklingsprojekt och stadsbyggnadsprogram prioriterats särskilt högt. Förhoppningen är att detta arbete på sikt ska leda till bättre förutsättningar för hållbart resande samt att grönstruktur och platser för rekreation och samvaro värnas i den pågående förtätningen av Varberg. Det aktiva deltagandet har dock medfört att arbetet med planeringsunderlag som stödjer måluppfyllelse har försenats. Framöver krävs en förbättrad genomförandegrad av investe ringar kopplade till nämndens mål. Framtid Under 2019 och framåt kommer ett viktigt fokusom råde vara att förbättra och intensifiera samarbetet mellan de samhällsbyggande förvaltningarna och bolagen. Detta är en avgörande fråga utifrån kom munens tillväxt och pågående samt kommande stora bygg- och anläggningsprojekt. En viktig fråga kommer dessutom handla om att lyckas behålla och rekrytera medarbetare. Konkurrensen om kvalificerad personal är påtaglig och bedöms öka de närmsta åren till följd av stora infrastrukturprojekt i närområdet. Ett växande Varberg innebär stora utmaningar för nämnden när det gäller investering, förvaltning och drift. Kommunen har en omfattande projektportfölj som i sin tur kommer generera många nya anlägg ningar att förvalta och drifta. Det ställer höga krav på att arbeta med organisatoriska frågor, rekryteringar, kapacitet och fungerande avtal. Ekonomi Den kommunbidragsfinansierade delen visar ett över skott motsvarande 2,4 mnkr. Förklaringen är att upp låtelser av offentlig plats redovisar ett nettoresultat på drygt 2 mnkr. Det är inte antalet upplåtelser som bidragit till det stora överskottet utan ett antal större byggetableringar. Totalt redovisar nämnden intäkter på 3,5 mnkr för 363 upplåtelser varav de tio största upplåtelserna svarar för 1,8 mnkr. Nämnden kan inte budgetera och prognostisera med dessa höga intäkter framgent. Under året har nämnden vidtagit kostnads besparande åtgärder gällande gatuunderhållet för att hantera de höga kostnaderna för vinterväghållning. Hamnavdelningen redovisar ett resultat motsvarande ett överskott på 4,4 mnkr. Förklaringen utgörs av his toriskt höga fartygsintäkter. Även färjeverksamheten redovisar ett stabilt överskott var dessutom ett starkt år gällande besökande gästbåtar och husbilar. Under året utfördes inga större underhållsarbeten i hamnarna vilket påverkade kostnadssidan positivt. Invigningen av Fästningsbadet i juli. Resultat Mnkr Hamn- och gatunämnden Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto ,8-194,4-101,5-108,3 6,8-100,6 ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 71

83 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden erbjuder och främjar verksamhet inom kultur- och fritidsområdet. I nämn dens ansvar ingår att stödja föreningar med bidrag och information, erbjuda anläggningar att driva verksamhet i och organisera olika aktiviteter, framför allt för barn, unga och personer med funktionsned sättningar. Till kultur- och fritidsområdet hör bland annat föreningsverksamhet, bibliotek, utställningar, inköp av konst och konstnärlig gestaltning, kulturar rangemang samt kulturskolan och ungdomsgårdar. Hänt i verksamheten Kultur- och fritidsverksamheten har sjudit av akti vitet under Inkluderingsarbetet har fortskridit och stöd och möten mellan människor har kunnat erbjudas med god kvalitet. Jämställdhet har varit i fortsatt fokus och arbetet kröntes med en uppskattad jämställdhetskonferens under hösten. Nämndens miljöarbete har också prioriterats och utvecklats. Fritid Sista doppet i Håstens simhall skedde 12 maj och påbörjandet av rivning av anläggningen och evakue ring av verksamheten till Veddige simhall kunde ske under hösten. I slutet av året bytte fritidsavdelningen bokningsoch bidragssystem och i samband med detta inleddes en intensifiering av samarbetet med Varberg Direkt. Friluftsprojektet Outwest, ett projekt som sker i samverkan med näringslivs- och destinationskonto ret, beviljades bidrag. Kraftigt snöfall och långvarig kyla i början av året och extrem torka under sommaren innebar att Fredrika Sjöberg, Pär Andin och Jennie Elmen höll i en sång- och sagostund på stadsbiblioteket under barnfestivalen i september. 72 konstgräsplaner och gräsplaner hölls stängda vissa perioder. Invigning av omklädningsbyggnader vid Lindval len och Ankarvallen samt omläggning av löparbanor vid Påskbergsvallen skedde. Enhetschefen för verksamheten Aktiv Senior började i slutet av mars och överflyttning av viss verksamhet från socialförvaltningen kunde inledas. Den nya mötesplatsen Ljuspunkten invigdes. Kultur Barnfestivalen blev mycket lyckad. 150 program punkter erbjöds i stor samarbetsanda. Återinvigningen av Varbergs teater genomfördes med program för alla åldrar. Satsningen POP på Varbergs teater lockade yngre besökare och i augusti genomfördes Opera Varberg för första gången. Konstlördag arrangerades på elva olika platser. Bildningsresan, kulturfrukostar och författarbe sök genomfördes. I Varbergs Konsthall visades en utställning om mottagande och syn på flyktingar. En annan utställ ning ställde frågor om fritid och arbetstid. Konstverkstan deltog i Pride Varberg. Ett skissuppdrag gavs för konstnärlig gestaltning för äldreboende i Träslövsläge och ett konstuppdrag gavs för Veddige och Tvååker. På lokalbiblioteken hölls bokcirklar, föreläsningar, musik och utställningar och i Varberg skedde en regional bokbussträff. Biblioteken arrangerade under våren förtidsröstning för det allmänna valet. Det hölls språkcaféer bland annat på Veddige-, Bua- och Tvååkers bibliotek och Veddige bibliotek med meröp pet invigdes. Ungdom Applikationen Ung i Varberg lanserades och Youtube- serien VBG, om att vara ung i Varberg hade premiär. Tematiskt arbete med Centralgruppen, riktade insatser mot tjejer i projektet Club Queen Bee och idécentralenprojekt utgjorde viktiga faktorer för att hålla en jämn könsfördelning. Varannan vecka har Muve, mobil ungdomsverk samhet, erbjudit aktiviteter i Skällinge och Rolfstorp. Under våren deltog Muve i elevens val i Trönninge och i Rolfstorp. På Lindbergskolan resulterade demokratiövningar under Värdegrundsdagen i fem aktiviteter för ungdomarna i området. För första gången erbjöds sommarkulturskola. 100 barn och unga i åldern 6-15 år deltog. Antalet besö kare på öppet hus på Kulturskolan dubblerades och under två dagar bussades ca barn till Rosen fredsskolan från hela kommunen. Samarbetsprojekt med Hallands kulturhistoriska museum resulterade i många aktiviteter på fästningen. Kulturskolan producerade också tillsammans med Teater Halland en dokumentärfilm om europeiska ungdomars syn på jämställdhet i sin kultur.

84 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sommarverksamheten på ungdomsgårdarna har haft mycket att erbjuda och i Träslövsläge, Bua, Håsten och Sörse hade man öppen verksamhet på plats under hela sommaren. Det erbjöds också läger med olika teman. Riktad verksamhet med låg trös kel genomfördes på Kärramosse Gård. Unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer bjöds in och 18 läger blev fulla. Ett stort fokus lades på att stödja unga på landsbygden genom att erbjuda replokaler. Personal Sjukfrånvaron har generellt minskat under 2018, däremot har den korta sjukfrånvaron på 1 14 dagar, ökat något. Antalet anställda utan sjukfrånvaro har minskat från 41,9 % 2017 till 37,3 % Anledningen förmodas vara ett resultat av de insatser som gjorts på förvaltningen. Bland annat har kompetens utvecklande insatser för att stärka cheferna inom arbetsmiljöområdet genomförts. Cheferna arbetar aktivt med att främja en god hälsa. Medarbetare som drabbas av nedsatt arbetsförmåga eller sjukdom ska snabbt få stöd och tidig individuell rehabilitering. Eventuella mönster följs för att fånga sjukfrånvaron i ett så tidigt skede som möjligt. Omtankesamtal genomförs när med arbetaren varit sjuk mer än fyra tillfällen under den senaste 12-månadersperioden. När individen varit sjukskriven sex tillfällen, sker ett trepartssamtal med medarbetare, chef och kommunhälsan. Under 2018 har förvaltningen rekryterat 19 medarbetare, varav 14 internt och fem externt. 11 medarbetare har slutat under 2018 vilket innebär en ökning med åtta medarbetare sedan Nämndens mål Måluppfyllelsen för 2018 är i hög grad uppfylld. Medarbetarna på förvaltningen har på ett strategiskt, målinriktat och metodiskt sätt, med engagemang och kreativitet, arbetat för att nå målen. Inom målområ det Miljö och klimat kommer två verksamheter miljö diplomerats i februari Inom målområdet Hälsa och social sammanhållning har fokus legat på att förbättra hälsan för barn, ungdomar och vuxna. Mål området Delaktigheten i samhället ska öka innehåller aktiviteter för en ökad inkludering och delaktighet. Nämnden lägger stort fokus på målområdet ökad jämställdhet och en 4-R analys på ungdomsgården Mittpunkten blir klar i mars Det för kultur- och fritidsnämnden nya målområdet, utbildning och arbete, har några indikatorer med ett kvalitativt mål värde. Ett pilotprojekt med nytt arbetssätt på några skolors skolbibliotek kommer att starta höstterminen Under våren 2019 kommer förutsättningar för en inkubatorplattform att presenteras. Framtid Att vårda de investeringar som gjorts och säkerställa kvalitet i befintlig verksamhet kommer att vara ange läget för kultur- och fritidsnämnden framöver. Detta samtidigt som den största investeringen, Håsten simhall, tar form. Växande frågor är föreningarnas ökande behov av stöttning, liksom behovet av publikutveckling inom kulturverksamheten. Nya plattformar för förbättrad service kring bland annat lokal- och anläggningsbok ning samt nyckelhantering är nödvändigt men även andra former av tjänsteutveckling kommer att krävas för att kunna fortsätta leverera god service och leva upp till förväntningarna. Kultur- och fritidsområdet är en förutsättning för att Varberg ska fortsätta vara en attraktiv och hållbar kommun som lever upp till visionen Västkustens kreativa mittpunkt. Kultur-, sport- och friluftsaktiviteter bidrar till människors möjlighet att leva ett hälsosamt och aktivt samhällsliv. Invånare och besökare behöver mötesplatser för att utvecklas, känna samhörighet och må bra, vare sig man bor i centralorten eller på landsbygden. Tolerans och este tik definieras också som starka drivkrafter för trivsel och nöjdhet, ökad sannolikhet att vilja stanna kvar och rekommendera sin plats. Detta gäller för barn, unga, vuxna och inte minst för en allt större grupp seniorer med förväntningar på ett aktivt liv. Ekonomi Kultur- och fritidsnämndens ekonomiska utfall för 2018 uppgår till 150,9 mnkr, mot budgeterade 150,6 mnkr. Därmed gör nämnden ett underskott på 0,3 mnkr, vilket är en negativ budgetavvikelse på 0,2 %. Intäkterna blev 2,9 mnkr högre än budget. Det beror bland annat på att nämnden fått ett flertal statliga- och regionala bidrag under året som inte var kända vid årets början. Uthyrning av anläggningar motsvarande 0,5 mnkr har också påverkat intäkterna positivt. Personalkostnaderna visar ett överskott på 0,9 mnkr vilket främst beror på att personalen på Aktiv senior anställdes några månader senare än planerat. Övriga utgifter överskred budgeten med cirka 4,9 mnkr. Detta kan främst förklaras med att mer verksamhet, som genererat utgifter, har kunnat skapas tack vare de ökade intäkterna. Kostnaderna för avskrivningar, räntor, bidrag och lokalhyror visar på mindre avvikelser från budget. Anledningen till att driftutfallet är cirka 5,3 mnkr högre än föregående års utfall beror främst på den nystartade verksamheten Aktiv senior. Resultat Mnkr Kultur- och Fritidsnämnden Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto ,0-176,9-150,9-150,6-0,3-145,6 ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 73

85 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Servicenämnden Servicenämndens uppdrag är att leverera interna tjänster som behövs i kommunens verksamhet. På förvaltningen finns cirka 400 anställda som servar alla nämnder med tjänster inom IT, telefoni, kost, städ, fordon och fastighetsskötsel. Nämndens mål är miljö, delaktighet, stolthet och att vara i framkant. Målarbetet är avgörande för hur prioriteringar görs i verksamheten och löpande omvärldsbevakning sker. Hänt i verksamheten Facility management (FM) Under 2018 har serviceförvaltningens personal fått både information och utbildning. Avdelningar har utvecklat sitt samarbete för att hitta synergier genom att hålla gemensamma kundmöten. Två förbättrings grupper har startats med syfte att implementera ett systematiskt arbetssätt för att hitta och dokumentera förbättringar. Kundservice Kundservice arbetar aktivt med att kartlägga och digitalisera sina arbetsprocesser. Det har bland annat resulterat i en ny e-tjänst som infördes i slutet av året; nyanställningstjänsten. Den ska underlätta det praktiska arbetet för chefer i samband med en nyanställning. I februari öppnade Varberg direkt och har under året hanterat cirka ärenden. Kompetens höjande utbildningar, studiebesök samt erfarenhets utbyten sker löpande för att öka servicegraden till invånarna. Entrén till Varberg direkt som öppnade i början på året. 74 Kost och städ Serviceförvaltningens inriktning mot hållbara och klimatvänliga måltider har fortsatt. Under året har all måltidspersonal fått utbildning i ämnet och förvaltningen fortsätter sitt arbete med säsongsan passning och minskat matsvinn. Sommarens värmebölja och torka medförde en god tillgång på svenskt kött. Som ett led i att stötta svenskt lantbruk och svenska bönder ökade service förvaltningen antalet serveringar av nötkött under en period. Under hösten har förvaltningen anställt en innovationskock som ska arbeta i köken för att hjälpa till att sprida goda idéer och arbetssätt. Under året har också verksamheten på Södertulls tillagningskök lagts ut på entreprenad och från 1 september är det ISS Facility Services som sköter driften. IT För att spara tid så att resurser kan läggas på mer kvalitetshöjande arbetsuppgifter har en robotprogramvara installerats som automatiserar återkommande och regelstyrda uppgifter. Kommu nens e-tjänsteplattform har ersatts av en modernare version som är enklare och mer användarvänlig, vil ket innebär att förvaltningarna kan bygga e-tjänster på egen hand. Avdelningen stödjer andra förvaltningar med utveckling av deras verksamhetssystem för att kunna digitalisera processerna. Det här skapar förutsätt ningar att ta fram smarta e-tjänster och därmed un derlätta för kommuninvånarna. Stort fokus har lagts på bygglovsprocessen för stadsbyggnadskontoret.

86 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Fastighet Fastighetsavdelningen har gjort en organisationsför ändring för att förbättra samarbetet och dialogen på avdelningen, men även för att skapa förutsättningar för cheferna att kunna utföra ett gott ledarskap. Ett nytt fastighetssystem har implementerats för att gå över till arbetsorderstyrt underhåll som är ett led i att förbättra leveransen till kunden och förvalta kommunens fastigheter på ett optimalt sätt. Underhållet av kommunens fastigheter bokförs från och med 2018 som reinvesteringar samtidigt som en ny internhyresmodell har sjösatts vilket inne burit en viss osäkerhet i budgetarbete och uppföljning. För att fortsätta renodlingen av kommunens fastigheter har fem fastigheter tillkommit och tre fastigheter har sålts under året. Renodlingen innebär att fastighetsavdelningen ska förvalta de fastigheter som har kommunal verksamhet, Varbergs Bostad ska förvalta de som har bostäder samt att Varbergs Fastighets AB ska förvalta de fastigheter som har kommersiell verksamhet. Personal Förvaltningen brottas med olika utmaningar för att säkerställa framtida personalförsörjning. Kost och städ har infört lärlingsanställningar och tar emot praktikanter och personer som idag står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. Fastighetsavdel ningen samarbetar med yrkesgymnasium och tar emot skolpraktikanter, har två traineer och höjer kompetensen på befintliga medarbetare för att klara av bemanningen. IT har en grundbemanning men använder sig delvis av konsulter vid extra behov. Var berg direkt fortbildar personalen och samarbetar med bemanningsföretag vid kort och oplanerad frånvaro. Serviceförvaltningen har tillgodosett medar betarnas önskade sysselsättningsgrad utan att det påverkar verksamheterna och samtidigt kunnat effek tivisera och utveckla organisationen. Under året har andelen timvikarier minskat avsevärt. Förvaltningen arbetar systematiskt för att minska sjukfrånvaron, bl.a. genom att samtala med medarbetare med fler än tre sjuktillfällen under en 12-månadersperiod. Sjuktalen fortsätter att minska. fokusområdena löper under flera år och i dagsläget bedöms samtliga uppfyllas inom utsatt tid. Framtid Nästa steg i FM-arbetet är att införa en förenklad prismodell i samband med vårens budgetprocess. Arbetet med ständiga förbättringar förs in i verksam heternas dagliga drift och målet är att kontinuerligt kunna redovisa förbättringar som leder till mer kost nadseffektiv leverans utan att kvaliteten försämras. Fler och fler uppgifter kommer att automatiseras framöver. Stort fokus kommer läggas på artificiell intelligens, robotar och framförallt IT-säkerhet. Inom de närmaste åren kommer Varbergs kommun anställa sin första digitala medarbetare som kommer att leverera tjänster dygnet runt, årets alla dagar. En förutsättning för att genomföra denna automation är tydliga och kartlagda processer. Detta ställer krav på att det rekryteras personal som har kunskap i processkartläggning och utveckling av processer. Det finns stort behov av att hjälpa med arbetarna på digitaliseringsresan samt att utveckla det digitala ledarskapet bland kommuns chefer. Nämndens mål Under perioden har servicenämnden fyra mål; miljö, delaktighet, stolthet och vara i framkant. Arbetet med att uppfylla målen har fokuserat på miljö, Facility management-koncept (FM), införande av en kommungemensam kundservice (Varberg direkt) och aktivitetsbaserade arbetsplatser. Målarbetet sker på alla nivåer och fortskrider enligt plan. Arbetet med Ekonomi Servicenämnden redovisar ett resultat för 2018 som avviker negativt med 2,2 mnkr mot budget. Intäkterna avviker positivt med 13,2 mnkr vilket främst beror på ökad efterfråga på lokaler som fastighets avdelningen hyr ut. Verksamhets kostnaderna ökar i samma grad. Restvärdet för Mariedalsskolan belastar verksamhetskostnaderna och resultatet med en engångspost på 6,2 mnkr. Kommunen har under 2018 infört nya rutiner för hur kostnader för underhåll av kommunens fastig heter ska redovisas. Detta har medfört att ett flertal underhållprojekt till mindre värde, har kostnadsförts på driften istället för att bokföras som investering, vilket har påverkat resultatet negativt med ca 3 mnkr. Ökade kostnader för snöröjning i inledningen av året belastar också resultatet negativt. Totalt har fastighetsavdelningen en negativ resultatavvikelse på driften om 5,5 mnkr. Ej tillsatta tjänster, föräldraledigheter samt konkurrensutsättning av Södertulls och Apelviks höjds kök är huvudsakligen anledningen till lägre personalkostnader. Avskrivningar och ränta avviker positivt med 9,8 mnkr beroende på att projekt och investeringsavslut blivit försenade. Enligt den nya rutinen kommer investeringar aktiveras löpande under året och serviceförvaltningen blir då debiterad avskrivningar och ränta efter hand under innevarande år. Resultat Mnkr Intäkt 2018 Kostnad 2018 Netto 2018 Budget 2018 Budget avvikelse Netto 2017 Servicenämnden 584,2-620,5-36,3-34,1-2,2-46,8 ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 75

87 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Varbergs Stadshus AB De kommunala bolagen har till uppgift att erbjuda service och tjänster till invånarna. Bolagen har tillkommit för att tillgodose kommunala behov och utgör därför en del av den kommunala organisationen. Varbergs Stadshus AB bildades år 2005 och i koncernen ingår Varberg Energi- koncernen, Varbergs bostads AB, Varbergs Fastighets AB, Hallands Hamnar Varberg AB, Varberg Event AB, Varberg Vatten AB och Marknad Varberg AB. Verksamhet Moderbolaget har ingen egen verksamhet utan f ungerar endast som ägare till dotterbolagen. I bolaget finns ett externt lån som finansierade förvärvet av aktierna i dotterbolagen från Varbergs kommun. På lånet betalar man en borgensavgift på 0,5 procent till kommunen. Dotterbolagen finansierar sig via kommunens internbank och kommunen lånar upp motsvarande belopp på den externa marknaden. I samband med utlåningen tar kommunen ut en administrationsavgift från bolagen. Ekonomi Årets rörelseresultat för Varbergs Stadshus koncernen blev 268,8 mnkr, att jämföra med 160,2 mnkr föregå ende år. Resultatet efter finansiella poster blev 192,6 mnkr jämfört med 78,5 mnkr Varbergs Bostad gjorde en ombildning av fastig heten Rullstenen 2 till bostadsrättsförening vilket har påverkat resultatet med 96 mnkr. Hallands Hamnar AB, Varbergs Fastighets AB samt Varberg Energi AB når rekordhöga omsätt ningsnivåer samtidigt som de låga räntenivåer har inneburit ännu lägre finansnetton för koncernen trots ökande skuldsättningsgrad. Moderbolaget finansierar sig via koncernbidrag från dotterbolagen och för 2018 har man mottagit koncernbidrag från Varberg Energi AB (10,0 mnkr), Hallands Hamnar Varberg AB (12,0 mnkr) och Varberg Fastighets AB (12,0 mnkr) och Varbergs Bostad AB (46,0 mnkr). Moderbolaget har även lämnat koncernbidrag till Varberg Vatten AB (64,8 mnkr) och Varberg Event AB (8,7 mnkr). I vinstdispositionen har hänsyn tagits till respektive bolags ägarvillkor och Allvillagen (lagen om all männyttiga kommunala bostadsaktiebolag) vilket i praktiken har inneburit att Varbergs Bostad AB har fått aktieägartillskott med 35,7 mnkr. Hallands Hamnar har fått aktieägartillskott med 12,0 mnkr och Varberg Vatten AB med 20,0 mnkr. Balansomslutningen i koncernen ökade med 560 mnkr och det egna kapitalet ökade med 168,6 mnkr. Soliditeten minskade med 2,3 % till 23,1 procent. 76 Resultat Varbergskoncernen Mnkr Intäkter , , , , , ,4 Avskrivningar -210,1-195,1-255,4 Rörelseresultat 268,8 160,2 104,7 Finansnetto -76,2-81,7-89,7 Resultat efter finansiella poster 192,6 78,5 14,9 Balansomslutning 5 401, , ,4 16,4 15,0 14,6 767,1 509,0 573, ,6-1,2-1,1 Kostnader Soliditet, % Investeringar Antal anställda, medeltal Resultat, moderbolag Mnkr Kostnader Rörelseresultat -1,6-1,2-1,1 Finansnetto -4,9-4,6-4,4 Resultat efter finansiella poster -6,4-5,8-5,5 Balansomslutning 970,5 883,6 870,5 23,1 25,4 25,7 Soliditet, %

88 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Varbergs Bostads AB Med ca hyreslägenheter och 120 affärs- och kontorslokaler är Varbergs Bostads AB Varbergs största bostadsföretag. Bolaget äger totalt 92 fastigheter i Varbergs tätort, Bua, Väröbacka, Veddige, Träslövsläge och Tvååker. Varbergs Bostad ska enligt ägardirektiven främja bostadsförsörjningen i kommunen och verka för en social bostadspolitik. Verksamheten ska bedrivas utifrån affärsmässiga och långsiktigt hållbara principer. I uppdraget ingår att ta hänsyn till miljön, ta boende socialt ansvar och främja kundernas boendekvalitet. Hänt i verksamheten Efterfrågan på bostäder i Varberg är fortsatt mycket hög och den genomsnittliga väntetiden för en lägenhet är 11,5 år. Under året hyrdes 425 lägenheter ut i det befintliga beståndet och 48 nyproducerade, jämfört med 449 lägenheter i befintligt bestånd och inga nyproducerade föregående år. 85 lägenheter gällde omflyttning bland befintliga hyresgäster (104 år 2017) och 3 förmedlades (exkl. migration) via den med socialförvaltningen gemensamma boendeenheten (2 år 2017). Varbergs Bostads produktion av totalt 272 lägenheter har fortsatt under färdigställdes på Västgötagatan, Håsten. Övriga 224 är belägna på Västra Sörse. Under året förvärvades fastigheten Lasarettet 8, vilket tillförde Varbergs Bostad 60 lägenheter. Fastigheten Rullstenen 2 med 53 lägenheter ombildades till en bostadsrättsförening. Bolaget bedriver ett aktivt CSR-arbete för att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle och är certifierat enligt ISO 9001, ISO och OHSAS För 2018 gör Varbergs Bostad en hållbarhetsredovisning. Framtid Planerna fortskrider för cirka 300 nya lägenheter på södra Sörse och cirka 200 nya lägenheter på Brunns berg. Detaljplan för Södra Sörse har blivit godkänd. På Brunnsberg sker upphandling av entreprenörer. Parallellt pågår också arbete med att försöka få fram ytterligare förtätningsprojekt, bland annat på Apelvikshöjd, i Veddige och Tvååker. Begäran om planbesked har lämnats in. Totalt finns planer för byggnation av lägenheter de kommande åren. Resultat och ekonomisk analys Årets resultat efter finansiella poster är 122 mnkr, vilket kan jämföras med 26,1 mnkr föregående år. Soliditeten är 45 procent, föregående år var den 42,7 procent. Det ökade resultatet beror huvudsakligen på en ombildning till bostadsrättsförening på fastigheten Rullstenen 2 (96 mnkr). Årets investeringar uppgår till 336 mnkr (100 mnkr föregående år) och består främst av aktiverade underhållskostnader samt Lasarettet 8, Västra Sörse och Västgötagatan. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN Personal Bolaget hade vid 2018 års utgång 83 (84 föregående år) tillsvidareanställda varav 55 män och 28 kvinnor. Antalet årsanställda uppgick till 107 personer. Antalet årsanställda påverkas av att företaget har haft ett antal säsongsanställda inom trädgårds arbete samt andra visstids-anställningar under året. Sjuk frånvaron ligger på 4,6 procent vilket är en minskning med 0,2 procent jämfört med föregående år. Några arbetsrelaterade sjukskrivningar har inte förekommit. I oktober 2018 stod de inflyttningsklara - 48 nybyggda lägenheter fördelade i tre hus på Västgötagatan, Håsten. Husen är så kallade Kombo BoMini koncepthus, framtagna av allmännyttans branschorganisation SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag). Av de 48 lägenheterna var 12 reserverade för ungdomar mellan 18 och 25 år. Resultat Varbergs Bostad Mnkr Intäkter Kostnader Avskrivningar ,4 356,8 365,0-242,6-250,4-247,6-61,3-59,8-57,7 Rörelseresultat 141,5 46,7 59,7 Finansnetto -19,3-20,6-22,7 Resultat efter finansiella poster 122,2 26,1 37,1 Balansomslutning 1 728, , ,2 41,0 42,1 42,2 336,0 100,0 115, Soliditet, % Investeringar Antal anställda, medeltal 77

89 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Varberg Energikoncernen Varberg Energi-koncernen består av två bolag, moderbolaget Varberg Energi AB med verksamheterna elnät, gasnät, fjärrvärme, entreprenad, Inforgi och IT, samt det h elägda dotterbolaget Varberg Energimarknad AB. Dotterbolagets verksamheter är elhandel, elproduktion samt gashandel. Hänt i verksamheten Elhandeln har fortsatt att växa och når för första gången över 700 GWh. För att nå stordriftsfördelar har bolaget en långsiktig strategi som innebär att nätbolaget inte längre kommer att ha någon tydlig kundkontakt. Istället kommer handelsbolaget framöver att fakturera även elnätet. Det nya affärsområdet Inforgi lanserades med fokus på nya produkter och tjänster. Stor framgång nåddes med 60 sålda solcellspaket. Pilotprojektet Smarta Hem pågår och kommer att förlängas till och med första kvartalet Fjärrvärmen redovisar ett gott resultat där flera års utvecklingsarbete äntligen ger frukt. Den torra och vindfattiga sommaren innebar en klart lägre elproduktion vilket kompenserades av högre elpriser. Entreprenadverksamheten har bytt ut majoriteten av kommunens gatubelysning till LED. Det minskar energiförbrukningen och är ytterligare ett led i bolagets hållbarhetsarbete. Mycket förberedande arbete inför tunnel-projektet har utförts under året, i samarbete med kommunen, VIVAB och Trafikverket. Inom IT anslöts drygt nya kunder till internet. Anslutningsintäkterna är något lägre än för Under året har det inträffat tre större elavbrott som påverkat elöverföringen till kunder. Dessa avbrott orsakades av explosioner/brand i strömomvandlare i överliggande nät hos Ellevio. Miljöledningssystemet granskades och omprövades och i den nya standarden har det tillkommit perspektiv som livscykeln, intressenter, väsentligheter med mera. Framtid Bredbandsutbyggnaden börjar klinga av efter flera års intensiv utbyggnad. En del förberedande arbete återstår inför byggnationen av järnvägstunneln. Tjänster kopplat till energi och kommunikation förväntas utvecklas i allt större takt, till exempel laddinfrastruktur, mikroproduktion, smarta hem och städer. Fler tjänster som utförs av kunderna via digitala gränssnitt förväntas. Den planerade vindkraftsparken vid Bäckagård har överklagats och blir därmed försenad. Resultat och ekonomisk analys Omsättningen för 2018 når rekordhöga 719 mnkr med ett redovisat resultat på 58,6 mnkr, det är drygt 10 mnkr högre än i fjol. Detta beror bland annat på fler elhandelskunder och högre elpriser. Bolagets investeringar uppgår till 126 mnkr varav hälften satsats på bredbands-utbyggnaden. Personal Vid årets slut var 112 personer anställda varav 31 pro cent kvinnor. Samtliga anställningar är på heltid. Kort tidssjukfrånvaron för perioden var 1,8 procent och den totala sjukfrånvaro 4 procent. Person omsättningen för 2018 var 12 procent. Målet att alla anställda skulle rapportera en risk observation nåddes och totalt inrapporterades 118 st. Syftet var att öka riskmedevetenheten och på så sätt förhindra olyckor. Resultat Varberg Energikoncernen Mnkr Intäkter 719,4 537,2 493,5-557,2-386,3-343,6 Avskrivningar -77,6-73,1-148,5 Rörelseresultat 84,7 77,8 1,4 Finansnetto -26,1-29,6-32,1 Resultat efter finansiella poster 58,6 48,2-30,7 Balansomslutning 1 565, , ,1 32,6 31,9 32,0 126,0 119,0 125,7 111, Kostnader Soliditet, % Under året har Varberg Energi tillsammans med Hamn-och gatuförvaltningen och Sweco Ljusdesign skapat vackert kvällsljus i Brunnsparken. Fotograf: Eva-Lena Johnsson, Varberg Energi 78 Investeringar Antal anställda, medeltal

90 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Varberg Event AB Varberg Events uppdrag är att tillhandahålla lokaler och koncept samt arrangera attraktiva arrangemang för kommunen, medborgarna och näringslivet i Varberg. Bolagets verksamhet skall bedrivas utifrån affärsmässiga och långsiktigt hållbara principer i enlighet med ägarnas målsättning samt bedrivas i syfte att ge ett värde för kommunen, medborgarna och näringslivet. Bolagets självförsörjningsgrad i förhållande till kostnaderna i lagd budget, skall över tid uppgå till minst 45 procent. I augusti 2018 blev Varberg Event Arena Varberg. Lanseringen firades med ett stort namnkalas, ny websida och grafisk profil. Namnet innebär en tydligare koppling mellan anläggningen och dess verksamhet. Hänt i verksamheten Under året har anläggningen bytt namn till Arena Varberg vilket mottagits väl av marknaden. Antalet besökare till anläggningen har ökat med 31 procent från besök till och antalet event har ökat med 21 procent från 249 event till 304. Detta har påverkat personalkostnaderna. Ökningen beror till viss del på att man satsat på egna nöjesarrangemang, vilka har kostat mer än beräknat. Satsningen har dock slagit väl ut i form av att arrangörer och invånare har en mer positiv syn på Arena Varbergs varumärke, något som kommer att generera fler externa arrangörer framgent. Framtid En ny konferensenhet för cirka 100 personer med bra teknik i form av ljud och bild samt möjligheter för videokonferens kommer stå klart till sommaren Detta kommer öka möjligheterna på marknaden. Fastighetsägaren Varberg Fastighets AB har gjort en uppfräschning av Nöjesparken, med bättre till gänglighet och ökade möjligheter till events sommar tid, vilket förväntas bidra positivt till varumärket. Resultat och ekonomisk analys Varberg Events självfinansieringsgrad för året uppgår till 45 % mot budget 50 %. Ökade personalkostnader och högre kostnader för egna arrangemang är den största bidragande orsaken till differensen mellan budget och utfall. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN Personal Varberg Event har under året haft 11 anställda, fem män och sex kvinnor varav en på deltid. Sjuk frånvaron har under året varit 32,2 procent mot en procent Orsaken till den stora ökningen är två långtidssjukskrivningar. Utöver den fastanställda personalen har det varit 19 timanställda vid behov. Resultat Varberg Event Mnkr Intäkter Kostnader ,4 14,4 18,9-23,7-20,9-21,7 Avskrivningar -0,4-0,2-0,2 Rörelseresultat -8,7-6,8-3,0 0,0 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster -8,7-6,8-3,0 Balansomslutning 12,1 11,1 17,4 77,8 85,6 54,3 0,0 0,2 0, Finansnetto Soliditet, % Investeringar Antal anställda, medeltal 79

91 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Varbergs Fastighets AB Varbergs Fastighets AB (VFAB) ska medverka till utvecklingen av Varbergs kommun genom att bygga, utveckla och förvalta samhällsnyttiga och attraktiva fastigheter samt bedriva parkeringsverksamhet. Hänt i verksamheten 2018 har varit ett mycket bra år för VFAB med fortsatt stark tillväxt och nytt ekonomiskt rekord. Fastighetsbeståndet har under året utökats med köpen av Tvillinghusen från Varbergs kommun och färdigställandet av paviljongbostaden i Veddige. Dessutom har ombyggnationen av en tidigare bank lokal i Kv. Läkaren färdigställts, vilken numera huserar två handelsbutiker. Stort fokus har lagts på att komma ikapp med eftersatt underhåll, vilket lett till ökade kostnader. Det största projektet är den pågående upprustningen av Varmbadhuset där bad, fasad, fönster, tak och inre ytskikt renoveras och hittills har drygt 14 mnkr upparbetats. Avtal har tecknats med Hallands Hamnar Varberg AB om att sälja de hamnbyggnader som står på ofri grund. Försäljningen sker 1 januari 2019 till bokfört värde om ca 16 mnkr och får därmed ingen resultatpåverkan, men då kontrakt är tecknat ingår försäljningen redovisningsmässigt redan När det gäller de kommunala projekten, blir stort fokus framöver på byggnationen av den nya simhallen, vilket för VFAB beräknas uppgå till 426 mnkr. Resultat och ekonomisk analys Resultatet efter finansiella poster uppgår till 16,6 mnkr, vilket är 1,4 mnkr bättre än föregående år. Resultatet är på nytt det högsta som VFAB någonsin presenterat och beror framförallt på att hyresintäkterna översteg 103 mnkr, en ökning med knappt 8 mnkr mot Projektvolymen i de kommunala projekten minskade kraftigt under året till följd av förseningar i de större projekten simhall och särskilt boende och landade därför på endast 187 mnkr mot 259 mnkr föregående år. VFAB har fortsatt att växa på personalsidan och personalkostnaderna har ökat med 3 mnkr. Även avskrivningarna har ökat med drygt 3 mnkr till följd av färdigställda investeringar. Utöver det har knappt 2 mnkr utrangerats till följd av komponentutbyten. Investeringarna för året uppgick till 60 mnkr och lånevolymen har ökat med 30 mnkr. Personal Antal anställda uppgår nu till 30 personer varav 57 procent är kvinnor. All personal har heltids anställningar och sjukfrånvaron uppgick till låga 1 procent. Resultat Varbergs Fastighets AB Intäkter 296,5 359,7 388,9 Kostnader -236,1-303,3-338,3-27,4-24,2-19,4 Rörelseresultat 32,9 32,3 31,2 Finansnetto -16,4-17,1-18,7 Resultat efter finansiella poster 16,6 15,2 12,5 Balansomslutning Mnkr Under hösten arrangerades för andra året i rad Åkulla Outdoor, en friluftsfestival som genomförs i samverkan mellan Varbergs Fastighets AB, Varbergs kommun, föreningar och näringslivet. I Varbergs Bostads monter fick besökarna tillverka insektsbon. Framtid Parkeringsverksamheten har under året arbetat för att ta fram lösningar för att underlätta att parkera rätt, där ett system för automatisk start och stopp av parkerings t id har upphandlats och kommer implementeras våren Systemet kommer ersätta parkerings skivan i p-husen och också ge möjligheten till förbättrad statistik över bland annat beläggningsgrader. 80 Avskrivningar 875,1 854,6 788,4 Soliditet, % 9,1 8,9 9,2 Investeringar 60 97,0 123,0 Antal anställda, medeltal

92 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Hallands Hamnar Varberg AB Hallands Hamnar Varbergs AB tillhandahåller hamn-, stuveri- och logistiktjänster. Hanteringen av skogsprodukter, främst sågade trävaror, pappersmassa, massaved och sågtimmer, är basen för Hallands Hamnar Varbergs verksamhet. Hallands Hamnar AB bildades i januari 2013 då hamnbolagen i Varberg respektive Halmstad slogs samman till ett bolag. Syftet med Hallands Hamnar AB är att stärka den regionala utvecklingen och förbättra användandet av befintliga hamnresurser. Bolaget ska verka för ökad kostnadseffektivitet och kundnytta samt utveckla hamnarna till moderna och attraktiva arbetsplatser. Vidare ska bolaget stärka de regionala förutsättningarna för positiv utveckling av regionens befintliga och tillkommande företags etableringar. Hänt i verksamheten Segmentet skogsprodukter har även under 2018 varit mycket starkt och bolaget har under året hanterat totalt kubikmeter sågade trävaror, vilket är 9 procent mer än föregående år. Drömgränsen en miljon hanterade kubikmeter uppnåddes redan förra året då kubikmeter hanterades. Pappersmassan har under 2018 kommit upp i för väntade höga volymer och totalt har bolaget hanterat ton pappersmassa, varav ton lastats till fartyg och ton har lastats på lastbil, vilket jämfört med 2017 volymer på ton utgör en volymökning på 16 procent. Hantering av massaved ökade dramatiskt med 368 procent under 2018, från kubikmeter 2017 till kubikmeter Även sågtimmer ökade under 2018 från kubikmeter till kubikmeter, dvs 24 procent. Containervolymerna under 2018 var på normala hanterade enheter. Framtid Stora kunder som Södra Cell Värö, Derome med flera har genomfört och kommer genomföra större investeringar och dessa ger förutsättningar till ökad produktion och möjligheter till ökade volymer över Hallands Hamnar. Vidare har arbetet påbörjats med att planera för att delar av hamnanläggningen i Varberg kommer att flyttas till en ny hamndel och ambitionen är att kunna bygga Norra Europas modernaste skogshamn. Huvudman för projektet är Varbergs kommun och Hallands Hamnar AB kommer att vara djupt involverade och ta en aktiv roll i processen under många år framöver. Företagets budget för 2019 visar på ett positivt resultat om 10,4 mnkr. Resultat och ekonomisk analys Bolaget redovisar för 2018 en vinst med 14,4 mnkr, en förbättring jämfört med föregående års 8,1 mnkr. Bolagets soliditet uppgår till 42 procent och siffrorna för avkastning på totalt kapital uppgår till 14 procent och avkastningen på eget kapital till 36 procent. Investeringar har under 2018 uppgått till 32 mnkr och består främst av investering i byggnader på ofri grund om 17 mnkr. Övriga investeringar består främst av maskiner. Personal Alla medarbetare är anställda i Hallands Hamnar AB och hyrs in till Hallands Hamnar Varberg AB. Resultat Hallands Hamnar Mnkr Intäkter 122,9 116,6 97,3 Kostnader -99,4-98,1-84,1 Avskrivningar -9,2-10,0-7,7 Rörelseresultat 14,4 8,6 5,5 0,0-0,4-0,4 Resultat efter finansiella poster 14,4 8,2 5,0 Balansomslutning Finansnetto Vy över industrihamnen i Varberg. ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN 114,8 90,6 72,1 Soliditet, % 41,6 36,2 51,0 Investeringar 32,0 19,0 10,6 81

93 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Varberg Vatten AB Verksamheten består i att inom Varbergs kommun äga och hyra de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna, vara huvudman för den allmänna vatten- och avlopps verksamheten (VA) och svara för den kommunala renhållningen. Hänt i verksamheten Under 2018 färdigställdes och invigdes Varbergs nya återvinningscentral på Östra Holmagärde. A nläggningens m2 stora område inhyser förutom en modern och effektiv återvinningscentral även lokaler som kan användas av besökare och skol klasser för att lära sig mer om återbruk och vikten av att sortera rätt. Projekt Tuben har under året märkts av genom den cirka meter långa dricksvattenledning som schaktats och lagts ner från Håstensberget, Gödestadsvägen och Magasinsgatan. Genom att anlägga ledningen säkrar man upp framtida försörjning av vatten ner till centrum samt till den nya stadsdelen Västerport. Framtid Bolaget ser möjligheter att utveckla VA- och avfalls verksamheterna via det gemensamma bolaget Vatten & Miljö i Väst AB, samägt med Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB. Inriktning är då en effektiv verksamhet med låg miljöpåverkan och hög kundorientering samt att kunna utgöra en förebild för regional samverkan som på sikt även kan innebära samarbete med andra närliggande kommuner. Framtida utmaningar är fortsatt planering och utbyggnad av VA i nya områden, kopplat till de stora stadsbyggnadsprojekt som pågår i Varberg. Ytterligare en utmaning är att finansiera dessa projekt samt underhålla anläggningar och ledningsnät samtidigt som inverkan av pågående och framtida klimat förändringar ska beaktas. Resultat och ekonomisk analys VA-verksamhetens resultat uppgår till -2,4 mnkr vilket kan jämföras med -6,3 mnkr Då inget tidigare överskott föreligger belastar underskottet bolagets resultat. Avfallsverksamhetens resultat uppgår till -6,6 mnkr (-2,6 mnkr 2017). Årets underskott eliminerar verksamhetens tidigare upparbetade överskott och kvarvarande underskott resultatförs. Totalt har VA-verksamheterna haft investeringar för knappt 161 mnkr. De största investeringarna kommer från: Tuben, 43,8 mnkr Överföringsledning Sunnvära, 23 mnkr Reinvestering i ledningsnätet, 16,6 mnkr Exploatering, Stenen i Tvååker, 11,5 mnkr Getterö RV Mekanisk verkstad, 5 mnkr Totalt har avfallsverksamheten haft investeringar för 53,8 mnkr, där 37,6 mnkr avser ny återvinnings central på Holmagärde. Omfattande reinvestering har även utförts vid återvinningscentralen i Tvååker för att möta framtidens krav på att återbruka och återanvända flera avfallsfraktioner. Samtidigt utfördes åtgärder för förbättrad dagvattenhantering genom anläggande av fördröjningsmagasin och oljeavskiljare. Personal Varberg Vatten AB har ingen anställd personal eftersom verksamheten bedrivs inom Vatten & Miljö i Väst AB, som ägs tillsammans med Falkenbergs kommun. Resultat Varbergs Vatten AB Mnkr Intäkter ,1 193,4 169,4-162,7-136,3-33,9-27,4-21,7 5,9 3,2 11,4 Finansnetto -9,5-9,5-11,4 Resultat efter finansiella poster -3,6 6,3 0,0 Balansomslutning 1 383, , ,6 Soliditet, % 12,0 10,3 10,6 Investeringar Avskrivningar Rörelseresultat ,3 Kostnader I november öppnade den nya återvinningscentralen på Holmagärde som ersätter den gamla på Getterön. 2018

94 VERKSAMHETSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE å h e n n I t t Ny ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN r e m ll kom 83

95 VARBERGS KOMMUN BESÖKSADRESS: ENGELBREKTSGATAN 15, ÖSTRA VALLGATAN 12 POSTADRESS: VARBERGS KOMMUN, VARBERG TELEFONVÄXEL: E-POST: WEBBPLATS:

96 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Ks au Dnr KS 2019/0104 Månadsrapport kommunstyrelsen januarifebruari 2019 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. godkänna månadsrapport för januari-februari Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har sammanställt rapportering avseende kommunstyrelsens verksamhet januari till februari Beslutsunderlag Beslutsförslag 7 mars Månadsrapport kommunstyrelsen februari Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

97 Beslutsförslag VARBERGS 1 (1) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Daniel Stolt, Månadsrapport kommunstyrelsen januari-februari 2019 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta - godkänna månadsrapport för januari-februari 2019 Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har sammanställt rapportering avseende kommunstyrelsens verksamhet januari till februari Beslutsunderlag Månadsrapport kommunstyrelsen februari 2019 Ekonomi och verksamhet Att godkänna rapporten får ingen direkt påverkan på ekonomi eller verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning Carl Bartler Kommundirektör Daniel Stolt Ekonom Protokollsutdrag Kommunstyrelsens förvaltning POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

98 Månadsrapport januari-februari 2019 Kommunstyrelsen VARBERGS KOMMUN

99 Innehåll Innehåll... 2 Hänt i verksamheten... 3 Ekonomi... 6 Drift... 6 Investeringar... 7 Exploateringar... 8 Personal

100 Hänt i verksamheten Ombyggnad av Stadshus A Flytt från och inom Stadshus A har präglat de första två månaderna på året då bland annat samhällsutvecklingskontoret har flyttat till färjeterminalen och ekonomikontoret förberett flytt till Rådhuset. Ett stort fokus har varit på att skapa en god arbetsmiljö i de nya lokalerna. Stadsutvecklingsprojektet Arbetet med att ta fram separata systemhandlingar för station och stationsområdet för Varbergstunneln påbörjades under 2018 men pausades i väntan på överenskommelse mellan parterna om budget och innehåll. Förhandlingar pågår och systemhandlingsarbetet väntas återupptas parallellt med framtagande av gemensamt genomförandeavtal för station och stationsområde, vilket ska arbetas fram under våren. Planering och samordning av trafik under byggtid pågår. Fokus ligger på konsekvenser av Västra Vallgatans avstängning. Detta har medfört att bil- och busstrafik har behövts ledas om samt ny placering av bussterminal, taxiuppställning och ytor för cykel- och bilparkering. Mark- och miljödomstolen har genom beslut förlängt arbetstiden i enlighet med vår ansökan för miljödomen som möjliggör hamnutbyggnaden. Genomförandetiden gäller nu fram till 31 december Arbetet med detaljplan och gestaltningsprogram för Västerport håller på att avslutas. Samråd är inbokat till perioden mellan 1 april och 26 maj Markanvisningsprocessen är inne i ett intensivt skede för Västerport etapp 1. Arbetet är prioriterat och under januari och februari har planering och underlag tagits fram inför markanvisningsprocessen som påbörjas under våren. Kommunstyrelsen fattade den 26 februari beslut om att det blir fastighetsbolaget Casmé som ska få gå vidare med sitt förslag till nytt hotell i Västerport. En presskonferens hölls i anslutning efter kommunstyrelsens sammanträde. Projekt Lassabackadeponin Sweco har levererat första utkastet av den lakvattenutredning som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen begärt i enlighet med beslutet att godkänna sluttäckningen av Lassabackadeponin. Utredningen ska vara klar för inlämning till miljö- och hälsa i mars. Projekt Renen Schaktsanering med miljökontroll och avfallshantering har fortsatt tillsammans med arkeologisk utgrävning. Upphandling av entreprenör för den termiska entreprenaden är genomförd. Antagen entreprenör är Veolia Water Technologies AB. 3

101 Mark och exploatering Ett antal större detaljplaner har vunnit laga kraft kring årsskiftet och projekten går nu in i genomförandefas, däribland Apelvikens strand, Adjunkten samt äldreboendet vid Prästakullen. Planering av en ny stadsdel, Östra Träslöv, har startat genom att planeringsdirektiv har tagits fram. Kommunen äger stora delar av marken. För näringslivets behov har planering inletts för ett nytt verksamhetsområde i Himle intill E6:an, där kommunen köpt in mark. Även för det området har ett planeringsdirektiv tagits fram. Landsbygden växer och utvecklas Året inleddes med att två samrådsmöten hölls i arbetet med fördjupade översiktsplaner. Förslag för orterna Veddige, Rolfstorp och Skällinge har tagits fram och presenterades på två välbesökta samrådsmöten i januari. Förslagen är på remiss till 31 mars. Arbete med ortsutvecklingstrategi för Gödestad pågår och stormöte med boende i Gödestad har hållits. En studie av lokalisering av Värö station har slutförts och två alternativa lägen, ett norr om och ett söder om Väröbacka samhälle har identifierats av Trafikverket. Kommunen kommer hålla ihop det fortsatta arbetet för att kunna ta beslut om det slutliga läget. Trafikverket och Region Halland är viktiga samarbetspartners i det fortsatt arbetet, tillsammans med boende och verksamma i området. Fortsatt fokus på digitalisering och informationssäkerhet Det är fortsatt ett stort fokus på digitalisering på kommunstyrelsens förvaltning. Den digitala turistinformationen förbereds inför öppningen i maj med ny utformning och digitala skärmar. Personalkontoret har fokuserat på rutiner för säker hantering av personalärenden, it-stöd för processen för introduktion för nyanställda samt slutlig utformning av tiotalet nya e-tjänster. Införandet av elektronisk hantering av friskvårdsbidraget har haft avsedd effekt; nyttjandet ökade med 30% jämfört med föregående år. Arbetet med GDPR (dataskyddsförordningen) går nu in i nästa skede och förväntas vara fortsatt intensivt under 2019 då kommunens dataskyddsombud kommer att genomföra interngranskningar om efterlevnaden av förordningen. Lanseringen av en ny medarbetarwebb har under början av året gått vidare och med målet att samtliga medarbetare ska vara anslutna i augusti 2019 och förvaltningens medarbetare har lagt och kommer att fortsätta lägga fokus på att förbereda och genomföra övergången. 4

102 Universellt Utformade Arbetsplatser Utbildningsinsatsen Universellt Utformade Arbetsplatser genomfördes för andra gången i januari och det stora intresset för utbildningen har gjort att en tredje omgång kommer erbjudas under våren. En universellt utformad arbetsplats innebär att den från början är inkluderande för alla och att olikheter ryms och tas till vara. Förberedelse inför EU-valet Kommunkansliet utgör även valnämndens valkansli och planerar nu för EU-valet i maj. Det har varit viktigt att stärka upp den centrala valadministrationen genom lärdomar från höstens riksdagsval. Inte minst på grund av att andelen förtidsröstande markant har ökat. 5

103 Ekonomi Drift Konto: RR Verksa mhe t: Ve rksamhet (drift) Konto: RR Verksa mhe t: Ve rksamhet (drift) Enhet: mn kr Enhet: mn kr Siffror i mnkr Utfall jan feb 2019 Budget 2019 Prognos Budget 2019 Jmf Prognos 2019 Utfall jan - feb 2018 Netto Kommunstyrelse 1,1 5,8 5,8 0,0 0,8 4, Kommundirektör 4,0 14,0 14,0 0,0 1,6 15, Ekonomikontor 19,7 130,5 130,5 0,0 7,4 126, Personalkontor 5,0 36,0 36,0 0,0 4,1 27,9 10,4-35,4-40,4 5,0 10,8-83, Kommunkansliet 2,3 15,6 15,6 0,0 2,7 15, Näringsliv- o destination 1,6 12,9 12,9 0,0 1,9 14, Kommunikationsavdelning 1,2 6,7 6,7 0,0-3,8 45,2 186,1 181,1 5,0 38,2 173, Samhällsutvecklingskontor Totalt kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett resultat på 45,2 mnkr av budgeten på 186,1 mnkr, vilket motsvarar cirka 24%. Anledningen till den höga förbrukningen är att större delen av intäkterna kopplat till exploateringar samt försäljningar av bland annat arrendetomter kommer att bokföras senare under året och därmed påverka resultatet positivt under resterande delen av året. Utfallet motsvarande period föregående år var 38,2 mnkr och skillnaden jämfört med i år beror till stora delar på att årskostnaden för Räddningstjänsten Väst bokfördes först under mars och framåt I år började den bokföras i januari och fördelas jämnt under årets alla månader. Nettointäkten från exploateringsverksamheterna är beräknad att hamna på 45 mnkr i denna första prognos, jämfört med budgeterade 40 mnkr och detta bildar det prognostiserade överskottet på 5 mnkr för kommunstyrelsen för helår Övriga verksamheter förväntas i dagsläget att ha ett helårsutfall i linje med budget. Under avsnittet "Exploateringar" finns mer information om det prognostiserade överskottet. 6

104 Investeringar Enhet: Tkr Konto: RR Pr ojekt: Inve stering Ver ksam het: Verksamhet (drift) Siffror i mnkr Kommunstyrelsen Utfall jan feb 2019 Prognos Budget 2019 Budget 2019 Jmf Prognos ,4 420,4 422,3 1,9 Kommunstyrelsens investeringsutgifter efter februari månad 2019 är enbart 1,4 mnkr, vilket motsvarar mindre än en halv procent av årets investeringsbudget. Anledningen till det låga utfallet finner man dels då man bokat upp de utgifter som tillhört 2018, vilket betyder att enbart en månads fakturor finns med i systemet och dels att flera av de större projekt som är budgeterade befinner sig i detaljprojekteringsfas nu. Årets budget är 422 mnkr och därtill finns det ytterligare 168 mnkr som förväntas föras över från tidigare års investeringsbudget. Den totala investeringsbudgeten 2019 skulle i så fall vara 590 mnkr. Prognosen för årets nettoutgifter hamnar på 420 mnkr, vilket i så fall skulle motsvara drygt 70% av den totala budgeten. De projekt som förväntas ge en större avvikelse är förskolorna i Bua och Breared. Även anläggande av den nya skogshamnen förväntas ge en större avvikelse eftersom man under året enbart tänker projektera för muddring och markhöjning. 7

105 Exploateringar Ansvar: 1 - K ommun styrelsen Resulta t o ch progno s - k onto: RR Siffror i mnkr Exploateringar Kommunstyrelsen Exploatering Netto Prognos Budget Avvikelse budgetprognos 12,3-3,3-25,5-22,3 Kassaflöde Nettot av exploateringarnas inkomster och utgifter ligger på blygsamma 12 mnkr efter årets första två månader. Både inkomster och utgifter prognostiseras bli lägre än vad som budgeterats. Inkomsterna förväntas bli 48 mnkr lägre än de 190 mnkr som finns i budget Försäljning av verksamhetstomter på Holmagärde försenas eftersom utbyggnaden av allmän plats kommer igång först i år och förväntas pågå även nästa år. Dessutom kommer troligtvis inte heller försäljning och utbyggnad av Bua hamnplan genomföras under 2019 såsom var planerat. Även utgifterna förväntas bli 25 mnkr lägre än de 165 mnkr som är budgeterade. De lägre utgifterna beror på att utbyggnaden på Östra Kvarnagården och Bua Hamnplan skjuts fram till nästa år. Resultatpåverkan Nettointäkten är beräknad att hamna på 45 mnkr i denna första prognos, jämfört med budgeterade 40 mnkr trots att intäkter från Holmagärde och Bua Hamnplan uteblir. Prognosen pekar på att förväntade kostnader kommer att bli lägre under året än budgeterat. Bland annat kommer saneringsarbete i Västerport etapp 1 att bara genomföras under årets sista månader. Det huvudsakliga arbetet kommer att ske under Man vet ännu inte i vilken omfattning saneringen behövs, så förhoppningsvis kan kostnaderna också bli lägre än vad som tidigare budgeterats. Förluster från felkalkylerade projekt kommer inte att realiseras under 2019 såsom var planerat. Projekten måste slutföras först innan storleken på förlusten kan beräknas och det förväntas inte ske under

106 Personal Sjukfrånvaro Organisation: Kommun styrelsen s förv Peri od: Januari Verk sam het: Verksa mhet (drift) Ålder: Alla å ldrar År: Sjukfrånvaro totalt % 2016 Feb 2017 Jan 2017 Feb 2018 Jan 2018 Feb 2019 Jan 4,08% 3,17% 4,04% Förvaltningens sjukfrånvaro ligger på ungefär samma nivå som vid föregående år och måste betraktas som låg. Kommunhälsan fortsätter sina förebyggande insatser inom ett flertal kontor och är också engagerade i rehabiliterings-och utbildningsinsatser inom förvaltningen. Frisknärvaro Organisation: Kommun styrelsen s förv Peri od: Januari Verk sam het: Verksa mhet (drift) År: Befattning filter: Alla befattningar exl kom munalråd 2019 Antal friska jan Antal personer jan Frisknärvaro jan ,24% Frisknärvaron har minskat något sedan föregående år vid samma tidpunkt, vilket tyder på att det finns färre antal anställda som inte varit sjuka någon gång. Sysselsättningsgrad Organisation (personal): 011J P Kom munstyre lsen s förv Sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 2019 Jan 2018 Jan 97,94% 96,68% Antal anställda som har önskad sysselsättningsgrad fortsätter att öka och närmar sig 98% inom förvaltningen. Timavlönade Organisation (personal): 011J P Kom munstyre lsen s förv Andel timmar utförda av timavlönade i % 2018 Feb 2019 Jan 2017 Feb 2018 Jan 2,75% 3,20% Antal timavlönade har minskat sedan föregående period och kan antas bero på överflyttning av Centrum för Livslångt Lärande till den nya nämnden. Inom förvaltningen är antal timavlönade koncentrerade till säsongsarbete inom näringslivs-och destinationskontoret. 9

107 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Jens Otterdahl Holm, Behandlas på ksau 26 mars Månadsrapport februari Varbergs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen 1. Godkänna månadsrapport avseende februari 2019 för Varbergs kommun Beskrivning av ärendet Kommunledningskontoret har med underlag från nämnderna sammanställt månadsrapport för Varbergs kommun avseende perioden januari till februari Beslutsunderlag Månadsrapport februari Varbergs kommun Övervägande Det finns inget i rapporten efter februari som föranleder att någon nämnd behöver kallas till arbetsutskottet för dialogsamtal. Ekonomi och verksamhet Det prognostiserade årsresultatet för 2019 beräknas i denna tidiga månadsrapport till 60 mnkr vilket är 8 mnkr bättre än budgeterad nivå. Prognosen för investeringsverksamheten är att 74 procent av budgeterad nivå kommer att förbrukas (66 % bokslut 2018). 74 procent innebär att 247 mnkr ej kommer att disponeras under året utan förskjutas till år Denna förskjutning avser framförallt skolbyggnationer samt den nya skogshamnen. Det är av ytterst stor vikt att förhållandet mellan budgeterad investeringsnivå och verklig investeringsnivå blir bättre vilket är en viktig och pågående fråga i budgetarbetet. Sjukfrånvaron fortsätter att öka samtidigt som frisknärvaron minskar. POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX Varberg E-POSTADRESS WEBBPLATS

108 (2) Dnr: KS 2019/ Samråd Rapporten är baserad på nämndernas inrapporterade månadsrapporter. Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Samtliga nämnder Ekonomikontoret Jens Otterdahl Holm Redovisningschef

109 Månadsrapport Varbergs kommun Februari 2019 VARBERGS KOMMUN

110 Sammanfattande kommentar Det prognostiserade årsresultatet för 2019 beräknas i denna tidiga månadsrapport till 60 mnkr vilket är 8 mnkr bättre än budgeterad nivå. Prognosen för investeringsverksamheten är att 74 procent av budgeterad nivå kommer att förbrukas (66 % bokslut 2018). 74 procent innebär att 247 mnkr ej kommer att disponeras under året utan förskjutas till år Denna förskjutning avser framförallt skolbyggnationer samt den nya skogshamnen. Det är av ytterst stor vikt att förhållandet mellan budgeterad investeringsnivå och verklig investeringsnivå blir bättre vilket är en viktig och pågående fråga i budgetarbetet. Driftbudgetens förbättrade resultat förklaras av att nämndernas prognostiserade helårsresultat beräknas till +5 mnkr vilket skulle innebära en budgetavvikelse på 0,2 %. Det förbättrade resultatet är även påverkat av marginellt förbättrade skatteintäkter som följd av framförallt fler invånare. Den positiva avvikelsen med 5 mnkr hänförs till kommunstyrelsens ansvarsområde och framförallt är det exploateringsverksamheten som flaggar för ett positiv avvikelse på grund av tidsförskjutningar av projekt. Nettointäkten från kommunstyrelsens exploateringsverksamhet är beräknad att hamna på 45 mnkr i denna prognos, jämfört med budgeterade 40 mnkr vilket ger en positiv avvikelsen på 5 mnkr. Med finansiella mål som sträcker sig över perioden är denna typ av förskjutningar inget som försämrar kommunens arbete med god ekonomisk hushållning, förutsatt att budgeterad intäktsnivå uppnås för period Det är däremot av mycket stor vikt att ett aktivt arbete genomförs för att intäktsnivåerna ska uppnås. Att nämnderna inte prognostiserar någon negativ budgetavvikelsen visar på en god kontroll över ekonomi och verksamhet vilket är en ytterst viktig beståndsdel för att kommunen ska bibehålla en god ekonomisk hushållning. Med ett driftresultat som följder budgeterad nivå och med en lägre disponering av investeringsanslag kommer det budgeterade upplåningsbehovet för 2019 med 653 mnkr att bli lägre. Med utgångspunkt från prognosen för verksamheterna driftkostnader och ökade skatteintäkter finns det goda förutsättningar att de finansiella målen för 2019 uppfylls. Däremot finns en osäkerhet kopplad till 2018 års parlamentariska situation. Den budget som regering och riksdag har att förhålla sig i dag är baserad på det budget som antogs av moderaterna i december månad 2018 vilket skapar en osäkerhet för vilka statsbidrag kommunerna har att förhålla sig till. Det är rimligt att denna fråga hanteras i samband med vårändringsbudgeten. 2

111 Hänt i verksamheten Ett axplock ur kommunens verksamhet de första två månaderna Stadsutvecklingsprojektet Planering och samordning av trafik under byggtid pågår. Fokus ligger på konsekvenser av Västra Vallgatans avstängning. Detta har medfört att bil- och busstrafik har behövts ledas om samt ny placering av bussterminal, taxiuppställning och ytor för cykel- och bilparkering. Arbetet med detaljplan och gestaltningsprogram för Västerport håller på att avslutas. Samråd är inbokat till perioden mellan 1 april och 26 maj Markanvisningsprocessen är inne i ett intensivt skede för Västerport etapp 1. Arbetet är prioriterat och under januari och februari har planering och underlag tagits fram inför markanvisningsprocessen som påbörjas under våren. Mark och exploatering Planering av en ny stadsdel, Östra Träslöv, har startat genom att planeringsdirektiv har tagits fram. Kommunen äger stora delar av marken. För näringslivets behov har planering inletts för ett nytt verksamhetsområde i Himle intill E6:an, där kommunen köpt in mark. Även för det området har ett planeringsdirektiv tagits fram. Ungdomars livsvanor Arbetet med LUPP, en nationell undersökning kring ungdomars livsvanor, har slutförts. Resultatet visar att ungdomar i Varberg generellt sett upplever sin situation mer positiv än unga i övriga Sverige. Resultatet är glädjande men visar också grupper av unga som mår sämre och känner hinder för att kunna ha en bra fritid. Dessa grupper är unga med funktionsnedsättning, unga som uppger sig ha annan sexualitet, unga som är utlandsfödda samt unga som känner oro för familjens ekonomi. Angrepp på träd I börja av året har angrepp av granbarkborre upptäckts på tre platser i kommunens tätortsnära skogar. Det är flera hundra kvadratmeter i Påskbergsskogen, Brunnsbergsskogen och Furubergsskogen som kommer att behöva avverkas. Granbarkborren lägger sina larver innanför barken på försvagade granar. Äldreomsorg Generellt är behovet av insatser inom äldreomsorgen lägre än beräknat och följer inte den demografiska utvecklingen. Denna förändring märks främst inom hemtjänsten där antalet hemtjänsttimmar fortsatt ligger på en lägre nivå än beräknat. Även kön till särskilt boende är i nuläget hanterbar, dock har beläggningen inom korttiden varit hög under årets första månader. Inom hälso- och sjukvårdsenheten ses fortsatt allt fler patienter med komplexa hälsoproblem och den avancerade vården har ökat. Det gäller främst äldre och multisjuka samt personer 3

112 med stora funktionsnedsättningar. Förändringstrycket på den kommunala hälso- och sjukvården är stort och det har skett en förskjutning av vårduppdraget från sjukhusvården till kommunal hälso- och sjukvård. Ensamkommande barn Inom verksamheten för ensamkommande barn ses fortsatt svårigheter med att få en ekonomi i balans. Orsaken till underskottet är ett kraftigt minskat antal barn (drygt 60%) jämfört med hösten 2017 samt förändrade sänkta ersättningsnivåer. Ett omställningsarbete motsvarande drygt 50 mnkr har genomförts men då volymerna är låga och ersättningsnivåerna i princip halverats ses svårigheter att nå ekonomisk balans även efter att omställningen är klar. Beräknat underskott för 2019 är ca 4 mnkr. Ny nämnd Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bildades 1 januari Den nya nämnden består av delar från förskole- och grundskolenämnden, från socialnämnden och från kommunstyrelsen. Nämndens arbetsmarknadsenhet ser i nuläget ut få det svårare hantera delar av sin verksamhet då de s.k. extratjänsterna kommer att göras om, det är i nuläget inte klart hur situationen skall hanteras. Utbildning för politiker I januari genomfördes en politikerutbildning för samtliga politiker i kommunen. Kommunfullmäktige har haft ett sammanträde under perioden. Fler val Förberedelserna inför val till Europaparlamentet 26 maj pågår. 7 april är det även omval till kommunfullmäktige i Falun, vilket innebär att väljare från Falun kan förtidsrösta i Varberg. 4

113 Ekonomi Drift Konto: RR Verksamhet: Verksamhet (drift) Enhet: mnkr Årets första prognos pekar mot ett överskott mot budget på 8 mnkr. Inom ramen för verksamheterna är det exploateringsverksamheten som flaggar för ett positiv avvikelse på grund av tidsförskjutningar i projekt. Nettointäkten från kommunstyrelsens exploateringsverksamhet är beräknad att hamna på 45 mnkr i första prognosen, jämfört med budgeterade 40 mnkr vilket ger en positiv avvikelsen på 5 mnkr. Finansieringen av verksamhetens nettokostnader väntas bil lite mer än 2 mnkr starkare än budget tack vare gynnsam utveckling av regleringsposter och slutavräkningar. mnkr Utfall Budget Prognos Avvikelse Kommunfullmäktige Kommunenrevision Valnämnd Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Förskole- och grundskolenämnd Utbildnings- och arbetsmarknadsn. Socialnämnd Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Hamn- och gatunämnd Kultur- och fritidsnämnd Servicenämnd Nämndernas drift -1,6-0,1 0-1,3-45,2-244, ,3-5,1 3,3-17,1-25,2-7,4-588,6-3,8-1,9-0,8-4,7-186,5-1295,4-315,4-1125,5-17,9-11,5-114,6-150,5-32,3-3260,9-3,8-1,9-0,8-4,7-181,1-1295,4-315,4-1125,5-17,9-11,5-114,6-150,5-32,3-3255, , ,4 Kommungemensamma avräkningar Ofördelade budgetmedel Kommungemensamma poster 26,9 0 26,9-20,8-69,1-89,9-20,8-69,1-89, ,7-3350,8-3345,5 5,4 Skatteintäkter Generella statsbidrag m.m. Finansnetto Finansiering 467,9 80,6-7,1 541,3 2910,2 481,4 11, ,5 497,7 11,4 3405,6-13,7 16,3 0 2,6 Resultat -20,3 52,2 60,1 7,9 Verksamhetens nettokostnad 5

114 Investering Enhet: mnkr Konto: RR Projekt: Investering Verksamhet: Verksamhet (drift) Årets investeringsbudget är enligt fullmäktiges budgetbeslut från november 2018, drygt 709 mnkr. Om föreslagen överföring av investeringsmedel från föregående år räknas in kommer budgeten uppgå till 956 mnkr. Fullmäktige fattar beslut om överföring av medel vid sitt sammanträde i april. Nettoutgiften för årets två första månader är 38 mnkr. Det låga utfallet förklaras av att flera större projekt är i detaljprojekteringsfas, men också av förbättrad periodisering av investeringsutgifter så att samtliga utgifter avseende 2018 belastade detta år. För helåret lämnar nämnderna en samlad prognos om 709 mnkr. I denna prognos ingår föreslagna överföringar av investeringsmedel från Detta innebär att 74 procent av årets budgeterade investeringsutrymme inkl ombudgeteringar förväntas användas, vilket kan jämföras med 66 procent för Det är främst kommunstyrelsen samt förskole- och grundskolenämnden som ser betydande avvikelser från budget, bland annat förväntas utgifter för förskolorna i Bua och Breared, Snickerns förskola och Centralskolan samt Limabacka förskola uppstå senare än budgeterat. Till detta kommer den nya skogshamnen där en större avvikelse förväntas då enbart projektering för muddring och markhöjning planeras under året. Kommunstyrelsen Servicenämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Hamn- och gatunämnden Förskole- och grundskolenämnden Socialnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnde Utbildnings- och arbetsmarknadsnäm Totalt Utfall jan - Helårsprogn Budget 2019 Förslag Budget 2019, Budget 2019, feb 2019 os feb 2019 på överförin inkl inkl g från 2018 överföring överföring, J från 2018 mf Prognos ,4 420,4 422,3 161,3 583,6 163,2 30,5 119,0 103,9 15,1 119,0 0,8 0,8 0,8 0,2 14,6 14,4 0,2 14,6 5,8 112,8 66,5 57,7 124,2 11,4 0,1 24,8 90,4 6,4 96,8 72,0 13,8 8,8 0,4 5,0 13,8 0,4 0,4 3,6* 2,0 0,8 2,8-0,8 708,9 709,3 246,6 955,9 247,0 37,9 * Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden anger i sin månadsrapport en prognos om 2,8 mnkr. I denna prognos ingår inte överföring av investeringsmedel från 2018, inkluderas dessa blir prognosen 3,6 mnkr. Ansvar: Varbergs Kommun Resultat och prognos - konto: RR 6

115 Kommunstyrelsens ofördelade Utfall och reservation tom Beslut Budget 2019 Belopp (tkr) Kommentar Bidrag Bris Region Väst KS 2018/ Folksam Grand Prix KS 2018/ reserverat Evenemang i Varberg 2019 KS 2019/ reserverat Varbergs sommargiro KS 2019/ reserverat Marknadsföringsavtal BoIS FC KS 2019/ Kvar att fördela överfört överfört

116 Personal Personalnyckeltal Timavlönade Andelen timavlönad tid fortsatt stabil låg nivå. Under 2018 noterades en ökning av andelen timavlönad tid. Vid en jämförelse över rullande tolv månader (februari 2018 till januari 2019) var andelen något högre jämfört med föregående motsvarande period. Sett till enbart januari månad var andelen något högre än januari 2018 och 2017, men lägre än Organisation (personal): 011J N Varbergs Kommun Andel timmar utförda av timavlönade i % R Feb 2019 Jan 2017 Feb 2018 Jan 4,07% 3,88% Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökar Trenden över den senaste tolvmånadersperioden har hållit i sig. Det innebär att den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,4 % procentenheter jämfört med föregående tolvmånadersperiod. Sjukfrånvaron i januari 2019 var lägre än i december 2018, vilket var förväntat utifrån hur sjukfrånvaron har varierat mellan december och januari tidigare år. Nivån på sjukfrånvaron var även i januari månad (7,5 %) 0,4 procentenheter högre än i januari 2018, men på samma nivå som i januari Möjligtvis var minskningen från december till januari något kraftigare 2019 jämfört med 2018 och Andelen kort sjukfrånvaro, kortare än 15 dagar, fortsätter att öka sett till senaste tolvmånadersperioden. Andelen lång sjukfrånvaro minskar jämfört med tidigare år. Utifrån situationen med ökande korttidsfrånvaro är det av avgörande betydelse att kommunen fortsätter arbeta tidigt och aktivt med att förebygga och förkorta medarbetares sjukfrånvaro. Organisation: Varbergs Kommun Period: Januari Verksamhet: Verksamhet (drift) Ålder: Alla åldrar År: Feb 2017 Jan 2017 Feb 2018 Jan 2018 Feb 2019 Jan Sjukfrånvaro totalt %, R12 av totalt tillgänglig tid 6,71% 6,39% 6,81% Sjukfrånvaro 1-14 dgr, av tillgänglig tid, R12 % 3,05% 2,89% 3,12% 38,22% 38,24% 37,31% Sjukfrånvaro, 60 dgr eller mer, av total sjukfrånvaro, R12 8

117 Frisknärvaro Frisknärvaron minskar Andelen medarbetare som inte har någon sjukfrånvaro har minskat något jämfört med motsvarande period vid en jämförelse över rullande tolv månader. Sett till enbart januari månad var det något färre som inte hade någon sjukfrånvaro (73,9 %) jämfört med januari 2018 (74,9 %). Däremot var andelen utan sjukfrånvaro något högre jämfört med januari 2017 (73,9 %). Organisation: Varbergs Kommun Period: Januari Verksamhet: Verksamhet (drift) År: 2019 Befattning filter: Alla befattningar exl kommunalråd 2019 Antal friska jan 2019 r Antal personer jan 2019 r Frisknärvaro jan 2019 r12 30,54% Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden ökar något Sysselsättningsgraden bland tillsvidareanställda har fortsatt att öka marginellt jämfört med tidigare år. I januari 2019 var sysselsättningsgraden 94,7 %, vilket kan jämföras med 94,5 % i januari 2018 och 94,1 % i januari Organisation (personal): 011J N Varbergs Kommun Sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 2019 Jan 2018 Jan 94,68% 94,51% 9

118 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 118 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2019/0133 Mål och inriktning Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. anta mål och inriktning Ett hållbart Varberg. Jana Nilsson (S) och Jeanette Qvist (S) deltar inte i beslutet. Förslag till beslut på sammanträdet Christofer Bergenblock (C), Tobias Carlsson (L) och Ann-Charlotte Stenkil (M) föreslår bifall till förvaltningens förslag. Beslutsordning Ordförande ställer fråga om bifall eller avslag på förvaltningens förslag och finner det bifallet. Beskrivning av ärendet Varbergs kommun har en styrmodell som anger hur fullmäktige och nämnder ska arbeta med mål, ekonomi, kvalitet och uppföljning, vilken antogs av kommunfullmäktige i december Styrmodellen bygger på mål- och resultatstyrning. Det innebär att fullmäktige vid varje ny mandatperiod beslutar om strategiska målområden och prioriterade mål som anger den politiska viljeinriktningen för kommunkoncernen som helhet den kommande fyraårsperioden. Utgångspunkten är kommunens gemensamma vision om Varberg som Västkustens kreativa mittpunkt. De strategiska målområdena och prioriterade målen beskrivs i dokumentet Mål och inriktning Ett hållbart Varberg. Beslutsunderlag Beslutsförslag 12 mars Mål och inriktning Ett hållbart Varberg. Övervägande I dokumentet Mål och inriktning Ett hållbart Varberg anges de strategiska målområden och prioriterade mål som kommunkoncernen som helhet ska arbeta mot under perioden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

119 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll för att röra sig i riktning mot visionen. Målstyrningen är grunden i kommunens styrmodell och den gemensamma utgångspunkten för alla kommunens verksamheter. Varje nämnd och bolag beslutar sedan om egna mål som ska bidra till utvecklingen inom de strategiska målområdena och till att de prioriterade målen kan uppnås. En viktig del i målstyrningen är att fokusera på de resultat som ska uppnås. Resultaten utgör grunden och är ett viktigt underlag för att kunna analysera måluppfyllelse. Till varje mål kopplas därför en eller flera resultatindikatorer. En grundläggande utgångspunkt i styrmodellen är att god måluppfyllelse bygger på samarbete. Såväl i framtagandet av mål som i arbetet med att uppnå målen ska nämnder/bolag samarbeta så att största nyttan för kommuninvånarna uppnås. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

120 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Cecilia Björnram, Mål och inriktning Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta mål och inriktning Ett hållbart Varberg Beskrivning av ärendet Varbergs kommun har en styrmodell som anger hur fullmäktige och nämnder ska arbeta med mål, ekonomi, kvalitet och uppföljning, vilken antogs av kommunfullmäktige i december Styrmodellen bygger på mål- och resultatstyrning. Det innebär att fullmäktige vid varje ny mandatperiod beslutar om strategiska målområden och prioriterade mål som anger den politiska viljeinriktningen för kommunkoncernen som helhet den kommande fyraårsperioden. Utgångspunkten är kommunens gemensamma vision om Varberg som Västkustens kreativa mittpunkt. De strategiska målområdena och prioriterade målen beskrivs i dokumentet Mål och inriktning Ett hållbart Varberg. Beslutsunderlag Mål och inriktning Ett hållbart Varberg Övervägande I dokumentet Mål och inriktning Ett hållbart Varberg anges de strategiska målområden och prioriterade mål som kommunkoncernen som helhet ska arbeta mot under perioden för att röra sig i riktning mot visionen. Målstyrningen är grunden i kommunens styrmodell och den gemensamma utgångspunkten för alla kommunens verksamheter. Varje nämnd och bolag beslutar sedan om egna mål som ska bidra till utvecklingen inom de strategiska målområdena och till att de prioriterade målen kan uppnås. En viktig del i målstyrningen är att fokusera på de resultat som ska uppnås. Resultaten utgör grunden och är ett viktigt underlag för att kunna analysera måluppfyllelse. Till varje mål kopplas därför en eller flera resultatindikatorer. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

121 (2) Dnr: KS 2019/ En grundläggande utgångspunkt i styrmodellen är att god måluppfyllelse bygger på samarbete. Såväl i framtagandet av mål som i arbetet med att uppnå målen ska nämnder/bolag samarbeta så att största nyttan för kommuninvånarna uppnås. Ekonomi och verksamhet De strategiska målområdena och prioriterade målen gäller för hela kommunkoncernen. Genom att tydliggöra vilka gemensamma områden som kommunkoncernen ska prioritera kommande mandatperiod tydliggörs förväntningar och krav på verksamheterna samt grunden för ett långsiktigt förhållningssätt i styrningen och en god ekonomisk hushållning där såväl verksamhetsmål som finansiella mål uppnås. Kommunallagen anger att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och fastställa både verksamhetsmål och finansiella mål. Mål och inriktning utgör ramen för kommunens verksamhetsmål. Samråd MBL kommer att ske Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Samtliga nämnder och styrelser Ekonomikontoret Cecilia Björnram Utvecklingsledare

122 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2017/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg, Internkontroll 2018 uppföljning KS Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta godkänna uppföljning av internkontroll för kommunstyrelsen per Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen antog nämndens interkontrollplan 27 mars 2018, 61. I denna internkontrollplan ingick 12 internkontrollmoment. Avstämningen av 2018 års internkontrollmoment har gjorts per och redovisas i bilagda dokument. Per 31 december 2018 visar fyra av kontrollmomenten att värdet var uppnått, sex kontrollmoment visade att värdet nästan var uppnått. Två av kontrollmomenten visar däremot att värdena ej var acceptabla. De negativa kontrollmomenten avser för sent betalda fakturor samt granskning av löneutbetalningar. Försent betalda fakturor har fokus på antalet fakturor som ska betalas av kommunen och som har gått vidare till kronofogden. Antalet ärenden överlämnade till kronofogden har på tre år sjunkit från 29 till 9 men arbete pågår för att inga ärenden ska överlämnas till kronofogden. Detta kontrollmoment avser inge nämnvärda belopp men är en principfråga. Granskningen av löneutbetalningar och dess rutiner har inte fungerat under året vilket kommer att åtgärdas under Beslutsunderlag Intern kontroll KS helår Övervägande Den samlade bilden för kommunstyrelsen är att verksamheten bedrivs med god kontroll. För de kontrollmoment som inte fullt ut är uppfyllda ligger ett uppdrag till ansvarig person att arbeta för att kontrollmomenten blir positiva under Arbete pågår med att åtgärda de punkter som har ett nära värde samt ett ej accepterat värde och bör kvarstå i 2019 års kontrollmoment. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

123 Ekonomi och verksamhet Ingen ekonomisk påverkan. Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag 2 (2) Dnr: KS 2017/075114

124 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 96 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2017/0751 Uppföljning av kommunstyrelsens internkontroll 2018 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. godkänna uppföljning av internkontroll för kommunstyrelsen per 31 december de punkter som har ett nära värde och ej accepterat värde ska kvarstå i 2019 års internkontrollplan. Förslag till beslut på sammanträdet Ann-Charlotte Stenkil (M) föreslår tillägg av beslutssats 2 de punkter som har ett nära värde och ej accepterat värde ska kvarstå i 2019 års internkontrollplan. Beslutsordning Ordförande ställer proposition på Ann-Charlotte Stenkils (M) tilläggsförslag och finner det bifallet. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen antog nämndens interkontrollplan 27 mars 2018, 61. I denna internkontrollplan ingick 12 internkontrollmoment. Avstämningen av 2018 års internkontrollmoment har gjorts per 31 december 2018 och redovisas i bilagda dokument. Per 31 december 2018 visar fyra av kontrollmomenten att värdet var uppnått, sex kontrollmoment visade att värdet nästan var uppnått. Två av kontrollmomenten visar däremot att värdena ej var acceptabla. De negativa kontrollmomenten avser för sent betalda fakturor samt granskning av löneutbetalningar. Försent betalda fakturor har fokus på antalet fakturor som ska betalas av kommunen och som har gått vidare till kronofogden. Antalet ärenden överlämnade till kronofogden har på tre år sjunkit från 29 till 9 men arbete pågår för att inga ärenden ska överlämnas till kronofogden. Detta kontrollmoment avser inge nämnvärda belopp men är en principfråga. Granskningen av löneutbetalningar och dess rutiner har inte fungerat under året vilket kommer att åtgärdas under Beslutsunderlag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

125 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Beslutsförslag 5 mars Intern kontroll KS helår Övervägande Den samlade bilden för kommunstyrelsen är att verksamheten bedrivs med god kontroll. För de kontrollmoment som inte fullt ut är uppfyllda ligger ett uppdrag till ansvarig person att arbeta för att kontrollmomenten blir positiva under Arbete pågår med att åtgärda de punkter som har ett nära värde samt ett ej accepterat värde och bör kvarstå i 2019 års kontrollmoment. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

126 Uppföljning av kommunstyrelsens internkontrollplan 2018 Inledning Intern kontroll definieras som en process, där såväl den politiska ledningen som den professionella ledningen och övrig personal samverkar. Processen är utformad för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: Verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt, dvs god ekonomisk hushållning Den finansiella rapporteringen och informationen om verksamheten är tillförlitlig Tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm följs Intern kontroll handlar om tydlighet, ordning och reda samt att veta hur det går i verksamhet och ekonomi. Det är ett ständigt pågående kvalitetsarbete för att få nöjda kunder, förebygga riskfyllda situationer, arbeta effektivare och få bättre rutiner. Ansvar/åtagande I kommunallagens 6 kap 6 finns en tydlig bestämmelse som definierar ansvaret för den interna kontrollen: "Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt" Nämnder och styrelser ska senast i mars varje år anta en plan för den interna kontrollen. Planen överlämnas till Kommunstyrelsen senast under samma månad. Rapportering på nämnds- eller styrelsenivå ska ske till Kommunstyrelsen i samband med att den nya planen överlämnas. Varje nämnd/styrelse avlämnar en sammanfattning av gjorda kontroller där upptäckta brister lyfts fram och analyseras. Vid samma tidpunkt sker även rapportering till kommunens revisorer. Det övergripande ansvaret för att det finns en tillräcklig intern kontroll vilar på kommunstyrelsen som, med utgångspunkt från nämndernas och styrelsernas rapporter ska utvärdera kommunens samlade plan för intern kontroll och, i de fall förbättringar behöver göras, ta initiativ till sådana. Begreppslista: Risk: Möjligheten för skadliga konsekvenser som uppkommer av oönskade händelser. Sannolikhet: Ett mått på hur troligt det är att en viss händelse inträffar. Konsekvens: Exempelvis ekonomiska, politiska/förtroendemässiga konsekvenser samt konsekvenser för exempelvis medborgare, politiker och tjänstemän. Kontrollmoment: Vad är det vi vill kontrollera? Vad är det vi vill säkerställa? Ex. avtalstrohet. Kontrollmetod/Metod: Hur ska vi kontrollera detta? Ex. stickprov. 1

127 Kommunstyrelsens internkontroll Kommunstyrelsen antog nämndens interkontrollplan I denna internkontrollplan ingick 12 internkontrollmoment. För visade fyra av dessa grön signal, sex gul signal samt två med röd signal. Värde uppnått De fyra positiva kontrollmomenten är följande: 1. Utdrag ur ekonomisystemet där ankomstdatum jämförs med betaldatum (Riskområde: för sent betalda fakturor) 2. Granskning av bisysslor (Riskområde: Att hanteringen av bisysslor görs enligt fastställd rutin) 3. Avstämning med leverantörer (Riskområde: Att utbildningsavtal följs upp med genomförd kvalitet) 4. Granskning av löneutbetalning (Riskområde: Att lön ej betalas ut när anställd slutat)) Nära värde De sex kontrollmoment som delvis är positiva är följande: 1. Genomgång av beslut av uppdragska raktär (Riskområde: Att politiskt fattade beslut inte verkställ s) 2. Stickprovsko ntrol I ur systemet Bu bu Invoice (Riskområde: avtalstrohet) 3. Granskning av behörigheter (Riskområde: Att inte enskild person kan ändra behörighet på sig själv utan kontroll av annan) 4. Granskning av behörigheter (Riskområde: Att inte enskild person kan genomföra betalning utan kontroll av annan) 5. Granskning av skyddsronder (Riskområde: Att sociala och fysiska skyddsro nder genomförs) 6. Granskning av handlingsplaner (Riskområde: Att handlingsplaner avseende fysisk och social arbetsmiljö är upprättade) Avseende punkt ett så är bedömningen att verksamheterna har blivit bättre på att verkställa uppdragen under de senaste åren. För punkt två pågår ett ständigt arbete med att förbättra avtalstroheten till ett högre värde än 91 %. De ytterst viktiga punkterna tre och fyra är i god ordning men det angivna värdet "delvis positivt" beror på att arbete pågår med att förbättra säkerheten ytterligare. Avseende punkt sex så har arbetet med handlingsplaner påbörjats under slutet av december och förväntas vara färdigt under första halvåret Ej accepterat värde De två kontrollmoment som har ett ej accepterat värde är följande: 2

128 1. Sammanställning av antal kronofogdeärenden (Riskområde: för sent betalda fakturor) 2. Granskning av löneutbetalning (Riskområde: Att rätt lön betalas ut till rätt person och till rätt belopp) Punkt ett. År 2016 hade 29 fakturor överlämnats till kronofogden och det har sedan dess pågått ett arbete med att alla fakturor betalas i tid för att inte denna situation ska uppstå. År 2017 hade antalet fakturor överlämnade till kronofogden sjunkit till 9 ärenden där det beklagligt nog kvarstår även för år Arbetet kommer att fortgå med målsättning att inga fakturor ska bli kronofogdeärende. Punkt två. Kontrollmomenten för att ge svar på denna granskning har inte fungerat. Rutinerna för detta måste åtgärdas under Sammandrag Den samlade bilden för kommunstyrelsen är att verksamheten bedrivs med god kontroll. För de kontrollmoment som inte fullt ut är uppfyllda ligger ett uppdrag till ansvarig person att arbeta för att kontrollmomenten blir positiva under Arbete pågår med att åtgärda de punkter som har ett nära värde samt ett ej accepterat värde och bör kvarstå i 2019 års kontrollmoment. 3

129 Beslutsprocess RISK Att politiskt fattade beslut inte verkställs Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Genomgång av beslut av uppdragskaraktär Metod Avstämning med handläggare att uppdraget är slutfört. Uppdragslista remitteras till ansvariga handläggare för kommentar om verkställighet. Ärenden som inte verkställts ska särskilt kommenteras. Status Färdig Bedömning 0 Åtgärd Nära värde () Kommentar: Bedömningen är att majoriteten av uppdrag har antingen verkställts eller avskrivits på grund av inaktualitet. Det finns dock några uppdrag liggandes som är av längre, pågående karaktär, exempelvis uppdraget att "utreda behovet av låsta cykelutrymmen i framtagandet av en parkeringsstrategi och cykelstrategi för Varbergs kommun samt stadsutvecklingsprojektet". Den typen av "breda" uppdrag måste ligga kvar en längre period eftersom stadsutvecklingsprojektet pågår i flera år. Men bedömningen är att verksamheterna har blivit bättre på att verkställa uppdrag det senaste/de senaste åren, just på grund av att denna typ av rapportering tydligt synliggör vilka uppdrag som finns och varför de inte är verkställda. Respektive chef och handläggare får härigenom en systematiserad påminnelse. 4

130 Faktura hantering RISK Försent betalda fakturor Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Utdrag ur ekonomisystemet där ankomstdatum jämförs med betaldatum. Metod Status Bedömning Åtgärd Utdrag ur ekonomisystem. Färdig O Värde uppnått. Fortsätter att påminna om förfallna fakturor månadsvis. Har aktiverat funktionen för parallellattest för att snabba på flödet. Bearbetar leverantörer och anställda att ange rätt referens. Har satt igång en robot som skickar fakturor vidare i flödet om referens finns men är i fel format eller på fel ställe. Kommentar: Antalet hanterade fakturor i kommunen fortsätter att öka och har sedan 2015 ökat med 22 %. Av de fakturor som hanterades under 2018 har cirka 3% betalats för sent (1-30 dagar) och 0,4% mycket försent (mer än 30 dagar). Andelen fakturor som betalas försent eller mycket försent har stadigt minskat sedan 2015 då mätningen började. Trots minskningen ökar arbetsmängden med påminnelser, räntefakturor, inkassokrav etc. eftersom klimatet blivit hårdare mellan företag vad gäller försenade betalningar. Insatserna för att få fler fakturor betalda i tid fungerar. 5

131 KONTROLLMOMENT Sammanställning av antal kronofogdeärenden Metod Status Bedömning Åtgärd Sammanställning av inkomna ärenden. Färdig. Ej accepterat Arbetet med att varje månad påminna förvaltningarna om förfallna fakturor fortsätter. De aktuella förvaltningarna/avdelningarna har blivit uppmärksammade och vidtagit åtgärder. Funktionen för parallellattest har slagits på i Proceedo vilket förhoppningsvis snabbar upp flödet. värde 0 Kommentar: Under året har nio fakturor som kommunen betalat försent hamnat hos kronofogden. Anledningen är bristande kunskap, bristande kommunikation internt och med leverantören samt missförstånd. Upphandling RISK Avtalstrohet Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Stickprovskontroll ur systemet Bubulnvoice Metod Status Utdrag ur Bubulnvoice. Färdig O Bedömning Åtgärd Nära värde () För att förbättra avtalstroheten ytterligare tittar upphandlingsavdelningen på systemstöd som är tydligt för att nå ut bättre/lättare på förvaltningarna. Inför 2020 är planen att anställa en avtalscontroller som kommer att följa upp våra avtal på ett mer kontinuerligt sätt och som även kommer att följa upp så att vi handlar 6

132 rätt artiklar hos våra avtalsleverantörer. Kommentar: Resultatet för hela kommunen avseende 2018 var 91 %, vilket är en relativt hög siffra men arbete kvarstår. Systemförvaltning RISK Att inte enskild person kan ändra behörighet på sig själv utan kontroll av annan Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Granskning av behörigheter Metod Status Genomgång av alla användares behörigheter. Färdig 0 Bedömning Åtgärd Nära värde () Löpande kolla vilka som har behörigheter som medger utbetalning från kommunens konton. Påpeka för systemleverantören av ekonomisystemet att det inte är lämpligt att man kan ändra sina egna behörigheter. Kommentar: Ett fåtal personer (fyra på ekonomikontoret) har rätt att tilldela behörigheter till användare av ekonomisystemet. Det finns ingen spärr för att ändra behörighet på sig själv. Tre personer på ekonomikontoret har rätt att ändra behörigheter på banken, det finns spärr i systemet för att ändra behörighet på sig själv. För tillfället känns rådande ordning säker, men med stundande personalomsättning bör tilldelningen av behörigheter ses över. 7

133 RISK Att inte enskild person kan genomföra utbetalning till sig själv utan kontroll av annan Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Granskning av behörigheter Metod Status Genomgång av alla användares behörigheter. Färdig 0 Bedömning Åtgärd Nära värde Se över behörighetstilldelningen så att ingen kan utföra hela kedjan från upplägg av ny leverantör ända till betalning utan att blanda in någon annan. Kommentar: Det finns 19 personer i kommunen som kan registrera betalningar. Det är färre (sex personer på ekonomikontoret) som kan verkställa betalning. Systemet bygger på förtroende och loggning där allt som görs i ekonomisystemet registreras. Uppdragen skall vara godkänd av behörig person (attestant). Vad gäller betalning från internetbank finns krav på två i förening. Det fungerar bra idag men med kommande personalomsättning måste processen ses över. Bisyssla RISK Att hanteringen av bisysslor görs enligt fastställd rutin Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Granskning av bisysslor Metod Status Granskning av bisysslor. Förvaltningar besvarar om de följer riktlinjer och rutiner. Färdig Bedömning 0 Åtgärd Värde uppnått. Kommentar: Under 2018 har 37 anmälningar om bisysslor inkommit och diarieförts. Dessa avser medarbetare på främst socialförvaltningen, men också barn - och utbildningsförvaltningen, serviceförvaltningen samt kommunstyrelsens förvaltning. Övriga förvaltningar har inte haft något bisyssloärende under Granskningen visar att rutinen och riktlinjen följs på kommunens förvaltningar. 8

134 Löner RISK Att rätt lön betalas ut till rätt person och till rätt belopp Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 4 KONTROLLMOMENT Granskning av löneutbetalning Frekvens Metod Status Bedömning 0 2 gånger per år Åtgärd Ej accepterat värde 0 Personalkontoret överväger att kalla samtliga chefer till uppdaterad utbildning två månader efter introduktionsutbildningen i de administrativa systemen för att säkerställa efterlevnad av gällande regler. Kommentar: Tio chefer har bjudits in från olika verksamheter till information på personaladministrativa kontoret om hur de kontrollerar löneutbetalningar och dessa chefer återkopplar sedan resultatet. Av sju inlämnade rapporter har två felaktigheter konstaterats och korrigerats. På grund av sjukdom och avslut av anställning saknas tre rapporter. RISK Att lön ej betalas ut när anställd slutat Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 4 KONTROLLMOMENT Granskning av löneutbetalning Frekvens Metod 2 gånger per år Status 0 Bedömning Åtgärd Värde uppnått. Personalkontoret överväger att kalla samtliga chefer till uppdaterad utbildning två månader efter introduktionsutbildningen i de administrativa systemen för att säkerställa efterlevnad av gällande regler. Kommentar: Tio chefer har bjudits in från olika verksamheter till information på personaladministrativa kontoret om hur de kontrollerar löneutbetalningar och dessa chefer återkopplar sedan resultatet. Av sju inlämnade rapporter har inga felaktigheter konstaterats. På grund av sjukdom och avslut av anställning saknas tre rapporter. 9

135 Skyddsronder RISK Att sociala och fysiska skyddsronder genomförs Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Granskning av skyddsronder Metod Status Uppföljning av om skyddsronder genomförs. Färdig 0 Bedömning Åtgärd Nära värde Sättet att följa upp kommer att utvärderas av personalkontoret inför nästa uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet hösten Kommentar: De frågor som ryms inom medarbetarundersökningen 2018 innebär en undersökning av den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Medarbetarundersökningen jämställs därmed med social skyddsrond Medarbetarundersökningen är riktad till samtlig personal. Höstens uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom kommunen visar att någon form av fysisk skyddsrond har genomförts inom 80-90% av kommunens verksamheter. Resultatet har återkopplats till respektive förvaltningsledning för dialog och ställningstagande till förvaltningsspecifika åtgärder under Arbetsmiljö RISK Att handlingsplaner avseende fysisk och social arbetsmiljö är upprättade Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Granskning av handlingsplaner Metod Status Bedömning Åtgärd Granskning av handlingsplaner. Färdig O Nära värde Personalkontoret har i december 2018 återkopplat uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet till respektive förvaltningsledning 10

136 för dialog, samverkan och ställningstagande till förvaltningsspecifika åtgärder. Samtliga verksamheter har även i uppdrag att under början av 2019 ta fram handlingsplaner utifrån medarbetarundersökningen. Kommentar: Medarbetarundersökningen 2018 innebär en undersökning av den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, och de handlingsplaner som blir utkomsten av undersökningen innebär handlingsplaner som inbegriper den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Handlingsplanerna kommer även att rymma åtgärder med anledning av den fysiska arbetsmiljön. Arbetet med handlingsplaner är påbörjat under slutet av december och förväntas vara färdigt under första halvåret Höstens uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom kommunen visar att någon form av handlingsplan (oavsett arbetsmiljöaspekt) har upprättats inom större delen av kommunens verksamheter. 11

137 Utbildning RISK Att utbildningsavtal följs upp med genomförd kvalitet Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 4 KONTROLLMOMENT Avstämning med leverantörer Metod Status Avstämning med leverantörer. Färdig Bedömning 0 Åtgärd Värde uppnått. Kommentar: Under 2018 har det genomförts löpande kontroller för upphandlade leverantörer av både den kommunala vuxenutbildningen samt yrkeshögskoleutbildningar och leveransen motsvarar avtalen. 12

138 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 115 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2018/0673 Intern kontrollplan 2019 för kommunstyrelsen Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. anta intern kontrollplan 2019 för kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Från år 2000 finns det i kommunallagens 6 kap 7 en tydlig bestämmelse som definierar ansvaret för den interna kontrollen: Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt Kommunfullmäktige beslutade 18 juni 2013 om intern kontroll för Varbergs kommun. Detta beslut innefattar Riktlinjer och tillämpningsanvisningar för Varbergs kommun vilka bland annat anger att respektive nämnd har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Den enskilda nämnden har därvid att tillse att: Senast i mars månad varje år anta en plan för den interna kontrollen. Denna plan överlämnas till kommunstyrelsen senast under samma månad Rapportering på nämnds- eller styrelsenivå ska ske till kommunstyrelsen i samband med att den nya planen överlämnas. Med utgångspunkt från 2018 års genomförda internkontroll samt genom en inventering för respektive kontor inom kommunstyrelsens förvaltning har förslag på 2019 års internkontroll utarbetats med målsättning att fånga vilka fel som kan uppstå och hur allvarliga konsekvenserna kan blir. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 12 mars 2019, 96. Beslutsförslag 7 mars Bilaga 1 visar en sammanställning av inventeringen och med en bedömning av väsentligheten för respektive punkt. Övervägande Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

139 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Processer med en bedömd risk från 9 och uppåt kommer att redovisas till nämnden, övriga processer kommer att hanteras inom förvaltningen. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

140 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2018/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg, Intern kontrollplan 2019 KS Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att 1. Anta intern kontrollplan 2019 för kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Från år 2000 finns det i kommunallagens 6 kap 7 en tydlig bestämmelse som definierar ansvaret för den interna kontrollen: Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt Kommunfullmäktige beslutade om intern kontroll för Varbergs kommun. Detta beslut innefattar Riktlinjer och tillämpningsanvisningar för Varbergs kommun vilka bl a anger att respektive nämnd har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Den enskilda nämnden har därvid att tillse att: Senast i mars månad varje år anta en plan för den interna kontrollen. Denna plan överlämnas till Kommunstyrelsen senast under samma månad Rapportering på nämnds- eller styrelsenivå ska ske till Kommunstyrelsen i samband med att den nya planen överlämnas. Med utgångspunkt från 2018 års genomförda internkontroll samt genom en inventering för respektive kontor inom kommunstyrelseförvaltningen har förslag på 2019 års internkontroll utarbetats med målsättning att fånga vilka fel som kan uppstå och hur allvarliga konsekvenserna kan blir. Beslutsunderlag Bilaga 1 visar en sammanställning av inventeringen och med en bedömning av väsentligheten för respektive punkt. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

141 (2) Dnr: KS 2018/ Övervägande Processer med en bedömd risk från 9 och uppåt kommer att redovisas till nämnden, övriga processer kommer att hanteras inom förvaltningen. Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Ekonomikontoret

142 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 96 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2017/0751 Uppföljning av kommunstyrelsens internkontroll 2018 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. godkänna uppföljning av internkontroll för kommunstyrelsen per 31 december de punkter som har ett nära värde och ej accepterat värde ska kvarstå i 2019 års internkontrollplan. Förslag till beslut på sammanträdet Ann-Charlotte Stenkil (M) föreslår tillägg av beslutssats 2 de punkter som har ett nära värde och ej accepterat värde ska kvarstå i 2019 års internkontrollplan. Beslutsordning Ordförande ställer proposition på Ann-Charlotte Stenkils (M) tilläggsförslag och finner det bifallet. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen antog nämndens interkontrollplan 27 mars 2018, 61. I denna internkontrollplan ingick 12 internkontrollmoment. Avstämningen av 2018 års internkontrollmoment har gjorts per 31 december 2018 och redovisas i bilagda dokument. Per 31 december 2018 visar fyra av kontrollmomenten att värdet var uppnått, sex kontrollmoment visade att värdet nästan var uppnått. Två av kontrollmomenten visar däremot att värdena ej var acceptabla. De negativa kontrollmomenten avser för sent betalda fakturor samt granskning av löneutbetalningar. Försent betalda fakturor har fokus på antalet fakturor som ska betalas av kommunen och som har gått vidare till kronofogden. Antalet ärenden överlämnade till kronofogden har på tre år sjunkit från 29 till 9 men arbete pågår för att inga ärenden ska överlämnas till kronofogden. Detta kontrollmoment avser inge nämnvärda belopp men är en principfråga. Granskningen av löneutbetalningar och dess rutiner har inte fungerat under året vilket kommer att åtgärdas under Beslutsunderlag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

143 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Beslutsförslag 5 mars Intern kontroll KS helår Övervägande Den samlade bilden för kommunstyrelsen är att verksamheten bedrivs med god kontroll. För de kontrollmoment som inte fullt ut är uppfyllda ligger ett uppdrag till ansvarig person att arbeta för att kontrollmomenten blir positiva under Arbete pågår med att åtgärda de punkter som har ett nära värde samt ett ej accepterat värde och bör kvarstå i 2019 års kontrollmoment. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

144 Kommunstyrelsens internkontrollplan 2019 Inledning Intern kontroll definieras som en process, där såväl den politiska ledningen som den professionella ledningen och övrig personal samverkar. Processen är utformad för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: Verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt, det vill säga god ekonomisk hushållning Den finansiella rapporteringen och informationen om verksamheten är tillförlitlig Tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm följs Intern kontroll handlar om tydlighet, ordning och reda samt att veta hur det går i verksamhet och ekonomi. Det är ett ständigt pågående kvalitetsarbete för att få nöjda kunder, förebygga riskfyllda situationer, arbeta effektivare och få bättre rutiner. Ansvar/åtagande I kommunallagens 6 kap 6 finns en tydlig bestämmelse som definierar ansvaret för den interna kontrollen: "Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt" Nämnder och styrelser ska senast i mars varje år anta en plan för den interna kontrollen. Planen överlämnas till Kommunstyrelsen senast under samma månad. Rapportering på nämnds- eller styrelsenivå ska ske till Kommunstyrelsen i samband med att den nya planen överlämnas. Varje nämnd/styrelse avlämnar en sammanfattning av gjorda kontroller där upptäckta brister lyfts fram och analyseras. Vid samma tidpunkt sker även rapportering till kommunens revisorer. Det övergripande ansvaret för att det finns en tillräcklig intern kontroll vilar på kommunstyrelsen som, med utgångspunkt från nämndernas och styrelsernas rapporter ska utvärdera kommunens samlade plan för intern kontroll och, i de fall förbättringar behöver göras, ta initiativ till sådana. Begreppslista: Risk: Möjligheten för skadliga konsekvenser som uppkommer av oönskade händelser. Sannolikhet: Ett mått på hur troligt det är att en viss händelse inträffar. Konsekvens: Exempelvis ekonomiska, politiska/förtroendemässiga konsekvenser samt konsekvenser för exempelvis medborgare, politiker och tjänstemän. Kontrollmoment: Vad är det vi vill kontrollera? Vad är det vi vill säkerställa? Ex. avtalstrohet. Kontrollmetod/Metod: Hur ska vi kontrollera detta? Ex. stickprov. Frekvens: Hur ofta ska vi kontrollera detta och när? Samt när utfallet ska rapporteras till nämnd. 1

145 De kontrollmoment som har ett värde på 9-16 poäng ingår i internkontroll planen och kommer att redovisas till kommunstyrelsen medan internkontrollmoment med värde under 9 poäng kommer att hanteras i förvaltningen. Kontrollmomenten "Debitering av exploateringsprojekt", "Kontroll av arrenden som ska sägas upp", "Upphandling av lån och derivat"," Att riskbedömningar för projekten är utförda" samt" Att åtgärdsplaner för risker med högt riskvärde i projekten är upprättade och följs" har fått ett värde under 9 poäng och hanteras därmed enbart i förvaltningen. Kontrollmomentet "Risk för fel" kopplat till turistinformationen och biljetthanteringen har utgått i 2019 års internkontroll. Löner RISK Att lön betalas ut när anställd slutat Om inte kommunen har fungerande kontrollsystem för detta riskeras både ekonomiska skador samt förtroendeskada då kommunen hanterar skattemedel. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 4 KONTROLLMOMENT Att lön inte betalas ut när anställd slutat (momentet följdes upp 2018 under namnet "Granskning av löneutbetalning" med bedömning:. ) Frekvens Metod 2 gånger per år Granskning av löneutbetalning genom träff/möte med chefer som sedan återkopplar i skriftlig dokumentation när de gjort kontrollen. RISK Att inte rätt lön betalas ut till rätt person och till rätt belopp Om inte kommunen har fungerande kontrollsystem för detta riskeras både ekonomiska skador samt förtroendeskada då kommunen hanterar skattemedel. Det är även en risk för att den enskilde medarbetaren drabbas ekonomiskt. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 4 KONTROLLMOMENT Att rätt lön betalas ut till rätt person och till rätt belopp (momentet följdes upp 2018 under namnet "Granskning av löneutbetalning" med bedömning: 0) Frekvens Metod 2 ggr per år Granskning av löneutbetalning genom träff/möte med chefer som sedan återkopplar i skriftlig dokumentation när de gjort kontrollen. 2

146 Bisyssla RISK Att hanteringen av bisysslor inte görs enligt fastställd rutin Om hanteringen av bisysslor inte sker enligt fastställd rutin är det risk för situationer där en förtroendeskada kan uppstå, exempelvis genom att handläggning av ärenden inte sker objektivt. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Att hanteringen av bisysslor görs enligt fastställd rutin (momentet följdes upp 2018 under namnet "Granskning av bisysslor" med bedömning:. ) Frekvens Metod 1 gång per år Granskning av bisysslor. Förvaltningar besvarar om de följer riktlinjer och rutiner. Skyddsronder RISK Att sociala och fysiska skyddsronder inte genomförs Om skyddsronder inte genomförs är det risk för olämpliga arbetsplatser som kan skada medarbetaren och i förlängningen arbetsplatsen om exempelvis sjukskrivning uppstår. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Att sociala och fysiska skyddsronder genomförs (momentet följdes upp 2018 under namnet "Granskning av skyddsronder" med bedömning: 0) Frekvens Metod 1 gång per år Granskning av skyddsronder genom enkätuppföljning. Arbetsmiljö RISK Att handlingsplaner avseende fysisk och social arbetsmiljö inte är upprättade Om handlingsplaner inte är upprättade är det risk för att åtgärder inte genomförs för olämpliga arbetsplatser som kan skada medarbetaren och i förlängningen arbetsplatsen om exempelvis sjukskrivning uppstår. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 3

147 KONTROLLMOMENT Att handlingsplaner avseende fysisk och social arbetsmiljö är upprättade (momentet följdes upp 2018 under namnet "Granskning av handlingsplaner" med bedömning: Frekvens Metod 1 gång per år Granskning av handlingsplaner genom enkätuppföljning. Beslutsprocess RISK Att politiskt fattade beslut inte verkställs Att politiskt fattade beslut verkställs är en förutsättning för att det demokratiska systemet i kommunen ska fungera. Om inte detta verkställs är det stor risk för förtroendeskador. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Att politiskt fattade beslut verkställs (momentet följdes upp 2018 under namnet "Genomgång av beslut av uppdragskaraktär" med bedömning: ()) Frekvens Metod 2 ggr årligen (i samband med rutinkontroller rörande motioner). Avstämning med handläggare att uppdraget är slutfört. Uppdragslista remitteras till ansvariga handläggare för kommentar om verkställighet. Ärenden som inte verkställts ska särskilt kommenteras. Faktura hantering RISK Försent betalda fakturor Försent betalda fakturor kan innebära påminnelser med avgifter och kan även gå till kronofogden. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 4

148 KONTROLLMOMENT Att fakturor betalas i tid (momentet följdes upp 2018 med bedömning:. för moment "Utdrag ur ekonomisystemet där ankomstdatum jämförs med betaldatum" och bedömning: "Sammanställning av kronofogdeärenden") 0 för moment Frekvens Metod Tertial/delår/helår. Utdrag ur ekonomisystemet där ankomstdatum jämförs med betaldatum samt sammanställning av antal kronofogdeärenden. RISK Att utbetalning sker utan rätt underlag eller beslut Kommunen genomför en mängd utbetalningar under året. Om inte rutiner följs eller att underlagen är bristfälliga riskerar kommunen ett felaktigt utflöde av resurser och dåligt rykte. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Att utbetalning sker med rätt underlag eller beslut (ersätter kontrollmomenten "Granskning av behörigheter" från 2018 som båda följdes upp 2018 med bedömning: Frekvens Metod En gång per år. Tre betalningsflöden väljs ut för att kolla om rutinbeskrivningar finns och om de följs. Upphandling RISK Att inköp sker utanför gällande avtal Om kommunen inte genomför inköp inom gällande avtal är det risk för dåligt rykte samt upphandlingsskadeavgifter. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Avtalstrohet (momentet följdes upp 2018 under namnet "Stickprovskontroll ur systemet Bubulnvoice" med bedömning: ()) Frekvens Metod Kontroll varje kvartal. Utdrag ur Bubulnvoice. 5

149 GDPR RISK Att GDPR inte efterlevs GDPR är en lag som reglerar behandling av personuppgifter och ersatte personuppgiftslagen (PuL) i maj Om kommunen inte efterlever GDPR kan det bland annat innebära dåligt rykte och böter. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Att GDPR efterlevs (nytt moment) Fokus ligger på att kontrollera att kommunstyrelsens förvaltning har korrekta registerförteckningar samt att process för hantering av personuppgiftsincidenter hanteras enligt krav och riktlinjer. Frekvens Metod 1 gång per år Granskning av registerförteckningar på kommunstyrelsens förvaltning. Även granskning av process för rapportering av personuppgiftsincidenter genom att granska ärenden som har gått via kundservice eller ansvariga. Kommunens internhandel RISK Att rutinerna för internhandel mellan serviceförvaltningen och köpande nämnder inte är ti Ilfredsstä Ila nde Att rutiner för internhandel mellan serviceförvaltningen och köpande nämnder inte finns och/eller inte är relevanta. Samt att rutinerna inte efterlevs. Konsekvenser av detta skulle kunna vara att köpande nämnder inte blir korrekt fakturerade, vilket kan leda till missvisande ekonomiskt resultat för nämnderna samt att samarbetet nämnderna emellan kan skadas. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 3 3 KONTROLLMOMENT Att rutiner finns, är relevanta och att rutinerna efterlevs (nytt moment) Frekvens Metod En gång per år Kontroll av rutiner genom granskning av dokument och samtal med berörda parter på serviceförvaltningen samt stickprov av i nternfa ktu reri ng. 6

150 Risker med värden under 9 som följs upp på förvaltningen Utveckl ingsprojekt Med projekten avses Varbergstunneln, Västerport och saneringen av kvarteret Renen. RISK Att riskbedömningar för projekten inte är utförda Riskbedömningarna ska bestå av riskinventeringar och efterföljande bedömning och prioritering av riskerna. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 2 3 KONTROLLMOMENT Att riskbedömningar för projekten är utförda Frekvens Metod 1 gång per år Granskning av riskbedömningar RISK Att åtgärdsplaner för risker med högt riskvärde i projekten inte är upprättade och följs Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 2 3 KONTROLLMOMENT Att åtgärdsplaner för risker med höga riskvärden i projekten är upprättade och följs Frekvens Metod 1 gång per år Granskning av åtgärdsplaner och genom granskning av dokument/samtal med ansvariga på projekten säkerställa att dessa följs Finans RISK Att upphandling av lån och derivat inte sker enligt kommunens finanspolicy och koncernens räntestrategier Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 1 4 KONTROLLMOMENT Kontrollera att kommunens finanspolicy och koncernens räntestrategier efterlevs Frekvens Metod Kontrolleras i juni 2019 samt januari 2020 Genom stickprov på lånereverser/derivatavtal. 7

151 Arrende RISK Arrenden inte sägs upp i tid Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 2 3 KONTROLLMOMENT Kontroll av arrenden som är möjliga att sägas upp Frekvens Metod Kontroll sker tertialvis. Metoden är att vi varje tertial går igenom samtliga "flaggningar" på avdelningen för att säkerställa eventuella uppsägningar, Systemet flaggar 3 månader innan ett avtal löper ut. Exploatering RISK Att debitering av externa exploateringsprojekt inte sker enligt avtal Riskvärde Sannolikhet Konsekvens 2 4 KONTROLLMOMENT Att samtliga externa exploateringsprojekt debiteras enligt avtal Frekvens Metod Kontroll sker tertialvis. Går igenom debiteringslängd samt stämmer av med utfallet per objekt i ekonomisystemet för att säkerställa att det inte ligger något odebiterat. 8

152 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Ks au Dnr KS 2019/0097 Hantering av nämndernas över- och underskott 2018 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. godkänna förslag till justering av nämndernas resultatreserver enligt Avräkning driftsredovisning bokslut Beskrivning av ärendet I samband med bokslut uppvisar nämndernas drift i regel en viss budgetavvikelse. Denna avvikelse, positiv eller negativ, kan i vissa fall ackumuleras och utgöra en nämnds resultatreserv. Nämndernas resultatreserver justeras med över- eller underskott inom maxbeloppet. Överskott som beror på nämndens effektivisering eller besparing överförs till reserven. Även underskott regleras mot reserven om inte det negativa utfallet beror på yttre omständigheter som bedöms ligga utanför nämndens påverkansmöjlighet. För 2018 föreslås att nämndernas resultatreserver sammantaget minskas med 2 miljoner kronor. Beslutsunderlag Beslutsförslag 6 mars Avräkning driftsredovisning bokslut Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

153 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Anna Karlsson, Hantering av nämndernas över- och underskott 2018 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. godkänna förslag till justering av nämndernas resultatreserver enligt Avräkning driftsredovisning bokslut Beskrivning av ärendet I samband med bokslut uppvisar nämndernas drift i regel en viss budgetavvikelse. Denna avvikelse, positiv eller negativ, kan i vissa fall ackumuleras och utgöra en nämnds resultatreserv. Nämndernas resultatreserver justeras med över- eller underskott inom maxbeloppet. Överskott som beror på nämndens effektivisering eller besparing överförs till reserven. Även underskott regleras mot reserven om inte det negativa utfallet beror på yttre omständigheter som bedöms ligga utanför nämndens påverkansmöjlighet. För 2018 föreslås att nämndernas resultatreserver sammantaget minskas med 2 mnkr. Beslutsunderlag Avräkning driftsredovisning bokslut Ekonomi och verksamhet Inga konsekvenser Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Anna Karlsson POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

154 Ekonomidirektör Protokollsutdrag Ekonomikontoret Ekonom 2 (2) Dnr: KS 2019/0097-3

155 VARBERGS KOMMUN Ekonomikontoret Anna Karlsson, Avräkning driftsredovisning bokslut 2018 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott på 0,2 mnkr. Underskottet är kostnader kopplat till ensamkommande barn. Nämnden anser inte att underskottet bör påverka resultatreserven då kostnaderna är kopplade till ensamkommande barn vilket nämnden inte haft möjlighet att påverka. Ekonomikontorets förslag skiljer sig från nämndens och förslår att resultatreserven minskas med -0,2 mnkr. Överskottet från år 2016, som delvis berodde på intäkter kopplat till ensamkommande barn, överfördes i sin helhet till resultatreserven. Årets underskott föreslås därför tas från reserven. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar en avvikelse med 1,5 mnkr mot budget. Underskottet beror till stor del på lägre exploateringsintäkter än budgeterat, -33 mnkr samtidigt inkom en obudgeterad försäljning för Södertull, +43 mnkr, och Tvillinghusen, +4,8 mnkr. Budgeterad försäljning av kommunala tomter i bland annat Apelviken genererade en negativ avvikelse på -14 mnkr, försäljning av resterande tomter kommer generera intäkt under Nämnden föreslår att underskottet inte ska påverka resultatreserven då det är poster som nämnden har lite påverkansmöjlighet på. Däremot är en del av överskottet på kommundirektörens ansvar, 0,5 mnkr, kopplat till kommunfullmäktige beslut, KF 276 om tillfälligt stöd till ensamkommande unga asylsökande, som bör föras via resultatreserven till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden under Ekonomikontorets förslag skiljer sig inte från nämndens. Barn- och utbildningsnämnden Nämnden redovisar en avvikelse med -1,3 mnkr mot budget. Resultatet är hänförbart till oförutsedda kostnader för evakuering av Mariedalsskolan och Bosgårdsskolan samt högre kostnader vid flytt och ombyggnad av lokaler. Barn-och utbildningsnämnden förslag är att resultatreserven justeras med underskottet, enligt tidigare beslut i nämnd. Ekonomikontorets förlag skiljer sig inte från nämndens.

156 VARBERGS KOMMUN Ekonomikontoret Anna Karlsson, Socialnämnden Socialnämnden redovisar en avvikelse med + 0,6 mnkr mot budget, inklusive tillfällig budgetökning på 0,5 mnkr för stöd för ensamkommande unga asylsökande. Stödet, skall användas under 2019 för individuell prövning av ekonomiskt bistånd till unga vuxna. I resultatet finns ett underskott i verksamheten för ensamkommande på totalt 8,3 mnkr exklusive det tillfälliga stödet för ensamkommande unga asylsökande. Denna verksamhet finansieras via den statliga ersättningen från Migrationsverket, den del som är kommunalt finansierad visar ett överskott på 8,4 mnkr. Resultatfonden för 2017 kan maximalt uppgå till 32,8 mnkr för socialnämnden. Ingående reserv uppgår till 25,2 mnkr, det finns ett utrymme på 7,6 mnkr. Socialnämnden föreslår att 8,1 mnkr överförs till resultatfonden. Nämnden anser att negativt resultatet som härrör från verksamheten kring ensamkommande barn bör inte belasta nämndens resultatfond. Av den kommunalt finansierade verksamhetens överskott föreslår nämnden föra över 7,6 mnkr, maximalt utrymme. Även det beslutade beloppet för individuell prövning av ekonomiskt bistånd till unga vuxna bör utöka nämndens resultatfond. Ekonomikontorets förslag skiljer sig från nämnden och föreslår att resultatreserven justeras med 0,3 mnkr. Resultatreserven justeras med +0.6 mnkr för överskottet, i detta belopp inkluderas 0,5 mnkr Kf avseende medel för individuell prövning av ekonomiskt bistånd till unga vuxna. Resultatreserven justeras även avseende bidrag till föreningar/organisationer avseende tillfälligt stöd till ensamkommande barn, med -0,3 mnkr enligt Kf Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 5,3 mnkr. Nämnden anger att intäkterna har ökat mellan men inte i tillräckligt stor grad för att täcka kostnadsökningarna. Personalkostnaderna har ökat, 7 nyanställda, och nämnden har fortsatt kostnader kopplat till flytten till Gamlebyskolan, höga konsultkostnader samt medfinansieringen av Varberg direkt vilket innebar en reducerad ram utan att belastningen på förvaltningen har minskat. Nämnden önskar att inget av underskottet förs om till resultatreserven då man tillsammans med kommunen och kommunstyrelsen har sökt och fått beviljat statsbidrag för ökat bostadsbyggande. Underskottet föreslås avräknas mot bidraget som ligger i kommunens sammanställda resultat. Ekonomikontorets förslag skiljer sig inte från nämndens föreslagna belopp. Ekonomikontoret bedömning är att 2018 års underskott främst förklaras av att budgeterade intäkter var för höga i förhållande till 2018 års taxekonstruktion. Detta är åtgärdat i 2019 års budget och därmed bör inte underskottet överföras.

157 VARBERGS KOMMUN Ekonomikontoret Anna Karlsson, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämnden redovisar en avvikelse med + 1,6 mnkr mot budget. Nämnden har maximal resultatreserv, ingen överföring av överskottet föreslås. Ekonomikontorets förslag skiljer sig inte från nämndens. Hamn- och gatunämnden Hamn-och gatunämnden redovisar en avvikelse med + 6,8 mnkr mot budget, varav + 2,4 mnkr tillhör driftramen och +4,4 mnkr hamnavdelningen. Anledningen till överskottet inom driftramen beror bland annat på höga intäkter för upplåtelse av offentlig plats samt vidtagna kostnadsbesparande åtgärder gällande gatuunderhållet. Hamnverksamhetens överskott förklaras av att bland annat höga fartygsintäkter, överskott gällande färjeverksamheten, många besökande gästbåtar och husbilar samt att inga betydande underhållsinsatser har utförts. När det gäller driftsramen föreslår nämnden att + 1,1 mnkr förs till resultatreserven. Nämnden hade under året en negativ helårsprognos, pga. höga kostnader för verksamheten vinterväghållning, och vidtog åtgärder. Detta medförd att en del planerade underhållsinsatser inte blev slutförda. Nämnden önskar därför att överföra överskottet för verksamhet gatuunderhåll för att under 2019 ha möjlighet att utföra de planerade åtgärder som inte blev utförda under När det gäller hamnverksamheten föreslår nämnden att inga medel överförs, nämnden bedömer att det inte behövs ytterligare medel i fonden. Ekonomikontorets förslag skiljer sig inte från nämndens. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett underskott på -0,3 mnkr mot budget. Nämndens förslag är att -0,3 mnkr belastar resultatreserven. Underskottet beror på att nämnden tagit i anspråk 0,3 mnkr för att genomföra barnfestivalen och för friskvårdssatsningar från resultatreserven. Ekonomikontorets förslag skiljer sig inte från nämndens.

158 VARBERGS KOMMUN Ekonomikontoret Anna Karlsson, Servicenämnden Servicenämnden redovisar ett underskott med 2,2 mnkr mot budget. Underskottet beror främst på att det är första året fastighetsavdelningen arbetar med en ny internhyressättning samt reinvesteringar vilket inneburit en viss osäkerhet i budgetarbete och uppföljning. Inför 2019 har lärdom tagits och hänsyn till tidigare avvikelser finns inarbetat i budget. Nämnden föreslår att underskottet om 2,2 mnkr belastar resultatreserven. Ekonomikontorets förslag skiljer sig inte från nämndens.

159 Avräkning Driftredovisning 2018 Nämnd/Ansvar Överförmyndaren Resultatreserv Över-/underskott mot budget 2018 Förslag till överföring Beslutat maxbelopp resultatreserv 2018 Förslag resultatreserv Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Resultatenhet Kultur- och fritidsnämnd Servicenämnd Kommunstyrelse Hamn- och gatunämnd varav Driftsramen Hamnavdelning Totalsumma

160 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 117 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2019/0103 Budgetöverföring 2018 till investeringar Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. godkänna förslag till budgetöverföringar gällande investeringar med 246,6 miljoner kronor från 2018 till Beskrivning av ärendet Under 2018 har kommunen investerat till en nettoutgift av 497,4 miljoner kronor. Den totala investeringsbudgeten för 2018 var 754,4 miljoner kronor, varav 432,7 miljoner kronor tillförts i budget 2018, 262,6 miljoner kronor överförts från tidigare års budgetbeslut och 59,1 miljoner kronor tillförts genom beslut under året. Totalt har 257 miljoner kronor inte nyttjas av 2018 års investeringsbudget. Totalt önskar nämnderna föra över 246,6 miljoner kronor av 2018 års investeringsbudget till Investeringsbudgeten för 2019 omfattar projekt budgeterade till 709,3 miljoner kronor och sammanlagt med överföringen från 2018 kommer den att uppgå till 955,9 miljoner kronor. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen begär att få föra över 161,3 miljoner kronor till De största posterna är investeringsprojekten för Apelviken, Applagårdens förskola, simhall och nytt äldreboende, vilka är pågående projekt. För markförvärv skedde inköpet av marken i Himle före årsskiftet, därav föreslås neddragning av budgetmedlen Servicenämnden Överföring av 15,1 miljoner kronor i budgetmedel från 2018 till De tre största posterna är lokaler Mariedalskolan, ombyggnad stadshus C samt Söderlyckans förskola där projekten fortsätter Kultur-och fritidsnämnden Nämnden begär att föra över 0,2 miljoner kronor i budgetmedel till 2019 för konstgräs centrum, eftersom vissa fakturor kvarstår. Hamn- och gatunämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

161 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Nämnden begär att få föra över 57,7 miljoner kronor i budgetmedel till Däribland återfinns investeringsprojekt för bland annat förstärkning fästningspiren, innerhamnen fästningsområdet, offentliga toaletter, pirhuvud och cykel- om och nytt. Nämnden har ett antal löpande projekt, där nämnden vill föra över medel från 2018 till För löpande projekt sker ingen automatisk överföring utan prövas utifrån nämndens framställning. Nedanstående projekt är löpande projekt men där nämnden begär ombudgetering Lekplatser, för att slutföra lekplatserna i Tvååker och Brunnsberg samt att bygga två nya under Mötesplatser, för att kunna färdigställa mötesplatsen i Stråvalla samt bygga planerad i Bua. Motionsspår, för att bygga klart motionsslingan i Veddige och 2019 års motionsspår. Beläggningsarbeten, för att slutföra planerade arbeten som inte färdigställdes under Trädförnyelse, för att slutföra planerade arbeten som inte färdigställdes Trafikmiljöåtgärder, för att kunna utföra de trafikmiljöåtgärder som inte blev slutförda Beläggning gång- och cykelvägar, för att kunna slutföra planerade arbeten som inte färdigställdes Tillgänglighetsåtgärder enligt plan, för att kunna färdigställa tillgänglighetsanpassningen av Kungsgatan. Cykel service, för att kunna slutföra planerade arbeten som inte färdigställdes Belysning gång- och cykelvägar, för att kunna slutföra planerade arbeten som inte färdigställdes Förskole- och grundskolenämnden Nämnden begär att få föra över 6,4 miljoner kronor i budgetmedel till Gällande investeringsprojekten för utemiljö grund- och förskola samt Bumerangens förskola. Utemiljö grund- och förskola är försenade i tid och för Bumerangens förskola återstår kompletterande inköp. Socialnämnden Nämnden begär att få föra över 5 miljoner kronor för verksamhetsanpassning lokaler. Budgeten nyttjades inte under Då det finns ett större investeringbehov av ombyggnad/utbyggnad av, lagen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

162 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS gruppbostäder föreslås omföring. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Nämnden begära att få föra över 0,8 miljoner kronor i budgetmedel till 2019 för, Peder Skrivares, PS väderskydd där arbetet pågår. Beslutsunderlag Beslutsförslag 6 mars Ombudgetering investeringar tabell. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

163 Beslutsförslag VARBERGS 1 (3) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Anna Karlsson, Budgetöverföring 2018 till investeringar Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. godkänna förslag till budgetöverföringar gällande investeringar med 246,6 mnkr från 2018 till Beskrivning av ärendet Under 2018 har kommunen investerat till en nettoutgift av 497,4 mnkr. Den totala investeringsbudgeten för 2018 var 754,4 mnkr, varav 432,7 tillförts i budget 2018, 262,6 mnkr överförts från tidigare års budgetbeslut och 59,1 mnkr tillförts genom beslut under året. Totalt har 257 mnkr inte nyttjas av 2018 års investeringsbudget. Totalt önskar nämnderna föra över 246,6 mnkr av 2018 års investeringsbudget till Investeringsbudgeten för 2019 omfattar projekt budgeterade till 709,3 mnkr och sammanlagt med överföringen från 2018 kommer den att uppgå till 955,9 mnkr. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen begär att få föra över 161,3 mnkr till De största posterna är investeringsprojekten för Apelviken, Applagårdens förskola, Simhall och nytt äldreboende, vilka är pågående projekt. För markförvärv skedde inköpet av marken i Himle före årsskiftet, därav förslås neddragning av budgetmedlen Servicenämnden Överföring av 15,1 mnkr i budgetmedel från 2018 till De tre största posterna är lokaler Mariedalskolan, Ombyggnad stadshus C samt Söderlyckans förskola där projekten fortsätter Kultur-och fritidsnämnden Nämnden begär att föra över 0,2 mnkr i budgetmedel till 2019 för Konstgräs centrum, eftersom vissa fakturor kvarstår. Hamn- och gatunämnden POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

164 (3) Dnr: KS 2019/ Nämnden begär att få föra över 57,7 mnkr i budgetmedel till Däribland återfinns investeringsprojekt för bland annat förstärkning Fästningspiren, Innerhamnen fästningsområdet, Offentliga toaletter, Pirhuvud och Cykel- om och nytt. Nämnden har ett antal löpande projekt, där nämnden vill föra över medel från 2018 till För löpande projekt sker ingen automatisk överföring utan prövas utifrån nämndens framställning. Nedanstående projekt är löpande projekt men där nämnden begär ombudgetering Lekplatser, för att slutföra lekplatserna i Tvååker och Brunnsberg samt att bygga två nya under Mötesplatser, för att kunna färdigställa mötesplatsen i Stråvalla samt bygga planerad i Bua. Motionsspår, för att bygga klart motionsslingan i Veddige och 2019 års motionsspår. Beläggningsarbeten, för att slutföra planerade arbeten som inte färdigställdes under Trädförnyelse, för att slutföra planerade arbeten som inte färdigställdes Trafikmiljöåtgärder, för att kunna utföra de trafikmiljöåtgärder som inte blev slutförda Beläggning GC-vägar, för att kunna slutföra planerade arbeten som inte färdigställdes Tillgänglighetsåtgärder enligt plan, för att kunna färdigställa tillgänglighetsanpassningen av Kungsgatan. Cykel service, för att kunna slutföra planerade arbeten som inte färdigställdes Belysning GC-vägar, för att kunna slutföra planerade arbeten som inte färdigställdes Förskole- och grundskolenämnden Nämnden begär att få föra över 6,4 mnkr i budgetmedel till Gällande investeringsprojekten för utemiljö grund- och förskola samt Bumerangens förskola. Utemiljö grund- och förskola är försenade i tid och för Bumerangens förskola återstår kompletterande inköp. Socialnämnden Nämnden begär att få föra över 5 mnkr för verksamhetsanpassning lokaler. Budgeten nyttjades inte under Då det finns ett större investeringbehov av ombyggnad/utbyggnad av LSS gruppbostäder föreslås omföring. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Nämnden begära att få föra över 0,8 mnkr i budgetmedel till 2019 för PS väderskydd där arbetet pågår.

165 (3) Dnr: KS 2019/ Beslutsunderlag Ombudgetering investeringar _tabell Ekonomi och verksamhet Investeringsbudget för 2019, inklusive överföring från 2018, kommer uppgå till 955,9 mnkr. Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Ekonomikontoret Anna Karlsson Ekonom

166 Projekt vars budget disponeras av kommunstyrelsen Stadshus A Markförvärv Apelviken, etapp 1 Konstgräs centrum Konstgräs centrum Österängens/Bolkmens förskola Förskola Klapperstenen Kärnegårdens förskola (Bumerangen) Applagårdens förskola Stenens förskola Tvååker Trönninge/Bläshammar skola Bosgårdsskolan/växthuset Ombyggnad Vidhögeskolan Simhall Upprustning Lindvallen Omklädningsbyggnad Sjöaremossen Ankarvallen omklädning Kattegattleden Nytt äldreboende Varberg Korsning Getterövägen Ny infart hamnen Ny skogshamn Naturvall Varbergs brandstation Brandstation Tvååker Övriga projekt Projekt vars budget disponeras av servicenämnden Lokaler Mariedalskolan Ombyggnad stadshus C Styrmansvägen 32 Hagaskolan Ventilation Söderlyckans förskola Reinvestering Övriga projekt Projekt vars budget disponeras av byggnadsnämnden Övriga projekt Projekt vars budget disponeras av kulturoch fritidsnämnden Konstgräs centrum Övriga projekt Projektkalkyl Budget 2018 eller årskalkyl vid Utfall totalt för inkl. löpande projekt projektet komplettering Utfall Projektkalkyl Budget 2018 eller årskalkyl vid Utfall totalt för inkl. löpande projekt projektet komplettering Utfall Projektkalkyl Budget 2018 eller årskalkyl vid Utfall totalt för inkl. löpande projekt projektet komplettering Utfall Projektkalkyl Budget 2018 eller årskalkyl vid Utfall totalt för inkl. löpande projekt projektet komplettering Utfall Förslag överföring från 2018 till Förslag överföring från 2018 till Förslag överföring från 2018 till Förslag överföring från 2018 till

167 Projekt vars budget disponeras av hamnoch gatunämnden Ombyggnad av korsningar Lekplatser Tvååker central park Mötesplatser serviceorter Utveckling badplatser Renovering gestalt. Broar Motionsspår Gröna huvudstråk Varbergs flygplats Beläggningsarbeten Offentliga toaletter Offenliga toaletter servicorter Förstärkning fästningspiren Innerhamnen -Fästningsområdet Trädförnyelse Bulleråtgärder Omskyltning Rätt fart Trafikmiljöåtgärder Beläggning GC-vägar Cykel- om och nytt Tillgänglighetsåtgärder enl. plan Cykel service Södra Näsvägen GC-väg Belysning GC-vägar Pirhuvud Övriga projekt Projekt vars budget disponeras av förskole- och grundskolenämnden Kärnegårdens förskola (Bumerangen) Utemiljö förskola Utemiljö grundskola Övriga projekt Projekt vars budget disponeras av socialnämnden Verksamhetsanpssning lokaler Övriga projekt Projekt vars budget disponeras av miljöoch hälskoskyddsnämnden Övriga projekt Projekt vars budget disponeras av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden PS väderskydd Totalt: Projektkalkyl Budget 2018 eller årskalkyl vid Utfall totalt för inkl. löpande projekt projektet komplettering Utfall Projektkalkyl Budget 2018 eller årskalkyl vid Utfall totalt för inkl. löpande projekt projektet komplettering Utfall Projektkalkyl Budget 2018 eller årskalkyl vid Utfall totalt för inkl. löpande projekt projektet komplettering Projektkalkyl Budget 2018 eller årskalkyl vid Utfall totalt för inkl. löpande projekt projektet komplettering Projektkalkyl Budget 2018 eller årskalkyl vid Utfall totalt för inkl. löpande projekt projektet komplettering Förslag överföring från 2018 till Förslag överföring från 2018 till Förslag överföring från 2018 till Utfall Förslag överföring från 2018 till 2019 Utfall Utfall Förslag överföring från 2018 till

168 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Ks au Dnr KS 2018/0154 Fullmakt för ombud - Varbergs Stadshus AB Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. av Varbergs kommun valda ombud ges fullmakt och instruktion om att för Varbergs Stadshus AB rösta för fastställelse av den av styrelser framlagda resultat och balansräkning rösta för disposition av vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen rösta för ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören samt fatta övriga för Varbergs Stadshus AB bolagsstämmas genomförande nödvändiga beslut. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 16 januari 2018, 13, att delegera till kommunstyrelsen rätten att utfärda stämmodirektiv åt stämmoombuden för Varbergs Stadshus AB. Av kommunfullmäktige utsett stämmoombud är kallad till bolagets årsstämma 23 april Stämmoombud är Vivi-Anne Johansson (C) med ersättare Håkan Johannesson (S). Som ombud för Varbergs kommun ska det framgå vilken fullmakt ombudet har att rösta på bolagsstämman vilket antas i ovanstående beslut. Beslutsunderlag Beslutsförslag 24 februari Kallelse till årsstämma i Varbergs Stadshus AB. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

169 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2018/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg, Fullmakt för ombud - Varbergs Stadshus AB Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta av Varbergs kommun valda ombud ges fullmakt och instruktion om att för Varbergs Stadshus AB o rösta för fastställelse av den av styrelser framlagda resultat och balansräkning, o rösta för disposition av vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, o rösta för ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören, o samt fatta övriga för Varbergs Stadshus AB bolagsstämmas genomförande nödvändiga beslut. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att delegera till kommunstyrelsen rätten att utfärda stämmodirektiv år stämmoombuden för Varbergs Stadshus AB. Av kommunfullmäktige utsett stämmoombud är kallad till bolagets årsstämma Stämmoombud är ViviAnne Johansson med ersättare Håkan Johannesson. Som ombud för Varbergs kommun ska det framgå vilken fullmakt ombudet har att rösta på bolagsstämman vilket antas i ovanstående beslut. Beslutsunderlag Kallelse till årsstämma i Varbergs Stadshus AB Ekonomi och verksamhet Inga ekonomiska effekter för Varbergs kommun. Kommunstyrelsens förvaltning POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

170 Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Ekonomikontoret Vivianne Johansson Håkan Johannesson 2 (2) Dnr: KS 2018/0154-4

171 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 109 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2018/0334 Yttrande till förvaltningsrätten i mål nr angående laglighetsprövning rörande fördelning av tillfälligt stöd 2017 och 2018 till ensamkommande Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. att till förvaltningsrätten yttra att kommunen med hänvisning till vad som tidigare anförts i målet och med hänvisning till vad som anförs nedan vidhåller att överklagandet ska avslås 2. vidhålla tidigare yttranden (bilagorna 1-3) som lämnats i målet genom ombud och anta yttrandena som kommunstyrelsens egna. Jäv Ann-Charlotte Stenkil (M) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktiges beslut 7 augusti 2018, 126, att statsbidrag för tillfälligt stöd för ensamkommande skulle betalas ut till föreningen Agape Varberg med mera har överklagats av Reine Antonér (M) och Håkan Olsson (M) i gemensam skrivelse, av Andreas Feymark (-) och Johanna Palmelid (-) i gemensam skrivelse, av Olle Hellnäs (SD) samt av Pierre Ringborg (-). Kommunfullmäktiges talan förs av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen yttranden i målet har hittills avgetts av kommunjurist med stöd av fullmakt i skrivelser 19 december 2018, 4 september 2018 och 15 augusti Ärendet är nu aktuellt eftersom förvaltningsrätten 13 december 2019 åter har gett Varbergs kommun tillfälle att yttra sig i målet med anledning av att Reine Antonér (M) och Håkan Olsson (M) har skickat in ytterligare en inlaga. I inlagan anför de ett nytt skäl för sitt överklagande - att det strider mot kommunallagen att kommunjuristen har avgett de tidigare yttrandena i målet. Beslutsunderlag Beslutsförslag 14 mars Underrättelse från förvaltningsrätten, 13 februari Bilaga 1, yttrande till förvaltningsrätten 19 december Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

172 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Underrättelse från förvaltningsrätten, 18 december Bilaga 2, yttrande till förvaltningsrätten 4 september Tillägg till tidigare föreläggande från förvaltningsrätten, 29 augusti Bilaga 3, yttrande till förvaltningsrätten 15 augusti Komplettering av föreläggande om yttrande från förvaltningsrätten med anledning av överklagade från Pierre Ringborg (-), 14 augusti Föreläggande om yttrande över överklaganden från Reine Antonér (M) med flera från förvaltningsrätten 14 augusti Kommunfullmäktiges beslut i ärendet 7 augusti 2018, 126. Kommunstyrelsens beslut 19 december 2017, 327, om fullmakt för kommunjurist avseende år Överväganden I ärendet har ett beslut om fördelning av statsbidrag fattats av kommunfullmäktige i Varbergs kommun. Ärendet har innan slutlig politisk behandling beretts av tjänstepersoner som lagt fram ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut. I den följande politiska beredningen lade kommunstyrelsen ett annat förslag till beslut till kommunfullmäktige än det i tjänsteutlåtandet. Kommunfullmäktige beslutade därefter i enlighet med kommunstyrelsens förslag att statsbidrag skulle fördelas till föreningen Agape Varberg med omedelbar verkställighet. Beslutanderätten i en kommun innehas av de politiska forumen, kommunfullmäktige, nämnder och kommunalförbund etcetera. När ett politiskt beslut har fattats är det tjänstemännens uppgift att verkställa beslutet oavsett om det följer tjänsteutlåtandets förslag eller inte. Av kommunallagen framgår att kommunstyrelsen själv eller genom ombud får företräda kommunen i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning (6 kap st.). Med stöd av bestämmelsen får kommunstyrelsen alltså företräda kommunfullmäktige i målet. Kommunstyrelsen har befullmäktigat kommunjuristen att företräda kommunstyrelsen i rättsliga processer såsom denna. En fullmakt är en utfästelse från en fullmaktsgivare (kommunstyrelsen) att en särskilt utsedd person (fullmäktigen) har rätt att företa rättshandlingar i fullmaktsgivarens namn. Ombudet blir fullmaktsgivarens förlängda arm och agerar i egenskap av fullmaktsgivaren på fullmaktsgivarens uppdrag i enlighet med dennas önskan. Fullmakt skiljer sig från delegation. Delegation innebär att ett politiskt organ överlåter beslutanderätt till viss underordnad tjänsteperson eller nämnd som självständigt med eget ställningstagande fattar beslut i fullmäktiges eller nämndens namn. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

173 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll I det aktuella fallet hade det inte varit möjligt att delegera beslutanderätten att yttra sig till en tjänsteperson eftersom det av kommunallagen framgår att beslutanderätt inte får delegeras gällande yttranden när ett beslut av en nämnd i dess helhet eller av kommunfullmäktige har överklagats (6 kap st. punkten 2). Att kommunjuristen såsom befullmäktigat ombud företräder kommunstyrelsen i målet och yttrar sig för kommunstyrelsens räkning i yttranden med argumentation som stödjer ett av kommunfullmäktige fattat beslut strider däremot inte mot kommunallagen. Reine Antonér (M) och Håkan Olsson (M) är ledamot respektive ersättare i kommunfullmäktige i Varbergs kommun. Reine Antonér (M) var ledamot av fullmäktige även när det överklagade beslutet fattades. De är sålunda förtroendevalda med förtroendeuppdrag i det forum som fattat det nu överklagade beslutet. I sin aktuella inlaga har de ifrågasatt kommunjuristens befogenhet att föra kommunens talan i målet med stöd av kommunstyrelsens fullmakt. Eftersom kommunjuristens befogenhet att företräda kommunstyrelsen i målet ifrågasätts av en ledamot och en ersättare i det beslutsfattande forumet kommunfullmäktige bör kommunens talan i målet fortsättningsvis föras av kommunstyrelsen. Reine Antonér (M) och Håkan Olsson (M) utvecklar i sin senaste inlaga även de skäl som de i tidigare skrivelser angett för sitt överklagande, det vill säga att beslutet strider mot den kommunala kompetensen, att beslutet strider mot likställighetsprincipen i 2 kap. 3 kommunallagen, att beslutet utgör ett individuellt riktat stöd till näringsidkare och strider mot 2 kap. 8 kommunallagen och att beslutet om omedelbar verkställighet strider mot bestämmelserna i 13 kap. 14 kommunallagen. Eftersom nya omständigheter inte bedöms ha framförts i sak vad gäller utvecklande av talan av dessa skäl föreslås att kommunstyrelsen vidhåller det som tidigare framförts i målet. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

174 Beslutsförslag VARBERGS 1 (4) Dnr: KS 2018/ Kommunstyrelsen KOMMUN Lisa Holmdahl Pedersen, Yttrande till förvaltningsrätten i mål nr angående laglighetsprövning rörande fördelning av tillfälligt stöd 2017 och 2018 till ensamkommande Förslag till beslut Föreslå kommunstyrelsen att 1. till förvaltningsrätten yttra att kommunen med hänvisning till vad som tidigare anförts i målet och hänvisning till vad som anförs nedan vidhåller att överklagandet ska avslås, 2. godkänna tidigare yttranden (bilagorna 1 3) som lämnats i målet genom ombud och anta yttrandena som kommunstyrelsens egna. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktiges beslut den 7 augusti 2018, 126 att statsbidrag för tillfälligt stöd för ensamkommande skulle betalas ut till föreningen Agape Varberg m.m. har överklagats av Reine Antonér och Håkan Olsson i gemensam skrivelse, av Andreas Feymark och Johanna Palmelid i gemensam skrivelse, av Olle Hellnäs samt av Pierre Ringborg. Kommunfullmäktiges talan förs av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen yttranden i målet har hittills avgetts av kommunjurist med stöd av fullmakt i skrivelser den 19 december 2018, den 4 september 2018 och den 15 augusti Yttrandena biläggs (bil. 1-3). Ärendet är nu aktuellt eftersom förvaltningsrätten den 13 december 2019 åter har gett Varbergs kommun tillfälle att yttra sig i målet med anledning av att Reine Antonér och Håkan Olsson har skickat in ytterligare en inlaga. I inlagan anför de ett nytt skäl för sitt överklagande - att det strider mot kommunallagen att kommunjuristen har avgett de tidigare yttrandena i målet. POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX Varberg E-POSTADRESS WEBBPLATS

175 (4) Dnr: KS 2018/ Beslutsunderlag Underrättelse från förvaltningsrätten, 13 februari 2019 Bilaga 1, yttrande till förvaltningsrätten 19 december 2018 Underrättelse från förvaltningsrätten, 18 december 2018 Bilaga 2, yttrande till förvaltningsrätten 4 september 2018 Tillägg till tidigare föreläggande från förvaltningsrätten, 29 augusti 2018 Bilaga 3, yttrande till förvaltningsrätten 15 augusti 2018 Komplettering av föreläggande om yttrande från förvaltningsrätten m anledning av överklagade från Pierre Ringborg, 14 augusti 2018 Föreläggande om yttrande över överklaganden från Reine Antonér m.fl från förvaltningsrätten 14 augusti 2018 Kommunfullmäktiges beslut i ärendet , 126 Kommunstyrelsens beslut om fullmakt för kommunjurist avseende år 2018, Ks 327 Överväganden I ärendet har ett beslut om fördelning av statsbidrag fattats av kommunfullmäktige i Varbergs kommun. Ärendet har innan slutlig politisk behandling beretts av tjänstepersoner som lagt fram ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut. I den följande politiska beredningen lade kommunstyrelsens ett annat förslag till beslut till kommunfullmäktige än det i tjänsteutlåtandet. Kommunfullmäktige beslutade därefter i enlighet med kommunstyrelsens förslag att statsbidrag skulle fördelas till föreningen Agape Varberg med omedelbar verkställighet. Beslutanderätten i en kommun innehas av de politiska forumen, kommunfullmäktige, nämnder och kommunalförbund etc. När ett politiskt beslut har fattats är det tjänstemännens uppgift att verkställa beslutet oavsett om det följer tjänsteutlåtandets förslag eller inte. Av kommunallagen framgår att kommunstyrelsen själv eller genom ombud får företräda kommunen i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning (6 kap st.). Med stöd av bestämmelsen får kommunstyrelsen alltså företräda kommunfullmäktige i målet. Kommunstyrelsen har befullmäktigat kommunjuristen att företräda kommunstyrelsen i rättsliga processer såsom denna.

176 (4) Dnr: KS 2018/ En fullmakt är en utfästelse från en fullmaktsgivare (kommunstyrelsen) att en särskilt utsedd person (fullmäktigen) har rätt att företa rättshandlingar i fullmaktsgivarens namn. Ombudet blir fullmaktsgivarens förlängda arm och agerar i egenskap av fullmaktsgivaren på fullmaktsgivarens uppdrag i enlighet med dennas önskan. Fullmakt skiljer sig från delegation. Delegation innebär att ett politiskt organ överlåter beslutanderätt till viss underordnad tjänsteperson eller nämnd som självständigt med eget ställningstagande fatta beslut i fullmäktiges eller nämndens namn. I det aktuella fallet hade det inte varit möjligt att delegera beslutanderätten att yttra sig till en tjänsteman eftersom det av kommunallagen framgår att beslutanderätt inte får delegeras gällande yttranden när ett beslut av en nämnd i dess helhet eller av kommunfullmäktige har överklagats (6 kap st. punkten 2). Att kommunjuristen såsom befullmäktigat ombud företräder kommunstyrelsen i målet och yttrar sig för kommunstyrelsens räkning i yttranden med argumentation om stödjer ett av kommunfullmäktige fattat beslut strider däremot inte mot kommunallagen. Reine Antonér och Håkan Olsson är ledamot respektive ersättare i kommunfullmäktige i Varbergs kommun. Reine Antonér var ledamot av fullmäktige även när det överklagade beslutet fattades. De är sålunda förtroendevalda med förtroendeuppdrag i det forum som fattat det nu överklagade beslutet. I sin aktuella inlaga har de ifrågasatt kommunjuristens befogenhet att föra kommunens talan i målet med stöd av kommunstyrelsens fullmakt. Eftersom kommunjuristens befogenhet att företräda kommunstyrelsen i målet ifrågasätts av en ledamot och en ersättare i det beslutsfattande forumet kommunfullmäktige bör kommunens talan i målet fortsättningsvis föras av kommunstyrelsen. Reine Antonér och Håkan Olsson utvecklar i sin senaste inlaga även de skäl som de i tidigare skrivelser angett för sitt överklagande, det vill säga att beslutet strider mot den kommunala kompetensen, att beslutet strider mot likställighetsprincipen i 2 kap. 3 kommunallagen, att beslutet utgör ett individuellt riktat stöd till näringsidkare och strider mot 2 kap. 8 kommunallagen och att beslutet om omedelbar verkställighet strider mot bestämmelserna i 13 kap. 14 kommunallagen. Eftersom nya omständigheter inte bedöms ha framförts i sak vad gäller utvecklande av talan av dessa skäl föreslås att Kommunstyrelsen vidhåller det som tidigare framförts i målet. Carl Bartler Kommundirektör Lisa Holmdahl Pedersen Kommunjurist

177 Protokollsutdrag 4 (4) Dnr: KS 2018/033445

178 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 89 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2019/0087 Arrendeupplåtelse för Varbergs båtklubb inom del av Getterön 1:1 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. godkänna förslag till arrendekontrakt, undertecknat av arrendatorn 9 februari 2019, avseende mark för föreningslokal och båthus inom del av fastigheten Getterön 1:1. Beskrivning av ärendet Mellan Varbergs kommun och Varbergs båtklubb finns inget tidigare tecknat avtal som räknas gällande. Samhällsutvecklingskontoret har tagit fram förslag till ett arrendekontrakt mellan Varbergs kommun och Varbergs båtklubb. Arrendekontraktet avser upplåtelse av mark för föreningslokal samt båthus inom del av fastigheten Getterön 1:1. Byggnaden belägen inom arrendeområdet tillhör Varbergs båtklubb. Arrendekontraktet löper med en begynnelseperiod mellan 1 januari december 2028 med rätt till förlängning om 5 år i sänder. Uppsägningstiden är 1 år. Avgiften för arrendet har beräknats till kronor med uppräkning mot konsumentprisindex för januari Arrendeavgiften har beräknats efter prissättningsprincipen för föreningsverksamhet, enligt kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Beslutsförslag 12 februari Arrendekontrakt Övervägande Samhällsutvecklingskontoret arbetar successivt igenom tecknade markupplåtelser samt markupplåtelser där avtal saknas med målsättning att uppdatera gamla arrendekontrakt eller teckna nya arrendekontrakt som inte längre har marknadsmässig och skälig avgift eller på annat sätt avviker från de principer kommunen tillämpar i nyare upplåtelser. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

179 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Syftet med arbetet är att långsiktigt åstadkomma en genomgående kvalitetssäkring av kommunens upplåtelser vad gäller uppdaterad avgiftsnivå och avtalsinnehåll, till rådande förutsättningar. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

180 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Taulanta Tulla, Arrendeupplåtelse för Varbergs båtklubb inom del av Getterön 1:1 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. godkänna förslag till arrendekontrakt, undertecknat av arrendatorn den 9 februari 2019, avseende mark för föreningslokal och båthus inom del av fastigheten Getterön 1:1. Beskrivning av ärendet Mellan Varbergs kommun och Varbergs båtklubb finns inget tidigare tecknat avtal som räknas gällande. Samhällsutvecklingskontoret har upprättat ett nytt arrendekontrakt mellan Varbergs kommun och Varbergs båtklubb. Arrendekontraktet avser upplåtelse av mark för föreningslokal samt båthus inom del av fastigheten Getterön 1:1. Byggnaden belägen inom arrendeområdet tillhör Varbergs båtklubb. Arrendekontraktet löper med en begynnelseperiod mellan med rätt till förlängning om 5 år i sänder. Uppsägningstiden är 1 år. Avgiften för arrendet har beräknats till kronor med uppräkning mot konsumentprisindex för januari Arrendeavgiften har beräknats efter prissättninsprincipen för föreningsverksamhet enligt kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Arrendekontrakt POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX Varberg E-POSTADRESS WEBBPLATS

181 (2) Dnr: KS 2019/ Övervägande Samhällsutvecklingskontoret arbetar successivt igenom tecknade markupplåtelser samt markupplåtelser där avtal saknas med målsättning att uppdatera gamla arrendekontrakt eller teckna nya arrendekontrakt som inte längre har marknadsmässig och skälig avgift eller på annat sätt avviker från de principer kommunen tillämpar i nyare upplåtelser. Syftet med arbetet är att långsiktigt åstadkomma en genomgående kvalitetssäkring av kommunens upplåtelser vad gäller uppdaterad avgiftsnivå och avtalsinnehåll, till rådande förutsättningar. Ekonomi och verksamhet Varbergs kommun är fastighetsägare till Getterön 1:1. Beslutet innebär en årlig arrendeintäkt om kronor med uppräkning mot index med januari 2018 som grund, på verksamhet 21520, markreserv. Samråd Ärendet har samråtts inom samhällsutvecklingskontoret. Magnus Sjöberg Mark- och exploateringschef Protokollsutdrag Samhällsutvecklingskontoret Taulanta Tulla Markförvaltare

182 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 106 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2018/0434 Redovisning av uppdrag om rökfria zoner på offentliga badplatser Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. införa rökfria zoner på offentliga badplatser 2. hamn- och gatunämnden får i uppdrag att senast juni 2019 införa rökfria zoner på offentliga badplatser 3. godkänna redovisning av uppdrag till kommunstyrelsen förvaltning om rökfria zoner på badplatser, kommunstyrelsen 28 augusti 2018, 172, och anse uppdraget som verkställt. Beskrivning av ärendet 28 augusti 2018 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att undersöka och komma med förslag på hur rökfria zoner kan införas på alla offentliga badplatser. Rökfria miljöer minskar den sociala acceptansen att röka, vilket är ett viktigt steg för att arbeta förebyggande mot tobaksrökning hos barn och ungdomar. Varbergs kommuns nya offentliga badplats, Fästningsbadet, invigdes 29 juli Intresset och uppskattningen för badplatsen under sommaren var stort och det vistades mycket barnfamiljer och många ungdomar på platsen. En rökfri zon på platsen har, förutom de självklara hälsoeffekterna, fler positiva effekter, bland annat minskad nedskräpning och mindre gifter som rinner ut i naturen. Beslutsunderlag Beslutsförslag 27 februari PM 27 februari Initiativ från Moderaterna och Liberalerna i Varberg. Övervägande Utredningen rekommenderar att införa rökfria zoner på de kommunala badplatserna. Att införa rökfria zoner bör ses som en uppmaning och inte ett förbud med hänsyn till att värna om människors hälsa och att inte utsätta barn och unga för passiv rökning. Även om det idag finns mycket yta på flertalet av de kommunala badplatserna kan uppmaningen om att inte Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

183 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll röka fungera förebyggande mot tobaksrökning genom att minska på de områden där rökning är tillåten. Uppmaningen om rökfria badplatser bör visualiseras med skyltar. För att minska antalet skyltar vid badplatserna bör de befintliga skyltarna kompletteras med en symbol för uppmaningen att inte röka. Utredning rekommenderar att det inte behövs någon personal som har huvudansvar att se till att uppmaning följs, utan att det är tillräckligt med skyltning. Lärdom bör tas från de två studerade kommunerna där uppmaningen fick en stor påverkan på närmiljön utan att det behövdes någon personal som påminde om den rökfria miljön. Att skylta om rökfria zoner kan även bidra till att människor i omgivningen får ett större mandat att säga till om någon bryter mot uppmaningen. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

184 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2018/ Kommunstyrelsens arbetsutskott KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Lisa Stolt, Redovisning av uppdraget om rökfri zon på offentliga badplatser Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att - införa rökfria zoner på offentliga badplatser - Hamn- och gatunämnden får i uppdrag att senast juni 2019 införa rökfria zoner på offentliga badplatser - godkänna redovisning av uppdrag till kommunstyrelsens förvaltning om rökfria zoner på badplatser, kommunstyrelsen 28 augusti 2018, 172, och anse uppdraget som verkställt. Beskrivning av ärendet 28 augusti 2018 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att undersöka och komma med förslag på hur rökfria zoner kan införas på alla offentliga badplatser. Rökfria miljöer minskar den sociala acceptansen att röka, vilket är viktigt i ett steg mot att arbeta förebyggande mot tobaksrökning hos barn och ungdomar. Varbergs kommuns nya offentliga badplats, Fästningsbadet, invigdes 29 juli Intresset och uppskattningen för badplatsen under sommaren var stort och det vistades mycket barnfamiljer och många ungdomar på platsen. En rökfri zon på platsen har, förutom de självklara hälsoeffekterna, fler positiva effekter, bland annat minskad nedskräpning och mindre gifter som rinner ut i naturen. Beslutsunderlag Beslutsförslag, PM, Initiativ från (M) och (L). Övervägande Utredningen rekommenderar att införa rökfria zoner på de kommunala badplatserna. Att införa rökfria zoner bör ses som en uppmaning och inte ett förbud med hänsyn till att värna om människors hälsa och att inte utsätta barn och unga för passiv rökning. Även om det idag finns mycket yta på flertalet av de kommunala badplatserna kan uppmaningen om att inte röka fungera POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

185 (2) Dnr: KS 2018/ förebyggande mot tobaksrökning genom att minska på de områden där rökning är tillåten. Uppmaningen om rökfria badplatser bör visualiseras med skyltar. För att minska antalet skyltar vid badplatserna bör de befintliga skyltarna kompletteras med en symbol för uppmaningen att inte röka. Utredning rekommenderar att det inte behövs någon personal som har huvudansvar att se till att uppmaning följs, utan att det är tillräckligt med skyltning. Lärdom bör tas från de två studerade kommunerna där uppmaningen fick en stor påverkan på närmiljön utan att det behövdes någon personal som påminde om den rökfria miljön. Att skylta om rökfria zoner kan även bidra till att människor i omgivningen får ett större mandat att säga till om någon bryter mot uppmaningen. Ekonomi och verksamhet Förslaget innebär kostnader för hamn- och gatuförvaltningen för uppsättning av skyltar. Samråd Under arbetsprocessen har bland annat hamn- och gatuförvaltningen involverats, eftersom de ansvarar för de offentliga badplatserna i kommunen. Synpunkter har även kommit in från Trygg i Varberg, som arbetar med folkhälsofrågor och förebyggande arbete utifrån ANDT-strategin. Kontakt har även tagits med kommunjuristerna och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen som är ansvarig för tillsynen av rökfria miljöer och kommunens badplatser. Utöver de ovannämnda har även kontakt tagits med Karlshamns och Olofströms kommuner som redan har infört rökfria zoner på bland annat offentliga badplatser. Kommunstyrelsens förvaltning Jeanette Larsson Avdelningschef samhällsplanering Protokollsutdrag Hamn- och gatunämnden Lisa Stolt Samhällsplanerare

186 PM 1 (6) VARBERGS KOMMUN Dnr: KS 2018/ Kommunstyrelsen Samhällsutvecklingskontoret Lisa Stolt, Utredning om rökfria zoner på offentliga badplatser Bakgrund 28 augusti 2018 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att undersöka och komma med förslag på om och hur rökfria zoner kan införas på alla offentliga badplatser. Rökfria miljöer minskar den sociala acceptansen att röka, vilket är viktigt i ett steg mot att arbete förebyggande mot tobaksrökning hos barn och ungdomar. Varbergs kommuns nya offentliga badplats, Fästningsbadet, invigdes 29 juli Intresset och uppskattningen för badplatsen under sommaren var stort och det vistades mycket barnfamiljer och många ungdomar på platsen. En rökfri zon på platsen har, förutom de självklara hälsoeffekterna, fler positiva effekter, bland annat minskad nedskräpning och mindre gifter som rinner ut i naturen. Syfte Syftet med utredningen är att undersöka och komma med förslag på hur rökfria zoner kan införas på alla offentliga badplatser. Avgränsning Utredningen kommer undersöka hur rökfria zoner kan införas på de badplatser som Varbergs kommun förvaltar. Utredningen omfattar alltså inte enskilda badplatser. Denna utredning kommer endast fokusera på zoner fria från cigarettrök, cigarettfimpar. Andra former av tobak som snus, e-cigarretter och vattenpipa inkluderas inte i utredningen. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) Varberg Varberg TELEFON TELEFAX ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

187 (6) Dnr: KS 2018/04345 Arbetsprocessen Under arbetsprocessen har bland annat hamn- och gatuförvaltning involverats som ansvarar för de offentliga badplatserna i kommunen. Synpunkter har även kommit in från Trygg i Varberg, som arbetar med folkhälsofrågor och förebyggande arbete utifrån ANDT-strategin. Kontakt har även tagits med kommunjuristerna och miljöoch hälsoskyddsförvaltningen som är ansvarig för tillsynen av rökfria miljöer och kommunens badplatser. Utöver de ovannämnda har även kontakt tagits med Karlshamns- och Olofströms kommun som redan har infört rökfria zoner på bland annat offentliga badplatser. Tidigare ställningstaganden Folkhälsopolicy för Halland Folkhälsopolicy för Halland anger inriktning och arbetssätt för folkhälsoarbetet i Halland. Folkhälsopolicyn är en konkretisering av den regionala utvecklingsstrategin med visionen Halland bästa livsplatsen. Att bedriva ett framgångsrikt folkhälsoarbete är en viktig del av visionens förverkligande. I folkhälsopolicyn har fem insatsområden valts ut där det folkhälsofrämjande arbetet ska fokuseras: Gemenskap och delaktighet Goda uppväxtvillkor Kompetens och sysselsättning Goda livsmiljöer Goda levnadsvanor Arbetet med rökfria zoner kan kopplas till område fyra och fem. Gällande den offentliga miljön står det bland annat att det är av betydelse att det finns tillgång till frisk luft och vatten som är fritt från gifter. Rök- och bullerfria miljöer är angelägna. I område fem, goda levnadsvanor, betonas att rökning idag är en av de enskilt största folkhälsoriskerna i Sverige. Att minska rökningen är därför en viktig uppgift för folkhälsoarbetet. Vidare skriver regionen att insatser bör också göras för att alla barn ska få en tobaksfri start i livet, att ungdomar inte börjar röka eller snusa samt att ingen mot sin vilja utsätts för rök. Konsekvensen av detta är en utökning av helt rökfria miljöer. Folkhälso- och trygghetsrådet Folkhälso- och trygghetsrådet är en samverkansgrupp kring frågor som rör folkhälsa

188 (6) Dnr: KS 2018/04345 samt trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete i Varbergs kommun. Rådet har gemensamt arbetat fram Handlingsplan där det övergripande målet är att för kommuninvånarna, besökare och verksamma i Varberg öka tryggheten, minska brottsligheten, främja folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa. Ett av de prioriterade fokusområdena för folkhälsoarbetet under perioden är ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak). ANDT-strategin syftar bland annat till att förebygga tobaksanvändning hos barn och unga där tillgänglighetsbegränsade åtgärder är en förebyggande insats. För Varbergs kommun finns tre övergripande mål: 1. Varberg, fritt från narkotika och doping med en minskad tobaks- och alkoholkonsumtion. 2. Alla barn och ungdomar i Varberg ska ha en trygg uppväxt i miljöer fria från narkotika och doping samt negativa konsekvenser av alkohol och tobak. 3. Riskbruk och skadeverkningar, på grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, doping eller tobak ska minska. En uppföljning av målen görs årligen av Trygg i Varberg och redovisas till Folkhälsooch trygghetsrådet. En uppföljning och analys ska sammanställas och överlämnas till kommunstyrelsen efter genomförd fyraårsperiod. Badplatsriktlinjer för Varbergs kommun Badplatsriktlinje för Varbergs kommun, antagen av hamn- och gatunämnden 28 februari 2018, är en fördjupning av kommunens grönstrategi. Badplatsriktlinje hanterar alla kommunala badplatser, havsbad såväl som insjöbad. Badplatsriktlinjen ska fungera som vägledning och planeringsunderlag för hamn- och gatuförvaltningen vid utvecklingen och skötseln av de kommunala badplatserna. Badplatsriktlinjen har tre huvudfokusområden: tillgänglighet, rekreation och service. I badplatsriktlinje står ingenting om rökning eller nedskräpning från fimpar. Rökfri arbetstid År 2014 beslutade personalutskottet att införa rökfri arbetstid i Varbergs kommun. Beslutet fattades efter att SKL, Sveriges kommuner och landsting haft en tydlig hållning i frågan där de uppmuntrar kommuner och landsting att införa rökfri arbetstid. Att sluta röka eller sluta att använda tobak är ett högst personligt beslut som ingen arbetsgivare kan påtvinga någon. Arbetsgivaren kan däremot underlätta eller möjliggöra.

189 (6) Dnr: KS 2018/04345 I Varbergs kommun innebär rökförbudet att ingen medarbetare får röka under sin arbetstid. Uppmaningen gäller under samtliga pauser under arbetsdagen, dock inte under lunchrast eller annan tid där medarbetare är lediga från sitt arbete. Ingen som befinner sig i kommunens lokaler eller arbetsplatsernas närområden ska behöva utsättas för passiv rökning eller röklukt. Vid rökning ska detta ske minst 20 meter från entré och inte vid friskluftsintag. På sikt arbetar kommunen även för att införa tobaksfri arbetstid. Utredningens resultat och rekommendation Tobakslagen 2018 röstade riksdagen igenom en ny tobakslag (SFS 2018:2088) där det nuvarande rökförbudet utvidgades till att även omfatta vissa allmänna platser utomhus som till exempel offentliga lekplatser och inhägnande platser som huvudsakligen är avsedda för idrottsutövning. Badplatser omfattas inte av rökförbudet. Lokala ordningsföreskrifter Att föra in ett rökförbud för allmänna, oinhägnade badplatser i lokala ordningsföreskrifter är inte möjligt. Omvärldsspaning Under utredningen har kontakt tagits med Olofströms- och Karlshamns kommun som tidigare har infört rökfria zoner på bland annat offentliga badplatser. Både Karlshamns- och Olofströms kommun har sedan en tid tillbaka arbetat länge med folkhälsoarbete och med ANDT-strategin. Detta har gjort att det inom kommunerna har funnits en bred samsyn över hur ett effektivt och förebyggande folkhälsoarbete ska bedrivas. Olofströms kommun har länge arbetat med rökfria zoner och kopplat arbetet med rökfria badplatser till detta. Olofströms kommun har bland annat arbetat med rökfri arbetstid och rökfria zoner utanför kommunens byggnader som till exempel kontorsbyggnader, äldreboenden, simhallar och idrottsanläggningar. Karlshamns och Olofströms kommun har infört de rökfria zonerna som en uppmaning att inte röka till de som vistas på platserna. Karlshamns och Olofströms kommun har motiverat sina beslut om rökfria badplatser med att de värnar om människors hälsa och vill skydda barn och unga från passiv rökning. Besluten får ses som uppmaningar och ger inte några sanktionsmöjligheter utan de förlitar sig på att

190 (6) Dnr: KS 2018/04345 människor i huvudsak vill följa uppmaningen. De båda kommunernas arbete med rökfri arbetstid och rökfria entréer till de kommunala byggnaderna är inte heller förbud utan en uppmaning. På detta sätt hanteras frågan konsekvent. Både Karlshamns- och Olofströms kommun har satt upp skyltar vid de berörda badplatserna med uppmaning om rökfria badplatser. Att sätta upp skyltar ger även större mandat till människor i omgivningen att säga till om någon bryter mot uppmaningen. På det sättet hjälps alla åt med efterlevnaden av uppmaningen om rökfria badplatser. Berörda aktörer inom Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen pekar på att det finns 27 kommunala badplatser och att vid de flesta badplatser så upplevs inte rökning som ett problem, då det finns tillräckligt mycket plats för besökare att gå undan till andra platser att röka eller att flytta på sig om de upplever obehag till följd av rökning. Vidare anser hamn- och gatuförvaltningen att det finns några badplatser där en uppmaning om att inte röka är mer relevant, bland annat på fästingsbadet, barnens badstrand och det nya tillgänglighetsbadet vid femte vik. Barnens badstrand och det nya tillgänglighetsbadet riktar sig bland annat till personer med funktionsvariationer och att tillgängligheten för alla är viktigare än att få röka. Fästningsbadet är kommunens enda djuphavsbad med hopptorn, vilket gör det speciellt. Rekommendation Utredningen rekommenderar att införa rökfria zoner på de kommunala badplatserna. Att införa rökfria zoner bör ses som en uppmaning och inte ett förbud med hänsyn till att värna om människors hälsa och att inte utsätta barn och unga för passiv rökning. Även om det idag finns mycket yta på flertalet av de kommunala badplatserna kan uppmaningen om att inte röka fungera förebyggande mot tobaksrökning genom att minska på de områden där rökning är tillåten. Uppmaningen om rökfria badplatser bör visualiseras med skyltar. För att minska antalet skyltar vid badplatserna bör de befintliga skyltarna kompletteras med en symbol för uppmaningen att inte röka. Utredningen rekommenderar att det är tillräckligt med skyltning och att inte behövs någon personal som har huvudansvar att se till att uppmaningen följs. Lärdom bör tas från de två studerade kommunerna där uppmaningen fick en stor påverkan på närmiljön utan att det behövdes någon personal som påminde om den rökfria miljön. Att skylta om rökfria zoner kan även bidra till att människor i omgivningen får ett större mandat att säga till om någon bryter mot uppmaningen.

191 (6) Dnr: KS 2018/04345 Förslag på fortsatt arbete I och med den nya tobakslagen som röstades igenom i december 2018 kommer även rökförbud att gälla på lekplatser som allmänheten har tillträde till samt på inhägnade platser utomhus som huvudsakligen är avsedda för idrottsutövning. Utredningen rekommenderar att skyltning även införs på dessa platser. Utredningen anser att uppmaningen om rökfria badplatser även bör studera om det bör ingå i kommunens riktlinjer för badplatser. Kommunstyrelsen rekommenderar att frågan utreds närmare hos hamn- och gatuförvaltningen som ansvarar för driften och anläggning av de kommunala badplatserna. Samhällsutvecklingskontoret Lisa Stolt

192 Varbergs kommun Kommunstyrelsen Sammanträdes protokoll Dnr KS 2018/0434 Rökfria zoner på badplatser Beslut Kommunstyrelsen beslutar kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att undersöka och komma med förslag på hur rökfria zoner kan införas på alla offentliga badplatser 2. förslag ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast oktober Förslag till beslut på sammanträdet Jeanette Qvist (S), Tobias Carlsson (L) och Ann-Charlotte Stenkil (M) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beskrivning av ärendet Rökfria miljöer minskar den sociala acceptansen för att röka, vilket är viktigt när det gäller att stärka ungdomar så att de inte börjar röka. Det är viktigt att vårda badet inte minst genom att ingen fimpar i träet tobakens farliga ämnen - ämnen som även är farliga för miljön. Cigarrettfiltret är gjort av ett slags plast - cellulosaacetat. Naturen kan inte bryta ned plast helt, utan den bryts ned till mindre och mindre bitar, så kallad mikroplast som kan tränga in i de marina djurens celler och vävnader. Nedskräpningen kostar samhället stora pengar. Det är dessutom konstaterat att "skräp föder skräp". Människan uppfattar det helt enkelt som att det är okej att slänga skräp på en plats som är nedskräpad med risk att man förlorar respekten för platsen. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 14 augusti 2018, 338. Initiativ från Moderaterna och Liberalerna. Protokollsutdrag: Jus:randes signatur " -Jr',,K,--- KSF;kansliet Utdragsbestyrkande Datum

193 Initiativ från Moderaterna och Liberalerna i Varberg Vi föreslår att Fästningsbadet blir en rökfri zon. Vi hade den stora förmånen att aktivt delta i invigningen av Fästningsbadet den 29 juli i år. Intresset för badet och uppskattningen av det nya badet har varit enormt stort. Vi är övertygade om att Fästningsbadet blir en mycket uppskattad mötesplats inte enbart för de som badar. Vi tror att många barn och ungdomar kommer att söka sig till Varbergs nya mötesplats. Det är viktigt att alla skall kunna vara i det offentliga rummet på ett bra sätt Det är viktigt att föregå med gott exempel för alla barn och ungdomar och äldre - som kommer att vistas där. Rökfria miljöer minskar den sociala acceptansen för att röka, vilket är viktigt när det gäller att stärka ungdomar så att de inte börjar röka Det är viktigt att vårda badet - inte minst genom att ingen fimpar i träet eller kastar fimpar i vattnet Fimpen är ett farligt litet skräp. I filtret fastnar tobakens farliga ämnen- ämnen som även är farliga för miljön. Cigarrettfiltret är gjort av ett slags plast cellulosaacetat. Naturen kan inte bryta ned plast helt, utan den bryts ned till mindre och mindre bitar, så kallad mikroplast som kan tränga in i de marina djurens celler och vävnader. Nedskräpningen kostar samhället stora pengar. Det är dessutom konstaterat att skräp föder skräp. Människan uppfattar det helt enkelt som att det är ok att slänga skräp på en plats som är nedskräpad med risk att man förlorar respekten för platsen. Därför föreslår vi att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att undersöka och komma med förslag på hur en rökfri zon kan införas på Fästningsbadet. Vi önskar förslag senast under oktober månad Ann-Charlotte Stenkil (M) Kommunstyrelsens ordförande Tobias Carlsson (L) Ledamot i Kommunstyrelsen och ordförande i Hamn- och gatunämnden

194 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 84 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2018/0645 Planeringsdirektiv för Himle verksamhetsområde Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. godkänna planeringsdirektiv för Himle verksamhetsområde, daterat 19 februari beställa planläggning av byggnadsnämnden i enlighet med framtaget planeringsdirektiv. Beskrivning av ärendet Varberg växer, och utöver nya bostäder är behovet även stort av planlagd mark för nya verksamheter. I kommunens översiktsplan pekas ett större område kring Himlemotet ut som lämpligt för utveckling av verksamheter. Himlemotet, med sitt stadsnära läge utmed motorvägen, får en viktig roll i Varbergs näringslivsutveckling, då det dels kan möjliggöra för nya verksamhetsetableringar i kommunen, men också underlätta för omlokalisering av befintliga verksamheter inom stadsområdet. Kommunen har under 2018 förvärvat stora delar mark i anslutning till Himlemotet. För utbyggnad av området krävs ett omfattande planarbete, och med anledning av kommunens behov av ny verksamhetsmark behöver planarbetet nu påbörjas och prioriteras. I samband med planläggningen ska lämpligheten även prövas för utveckling av högst 200 bostäder inom det före detta Fun City-området. Beslutsunderlag Beslutsförslag 19 februari Planeringsdirektiv för Himle verksamhetsområde, daterat 19 februari Övervägande Utvecklingen av Himle verksamhetsområde ska ha sin utgångspunkt i kommunens redan antagna strategiska dokument. I planeringsdirektivet anges inriktningen för området och här lyfts även strategiskt viktiga ställningstaganden för den fortsatta planeringen. I planeringsdirektivet identifieras också behov av övergripande utredningar som behöver startas upp i ett tidigt skede av planläggningen. Den övergripande inriktningen är att Himle verksamhetsområde utvecklas till ett externt verksamhetsområde med god tillgänglighet till E6:an. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

195 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Området ska möjliggöra för nya verksamhetsetableringar i kommunen, men också för omlokaliseringar av befintliga verksamheter inom stadsområdet i takt med att staden växer och omvandlas. Området föreslås i huvudsak utvecklas med verksamheter med inriktning mot lager, logistik, industri och tillverkning. Det är inte lämpligt med etablering av detaljhandel, i enlighet med kommunens handelsstrategi. Däremot kan mer storskalig och skrymmande handelsverksamheter prövas i området. Himle verksamhetsområde föreslås inriktas mot ett grönt verksamhetsområde. Det innebär att grönstrukturen får en viktig roll vid områdets utformning och gestaltning i syfte att uppfylla olika typer av ekosystemtjänster, men också för att skapa attraktiva miljöer. Området är stort och kommer att byggas ut successivt under lång tid framöver. Detaljplanerna i området behöver därför göras så flexibla som möjligt för att på bästa sätt kunna möta dagens och framtidens olika behov. God markhushållning med yteffektiv användning och hög exploateringsgrad eftersträvas, i linje med kommunens bebyggelsestrategi. Vid utbyggnad av Himle verksamhetsområde kommer det att finnas behov av ny och upprustad infrastruktur. En övergripande trafikutredning behöver tas fram för att studera hur en framtida exploatering kan påverka framkomligheten och trafiksäkerheten på befintliga vägar, med fokus på befintliga på- och avfarter på E6:an. Det behöver också studeras hur hållbara transporter, främst i form av buss och cykel, kan bli attraktiva val, både för de som ska arbeta och bosätta sig inom området. Idag finns inte kommunalt vatten och avlopp i området. En förutsättning för utveckling av Himle verksamhetsområde är att området försörjs med tillräcklig kapacitet kommunalt vatten och avlopp. Planeringen för området behöver därför samordnas med Vatten & Miljö i Väst ABs planering av Västra kuststammen. Vid utbyggnad av en större mängd nya bostäder inom området uppstår behov av kommunal service, främst i form av förskole- och skolplatser. Vad detta får för konsekvenser för befintlig och planerad kommunal service i omkringliggande orter, främst i Himle tätort och Träslövsläge, behöver studeras vidare i den fortsatta planeringen. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

196 Beslutsförslag VARBERGS 1 (4) Dnr: KS 2018/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Frida Eriksson, Planeringsdirektiv för Himle verksamhetsområde Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att Godkänna planeringsdirektiv för Himle verksamhetsområde, daterat Beställa planläggning av byggnadsnämnden i enlighet med framtaget planeringsdirektiv Beskrivning av ärendet Varberg växer, och utöver nya bostäder är behovet även stort av planlagd mark för nya verksamheter. I kommunens översiktsplan pekas ett större område kring Himlemotet ut som lämpligt för utveckling av verksamheter. Himlemotet, med sitt stadsnära läge utmed motorvägen får en viktig roll i Varbergs näringslivsutveckling, då det dels kan möjliggöra för nya verksamhetsetableringar i kommunen, men också underlätta för omlokalisering av befintliga verksamheter inom stadsområdet. Kommunen har under 2018 förvärvat stora delar mark i anslutning till Himlemotet. För utbyggnad av området krävs ett omfattande planarbete, och med anledning av kommunens behov av ny verksamhetsmark behöver planarbetet nu påbörjas och prioriteras. I samband med planläggningen ska lämpligheten även prövas för utveckling av högst 200 bostäder inom det före detta Fun City-området. Beslutsunderlag Beslutsförslag, daterat Planeringsdirektiv för Himle verksamhetsområde, daterat Övervägande Utvecklingen av Himle verksamhetsområde ska ha sin utgångspunkt i kommunens redan antagna strategiska dokument. I planeringsdirektivet anges inriktningen för området och här lyfts även strategiskt viktiga ställningstaganden för den fortsatta planeringen. I planeringsdirektivet POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

197 (4) Dnr: KS 2018/ identifieras också behov av övergripande utredningar som behöver startas upp i ett tidigt skede av planläggningen. Den övergripande inriktningen är att Himle verksamhetsområde utvecklas till ett externt verksamhetsområde med god tillgänglighet till E6:an. Området ska möjliggöra för nya verksamhetsetableringar i kommunen, men också för omlokaliseringar av befintliga verksamheter inom stadsområdet i takt med att staden växer och omvandlas. Området föreslås i huvudsak utvecklas med verksamheter med inriktning mot lager, logistik, industri och tillverkning. Det är inte lämpligt med etablering av detaljhandel, i enlighet med kommunens handelsstrategi. Däremot kan mer storskalig och skrymmande handelsverksamheter prövas i området. Himle verksamhetsområde föreslås inriktas mot ett grönt verksamhetsområde. Det innebär att grönstrukturen får en viktig roll vid områdets utformning och gestaltning i syfte att uppfylla olika typer av ekosystemtjänster, men också för att tillskapa attraktiva miljöer. Exempelvis kan öppna dagvattenlösningar nyttjas för klimatanpassning, samtidigt som de tillför estetiska värden till utemiljön. Att verka för ett grönt verksamhetsområde är dels positivt ur ett ekologiskt perspektiv, men också för områdets attraktivitet att arbeta och driva företag i. I kommunens översiktsplan är det främst marken väster om E6:an som föreslås för utveckling av verksamheter. Även marken öster om E6:an har ett strategiskt läge för verksamhetsutveckling, och marken är dessutom kommunägd. Fortsatt planering ska därför omfatta mark på båda sidor om motorvägen. På marken för det före detta Fun City-området finns intresse från fastighetsägaren att utveckla nya bostäder. I samband med fortsatt planläggning ska lämpligheten därför prövas för utveckling av högst 200 bostäder inom området. Planeringen av bostadsområdet ska ske samlat med planeringen för verksamhetsområdet. Utbyggnad av bostadsområdet får inte hindra eller omöjliggöra för en utveckling av verksamheter i Himle. Kopplingar och relationer till omkringliggande orter blir viktiga, framför allt till Himle tätort samt till bebyggelsen i Träslövsläge och Gamla köpstad. Området är stort och kommer att byggas ut successivt under lång tid framöver. Detaljplanerna i området behöver därför göras så flexibla som möjligt för att på bästa sätt kunna möta dagens och framtidens olika behov. God markhushållning med yteffektiv användning och hög exploateringsgrad eftersträvas, i linje med kommunens bebyggelsestrategi.

198 (4) Dnr: KS 2018/ Vid utbyggnad av Himle verksamhetsområde kommer det att finnas behov av ny och upprustad infrastruktur. En övergripande trafikutredning behöver tas fram för att studera hur en framtida exploatering kan påverka framkomligheten och trafiksäkerheten på befintliga vägar, med fokus på befintliga på- och avfarter på E6:an. Det behöver också studeras hur hållbara transporter, främst i form av buss och cykel, kan bli attraktiva val, både för de som ska arbeta och bosätta sig inom området. Idag finns inte kommunalt vatten och avlopp i området. En förutsättning för utveckling av Himle verksamhetsområde är att området försörjs med tillräcklig kapacitet kommunalt vatten och avlopp. Planeringen för området behöver därför samordnas med VIVAB s planering av Västra kuststammen. Vid utbyggnad av en större mängd nya bostäder inom området uppstår behov av kommunal service, främst i form av förskole- och skolplatser. Vad detta får för konsekvenser för befintlig och planerad kommunal service i omkringliggande orter, främst i Himle tätort och Träslövsläge, behöver studeras vidare i den fortsatta planeringen. Ekonomi och verksamhet I dagsläget finns ingen budget framtagen för Himle verksamhetsområde. Samhällsutvecklingskontoret tar fram en budget under våren 2019 och återkommer därefter till kommunstyrelsen. Samråd Arbetet med planeringsdirektivet har samordnats av samhällsutvecklingskontoret och genomförts utifrån en framtagen processbeskrivning för planeringsdirektiv. Framtagande av planeringsförutsättningar samt formulering av ställningstaganden har skett i dialog med berörda förvaltningar och bolag. Tidig dialog har även skett med Trafikverket och Länsstyrelsen. Kommunstyrelsens förvaltning Jeanette Larsson Avdelningschef samhällsplanering Protokollsutdrag Frida Eriksson Samhällsplanerare

199 Byggnadsnämnden Förskole- och grundskolenämnden Hamn- och gatunämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Varberg Energi VIVAB 4 (4) Dnr: KS 2018/0645-1

200 Planeringsdirektiv (14) Dnr: KS 2018/0645 VARBERGS KOMMUN Samhällsutvecklingskontoret Frida Eriksson, Himlemotet ett nytt verksamhetsområde i ett växande Varberg Planeringsdirektiv Del 1 Inledning Del 2 Strategiska utgångspunkter Del 3 Strategiska ställningstaganden för den fortsatta planeringen POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15 Samhällsutvecklingskontor Varberg Varberg TELEFON TELEFAX ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

201 (14) Dnr: KS 2018/ Inledning 1.1 Bakgrund Varberg är en attraktiv kommun för människor att bo och verka i och befolkningstillväxten har under en längre tid varit hög. Befolkningsprognoser visar att kommunen kan växa till ca invånare år 2030, och för att möjliggöra för detta behövs nya bostäder och verksamheter samt investeringar i infrastruktur och kommunal service. Det finns ett stort behov av ny verksamhetsmark i stadsnära och strategiska lägen utefter E6:an. I kommunens översiktsplan pekas ett större område kring Himlemotet ut som lämpligt för utveckling av verksamheter. Området spelar en viktig roll när Varberg växer och omvandlas, då det dels kan erbjuda plats för nya verksamhetsetableringar, men också för ytor som underlättar omlokaliseringar av befintliga verksamheter inom stadsområdet. Kommunen har under 2018 förvärvat stora delar mark i anslutning till Himlemotet. För utbyggnad av området krävs ett omfattande planarbete. Med anledning av det stora behovet av stadsnära verksamhetsmark ges planeringen av området hög prioritet och behöver nu påbörjas. I samband med planläggning ska lämpligheten även prövas för utveckling av högst 200 bostäder inom det före detta Fun City-området. Som ett första steg i planeringen föreslås att planeringsdirektiv tas fram. Planeringsdirektivet tas fram av samhällsutvecklingskontoret och godkänns av kommunstyrelsen. 1.2 Syfte Syftet med planeringsdirektivet för Himle verksamhetsområde, utöver att utgöra beställning av fortsatt planläggning, är att: Sammanställa strategiska utgångspunkter som har betydelse för den fortsatta planeringen Ange strategiska ställningstaganden för den fortsatta planeringen 1.3 Mål Målet med planeringsdirektivet är att ta fram ett underlag som svarar upp till kommunens vision, målsättningar och strategiska ställningstaganden för Himle verksamhetsområde och som därmed blir ett stöd i den fortsatta planläggningen. 1.4 Tidplan Planeringen av Himle verksamhetsområde behöver påbörjas snarast. Planeringsdirektiv tas fram under första kvartalet Därefter följer fortsatt planläggning och en grov uppskattning är att utbyggnad av området kan påbörjas under 2023 och framåt.

202 (14) Dnr: KS 2018/0645 Arbetet med den fortsatta planläggningen stäms av med samhällsutvecklingskontoret i enlighet med framtagen processbeskrivning för planeringsdirektiv. 1.5 Planeringsskede Framtagande av planeringsdirektiv är ett tidigt skede i planeringen, se processbilden nedan. Planeringsdirektivet utgör kommunstyrelsens beställning av fortsatt planläggning för Himle verksamhetsområde till byggnadsnämnden. Genom planeringsdirektiv och beställning tar kommunen initiativ till att påbörja planläggning av området. Översiktsplan (FÖP Stadsområdet) Strategier (Bebyggelsestrategi, Trafikstrategi, m.fl.) Planeringsdirektiv Planläggning (Program, detaljplan) Utbyggnad (Bygglov, utbyggnad)

203 (14) Dnr: KS 2018/ Strategiska utgångspunkter 2.1 Områdets roll i kommunen Himle verksamhetsområde ligger cirka 7 km sydöst om Varbergs stadskärna, i direkt anslutning till Himlemotet vid E6:an. Området har därmed ett strategiskt läge för verksamhetsutveckling, dels med tillgängligheten till motorvägen, men också med närheten till Varbergs stadsområde. Strax öster om E6:an ligger Himle tätort med cirka 300 invånare, och 3 kilometer västerut planeras för en större utveckling av Östra Träslövsläge och Gamla Köpstad med nya bostäder och service. I anslutning till motorvägsavfarten finns redan idag vissa verksamheter, med särskild koppling till motorvägen, som exempelvis rastplats Himle med motell, restaurang och drivmedelsförsäljning. Utöver detta finns ytterligare ett antal verksamhetsetableringar, men i övrigt är området förhållandevis oexploaterat. Här finns därför förutsättningar för ett bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur. 2.2 Kommunala mål, planer och program Vision 2025 Västkustens kreativa mittpunkt Kommunen antog 2011 visionen om att Varberg fram till 2025 ska utvecklas mot att bli Västkustens kreativa mittpunkt. För att lyckas med detta krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen ska sätta sin prägel på allt arbete i kommunen. Vision 2025 ska genomsyra den fortsatta planeringen av Himle verksamhetsområde, i allt från arbetssätt till områdets utformning och val av konkreta lösningar. Kommunens mål för hållbar utveckling Hållbarhetsmål för Varbergs kommun (KF ) Varbergs kommun arbetar målmedvetet för en hållbar samhällsutveckling. Kommunens hållbarhetsmål är vägledande i allt från målformuleringar till genomförande. Ställningstaganden som främst berör den fysiska planeringen är att kommunens samhällsplanering ska skapa förutsättningar för kommunens invånare att göra hållbara val. Transportbehovet ska minimeras och det ska vara lätt att resa hållbart, med cykel eller kollektivtrafik, i trygga trafikmiljöer. Kommunens strävar också efter att skapa god tillgång till energieffektiva och sunda bostäder samt bostadsområden med en stor mångfald och blandning av åldrar. Viktigt för folkhälsan och den sociala hållbarheten är också att planera för närhet till natur och attraktiva mötesplatser. För Himle verksamhetsområde finns goda förutsättningar för effektiva lastbilstransporter till och från området, främst med anledning av läget intill

204 (14) Dnr: KS 2018/0645 motorvägen. Samtidigt finns utmaningar i att skapa hållbara transportalternativ för arbetspendling till och från området. Även vid utveckling av bostäder inom området finns utmaningar i att skapa förutsättningar för hållbara livsval, främst med avseende på transporter. Översiktsplan I den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet (antagen av KF ) pekas Himle verksamhetsområde ut som ett framtida utvecklingsområde för verksamheter. Ny verksamhetsmark föreslås i anslutning till befintligt verksamhetsområde i Himle, väster om E6:an. I översiktsplanen föreslås ingen utveckling av bostadsbebyggelse inom området. I samrådshandlingen till fördjupad översiktsplan för Tvååker föreslås ytterligare verksamhetsmark söderut, på den östra sidan av E6:an i höjd med motorvägsavfarten vid Tvååker. Sammantaget föreslår de båda planerna en större sammanhängande utveckling av verksamhetsmark i anslutning till motorvägsmoten mellan Himle och Tvååker. Utdrag ur markanvändningskartan från den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet, med Himle verksamhetsområde inringat. Gråskrafferad mark visar ny föreslagen verksamhetsmark, medan heltäckande gråa markytor visar befintlig verksamhetsmark i området.

205 (14) Dnr: KS 2018/0645 Bebyggelsestrategi (KF ) Ställningstagande i strategin: Bebyggelsestrategin ska ligga till grund för utveckling av nya verksamhetsområden utifrån näringslivets behov. Näringslivet är till stor del koncentrerat till stadsområdet och där är också efterfrågan på nya lokaler och mark som störst. Attraktiva lägen för nya verksamhetsområden är främst i goda kommunikationslägen med närhet till E6:an. Det är av stor vikt att kommunen har god framförhållning när det gäller tillgång till mark för nya företagsetableringar eller omlokaliseringar. Det möjliggör för befintliga företag att växa och utvecklas, samtidigt som nya företag kan etablera sig i kommunen. Kommunen ska sträva efter att tillhandahålla byggklar kommunal mark för verksamheter i sådan takt och omfattning att efterfrågan kan tillgodoses. Vid planläggning ska kommunen tillskapa förutsättningar för en god markhushållning med yteffektiv användning och hög exploateringsgrad för att så långt som möjligt undvika att ytterligare jordbruksmark tas i anspråk. För Himle verksamhetsområde innebär det att: Himle verksamhetsområde spelar en viktig roll i kommunens arbete med att tillhandahålla byggklar kommunal mark för verksamheter, varför den fortsatta planeringen av området ska ges hög prioritet. Stora delar av området utgörs av jordbruksmark, klass 4. Vid ianspråktagande av jordbruksmark är det särskilt viktigt att hänsyn tas till en god markhushållning med yteffektiv användning. Trafikstrategi (KF ) Ställningstagande i strategin: I Trafikstrategin anges att samhällsplaneringen ska inriktas på att minska transportbehoven. Hållbara resor ska prioriteras och det ska vara självklart att vid kortare resor välja andra alternativ än bil. Det är viktigt att redan från början bygga in möjligheter att enkelt kunna resa hållbart, genom att tidigt skapa förutsättningar för god tillgång till gång- och cykelvägar samt attraktiv kollektivtrafik. För att uppnå ett hållbart godstransportsystem anger Trafikstrategin att nya verksamheter i största möjligaste mån ska lokaliseras så att befintlig infrastruktur kan utnyttjas. Transportintensiv verksamhet ska vara lokaliserad vid goda kommunikationslägen. Kommunen ska planera för minskade transporter av farligt gods och tunga vägtransporter i Varbergs innerstad. För Himle verksamhetsområde innebär det att: Himle verksamhetsområde möjliggör för utveckling av transportintensiv verksamhet utmed befintlig infrastruktur med goda kommunikationslägen.

206 (14) Dnr: KS 2018/0645 Himle verksamhetsområde ligger inte utmed ett större stråk för kollektivtrafik och i dagsläget finns begränsade möjligheter för hållbara persontransporter till och från området. Detta behöver beaktas i den fortsatta planeringen, dels för arbetspendling till och från verksamhetsområdet, och dels för vardagliga transporter för boende i det framtida bostadsområdet. Grönstrategi (KF ) Ställningstagande i strategin: I Grönstrategin anges fem delstrategier för att ta vara på den potential och de möjligheter som landskapet, bebyggelsen och natur- och kulturmiljöerna erbjuder. På så sätt kan Varbergs identitet som plats för kultur, biologisk mångfald och livskvalitet stärkas, och kommunen kan bli en föregångare inom hållbar samhällsplanering. För varje delstrategi anges ett antal riktlinjer. Följande riktlinjer bör särskilt beaktas vid utvecklingen av Himle verksamhetsområde: - Planera med vatten som en tillgång i bebyggd miljö Utnyttja ekosystemens tjänster Utveckla olika landskapstyper, karaktärer och biotoper Ta vara på karaktärsfulla uttryck i gestaltning Bryt barriärer För Himle verksamhetsområde innebär det att: Vid hantering av dagvatten i området kan det vara intressant att studera hur detta kan ses som en resurs och bidra till områdets attraktivitet. Dagvatten kan användas, både för att skapa estetiskt tilltalande och biologiskt rika miljöer till. Vid planering av Himle verksamhetsområde är det viktigt att utnyttja befintliga ekosystemtjänster, samt att skapa nya. Ekosystemtjänster som eventuellt går förlorade i samband med en utbyggnad behöver ersättas. Vid planering av Himle verksamhetsområde bör hänsyn tas till områdets särskilda karaktärsdrag och landskapstyper. Här finns exempelvis stenmurar, stenrösen och alléer med biotopskydd och som starkt bidrar till områdets karaktär. Himle verksamhetsområde berörs av större infrastrukturleder, vilka utgör barriärer i landskapet. Dessa behöver överbryggas, bland annat för att öka kontakten mellan området och Himle tätort. Handelsstrategi (KF ) Ställningstagande i strategin: Enligt Handelsstrategin ska handeln i Varbergs stadsområde utvecklas och koncentreras till tre handelsområden; stadskärnan och de två halvexterna lägena Lassabacka och Jonstaka. De olika handelsområden stärker sina profiler och breddar utbudet.

207 (14) Dnr: KS 2018/0645 I Handelsstrategin omnämns även verksamhetsområdet Varberg Nord och det kommande området Östra Holmagärde, som båda är belägna vid goda kommunikationslägen intill E6:an och är viktiga entréer till stadsområdet. Verksamhetsområdena innehåller inslag av handel med skrymmande varor. Med skrymmande varor i dessa områden avses bilar, båtar, möbler, inredning, byggvaror, trädgårdsartiklar eller motsvarande varugrupper, vilket ska vara inriktningen även i fortsättningen. Visst inslag av service till de företag som etableras i verksamhetsområdena, t.ex. restaurang och café, kan prövas. För Himle verksamhetsområde innebär det att: Enligt Handelsstrategin är det inte lämpligt med detaljhandel i Himle verksamhetsområde. Området omnämns inte särskilt i strategin, men skulle kunna jämföras med övriga befintliga och planerade verksamhetsområden utmed E6:an. Det innebär att det skulle kunna vara lämpligt med handel med skrymmande varor.

208 (14) Dnr: KS 2018/ Geografisk avgränsning I kommunens översiktsplan är det främst marken väster om E6:an som pekas ut som ny verksamhetsmark. Även marken öster om E6:an har ett strategiskt läge för verksamhetsutveckling, framför allt med närheten till Himlemotet. Marken är dessutom kommunägd. På marken för det före detta Fun Cityområdet finns intresse från fastighetsägaren att utveckla ett bostadsområde. Det framtida verksamhetsområdet och bostadsområdet ska studeras som en helhet. Det är viktigt för att kunna studera övergripande samband, beroenden och helhetslösningar. Det innebär att avgränsningen för den fortsatta planeringen ska omfatta potentiell verksamhetsmark på båda sidor om E6:an samt det före detta Fun City-området. Nedan anges en grov geografisk avgränsning av planområdet (streckad vit linje). Den exakta geografiska avgränsningen görs inom det fortsatta planarbetet. Streckad vit linje visar ungefärlig geografisk avgränsning för planområdet. Orange mark är kommunalägd. Gråskrafferade ytor omfattar utpekad verksamhetsmark i kommunens översiktsplan, medan helgråa ytor är befintliga verksamhetsområden.

209 (14) Dnr: KS 2018/ Strategiska ställningstaganden för den fortsatta planeringen I det här avsnittet konkretiseras strategiska ställningstaganden som bedöms vara särskilt viktiga för utvecklingen av Himle verksamhetsområde. Utvecklingen av området ska ha sin utgångspunkt i kommunens vision, mål, planer och övriga antagna strategiska dokument. Vid behov görs nya ställningstaganden, vilka då motiveras. I det här avsnittet anges också behov av tidiga och strategiska utredningar för den fortsatta planeringen. 3.1 Bebyggelse Verksamheter Himle verksamhetsområde ska utvecklas till ett externt verksamhetsområde med god tillgänglighet till E6:an. Området ska möjliggöra för nya verksamhetsetableringar i kommunen, men också för omlokaliseringar av befintliga verksamheter inom stadsområdet i takt med att staden växer och omvandlas. Området föreslås i huvudsak utvecklas med verksamheter med inriktning mot lager, logistik, industri och tillverkning. Det är inte lämpligt med etablering av detaljhandel, i enlighet med kommunens handelsstrategi. Däremot kan mer storskalig och skrymmande handelsverksamheter prövas i området. Det kan även vara lämpligt med eventuella kompletterande handel- och serviceetableringar i anslutning till befintliga verksamheter vid rastplatsen i Himle. Området är stort och kommer att byggas ut successivt under lång tid framöver. Det är därför viktigt att planerna i området görs så flexibla som möjligt för att på bästa sätt kunna möta dagens och framtidens olika behov. I översiktsplanen har i huvudsak området väster om E6:an pekats ut som ny föreslagen verksamhetsmark. Även marken öster om E6:an har ett strategiskt läge för verksamhetsutveckling, och marken är dessutom kommunägd. Det är därför viktigt att i den fortsatta planeringen studera hur området som helhet långsiktigt skulle kunna utvecklas för verksamheter. För området öster om E6:an är det särskilt viktigt att hantera mötet mellan verksamhetsområdet och Himle tätort. Verksamhetsområdets olika delar har väldigt olika förutsättningar för utveckling. De delar som ligger mellan Västkustbanan och E6:an angörs idag via väg 761 och transporterna behöver passera genom befintliga underfarter under järnvägen och motorvägen. Underfarterna är förhållandevis smala,

210 (14) Dnr: KS 2018/0645 vilket gör att de markområden som behöver anslutas via dessa är mindre tillgängliga än övriga delar. Här är det därför mindre lämpligt med transportintensiva verksamheter. Övriga delar av området har bättre tillgänglighet till motorvägsavfarten och har därmed bättre förutsättningar för hantering av tunga transporter. Bostäder I samband med planeringen av Himle verksamhetsområde ska lämpligheten även prövas för utveckling av högst 200 bostäder på det före detta Fun Cityområdet. Det är viktigt att en utbyggnad av det nya bostadsområdet inte hindrar eller omöjliggör en utveckling av verksamheter i Himle. Det är samtidigt viktigt att bostäderna planeras så att en god bebyggd miljö för de boende kan uppnås. Strax öster om E6:an ligger Himle tätort med cirka 300 invånare, vilken också blir närmsta tätort för den nya bostadsbebyggelsen. De nya bostäderna skapar underlag för utökad service i Himle tätort och orten blir en viktig målpunkt. Det är därför viktigt att studera och möjliggöra för olika typer av kopplingar mellan Himle tätort och den nya bostadsbebyggelsen. 3.2 Exploatering Vid planläggning av området ska det skapas förutsättningar för en god markhushållning med yteffektiv användning och hög exploateringsgrad för att så långt som möjligt undvika att ytterligare jordbruksmark tas i anspråk. Området är stort och kommer att planeras och bebyggas under lång tid och i olika etapper. Sammantaget omfattar det avgränsade området för fortsatt planering cirka 240 hektar mark, varav lite drygt 100 hektar är kommunägd. Exakt hur stor del av marken som är lämplig för utveckling av verksamheter respektive bostäder behöver studeras inom det fortsatta planarbetet. Flera olika detaljplaner kommer att tas fram i takt med kommunens behov av verksamhetsmark. En mer detaljerad analys av etappindelningen görs i det fortsatta planarbetet. I samband med en utbyggnad av området kommer det att finnas behov av ny och upprustad infrastruktur. Kostnaderna för detta behöver fördelas på de tillskapade byggrätterna i området, utifrån ett nyttoperspektiv. Exploateringen ska bära kostnaderna för anläggande av allmän platsmark inom området. Kommunalt ägd verksamhetsmark kommer att fördelas enligt kommunens principer för försäljning av verksamhetsmark. 3.3 Grönstruktur En exploatering av verksamheter och bostäder inom området innebär förändringar av landskapet. Stora sammanhängande skogs- och

211 (14) Dnr: KS 2018/0645 jordbrukslandskap försvinner för att ge plats åt ny bebyggelse och infrastruktur. Vegetation kan behöva tas bort och mark kommer att hårdgöras. För att kunna bevara och utveckla områdets naturvärden och samtidigt skapa ett attraktivt verksamhetsområde med god utformning och gestaltning, ställs därför stora krav på den övergripande grönstrukturen. En väl genomtänkt grönstruktur, där tillräckligt stora grönytor sparas, förädlas eller nyskapas blir viktigt för att kunna uppfylla olika typer av ekosystemtjänster. Befintliga skogsdungar och träd är en resurs att ta tillvara i områdets utformning. De gröna miljöerna behöver dels kunna hantera den ökade mängden dagvatten, men också kunna bidra till biologisk mångfald, struktur och orientering samt till rekreations- och upplevelsevärden. Grönstrukturen kan bidra till att minska kontrasten mellan verksamhetsområdet och de omkringliggande naturområdena, och samtidigt bidra till estetiskt tilltalande utemiljöer. Utjämnande av mark kan med fördel undvikas och befintliga nivåskillnader kan nyttjas som en kvalitet. En övergripande inriktning är att området planeras och byggs ut som ett grönt verksamhetsområde. Det innebär bland annat att fastighetsägarna inom området, på såväl allmän platsmark som på kvartersmark, tar ansvar för att bidra till ett hållbart område i enlighet med kommunens hållbarhetsmål, som upplevs som grönt och uppfyller olika typer av ekosystemtjänster. Att verka för ett grönt verksamhetsområde är dels positivt ur ett ekologiskt perspektiv, men också för områdets attraktivitet att arbeta och driva företag i. Inom jordbrukslandskapet finns flera gamla stenmurar, stenrösen, alléer och småvatten, vilka omfattas av generella biotopskydd. Dessa element bidrar till stor del till områdets identitet och karaktär. Området behöver inventeras i syfte att bedöma vilka naturvärden och strukturer som behöver bevaras. Element i landskapet, som exempelvis gamla stenmurar, bör så långt det är möjligt synliggöras och integreras i områdets. För de nya bostäderna inom området blir det viktigt att studera vilka behov som finns av ytor för lek och rekreation samt hur grönstrukturen rent generellt kan bidra till områdets attraktivitet. 3.4 Trafik och övrig infrastruktur Läget intill E6:an är gynnsamt för verksamhetstransporter, framför allt när det gäller tunga lastbilstransporter. Samtidigt finns det utmaningar för ett hållbart resande, främst med avseende på arbetspendling samt för vardagliga resor för de boende i det nya bostadsområdet. Området ligger inte utmed något större stråk för kollektivtrafik och gång- och cykelvägar till och från området saknas. Det är viktigt att den fortsatta planeringen har sin utgångspunkt i kommunens mål om att samhällsplaneringen ska inriktas på att minska transportbehoven. Planeringen ska så långt som möjligt skapa förutsättningar för de boende och verksamma inom området att göra hållbara val.

212 (14) Dnr: KS 2018/0645 I den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet finns ett föreslaget gångoch cykelstråk utmed väg 761, med anslutning till Träslövsläge i väster och Himle tätort i öster. Kopplingen mot Träslövsläge är särskilt viktig med tanke på den kommunala och kommersiella service som redan finns och som planeras framöver i Träslövsläge/Gamla Köpstad. Även kopplingen mot Himle tätort är viktig, då detta är närmsta tätort för området. Det utpekade stråket i översiktsplanen är i dagsläget varken planerat mer i detalj eller finansierat. En övergripande trafikutredning behöver tas fram för att studera hur en utveckling av Himle verksamhetsområde påverkar befintliga vägar, med fokus på befintliga på- och avfarter på E6:an. Utredningen behöver generellt visa hur en föreslagen utveckling inom planområdet påverkar framkomligheten och trafiksäkerheten på befintlig infrastruktur. Flöden för verksamhetstrafik och bostadstrafik kan skilja sig åt. Vid utredning av verksamhetstrafik bör fokus ligga på påverkan på motorvägsmotet och omkringliggande större vägar, samt möjligheter för hållbar arbetspendling med buss och cykel. Det kan även vara bra att studera olika scenarier för olika typer av verksamhetsetableringar, eftersom det idag är oklart vilka verksamheter som framöver kommer att inrymmas i området. När det gäller bostadstrafik behöver utredningen hantera påverkan på vägnätet utifrån vardagliga resor, främst mellan planområdet och Varbergs tätort, samt möjligheter för ett hållbart resande med buss, gång och cykel. Även förutsättningar för skolskjuts behöver belysas. Himle verksamhetsområde är ett förhållandevis stort område som långsiktigt kan ge plats för en större mängd nya verksamheter. I kombination med en större utveckling av nya bostäder bedöms påverkan på befintlig infrastruktur bli stor. Det kommer därför finnas behov av att se över vägnätet som helhet samt att diskutera frågan om huvudmannaskap. Idag finns inga kommunala vägar, varken inom eller i angränsning till området. Huvudmannaskapsfrågan behöver lösas i ett tidigt skede i den fortsatta planeringen. Inriktningen är att kommunen ska vara väghållare för allmän platsmark inom verksamhetsområdet. Vatten och avlopp Idag finns inte kommunalt vatten och avlopp i området. En förutsättning för utveckling av Himle verksamhetsområde är att området försörjs med tillräcklig kapacitet kommunalt vatten och avlopp. Planeringen för området behöver därför samordnas med VIVAB s planering av Västra kuststammen. Stora markytor som idag utgörs av jordbruks- eller skogsmark kommer att hårdgöras. Planering för en hållbar hantering av dagvatten blir därför en viktig fråga i det fortsatta planarbetet. Särskilt viktigt blir att undvika påverkan på järnvägen och motorvägen. Idag finns problem med hantering av dagvatten vid underfarter till E6:an norr om området, exempelvis vid Hunnestad. Risk finns därför för liknande utmaningar kring Himle.

213 (14) Dnr: KS 2018/0645 Tidigt i planeringen behöver en översiktlig dagvattenutredning tas fram. Befintligt system i området är anpassat för jordbruksdränering, vilket behöver ses över i samband med områdets utveckling. Stor hänsyn behöver tas till klimatanpassning, och särskilt viktigt blir det att studera dagvattnets påverkan på den statliga infrastrukturen. Mindre och mer detaljerade dagvattenutredningar kan göras i senare skeden, kopplade till ny planlagd mark. Hantering av dagvatten blir en viktig del i utvecklingen av området som ett grönt verksamhetsområde. Utmaningarna kan med fördel lyftas som en styrka, och det kan vara intressant att studera hur dagvattenhanteringen på olika sätt kan bidra till områdets attraktivitet. 3.5 Kommunal service Idag finns ingen kommunal service inom det föreslagna planområdet. Förskolor och skolor finns i omkringliggande orter, som exempelvis Himle, Träslövsläge och Tvååker. Närmsta större område med kommunal och kommersiell service kommer att vara i Träslövsläge/Gamla Köpstad, där planering pågår för utveckling av en ny stadsdel. Även i Himle tätort finns viss service. Vid utbyggnad av 200 nya bostäder inom området uppstår behov av kommunal service, främst i form av förskole- och skolplatser. Vad detta får för konsekvenser för befintlig och planerad kommunal service i omkringliggande orter, främst i Himle tätort och Träslövsläge, behöver studeras vidare i den fortsatta planeringen.

214 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 88 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2018/0627 Finansiering av medarrangörskap för Inspirations- och näringslivsdag 2019 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. godkänna att kronor från kommunstyrelsens ofördelade medel för 2019 får disponeras för finansiering av inspirations- och näringslivsdag för näringslivet i Varberg 11 april Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen antog 29 november 2016, 218, en aktivitetsplan för att aktivt arbeta för att förbättra företagsklimatet i Varberg. En del i det är en fördjupad och förbättrad dialog för att utveckla och stärka ett positivt samarbetsklimat mellan kommunen och det lokala näringslivet. Med start 2017 och uppföljning 2018 satsade kommunen på att skapa en näringslivsdag där offentlig verksamhet och företag kunnat träffas för att få inspiration, omvärldskunskap och utveckla nätverk tillsammans. Näringslivsdagen har fått ett bra genomslag och har enligt utvärderingar varit en lyckad satsning. Vi ser också positiva effekter i de mätningar som görs kring företagsklimatarbetet avseende dialog med näringslivet. Möte och dialog mellan näringslivet, tjänstemän och politiker stärker Varbergs kommuns arbete för ett förbättrat företagsklimat. Näringslivs- och destinationskontoret vill nu tillsammans med NW Event, Varbergs Sparbank och Företagarna bygga vidare på de goda effekter som Varbergs näringslivsdag har skapat. Evenemanget kommer att utvecklas i linje med de utvärderingar som genomförts 2017 och Evenemangets värde består både i programmets innehåll i form av föreläsare och det utrymme som ges för kontaktskapande och goda samtal. En inspirationsdag av denna sort bedöms vara till nytta för kommunen genom att näringslivsklimatet stärks och företagen i Varberg utvecklas. Ett aktivt deltagande från kommunen ger också möjligheter att påverka innehållet, stärka det egna varumärket och erbjuda en plattform för dialog och kommunikation. En inspirationsdag behöver för att kunna bära sina kostnader även intäkter från medarrangörer, sponsorer och biljettintäkter. Näringslivs- och destinationskontorets bedömning är att detta är en aktivitet som går i linje med de mål som finns i företagsklimatarbetet och att kommunen även detta Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

215 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll år bör ta en aktiv roll som medarrangör med ambitionen att på sikt öka de affärsmässiga intäkterna när näringslivsdagen etablerats som en stark mötesarena. I takt med att näringslivsdagen etableras kan kommunens ekonomiska åtagande minskas. Som medarrangör förväntas kommunen beredas möjlighet att aktivt delta i planering för evenemanget samt att i lämplig omfattning delta både på scenen och i kringliggande arrangemang. Kommunen förväntas också få till gång till ett överenskommet antal biljetter för deltagande, både för utvalda politiker och tjänstemän. Ett medarrangörsavtal kommer att tecknas mellan kommunen och NW Event för att reglera parternas åtaganden. Beslutsunderlag Beslutsförslag 9 januari Övervägande Varbergs kommun är idag aktiv i arbetet med att tillsammans med företagen i kommunen stärka näringslivsklimatet i kommunen. Näringslivs- och destinationskontoret bedömer att en fortsatt satsning på att vidareutveckla konceptet och genomföra en näringslivsdag 2019 ger positiva effekter för näringslivsklimatet. Evenemanget bedöms både kunna bidra till att stärka den positiva känslan bland företagen, bidra till dialog med kommunen samt möjliggöra för Varbergs kommun att stärka sitt varumärke och sin kommunikation med näringslivet i Varberg. Efter 2019 års näringslivsdag ska det göras en utvärdering som kommer ligga till grund för ställningstagande kring Varbergs kommuns fortsatta medverkan. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

216 Beslutsförslag VARBERGS 1 (3) Dnr: KS 2018/ Kommunstyrelsens arbetsutskott KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ulrika Rylin, Finansiering av medarrangörskap för Inspirations- och näringslivsdag 2019 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. godkänna att kronor från kommunstyrelsens ofördelade medel för 2019 får disponeras för finansiering av inspirations- och näringslivsdag för näringslivet i Varberg 11 april Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen antog 29 november 2016, 218, en aktivitetsplan för att aktivt arbeta för att förbättra företagsklimatet i Varberg. En del i det är en fördjupad och förbättrad dialog för att utveckla och stärka ett positivt samarbetsklimat mellan kommunen och det lokala näringslivet. Sen beslutet 2016 har dialogen med näringslivet fördjupats genom VD-nätverk och dialog med Varbergs näringslivsföreningar men även lokala träffa och inspirerande mötesplatser som Varbergsmorgon växer och utvecklas. Med start 2017 och uppföljning 2018 satsade kommunen på att skapa en näringslivsdag där offentlig verksamhet och företag kunnat träffas för att få inspiration, omvärldskunskap och utveckla nätverk tillsammans. Näringslivsdagen har fått ett bra genomslag och har enligt utvärderingar varit en lyckad satsning. Vi ser också positiva effekter i de mätningar som görs kring företagsklimatarbetet avseende dialog med näringslivet. Möte och dialog mellan näringslivet, tjänstemän och politiker stärker Varbergs kommuns arbete för ett förbättrat företagsklimat. Näringslivs- och destinationskontoret NOD vill nu tillsammans med NW Event, Varbergs Sparbank och Företagarna bygga vidare på de goda effekter som Varbergs näringslivsdag har skapat. Evenemanget kommer att utvecklas i linje med de utvärderingar som genomförts 2017 och Evenemangets värde består både i programmets innehåll i form av föreläsare och det utrymme som ges för kontaktskapande och goda samtal. En inspirationsdag av denna sort bedöms vara till nytta för kommunen genom att näringslivsklimatet stärks och företagen i Varberg utvecklas. Ett aktivt deltagande från kommunen ger också möjligheter att påverka innehållet, stärka det egna varumärket och erbjuda en plattform för dialog och kommunikation. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

217 (3) Dnr: KS 2018/ En inspirationsdag behöver för att kunna bära sina kostnader även intäkter från medarrangörer, sponsorer och biljettintäkter. Näringslivs- och destinationskontorets bedömning är att detta är en aktivitet som gå i linje med de mål som finns i företagsklimatarbetet och att kommunen även detta år bör ta en aktiv roll som medarrangör med ambitionen att på sikt öka de affärsmässiga intäkterna när näringslivsdagen etablerats som en stark mötesarena. I takt med att näringslivsdagen etableras kan kommunens ekonomiska åtagande minskas. Som medarrangör förväntas kommunen beredas möjlighet att aktivt delta i planering för evenemanget samt att i lämplig omfattning delta både på scenen och i kringliggande arrangemang. Kommunen förväntas också få till gång till ett överenskommet antal biljetter för deltagande, både för utvalda politiker och tjänstemän. Ett medarrangörsavtal kommer att tecknas mellan kommunen och NW Event för att reglera parternas åtaganden. Beslutsunderlag Beslutsförslag 9 januari 2019 Övervägande Varbergs kommun är idag aktiv i arbetet med att tillsammans med företagen i kommunen stärka näringslivsklimatet i kommunen. Näringslivs- och destinationskontoret NOD bedömer att en fortsatt satsning på att vidareutveckla konceptet och genomföra en näringslivsdag 2019 ger positiva effekter för näringslivsklimatet. Evenemanget bedöms både kunna bidra till att stärka den positiva känslan bland företagen, bidra till dialog med kommunen samt möjliggöra för Varbergs kommun att stärka sitt varumärke och sin kommunikation med näringslivet i Varberg. Efter 2019 års näringslivsdag skall det det göras en utvärdering som kommer ligga till grund för ställningstagande kring Varbergs kommuns fortsatta medverkan. Ekonomi och verksamhet Arrangemanget runt en näringslivsdag i Varberg 2019 bedöms fortfarande vara beroende av både ett ekonomiskt och innehållsmässigt engagemang från kommunens sida. Det ekonomiska åtagandet för kommunen föreslås vara 150 tkr. Övriga kostnader för evenemanget svarar NW Event för. NW Event äger då rätt till övriga intäkter från försäljning samt sponsorer och medarrangörer. Evenemanget planeras att genomföras i Arena Varbergs lokaler 11 april Hyra och andra affärsrelationer mellan Arena Varberg och NW Event hanteras på sedvanligt vis.

218 Kommunstyrelsens förvaltning Martin Andersson Näringslivsdirektör Protokollsutdrag Ulrika Rylin Landsbygdssamordnare 3 (3) Dnr: KS 2018/0627-1

219 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Ks au 90 1 Dnr KS 2019/0074 Svar på ansökan om arrangörsbidrag för Varberg Triathlon 2019 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. bevilja Varbergs Sim/Rooster Club Varberg IF bidrag om kronor för att täcka delar av arrangörskostnaderna för Varberg Triathlon bidraget tas ur kommunstyrelsens ofördelade medel för Beskrivning av ärendet Varbergs Sim har tillsammans med Rooster Club Varberg IF ansökt om kronor för arrangemanget Varberg Triathlon Arrangemanget har genomförts varje midsommarhelg sedan 2013 med flera tusen åskådare och deltagare. Tävlingarna har genomförts helt utan olyckor. För 2019 kommer arrangemanget att ske 23 juni Allt projekt- och funktionärsarbete sker ideellt, och under själva tävlingsdagen förväntas drygt 100 funktionärer vara involverade. För att garantera säkerheten begränsas antalet tävlande till 300 stycken. Utöver funktionärerna kommer även läkare att finnas på plats. Beslutsunderlag Beslutsförslag 8 februari Ansökan inkommen 31 januari Övervägande Organisationen kring Varberg Triathlon har tidigare år varit bra, samtidigt som det lockat mycket publik och deltagare. Föreningarna har även redogjort för förväntade intäkter och utgifter kring arrangemanget, vilka uppskattas vara rimliga. Totalt beräknas kostnaden till kronor, varav kronor finansieras genom anmälningsavgifter. Kommunstyrelsens kansli föreslår därför att föreningarna beviljas kronor för att kunna genomföra arrangemanget. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Datum

220 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Maria Svenningsson, Svar på ansökan om arrangörsbidrag för Varberg Triathlon 2019 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. bevilja Varbergs Sim/Rooster Club Varberg IF bidrag om kronor för att täcka delar av arrangörskostnaderna för Varberg Triathlon bidraget tas ur kommunstyrelsens ofördelade medel för Beskrivning av ärendet Varbergs Sim har tillsammans med Rooster Club Varberg IF ansökt om kronor för arrangemanget Varberg Triathlon Arrangemanget har genomförts varje midsommarhelg sedan 2013 med flera tusen åskådare och deltagare. Tävlingarna har genomförts helt utan olyckor. För 2019 kommer arrangemanget att ske 23 juni Allt projekt- och funktionärsarbete sker ideellt, och under själva tävlingsdagen förväntas drygt 100 funktionärer vara involverade. För att garantera säkerheten begränsas antalet tävlande till 300 stycken. Utöver funktionärerna kommer även läkare att finnas på plats. Beslutsunderlag Beslutsförslag 8 februari Ansökan inkommen 31 januari Övervägande Organisationen kring Varberg Triathlon har tidigare år varit bra, samtidigt som det lockat mycket publik och deltagare. Föreningarna har även redogjort för förväntade intäkter och utgifter kring arrangemanget, vilka uppskattas vara rimliga. Totalt beräknas kostnaden till kronor, varav kronor finansieras genom anmälningsavgifter. Kommunstyrelsens kansli föreslår därför att föreningarna beviljas kronor för att kunna genomföra arrangemanget. Ekonomi och verksamhet Bidraget tas ur kommunstyrelsens ofördelade medel för 2019 och det kontot POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

Maria Svenningsson, kommunsekreterare Stefan Tengberg, ekonomidirektör Jens Otterdahl, redovisningschef,

Maria Svenningsson, kommunsekreterare Stefan Tengberg, ekonomidirektör Jens Otterdahl, redovisningschef, Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-03-26 1-9 Plats och tid Arena Varberg, klockan 8-8.45. Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Ann-Charlotte Stenkil (M), ordförande Christofer Bergenblock (C),

Läs mer

Årsredovisning Ett Varberg för alla åldrar ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN

Årsredovisning Ett Varberg för alla åldrar ÅRSREDOVISNING 2018 VARBERGS KOMMUN Årsredovisning Ett Varberg för alla åldrar ÅRSREDOVISNING VARBERGS KOMMUN 1 INLEDNING Innehållsförteckning Inledning 3 i sammandrag 4 Varbergsfakta 6 Förord, kommunstyrelsens ordförande 7 Förord, kommundirektör

Läs mer

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt 2020-2023ff Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt Mål och inriktning 2020-2023 Antaget av kommunfullmäktige 2019-04-23 Förord Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Vi har i kommunen under

Läs mer

Kallelse/underrättelse VARBERGS KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Beslutsorgan Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdag11 juni, klockan

Kallelse/underrättelse VARBERGS KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Beslutsorgan Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdag11 juni, klockan Kallelse/underrättelse 2019-06-11 VARBERGS KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Beslutsorgan Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdag11 juni, klockan 9 Plats Stadshus A, Sammanträdelokal A1 Ärenden 1.

Läs mer

Sekreterare Maria Svenningsson Paragraf

Sekreterare Maria Svenningsson Paragraf Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-04-04 1-7 Plats och tid Varberg Event, kl. 8-9 ande Ann-Charlotte Stenkil (M), ordförande Harald Lagerstedt (C) Stefan Edlund (MP) Jana Nilsson (S) Ewa Klang (S) Övriga

Läs mer

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-03-27 1-8 Plats och tid Varberg Event, Nöjeshallen, klockan 8-9. Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Ann-Charlotte Stenkil (M), ordförande Jana Nilsson (S),

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,

Läs mer

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald 2018-08-27 KS 2017.508 1.3.6.4 P O LICY Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald HR-avdelningen Fastställd av kommunfullmäktige 2016-12-12 191, reviderad av kommunfullmäktige 2018-08-27 104

Läs mer

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställnings taganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksam heten. Personal politiken är ett medel för att uppnå

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer

Årsredovisning. i korthet fler kommuninvånare, bättre arbetsmarknad och med en ljusare framtidstro.

Årsredovisning. i korthet fler kommuninvånare, bättre arbetsmarknad och med en ljusare framtidstro. Årsredovisning i korthet 2017 fler kommuninvånare, bättre arbetsmarknad och med en ljusare framtidstro. Årsredovisning i korthet 2017 Forshaga kommuns årsredovisning är en redogörelse över hur våra verksamheter

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

16 Förberedelser för en tågstation och utveckling av ett stationssamhälle i Väröbacka avsiktsförklaring om samplanering RS160730

16 Förberedelser för en tågstation och utveckling av ett stationssamhälle i Väröbacka avsiktsförklaring om samplanering RS160730 16 Förberedelser för en tågstation och utveckling av ett stationssamhälle i Väröbacka avsiktsförklaring om samplanering RS160730 Ärendet Med tanke på Hallands geografiska läge, mitt i ett starkt växande

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-05-29 1-11 Plats och tid Sammanträdesrum A2, klockan 8-9 ande Övriga deltagare Utses att justera Ann-Charlotte Stenkil (M), ordförande Jana Nilsson (S), vice ordförande

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy 2012

Arbetsmiljöpolicy 2012 Arbetsmiljöpolicy 2012 Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 20120613 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelseförvaltningen Ansvarig tjänsteman: Diarienummer: KS 14-172 >Policy Program Plan Riktlinje

Läs mer

24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Kommunstyrelsens personalutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-04-12 Sida 1(2) 24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinje för chef-

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY KVALITETSPOLICY Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY Kvalitetspolicy Haninge kommun Avsiktsförklaring Ramen för kvalitetsarbetet utgörs av kommunfullmäktiges mål och budget-dokument. Policyn

Läs mer

86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-04-30 Sida 1(1) 86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinje för chef- och ledarskap i

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stockholms stads personalpolicy Produktion: Blomquist Tryck: Edita Bobergs Artikelnummer: 13742 Stadsledningskontoret 2016-11 Antogs av kommunfullmäktige, 5 september 2016 Ett Stockholm för alla Stadens

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vision Arvika kommun

Vision Arvika kommun Vision Arvika kommun Arvika - en attraktivare kommun Vision Arvika en attraktivare kommun Visionen beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. Den konkretiseras i strategiska mål och

Läs mer

Skriftliga rapporter till nämnden i juni 2017

Skriftliga rapporter till nämnden i juni 2017 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Socialförvaltningen Ledning Edit Asvelius 016-710 80 30 2017-06-07 1 (1) ÖFNES/2017:15 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Skriftliga rapporter till nämnden

Läs mer

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun Strategi (Strategi, Plan, Riktlinje eller Regel) Fastställt av Kommunfullmäktige Datum för fastställande 2019-03-25 70 Giltighetstid Tills vidare. Första

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

4: Revidering av Personalpolicy Gävle kommunkoncern Delges:

4: Revidering av Personalpolicy Gävle kommunkoncern Delges: Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2018-09-24 4: Revidering av Personalpolicy Gävle kommunkoncern Delges: Kommunkoncernens nämnder och bolag. Dnr 18KS58 Beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med

Läs mer

Sekreterare Maria Svenningsson Paragraf 31-33

Sekreterare Maria Svenningsson Paragraf 31-33 Kommunstyrelsen 2017-02-14 1-9 Plats och tid Sammanträdesrum A1, klockan 17.15-17.25 Beslutande Ersättare inte tjänstgörande Övriga deltagare Utses att justera Ann-Charlotte Stenkil (M), ordförande Micael

Läs mer

Maria Svenningsson, kommunsekreterare Jens Otterdahl Holm, redovisningschef, 467. Sekreterare Maria Svenningsson Paragraf

Maria Svenningsson, kommunsekreterare Jens Otterdahl Holm, redovisningschef, 467. Sekreterare Maria Svenningsson Paragraf Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-09-26 1-11 Plats och tid Sammanträdesrum Varberg Event, kl. 8.00-9.00 Beslutande Ann-Charlotte Stenkil (M), ordförande Harald Lagerstedt (C) Stefan Edlund (MP) Jana

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Roger Edsand Ny föreskrift - anledning Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

KALLELSE. Datum

KALLELSE. Datum KALLELSE Datum 2016-11-03 Sida 1(1) Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden kallar härmed till sammanträde måndag 21 november 2016, kl. 17:30 i kommunkontoret sammanträdesrum A för att behandla följande

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019 Hälsa & Arbetsmiljö Politikerutbildning våren 2019 Olika perspektiv på hälsa FRISKFAKTORER Främja Hälsoarbetet (friskfaktorer, utgår från det friska, det som fungerar bra/bibehålla/utveckla) RISKFAKTORER

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan 1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Läs mer

Vi vill bli Hallands bästa landsbygdsskola och förskola! - Vi har idéerna.

Vi vill bli Hallands bästa landsbygdsskola och förskola! - Vi har idéerna. Vi vill bli Hallands bästa landsbygdsskola och förskola! - Vi har idéerna. Bakgrund Från Läsåret 2014/15 ryms alla barn från både Spannarp och Sibbarp samtidigt i Bosgårdsskolans lokaler med föreliggande

Läs mer

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( ) Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Förenklad årsredovisning. Markaryds kommun

Förenklad årsredovisning. Markaryds kommun ÅRET SOM GÅTT 2018 Förenklad årsredovisning årsredovisning Förenklad Markaryds kommun Förenklad årsredovisning Markaryds kommuns Året som gått är en kort redogörelse av den verksamhet som har bedrivits

Läs mer

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att STRÄNGNÄS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-06-19 30/45 18:1 KS 157 Arbetsmiljöpolicy Dnr 2018:279-003 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1.

Läs mer

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! FOTO: SCANDINAV/SCANDINAV BILDBYRÅ 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete DIARIENUMMER UN 2016.057 R I KTLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagna av utbildningsnämnden 15 2017 Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Innehåll 1. Övergripande

Läs mer

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör... VISION och strategisk plan grunden till varför vi gör det vi gör... VISION Tranemo kommun är vårt naturskön naturliga val av bostadsort. Här bor vi i en kommun i storstadens närhet. Här finns ett boende

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN 2017-05-17 ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN Svedala kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som prioriterar utvecklingen av våra verksamheter och medarbetare. Vårt arbetsklimat ska präglas av hållbarhet,

Läs mer

Året som gått MARKARYDS KOMMUN. Året som gått

Året som gått MARKARYDS KOMMUN. Året som gått MARKARYDS KOMMUN Året som gått 2017 Förenklad årsredovisning Markaryds kommuns Året som gått är en kort redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Policy - Hot och va ld

Policy - Hot och va ld Policy - Hot och va ld Norrtälje kommuns arbetsplatser och demokratiska miljö ska vara trygga och säkra för medarbetare och förtroendevalda. Det ska vara nolltolerans mot hot och våld och den demokratiska

Läs mer

Strategisk inriktning

Strategisk inriktning PLAN 1(8) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Strategisk inriktning 2018-2019 Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer