Bitidningen. Njutning i höstmörkret. Ädel honung Bicykelmetoden Medlemsundersökningen 2010 Etikettbeställning. Nr 11/12 November/December 2010

Transkript

1 Nr 11/12 November/December 2010 Bitidningen Njutning i höstmörkret Ädel honung Bicykelmetoden Medlemsundersökningen 2010 Etikettbeställning Bitidningen 11/

2 2 Bitidningen 11/

3 Ledaren Medvind! Arne Johansson Vice Ordförande Det känns bra att vara biodlare. Vår honung är efterfrågad. Pollineringsunderskottet i många miljöer gör att våra bin är efterfrågade. Biodling har en hög partyfaktor dvs många är intresserade av att höra om biodling. Lokalproducerat, miljövänligt och rättvist producerat är trendigt idag och vår honung uppfyller dessa krav. Produkter med en tydlig identitet och en tydlig avsändare betalas bättre än industriprodukter och det gör att det går lättare att få lönsamhet även i relativt små biodlingar. Marknaden för en större svensk honungsproduktion finns men man kan nog konstatera att det är bristen på svensk honung som begränsar marknadsutvecklingen. Myndigheter på alla nivåer har förstått att brist på pollinatörer kan få allvarliga konsekvenser för både odlade och vilda växter. I takt med att många vilda pollinatörer, solitärbin m fl, har minskat, så har våra tambin fått ökad betydelse. En fråga är om vi kan svara upp mot den efterfrågan. Har vi tillräckligt med bin och finns de där de behövs bäst? Att öka bimassan är ett prioriterat område för SBR just nu. Det innebär att vi måste få ner vinterförlusterna till acceptabla nivåer och öka produktionen av paketbin och avläggare. Det är bristen på bisamhällen som begränsar utvecklingsmöjligheterna, också då det gäller att kunna utföra riktade pollineringsinsatser. Vi blir fler biodlare, vilket är mycket glädjande för oss som arbetar i föreningarna. Lokalföreningarna gör ett utmärkt jobb genom att ta hand om och introducera nya biodlare. Tillsammans med distrikt och riksorganisation har vi ansvar för att inte bara introducera nybörjare utan också att vidareutbilda och stödja så att de får framgång som biodlare. Och visst är det kul att i olika sällskap få prata om bin och för en gångs skull känna sig lite trendig! Årgång 109 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 30. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen 11/ Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 30. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer NOV/DEC 2010 Mer Bin två viktiga frågor! 5 HF vill leva upp till namnet 6 Bicykelmetoden 8 Njutning i höstmörkret 14 Varroabekämpning i rotation 16 Reflektioner från ett utedass 17 Underskattade risker med neonics 19 Insändare, Bf 100 år, veteran 19 SBR:s medlemsundersökning Avelsverksamheten Beställning av SBR-etiketter 24 Forum på internet, Kvinna i styrelse 26 Marknaden 28 Almanackan 29 Kontaktuppgifter 30 Bitidningens innehåll Nästa nummer (1/2-11 jan/feb-nr) utkommer i slutet av december. Manusstopp: 1 december. Numret därpå (3-11) i slutet av feb. Manusstopp: 1 februari Omslagsbilden: Bin producerar inte bara nyttigheter utan också njutningsmedel. Foto: Erik Österlund 19 i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes blå i år. 4 Bitidningen 11/

5 Mer Bin! Två viktiga frågor! 1. Vilken är din syn på MER BIN? 2. Vad kan/tänker du göra för MER BIN? Vi har ställt dessa två korta frågor till ett antal företrädare för SBR. Här kommer svar från några av dem. De två frågorna rörande initiativet MER BIN kan egentligen alla biodlare ställa sig. Vad svarar du? Du får gärna maila in dina svar till undertecknad. Bitidningen 11/ Jonny Ulvtorp: 1. Mer bin har en avgörande betydelse för den svenska biodlingens framtid. Den svenska honungens andel av den totala konsumtionen sjunker. Mer bin ger mer honung. 2. När tillfälle ges kommer budskapet om Mera Bin att lyftas fram. Maj-Britt Järnvall: 1. Viktigt projekt så att alla får upp ögonen för detta. Det måste informeras till alla medlemmar, men även allmänheten måste förstå varför det behövs mer bin. 2. Förhoppningsvis kan vi inom SBR vara behjälpliga för nybörjare med avläggare kanske genom ett salutorg. Informera dem jag känner och träffar om vikten av det hela. Birger Johansson: 1. Vi behöver fler bin! 2. I Norrbotten samarbetar vi med att odla drottningar och göra avläggare. En avläggarbigård. Samtliga kupor har ett-åriga drottningar. Avläggarna drivfodras med Apifonda på samhällets ramar. Förrådsfodring görs med Bifor i en bakre foderkammare. Leca-kulor används som flottörer för bina så de inte drunknar. 10 goda råd till biodlarna 1. Ha så många samhällen, som du hinner sköta med omsorg. 2. Gör minst en avläggare under Odla drottningar och byt till unga drottningar. 4. Bekämpa varroan noggrant i god tid. 5. Kontrollera resultatet av bekämpningen. 6. Ta bort sjuka och svaga samhällen. 7. Se och lär av de bästa invintrarna i föreningen. 8. Hjälp varandra (= de lyckosamma bistår med råd och dåd). 9. Invintra starka samhällen. 10. Utfodra med minst 15 kg foder. Träffen i Västervik! Den 28 september träffades ett femtontal funktionärer för utbyte av information, tankar och idéer kring MER BIN. Båda Kalmar-distrikten var representerade, likaså Östergötlandsdistriktet. Från värdföreningen, Västerviks Bf, kom ett flertal medlemmar. Dessutom fanns ytterligare 3 grannföreningar på plats. Från SBR medverkade förbundssekreterare Michael Cornell. Efter en inledande information om MER BIN bollade och tipsade deltagarna varandra om ett antal goda idéer om hur ett aktivt föreningsarbete kan läggas upp. Avslutningsvis ventilerades ett antal intressanta uppslag på projektidéer, bl. a. med sikte på registrering av befintliga bisamhällen och den pollinering som därmed är förekommande i ett område. Med hänvisning till den befintliga situationen borde medel kunna skapas för en behövlig komplettering av bisamhällen, speciellt i de områden där pollineringsförmågan är för låg på grund av frånvaro av bisamhällen. Janne Mårtensson 5

6 Svensk Honungsförädling vill leva upp till namnet Risk att storstadsbor vänjer sig vid importhonung Veine Edman Svensk Honungsförädling AB i Mantorp behöver mera honung svensk honung! Trots sitt namn bestod mer än hälften av 2009 års försäljning till livsmedelshandeln av importhonung. Om vi som riksdistributör inte kan förse livsmedelskedjorna med svensk honung riskerar vi att storstadskonsumenter slutar efterfråga den, menar Christer Ankarlid, bolagets vd sedan sex år. Finns inte svensk honung i butiken väljer de förstås annan honung. Om den är till belåtenhet så fortsätter man förmodligen att köpa det märket. Många biodlare levererar honung direkt till butiker i sitt närområde och Christer Ankarlid har inga invändningar mot detta, tvärtom. Det rimmar väl med dagens trend i riktning mot närproducerade livsmedel. Men alla livsmedelsbutiker har inte möjlighet att köpa honung direkt av lokala biodlare. Detta gäller inte minst storbutikerna i storstadsområden. Kan de inte köpa svensk honung via sin vanliga inköpsväg, så fyller de hyllan med andra honungsburkar. Därför är vi så angelägna om att biodlarna utöver sin lokala försäljning också levererar honung till sitt eget förädlingsbolag, som har kanalerna till centrallagren, säger Christer Ankarlid. Det gynnar inte bara Svensk Honungsförädling (HF) som företag utan är avgörande för svensk biodlings position på marknaden, anser han. Alla butiker kan inte köpa honung direkt av lokala biodlare, säger Christer Ankarlid. Svensk Honungsförädling har kanalerna till centrallagren, men måste också ha honung att leverera. HF kvalitetssäkrar honung på ett skonsamt och effektivt sätt. All svensk honunug skulle kunna processas här. Och all svensk honung är välkommen, både i storförpacknng och mindre 20 liters kärl. 6 Bitidningen 11/

7 Matias Köping, Gävle, huvudägaren SBR:s företrädare i bolagets styrelse, delar dessa farhågor och tillägger: Importhonungen gör ingen nytta för miljön i Sverige. Vi behöver betona värdet bakom den svenska honungen för närmiljön. Vår anläggning i Mantorp har unika kvaliteter och har i mer än 40 år fungerat som en stabiliserande faktor för biodlingen i Sverige. Och den kan utnyttjas bättre. Kvaliteten säkrad Efter de stora investeringar som gjorts i anläggningen i Mantorp de sista 5-6 åren är den enligt Ankarlid modernast i Europa. Och all honung som processas är kvalitetssäkrad, vilket är kravet vid försäljning i butik. När satsningarna på den nya, långt automatiserade processen gjordes för några år sedan låg volymen svensk honung i anläggningen på nivån 500 ton per år. I år kommer vi upp till ton kristalliserad svensk honung, uppger Christer Ankarlid. Ungefär hälften blir flytande honung, som är bolagets unika produkt. Nedgången motsvarar i omsättning miljoner kr/år. Förädlingsanläggningen har alltså betydligt större kapacitet än som idag utnyttjas. Om så behövdes skulle man klara av att hantera all honung svenska biodlare producerar. Våra resurser behöver utnyttjas bättre, och ett sätt att åstadkomma det är vårt Återtag-erbjudande. Det ger inte oss som företag så mycket mera honung, men fabriken blir utnyttjad till biodlarnas nytta. Vi säljer tid i vår produktion helt enkelt, påpekar Christer Ankarlid. Återtag innebär att biodlaren skickar sin grovsilade honung till Mantorp och får tillbaka samma honung kvalitetssäkrad i burkar med den egna etiketten. Förhoppningen är att fler ska våga sig på biodling, eller att utöka med fler samhällen, när man kan slippa kladdet. Om man så vill kan man betala återtaget genom att leverera mer honung än man tar tillbaka. Det är nu andra året vi tillämpar Återtag, och jag bedömer att årets totala volym Återtag-honung blir omkring 35 ton. Konceptet har kommit för att stanna. Anslutningen ökar successivt. Bitidningen 11/ Heidi Oskarsson är en av de fem anställda i produktionen. Till uppgifterna hör att vaka över den automatiserade processen och att prova vattenhalten i honungen. En viktig fördel för biodlaren, utöver den enklare hanteringen, är att man på det här sättet får sin honung certifierad och att den uppfyller alla de krav livsmedelslagstiftning och myndigheter ställer. Underutvecklad Matias Köping pekar på ännu ett erbjudande som syftar till att öka biodlandet och stödja svensk biodling. Det gäller producentpaketet som lanserats fr o m i år: Det innebär att en biodlare bokar sig för minst fem bikupor och levererar till HF. Efter avtalstiden, f n tre år, blir kuporna hans egna. Till nästa år planerar vi att också erbjuda producentpaket med bin. Svensk honung tar slut varje år. Biodlingen i landet måste öka. Honung som tillverkats enligt kraven för ekologisk produktion är också välkommen till Mantorp. Hittills har det inte funnits tillräckligt stora kvantiteter att köpa, men vi har redan två importerade ekologiska produkter, säger Christer Ankarlid som gärna vill diskutera såväl med SBR som med handeln om hur svensk ekologisk honung kan lyftas fram. Svensk Honungsförädling har jobbat aktivt med produktutveckling och lanserat t ex HonungsGlaze, MerSmak och honung blandad med olika smaker. Honungsmarknaden är underutvecklad. Det går att göra så mycket mer. Jag lovade en gång på en SBRstämma att vår produktutveckling skulle bygga på svensk honung. Det löftet har jag tyvärr fått backa på eftersom den svenska honungen inte räcker till, förklarar Christer Ankarlid. Under de sex år Christer Ankarlid har varit chef för Svensk Honungsförädling har stora satsningar gjorts för att effektivisera produktionen. Om så behövdes skulle all svensk honung kunna processas i Mantorp. 7

8 Bicykelmetoden Thomas Dahl, text och bild Kan verkligen biodling med halvramar, splittade yngelklot och utan spärrgaller vara en vettig driftsform i större biodlingar? Denna provocerande frågeställning skrevs för ett antal år sedan i en artikel kallad Höremetoden och den fungerar fortfarande utmärkt. Allt eftersom har tekniken förfinats och nya tankar tänkts och metoden har uppgraderats. Avläggare har t ex tillkommit som en naturlig del i driftsformen i samband med splittningen. Och nu senast har samåriga bigårdar sett dagens ljus, dels för att få automatik i drottningbytena samt inte minst för att skapa avläggare för avsalu. Vi kan kalla den Bicykel metoden eller Höremetoden 2.0. Sedan begreppen logistik och driftsform gjorde entré i biodlingsföretagen så börjar delarna att hänga ihop alltmer. Det har förekommit många bra artiklar de senaste åren, där man beskriver hur man handhar dagens produktiva biraser i halvramskupor. Detta tycker jag är högst intressant, då jag själv sedan 1986 praktiserat biodling med just halvramar. Jag tänkte därför berätta hur den biodling jag känner bäst ser ut idag, nämligen min egen, som i nuläget består av ca 150 samhällen. Syftet är endast att påvisa hur en egenpåhittad driftsform kan se ut, utan att lägga värderingar på andras sätt att agera. Jag, liksom förmodligen du som läser detta, försöker inte att uppfinna hjulet igen och begå en massa misstag. Man snappar upp vad man kan från andra och litteraturen och lägger sedan till lite egna erfarenhete r, oftast baserade på lokaltypiska omständigheter. Plötsligt har man en Twin towers - höjdpunkten innan slutskattningen. driftsform som fungerar. Min har jag kallat Höremetoden. Vi biodlare är minst sagt påhittiga när det gäller finurliga lösningar och alla finner så småningom ut det sätt som passar dem och de omgivningar de befinner sig i bäst. LOGISTIK Logistik är roligt, det är som att planera en semester. Många timmar är nedlagda på funderingar, slutsatser och förkastanden av olika tillvägagångssätt och idéer. Logistik baserad på metodik, är enligt min mening, den viktigaste aspekten för att kunna utveckla och driva sin biodling rationellt. Attityden till rationellt kan dock i mindre biodlingar ofta vara detsamma som att man missköter sina bin. Ingenting kan vara mer fel. Rationell är man då man sköter sina bin planerat och på ett konsekvent sätt och inte spiller massa tid på onödiga moment, t ex att fara fram och tillbaka till bigårdar för att man inte trodde att det skulle behövas lådor just nu. Man måste ha ett genomtänkt flöde i logistiken och helst även ett uppsatt mål att sträva mot framgent. Mina kriterier för god logistik är 6 st. 1. Bigårdarnas placering För att få hanteringen så rationell som möjligt har jag valt platser som är lättåtkomliga för fordon. Det innebär i korthet att jag skall kunna komma intill med en pickup. Samtliga platser har flera dragty- 8 Bitidningen 11/

9 per och ligger i gränslandet mellan slätt och skog för att få så lång säsong som möjligt. De är dessutom ensligt placerade för att få vara ifred och inte störa någon. Av egoistiska skäl har jag sökt natursköna platser för min egen arbetsmiljö. 2. Bigårdarnas sammansättning Bina är uppdelade i 12 st produktionsbigårdar. I dessa står 12 kupor placerade två och två på dubbla EUR pallar. Jag har hållit på och laborerat med antalet med som max 20 st per bigård men funnit att 12 starka produktionssamhällen är det optimala. Alla samhällen i en bigård är lika gamla. Eventuella vinterförluster ersätts ej. Vidare finns barnkamrarna dit alla avläggare förs för parning och tillväxt. De är idag 3 st och placerade i ett område mellan 4 produktionsbigårdar som totalt dominerar luftrummet. Här ställs de dubbla avläggarkuporna två och två på pallbockar på en EUR pall. 3. Enhetligt material Stor vikt är lagd för att inte enbart ha ett enhetligt rammått utan även att allt material såsom tak, lådor, ramar, bottnar mm, skall passa ihop. Detta gäller givetvis också avläggarkuporna. Mer om detta under kupbeskrivningen nedan. 4. Rationella hjälpmedel Transportfordon, lyftanordningar, transportkärra och lastramper för att eliminera onödiga lyft vid skattning. Slungning och lådhantering underlättas radikalt och spar kroppen. Ett lyft per låda från skattning till slungning är målet. Här är jag dock inte i hamn ännu. Bästa transporten tycker jag är en 4wd med modefierat flak. Då får jag rum med 15 lådor i varje varv och tar mig fram varsomhelst. ren honungsproduktion, med leverans av grovsilad honung i storförpackning. Den dag jag beslutar mig för att få huvuddelen av min inkomst från bina kan jag snabbt och drastiskt höja förädlingsgraden. Detta kan då ske utan investeringar bara genom att förändra arbetsgången. Alla kommande *-markeringar på följande sidor avser sådana moment som kan tillföras högre förädling i framtiden. Bisorten Uppriktigt sagt så har jag inte brytt mig så mycket genom åren vad rasen har hetat. Jag har eftersträvat bin som passat mitt sinnelag och driftsform. Min hemvist, på gränsen mellan slätt och skog i Närke, präglas av ett tidigt, kort och intensivt drag, mestadels baserat på maskros, hallon, lind och oljeväxter. Efter att haft ett flertal raser genom årens lopp har jag nu övervägande Elgonbin. Detta beror på att jag tycker det fungerar mycket bra med Elgon med tillgång till kläckfärdiga celler på hemmaplan. Skulle det sedan visa sig att de kan uppvisa fördelar gentemot varroa så är jag minst sagt nöjd. KUPAN Så kommer vi till kupan. Även den har varit föremål för omvärdering hos mig. jag började med svea trågkupor, övergick efter ett par år till svea uppstapling i frigolit, konstaterade att jag inte längre nådde upp och införskaffade de första dadantkuporna. Dessa var också i plast och med helramar i yngelrummet och halvramar i skattlådorna. Började så småningom att reta mig på att ha två ramformat samt 5. Dokumentation Dokumention för att fastställa hur mycket tid och resurser man lägger ner per samhälle är mycket viktigt. I nuläget åtgår det ca 2,5 tim per samhälle vilket borde gå att pressa till 2 tim. Ett bra alternativ för denna dokumentering är datoriserade skötselprogram med inmatningsenhet som går att ta med i bigården. 6. Målsättning Detta är väl kanske mer indirekt logistik men har man en klar uppfattning om vart man ska i framtiden så påverkas dagens beslut av detta mindre risk för felsatsning. Min målsättning är att fortsätta bygga upp numerären av samhällen på Bitidningen 11/ Jag bryr mig egentligen inte om vad bina heter, men av praktiska och erfarenhetsmässiga skäl har jag de bin jag har, en buckfasttyp som kallas Elgon. 9

10 Låda med 1/2 Dadantram med taggad list som ger rätt avstånd mellan ramarna. Avläggarkupa med 3 småsamhällen. Flerfunktionsskiva. Botten med öppet fluster (normalläge). Botten med fluster i vinterläge (musskydd). Botten med helstängt fluster att plastlådorna var för ömtåliga. Jag ville dessutom ha in så många funktioner som möjligt i det befintliga kupmaterialet utan en massa lösa delar, då bigårdarna står runt om i trakten. Alltid glömmer man något och blir tvungen att göra ytterligare onödiga besök. Med andra ord så är kupan i sig en viktig del i driftsformen. Taket består av en huv av plåt, invändigt klädd med frigolit som täcker två lådor. Den konstruerades för att jag ville ha kuporna isolerade vintertid. Sommartid följer så huven med skattlådorna upp. Året var 1986 och Hörekupan var född med filosofin isolerat när det behövs. Skattlådor (och yngelrum) konstruerades därför i trä, nu enbart i halvdadantformat 1, 508 mm i fyrkant och oisolerade med en taggad rambärarlist som håller avståndet konstant mellan ramarna. Ramarna är tillverkade av standardvirke, 138 mm höga och alltså inte Hoffman som de flesta kanske tror när det rör sig om breda format. De har inga stift utan hålls på plats i lådorna med den taggade rambärarlisten, 12 st per låda. Har dock f.n. en uppsättning 11-ramars lådor på prov också. Lock. En flerfunktionsskiva med hål i mitten och kantlist fungerar sedan som; täcklock när den ligger på plasten på översta lådan undersättsbotten när man arbetar med bina, bitömmare när den kompletteras med den runda gula plasttömmaren foderbräda för Biforhink Spärrgaller ( svärmgaller ) har jag inte använt på 25 år. Driftsformen i sig eliminerar behovet och dessutom har jag fått för mig att drönarna har en mission att fylla i de översta skattlådorna där man oftast hittar dem. Fungerar kanske som värmeelement när mellanväggar byggs ut? Vad skulle de annars vara så tjocka för? Bottnen är ventilerad med nät i botten och en mellanskiva som skyddar mot direkt drag underifrån. På den hamnar de döda bina under vintern. Detta ger en mycket bra övervintring och luftförsörjningen garanteras alltid genom nätet även om kupan är helt översnöad. Mellanskivan är utdragbar för enkel rengöring och varroakontroll och kompletterad med en 3 vägs flusterkil som medger helöppet med fluster, helstängt för vandring och delöppet för vinter (antimusläge). Materialet i bottnen är trä med båtplyfa i fluster och skiva. Avläggarkupor tillverkas i samma utförande med 2 st 6 ramars avdelningar eller 3 st 4 -ramars dito. Till dessa hör ett tak av halva höjden. Efter hand som de växer kompletteras de med en ytterligare låda som är avdelad för att senare flyttas över i riktiga kupor. 10 Bitidningen 11/

11 DRIFTSFORM Biåret börjar enligt dem som vet, vid invintringen på hösten, men jag har här föredragit att börja beskriva säsongen från våren. Det är ju i alla fall då det känns som det börjar. Årets första ingrepp är foderkontroll och bottenbyte, Detta sker oftast i slutet av mars beroende på väder och vind. Samhället lyfts snabbt över på en ren botten samtidigt som jag uppskattar fodertillgång och bistyrka. Är det dåligt i någon, brukar de närmaste grannarna få dela med sig någon ram. Hos mig, som hos så många andra, är det sälgen som sparkar igång först, snabbt följd av scilla. Hela trädgården är som en enda blå matta på våren till binas förtjusning och hundarnas förfasan. De år det finns höstoljeväxter in på knuten brukar jag dessutom drivfodra lite i slutet av mars början av april för att få lite extra skjuts på samhällena. Höstrapsen brukar dock inte ge något större utbyte i skattlådorna, men den ger en enorm yngelsättning som resulterar i dragbin till huvuddraget. Dessemellan har också fruktträd och maskrosor blommat och en hel del skattlådor hunnit på. Den första får de rätt tidigt i april och är väl att betrakta som ett komplement till drivfodringen. Den innehåller ramar med pollen och honung som jag misslyckats med att slunga ur (oftast föregående säsongs höstraps) och sätts på överst. Splittning När det sedan är dags för utökning nummer två är det yngelrummets tur att utökas. Där finns sedan vintern två lådor med 12 halvdadantramar vardera. (12 halvdadant, 10 3/4 Langstroth, 9 lågnormal eller 8 svea i kakyta). Detta utökas nu till 36 ramar medelst splittning av yngelklotet. Vad är nu då detta? Jo, efter att tidigare prövat olika sätt att utöka har jag kommit fram till att detta är det sätt som snabbast får upp yngelklotet i volym och samtidigt kväver svärmlusten, ger grund för avläggare och utjämnar inom bigården de som kommit på efterkälken. år. År 3 görs avläggare av samtliga samhällen och de benämns därefter År 0. I de fall vinterförluster har härjat ersätts inte samhället förrän år 3/0 i samband med avläggarbildningen. Följande gäller för de bigårdar som är 1 resp 2 år gamla. De 24 ramar som redan finns plockas om så att de blir 8 i varje låda och kompletteras sedan med fyra nya i varje låda (se skiss). På detta sätt blir yngelklotet större på en gång samtidigt som det inte blir någon anhopning av nya ramar på något ställe. När drottningen kommer in i en kakgata har hon på ena sidan alltid en ram med yngel och på den andra en tom dito. Det skall mycket till för att bina skall plugga igen dessa med honung. Min tankegång bakom detta är att etablera ett yngelklot som det för drottningen tar sådan tid att fylla att hon aldrig behöver lämna detta för att få utrymme. Samhället går aldrig i taket och jag hävdar helt ovetenskapligt att detta är anledningen till att de inte bestiftar svärmceller i någon nämnvärd grad. Det kanske är så att man Bicykel metoden Sedan förra året har jag nu också trott mig finna lösningen på att få in drottningbytena i driftsformen. Systemet (Bicykel metoden) bygger på att samtliga samhällen i en bigård är samåriga. Produktionssamhällena är 1 år (fjolårsavläggare) samt 2 Bitidningen 11/ Ovan en skiss på flödet i Bicykelmetoden, baserat på i detta fall 120 sh, vilket givetvis är skalbart. 11

12 känner sig för otillräcklig för att svärma helt enkelt? I en del samhällen minskar sedan yngelklotets volym de närmsta veckorna då alla drottningar inte har kapacitet att hålla detta intakt. De starkare samhällena får vid denna splittning också släppa från sig både bin och yngel till avläggare som sedan kompletteras med kläckfärdig cell. Dessa är avsedda för utökning, avsalu eller för att ersätta vinterförluster. Tidpunkten för dessa åtgärder brukar vara sen maj - tidig juni och görs givetvis inte på för svaga samhällen då risk för nerkylning kan föreligga. Nämnas bör väl också att detta är den första och enda riktiga genomgången jag gör av samhället på året och den brukar ta mellan 10 och 20 min per styck. Alternativet till splittning är givetvis att sätta på en hel låda under, över eller mellan de befintliga yngelrummen. Detta tycker jag dock fungerar bristfälligt då under är för tungt, över ofta blir honungslåda och mellan kan fungera som en spärr i klotet med viseceller som följd. För de bigårdar som är 3 år, ter sig dock verkligheten annorlunda. Av dessa skapas 2 3 avläggare per samhälle, avsedda för återbesättning (År 0), avsalu eller utökning, Drottningarna plockas bort (några kan sitta som reserver i kassetter el dyl.) och samtliga avläggare får kläckfärdiga celler samma kväll de är gjorda. Jag har funnit detta sätt helt oslagbart med upp till 98% lyckat resultat. Exempel: I en bigård på 12 samhällen skapas upp till 30 avläggare, 12 riktigt starka behåller platsen och återupptar produktion så fort de förmår, övriga hamnar i barnkammmaren. Man kan givetvis inte räkna med full produktion på dessa 0 or utan tanken är att intäkten på försäljningen av avläggare täcker upp mellanskillnaden. På köpet har du fått nya produktionssamhällen med nya drottningar och förhoppningsvis några avläggare som bonus till utökning eller dyl. Bakgrunden till den här metoden har varit att jag upplevt fördelen med unga och nackdelen med gamla bigårdar. När en ny bigård etablerats så är det i första hand fjolårsavläggare som kommit på plats; År 1 finns det aldrig några tendenser till att bråka utan de koncentrerar sig på att växa och producera. År 2 fortsätter de att växa, ibland lite för mycket, och är riktigt duktiga på att producera. Detta år är samhällets höjdpunkt. Eluppvärmda avtäckningsknivar skär av täckvaxet på de uppvärmda ramarna, varefter de förs vidare på banan till slungan. År 3 börjas det att bråka. Drottningen börjar bli gammal och samhället backar i storlek och produktion. Viseceller för både svärm och drottningbyten hittas. SOMMAR Sen kommer årets bästa tid. Åka runt i bigårdarna och bara plocka på lådor ovanpå efter behov och invänta skördetiden. Denna tid görs många onödiga besök bara för att se att det rullar ute i bigårdarna och att avläggarna hänger med och utvecklas. De avläggare som sålts packas och levereras enligt överenskommelse. SKATTNING Skattningen sker oftast i 2 omgångar. Den första är direkt efter huvuddragets slut (mitten juli) och går till så att jag plockar av uppifrån tills jag kommer till yngel. Den allra översta lådan brukar ej vara full utan sätts oftast åter. De avplockade lådorna sätts på bitömmare. Lådorna hämtas sedan dagen därpå och då slutblåser jag dessa med biblåsen. Slutskattningen görs sedan i samband med iordningställandet av yngelrummet för vintern. Nu används ej bitömmarbotten utan bina borstas av för hand direkt eller blåses. Invintring gör jag sedan som tidigare sagts oftast på två lådor. Det kan vara lite bökigt att fä ner bina till rätt storlek och de vill dessutom ofta lägga enbart pollen i nedre lådan så här i slutet av säsongen varför det kan kvarstå yngel i den tredje lådan. Lite omplockning kan därför behövas och de riktigt starka får sitta på 3 lådor. I samband med detta hängs också Apistanremsan mot varroa in. HONUNGSHANTERING Så småningom är skörden bärgad och man kan se fram emot sena kvällar i slungrummet tillsammans med Karlavagnen. Skattlådorna lossas från flaket och ställs på pall som sedan flyttas med truck till värmerummet med ca 30 grader. Där får de stå en dag eller två innan jag börjar. Är nu äntligen klar med byggnationen av lokaler och installation av utrustning. Har nu 4 separata rum för värmning, slungning, tappning och lagring. Slungoch tapprum är inkaklade och samtliga har slitstarka epoxigolv. Förutom dessa finns en 150 m 2 loge med betonggolv för tak, lådor, bottnar, foder etc. I slungrummet stoltserar sedan ett par år en slunglinje av fabrikat Thomas Alpha Plus. Den är att betrakta som Thomas instegsmodell men har satt ordentliga avtryck i mitt arbetsflöde. Kapaciteten för min del är nu 3 gånger snabbare än den tidigare 12 ramarsslungan, dvs 18 lådor eller drygt 300 kg i timmen. Den är som sagt av enklare modell med manuell inmatning av ram, eluppvärmda avtäckningsknivar, hantering av avtäckningsvaxet till silcentrifugen och mekanisk inmatning i slungan av de Bitidningen 11/

13 Avtäckningsvaxet centrifugeras. Den slungade honungen pumpas till 900 liters klarningstankar efter grovsilning i värmetråg med mellanfack. Hela linjen med avtäckta ramar, slungan och slungade ramar som skall in i lådor igen. ramarna den tar åt gången. Varje omgång tar 10 minuter inklusive laddning. Skattlådorna tas in från värmerummet på en liten pall med en förminskad handtruck. Det står 9 lådor på varje pall 3 körningar. (Här har jag tänkt skaffa en fotmanövre rad lyfttruck). Ramarna hängs i avläggaren en och en. De uppvärmda knivarna tar bort täckvaxet och ramen förs vidare på en kedja till iläggarconveyorn. Därifrån skjuts de sedan in i slungan, 18 per sida, samtidigt som de färdigslungade skjuts ut på avläggarconveyorn på andra sidan. De återförs till de tomma lådorna som via en transportbana tagit sig till avläggaren. Lådorna lastas sedan på hjulpallar, 12 st, och rullas ut i lagerrummet för senare sortering. Slipper på detta sätt ha slungrummet fullt med lådor, bara de som för tillfället körs behöver vara där. Avtäckarvaxet samlas i en silkorg under avtäckaren och får droppa av på en bricka innan den sätts i silcentrifugen, också den en Thomas, där den körs torr. 4 silkorgar används för att få flyt i processen, en under avtäckaren, en som droppar av, en i centrifugen och en på väntan. Bitidningen 11/ Från slungan, avtäckaren och silcentrifugen rinner honungen ner i ett värmetråg som värmer upp den till 30 grader och grovsilar den med mellanfack som skiktar av det kvarvarande vaxet. Därefter tar en pump med nivåvakt över och pumpar ut honungen till det intilliggande rummet i en av de två 900 liters mjölktankarna. Där slutar dagens (eller nattens) arbete. Jag gör sedan inte mer åt honungen på ett par dagar utan den får stå så att vaxrester och ev skräp flyter upp och honungen klarnar. Då mjölktankarna är välisolerade minskar inte värmen nämnvärt utan honungen kan utan besvär pumpas vidare till 1200 kilos palltank för den del (95%) som skall levereras grovsilad*. Resterande del, för direktförsäljning, pumpas upp i silcentrifugen, silas och går därefter vidare till ett kärl för skumning och rörning, där den också ympas. Jag rör på traditionellt sätt med betongmaskin efter skumning och låter sedan honungen stå till dess det är dags att tappa på burk. Mjölktankarnas f.d. kylsystem har gjorts om till en radiatorslinga med termostatstyrd värmebaron. Det går därför enkelt att få lagom värme på honungen hur kall den än är. Återstår så bara etikettering och emballering och den åtråvärda Höre Honungen är klar för leverans. INVINTRING Vinterfodret har sedan länge bestått av Bifor*, ett enligt min åsikt mycket praktiskt foder, om än oskäligt dyrt. Samhällena får en giva på kilo styck i foderhink vilket garanterar god övervintring utan svält. Vinterläget på flustret för att hålla mössen ute intas och därmed avslutas utesäsongen för året och arbetet med iordningställande av ramar och lådor vidtar. Detta var mitt tillvägagångssätt under ett år i stora drag. Det kan tyckas vara omständligt i vissa moment och det finns ständigt möjligheter att förbättra och utveckla. Men det är ju det som gör det spännande att vara biodlare, eller... Not 1. Samma ramformat eller nästan samma format är ett standardformat som kallas shallow i USA, 448x137mm. Ibland kallas detta låglangstroth. Halvdadant hos Thomas är 138 mm hög. Red.kom. Artikeln har tidigare varit publicerad i Biodlingsföretagarnas tidskrift Gadden. 13

14 Njutning i höstmörkret Marita Delvert Kvällarna är mörka och kyliga, trädgården och bina har inlett sin vintervila. Nu är det dags att tända vedspisen i vår stuga på Koholmen. Snart fylls huset av dofter från en puttrande kött- och rotsaksgryta och nygräddat matbröd. I trädgården hittar jag några nedblåsta röda äpplen som blir grunden till en härlig paj. Ljusen tänds och grannarna välkomnas på söndagsmiddag. Som vanligt med honung i maten som en liten extra förstärkning och smakbrytning. Beräknat för 4 personer. Kött- och rotsaksgryta 1 kg grytbitar av bra kvalitet 200 g rökt sidfläsk Smör och rapsolja 6 charlottenlökar 4 klyftor vitlök 1 dl torkad svamp 2 burkar körsbärstomater 2 köttbuljongtärningar eller motsvarande koncentrerad fond 2 msk soja 2 msk honung 2 dl rött vin ( kan uteslutas) Morötter, paprika, squash och palsternackor Vatten Svartpeppar och ev. salt Lägg den torkade svampen i vatten i 10 min. Skär rotsaker och sidfläsk i mindre bitar. Stek sidfläsket i en gryta. Tillsätt lök och köttbitar som får steka i lite smör och rapsolja. Lägg i svamp, morötter och palsternackor och häll på en burk konserverade små tomater. Tillsätt buljongtärningar, soja, vin och honung och låt koka i 15 minuter. Tillsätt paprikan och squashen och späd med vatten till önskad tjocklek. Salta och peppra och koka tills köttet känns mört. Häll slutligen i den andra tomatburken och låt allt bli varmt. 14 Bitidningen 11/

15 Minibaguetter 3 dl vatten 30 g jäst 0,25 dl olja 1 dryg msk honung 2 tsk salt 4 dl durumvete 1,5 dl specialvetemjöl Rör ut jästen i kallt vatten. Tillsätt olja, honung och salt. Häll i durumvetet och slutligen vetemjölet (spar lite till utbakning). Rör kraftigt eller kör i hushållsmaskin i 10 minuter. Låt jäsa i 1,5 timme. Rulla längder, låt jäsa i ytterligare 30 min på plåt och grädda i c:a 20 minuter i 200 graders ugnsvärme. Koholmens äppelkaka 75 g smör 1 dl socker 1 msk honung 2 ägg 2 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 3-5 äpplen 1 dl hackade nötter Honung att ringla över Skär äpplena i tunna klyftor och lägg dem i lite vatten med pressad citron så att de inte mörknar. Behåll gärna skalen på om de är fina. Blanda smör, socker och honung och rör det vitt och poröst. Tillsätt ägg, mjöl och bakpulver. Häll smeten i en pajform och fördela äppelklyftorna i smeten. Strö över den hackade nötblandningen och ringla honung över. Grädda i 175 grader i ca 30 minuter. Servera pajen med glass eller vaniljsås. Bitidningen 11/

16 Varroabekämpning i rotation Anders Berg Sedan varroakvalstret upptäcktes 1987 på Gotland och 1991 i Skåne har många nya bekämpningsmedel och metoder prövats. Bekämpningsresultatet har varit mycket varierande och jag kan tyvärr konstatera, att vinterförlusterna är allt för stora i vårt land. Om detta enbart beror på varroan vill jag inte spekulera i. Mina vinterförluster har hittills under många år legat på 5-10%. Jag skall försöka utifrån min erfarenhet lämna några synpunkter och råd avseende bekämpning av varroa. Numera är det lite problematiskt att utbilda nya människor till biodlare. Förr, på den gamla goda tiden, var det lättare. Då räckte det, till att börja med, att man lärde dem att se om ett bisamhälle var drabbat av amerikansk yngelröta och kunde därefter helt koncentrera sig på praktisk biodling. Det stora hotet mot svensk biodling var yngelröta. I dag skall man lära nya människor att sköta bin samt dessutom utbilda dem i bekämpning av varroakvalster, med alla dessa olika slags bekämpningsmedel och metoder som finns att tillgå. Dessutom ge råd vilken metod de bör använda. Detta är inte lätt, men en sak är säker. Lär de sig inte att behandla sina bin mot varroa på rätt sätt och i tid, så kommer den nye biodlaren snart vara utan bin! Annorlunda var det med amerikansk yngelröta. Denna sjukdom kan tyvärr finnas länge i samhället innan det dukar under. Lyckligtvis var inte sjukdomen så utbredd som varroa, i alla fall inte så att man märkte det! Vilken metod skall man använda mot varroa? Frågeställningen är svår att svara I varje bigård bör man kontinuerligt kunna kontrollera antalet döda kvalster som ramlar ner i bisamhället. Speciellt viktigt är det under vinterhalvåret. För stor mängd kvalster som ramlar ner under vintern gör att man måste sätta in en tidig behandling på våren. Man får också ett svar på hur man lyckades med behandlingen föregående höst. på! En sak är jag säker på! Använd inte enbart en och samma metod år ut och år in! Variera bekämpningsmedel och metod med bekämpning vår, sommar och höst. Detta för att få bästa effekt mot varroan. Vår Avlägsnande av drönaryngel är en metod som jag försöker att tillämpa på våren och försommaren. Det är viktigt att drag råder när drönarkakan skall byggas ut. Avlägsnar man drönaryngel i flera omgångar så minskar man kvalstermängden väsentligt. Man tar då bort en del av kvalstren som lyckades överleva bekämpningen i höstas. Metoden är enkel men är inte tillräcklig som enda bekämpningsåtgärd. Sommar I mitt bekämpningsprogram ingår att göra ett antal avläggare. Jag förbereder samhällena på försommaren genom att spärra ner drottningen på en ny låda i botten. Jag tar yngelramen där drottningen går på samt en ram med öppet yngel. Lådan fylls ut med åtta utbyggda kakor. I mitten av juli är allt yngel i nedersta spärrade lådan och förmodligen de flesta kvalstren. Jag tar fem täckta yngelramar till avläggaren samt en foderram. Min gissning är att de mesta kvalstren finns i det täckta ynglet när avläggaren görs. Jag vill ha över så många kvalster som möjligt till avläggaren eftersom det är ganska enkelt att avlägsna dem där. Avläggaren kompletteras med någon extra 16 Bitidningen 11/

17 Reflektioner från ett utedass Karl-Fridtjof Johansen Jag är inflyttad norrman som bor i norra Bohuslän. Förra året blev jag biodlare. Det sägs att man lär så länge man lever och det passar in på mig. Bina värld var för mig helt okänd tills jag blev biodlare. Tillsammans med min gode vän och granne Sven gick jag en kurs i biodling. Bara det var en upplevelse i sig. Nya lärdomar och nya trevliga människor man blev bekant med. Lära sig biodling är inte något man gör över en natt. Binas liv är komplicerat och därmed också otroligt spännande. Man blir bara ivrigare ju mer kunskap man får. Det omgjorda utedasset fick en fin plats i trädgården och bina har visat sin uppskattning. utbyggd ram. Drottningen skall vara kvar i modersamhället. Avläggaren placeras 5 km från hembigården och en parad drottning tillsätts. Efter en vecka kontrollerar jag tillsättningen och därefter påbörjar jag behandlingen av avläggaren med mjölksyra. Med en blomspruta sprayas avläggaren med 15% mjölksyra direkt på bina. Jag gör detta i flera omgångar, med en veckas uppehåll. På detta sätt tar jag bort kvalstren allt eftersom ynglet kryper ut. Eftersom jag tar bort halva yngelklotet i moderkupan så blir det en form av bekämpning mot kvalstren även där. Jag slipper då eventuellt att ta till en korttidsbehandling med myrsyra på sensommaren. Nyttjar man metoden att göra en korttidsbehandling med myrsyra på sensommaren bör man ha någon reservdrottning kvar. Man kan ha otur så att någon drottning omkommer vid behandlingen. Görs bekämpningen på rätt sätt, rätt mängd och Bitidningen 11/ koncentration skall detta inte hända. Nyttja doseringsspruta på en wettexduk. En metod att hålla nere kvalstermängden som lämpar sig i en mindre bigård är spärrboxmetoden. Metoden är lite tidskrävande men effektiv. Tillvägagångssättet finns beskrivet tidigare i Bitidningen och i broschyr från Jordbruksverket. Höst Oxalsyra upplöst i en sockerlösning som droppas direkt på bina eller Apistan är de behandlingsmetoderna jag använder på hösten. Apistanbehandling var tredje år i bigården är min måttstock. Det är ett bra komplement till de övriga behandlingsmetoderna. Det är viktigt vid oxalsyrebehandlingen att samhället är yngelfritt, att temperaturen ute är över 0 grader, rätt mängd i förhållande till bistyrkan, ljummen lösning samt att bina bör få möjlighet att komma ut och flyga efter behandlingen. Avslutning Varje biodlare måste själv finna de metoder som passar honom/henne bäst. Första året kanske man väljer att avlägsna drönaryngel samt droppning med oxalsyra. Det andra året kan man göra avläggare och avsluta på hösten med Apistan. Tredje året korttidsbehandling med myrsyra samt behandling på hösten med mjölksyra(sprayning). För att lyckas med övervintringen av sina bisamhällen är en avgörande faktor att man inte har för många kvalster på sensommaren. Det är då yngelsättningen syftar till att få fram vinterbina! Genom att växla metoder så är min bedömning att resultatet blir bättre än att man kör samma metod år ut och år in. I jordbruksverkets broschyrer samt i våra nya biböcker framgår mer i detalj tillvägagångssättet för de olika behandlingsmetoderna som jag har nämnt. anders.berg@mil.se 17

18 Som sagt, tidigare visste jag nästan inte ett dugg om bin. Det närmaste jag hade varit en bikupa var honungen jag var så förtjust i resultatet av binas arbete. Grannen Sven hade haft bin tidigare, lite av och till, och ett år tidigare hade haft köpt ett bisamhälle på nytt. Det var det som blev starten på det hela. Sven tycket inte att han visste mer än att en kurs skulle göra stor nytta. Vi anmälde oss till nybörjarkursen hos Tanums Biodlarförening. Jag ska villigt erkänna att allt eftersom kursen fortskred började jag tvivla på att jag skulle klara av att sköta ett bisamhälle. Det verkade alldeles för komplicerat. Men jag bestämde mig i alla fall för att köpa en bikupa med innehåll, två lådor, en drottning och ca bin. Var skulle jag placera kupan? Nu var det så att då min fru Anne Katrine och jag köpte hus här i Sverige så följde det med ett uthus som hade fått ett utedass av nyare slag och utformning. Det hade nästan inte alls använts till vad det var avsett för. Efter lite tankeverksamhet kom jag fram till att det kunde flyttas och inredas till ett alldeles förträffligt bihus. Sagt och gjort, då mina nya husdjur anlände fick de flytta in i sitt nya hus, väl placerat uppe på det gamla fjölet. Hålet var som gjort för att ge god ventilation underifrån. Så passerade sommaren Jag använde den lilla lärdom jag hade tillägnat mig, satte på nya lådor med ramar så att bina hade gott om plats till att lagra honung. Jag kontrollerade nästan dagligen att de hade det bra. Resultatet blev 35 kg honung. Jag tycker det var ett bra resultat för en nybörjare och det gav uppmuntran till att fortsätta. I Bitidningen hade jag läst att det kunde vara en fördel att invintra på två lådor och att bina borde få minst 16 kg foder. Så då slutskattningen var klar gjorde jag färdigt bina för invintringen. Jag gav dem två rengjorda lådor med en blandning av nya ramar och ramar med honung i. En hink med 16 kg bifoder sattes på och samhället behandlades med myrsyra. På toppen fick det sen frigolitisolering och tak samt en gammal ryamatta som extra isolering. Vi fick en kall vinter här i Sverige. Hos oss här i Bohuslän var den kallaste natten 31 grader. Hur skulle bina klara en sån kyla? Som nybörjare var jag spänd på att se svaret på den frågan. Äntligen blev det lite mer vårligare temperaturer, men kylan Bina lockar fram kreativiteten hos människan. Och bina anpassar sig och ger tillbaka ett fint resultat i form av honung och pollinering. bet sig kvar. Hade bina nog med mat? Var det nödvändigt med extra foder? Jag hade med stort intresse läst Per Ideströms artiklar. I en av dessa skrev han att man kunde fodra extra med Apidonda som man lade ovanpå ramarna. Det rådet följde jag. Apifonda blev inköpt och ett 2,5 kg-paket åts upp av bina. Äntligen blev temperaturen sådan att den första undersökningen kunde göras. Det låg en del döda bin på bottnen, men i lådorna var det mycket bin. Samhället såg ut att ha klarat sig bra över vintern. Efter detta följde jag rådet att inte störa bina för mycket. Till slut kom dagen ändå då jag gjorde den första ordentliga genomgången av bisamhället. Det såg bra ut. Drottningen från i fjol visade god form. Sedan kom den första skattlådan på. Den 29 juni slungades de första 10 ramarna 15 kg härlig sommarhonung blev resultatet. Jag läser i dagstidningarna och i Bitidningen att det hade varit stora förluster av bisamhällen under vintern som gick. Som nybörjare ska jag inte ge mig in i diskussionen om orsakerna till detta. Jag har dock gjort följande observationer som jag tror kan ha betydelse för samhällets överlevnad. Att bikuporna får vara torra. Jag tror det är viktigt att de skyddas mot väder och vind. Att det är god lufttillgång underifrån och att flustret inte blir tätt av olika saker som t ex döda bin och kondensis. Att övervintringen sker i rengjorda kupor och att man ger väl tilltaget med foder. Att extrafoder ges på våren då denna blir lång och kall. Som jag nämnde blev utedasset mitt bihus. Där står mina kupor skyddade mot regn, och snö. Men huset är inte isolerat så temperaturen liknar utetemperaturen. Jag fick en fortsatt fin sommar med gott drag och nöjda bin. Jag är fortsättningsvis en nybörjare. Att kalla mig biodlare är för stort för mig. Men jag är tacksam att jag får uppleva och följa binas livscykel från min plats. Hittills har inte mina Buckfastbin gett mig många stick. De jag fått har jag mig själv att skylla. Nu är mitt problem detta ska jag skaffa mig fler bisamhällen? kjf@telia.com 18 Bitidningen 11/

19 Underskattade risker med neonicotinoider Brev till redaktionen Sven Kivling På universitetet i Wien gör Gina Tanner sitt examensarbete. Examensarbetet består av en undersökning om neonicotinoider (neonics) i honung. Hon undersökte 41 honungsprov i Österrike. Proven togs under Det var förekomsten av 12 olika neonicotinoider som undersöktes. Sammanfattningsvis fanns det Thiacloprid i 18 av proven, i 2 av proven fanns Acetamiprid och i ett prov spår av Thiamethoxam. Halten av Thiacloprid varierade från 6 till 27 µg/kg. Detta bekämpningsmedel finns i växtskyddsmedlen Biscaya och Calypso som används som betmedel av majs. Detta bekämpningsmedel används också i mindre trädgårdar. I bigårdar med höga förluster fanns det oftare och i högre koncentrationer Thiacloprid än i bigårdar som inte hade några förluster. Dessutom hade blomsterhonung högre halter av Thiacloprid än skogshonung. Något samband mellan kontaminerade honungsprov från bigårdar med drag från majs och raps gick inte att fastställa. Underskattade risker Den nederländska vetenskapsmannen Henk A. Tennekes har i tidskriften Toxicology framfört åsikten att riskerna för insekter på grund av neonicotinoider är underskattade. Detta beror på en matematisk modell, som heter Druckrey-Küpfmüller-ekvationen och beskriver sambandet mellan påverkan av gifter och skador på organismen. Den vanliga undersökningsmodellen som undersöker inverkan av gifter på olika insekter vid en bestämd tidpunkt är inte tillräcklig. Då man använder dessa undersökningsmodeller skulle giftigheten på grund av neonicotinoider även i små doser kunna vara kraftigt underskattade. Egen erfarenhet När jag läste om detta i Deutches Bienenjournal tänkte jag på en bigård som jag hade för några år sedan. Där drabbades Bitidningen 11/ bina av det som jag kallar Bi-alzheimer. Bina flög ut men kom inte hem igen. I tid sammanfaller detta med att det såddes majs i närheten av bigården för första gången. När majsodlingen flyttades längre bort såg jag inte samma problem. Majsen blommar under en period då det inte finns så mycket annat som blommar i min trakt, varför det är sannolikt att bina hämtat pollen där. Frågan är också om de kan vara intresserade av s k guttationsdroppar, fuktutsöndringar, på majsen. Kanske om det är torrt ute och bina har rikligt med yngel. Men alzheimerproblem för bina uppkommer väl också i samband med virus som varroan bär med sig, så det är väl svårt att entydigt påstå vad mina bins problem bestod i. Men majs blir ju allt vanligare i Sverige, så det kan kanske vara en anledning att undersöka om betat majsutsäde kan innebära problem för bin. sven@kivling.com Källa: Deutsches Bienenjournal nr 9/2010 sid 4 Bi som samlar pollen på majs. Invintring Noterade nyligen i Bitidningen att det var tveksamt om det var bra att invintra bin på sockerlösning. Det har jag gjort i 30 år och förmodligen många med mig Vinterförluster har jag aldrig haft i någon större omfattning. Min åsikt är att man skall låta bli att rota runt i yngelrummet på hösten för att eventuellt hitta någon eller några honungskakor att slunga. Bina förbereder sig för vintern och det skall man låta vara. Dessutom kan man råka skada drottningen genom att lyfta på ramar. Låt dom utveckla sitt yngelrum/ övervintringsrum själva. Vidare när det gäller övervintring här i Mellansverige är det viktigt att tänka på att ingen täckning över täckbrädorna skall finnas förrän det brukar bli kallt Då menar jag sådär ca 10. Vad täcker man med då? Jo tidningar. Tidningar suger åt sig fukt som är binas värsta fiende. Sedan kollar man sådär en gång per månad om det känns torrt. Om det inte gör det så byt dem. Ja så har vi förstås det här med varroa. Det är individuellt för varje biodlare. Men tänk på att vara uppmärksam. Om du är osäker kontakta din bityllsyningsman istället för att smitta alla biodlingar i ditt närområde. Rigsten 19

20 Lunds Biodlare 100 år Den 18 september 1910 bildades föreningen på initiativ av mejeristen Nils Ferdinand Winblad från Stora Råby. Redan första året ordnade man biodlingskurser. Föreningen skaffade bin med bättre egenskaper och odlade drottningar för försäljning till medlemmarna. Allt för att stötta lundatraktens biodlare. Detta är faktiskt också vad vi gör idag. Nybörjarkurserna har blivit en tradition där kunskap och gemyt blandas. Grundregeln är att man skall trivas som hobbybiodlare. Biaveln inom vår avelsklubb har engagerat oss i mer än 25 år och är idag till ovärderlig hjälp för både storbiodlare och biodlare med några samhällen i sin villaträdgård. Vi firade födelsedagen med PR för biodling och honungsförsäljning på Mårtenstorget. Dagen avslutades med stor 100-årsfest. Styrelsen ser nu fram mot ett ytterligare växande antal medlemmar som kan tillfredställa sina egna intressen för biodling. Samtidigt kan vi då möta våra kunders ökade krav på god kvalitetshonung och samhällets behov av effektiva pollineringstjänster både för våra odlingar och inte minst för den vilda floran. Bodil Strömbeck, Jan Lundquist och Sven- Åke Nilsson på Mårtenstorget. En verklig veteran Ivar Karlsson Janne Mårtensson Den 29 sept 2010 fyllde Ivar Karlsson, Gamleby 90 år. Ivar är ett strålande bevis på att biodlare ofta har ett långt och friskt liv. Ivar har levt med bin hela sitt 90-åriga liv. I pojkåren var det Ivars uppgift att med rökpusten hjälpa in svärmen i den nya kupan. I ivern blev det ibland lite för mycket rök ur pusten vilket fick bina att vända om! Ivar berättar om en svärmepisod, där svärmen först förföljdes till fots i 2 km av raska små barnfötter, innan den slog sig ner intill en väg. Glad i hågen sprang den lille svärmjägaren hem igen, hämtade en lämplig låda, skyddsnät och en cykel. Trampade i full fart tillbaka till svärmen, bara för att se hur den lyfte igen och flög sin väg. Vart den tog vägen? Tillbaka hem till sin kupa!! Det gamla sättet att skatta bina ur halmkupor är också något som Ivar upplevt. Det kunde ta en hel förmiddag innan man lyckades få drottningen att krypa ner i understa halmkupan. Det gällde att vara observant och se när detta inträffade. Med svavelstickor drevs sedan de kvarvarande bina ur kupan med honungen. En grop som fylldes med hett vatten användes till att döda dessa bin. Tala om bislakt! Aktiv biodlare har Ivar varit ända sedan han slutade som lantbrukare för 32 år sen. Fram tills i år har han dessutom haft bin även i utbigårdar. Ända från depåernas införande har Ivar dessutom varit depåföreståndare. Medlem i SBR har han också varit hela sitt biodlarliv. Högst välförtjänt uppvaktades jubilaren med bl.a. Boken om biodling och ett personligt tackbrev från HF:s Christer Ankarlid. Eftersom Ivar lever efter mottot: Man får inte va så gammal, att man inte kan ändra sig, hittar han säkert under de kommande studierna något nytt att pröva, när väl våren kommer igen. Det är med stor vördnad man möter en människa som Ivar. Hans livserfarenhet i kombination med en fortsatt nyfikenhet på livet borgar för många fortsatt innehållsrika år som biodlare. Fem snabba till Ivar: Vilket är ditt bästa skördeår? I år! Ett samhälle har gett 100 kg. Snittet är 70 kg. Hur många samhällen invintrar du i år? 7 samhällen! Din biodling i dag? Norska ramar i yngelrummet och HLS i skattlådorna. Bra för både bina och mig. Hur är dagens bin i jämförelse? Mycket, mycket bättre. Men vi har för stora förluster. Ett trevligt biminne? Det började väldigt bra köpte jag ett bisamhälle med bihus och allt för 350:-. Samhället gav 93 kilo honung den sommaren! 20 Bitidningen 11/

21 SBR:s medlemsundersökning 2010 Janne Mårtensson På uppdrag av Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) har fyra studenter vid Statistikoch dataanalysprogrammet vid Linköpings Universitet genomfört en enkätundersökning som ett led i SBR:s arbete att göra verksamheten bättre för sina medlemmar. Här kommer i korthet valda delar ur studenternas uppsats, vilken i sin helhet kommer att finnas på SBR:s hemsida. Kvinnorna fortsätter att bli fler SBR:s medlemmar består fortfarande av en klart större andel män än kvinnor. 75,7 procent är män och 24,3 procent är kvinnor. Vilket innebär att andelen kvinnor ökat med drygt 7 % sedan förra undersökningen 2004! Bildandet av SBR Quinnor och den verksamhet detta resulterat i har säkert ytterligare förstärkt den pågående utjämningen mellan könen. Medlemmarnas ålder Åldersfördelningen bland medlemmarna är fortfarande ojämn. Antalet medlemmar över 60 år är 59,2 procent. En liten ökning mot 2004 då 58 procent var över 60 år. Totalt sett förekommer inga större förändringar. Den största förändringen är i åldersgruppen år där procenttalet sjunkit med drygt 3 procent till 19,9 procent år Det finns en tendens att biodlarna blir fler i de yngre ålderskategorierna, men även kategorin över 70 ökar. Den typiske biodlaren Den genomsnittlige biodlaren är en man i årsåldern och bor på landsbygden i villa/radhus. Biodlarna är speciellt intresserade av natur och djur, arbetar gärna i trädgården, spenderar tid med familjen och har varit medlem inom SBR cirka fem år. Hur ser den typiske medlemmens biodling ut? Bigården omfattar mindre än fem bisamhällen. Man är intresserad av att lära sig mer om bisjukdomar, svärmförebyggande åtgärder, drottningodling och avläggarbildning. Uppfattning om SBR Man är mycket nöjd med arbetet inom den lokala biodlarföreningen och är också engagerad på den nivån. Man känner till vem som är ordförande i lokalföreningen, möjligen också någon av konsulenterna, distriktets ordförande samt Bitidningens redaktör. Medlemsavgiften uppfattas som lagom. Bitidningen 11/ Procent Procent Procent Hur uppfattas arbetet inom den lokala BIODLARFÖRENINGEN Inte tillfredsställande Tillfredsställande Hur vill man få information från SBR Mobil, via SMS Bitidningen Pappersbrev Internet, via hemsidan Ingen uppfattning Internet, via e-post Hur nöjd är man med tidningen i sin helhet Inte alls nöjd Mycket nöjd Ingen uppfattning Exempel på resultat i undersökningen. Många fler diagram kan man ta del av i hela undersökningen som finns på SBR:s hemsida. Uppfattningen om Bitidningen Man läser oftast mer än halva tidningen och ibland hela. Framförallt är man mer än nöjd med Bitidningen i sin helhet. Information från SBR vill man också främst ha via Bitidningen. 21

22 JAnne Mårtensson Adj. i SBR:s Avels- och bihälsokommitté Drottningodling/Avel Drottningen märktes blå 2010 Summeringar från avelsfronten 2010 Avels och bihälsokommittén summerar här resultaten från tre aktiviteter på avelsfronten dels verksamheten vid SBR:s parningsstationer och dels från de två EUstöden Bidrag till Avelsdrottning 2010 och Bidrag till parningsplats Det senare kunde i år erbjudas via helfinansiering från EU. Parningsstationerna säsongen 2010 Under året har verksamhet bedrivits vid 6 stationer Aspö, Hasslö, Ven, Hallands Väderö, Styrsö och V:a Högholmen. Två stationer, Lurö och Vendelsö, fick i år bl.a. pga. vinterförluster hållas stängda. Båda hoppas vi ska kunna öppnas igen nästa år. Antalet inlämnade drottningar ligger på samma nivå som förra året, om hänsyn tas till de två stängda stationernas normala verksamhet. Den verkliga kostnaden per inlämnad drottning ligger också på samma nivå dvs. ca 120:- (Att jämföra med parningsavgiften 60:-). Parningsprocenten är klart lägre i år, vilket får skyllas på den vädermässigt ogynnsamma första delen av sommaren. Några siffror (inom parentes 2009 års siffror): Inlämnade kassetter: 1283 (1790) Lyckade parningar: 1028 (1489) Parningsprocent: 80 (85) Parn.avgifter i tkr: 73 (101) EU-stöd i tkr: 81 (123) Ännu fler parningsplatser! Från det Nationella Programmet har vi 2010 återigen kunnat stödja det regionalt bedrivna avelsarbetet. Av våra lokala parningsplatser har i år några fler sökt bidrag till sin verksamhet. Precis som i fjol är de väl spridda över landet och fördelningen mellan biraserna är också god. Glädjande nog har flera nya parningsplatser ansökt. Sammanlagt har 12 ansökningar inkommit, vilka beviljats sammanlagt drygt 34 tkr i driftsbidrag. Antalet mottagna drottningar på dessa parningsplatser har i år ökat markant! Hela 1451 drottningar har satts ut. Detta motsvarar en fördubbling jfr med Parningsprocenten är något högre än förra året, ca 77 %. Färre ansökningar om bidrag till stationsparade drottningar! Föreningar och drottningodlingsklubbar har 2010 i klart mindre omfattning än föregående år kommit in med ansökningar om bidrag till inköp av drottningar. Möjligheten har endast utnyttjats av 8 föreningar, som fått stöd till 13 drottningar motsvarande ca kr. Anledningen till det minskande intresset är svårt att annat än spekulera om. Men önskvärt är att föreningar/drottningodlingsklubbar utnyttjar möjligheten till bidraget och att vi får fler föreningar som aktivt bedriver drottningodling. En rekommendation är att varje år inhandla nya potentiella avelsdrottningar, som under kommande år kan få visa vilka egenskaper de besitter. Att varje år kunna välja bland flera tänkbara mödrar till årets drottningodling ger ännu bättre möjligheter att förse medlemmarna med bättre och bättre bin. Nya ansökningar till det Nationella Programmet Avels- & Bihälsokommittén har även för år 2011 sökt medel från EU för att kunna stötta dessa båda viktiga aktiviteter inom avelsområdet. Förhoppningsvis får vi ett positivt besked på vår ansökan. Behovet finns helt klart i ännu större grad framöver att stimulera denna del av avelsprocessen. Det visar inte minst det ökande intresset från de lokala parningsplatserna. Verksamheten bedrivs vid dessa huvudsakligen tack vare stora ideella insatser från entusiastiska och duktiga avelsarbetare! Det känns som mycket väl använda EU-pengar att kunna få bidra till en fortsatt god lokal avelsverksamhet, som kan nå ännu fler medlemmar. Foto: Björn Westeson 22 Bitidningen 11/

23 Beställning av SBR-etiketter Utg Bitidningen 11/

24 Utg Bitidningen 11/

25 Billigare prenumeration på bitidningar Liksom tidigare år kan du via förbundet prenumerera på de nordiska ländernas bitidskrifter till ett lägre pris än om du prenumererar direkt från respektive organisation. Det gör du genom att till SBR betala in prenumerationsavgift enligt nedan och anger vilken eller vilka tidskrifter du önskar. Du kan också via SBR prenumerera på några amerikanska bitidningar och en tysk. Betalning och information gällande din prenumeration måste vara SBR tillhanda senast den 1 december Dröj därför inte med att betala in den aktuella summan på plusgirokonto , varvid på talongen anges dels önskade tidskrifter, dels fullständigt namn och adress till vem tidskrifterna ska sändas. Beställning och betalning via kort kan göras i Bibutiken. Biavl, Danmark 435 SEK Birøkteren, Norge 285 SEK Mehiläinen, Finland 270 SEK Deutsches Bienen Journal 310 SEK American Bee Journal 545 SEK, flyg Bee Culture, 715 SEK, flygpost Digital bitidning De amerikanska bitidskrifterna Bee Culture och American Bee Journal kan man prenumerera på och bläddra i digitalt på sin dator och ladda ner pdf-sidor från. Den kostar i form av digital prenumeration för Bee Culture 15 USD 110 SEK, för ABJ 16 USD 117 SEK. Man går då in på beeculture.com respektive americanbeejournal.com och klickar sig fram till prenumeration. Man betalar sedan med hjälp av Visa eller MasterCard. Om man inte vill lämna ut sitt korts nummer kan man hos sin bank koppla sitt kort till ett s k E-kortsystem (så kallas det hos Swedbank). Då gör man hos sin internetbank ett tillfälligt betalkort och anger hur mycket pengar det finns på det kontonumret och hur länge det digitala kortet ska gälla, vanligtvis en månad. Då riskerar man inte att någon obehörig kommer åt ens konto. Exp Bitidningen 11/

26 Välkommen till SBR vill göra det bästa för biodlaren och biodlingen därför lanserar vi nu ett rykande färskt diskussionsforum på Biodlarnas hemsida. Webbansvarig Lotta Fabricius Medlemsförmånerna E n av våra nya medlemsförmåner för i år är Agrolkortet. Den har redan utnyttjats av drygt 250 medlemmar. Information har tidigare varit med i Bitidningen nr Information om alla våra medlemsförmåner finns också på vår hemsida under medlemsservice. Du kan också höra av dig till expeditionen i Mantorp för att få mer information. Michael Cornell Styrelse söker kvinna Var med och gör SBR till en mer jämställd organisation. Projektet KIS Kvinna i styrelse har nu haft sin första konferens med styrelseutbildning för kvinnor. Del två kommer att gå den januari Det finns plats för fler. Även du som inte hade möjlighet att delta i den första delen kan gå med och delta på fortsättningskonferensen. Anmäl dig på så kommer ett instuderingsmaterial att skickas till dig. Har du frågor och funderingar? Kontakta: Marita Delvert marita.delvert.sbr@biodlarna.org tel Birgitta Augustesen birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org tel Lotta Fabricius lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org tel Hjärtligt välkommen önskar Birgitta, Marita och Lotta Hej valberedningen! Öka bredden i styrelsernas kompetens. Enligt den enkätundersökning som SBR låtit göra så är ca 800 av våra medlemmar intresserade av styrelseuppdrag. Många av dessa är kvinnor. Vill du som sitter i valberedningen veta mer om oss som var på konferensen för kvinnor i styrelse kontakta SBR:s expedition och ta del av den katalog som börjat byggas upp. 26 Bitidningen 11/

27 Missa inte! Allt om bin! 2011 ett riksseminarium med något för alla Huvudföredragshållare är Prof. Tom Seeley från Cornell University. Honeybee democracy heter hans senast bok och titeln på hans föredrag. Läs mer på Föredraget kommer att översättas till svenska av Prof. Ingemar Fries. Prof Tom Seeley Tid: Fredag den 8 från kl till lördag den 9 april kl Plats: Elite Grand Hotell, Tyska Torget 2, Norrköping Kostnad: kr med del i dubbelrum och kr för ett enkelrum från lunch till lunch, all kost ingår. Anmälan: Skriftlig anmälan senast den 21 mars till SBR, Maj-Britt Järnvall, sbr@biodlarna.org För mer information kontakta: Lotta Fabricius Kristiansen, lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org telefon: Fullständigt program, anmälningsblankett och medverkande utställare kommer att presenteras på Efter lunch den 9 april startar SBR:s Riksförbundsmöte. Välkomna! Riksförbundsmötet 2011 Riksförbundsmöte 2011 hålls på Grand Hotell i Norrköping den 9 10 april Förbundsstyrelsen Nu är det dags att nominera kandidater till SBR Förslag från distrikt, biodlarföreningar samt enskilda medlemmar skall vara valberedningen tillhanda senast 1 februari SBR:s styrelse Ledamöter valda till 2011 Jonny Ulvtorp, ordförande Stig Hansson ledamot Alf Sjöberg, ledamot Krister Linell, ledamot Yvonne Strid, suppl. Birgitta Augustesen, suppl. Ledamöter valda till 2012 Matias Köping, ledamot Arne Johansson, ledamot Anders Lignell, Ledamot Revisorer valda till 2011 Åke Fredriksson, revisor Conny Persson, revisor Jörgen Kragh, revisorersättare Clovis Kastberg, revisoresättare Föreningen Svensk Buckfastavel Årsmöte 30 okt kl 11 Värdshuset Lagadalen i Lagadalen. Alla intresserade är välkomna. Valberedningens under året är: Birger Johansson sammankallande bi.birger@telia.com Martin Johansson hulta_m@hotmail.com Gunilla Ivehag gunilla.ivehag@hotmail.com Kent Törnkvist, ersättare kent.tornkvist@telia.com Susanne Hoffman, ersättare susanne.hoffman@kassjo.se Bitidningen 11/

28 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Halvautom. 6 ram slunga alla storlekar apideor ramar mm , Bisamhällen Krainerbin till salu, 3 sh i vä. Värmland. R Torängen Vaxinlämning Nu är det tid att lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober - mars. Vi säljer glasburkar i plastpaket som vanligt, pallpriser, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar. Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns? Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi den per post eller titta på Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , E-post: info@joelvax.se Semesterstängt 22 dec - 8 jan. Bitidningen Kvartssidor.indd :41:53 Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson , Göran Sundström Honung köpes Stora som små leveranser av svensk honung köpes upp av MJ Honung AB, Teckomatorp. Tel , Bitidningen 11/

29 Distrikt Granndistrikt är välkomna Sjuhäradsdistriktet Föreläsning om bisjukdomar 10 nov kl 18 på Sparrehus. Preben Kristiansen. Södra Kalmar Biodlardistrikt Biodlarkväll ti 2 nov kl i utställningshallen Orrefors glasbruk. Biodlarkväll to 4 nov kl i lokalen Skeppet (nära COOP), Målilla. Veine Jernemalm, Åke Sandquist och Ingmar Wahlström föreläser med vackra färgbilder om biodling, dess produkter, utrustning och hur biodling kan utveckla landsbygden. Föreläsningarna vänder sig främst till dig som inte är biodlare, men vill veta mer om biodling som hobby eller som del i din näringsverksamhet, men även till dig som redan är biodlare. Kontaktperson Veine Jernemalm, tel Kaffe serveras. Värmlands Biodlardistrikt 10-årsjubileum för Bi-drottningens nätverk inom Värmlands Biodlare i år. Den stora festen, 10-årsjubileumsfesten, sparar vi till nästa år. Datum återkommer vi till. Ev. frågor Kerstin M Erikson tel , e-post: kmerikson@ spray.se Föreningar Grannföreningar är välkomna Bjäre Bf Årsmöte on 17 nov kl på Långagärdsvägen 19, Förslöv. Medtag årsrapport och honung för bedömning. OBS Ta med nya bedömningskort, se Bi-tidningens okt. nr. Bodens Bf Årsmöte 11 nov kl 18 på Allégatan 43, Fritidslokal. Parkera vid ICA supermarket. Fika. Ta med årsrapporten. Vi skall bli fler biodlare. Avläggare. Ta med dig en vän som vill bli biodlare. Dalslands Södra Bf Årsmöte on 24 nov kl i stationshuset, Brålanda. Bildvisning, utmärkelser, servering mm. Tag med årsrapporten om den inte är lämnad. Alla årsrapporter deltar i ett lotteri med fina vinster, bl a drottning nästa säsong. Enköpings Biodlare Årsmöte 20 nov kl 11 i Ulunda. Sill-lunch serveras. Anmälan till Marita Delvert senast 18 nov. Finspångs Bf Årsmöte on 3 nov kl i Najelunden, Falla. Grästorps Bf Årsmöte 25 nov kl 19 i Pingstkyrkan. Grötfest 9 dec kl 19 i Pingstkyrkan. Thomas Landahl underhåller. Göinge Bf Årsmöte on 17 nov i Vuxenskolans lokaler i Broby kl Göteborgs BF Årsmöte Gunnilse ga. småskola to 18 nov kl 19. Himle Bf Årsmöte on 3 nov i Himle Bygdegård. Föreningen delar ut oxalsyra så ta med en burk! Hisingens Bf Årsmöte må 8 nov kl 19 i Kyrkbyhemmet. Vi bjuder på kaffe med dopp. Glöm inte årsrapporten och ta gärna med en burk honung för bedömning. Högsbyortens Bf Årsmöte sö 21 nov kl 14, Vuxenskolan, Högsby. Honungsbedömning, kaffeservering mm. Tag med honungsburk för bedömning. Glöm ej att snarast skicka in årsrapporten till Ronnie Niesel, Gesällvägen 1, Högsby. Katrineholmsortens Bf Årsmöte 23 nov kl 18 i Studiefrämjandets lokaler. Landskrona-Kävlinge Bf Årsmöte lö 13 nov kl 10 i Fiskestugan I Häljarp. Ta med honung för bedömning och årsrapport. Kaffe och smörgås serveras. Anmälan till ordf Bengt Persson olly.bengt@bredband.net tel eller Lars Hesselmark tel (kvällstid). Lidköping-Kållands Bf Årsmöte to 18 nov kl 18 på Kaffekvarnen. Pris för bästa honung. Föreningen bjuder på kaffe och smörgåstårta. Bitidningen 11/ Möten och kurser Almanackan Föredrag prel 25 nov om mjölksyrabakterier hos bin och effekt i honung. Grötfest to 9 dec kl 18 på Kaffekvarnen. Föreningen bjuder på kaffe med glögg och gröt. Ta med familjen. Diverse muntrationer. Mötespaus fr o m 10 dec. Nästa träff planeras i februari. Lindomeortens Bf Årsmöte ti 2 nov kl i Våmmedals Västergård. Streteredsvägen 7, Kållered. Ludvikabygdens Bf Årsmöte ti 9 nov kl i Ludvika Gammelgård. Föreningen bjuder på fika. Tävling föreningens bästa honung + inlämning av honung för bedömning. Lunds Biodlare Årsmöte 23 nov kl 19 på Lineros Fritidsgård. Malmöortens Bf Årsmöte sö 14 nov kl 19 på Wowragården, Klågerupsvägen 475, Malmö. Prisutdelning från honungsbedömningen. Bisnack om sommaren som gått. Fikat bjuder föreningen på. Utlottning av 2 drottningar på alla inlämnade årsrapporter. Skicka din rapport till Per Andersson, Rudbecksgatan 53, Limhamn, eller tel , eller e-post biperarne@tele2.se Motala Bf Årsmöte on 1 dec kl på Bondebacka. Ta med honungsprov för SBRetikett. lars@naimell.se Munkaljungbyortens Bf Årsmöte 10 nov kl 18 på Kaffe Centrum Munkaljungby. Lämna eller skicka årsrapporten till ordf Sven Henriksson, Toarps Ekstig 27, Munka Ljungby. Mölnlycke Bf Årsmöte ti 16 nov kl 19 i Mölnlycke Kulturhus, Biblioteksgatan 2 (parkering t.ex. vid järnvägsstationen), i Mölnlycke. Ingvar Arvidsson föreläser om nordiska biet. Nordvästra Skånes Bf Årsmöte ti 9 nov kl på Kulturmagasinet, Fredriksdals Museum. Aktuella bifrågor. Ta med årsrapporten eller skicka den till Ingrid Bondeson, G:a Tågarpsvägen 732, Mörarp. Vi lottar ut nyttiga bigrejer på inlämnade rapporter. Sedvanlig årsmötesfika. Portkod Norrköpings Bf Årsmöte lö 27 nov kl 14 på Himmelstalundskolan. Föreningen bjuder på förtäring, kaffe. Lotteri och diplom utdelas för bästa honung Sundbybergs och Spångaortens Bf Årsmöte 24 nov kl 19 i ABF:s lokaler, Esplanaden 3C i Sundbyberg. Lotteri med vinster till alla. Sydvästra Skånes Bf Årsmöte 24 nov kl 19 i rum 312 på ABF, Johan Kocksg 5 Trelleborg. Drottningutlottning bland dem som lämnar in årsrapporten senast 31 okt. Södertäljeortens Bf Årsmöte 18 nov kl 19 i Tveta kyrka. Efter mötet bjuds på blåbärstårta och prat om biodling. Söderåsens Bf Årsmöte ti 2 nov kl 19. Julmarknad sö 28 nov på Perslund i Åstorp. Södra Inlands Bf Årsmöte lö 20 nov i Inlandsgården, Kärna kl 14. Föredrag. Kaffe o lotteri. Ta med honungsburk för bedömning samt tillhörande bedömningsprotokoll i frankerat kuvert. Lämna årsrapport om du inte gjort det tidigare. Årets vaxinlämning lö 27 nov kl 10 på bigården Rollsbo. Lämna då frankerat kuvert med namn och adress. I kuvertet läggs även uppgift om rammått eller om vaxet ska säljas. Ange på förpackningen om du använt Apistan eller ej. Behövs för avgörande om särbehandling av inlämnat vax. Glögg och pepparkaka serveras. Södra Vätterbygdens Bf Honungsbedömning to 28 okt kl i Bränneriet, Brunstorp. Honungsproven lämnar du till någon i styrelsen eller i Bränneriet på bedömningskvällen från kl Observera att honungsproven skall vara rumsvarma. Årsmöte sö 21 nov kl 15 i Bränneriet. Sösdalaortens Bf Årsmöte 23 nov kl 19 i IOGT- NTO gården i Sösdala. Tidaholms Bf Måndagsträffarna i Siggestorpstugan fortsätter varje måndag kl.18, så länge intresse finns, med olika aktiviteter och vi avslutar med Bisnack och gemensamt fika. Årsmöte to 25 nov kl19 i Siggestorpstugan. Övriga aktiviteter meddelas på hemsidan Tjörns Bf Årsmöte on 10 nov kl i Bräcke Hembygdsmuseum. Uddevallanejdens Bf Årsmöte to 11 nov kl 19 i Södertullsgården. Honungsprov. Luciafest 9 dec. Utlottn av 2 drottn. På inlämnad årsrapport före 15 nov. Varaortens Bf Årsmöte sö 14 nov kl 14 på Folkhögskolan. Utlottning av drottningar, Kaffe. Honungsprov, bedömningskort och årsrapport (hämtas på nätet eller BT okt-10). Lämnas till Hilbert A. Bengt-Olof P. Claes J. senast 5 nov. Vikbolandets Biodlare Årsmöte fr 19 nov kl på Café Ro i Ö Husby. OBS platsen. Räkmacka, kaffe och kaka. Föranmälan om du vill äta till Lasse senast 17 nov. Helst via e-post styrelsen@vikbolandets-biodlare.se. Värnamoortens Bf Årsmöte on 24 nov kl i Enehagens matsal (Åkanten). Ingång från Enehagskolans skolgård. Se separat utskick. Västernärkes Bf Årsmöte 20 nov kl 14 i Oxelgårdens samlingssal, Fjugesta. Västerås Bf Årsmöte to 18 nov kl 19 i Studiefrämjandets lokal Pilgatan 8, Västerås. OBS Ny plats. Kaffe, information från en yrkesbiodlare samt utlottning av drottning. Örkelljunga Bf Årsmöte ti 16 nov kl 19 i Centrumhuset. Föreläsning av Erik Axmin, lotteri, kaffeservering. Östra Blekinge Bf Årsmöte sö 14 nov kl 10 i föreningsstugan i Mölletorp. Östra Sörmlands Bf Årsmöte onsd. 24 nov. kl.19 på Solberga. Jul- och nyårsledigt på HF och SBR I år har vi stängt i Mantorp fr o m 24 december t o m 2 januari God Jul och Gott Nytt År! Vi minns Arne Johansson Vara Bf Ragnar Brånsgård Västernärkes Bf 29

30 SBR kontakt FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevägen 5, MANTORP Tel: Fax: Förbundssekreterare: Michael Cornell, Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, Bihälsokonsulent: Preben Kristiansen, Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, E-post: Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, E-post: Plusgiro: Bankgiro: Öppet: må-to: fre: Lunchstängt Artiklar och mötesnotiser till Bitidningen Skickas till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se Annonser till Bitidningen Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. FÖRBUNDSORDFÖRANDE Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, LISTERBY Tel , E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, Väring. Tel E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org Förbundssekreterare Michael Cornell Tel: E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.org Utvecklingskonsulent Jan Mårtensson. Tel E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org Bisjukdomskonsulent Preben Kristiansen. Tel E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org Redaktör Erik Österlund, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel: , E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Prenumeration på Bitidningen Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg till SBR. SBR styrelseledamöter Styrelseledamot: Stig Hansson, Snorres Väg 8, Hässleholm , Epost: stig.hansson.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Matias Köping, Klamparegatan 40, Gävle. Tel , Epost: matias.koping.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, Rodarve 993, Katthammarsvik Tel , Epost: anders.lignell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Krister Linnell, Fridsberg 11, Gränna , Epost: krister.linnell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, Brösarp. Tel: , Epost: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, Stavtorp, Malmköping. Tel: , Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Yvonne Strid, Gundala, Nordtagsvägen 1, Ytterby yvonne.strid.sbr@biodlarna.org SBR:s BIBLIOTEK Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, UPPSALA. Tel vx Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, MANTORP , Fax: E-post: hf@biodlarna.org Plusgirokonto: , Bankgirokonto: Öppettider må-to: fr: VD: Christer Ankarlid E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org Sekr.: Gunnel Hertzman, E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org Kvalitet: Christer Ankarlid Ekonomi: Maria Krantz, E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org HF:s STYRELSEORDFÖRANDE Gösta Rappe, , E-post: gostarappe@auditeco.se Svenskt Sigill: Linda Cederlund, E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se Annonstaxa Kommersiella annonser Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Uppslag (två sidor): s/v :-, 4-färg :-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg :-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg :-. Halvsida (1/2), format mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. Radannonser Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg , med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 30 Bitidningen 11/