Susanne Selling. Arkeologisk förundersökning av boplats inför planerad grustäkt. Skredsvik 39. Anneröd 1:4, Skredsvik socken, Uddevalla kommun

Transkript

1 XX FU Skredsvik 39 Susanne Selling Rapport 2008:9 Skredsvik 39 Arkeologisk förundersökning av boplats inför planerad grustäkt Skredsvik 39 Anneröd 1:4, Skredsvik socken, Uddevalla kommun Susanne Selling Bohusläns museum Rapport 2008:9

2

3 Sk redsvik 39 Arkeologisk förundersökning av boplats inför planerad grustäkt Skredsvik 39, Anneröd 1:4, Skredsvik socken, Uddevalla kommun Bohusläns museum R a p p o r t :9

4 ISSN Författare Susanne Selling Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Susanne Selling. Fotot visar översikt över undersökningsområdet Tryck TH tryck, Uddevalla 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Dnr /459 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, Uddevalla tel , fax

5 I nnehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Landsk apsbild... 7 Natur- och kulturlandskap... 7 Fornlämningsmiljö... 7 M etod... 8 Resultat... 8 Förhistoriska lämningar... 8 Historiska lämningar Resultat gentemot undersök ningsplanen M aterialets potential Slutsatser samt åtgärdsförslag Referenser Litteratur Tek nisk a och administrativa uppgif ter Figur för teck ning Bilagor... 17

6 4 Bohusläns museum 2008:9 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /459.

7 Skredsvik 39 5 Sammanfattning Med anledning av planerad utvidgning av ett befintligt grustag genomförde Bohusläns museum under tiden 24 till 25 juli 2007 en arkeologisk förundersökning av fornlämningen Skredsvik 39 inom fastigheten Anneröd 1:4, Skredsvik socken, Uddevalla kommun. Skredsvik 39 är registrerad som en stenåldersboplats. Syftet med förundersökningen var att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövningen av det planerade markingreppet. Vid förundersökningen påträffades boplatslämningar i form av anläggningar och ett fåtal fynd i områdets västra del. Fynden och anläggningarna tyder på att platsen har brukats över en lång tid, från stenålder och framåt. Fynden tyder på en neolitisk användning av platsen, men anläggningarna visar att platsen brukats under äldre järnålder. Undersökningsområdet var dock kraftigt förstört av en stentäkt och sentida skogsbruk. Det är Bohusläns museums bedömning att någon fortsatt undersökning av fornlämningen inte krävs. Bakgrund Den juli 2007 genomförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning av fornlämning Skredsvik 39 inom fastigheten Anneröd 1:4, Skredsvik socken, Uddevalla kommun. Bakgrunden till undersökningen var att fastighetsägaren Anders Johansson ansökt om tillstånd till markingrepp inom det aktuella området med anledning av en planerad utvidgning av en grustäkt. Uppdragsgivare var Anders Johansson, Skredsviks Anneröd 202, Uddevalla, enligt Länsstyrelsens beslut dnr Ansvarig institution var Bohusläns museum med Susanne Selling som projektledare och rapportansvarig samt Jonas Svensson som fältpersonal. Syftet med förundersökningen var att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövningen av det planerade markarbetet. Efter förundersökning skulle det vara möjligt att avgränsa fornlämningen och göra en bedömning av dess art och innehåll med hänsyn till vetenskapligt värde. Skredsvik 39 är registrerad som en stenåldersboplats. Den har enligt fornminnesregistret (FMIS) en utsträckning på cirka 100 x 40 meter (VNV- ÖSÖ). Den är belägen i ett sadelläge på mellan meters höjd över havet, på nordöstsidan av ett större höjdområde. Fynd av stenålderskaraktär har gjorts men FMIS, inklusive Göteborgsinventeringens uppgifter (nr 182) preciserar inte vilka. En del av den registrerade boplatsytan har förstörts av grustäkt, där grustäkten omfattar en yta på cirka 50 x 20 meter.

8 6 Bohusläns museum 2008:9 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 8126, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /459.

9 Skredsvik 39 7 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8126, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningarna markerade. skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /459. Landsk apsbild Naturlandsk ap och kulturlandsk ap Fornlämningen återfinns 1,5 kilometer nordväst om Hogstorp, på den nordöstra sidan av ett stort höjdområde. Mot nordväst öppnar sig landskapet ut i en mindre dalgång där sjön Anneröd vatten finns. På den östra sidan löper E6 och järnvägen genom en dalgång i sydost-nordvästlig riktning. Fornlämningen är belägen i ett sadelläge mellan berg och bergsimpediment. Förutom en stentäkt som berör fornlämningen har området avverkats på skog, vilket har orsakat skador genom att djupa körspår är synliga. Områdets östra del täcks idag av nyplanterad granskog. Fornlämningsmiljö I närområdet finns såväl gravfält som ensamliggande gravar, samt ett flertal registrerade boplatser (se figur 3). På bergsimpedimentets krön, finns en röserest (Skredsvik 17). Strax norr därom återfinns Skredsvik 8:3, en boplats som undersöktes av UV Väst inför ombyggnaden av en ny anslutningsväg

10 8 Bohusläns museum 2008:9 till Annelöv, i samband med nybyggnation av väg E6. Här påträffades fynd av osvallad slagen flinta. Österut mot dalgången där Kalsås, Kråkeröd och Möveröd ligger finns en mängd boplatser: bland annat Skredsvik 32, 35, 36, 37, 38 och 426. En del har undersökts arkeologiskt. De återfinns på något lägre höjder än Skredsvik 39, ungefär 75 meter över havet och har gett dateringar som spänner mellan bronsålder och vendeltid (Hernek 2003). M etod En initial besiktning genomfördes för att bedöma områdets omfattning och dokumentera eventuella skador på fornlämningen. Sökschakt grävdes med grävmaskin. Dessutom grävdes ett mindre antal provgropar för hand. Påträffade anläggningar undersöktes genom profilgrävning och dokumenterades med digitalfoto och beskrivning. Anläggningar och schakt karterades med GPS. Inga fynd tillvaratogs utan de bedömdes på plats för att sedan återdeponeras. Resultat Inom undersökningsområdet grävdes åtta sökschakt. De omfattade en yta på 133,5 kvadratmeter. Schakten varierade i bredd på mellan 1,4 3 meter (bilaga 1). Till detta grävdes tio provrutor inom och i anslutning till fornlämningen (bilaga 3). Förhistorisk a lämningar Då området redan var kraftigt påverkat av grustäkt och skogsröjning kom schakten att förläggas till de delar som ansågs ha störst potential att vara relativt orörda. Totalt påträffades elva anläggningar, fördelade på tre schakt spridda över hela området. Anläggningarna utgjordes av två härdar, två härdbottnar, fem stolphål, samt två gropar av diffus karaktär som bedömdes kunna vara möjliga härdrester. De utgjordes av kraftigt rödfärgad lera och kan möjligen ha utgjort botten av anläggningar där eldning har skett (figur 5 och 6, bilaga 2). De två härdarna var mycket tydliga. Här togs vedartsprov som analyserats av VEDLAB (Danielsson 2007). Proverna visade på att ek och al har används för eldning. Enligt den 14 C-analys som utfördes av kvartärgeologiska avdelningen vid Lunds universitet, kan båda härdarna dateras till perioden kring vår tideräknings början. Härden A9 dateras till 2170+/-50 BP vilket ger det kalibrerade värdet 90 BC. Härden A7 dateras till 1940+/-50 BP vilket ger det kalibrerade värdet 180 AD. De har alltså anlagts inom övergången mellan förromersk och romersk järnålder. De var likartade till storlek och form

11 Skredsvik 39 9 Figur 4. Anläggning 3. Stenskott stolphål, mot norr. Foto: Susanne Selling. och noterbart är att de påträffades inom samma lagerföljd som stolphålen. Tre av stolphålen återfanns i schakt 100 (figur 6). Ett av dem utgjordes av ett stenskott stolphål (A3). Det var 0,28 meter djupt och 0,26 meter i diameter (figur 4). Fyllningen i samtliga tre stolphål var mycket likartad och utgjordes av brungrå svagt humös sand. Tyvärr var området runt omkring schaktet förstört av en bruksväg som löpte rakt igenom området och som enligt markägarens uppgift skall ha anlagts på 1940-talet. Vägen är svårt skadad av sentida skogsbruk och djupa hjulspår finns i och omkring vägsträckningen. Provgroparna grävdes längs med bergsimpedimentet. Endast två rutor innehöll fynd, som utgjordes av en liten bit keramik samt en del av ett flintspån. Karaktären av flintspånet visar på en möjlig datering till senneolitikum eller äldsta bronsålder. Keramikbiten var för liten för att kunna bidra till någon datering. I schakten påträffades tre bitar slagen flinta.

12 10 Bohusläns museum 2008:9 Figur 5. Schaktplan, med större anläggningar markerade. Skala 1:800. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /459.

13 Figur 6. Schaktplan, med anläggningar, fynd och prover markerade. Skala 1:500. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /459. Skredsvik 39 11

14 12 Bohusläns museum 2008:9 H istorisk a lämningar Vid besiktning av området påträffades dessutom ett antal kulturhistoriska lämningar i form av husgrunder, spisrösen och stensträngar, vilka dokumenterades och mättes in: Hus I. Spisröse, närmast rektangulärt, 3,5 x 2,5 meter (Ö-V). 0,5 meter högt, bestående av 0,2 0,5 meter stora stenar, sand och tegel. Flera stenar var eldpåverkade. Någon husgrund kunde inte begränsas runt röset. Spisröset ligger dock på en platå, cirka 0,4 meter hög. Lämningen var täckt av ris och skadad av sentida skogsbruk. Hus II. Husgrund, närmast rektangulär 7 x 4 meter (N-S), bestående av 0,3 0,5 meter stora stenar. Centralt vid östra väggen finns ett spisröse, med oregelbunden form, cirka 2 x 2 meter (N-S) och 0,4 meter högt. Består av sand, 0,2 0,6 meter stor stenar (flera av dem flata, några eldpåverkade), samt fragment av tegel. Husgrunden är skadad av modernt skogsbruk. Täckt av gran, stubbar och fallna grenar. Hus III. Husgrund, närmast rektangulär, 8 x 6 meter (Ö-V). Består av 0,3 0,7 meter stora stenar. Centralt delas husgrunden av en rad av sten, cirka 0,4 0,5 meter stora. Södra delen av husgrunden upplevs som något upphöjd. Hela grunden täckt av ris, stubbar och granar. Hus IV. Husgrund, närmast rektangulär. Svåravgränsad, cirka 4 x 3 meter (N-S) och 0,5 meter hög (figur 7). Figur 7. Hus IV, mot väster. Foto: Jonas Svensson.

15 Skredsvik Resultat gentemot undersök ningsplanen I undersökningsplanen angavs att syftet med förundersökningen var att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövningen av det planerade markarbetet. Efter förundersökning skulle det vara möjligt att inom undersökningsområdet avgränsa fornlämningen och göra en bedömning av dess art och innehåll med hänsyn till vetenskapligt värde. För att kunna göra detta skulle ett antal sökschakt grävas. I tillägg till undersökningsplanen fanns en muntlig överenskommelse med länsstyrelsen om att inledningsvis bedöma fornlämningens bevarande och potential och därefter snarast återrapportera till länsstyrelsen. Då undersökningen utfördes under endast två dagar vid högsommar och semestertid kunde denna rapportering beklagligt nog inte ske, men förundersökningen utfördes helt i enlighet med intentionerna i undersökningsplanen. Fornlämningen har kunnat begränsas och bedömas vetenskapligt inom förundersökningsområdet. Förundersökningen genomfördes enligt den metodik som beskrevs i undersökningsplanen. M ater ialets potential De fynd av slagen flinta som gjordes på platsen tyder på att Skredsvik 39 var en plats som kan ha nyttjats under stenåldern. Flintmaterialet utgjordes främst av övrig slagen flinta, förutom det avbrutna flintspånet som kan datera platsen till perioden senneolitikum äldre bronsålder. Någon närmare datering går inte att göra utifrån det magra fyndmaterialet. De anläggningar som påträffades tyder däremot på att platsen nyttjats också under andra tidsperioder. Tidigare undersökningar i närområdet har gett dateringar som spänner från bronsålder till vendeltid. Det är inte ovanligt att platser som registrerats som stenåldersboplatser också har brukats under senare tider. Om anläggningarna är resultat av en kontinuerlig bosättning eller om platsen har återanvänts går dock inte att säga utifrån förundersökningens resultat. De härdar som påträffades och daterades visar att de arkeologiska anläggningarna härrör från tiden kring vår tideräknings början. De dateras till år 90 BC respektive år 180 AD. De stolphål som förekom i samma schakt som härdarna är likartade till karaktären. Det är troligt att de tillkommit under samma tid som härdarna, det vill säga under äldre järnålder. Det som är intressant med platsen är att det är en av många platser som noterats som stenåldersboplats utifrån fynd av flinta som inte beskrivits närmare i den ursprungliga Göteborgsinventeringens noteringar (nr 182). När platsen undersöktes med modern teknik, framkom både härdar och stolphål som visar på att platsen brukats under äldre järnålder. Anläggningarna har

16 14 Bohusläns museum 2008:9 dokumenterats och när möjligt daterats (härdarna) och visat på att platsen använts av den äldre järnålderns folk. Här finns därmed en lämning av en boplatsyta från äldre järnålder, som tyvärr inte kan undersökas närmare eftersom marken runtomkring förstörts av aktiviteter under modern tid. Historiskt bruk av platsen kan beläggas utifrån de husgrunder och spisrösen som påträffades. Ingen av dessa anläggningar finns registrerade på 1900-talets fastighetskartor. De visar dock på en aktivitet från 1800-talet och pekar på att en plats som tidigare hade varit viktig som boplats, även under historisk tid varit viktig som knutpunkt. De husgrunder som dokumenterades är svåra att datera. Noterbart är att ingen betong har använts vilket tyder på att husgrunderna kan dateras till senast 1800-tal. Husgrunderna är dokumenterade, men inte undersökta. Platsen är viktig att dokumentera eftersom husgrunderna visar hur platsen har använts under sen historisk tid, men att den inte har varit permanent på så sätt att den också har tagits med på en fastighetskarta. Eftersom platsen för Skredsvik 39 var kraftigt förstörd av grustäkt och skogsavverkningsarbeten har denna undersökning koncentrerats till de fåtal områden som i fält bedömdes som relativt orörda. Trots att ett antal forntida anläggningar kunde konstateras, så bedöms inte området ha någon potential för vidare slutundersökning. Slutsatser samt åtgärdsförslag Inom fornlämningen Skredsvik 39 påträffades slagen flinta samt ett antal arkeologiska anläggningar. På grund av att fornlämningen är kraftigt förstörd av senare tiders markingrepp bedöms dock fornlämningen inte ha någon potential för slutundersökning. Bohusläns museum bedömer att någon fortsatt arkeologisk undersökning inte är nödvändig.

17 Skredsvik Referenser Litteratur Danielsson, E Rapport över verdartsanalyser på material från Bohuslän, Skredsvik sn. Raä 39. VEDLAB rapport Glava. Hernek, R Anneröd 1:4, Skredsviks socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2003:38

18 16 Bohusläns museum 2008:9 Tek nisk a och administrativa uppgif ter Lst dnr: BM dnr: NOK BM pnr: B253 Fornlämningsnr: Skredsvik 39 Län: Västra Götalands län Kommun: Uddevalla Socken: Skredsvik Fastighet: Anneröd 1:4 Ek. karta: 8126 Läge: X Y Meter över havet: Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V Höjdsystem: RH70 Uppdragsgivare: Anders Johansson Skredsviks Anneröd Uddevalla Ansvarig institution: Bohusläns museum Projektledare: Susanne Selling Fältpersonal: Susanne Selling och Jonas Svensson Konsulter: - Fältarbetstid: t o m Arkeologtimmar: 32 Undersökt yta: 134 m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

19 Skredsvik Figur för teck ning Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /458. Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 8126, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /458. Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med fornlämningarna markerade. skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /458. Figur 4. Anläggning 3. Stenskott stolphål, mot norr. Foto: Susanne Selling. Figur 5. Schaktplan, med större anläggningar markerade. Skala 1:800. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /458. Figur 6. Schaktplan, med anläggningar, fynd och prover markerade. Skala 1:500. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /458. Figur 7. Hus IV, mot väster. Foto: Jonas Svensson. Bilagor Bilaga 1. Tabell 1. Schaktbeskrivning Bilaga 2. Tabell 2. Anläggningar Bilaga 3. Tabell 3. Rutbeskrivningar Bilaga 4. Tabell 4. Fynd Bilaga 5. 14C-analys. Lunds universitet, Kvartärgeologiska avdelningen, Laboratoriet för 14 C- datering. Bilaga 6. Vedlab rapport 0738, Erik Danielsson.

20 Bilaga 1. Tabell 1. Schaktbeskrivning ID Storlek (m) Lager Anläggningar Fynd Kommentar 15 x 2,5 0-0,15 torv A 348, A 340, A 333, Utvidgat schakt S100 7 x 1,4 0,15-0,35 Brungrå grusig sand A 328 0,35 - Rödbrun grusig sand S200 9 x ,2 Torv 0,2-0,5 Brungrå grusig sand. Mycket sten. 0,5 - Rödbrun grusig sand. Sten 4 x 2,5 0-0,15 Torv A 299 S300 0,15-0,25 Brungrå grusig sand 0,25 - Rödbrun grusig sand. Sten 6 x 2,2 0-0,15 Torv F292 S400 0,15-0,35 Brun grusig sand 0,35 - Rödbrun grusig sand 11 x 2 0-0,1 Torv A 255, A 245, A 231, F244 S500 0,1-0,2 Brungrå grusig sand A 220, A ,2 - Rödbrun grusig sand. Mycket småsten. 10 x 1,4 0-0,1 Torv A 277 F284 S600 0,1-0,2 Gråbrun grusig/stenig sand. 0,2 - Rödbrun grusig sand. 10 x 1,4 0-0,1 Torv S700 0,1-0,2 Gråbrun grusig/stenig sand. 0,2 - Rödbrun grusig sand. 4 x 1,4 0-0,1 Torv S800 0,1-0,2 Brungrå grusig sand 0,2 - Rödbrun grusig sand. sand.

21 Bilaga 2. Tabell 2. Anläggningar ID Typ Storlek Djup Fynd Kommentar A1 Stolphål 0,19 0,16 A2 Härdbotten 0,53 0,16 Grop med bränd lera, inslag av sot. A3 Stolphål 0,28 0,26 Slagen flinta Stenskott F 530 A4 Härdbotten 0,53 0,06 Grop med bränd lera, inslag av sot. A5 Stolphål 0,21 0,22 Stenskott A6 Stolphål 0,36 0,1 A7 Härd 1,4 x 0,8 0,22 Skärvigs sten, sot o kol A8 Stolphål 0,34 0,12 A9 Härd 0,75 0,18 A10 Grop 0,5 x 0,7 Gulbrun lera. Härdrest? A11 Grop 0,3 Gulbrun lera. Härdrest?

22 Bilaga 3. Tabell 3. Rutbeskrivningar ID Storlek (m) Lager Fynd R4 0,5 x 0,5 0-0,15 Torv 0,15-0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand R5 0,5 x 0,5 0-0,1 Torv 0,1-0,2 Brungrå sand 0,2 - Brunröd grusig sand R6 0,5 x 0,5 Torv 0,1-0,2 Brungrå sand 0,2 Rödbrun sand R1 0,5 x 0,5 0-0,15 Torv 0,15-0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand 0,5 x 0,5 0-0,15 Torv Del av flintspån R2 0,15-0,25 Brungrå sand Keramik, ornerad 0,25 - Brunröd grusig sand R3 0,5 x 0,5 0-0,15 Torv 0,15-0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand R7 0,5 x 0,5 0-0,15 Torv 0,15-0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand R8 0,5 x 0,5 0-0,15 Torv 0,15-0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand R9 0,5 x 0,5 0-0,15 Torv 0,15-0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand R10 0,5 x 0,5 0-0,15 Torv 0,15-0,25 Brungrå sand 0,25 - Brunröd grusig sand

23 Bilaga 4. Tabell 4. Fynd Fyndnr Kontext Material F292 Shakt O 285 Slagen flinta F244 Schakt O 200 Slagen flinta F284 Schakt O 286 Fintavslag F530 Stolphål A333 Slagen flinta F460 Ruta 452 Keramik, ornerad F461 Ruta 452 Del av flintspån

24 Bilaga 5. 14C-analys. Lunds universitet, Kvartärgeologiska avdelningen, Laboratoriet för 14 C-datering.

25

26 Bilaga 6. Vedlab rapport 0738, Erik Danielsson.

27

28

29 XX FU Skredsvik 39 Susanne Selling Rapport 2008:9