Henån 1:62. Rapport 2006:32. Arkeologisk förundersökning Röra socken, Henån 1:62, Röra 19, 231 och 232. Mattias Öbrink

Transkript

1 Henån 1:62 Arkeologisk förundersökning Röra socken, Henån 1:62, Röra 19, 231 och 232 Mattias Öbrink Rapport 2006:32

2

3 Henån 1:62 1 Henån 1:62 Arkeologisk förundersökning Röra socken, Henån 1:62, Röra 19, 231 och 232 Mattias Öbrink Bohusläns museum RAPPORT 2006:32

4 2 Bohusläns museum 2006:32 ISSN Manusförfattare Mattias Öbrink Layout och grafisk design Pia Hansson (omslag), Pia Claesson, Gabriella Kalmar (inlaga) Redigering Pia Claesson Illustration Tryck och distribution Bohusläns museum Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Dnr /1429 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, Uddevalla tel , fax

5 Henån 1:62 3 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND... 5 LANDSKAPSBILD... 6 NATURLANDSKAP... 6 KULTURLANDSKAP... 6 FORNLÄMNINGSMILJÖ... 6 METODIK... 8 RESULTAT... 8 RÖRA RÖRA RÖRA RESULTAT GENTEMOT UNDERSÖKNINGSPLANEN...11 MATERIALETS POTENTIAL...11 SLUTSATSER SAMT ÅTGÄRDSFÖRSLAG...11 REFERENSER...13 OTRYCKTA KÄLLOR...13 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...14 FIGURFÖRTECKNING...15 BILAGOR...15

6 4 Bohusläns museum 2006:32 Figur 1: Utdrag ur digitala fastighetskartan Orust kommun, skala 1:20 000, med undersökningsområdet markerat. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning

7 Henån 1:62 5 Sammanfattning Med anledning av planerad exploatering genomförde Bohusläns museum till en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Henån 1:62, Röra socken, Orust kommun. Uppdragsgivare var fastighetsägare AnnCharlotte Fredriksson, Ella Fredriksson och Ellinore Stenlund. I förundersökningsområdets östra del finns den sedan tidigare kända boplatsen Röra 19. Syftet med förundersökningen var att avgränsa fornlämningen och att ta fram ett bedömningsunderlag avseende kostnaden för borttagande av fornlämningen samt en bedömning av vetenskaplig potential av en sådan undersökning. Vid förundersökningen kunde boplatsen Röra 19 avgränsas inom undersökningsområdet. Boplatsen är troligen från mesolitikum och innehåller rikligt med flinta och ett eventuellt kulturlager. Två tidigare ej kända boplatser påträffades i samband med förundersökningen, Röra 231 och 232. Troligen är även dessa mesolitiska. Fyndmaterial framkom främst inom dessa tre områden. Bohusläns museum anser att dessa tre områden bör slutundersökning vid en eventuell exploatering. Bakgrund Den 3 till 4 juli 2006 utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Henån 1:62, Röra socken, Orust kommun, Västra Götalands län. Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av planerandet av husbyggnation. Inom exploateringsområdet finns en sedan tidigare känd fornlämning, Röra 19. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var fastighetsägare AnnCharlotte Fredriksson, Ella Fredriksson och Ellinore Stenlund, enligt Länsstyrelsens beslut dnr Ansvarig institution var Bohusläns museum med Mattias Öbrink som projektledare och rapportansvarig samt Per Falkenström som fältpersonal. I östra delen av förundersökningsområdet ligger Röra 19. Fornlämningen är registrerad som en boplats från stenålder med en minsta utbredning av 80 m i VNV riktning. Röra 19 ligger i ett mot norr sluttande sadelläge mellan bergspartier i väster och öster. Över boplatsen löper en mindre väg. Höjden är ca 3540 m ö. h. Vid besiktning på platsen har 4 spån och 49 avfallsstycken av flinta tillvaratagits. På den närbelägna Änghagen har enligt fornminnesregistret 1 skivskrapa, 10 spånkärnor och 50 avfallsstycken av flinta påträffats utförde Bohusläns museum en arkeologisk utredning inom området. I det nu aktuella förundersökningsområdet, i rapporten beskrivet som FU område 6, grävdes 6 provgropar. Avslag av kvarts och flinta

8 6 Bohusläns museum 2006:32 påträffades. Utredningen förordade att området bör förundersökas inför eventuella markarbeten (BM Rapport 1993:48). Landskapsbild Naturlandskap Förundersökningsområdet ligger på norra delen av Orust i ett större sammanhängande högt liggande bergsområde öster om Henåns dalgång och samhälle med höjder mellan 5 och 70 m ö. h. Förundersökningsområdet ligger mellan 35 och 45 m ö. h. Området sluttar i väster brant ner mot Henåns centrala delar och havet. Områdets centrala delar utgörs av ett småkuperat bergsområde med sadellägen, platåer och gipar som naturligt avgränsas av bergspartierna. Den östra delen av området utgörs av terräng som sluttar mot öster ned mot det vida sadelläge där Röra 19 ligger. Även här finns sadellägen, platåer och gipar som naturligt avgränsas av bergspartier. Genom undersökningsområdet löper i nordöstsydvästlig riktning en skogsväg anlagd i en naturlig skreva mellan bergspartier. Vid förundersökningen var området skogbevuxet, bitvis igenvuxet med sly. Norr, söder och öster om undersökningsområdet fortsätter det sammanhängande bergsområdet, mot nordöst och öst med bebyggelse. Kulturlandskap Undersökningsområdet utgörs idag av skogsmark, även på ekonomiska kartan från 30talet är området markerat som skogsmark. Fastigheten Henån 1:62 avgränsas mot sydöst av en stengärdesgård. Fornlämningsmiljö Inom det sammanhängande bergsområde där förundersökningsområdet ligger finns ytterligare ett antal registrerade boplatser från stenålder, Röra 28, 29, 30, 31, 201, 222 och 223 samt Torp 107, 108 och 109, se figur 2. I samband med den utredning Bohusläns museum genomförde i området 1992, då samtliga dessa boplatser undersöktes, konstaterades att de flesta av dem tycks vara till 6000 år. Området var under denna tid en rik naturmiljö kring en mindre havsvik i skärgården (Nyqvist 1993). Bohusläns museum genomförde 2003 en förundersökning av Röra 222. Vid denna påträffades ett enhetligt flintmaterial vilket kunde dateras till mesolitisk tid, Sandarnakultur (Lindh 2004). I förundersökningsområdets närhet, nere i Henåns dalgång, finns även ett antal fornlämningar från andra perioder än stenålder, som exempelvis Röra 32 platsen för ett förstört gravfält, Röra 127 en sentida hällristning och Röra 178 Henåns gamla bytomt.

9 Henån 1:62 7 Figur 2: Utdrag ur digitala fastighetskartan Orust kommun, skala 1:10 000, med undersökningsområdet och omgivande fornlämningar markerade. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning

10 8 Bohusläns museum 2006:32 Metodik Fältarbetet koncentrerades till de av berg naturligt avgränsade ytor där eventuella fornlämningar skulle kunna påträffas. Sökschakt grävdes med en mindre grävmaskin. På grund av topografiska förhållanden och tät växtlighet kunde sökschakt endast grävas i delar av undersökningsområdet. I de delar av området där grävmaskinen inte kunde ta sig fram grävdes provgropar, 0,4 x 0,4 m stora. Provgroparna grävdes med spade. Schakt och provgropar mättes in med GPS. De fynd som påträffades bedömdes på plats och återdeponerades sedan. Foton togs med digitalkamera. Resultat Totalt grävdes 21 schakt och 31 provgropar. För schakt och provgropsbeskrivningar se bilaga 1 och 2, för schaktplan se figur 3. Utifrån schakt och provgropar kunde tre områden med boplatslämningar i form av koncentrationer av slagen flinta urskiljas. Dessa områden var Röra 19, och nyfynden 231 och 232, se fig 3. Utanför dessa områden påträffades endast enstaka flintor. Inom Röra 19 påträffades ett eventuellt kulturlager, i övrigt påträffades inga anläggningar. Nedan följer redovisning av resultaten från respektive fornlämning. Röra 19 En del av den sedan tidigare registrerade boplatsen Röra 19 ligger inom undersökningsområdet. Boplatsen kunde avgränsas inom området. Röra 19 ligger i botten av ett sadelläge och avgränsas inom området av högre bergspartier med berg i dagen i sydväst och av fastighetsgränsen i norr, söder och öster. Området utgjordes av igenväxande ängsmark. Boplatsen visade sig inom förundersökningsområdet sträcka sig längre åt väster än den tidigare uppskattningen i fornlämningsregistret. Inom undersökningsområdet var Röra 19 ca 46 x 20 m (NVSÖ) och låg ca 3540 m ö. h. Fyra schakt (S1, S2, S20 och S21) och fyra provgropar (PG1, 2, 6 och 10) grävdes inom Röra 19. I schakt S2 och S20 samt provgrop PG6, vilka grävdes i kanterna av boplatsområdet, avgränsades Röra 19 tydligt mot sydväst av berg. Västra delen av S20 grävdes i längdriktningen i den skogsväg som löper i NOSV riktning genom undersökningsområdet anlagd i en naturlig skreva mellan bergspartier, och som här sluttar brant ned mot nordöst. Skogsvägen visade sig här vara anlagd i ett tunt torvlager direkt på berget. PG6 grävdes i kanten av boplatsen, här framkom berget direkt under torven. Inom avgränsningen för Röra 19 påträffades rikligt med slagen flinta i schakten och provgroparna, förutom i PG6 som var fyndtom. Fynden utgjordes bl a av ett flertal avslag och även en kärnyxa och en spånkärna. De båda sistnämnda bedömdes vara mesolitiska, eventuellt senmesolitiska. Flintan framkom såväl i torven som i de underliggande sandlagren.

11 Henån 1:62 9 Figur 3: Schaktplan över det undersökta området i skala 1:1000 med schakt och provgropar samt Röra 19, 231 och 232 markerade. Föreslagna slutundersökningsområden är Röra 19, 231 och 232. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning

12 10 Bohusläns museum 2006:32 Fyndförande lager var i S2, S20, S21, PG1 och PG10 mellan 0,15 och 0,35 m tjockt. I schakt S1 och provgrop PG2 var fyndförande lager upp till 0,6 m tjockt. I schakt S1 påträffades ett 0,2 m tjockt eventuellt kulturlager. Det eventuella kulturlagret bestod av svart, fet sand med inslag av skörbränd sten. Även i PG2 påträffades ett 0,2 m tjockt lager av brunsvart sand som liknade det i S1, här dock inte fett och utan skörbränd sten. Det eventuella kulturlagrets utsträckning är osäker. Sammantaget kan det konstateras att Röra 19 sannolikt innehåller rikligt med boplatslämningar, i form av flintmaterial och eventuellt ett kulturlager. Höjden över havet och flintmaterialet antyder en senmesolitisk datering. Röra 231 Boplats, ca 25 x 10 m (NÖSV), ca 35 till 40 m. ö. h. Påträffades vid förundersökningen. Röra 231 ligger i en igenväxande glänta i ett sadelläge som sluttar ned mot SV. Boplatsen avgränsas av skog och slybevuxna bergspartier åt norr och öster. Mot sydöst utgör fastighetsgränsen gräns för område C. Då det på grund av tät växtlighet och topografin inte var möjligt att ta sig till ytan med grävmaskinen grävdes provgropar här. Slagen flinta påträffades i de tre provgropar (PG18, PG19 och PG20) som grävdes här. Fyndförande lager i de grävda provgroparna var 0,1 till 0,15 m tjockt. Eventuellt fortsätter området åt sydöst utanför förundersökningsområdet. Höjden över havet och förekomsten av flinta antyder att här finns en boplats med eventuellt senmesolitisk datering. Röra 232 Boplats, ca 20 x 5 m (NVSÖ), ca 40 till 45 m ö. h. Påträffades vid förundersökningen. Röra 232 ligger på krönet av den skreva med skogsväg som löper genom området i NOSV riktning och i en glest barrskogsbevuxen gip mot NV från denna. Området avgränsas av bergspartier och ytor med fyndtomma schakt. I schakten intill Röra 232 påträffades inga fynd (S5, S9, S12, S13 och S16). I schaktet direkt åt öster (S18) påträffades en ej slagen svallad flinta. Inom Röra 232 grävdes tre sökschakt. Störst mängd flinta påträffades i det schakt som grävdes i skogsvägens krön (S6) här framkom rikligt med slagen flinta, bl a ett spån. I schakten i gipen åt nordväst (S14 och S15) påträffades mindre mängder flinta. I schakt S14 påträffades fyra avslag av flinta och 1 bränt avslag av flinta. I schakt S15 påträffades 1 avslag av flinta. Fyndförande lager i de grävda schakten var 0,5 till 0,15 m tjockt. Höjden över havet och förekomsten av flinta antyder att här finns en boplats med eventuellt senmesolitisk datering.

13 Henån 1:62 11 Resultat gentemot undersökningsplanen I undersökningsplanen angavs att förundersökningen skulle avgränsa fornlämningen och ge ett bedömningsunderlag vad gäller kostnaden för eventuellt borttagande av fornlämningen och en bedömning av den vetenskapliga potentialen av en sådan undersökning. Vid förundersökningen kunde två nya fornlämningar konstateras och den tidigare kända Röra 19 kunde avgränsas inom undersökningsområdet. Materialets vetenskapliga potential beskrivs nedan. Undersökningsplanens syfte får anses vara uppfyllt. Materialets potential En slutundersökning kommer att försöka klargöra boplatsernas ålder och innehåll samt försöka utröna vilka typer av aktiviteter man har företagit inom området. Utifrån höjden över havet och de troligen senmesolitiska flintföremål som påträffades kan, åtminstone Röra 19 misstänkas vara en senmesolitisk boplats. För Röra 231 och 232 är dateringen mer osäker men även här antyds en senmesolitisk datering. Det är dock osäkert exakt hur strandnivåerna i mellersta Bohuslän förändrats (jmfr diskussionen i Hernek 2005:145f). Det tidsintervall inom vilket Röra 19, 231 och 232 kan ligga får därför utsträckas till tiden BP. För närvarande finns ett glapp i tiden vad gäller undersökta boplatser i Västsverige från tiden ca 8000 BP till ca 7000 BP (se Hernek 2005:241ff). En slutundersökning skulle därmed eventuellt kunna bidra till bilden av denna tids boplatser. Det eventuella kulturlagret är av intresse. Det tycks på mesolitiska boplatser finns en stark koppling mellan mörkfärgade kulturlager och förekomst av anläggningar. Förhoppningar finns därför om att man vid en slutundersökning skulle kunna hitta anläggningar inom Röra 19. Det är osäkert hur relationerna mellan de tre boplatsytorna ser ut. Om de är samtida skulle en slutundersökning kunna bidra till bilden av användandet av olika ytor inom ett begränsat område. Om de är från olika tider kan de kanske visa på olika markutnyttjande under olika perioder. Ovan nämnda frågeställningar passar väl in i det program för arkeologisk kunskapsutveckling som Bohusläns museum formulerade Ett forskningstema här är Landskapsarkeologi, inom vilket två av de föreslagna intresseriktningarna är Boplatsers inre organisation och Landskapsutnyttjande över tid (Axelsson & von Arbin 2005:33). Visar sig platsen ha en annan datering får den ställas i relation till den periodens frågeställningar. Slutsatser samt åtgärdsförslag I samband med förundersökningen inom Henån 1:62 påträffades två nya fornlämningar (Röra 231 och 232) och den sedan tidigare kända Röra 19 kunde avgränsas. Röra 19 innehåller sannolikt rikligt med boplatslämningar i

14 12 Bohusläns museum 2006:32 form av flintmaterial och eventuellt ett kulturlager. Boplatserna Röra 231 och 232 har troligen betydligt mindre omfattande lämningar än Röra 19. Förundersökningsområdets nivå över havet och de flintor som påträffades antyder att här finns mesolitisk boplatslämningar från tiden BP. Bohusläns museum anser att den del av boplats Röra 19 som ligger inom förundersökningsområdet bör slutundersökas vid en eventuell exploatering. Vidare bör även Röra 231 och 232 vidareundersökas vid en eventuell exploatering, kanske i form av extensiva ytor.

15 Henån 1:62 13 Referenser Axelsson, S & von Arbin, S Program för arkeologisk kunskapsutveckling. Bohusläns museum Rapport 2004:36, Uddevalla. Hernek, R Nytt ljus på Sandarnakulturen. Om en boplats från äldre stenålder i Bohuslän. GOTARC Series B. Gothenburg Archaeological Thesis no. 38. Coast to Coastbooks no. 14.Göteborgs universitet. Institutionen för Arkeologi, Göteborg. Lindh, B RöraÄng 1:9, Raä 222, Röra socken, Orust kommun. Bohusläns museum Rapport 2004:5, Uddevalla. Nyqvist, R Henån Arkeologisk utredning. Bohusläns museum Rapport 1993:48, Uddevalla. Otryckta källor FMIS, Digitala Fornminnesregistret. Riksantikvarieämbetet, Stockholm

16 14 Bohusläns museum 2006:32 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr: BM dnr: 143/05 K BM pnr: A228 Intrasisprojekt: Fornlämningsnr: Röra19, 231 och 232 Län: Västra Götalands län Kommun: Orust Socken: Röra Fastighet: Henån 1:62 Ek. karta: 8121 Läge: X 6464,536464,67 Y 1257,881257,95 Z 3045 Koordinatsystem: Höjdsystem: RT gon W Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Konsulter: Fastighetsägare AnnCharlotte Fredriksson, Ella Fredriksson och Ellinore Stenlund, Telev. 1, Varekil Bohusläns museum Mattias Öbrink Per Falkenström Fältarbetstid: Arkeologtimmar: 32 timmar Undersökt yta: 122 m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

17 Henån 1:62 15 Figurförteckning Figur 1: Utdrag ur digitala fastighetskartan Orust kommun, skala 1:20 000, med undersökningsområdet markerat. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Figur 2: Utdrag ur digitala fastighetskartan Orust kommun, skala 1:10 000, med undersökningsområdet och omgivande fornlämningar markerade.godkänd från sekretessynpunkt för spridning Figur 3: Schaktplan över det undersökta området i skala 1:1000 med schakt och provgropar samt Röra 19, 231 och 232 markerade. Föreslagna slutundersökningsområden är Röra 19, 231 och 232. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Bilagor Bilaga 1. Tabell 1: Schaktbeskrivning. Bilaga 2. Tabell 2: Provgropsbeskrivning.

18 16 Bohusläns museum 2006:32

19 BILAGA 1 Tabell 1: Schaktbeskrivning Schakt Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Lagerbeskrivning Anläggn Fynd Kommentar S1 3,5 m 1,5 m 0,7 m 00,15 m torv. 0,15 0,35 m brungrå sand. 0,350,55 m svartbrun fet sand med enstaka skörbrända stenar, ev kulturlager. 0,55 m gulbrun sand. S2 5 m 1,5 m 0,4 m 00,15 m torv. 0,15 m brun sand i schaktets ö del. I schaktets V del berg under torven. S3 3 m 1,5 m 0,3 m 00,1 m torv. 0,1 m brun sand. S4 2,5 m 1,5 m 0,2 m 00,1 m torv. 0,1 m brun sand. S5 3,5 m 1,5 m 0,2 m 00,1 m torv. 0,1 m brun sand. S6 3,5 m 1,5 m 0,3 m 00,1 torv. 0,1 m gul silt. S7 3,5 m 1,5 m 0,1 m 00,1 m torv. Därunder berg. S8 4 m 1,5 m 0,1 m 00,1 m torv. Därunder berg. S9 2 m 1,5 m 0,25 m 00,15 m torv. 0,15 m gul sand. Stenar i schaktet. S10 2,5 m 1,5 m 0,2 m 00,1 m torv. 0,1 m gulgrå sand med stenar. S11 2 m 1,5 m 0,3 m 00,15 m torv. 0,15 m grå sand, i N del berg under torven. S12 2 m 1,5 m 0,15 m 00,15 m torv. Därunder berg. S13 2,5 m 1,5 m 0,35 m 00,2 m torv. 0,2 m grå sand, i NV del berg under torven. S14 2,5 m 1,5 m 0,3 m 00,15 m torv. 0,15 m grå sand. S15 6 m 1,5 m 0,3 m 00,15 m torv. 0,150,2 m gråbrun sand. 0,2 m gulbrun sand med stenar. Berg under torven i mitten av schaktet. S16 3 m 1,5 m 0,2 m 00,2 m torv. Därunder berg. S17 2,5 m 1,5 m 0,4 m 00,15 m torv. 0,150,3 m grå sand. 0,3 m brun sand med stora stenar, stenarna 0,51 m stora. Rikligt med slagen flinta i torv, brungrå sand och ev. kulturlager. Enstaka flintor i gulbrun sand, bl a ett mikrospån. Rikligt med slagen flinta i brungrå sand, bl a 1 kärnyxa. Fynd av flinta, ett spån. Fynd av 1 svallad flinta i brun sand. Rikligt med flinta i gul silt, bl a 1 spån. Fynd av flinta i grå sand, 4 avslag och 1 bränt avslag. Fynd av flinta i gråbrun sand, 1 avslag. Den svartbruna sanden ev. kulturlager.

20 S18 7 m 1,5 m 0,4 m 00,2 m torv. 0,2 m brun sand. I V del berg under torven. S19 4 m 1,5 m 0,4 m 00,2 m torv. 0,2 m grå siltig sand. I N del berg under torven. S20 7 m 1,5 m 0,4 m 00,05 m torv. 0,050,3 m grå sand. 0,3 m gul sand. I SV del (0 5m) berg under torven. S21 3 m 1,5 m 0,35 m 00,1 m torv. 0,10,3 gul sand. 0,3 m gul sand. Fynd av 1 svallad flinta i brun sand. Fynd av 1 svallad kvartsbit i grå siltig sand. Rikligt med flinta i Ö del av schaktet, i grå sand. Rikligt med slagen flinta i såväl torv som de två sandlagren.

21 BILAGA 2 Tabell 2: Provgropsbeskrivning Provgropnr Storlek (m) Djup (m) Lagerbeskrivning Anläggning Fynd Kommentar PG1 0,4 x 0,4 m 0,4 m 00,5 m torv. 0,050,2 m grå sand. 0,20,35 m gul sand. 0,35 m brun sand. PG2 0,4 x 0,4 m 0,7 m 00,2 m torv. 0,20,4 m brungrå sand. 0,40,6 m brunsvart sand. 0,6 m gul sand. Fynd av slagen flinta i grå sand och gul sand. Fynd av flinta i torv, gråbrun sand och brunsvart sand. PG3 0,4 x 0,4 m 0,05 m 00,05 torv. Därunder berg. Den brunsvarta sanden kan motsvara ev. kulturlager i S1. PG4 0,4 x 0,4 m 0,35 m 00,15 m torv och rötter. 0,150,35 m fuktig, siltig brun sand. Därunder berg. PG5 0,4 x 0,4 m 0,3 m 00,3 m torv och rötter. Därunder berg. PG6 0,4 x 0,4 m 0,2 m 00,2 m torv. Därunder berg. PG7 0,4 x 0,4 m 0,2 m 00,2 m torv. Därunder berg. PG8 0,4 x 0,4 m 0,4 m 00,2 m torv. 0,2 m fuktig, siltig gråbrun sand. Fynd av 1 slagen flinta i siltig gråbrun sand. PG9 0,4 x 0,4 m 0,3 m 00,15 m torv. 0,15 m grå sand. PG10 0,4 x 0,4 m 0,4 m 00,1 m torv. 0,10,35 m grå sand. 0,35 m gulbrun silt. Fynd av slagen flinta i grå sand. PG11 0,4 x 0,4 m 0,4 m 00,1 m torv. 0,1 m brun sand. PG12 0,4 x 0,4 m 0,4 m 00,1 m torv. 0,1 m brun sand. PG13 0,4 x 0,4 m 0,4 m 00,1 m torv. 0,1 m brun sand.. PG14 0,4 x 0,4 m 0,2 m 00,2 m torv. Därunder berg. PG15 0,4 x 0,4 m 0,25 m 00,25 m torv. Därunder berg. PG16 0,4 x 0,4 m 0,1 m 00,1 m torv. Därunder berg. PG17 0,4 x 0,4 m 0,1 m 00,1 m torv. Därunder berg. PG18 0,4 x 0,4 m 0,35 m 00,1 m torv. 0,10,25 m grå sand. 0,25 m brun sand. PG19 0,4 x 0,4 m 0,35 m 00,1 m torv. 0,10,25 m grå sand. 0,25 m brun sand. PG20 0,4 x 0,4 m 0,25 m 00,1 m torv. 0,10,2 m grå sand. 0,2 m brun sand. PG21 0,4 x 0,4 m 0,35 m 00,1 m torv. 0,10,25 m fuktig, siltig svart sand. 0,25 m brun sand. Fynd av slagen flinta i grå sand. Fynd av slagen flinta i grå sand. Fynd av slagen flinta i grå sand. PG22 0,4 x 0,4 m 0,3 m 00,1 m torv. 0,1 m brun sand. PG23 0,4 x 0,4 m 0,3 m 00,15 m torv. 0,15 m brun sand. PG24 0,4 x 0,4 m 0,3 m 00,1 m torv. 0,1 m brun sand med stora stenar. PG25 0,4 x 0,4 m 0,4 m 00,2 m torv. 0,2 m brun sand. PG26 0,4 x 0,4 m 0,4 m 00,2 m torv. 0,2 m brun sand. PG27 0,4 x 0,4 m 0,3 m 00,15 m torv. 0,150,3 m brun sand. Därunder berg.

22 PG28 0,4 x 0,4 m 0,35 m 00,1 m torv. 0,10,25 m grå sand. 0,25 m brun sand. PG29 0,4 x 0,4 m 0,4 m 00,15 m torv. 0,15 m brun sand med stenar. PG30 0,4 x 0,4 m 0,35 m 00,15 m torv. 0,15 m brun sand med stenar. PG31 0,4 x 0,4 m 0,35 m 00,1 m torv. 0,1 m brun sand.