SYDKRAFT OCH MILJÖN. Helhetssyn och ständig förbättring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SYDKRAFT OCH MILJÖN. Helhetssyn och ständig förbättring"

Transkript

1 SYDKRAFT OCH MILJÖN Helhetssyn och ständig förbättring

2 Innehåll Sydkraftkoncernens verksamhet I Sydkraftkoncernen finns ett 70-tal rörelsedrivande dotterbolag Koncernchefen har ordet Sydkraftkoncernens verksamhet 2 Koncernchefen har ordet 3 varav omkring 45 har egen personal. Totalt har koncernen anställda på över 100 platser i Sverige. Koncernen har också ett 20-tal intresseföretag. Verksamheten är geografiskt Helhetssyn och ständig förbättring 4 koncentrerad till norra Europa. Miljöpolicy 5 Forskning och utveckling 6 Sydkraft erbjuder som helhet ett brett utbud av produkter och tjänster. Verksamheten domineras av företag som arbetar med produktion, distribution, handel och försäljning av olika energi- Mot en hållbar utveckling 8 Sydkrafts mål 9 Frisk luft 10 Grundvatten av god kvalitet 11 Levande sjöar och vattendrag 12 slag. Flera företag arbetar med tjänster och entreprenader inom teknik, IT, energi och miljö. Produktion av el och värme Elproduktionen sker framför allt med kärnkraft och vattenkraft, men särskilt under den kalla årstiden ger kombinerad el- och värmeproduktion ett bidrag. I mindre omfattning får vi elenergi från vindkraft och oljeeldade topp- och reservkraftverk. Värme- Miljöaspekterna är en integrerad del i våra affärsstrategier Myllrande våtmarker 13 Hav i balans 14 Levande skogar 15 Bara naturlig försurning 16 Ingen övergödning 17 Ett rikt odlingslandskap 18 Storslagen fjällmiljö 19 God bebyggd miljö 20 Giftfri miljö 21 Säker strålmiljö 22 Skyddande ozonskikt 23 Begränsad klimatpåverkan 24 Miljöåret produktionen sker framför allt i Malmö och Örebro, men också i anslutning till mindre fjärrvärmenät och i ett stort antal kundnära totalvärmeanläggningar. Värmeanläggningarna utnyttjar mycket spillvärme och ett brett spektrum av bränslen, främst biobränslen, naturgas och i mindre omfattning kol eller olja. Distribution Sydkrafts distributionsföretag ansvarar för att på ett säkert och effektivt sätt driva och underhålla nät och övriga anläggningar för transport av el, naturgas och gasol till kunderna. Överföring och distribution av el sker dels med ett omfattande kabelnät, framför allt i större tätorter, dels med friledningar för olika spänningar. Elverksamheten är koncentrerad till södra Sverige och i mellersta Sverige runt Örebro och Sundsvall. Naturgas distribueras genom högtryckssystem av stålrör och i plastledningar för lägre tryck. Naturgassystemet omfattar framför allt södra och västra Skåne samt Halland. Kunder i södra Sverige försörjs med gasol via järnväg eller lastbil från bergrumslager i Karlshamn. Försäljning av energi, tjänster och entreprenader Under 1999 köpte fler än kunder sin el, gas eller värme från olika Sydkraftföretag. Huvuddelen av försäljningen var energivara, men det finns en tydlig tendens mot mer komplexa affärer med större inslag av tjänster. Försäljningsbolagens affärsidé är att öka företagskunders konkurrenskraft och privatkunders komfort och trygghet. Tjänste- och entreprenadbolagen är dels inriktade på extern marknad, dels avsedda att stärka koncernens konkurrenskraft Sydkraft har som energiföretag en verksamhet som i många avseenden innebär en tydlig miljöpåverkan och vi har därför ett särskilt ansvar för miljön. Vår första officiella miljöpolicy skrevs redan 1969 och vi har tagit fram nya utgåvor flera gånger därefter - den senaste är från början av Våra policies har genomgående präglats av insikten om vårt ansvar och önskan att utvecklas och förbättras, men har förstås anpassats emellanåt med hänsyn till både våra egna ambitioner och ändrade förutsättningar. Öppenhet har också varit ett tydligt krav på vårt arbete och särskild miljöredovisning har lämnats sedan I takt med att lagstiftning och praxis förändrats har också redovisningen påverkats. Årsredovisningen innehåller nu en fyllig miljöredovisning och den tidigare separata och kompletterande miljöårsredovisningen behövs inte längre. I den här rapporten vill vi istället lämna en mer djupgående redovisning av vad vi har gjort över ett längre tidsperspektiv och samtidigt formulera mål för vårt framtida miljöarbete. Vi har valt att ge vår syn på vår miljöpåverkan utifrån de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen fastställde Med hänsyn till önskemål från våra kunder innehåller den också en sammanställning över koncernens miljöpåverkan för ett helt år. inkluderade den inre miljön, vår arbetsmiljö. Våra kunder ställer allt oftare krav och frågor kring miljöarbete och miljöledningssystem och svaren blir förstås enklare om vi kan hänvisa till ett standardiserat system. Sydkraftkoncernen avser därför att bli certifierade enligt ISO Flera dotterbolag är redan klara och andra har fattat beslut och inlett arbetet för att bli certifierade senast under år Den utvecklingen är en del i vårt arbete för ständig förbättring. Det leder mot att uppfylla visionen om ett uthållligt, ännu mer miljöanpassat energisystem, som fungerar både på kort och lång sikt. Utveckling är också att vara lyhörd för kundernas krav, att tillsammans med våra kunder anpassa våra produkter och utnyttja den levererade energin allt effektivare. Sydkraft har alltid varit engagerat i samhällsutvecklingen och tagit ett stort ansvar för samhällets energiförsörjning, för effektiva energilösningar till industrin och för människors behov av ljus, kraft och värme. Vi har nu myntat uttrycket TomorrowToday vilket speglar vår vilja att se framåt utan att tappa fotfästet i nuet. Vi vet inte vad som väntar i framtiden men vi brinner av iver att ta reda på, testa, utveckla och forska och självklart hitta lösningar som vi kan utnyttja - till nytta både för oss och för våra kunder! inom IT, teknisk konsultverksamhet, entreprenader, tekniska Sydkraft etablerade ett eget miljöledningssystem innan informationssystem samt stödtjänster. nuvarande standardsystem var klara, ett system som också LARS FRITHIOF koncernchef 3

3 Helhetssyn och ständig förbättring Falcon tog helhetsgrepp för att effektivisera energianvändningen genom samarbetsmetoden Energiloopen vilket hittills har medfört kostnadsbesparingar på närmare en miljon kronor. ande utsläppen är noll eller mycket små under de olika aktiviteternas hela livscykler. Verksamheten ska också kretsloppsanpassas så långt det är möjligt. Det förebygggande arbetet utgör grunden i Sydkrafts miljöarbete. Miljöolyckor och incidenter utvärderas i syfte att förhindra liknande händelser i framtiden. De arbetsmiljöfrågor som är speciellt viktiga för oss är strålskyddsarbetet inom kärnkraften, el- och gassäkerhet. Kundrelaterat miljöarbete Miljöfrågorna är en nyckelfråga för affärsutvecklingen. En god miljö angår oss alla, inte minst våra kunder. Ett ökande antal kunder ställer, liksom vi, krav på sina leverantörer och efterfrågar produkter som är mindre miljöbelastande. Sydkraft möter kundernas krav med ett urval av energirelaterade tjänster och produkter. Här är en av våra viktigaste uppgifter att minska kundens miljöpåverkan genom att bidra till en effektivare energianvändning. Basprodukterna el, gas och värme erbjuds därför tillsammans med energilösningar, som är grundade på en helhetssyn på kundens behov. Allt i syfte att minimera kundens totala miljöpåverkan samtidigt som komfort och konkurrenskraft förbättras! Exempel på sådana produkter och tjänster är Miljöhelikoptern, Energidirigent och Energiloopen. Privatkunder erbjuds energirådgivning och säkerhetsbesiktning i hemmet. Allt fler av våra kunder, privatpersoner som företag, gör aktiva miljöval och ökar därmed miljökraven på de produkter som finns på marknaden. I konceptet Ditt energival erbjuder Sydkraft kunderna att välja det energislag som bäst överensstämmer med deras värderingar, exempelvis vattenkraft, kärnkraft eller vindkraft. Sydkraft erbjuder även el märkt med Bra Miljöval enligt Svenska Naturskyddsföreningens krav samt vindkraft från Vindön, miljövarudeklarerad enligt EPD-systemet (Environmental Product Declaration). EPD är ett standardiserat sätt att presentera en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel. Sydkraft var först i världen med att erbjuda EPD-deklarerad vindkraft. Livscykelanalyser är ett hjälpmedel som Sydkraft Viktiga insatsområden Miljöpolicy använder för att få en helhetssyn på miljöfrågorna. Konkretisering av mätbara miljömål och upprättande av 4 Miljöledningssystem används för att nå ständiga förbättringar och har varit ett verktyg i flera år. Sydkraft går nu vidare mot certifiering enligt miljöledningsstandarden ISO Miljöarbetet inom Sydkraft AB utgår från dotterbolagens verksamhet och ses som ett naturligt förändrings- och utvecklingsarbete. Vi räknar också arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor till det viktiga miljöarbetet. Ett omfattande arbete pågår inom koncernbolagen för certifiering enligt ISO före utgången av år Arbetet innebär att alla betydande miljöaspekter identifieras för att utgöra grunden för styrning och kontroll av det dagliga miljöarbetet på alla nivåer inom koncernen. Några bolag är redan certifierade. Sydkrafts miljöcontroller har ett samordnings- och övervakningsansvar för hur miljöfrågor hanteras och bedrivs inom koncernen. Information om dotterbolagens miljöarbete sammanställs på koncernnivå. handlingsplaner Miljökrav på leverantörer och samarbetspartners Utbildning och motivering av anställda för att stödja ett miljömässigt ansvarsfullt arbetssätt Utöver dessa insatser förekommer såväl koncernövergripande projekt som bolagsspecifika satsningar. Ett bra exempel på det förstnämnda är arbetet med livscykelanalyser (LCA). Analyserna ger en god bild av den totala miljöpåverkan från Sydkrafts produktion och distribution av el. Tidsperspektivet är hela livscykeln, från vaggan till graven, både för distributionsnäten, produktionsanläggningarna och deras bränsleförsörjning. Miljö - hälsa - säkerhet Huvuddelen av Sydkrafts miljöpåverkan härrör från produktion och distribution av el, gas och värme. Vi arbetar på kort sikt med att begränsa miljöpåverkan från befintliga anläggningar. På lång sikt har Sydkraft visionen att utveckla verksamheten så att de egna klimatpåverkande och försur- Vision Energikoncernen Sydkrafts miljöarbete ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet och medverka till en globalt bärkraftig utveckling. Miljöarbetet är en integrerad del av affärsverksamheten och vården av varumärket Sydkraft. Sydkraft ska genom ständiga förbättringar minska miljöpåverkan av sin verksamhet och genom sina produkter och tjänster bidra till en bättre livsmiljö med människa, samhälle och natur i samspel. Omtanken om miljön ska vara integrerad i det dagliga arbetet på alla nivåer och avse både den inre och yttre miljön. Sydkrafts engagemang inom miljöområdet ska kännetecknas av initiativkraft och förutseende med hänsyn till dagens och framtidens krav från samhälle, kunder, medarbetare och övriga intressenter. Ledstjärnor Det ständiga förbättringsarbetet ska präglas av en vilja att öka kundernas komfort och konkurrenskraft minska och begränsa miljöpåverkan med god marginal verka inom av samhället och intressenterna fastställda ramar samt att förutse framtida krav och tidigt identifiera nya utmaningar Strategi Vårt miljöförbättringsarbete bygger på en tydlig ansvarsfördelning och fasta rutiner med stöd av miljöledningsoch kvalitetssystem. Vi följer och bedriver forskning och utveckling samt utvecklar vår egen kompetens för att kunna bedöma olika åtgärders miljökonsekvenser och sätta dem i relation till framtida krav och möjligheter. Vi effektiviserar för att, tillsammans med våra kunder och leverantörer, använda resurser på ett uthålligt sätt. Vid inköp ska vi alltid bedöma om produkten eller tjänsten kan ersättas med en produkt eller tjänst med bättre miljöegenskaper. Grundläggande krav Vi ska minst uppfylla kraven i alla tillämpliga lagar, bestämmelser och riktlinjer. 5

4 Forskning och utveckling El- och hybridbilsteknik Elbilar i Skåne är ett projekt som arbetar för att öka bränsleceller. Under åtta år har Sydkraft med stor framgång utnyttjat bränsleceller i Bara och i Åstorp. De erfarenheter kunskapen om el- och hybridfordon i Skåne. Det görs vi fått kommer nu att användas för att gå vidare med ny- inom ramarna för sex olika delprojekt i samarbete mellan utvecklade bränsleceller vilka bedöms ha stor möjlighet att kommuner, drivmedels- och fordonsleverantörer. kunna nå framgång vid installation i bostäder men också Tillgången på energi är en av de viktigaste faktorerna för utveckling av välfärd och trygghet i ett samhälle. Samtidigt innebär all energiomvandling miljöpåverkan och mycket av människans nuvarande energianvändning bygger på förbrukning av ändliga resurser. Detta innebär en stor utmaning och vi kan förvänta oss stora förändringar på energiområdet för kommande generationer. En spännande möjlighet är vätgas. Det kanske kan bli framtidens bränsle för elförsörjning och för transporter? Om solceller motsvarande några gånger Sveriges yta placerades i Sahara kan dessa förse hela världen med energi i form av vätgas! Hur når vi visionen? Genom en fortsatt, kraftfull nationell och internationell satsning på forskning och utveckling inom vind, hybridfordonsteknik, biogas, biobränsle, solenergi, bränsleceller och vätgas. Sydkraft satsar redan idag på forskning och utveckling inom dessa områden. Vi gör det för att uppnå den förnyelse som är nödvändig. Det innebär att vi arbetar långsiktigt med utvecklings- och demonstrationsprojekt. Vissa satsningar genomförs i egen regi och andra i samarbete med andra aktörer. Vi stödjer universitet och högskolor samt övriga forskningsorgan, såväl nationellt Biogas Sydkraft är engagerade i biogasprojekt på flera platser i landet. I Laholm har en anläggning för rening av biogas uppförts, som möjliggör att gasen kan blandas in i naturgasnätet. Genom ett utvecklingsprojekt rörande en biogasmotor på Rönneholms avfallsanläggning utanför Eslöv kan numera ca 400 hushåll få värme och el från vanliga industrioch hushållssopor. I Kristianstad har Sydkraft medverkat till en biogasanläggning för tankning av fordon. Biobränsle inom transportsektorn. Bränslecellens styrka ligger i att utsläppen av skadliga ämnen kan bli mycket små samtidigt som verkningsgraden beräknas bli hög. Tillgången på energi i framtiden behöver således inte vara som internationellt. Sydkrafts forskningsstiftelse är ett av I Värnamo har ett unikt demonstrationsprojekt genom- en begränsning. Snarare är det vår förmåga att omvandla våra medel för detta. Genom dessa satsningar vill vi vara förts. Anläggning har visat att biobränslen av olika slag kan energiresurser på ett effektivt sätt och med begränsad mil- delaktiga i att skapa en effektiv och miljöanpassad energi- förgasas under tryck för direkt förbränning i en gasturbin jöpåverkan som sätter gränser. användning i alla led. ingående i en kombicykel. Kombicykel innebär att el Sydkrafts forsknings- och utvecklingsverksamhet bedrivs för att tidigt känna av marknads-, samhälls- och teknikutvecklingen nationellt och internationellt samt för att påverka och driva fram utvecklingen inom för oss strategiska produceras i en kombinerad gas- och ångturbinprocess, vilket ger möjlighet till en högre elproduktion i förhållande till fjärrvärmeproduktionen. Sol affärs- och teknikområden. Ett sådant område är vätgas. Det utvecklingsarbete som pågår fokuserar på hur verk- Ett annat är solenergi. ningsgraden kan höjas och hur kostnaderna för framställ- 6 Vision 2050 Inom energibranschen har en vision för utveckling, hantering och användning av framtidens energikällor tagits fram. I denna baseras elförsörjningen år 2050 nästan uteslutande på förnybara källor med vattenkraften som bas. Andra energikällor är bioenergi, solenergi och vindkraft. I framtiden kan vätgas komma att produceras utan fossila bränslen direkt från solen och lagras och fraktas från solrika ökenområden. Tillgången till vätgas innebär att bränsleceller kommer att kunna användas i stor omfattning för värmeoch elproduktion samt för transporter. Bränsleceller är små och kompakta utan rörliga delar och kommer att vara utmärkta som "minikraftverk" i våra bostäder. Godstransporterna kan i större utsträckning komma att ske med snabbtåg istället för landsvägstransporter och flyg. Miljöpåverkan från privatbilismen har minskat genom bättre fordon och med hjälp av attraktiva kollektiva transporter. Elbilar är vanligare och fordonen drivs också med vätgas och metanol. Ett aktivt energival innebär att våra kunder kan välja hur elen de köper produceras. En av valmöjligheterna är miljövarudeklarerad el från Vindön utanför Landskrona. Exempel på utvecklings- och demonstrationsprojekt inom Sydkraftkoncernen: Vind Vindön - Sydkraft är först i världen med att erbjuda vindkraft med certifierad miljövarudeklaration. Maglarpsverket, numera nedlagt, var ett av världens största vindkraftverk när det togs i drift Nogersund, ett av världens första havsbaserade vindkraftverk ningen av solcellerna kan minskas. Sydkraft deltar även i ett samarbetsprojekt inom branschen för undersökning av möjligheterna för solceller i olika byggnader. Sydkrafts bidrag har bland annat arbetat med livscykelanalyser för att klargöra solcellernas miljöeffekter. Vätgas Sydkraft bedriver ett aktivt arbete med att undersöka förutsättningarna för att på sikt introducera vätgas i energiförsörjningen. Förutom arbete kring olika möjliga applikationer arbetar vi för att klarlägga möjligheterna att få fram vätgas till rimliga kostnader (vätgas finns inte fritt tillgängligt i naturen utan måste framställas ur t ex vatten eller naturgas). Island är intressant ur detta perspektiv eftersom man där tagit beslut om att hela Island år 2030 ska vara fritt från fossila bränslen, vilket innebär att stor satsning på vätgas kommer att ske. Bränsleceller Sydkraft var ett av de första företagen i Europa att installera Under tiden... En bärkraftig utveckling innebär att vi ökar andelen förnybara energiråvaror samtidigt som befintliga energikällor utnyttjas, så länge kraven på säkerhet och ekonomi uppfylls. Därmed minskar energisystemets totala miljöpåverkan i en takt som är förenlig med en långsiktigt hållbar utveckling. Det ger oss tid att successivt utveckla mer hållbara energikällor. För kostnadseffektiv miljöförbättring är det viktigt att rätt utnyttja marknadskrafterna och göra det på ett sätt som inte flyttar miljöproblemen från en del av världen till en annan. Det kräver troligen en kombination av styrmedel i form av harmoniserade miljökrav och möjlighet till handel med utsläppsrätter. 7

5 Mot en hållbar utveckling Sydkrafts mål I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. SAME Sydkrafts syn på verksamhetens miljöpåverkan redovisas i Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kultur- Sydkraft har genom Kraftverksföreningen, dåvarande det följande mot bakgrund av riksdagens 15 miljökvalitets- miljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekolo- NUTEK och Naturvårdsverket varit delaktig i SAME-pro- mål. Energiomvandling innebär på något sätt alltid en giskt hållbar. jektet (Samarbete för ett uthålligt energisystem), som lett miljöpåverkan, men den berör i varierande grad de olika De nationella miljökvalitetsmålen utgör viktiga mål till att långsiktiga miljömål inom energisektorn tagits fram. miljömålen. även för Sydkrafts miljöarbete. I denna skrift kopplas verk- Arbetet för certifiering enligt standarden ISO för samheten till de 15 nationella miljömålen. En del miljöledningssystem innebär att varje bolag eller verksam- av målen hänger samman och flera av de åtgärder som het på ett systematiskt sätt måste gå igenom sin miljöpå- vidtas bidrar till förbättringar inom flera målområden. verkan och fastställa sina mest betydande miljöaspekter. De 15 nationella miljökvalitetsmålen 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag Dessa blir förstås mycket olika, för produktion och försäljning, för distribution och tjänsteproduktion. Koncernens miljöpåverkan är sammansatt av de ingående verksamheternas påverkan och därför kommer koncernens mål på sikt att vara direkt kopplade till de underliggande målen. 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning Det är ändå möjligt att på koncernnivå bedöma att Sydkrafts verksamhet har störst betydelse för de nationella miljökvalitetsmålen kring övergödning och försurning, 7. Bara naturlig försurning klimatpåverkan, levande vattendrag och en säker strålmiljö. 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap Gröna nyckeltal Mål bör formuleras så att de är utmanande, realistiska och kan följas upp över flera år. Mål uttryckta som "utsläpp per 10. Storslagen fjällmiljö Miljövårdsberedningen presenterade under 1998 elva såld kwh" är inte alltid lämpliga eftersom verksamheten 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan gröna nyckeltal som ska användas som indikatorer för hur Sveriges miljöarbete utvecklas. Dessa har kompletterats med fler nyckeltal. Följande är framför allt viktiga för Sydkraft: Utsläpp av koldioxid Utsläpp av försurande ämnen, i huvudsak förändras mellan åren, till exempel genom förvärv av nya verksamheter eller genom naturlig variation i tillgången på vattenkraft. Sydkrafts mål uttrycks därför ibland som en direkt effekt av de förbättringar vi inför i verksamheten, exempelvis som en önskad bestående utsläppsminskning uttryckt i ton per år. En viktig insats för att nå högt ställda miljökvalitetsmål är kravet på ständig förbättring, att arbeta förutseende och med tanke på resurshushållning, så som det formuleras i miljöpolicyn. Att arbeta förutseende innebär att miljöpåverkan beaktas redan under planeringsfasen, att genom- Miljömålen ur ett nationellt perspektiv Det övergripande målet för miljöarbetet är att nästa generation ska ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen svavel- och kväveoxider Flera av nyckeltalen har anknytning till mål som antagits av riksdagen, andra till regeringens mål om resurshushållning. I anslutning till flera av miljökvalitetsmålen har vi valt att för närvarande inte sätta ett koncernövergripande mål, men vi redovisar ändå vår syn på problematiken och exempel föra riskanalyser och annat förebyggande arbete under produktionsfasen och att förbereda och vid behov genomföra återställningsarbeten när verksamheten upphör. är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reduce- Flera länder och organisationer utarbetar nyckeltal för en på åtgärder som vi vidtar. rats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Miljökvalitets- ekologisk hållbar utveckling och dessa sammanfaller i flera målen ska styra valen av åtgärder och de är riktmärken för fall med de som här presenteras. Nyckeltal är endast ett miljöarbetet. Målen är också vägledande vid tillämpningen grovt uppföljningssystem och ska därför ses som en för- av miljöbalken. Miljökvalitetsmålen är allmänt formulerade, enkling av det indikatorsystem som föreslagits av Natur- men det pågår ett arbete med att utveckla delmål och vårdsverket för att följa de av regeringen föreslagna beskriva åtgärdsstrategier för miljöinsatserna. miljökvalitetsmålen. 8 9

6 F risk luft Grundvatten av god kvalitet Renare luft i stan, med fjärrvärme och gas Sydkraft renar förorenad mark I framför allt tätorter förekommer förhöjda Sydkraft har förbränningsanläggningar som kontinuerligt är i drift i I Sverige finns god tillgång på grundvatten. Sydkraft bidrar bara i liten omfattning till förorening eller förbrukning halter av luftföroreningar som kan ge effekter Malmö, Örebro, Värnamo och många andra tätorter. Utsläppen från Det är viktigt att se att det blir så även i fort- av grundvattenresurser. Ett gammalt problemområde är dock tillverk- på både hälsa och miljö samt på vissa material. dessa anläggningar bidrar dock i liten omfattning till luftkvalitets- sättningen och att vi inte äventyrar kvalitet och ning och användning av impregnerade trästolpar för eldistribution, De mest aktuella luftföroreningarna är ozon, problem genom att anläggningarna är förhållandevis stora och har tillgång på grundvatten genom felaktig markan- liksom risken för oljeutsläpp från främst vattenkraftverk. Vid föro- kväveoxid, partiklar och cancerframkallande bra miljöprestanda. Fjärrvärmeutbyggnad kan generellt sägas ge för- vändning, uttag av naturgrus eller föroreningar rening av mark orsakat av olja eller impregneringsmedel föreligger ämnen. Utsläppen av luftföroreningarna kommer bättrad luftkvalitet i tätorter. Effektiv förbränning, rening av rökgas- alltid risk att föroreningarna tar sig längre ner i markskiktet och huvudsakligen från vägtrafik, arbetsmaskiner och erna och utsläpp på högre höjd ger mindre miljöpåverkan än om förorenar grundvattnet eller en intilliggande vattentäkt. Det är därför småskalig förbränning av biobränslen. många fastigheter eldar i sin egen panna. viktigt att förhindra markförorening samt identifiera de fastigheter Sydkraft har däremot ett stort behov av person- och varutransporter. Det är främst genom dessa som vi påverkar den tätortsnära luftkvaliteten genom vårt bidrag till trafikens luftföroreningar. som på grund av tidigare verksamhet kan ha blivit förorenade. Sydkraft har sedan en tid tillbaka genomfört markundersökningar och saneringar och avser fortsätta det arbetet framöver. Norra Skånes första tankstation för biogas till fordon finns i Kristianstad. Den försörjer ett hundratal fordon med bränsle alltifrån bussar i kollektivtrafik till företags- och privatfordon. Intresset för naturgasoch biogasdrivna fordon är idag stort och fortsätter att öka. Biogas är det enda fordonsbränslet i miljöklass A enligt alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184). Biogasstationen i Kristianstad har uppförts av Sydgas, ett företag i Sydkraftkoncernen i samarbete med Kristianstad kommun. Sydkraft arbetar även aktivt med framtagande av metoder för nerbrytning av organiska föroreningar i mark med hjälp av ozon. Sydkraft stödjer också arbete vid Lunds Tekniska Högskola och Uppsala Universitet om nerbrytning av organiska föroreningar, t ex kreosot samt nerbrytning av organiska föroreningar på plats (olja på kraftverkstomter, mark under gamla kolupplag, gasverkstomter, bensinstationer). Resultaten verkar mycket lovande inför framtida marksaneringar. Användning av naturgas som bränsle, framför allt som ersättning Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Vi är medvetna om att vi bidrar till luftföroreningar genom persontransporter med bil och flyg i en omfattning som inte är försumbar i förhållande till utsläppen från våra produktionsanläggningar. Vi arbetar med metoder för uppföljning och målformulering på detta område. Sådana mål och uppföljningssystem ska vara klara under för dieselbränsle i tyngre fordon kan ge ett viktigt bidrag till bättre tätortsmiljö. I Malmö körs ett stort antal bussar och taxibilar på naturgas från Sydgas. Sydkraft använder också ett antal elbilar i försöks- och utvecklingssyfte. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Vi har inventerat och beräknat miljöskulden för framtida återställning av markområden som vi har påverkat. Det gäller exempelvis gamla gasverkstomter och oljelager i berg

7 Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker El från 120 vattenkraftverk Gammal torvtäkt blir fågelsjö I Sverige finns cirka sjöar. Detta gör Sydkraft producerar el i 120 vattenkraftverk från Umeälven i norr till Sverige är ett av de våtmarksrikaste länderna i Under hela 1900-talet har ingrepp gjorts i våtmarker. Man har om- Sverige till ett av världens sjörikaste länder. De Helge å i söder. När dammar och magasin byggdes ställdes markom- världen. Våtmarkerna är mycket viktiga biotoper vandlat våtmarker för att få mer användbar mark till skogs- och jord- bidrar till stor variation av livsmiljöer och biologisk råden under vatten och strömmande vattendrag förändrades. Detta, i ekosystemet och har en stor variationsrikedom bruk. Stora våtmarksområden har även försvunnit genom utvinning mångfald. Dessvärre påverkas vattendragen av och regleringen av vattnet, påverkar livsmiljöerna för växter, djur i form av olika typer av myrar, sumpskog, av torv och genom överdämning av våtmarksstränder i anslutning till fysiska förändringar som vattenkraftutbyggnad, och människor. Arter som är direkt beroende av strömmande vatten strandmiljöer och annan våtmark. Genom olika sjöar och vattendrag som utnyttjas för kraftproduktion. skogsbruk och jordbruk. Resultatet blir att den biologiska mångfalden påverkas. De allvarligaste hoten är dock påverkan av övergödning och försurning. påverkas negativt. Ett sådant exempel är laxen. Dess lekområden skadas och dammarna hindrar vandring i älven. För att kompensera detta föder Sydkraft varje år upp och sätter ut laxyngel i de sydsvenska vattendragen och medverkar till ingrepp som avvattning och torvbrytning trängs våtmarkernas djur och växter undan och antalet rastplatser för flyttfåglar minskar. Sydkraft bryter torv på två platser i Örebrotrakten avslutades täktverksamheten i norra delen av området Västkärr. Sedan 1998 pågår arbete med att efterbehandla den yta där brytningen är avslutad. Efterbehandling av området sker i samarbete med Lantbruksuniver- motsvarande uppfödning och utsättning i Norrland. sitetet i Uppsala. Idag har det etablerats en fågelsjö med ett mycket Vattenkraftutbyggnaden behöver inte innebära att den biologiska mångfalden minskar. Däremot förändras den. När växter och djur rikt fågelliv. Efterbehandlingsarbetet följs med stort intresse från hela landet. som lever i strömmande vatten försvinner tillkommer andra som I samband med utbyggnaden av det nya vattenkraftverket Hylte i föredrar mer sjöliknande förhållanden. Nissan anlades Jakobs sjö på platsen för en tidigare torvtäkt. Sjön I kraftverken finns olika typer av teknisk utrustning för att förebygga har blivit en populär fågellokal. och snabbt upptäcka miljöpåverkande händelser, som oljeläckage eller avvikande vattennivåer. Sydkraft bidrar i liten omfattning till försurning och övergödning av vattendrag genom utsläpp till luft från energianläggningar. Detta och annan miljöpåverkan redovisas i koncernens livscykelanalyser. En hög tillgänglighet i vattenkraften bidrar till minskad elproduktion i fossil- Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Sveriges Riksdag har beslutat att fyra älvar i Sverige ska få förbli outbyggda: Vindelälven, Torne älv, Pite älv och Kalix älv. eldade kraftverk, vilket i sin tur minskar utsläppen av luftföroreningar. Många av Sydkrafts vattenkraftverk byggdes under 1900-talets första decennier och är idag etablerade delar av kulturmiljöerna längs åar och älvar. Vi vårdar och bevarar dessa miljöer och bidrar även till andra åtgärder genom de bygde- och fiskeavgifter som årligen betalas till samhället. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Sydkraftkoncernens verksamhet har förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter. 12 Driften av Sydkrafts vattenkraftverk ska inte orsaka några miljöpåverkande händelser. 13

8 Hav i balans Levande skogar Högt ställda krav på tankfartyg skyddar hav och kust Askan håller balansen i skogen Det allvarligaste hotet är övergödningen som påverkar flera viktiga livsmiljöer i framför allt Östersjön. Förutom övergödningen utgör även organiska miljögifter och metaller ett hot mot den marina livsmiljön. Det är samtidigt viktigt att ta hänsyn till den marina miljön och dess förutsättningar vid olika slags exploatering av kustzonen. Våra svenska kust, skärgårds- och havsområden är unika. Vi har en stor variation av ekosystem, allt ifrån det saltfattiga vattnet i norr till det mer saltrika och varmare vattnet i söder. Bara på några få platser till i världen finns liknande skärgårdar. De känsliga skärgårdarna berörs av flera hot. Ett sådant påtagligt hot är skador på grund av oljespill från fartyg. För att försörja flera av våra anläggningar med bränsle transporteras olja till havs. Den dominerande oljeanvändningen sker vid Karlshamnsverket. Här ställs extra hårda krav på fartygen som levererar olja, bland annat att de har dubbelbottnade skrov och extra högt försäkringsskydd. Sydkraft kräver också helt separerad hantering av barlast så att olja aldrig blandas med barlasten vilket undanröjer risken för att oljerester följer med barlastvatten ut i havet. Skogen är en viktig källa till förnybara råvaror och kommer därigenom att få en allt större betydelse i ett ekologiskt hållbart samhälle. En ökad användning av biobränslen framställda av skogsråvara minskar nettoutsläppen av koldioxid och därigenom uppnås målsättningar på klimatområdet. Utrymmet för uttag av råvara ur skogen är dock begränsad om den biologiska mångfalden ska bevaras långsiktigt. När biomassa tas ut från skogen, avlägsnas de näringsämnen som trädet tagit upp under sin tillväxt. Med ett ökat uttag av trädbränslen från skogen kan skogsmarken utarmas. För att motverka detta har restriktioner införts så att maximalt 70 % av skogsresterna vid avverkning får bortföras. Erfarenheterna inom området är av naturliga skäl begränsade, eftersom avverkning på samma mark sker med långa tidsmellanrum. För att biobränslen ska bli en uthållig energikälla måste askan och dess innehåll av näringsämnen återföras till skogen. Den basiska askan motverkar dessutom försurning. Sydkraft var tidigt ute med askåterföring och utvecklade tekniken utifrån sin fjärrvärmeanläggning i Ljungby. Även i Örebro har nya metoder utvecklats. Under åren har en omfattande erfarenhet av askåterföring byggts upp i takt med att fler biobränsleanläggningar tagits i drift. Sydkrafts värmekraftverk, framför allt kärnkraftverken släpper ut stora mängder uppvärmt kylvatten i havet. Värmeutsläppet ger förändringar i flora och fauna och generellt högre biologisk aktivitet. Påverkan är begränsad till ett område inom någon kilometer från utloppet. Utvecklingsarbete pågår kring andra användningsområden för askan. I Bergslagen finns stora gruvslaggfält där ingenting växer. Dessa fält påverkar även vattnet. I ett pilotprojekt testar Sydkraft möjligheterna att täcka slaggresterna med aska. Därmed bildas en hård skorpa som förhindrar fortsatt lakning och försurning. Nya växter kan planteras i Kustområden är intressanta för vindkraftutbyggnad eftersom det ett övre skikt av aska och slam, som blir ny näringsrik jord. Ett annat blåser bra där. Vindkraftverk kan dock generera buller, de påverkar utvecklingsprojekt visar på möjligheterna att använda aska för att till- 14 Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter. fågelliv, fiske och landskapsbilden. Utanför Nogersund i Blekinge har Sydkraft uppfört Svante, ett av världens första havsbaserade vindkraftverk och studerat effekterna av detta. Påverkan på fågel och fisk har varit relativt liten. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Användningen av biobränslen beräknas behöva öka för att uppfylla kraven från Kyoto-konferensen 1997 att minska inverkan av klimatpåverkande gaser, främst koldioxid. För att det nationella målet om mångfald och kulturmiljö inte ska hamna i konflikt med ökad biobränsleanvändning ska vi arbeta för att upprätthålla skogsmarkens produktionsförmåga med hänsyn till skogsekosystemets naturliga funktioner och processer. verka material som ersätter grus för vägbyggen, vilket innebär att man behöver mindre mängd naturgrus. Sydkraft har miljöcertifierat produktiv skogsmark enligt FSCstandarden*. Härigenom skapas bättre förutsättningar för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Tolv biotopskyddslokaler har undantagits från skogsbruk. *Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende, internationell medlemsorganisation. Certifiering i enlighet med FSCs bestämmelser innebär att företaget/markägaren bedriver ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar, FSCs Principer och Kriterier samt svensk FSC-standard. 15

9 Bara naturlig försurning Ingen övergödning Försurningen är fortfarande ett problem Sydkraft minskar utsläpp av kväve På grund av Sveriges svårvittrade jord- och Eldning av bränslen medför utsläpp av svavel- och kväveföreningar. Tillförsel av näringsämnen från avloppsutsläpp Övergödning orsakas av näringsämnen, främst kväve och fosfor, som bergarter blir mark och vatten väldigt försurnings- Utsläppen försurar mark och vatten i stora delar av Sverige. Luft- och gödslad åkermark åstadkommer ökad tillväxt tillförs mark och vatten direkt eller indirekt genom läckage eller luft- känsliga. Effekten av det sura nedfallet blir att föroreningar kan transporteras långa sträckor och nedfallet över av alger och annan växtlighet i sjöar, vattendrag nedfall. Den främsta orsaken till övergödning eutrofiering är de både djur och växter får en försämrad livsmiljö Sverige kan till största delen hänföras till utländska källor. Därför är och kustvatten. Vissa arter gynnas av detta medan moderna jord- och skogsbruksmetoderna. genom förändrad näringsbalans och utlakning av metaller. Som en uppehållande åtgärd kalkas idag sjöar och vattendrag med cirka ton finmald kalksten. Därmed är Sverige det land som kalkar mest i hela världen. det viktigt att verka internationellt för att minska utsläppen. Sydkrafts bidrag till försurningen har under lång tid minskat mycket kraftigt genom övergång från bränslebaserad elproduktion till användning av vatten- och kärnkraft. Sedan tidigt 70- tal har de försurande utsläppen minskat med drygt 95 procent. Ökad användning av naturgas och biobränslen, expansion av fjärrvärme och förbättrad andra istället missgynnas. Den ökade tillväxten av alger medför en ökad nedbrytning som kräver syre. Effekten av detta kan bli bottendöd på grund av syrebrist. Sydkrafts utsläpp av kväveoxid Sydkraft bidrar till övergödningen genom utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar. Investeringar och förbättringar har dock skett vid flera av produktionsanläggningarna. Vid Åbyverket i Örebro har utsläppen av kväveoxider minskat med 80% jämfört med 1980 års nivå genom olika investeringar. Heleneholmsverket i Malmö producerar både el och värme och svarar för en stor del av Sydkrafts utsläpp av svaveloxid Utsläpp SO 2 kg/gwh Totalt utsläpp SO 2 ton rökgasrening är exempel på åtgärder som kan minska utsläppen ytterligare i framtiden. Karlshamnsverket är Sydkrafts största topp- och reservkraftverk och där används olja som bränsle. Kraftverket är avsett att utnyttjas när produktionen från vattenkraft och kärnkraft inte räcker till. Stora investeringar har dock genomförts för att kraftigt påverka utsläppen vid drift. Närmare 500 Mkr har investerats sedan 1994 vilket har gjort kraftverket till ett av de renaste i världen i sitt slag. Avsvavlingsanläggningen har en unikt hög reningsgrad och katalysatorer används Utsläpp NOx kg/gwh Totalt utsläpp NOx ton Malmös värmeproduktion. Redan 1987 började naturgas att användas som huvudbränsle vilket har medfört att utsläpp av både svaveloxider och kväveoxider har minskat. Genom förbättrad förbränningsteknik har man lyckats minska kväveoxidhalten ytterligare. Sett över en längre tidsperiod har kväveoxidutsläppen reducerats till en fjärdedel genom dessa åtgärder. Karlshamnsverket har installerat katalysatorer på två av kraftverksblocken för höggradig avskiljning av kväveoxider. Sydkrafts transporter av gods och personer bidrar till försurning och för långtgående avskiljning av kväveoxider. övergödning genom de utsläpp av kväveoxider som dessa orsakar. Vi försöker långsiktigt minska miljöpåverkan av transporter genom såväl utveckling av system för som användning av gasformiga bräns- len och elfordon. En annan utvecklingsväg är att minska transportbehovet genom nya mötesformer. I huvudsak måste dock sägas att 16 De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Vi vill åstadkomma en verklig årlig förbättring motsvarande minskade utsläpp på 100 ton svavel- och kväveoxider per år. Baserat på ett årligt utsläpp på mindre än ton försurande och gödande ämnen motsvarar det en minskning på 5 %. Karlshamnsverket är ett oljekondenskraftverk för spetskraft och reserv. Det utgör en viktig trygghet för vår elförsörjning. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Eftersom försurning och övergödning delvis orsakas av samma utsläpp har Sydkrafts övergripande mål formulerats avseende både svavel- och kväveoxider. Målet redovisas i anslutning till miljömålet om försurning. Sydkraft, liksom samhället i övrigt, i ökande grad utnyttjar transporter, för kundbesök och för effektivitet i drift- och underhållsarbetet. 17

10 Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Landskapsbilden förändras Fjällmiljö kan påverkas av energianläggningar Modern jordbruksteknik och djurhållning har på Odlingslandskapet påverkas av kraftledningar och markförlagda gas- Fjällen tillhör Sveriges och Europas mest Under senare år har påverkan på fjällmiljön ökat i omfattning från kort tid förändrat odlingslandskapet. Jordbruk ledningar och elkablar. Marken kan packas av tunga maskiner och opåverkade miljöer och har mycket höga natur- bland annat turism, rennäring och terrängkörning. Buller från for- har lagts ned och ersatts av igenväxning och dränerings-förhållanden kan ändras. Sydkraft betalar ersättning för och upplevelsevärden, även sett ur ett inter- donstrafik och flyg har också ökat markant och områden med låg skogsplantering. Åkermarken har minskat med tillfällig eller permanent skördepåverkan. nationellt perspektiv. Människor har levt i fjäll- bullernivå har därför blivit alltmer sällsynta. en fjärdedel, slåtterängar har praktiskt taget försvunnit och betesmarker har minskat till mindre än hälften av arealen på 50-talet. Detta har medfört att många arters livsmiljöer har minskat eller försvunnit. Ledningsgator för friledningar som passerar genom skog, parkområden eller intill trädgårdar kräver regelbunden röjning för att undvika störningar i elleveransen till kunder och minska riskerna för personskador. Röjningsarbetet, särskilt i närheten av bostäder, kan orsaka konflikter med markägaren genom att även vackra träd eller högväxande buskage behöver skäras ner. Vi arbetar medvetet för att miljön under flera tusen år och det finns därför också betydande kulturmiljövärden. Produktionsförmågan är i allmänhet låg i både mark- och vattenekosystemen och känsligheten för yttre störningar är ofta stor. Verksamheter på energiområdet som kan påverka fjällmiljön är vindkraft- och vattenkraftanläggningar samt fjällnära skogsbruk. Sydkrafts vattenkraftanläggningar ligger idag nedströms den egentliga fjällmiljön och Sydkraft har idag inga planer på vindkraftverk i fjällområden. både informera och samråda inför röjningsinsatser för att minska Långväga transporterade luftföroreningar från energianläggningar i dessa konflikter. form av försurande och gödande ämnen kan påverka känsliga lavar. Sydkraft har tidigare arbetat med odling av biobränsle. Resultaten var inte särskilt positiva och de långsiktiga effekterna av den ensidiga odlingen är svåröverskådliga. Utsläpp av växthusgaser som koldioxid kan påverka klimatet och därigenom flytta trädgränsen högre upp i fjällmiljön. Detta kan bidra till att fjällets karaktär och biologiska mångfald påverkas. Vindkraftanläggningar kan innebära en förändring av landskapsbilden genom utnyttjande av mark, bullerstörningar, påverkan på djurliv, samt signalstörningar och ljuseffekter. Kunskaperna om vindkraftens påverkan på djurlivet är ringa. Sträckflygande fåglar verkar klara sig bra medan rastande och födosökande fåglar kan bli skrämda. Dessa aspekter får sättas i relation till att vindkraften i övrigt inte ger någon nämnvärd miljöpåverkan i form av utsläpp eller förbrukning av natur- resurser under driften. Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 18 Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter. Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter. 19

11 God bebyggd miljö Giftfri miljö TomorrowToday Sydkraft minskar giftförekomsten En god bebyggd miljö omfattar allt ifrån hänsyns- Energisektorn och Sydkrafts affärsintressen utgör en viktig del av Idag används globalt mer än olika Sydkraft bidrar i mycket begränsad omfattning till spridning av miljö- tagande av resursförbrukning, markanvändning, samhällsbyggandet. För att distribuera energi i form av bränslen, kemiska ämnen som kan vara mer eller mindre gifter. Små mängder giftiga ämnen kan spridas genom utsläpp med avfall, transporter, kulturarvet och närhet till värme, kyla eller el krävs omfattande infrastruktur. Energianläggningar skadliga för hälsa och miljö. Exempel på kända rökgaser och avloppsvatten och andra restprodukter från kraftverken. parker och naturområden mm. En bra utformning är ofta stora och kräver betydande markutrymmen. Vidare förbrukas organiska miljögifter är PCB, DDT, klorparaffiner, Gifter förekommer också i tekniska komponenter, som transforma- av bostäder och arbetsplatser med god service ändliga resurser som metaller och naturgrus vid byggande av kraft- dioxiner, PAH. Vad som är gemensamt för de torer och brytare, vilka används i verksamheten och successivt fasas får människor att trivas. verk, kraftledningar och fjärrvärmenät. Sydkraft har ett särskilt flesta organiska miljögifter är att de är svårned- ut. Exempel på kemikalier som i större omfattning används i verk- ansvar för att bidra med lösningar till ett energisystem för ett brytbara och ansamlas högt upp i näringskedjan. samheten är smörj- och hydrauloljor, impregneringsmedel (kreosot) framtida hållbart samhälle. Detta arbete ger också affärsmöjligheter. Vissa miljögifter har även påträffats på ställen och medel för korrosionsskydd som färg och metalliska ytskikt. Ett Bo01-mässan i Malmö öppnas den 17 maj 2001 och kommer att bli den största bomässa som någonsin hållits i Sverige. Sydkraft vill visa vad som är möjligt inom området uthålliga energisystem genom att stå för en energiförsörjning med 100% lokalt förnybar energi. Detta ska uppnås genom att bygga vindkraftverk, utnyttja havsvärme, omvandla sopor till biogas samt bygga solvärmepaneler och solceller. där de aldrig har använts, som i polartrakterna, vilket visar på en oförutsedd spridning. Det är därför viktigt att även ett internationellt arbete bedrivs på detta område. mycket stabilt och problematiskt ämne är PCB, som har använts för stabilisering av isolerande oljor i elektriska komponenter. I princip har all PCB-haltig olja avlägsnats ur befintlig verksamhet, men erfarenheten visar att det krävs fortsatt uppmärksamhet och kontroller. Det har visat sig att rester av PCB av olika skäl ändå kan finnas kvar i oljor som ska vara PCB-fria. Energiloopen är en tidigare nämnd metod för effektivisering av energianvändning. Metodiken ger också en överblick över flöden för material, råvaror, vatten, avfall och avlopp, som underlag för bättre resurshushållning. Sydkraft använder i tämligen stor omfattning olika typer av batterier i verksamheten. Dessa innehåller vanligen miljöfarliga metaller och vi har etablerade rutiner för en miljöriktig hantering. Ofta säkerställs återvinning genom avtal med leverantören av nya batterier. Energianläggningar är ofta en del av kulturmiljön både i stad och på landsbygd. Sydkraft bidrar med att vårda och bevara äldre anläggningar och genom att nya anläggningar anpassas till den befintliga miljön. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 100 % förnybar energi i Framtidsstaden Bo01, med lokal produktion, låg förbrukning, god komfort och effektiva apparater. Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Sydkraft arbetar enligt kraven i nuvarande och kommande miljöledningssystem med att löpande inventera verksamheten i syfte att identifiera var miljögifter och olämpliga kemikalier finns samt ersätta dessa där så är möjligt

12 Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Säkerheten framför allt Vi behöver skydd för solens strålar Strålning är en naturlig del av vår miljö. Vi utsätts I alla avväganden som görs på kärnkraftverk kommer säkerheten Effekten av ozonuttunningen är skador på djur, I stratosfären finns ozonskiktet som skyddar oss från solens skadliga för strålning från rymden och berggrunden. Hur främst, före tillgänglighet och ekonomi. När verken är i drift och när växter och människor genom minskad produk- ultravioletta strålar. Ozonskiktet bryts ner av olika ämnen som här- stor den årliga stråldosen blir beror på var och de är avställda för tillsyn eller underhåll gäller omfattande och detalj- tion av växtplankton, skador på växtlighet, ökad rör från mänsklig verksamhet. Bland de ozonnedbrytande ämnena hur vi bor, vilka byggnadsmaterial vi omger oss erade rutiner för hur säkerheten ska kontrolleras. Elproduktion risk för gråstarr, hudcancer och försämrat är en typ av freon (en klorhaltig kolförening, förkortas CFC) det all- av och hur huset ventileras. Stråldosen kan också i kärnkraftverk medför radioaktiva utsläpp och avfall, men utsläpps- immunförsvar. varligaste hotet. Freoner har använts i kylskåp, värmepumpar, skum- påverkas av medicinsk behandling. Elektromagnet- nivåerna är tusendelar av de normvärden som SSI, Statens Strål- plaster och för kemtvätt. Även om användningen har begränsats är iska fält (EMF) bildas kring ledningar, transfor- skyddsinstitut, satt upp. Man räknar med att en genomsnittlig det fortfarande ett problem eftersom de har lång uppehållstid i matorer och maskiner där elektrisk ström flyter. svensk utsätts för 1 msv (millisievert) per år genom naturlig bak- atmosfären. Andra exempel på ozonnedbrytande ämnen är klorerade grundsstrålning och cirka 4 msv genom sjukvård och byggnadsmaterial. En anställd vid ett kärnkraftverk får i genomsnitt 2-3 msv per år från sitt arbete. Gränsvärdet för den stråldos allmänheten tillåts få från kärnkraften är 0,1 msv per person och år, men de faktiska driftvärdena är mycket lägre. Ämne ODP GWP CFC 0, HCFC 0,02-0, Halon 3-10 ej fastställt HFC lösningsmedel, som brom, haloner och metylbromid. Sydkraft använder köldmedia för kylning av lokaler, datorer och styrutrustning. Detta är av största vikt för säkerhet och tillgänglighet vid våra anläggningar. Den farligaste freonsorten är idag avlägsnad liksom eldsläckningsmedlet halon. Mindre farliga, men liknande För varje dygns kärnkraftproduktion avsätter Sydkraft drygt en CO föreningar, finns fortfarande kvar, framför allt i stora värmepumpar. miljon kronor för framtida hantering av det radioaktiva avfallet. NH De svenska kärnkraftföretagen bekostar ett gemensamt utvecklingsarbete som har visat hur avfallet ska hanteras på ett helt säkert sätt. De svenska kärnkraftverken ligger vid kusten och har egna hamnar vilket innebär att tunga landtransporter kan begränsas. Vid kraftledningar och elektriska anläggningar alstras elektromagnetiska fält. Det har gjorts vetenskapliga undersökningar som visat ett samband mellan elektromagnetiska fält från kraftledningar (och ODP = Ozone Depletion Potential. Avser ämnets ozonnedbrytande påverkan. GWP = Global Warming Potential. Avser den effekt som ämnet påverkar växthuseffekten. Utbyte av köldmedier har skett under en längre period i våra anläggningar. Köldmedier med större inverkan på ozonskiktet byts ut mot medier med lägre eller ingen påverkan. andra elektriska apparater) och vissa cancersjukdomar. Andra undersökningar har inte identifierat motsvarande samband. Samman- Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. fattningsvis kan sägas att kunskapsläget är osäkert, men om det finns en risk så är den ändå liten i förhållande till andra cancerrisker i samhället. Sydkraft tar dock frågorna om elallergi och elöverkänslighet Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Vi arbetar ständigt med att förbättra säkerheten och för en ökad medvetenhet om vad säkerheten verkligen kräver och hur säkerhetskraven vi ställer faktiskt uppfylls. Vi arbetar systematiskt med analys och förbättringar av befintliga tekniska och mänskliga system för att uppnå specificerade krav på extremt liten olycksrisk och omgivningspåverkan. samt elektromagnetiska fält på stort allvar. Vid utformning och förläggning av nya kraftledningar och elektriska anläggningar planeras dessa så att magnetfälten begränsas. Sydkraft deltar i ett Elforskprojekt i syfte att karaktärisera magnetfält och hälsorisker. Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter

13 Begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan Växthusgaserna ökar värmen på jorden Växthusgaser är de gaser i jordens atmosfär som Förbränning av fossila bränslen och minskade skogsarealer har Åbyverket i Örebro är ett av Sveriges största biobränsleeldade kraft- Sydkrafts utsläpp av koldioxid har en förmåga att absorbera värmestrålning. De är nödvändiga för liv på jorden. Förutom vattenånga är koldioxid den viktigaste växthusgasen. En ökad mängd koldioxid i atmosfären till följd medfört cirka 30% högre koldioxidhalt i atmosfären idag än vi hade för 200 år sedan. Dessa gaser härrör från mänsklig aktivitet genom förbränning av bränslen, boskapsskötsel, läckage från avfallsupplag och från kylanläggningar, värmepumpar och kylskåp. En del av dessa värmeverk. Tekniken baseras på "virvelbäddsteknik", vilket gör det möjligt att på ett effektivt sätt elda med olika bränslen. Det bränsle som dominerar i dag är trädbränsle men även torv används. När biobränsle används i stället för fossila bränslen bidrar inte det till netto Utsläpp CO 2 kg/mwh Totalt utsläpp CO 2 kton av förbränning av fossila bränslen eller skogsskövling medför risk för klimatpåverkan. Även andra gaser som dikväveoxid, metan, freoner och svavelhexafluorid bidrar till växthuseffekten. Om utsläppen inte minskas riskerar vi stora förändringar på jorden: Ökad medeltemperatur, ändrad fördelning av nederbörd och höjning av havsytan. utsläpp är i mängd inte så stora men de utsläppta gaserna har istället en kraftfullare effekt som växthusgaser. Sydkrafts utsläpp av klimatpåverkande gaser domineras av koldioxid. Utsläppen varierar mycket från år till år främst beroende på klimatet. Är det kallt behövs mer el och nederbörden påverkar vattenkraftsproduktionen. Den svenska el- och värmeproduktionen uppskattas stå för cirka 12 % av landets koldioxidutsläpp. Sydkraft bidrog med mindre än 1% av dessa utsläpp under Sydkraft och Sverige som nation har en elförsörjning som genom dominansen av vattenoch kärnkraft innebär unikt låga utsläpp av växthusgaser per invånare. tillskott av koldioxid i atmosfären då biobränslen är förnybara. Trycksatt bioförgasning, solceller, bränsleceller samt fortsatt utbyggnad av vindkraftverk är ytterligare exempel på utvecklingsprojekt och satsningar som långsiktigt minskar utsläppen av koldioxid. Konvertering till biobränsle och naturgas i flera av våra anläggningar är ständigt aktuellt. För närvarande pågår uppbyggnad av infrastruktur för naturgas och biogas i Eslöv, Malmö, Lund och Falkenberg Koldioxidutsläppen från el- och värmeproduktion varierar år från år beroende på hur kallt det är och på tillgången på vatten- och kärnkraft. Sydkrafts totala utsläpp har också påverkats av tillkommande verksamheter, som Malmö (1991) och Örebro (1997). Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. 24 Vi vill åstadkomma en verklig årlig förbättring motsvarande en minskning på ton koldioxid per år. Baserat på ett årligt utsläpp på omkring ton koldioxid motsvarar det en minskning på 5 %. 25

14 Miljöåret Energiomvandling Elproduktion Sydkrafts kapacitet för elproduktion redovisas och elproduktionen fördelad på bränsleslag redovisas nedan. Sydkrafts krafttillgångar 5900 MW per Vattenkraft 40% Kärnkraft 40% Övrig värmekraft 11% Gasturbin 9% Miljöåret 1999 Redovisningsprinciper Alla Sydkraftkoncernens bolag har redovisat uppgifter om sin miljöpåverkan. Informationen har sammanställts på koncernnivå och ett utdrag av data redovisas nedan. Ytterligare information om miljöbokslutet för 1999 finns i årsredovisningen och på internet. Miljödata är uppmätta, beräknade eller skattade. Skattade data redovisas endast i undantagsfall. Dotterbolag redovisas till ägarandelen eller om den av Sydkraft köpta andelen av elproduktionen överstiger ägarandelen, till denna andel. Intressebolag - det vill säga bolag som Sydkraft äger till mindre än 50 % - redovisas inte. Miljödata från de anläggningar som producerar både el och värme i samma enhet har fördelats efter förhållandet producerad el och värme. Sådan produktion sker vid Åbyverket i Örebro och vid Heleneholmsverket i Malmö. Energiproduktion Sydkrafts samlade produktion av el, värme och kyla redovisas nedan. Produktion av el, värme och kyla (GWh) El Värme Kyla Totalt De ovan angivna siffrorna avser Sydkraftkoncernens egen produktion i anläggningar ägda till mer än 50% och inte den el, värme eller kyla som produceras i våra intressentbolag eller som köps in från andra producenter. Uppgifterna skiljer sig därför något från de som redovisas i årsbokslutet. Se kommentarer under respektive tabell för el respektive värmeproduktion nedan. Den el som producerades i Sydkraftkoncernens dotterbolags anläggningar ägda till mer än 50 % redovisas nedan. Skillnaden mot årsredovisningen för kärnkraft härrör från Sydkrafts andel i Ringhals och Mellansvensk kraftgrupp. El inköpt från kraftbörsen Nord Pool, eller via bilaterala avtal redovisas inte. Elproduktion (GWh) Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Fossilbaserad Biobränslebaserad Torvbaserad Totalt Värmeproduktion Värmeproduktionen som redovisas nedan innefattar inte inköpt värme. Uppgifterna skiljer sig från årsredovisningen då de uppgifter som redovisas där avser värme levererad till kund, således producerad värme plus inköpt värme minus förlusterna vid distribution via fjärrvärmenätet. Värmeproduktion (GWh) Fossilbaserad Biobränslebaserad Torvbaserad Värmepumpar Elpannor Karskär Totalt

15 Användning av naturresurser Bränsleförbrukning för energiomvandling Bränsleförbrukning avser bränsle för produktion av el och värme. Vatten och vindkraft redovisas inte, så ej heller kärnbränsleanvändningen. Bränsleförbrukning för energiomvandling exklusive transporter (GWh bränsle) El Värme Tot Biobränsle Gas Olja Kol Torv El Annat Totalt Intern energiförbrukning Sydkraft är en energikoncern som bland annat förädlar energi. Den egna, interna energiförbrukningen är begränsad. Den största interna energianvändningen sker i de stora kraftverken. Sydkrafts interna energiförbrukning redovisas i nedan. Kemikalier Kemikalieanvändning större än ett ton redovisas nedan. Stora skillnader mot tidigare år beror främst på driftförhållanden under året, samt att vissa kemikalier köps i så stora mängder att inköp sker mer sällan än en gång per år. Kemikalieförbrukning (ton) Svavelsyra Saltsyra Natriumhydroxid Ammoniak Kalk Tekniska oljor Natriumklorid Metanol Oljeadditiv Etylmerkaptan 0,4 0,6 0,6 Rengöringsmedel 24 Lösningsmedel 9 } 10 } 11 Glykol 3,6 1,8 0,4 Hydrazin 0,8 0,4 1,4 Övrigt (>100 kg) 312 Miljöåret Intern energiförbrukning (GWh) El Värme Gas Övrigt Tot El Fjärrvärme Gas Olja Totalt Transporter och drivmedel För 1999 har inte ett fullständigt underlag för bolagens tjänsteresor kunnat samlas in. Det är vår ambition att kunna redovisa detta för kommande år. Sydkraft ägde och leasade under 1999 ca fordon, både personbilar, lastbilar och andra fordon t ex truckar. Av fordonen var 75 % bensindrivna, 16 % dieseldrivna 4 % eldrivna, 1 % gasdrivna. Förbrukning av drivmedel i Sydkraft egna fordon redovisas nedan. Denna förbrukning motsvarar en liten del av de totala transporterna. Intern förbrukning av drivmedel (MWh) El Värme Gas Övrigt Tot 1999 Bensin Diesel RME Gas El Totalt Vattenförbrukning Sydkraft använder vatten i sin verksamhet i första hand i kraftverkens ångsystem samt i fjärrvärmesystemen. Dessa system är slutna och tillförseln begränsas till påfyllnad som ersättning för förluster och avtappning. Dessutom används mindre mängder vatten vid kontor och verkstäder. Färskvattenförbrukning (1000 m 3 ) El Värme Gas Övrigt Tot 1999 Elproduktion och distribution Värmeproduktion och distribution Övrigt Totalt Materialanvändning Sydkraft använder byggmaterial i samband med byggprojekt och i samband med underhåll av sina anläggningar. Materialanvändningen är starkt beroende av byggvolym. Under 1999 utfördes bl.a. stora arbeten på ett gaslager i Halland, därav den stora sten och grus användningen. Metallanvändningen är främst användning av stål i elstolpar samt aluminium och koppar som ledande material i kraftledningar. Materialanvändning (ton) 1999 Metall 473 Betong och cement Sten och grus Trä 52 Fyllnadsmassor 220 Andra byggmaterial

16 Utsläpp och restprodukter Kontinuerliga utsläpp till luft Kontinuerliga utsläpp till luft (ton) El Värme Gas Tot Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider Stoft Ammoniak Lustgas Radioaktiva utsläpp Radioaktiva utsläpp är angivna i nsv = 10-6 msv Radioaktivt avfall (ton) Tot 1999 Tot 1998 Högaktivt Medelaktivt Lågaktivt Totalt Farligt avfall (ton) Tot 1999 Tot 1998 Batterier 30 Olja 544 Kontaminerad jord 87 Övrigt farligt avfall 306 Totalt Miljöåret 1999 Utsläpp till mark och vatten Sydkraft släpper ut små mängder föroreningar till vatten från drift av sina anläggningar. Samtliga större kraftverk utom Oskarshamns kärnkraftverk är kopplade till kommunala reningsverk. Från kärnkraftverken släpps små mängder radioaktivitet ut. Sydkraft har små utsläpp till mark. Pågående deponier - ett fåtal - är upplagda på hårdgjord yta. Allt läckvatten samlas upp och kontrolleras så att fastställda villkor innehålls. Lagring av fastbränslen, främst kol, leder till viss kontaminering av marken. All fastbränslelagring sker med ett undantag på hårdgjord yta. Avfall och restprodukter Nedan redovisas dels totalt avfall per kategori och per omhändertagare samt en mer detaljerad uppdelning av de enskilda posterna. Totalt avfall per kategori (ton) Material Biologisk Energi Deponering Ospec. Tot 1999 återvinning behandling återvinning Radioaktivt avfall Farligt avfall Restprodukter Bygg- och rivningsavfall Övrigt Totalt Restprodukter (ton) Tot 1999 Tot 1998 Aska Gips Totalt Bygg- och rivningsavfall (ton) Tot 1999 Tot 1998 Totalt 301 Ingen uppgift Övrigt avfall (ton) Elektronik Metaller och skrot Papper Övrigt Totalt Totalt avfall per omhändertagare (ton) Internt Externt Tot Radioaktivt avfall Farligt avfall Restprodukter Bygg- och rivningsavfall Övrigt Totalt Sydkraft och Miljön har tagits fram i samarbete mellan Sydkrafts miljöråd och Tellus Miljömanagement AB, som ingår i Sydkraftkoncernen. Broschyren är Svanengodkänd, licensnummer Papper: Multi Art Silk, ett Svanengodkänt papper licensnummer Tryck: Larsson Offsettryck AB som är certifierat enligt ISO 14001, licensnummer Grafisk form och produktion: Access Marketing AB, Linköping. Foto: Hans Söderström, Bernt Toftgård, Ulf Samuelsson, Eric Herlitz, Håkan Berg/BIG, Sigge Persson/BIG, Thomas Persson/BIG, Steve Lundstedt/BIG, Anders Kristensson/BIG och Vidar Askland/Ibl. 31

17 KÄRNKRAFT Varför blev det Barsebäck och Oskarshamn? Hur fungerar ett kärnkraftverk? Hur arbetar man med säkerhetsfrågor, radioaktiv strålning och avfallshantering? Broschyren ger dig svar på bland annat dessa frågor. VATTENKRAFT Vattenkraften är en miljöanpassad och förnybar naturprodukt. Broschyren beskriver vad som händer när forsande vatten omvandlas till elektricitet. Du hittar också ett utvik med samtliga kraftverk markerade. GASKRAFT Gas är ett intressant komplement till bioenergi och en miljövänlig ersättning för andra fossila bränslen som kol och olja. Broschyren ger en bild av Sydkrafts arbete med naturgas och gasol. BIOKRAFT I Värnamo pågår ett biokraftprojekt som följs med internationellt intresse. Broschyren beskriver Sydkrafts projekt och ger en bild av förutsättningarna för miljöanpassad kraftproduktion med biobränsle. VINDKRAFT Varför satsar Sydkraft på vindkraft? Hur stor potential har den? Hur fungerar dagens och morgondagens anläggningar? Hur ser det ut i världen? Foldern ger en bred bild av vindkraften och Sydkrafts satsningar inom detta område. DRIVKRAFT Sydkraft satsar på att utveckla miljöanpassade transportsystem med förnybara bränslen som drivmedel. Då dagens trafiksituation är ohållbar i längden, är detta nödvändigt för framtiden. SYDKRAFT OCH MILJÖN Sydkraft och Miljön är en djupgående redovisning av vad Sydkraft har gjort över ett längre tidsperspektiv och samtidigt formulerat mål för framtida miljöarbete. Utgångspunkten är de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen fastställde LIVSCYKELANALYS Bra miljöval, Öronmärkt el, Grön el begreppen inom elområdet är många. Livscykelanalyser (LCA) hjälper till att ge en helhetsbild av hur Sydkrafts elproduktion påverkar miljön. KRAFTHANDEL El köps och säljs på börs- och OTC-marknader, med Sydkraft som en av de större aktörerna. Broschyren visar hur Sydkraft arbetar med elhandel och ger en beskrivning av hur handeln fungerar. KRAFT 2050 Hur produceras elektriciteten som ger oss ljus, kraft och värme om ett halvt sekel? Broschyren visar hur man kan forma ett uthålligt energi- och elsystem baserat till stora delar på förnybara energikällor. VÄRME Kyla kräver värme speciellt i Norden. Men vad är värme? Hur produceras värme? Vad är verkningsgrad och effektivitet? Vilken miljöpåverkan har olika bränslen? Hur ser vi på framtiden? Läs om Sydkrafts verksamhet inom detta område. RESERVKRAFT Nordens största oljekondenskraftverk finns i Karlshamn. Karlshamnsverket används som reservkraftverk för att trygga tillgången på el. Denna beredskap är av stor vikt för samhället. Kraftverket har avancerad rökgasrening. Vill du veta mer om Sydkraftkoncernen eller våra utvecklingsprojekt? Energifrågor står alltmer i fokus. Kraven på effektiva och miljöriktiga energiformer ökar ständigt. Vill du veta mer sänder vi gärna information om enskilda projekt eller om Sydkraftkoncernen som helhet. Läs mer på Internet. På våra Websidor kan du läsa mer om Sydkraft och företagen i koncernen. Sydkraft AB Koncernledningsfunktion Information Malmö Tel Fax Internet E-post info@sydkraft.se

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

SYDKRAFT OCH MILJÖN. Ansvarsfull verksamhet idag och imorgon

SYDKRAFT OCH MILJÖN. Ansvarsfull verksamhet idag och imorgon SYDKRAFT OCH MILJÖN Ansvarsfull verksamhet idag och imorgon Innehåll Sydkraftkoncernens verksamhet 2 Koncernchefen har ordet 3 Helhetssyn och ständig förbättring 4 Miljöpolicy 5 Mot en hållbar utveckling

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska. 1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning Granskningshandling 2017-03-31 Dnr: 2016:313 Behovsbedömning Upphävande för delar av detaljplan EII580 (handel inom kv Överkastet och industri inom Övertrycket 3). Gamla Bangården (Södra Munksjön), Jönköpings

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö Åsa Wahlström Sweden Green Building Council 1 Fler än 348 medlemmar i SGBC representerar samhällsbyggnadssektorn Styrelse Råd och arbetsgrupper Certifieringsnämnd

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer