SYDKRAFT OCH MILJÖN. Ansvarsfull verksamhet idag och imorgon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SYDKRAFT OCH MILJÖN. Ansvarsfull verksamhet idag och imorgon"

Transkript

1 SYDKRAFT OCH MILJÖN Ansvarsfull verksamhet idag och imorgon

2 Innehåll Sydkraftkoncernens verksamhet 2 Koncernchefen har ordet 3 Helhetssyn och ständig förbättring 4 Miljöpolicy 5 Mot en hållbar utveckling 5 Sydkraft - samarbetspartner inom miljö 6 Energilösningar på dina villkor 7 Framtiden är här 8 Sydkrafts mål 9 Frisk luft 10 Grundvatten av god kvalitet 11 Levande sjöar och vattendrag 12 Myllrande våtmarker 13 Hav i balans 14 Levande skogar 15 Ingen övergödning 16 Bara naturlig försurning 17 Ett rikt odlingslandskap 18 Storslagen fjällmiljö 19 God bebyggd miljö 20 Giftfri miljö 21 Säker strålmiljö 22 Skyddande ozonskikt 23 Begränsad klimatpåverkan 24 Miljöbokslut Sydkraftkoncernens verksamhet Sydkraftkoncernen är indelad i fyra affärsområden - Marknad och Försäljning, Produktion, Distribution samt Konsulter och Entreprenörer - och därutöver två fristående bolag: Sydkraft Energy Trading och Sydkraft Bredband. I koncernen finns ett 70-tal rörelsedrivande dotterbolag med totalt anställda på 125 platser i Sverige. Verksamheten är geografiskt koncentrerad till norra Europa. Sydkraft erbjuder som helhet ett brett utbud av produkter och tjänster. Verksamheten domineras av företag som arbetar med produktion, distribution, handel och försäljning av energi. Flera företag arbetar med tjänster och entreprenader inom teknik, IT, energi och miljö. Under 2000 har även verksamheter inom avfalls-, vatten- och avloppsområdet förvärvats. Nyckeltal Sydkraftkoncernen verksamhetsåret 2000 Omsättning 14,3 miljarder kronor Elförsäljning 27,6 TWh Gasförsäljning 7,7 TWh Värmeförsäljning 4,0 TWh 12 verksamheter har ISO certifierade miljöledningssystem. 58 procent av koncernens personal har genomgått grundläggande miljöutbildning. Vision 2005 En vision är en viktig drivkraft för att förverkliga mål för såväl företag som enskilda människor. Sydkrafts Vision 2005 består av fyra delar och Sydkrafts miljöarbete bidrar till att nå den: Vi ska ha minst tre miljoner nöjda kunder i norra Europa Ett ökande antal kunder ställer, liksom vi, miljökrav på leverantörerna och efterfrågar produkter som är mindre miljöbelastande. För att arbeta med miljöfrågor på ett strukturerat och systematiskt sätt internt certifierar vi nu miljöledningssystemen i hela koncernen. Vi arbetar även för att öka vår miljöproduktportfölj i form av mindre miljöbelastande produkter eller tjänster som syftar till att minska miljöpåverkan hos våra kunder. Vi ska ha branschens starkaste varumärke Sydkraft strävar efter att bidra till en globalt bärkraftig utveckling, vilket innefattar att vara en föregångare på miljöområdet inom vår bransch. Miljö är ett kärnvärde i vårt varumärke, något som understryker vikten av miljöarbetet internt. Vi ska vara en av de attraktivaste arbetsgivarna Miljö engagerar många och är en viktig fråga för våra nuvarande och framtida medarbetare! För att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare vidgar vi nu miljöarbetet att innefatta hela spektrat i begreppet hållbar utveckling. Vi ska vara det lönsammaste energiföretaget Miljöledning leder till besparingar och minskar avsevärt risken för att det ska ske incidenter med miljökonsekvenser och efterföljande saneringsbehov. Ansvarsfullt miljöarbete attraherar såväl kunder som kompetent personal, två grundförutsättningar för vår lönsamhet.

3 Koncernchefen har ordet Miljöaspekterna är en integrerad del i våra affärsstrategier Sydkraft har en verksamhet som i många avseenden innebär en tydlig miljöpåverkan och vi har därför ett särskilt ansvar för miljön. Vår första officiella miljöpolicy skrevs redan 1969 och vi har tagit fram nya utgåvor flera gånger därefter - den senaste utkom Våra policies har genomgående präglats av insikten om vårt ansvar och önskan att utvecklas och förbättras, men har förstås anpassats emellanåt med hänsyn till både våra egna ambitioner och ändrade förutsättningar. Öppenhet har också varit ett tydligt krav på vårt arbete och särskild miljöredovisning har lämnats sedan I takt med att lagstiftning och praxis förändrats har också redovisningen påverkats. Vår vision för framtiden innefattar nöjda kunder, ett starkt varumärke, att vara attraktiv arbetsgivare och att ha god lönsamhet. Jag är övertygad om att ett kraftfullt miljöarbete bidrar till att vi kan förverkliga visionen på alla dessa områden. Sydkraft etablerade ett eget miljöledningssystem innan nuvarande standardsystem var klara, ett system som också inkluderade den inre miljön, vår arbetsmiljö. Våra kunder ställer allt oftare krav och frågor kring miljöarbete och miljöledningssystem och svaren blir förstås enklare om vi kan hänvisa till ett standardiserat system. Sydkraftkoncernens bolag ska därför certifieras enligt ISO , senast under Den utvecklingen är en del i vårt arbete för ständig förbättring. Det leder mot att uppfylla visionen om ett uthålligt, ännu mer miljöanpassat energisystem, som fungerar både på kort och lång sikt. Begreppet hållbarhet har också utvecklats till att omfatta såväl ekonomiska som sociala faktorer. Vi arbetar nu för att utveckla oss och vår rapportering kring hållbarhetsbegreppet, eller kanske bättre uttryckt: Hur vi bedriver en för dagen och för framtiden ansvarsfull verksamhet. Utveckling är också att vara lyhörd för kundernas krav, att tillsammans med våra kunder anpassa våra produkter och utnyttja den levererade energin allt effektivare. Ett sådant exempel är att ta ett ökat ansvar för återvinning. Vi vill medverka till en ansvarsfull hantering av restprodukter, med återvinning av material och energi som viktiga beståndsdelar. Sydkraft har alltid varit engagerat i samhällsutvecklingen och tagit ett stort ansvar för samhällets energiförsörjning, för effektiva energilösningar till industrin och för människors behov av ljus, kraft och värme. Vi använder uttrycket TomorrowToday, vilket speglar vår vilja att se framåt utan att tappa fotfästet i nuet. Vi vet inte vad som väntar i framtiden, men vi brinner av iver att ta reda på, testa, utveckla och forska och självklart hitta lösningar som vi kan utnyttja - till nytta både för oss och för våra kunder! LARS FRITHIOF koncernchef 3

4 Helhetssyn och ständig förbättring 4 Livscykelanalyser är ett hjälpmedel som Sydkraft använder för att få en helhetssyn på miljöfrågorna. Miljöledningssystem används för att nå ständiga förbättringar och har varit ett verktyg i flera år. Sydkraft fortsätter certifieringsarbetet enligt miljöledningsstandarden ISO Genom utveckling av nya produkter, tjänster och lösningar, som ger hållbar komfort och livskvalitet, integrerar vi andra värden till en helhet. Det interna miljöarbetet inom Sydkraft utgår från dotterbolagens verksamhet och är en naturlig del av den dagliga verksamheten. Vi räknar också arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor till det viktiga miljöarbetet. Ett omfattande arbete pågår inom koncernbolagen för att få miljöledningssystemen certifierade enligt ISO före utgången av 2001, ett beslut som fattades av koncernens ledning i slutet av Nybildade och förvärvade bolag har två år på sig att certifiera ett miljöledningssystem. Arbetet innebär att alla betydande miljöaspekter identifieras för att utgöra grunden för styrning och kontroll av det dagliga miljöarbetet på alla nivåer inom koncernen. 12 bolag har redan ledningssystem som är certifierade, och ytterligare 19 är på gång under året. Sydkrafts miljöcontroller har ett samordnings- och övervakningsansvar för hur miljöfrågor hanteras och bedrivs inom koncernen. Information om dotterbolagens miljöarbete sammanställs varje år till ett miljöbokslut på koncernnivå. Ett utdrag ur miljöbokslutet för 2000 finns sist i broschyren. Varje dotterbolag har en av ledningen utsedd miljösamordnare som samordnar det operativa miljöarbetet i bolaget. ISO certifierade miljöledningssystem 31 januari 2001 Affärsområde Marknad och Försäljning ElektroSandberg AB Sydgas AB Sydkraft Gasturbiner AB Sydkraft Elnät Mälardalen AB Sycon Tellus Miljömanagement AB Sycon Tellus El och Teleteknik AB Sycon Tellus Ekoteknik AB Sycon Tellus El & VVS i Nässjö AB Sydkraft SAKAB AB Norrköping Miljö & Energi AB NME Service AB

5 Miljöpolicy Antagen av koncernledningen i januari Vision Sydkraftkoncernens miljöarbete ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet och medverka till en globalt bärkraftig utveckling. Miljöarbetet är en integrerad del av affärsverksamheten och vården av varumärket Sydkraft. Sydkraft ska genom ständiga förbättringar minska miljöpåverkan av sin verksamhet och genom sina produkter och tjänster bidra till en bättre livsmiljö med människa, samhälle och natur i samspel. Omtanken om miljön ska vara integrerad i det dagliga arbetet på alla nivåer och avse både den inre och yttre miljön. Sydkrafts engagemang inom miljöområdet ska kännetecknas av initiativkraft och förutseende med hänsyn till dagens och framtidens krav från samhälle, kunder, medarbetare och övriga intressenter. Ledstjärnor Det ständiga förbättringsarbetet ska präglas av en vilja att öka kundernas komfort och konkurrenskraft minska och begränsa miljöpåverkan med god marginal verka inom av samhället och intressenterna fastställda ramar samt att förutse framtida krav och tidigt identifiera nya utmaningar Strategi Vårt miljöförbättringsarbete bygger på en tydlig ansvarsfördelning och fasta rutiner med stöd av miljölednings- och kvalitetssystem. Vi följer och bedriver forskning och utveckling samt utvecklar vår egen kompetens för att kunna bedöma olika åtgärders miljökonsekvenser och sätta dem i relation till framtida krav och möjligheter. Vi effektiviserar för att, tillsammans med våra kunder och leverantörer, använda resurser på ett uthålligt sätt. Vid inköp ska vi alltid bedöma om produkten eller tjänsten kan ersättas med en produkt eller tjänst med bättre miljöegenskaper. Grundläggande krav Vi ska minst uppfylla kraven i alla tillämpliga lagar, bestämmelser och riktlinjer. Mot en hållbar utveckling Hållbar utveckling för Sydkraft är att kunna bidra till livskvalitet och välfärd i dag utan att underminera förutsättningarna för kommande generationer. Detta ska baseras på den hållbara utvecklingens tre hörnstenar: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Miljö och hållbarhet för Sydkraft Av Sydkrafts miljöpolicy framgår Sydkrafts nuvarande miljö- och hållbarhetsvision. Visionen utgör grunden för Sydkrafts långsiktiga arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. För att utveckla Sydkrafts ambitioner inom detta område har ett internt arbete påbörjats och ett av syftena är att se över policyn i syfte att hållbarhetsperspektivet ska bli tydligare. Sydkraft ska, inom våra kompetensområden och i de samhällen där vi verkar, arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor så att vi aktivt medverkar till: en globalt bärkraftig utveckling bättre livsmiljö med människa, samhälle och natur i samspel Arbetet med miljö och hållbarhetsfrågor ska kännetecknas av: initiativkraft helhetssyn långsiktighet förutseende ständiga förbättringar intressentdialog Hållbar komfort och livskvalitet Sydkraft strävar efter att bedriva en affärsutveckling där vi kan erbjuda våra kunder kretsloppsanpassad och långsiktigt hållbar komfort och livskvalitet där ekologi, ekonomi och social balans samverkar. Detta verkar vi för genom att med människan i centrum satsa på ny resurssnål teknik, framtidens boende, hållbara energioch transportsystem och kretsloppsanpassad avfallshantering. Begreppet hållbar utveckling myntades i Bruntland-kommissionens rapport Our Common Future Definitionen lyder: Hållbar utveckling är: en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredställa sina behov. I Rio 1992 vidareutvecklades tankarna och där befästes även att hållbar utveckling har fyra ömsesidigt beroende dimensioner: social hållbarhet kulturell hållbarhet ekonomisk hållbarhet ekologisk hållbarhet Om en av dessa dimensioner faller bort går hållbar utveckling inte att uppnå. Den kulturella hållbarheten brukar dock ibland inte nämnas separat utan faller in under den sociala hållbarheten. 5

6 Sydkraft - samarbetspartner inom miljö På dagens konkurrensutsatta energimarknad är miljöfrågorna en nyckelfråga för god affärsutveckling. En bra miljö angår oss alla och ett ökande antal kunder ställer, liksom vi, krav på leverantörerna och efterfrågar produkter som är mindre miljöbelastande. Vi inom Sydkraft vill gärna vara en samarbetspartner när det gäller att hitta miljöanpassade lösningar. Sydkraft möter kundernas krav med ett urval av energirelaterade tjänster och produkter. En av våra viktigaste uppgifter är att minska kundens miljöpåverkan genom att bidra till en effektivare energianvändning. Syftet är att minimera kundens totala miljöpåverkan samtidigt som komfort och konkurrenskraft förbättras! Exempel på sådana produkter och tjänster är Energidirigent, Energiloopen och Totalvärme. Privatkunder erbjuds energirådgivning och säkerhetsbesiktning i hemmet. Allt fler av våra kunder, privatpersoner som företag, gör aktiva miljöval och därmed ökar miljökraven på de produkter som finns på marknaden. I konceptet Ditt energival erbjuder Sydkraft kunderna möjligheten att välja det energislag som bäst överensstämmer med deras värderingar, exempelvis vattenkraft eller vindkraft. Sydkraft erbjuder även el märkt med Bra Miljöval enligt Svenska Naturskyddsföreningens kriterier. Sydkraft har i dag en av de största licenserna i Sverige, cirka 6,6 TWh, på Bra Miljöval-el. Med Energiloopen kan industrikunder se över sin energiförsörjning och rekommenderas nya, energieffektiva, lösningar. I genomsnitt har våra och kundernas gemensamma insatser med denna metodik ökat energieffektiviteten med fem procent, men det finns enskilda bolag som med samma produktionsvolym skurit ned sin energianvändning med 20 procent. Totalvärme innebär att Sydkraft tar över hela ansvaret för kundens värmeproduktion och sköter kompletterande installationer, drift, service och underhåll. Sydkraft väljer det bränsle som är mest förmånligt från pris- och miljösynpunkt. Nästan 50 procent av totalvärmeanläggningarna använder biobränsle. Vidare finns inom Sycon cirka 150 konsulter med hög kompetens inom miljöområdet innefattande allt från miljöledning och strategier till mer konkreta åtgärder som PCB-sanering och inomhusklimat. Sydkrafts satsning inom återvinningsområdet tillsammans med franska SITA, samt Sydkraft SAKAB:s verksamhet, gör att koncernen kan erbjuda nya miljörelaterade produkter och tjänster. Med fokus på miljön har HSB Malmö med hjälp av Sydkraft aktivt granskat sin verksamhet. 6

7 Energilösningar på dina villkor Alla företag är unika och har speciella behov. Med vår stora erfarenhet och kompetens inom miljöområdet, kan vi inom Sydkraft erbjuda en kombination av produkter och tjänster som kan bli till en skräddarsydd och individuell helhetslösning. Vi har bland annat hjälpt HSB i sin miljösträvan. HSB tar greppet om miljön VD Johnny Örbäck på HSB Malmö berättar att man kommit överens om att köpa 48 GWh vindenergi från Sydkraft. "Hade energin producerats på traditionellt sätt, skulle de årliga utsläppen varit 350 ton koldioxid, 320 kg svaveldioxid och 432 kg kväveoxider." "Vi har lägenheter och det var bara Sydkraft som kunde leverera tillräckligt mycket vindenergi. Dessutom planerar vi att gå igenom Energiloopen tillsammans med Sydkrafts experter. Vi är intresserade av allt som kan spara energi och skona miljön." På bilden framför våra 12 vindkraftverk på Vindön utanför Landskrona ser vi från vänster Stefan Eklöf från Sydkraft, Roger Bengtsson och Lena Eriksson från HSB Malmö. "Det finns mycket att göra på energisidan för att spara miljö, pengar och energi", berättar Lena. " Inom HSB Malmö jobbar vi för fullt med att undersöka hur vi kan pressa ned energivolymerna med till exempel en ny syn på utemiljöerna, miljöanpassad arkitektur och bredbandslösningar. Hittills tyder vår erfarenhet på ungefär 16 procent energiminskning, genom mätning av värme och varmvatten på lägenhetsnivå, vilket är möjligt med hjälp av bredband." Träbränsle ersätter olja i Branäs Branäs Fritidscenter AB vill byta ut oljan i värmeproduktionen till kretsloppsanpassade träbränslen. Ett nytt avtal om Totalvärme innebär att Sydkraft konverterar värmeanläggningen samt svarar för driften. Samtidigt passar fritidscentret på att få en bättre överblick över sin energisituation. Samarbetet innebär att Sydkraft helt tar över ansvaret för värmeanläggningen och ersätter oljan med träbränslen. Vi har erfarenhet från ett flertal liknande anläggningar på flera håll i Sverige och kan tillföra vår speciella kompetens inom värmeområdet, säger Tord Olsson, säljare på Sydkraft. Hela anläggningens energianvändning kommer att ses över genom samarbetsmetoden Energiloopen. Det innebär att Sydkraft analyserar hur Branäs använder energin i dag, föreslår förbättringar och tillsammans med kunden kommer fram till ett åtgärdsprogram. Vi i Branäs kan koncentrera oss på det vi är bra på, nämligen att på ett professionellt sätt driva fritidsanläggningen. Sydkraft kan värmeanläggningar och kan därmed se till att vårt behov av värme, i dag cirka MWh per år, produceras på ett bra och miljöanpassat sätt, säger Mats Nordström, VD för Branäs Fritidscenter AB. Branäs Fritidscenter ska byta ut oljan till mer miljöanpassade bränslen som inte bidrar till växthuseffekten. 7

8 Framtiden är här För att konkretisera hur vi tror att ett hållbart samhälle kan fungera vill vi ge två exempel Bo01 och Simlinge. Sydkraft har kompetens att utveckla individuella lösningar som är lokalt anpassade i stor och liten skala. Sydkrafts affärsmöjlighet är att kunna erbjuda hållbar komfort och livskvalitet. Bo01 Framtidsstaden I Malmö håller en ny stadsdel på att växa fram i Västra Hamnen, där den internationella bostadsmässan Bo01 kommer att hållas sommaren Sydkraft svarar för en unik energilösning för den permanenta stadsdelen. Området försörjs med 100 procent lokalt producerad, som bor i Framtidsstaden hyra en el-, gas- eller hybridbil som bokas via Intranet, hämtas på mobilcentrat och "tankas" på en gas- och elmack. IT hjälper dig som bor i Framtidsstaden att mäta, styra och reglera din energiförbrukning och målet är givet; du ska bli medveten om hur mycket energi din livsstil förbrukar. Framtidsstaden blir samtidigt ett bevis på att det går att kombinera energisnålhet och hög komfort. För att kunna tillhandahålla framtidens energilösningar krävs samverkan mellan kompetenser. I Sydkraftkoncernen finns den breda kompetens som krävs för att utveckla individuella lösningar. förnybar energi. Ett nyuppfört vindkraftverk på 2 MW och 120 m 2 solceller försörjer området med den elektricitet som behövs. En värmepump utnyttjar underliggande akviferer samt energi från havsvattnet, som tillsammans med solfångare svarar för värmeförsörjningen. Energilösningen har rönt stort internationellt intresse och bland annat utsågs Framtidsstaden hösten 2000 till vinnare av "The Campaign for Take-off Award", EU-kommissionens nyinrättade energipris. 8 Kvalitetsprogram för Bo01 För att uppnå ambitionsnivån för den nya stadsdelen har också ett så kallat kvalitetsprogram utformats. Kvalitetsprogrammet lyfter fram Bo01:s tema - den hållbara och vackra staden byggd på en ekologisk och humanistisk grundsyn. Programmet beskriver också vilken karaktär de allmänna platserna och bostadsgårdarna ska ha. De allmänna platserna får också en konstnärlig utsmyckning. Målet med detta program är att bland annat uppnå hög kvalitet i stadens miljöprofil och arkitektoniska utformning samt design. Programmet definierar också den kvalitetsnivå som krävs för dem som deltar i anläggnings- och byggnadsprocessen inom Bo01. Alla olika delar är inbördes beroende av varandra och helhetstänkande går som en röd tråd genom programmet. Kvalitetsprogrammet är ett samarbetsprojekt mellan byggherrarna, Malmö stad och Bo01. Programmet är direkt kopplat till det avtal som byggherrarna träffar med Malmö stad om markupplåtelse. Energikonceptet för området bygger på principerna: minimerad energiförbrukning förnybara energikällor balans ska råda mellan produktion och konsumtion av energi inom stadsdelen räknat på årsbasis hög individuell komfort. Området innehåller Sveriges största satsning på solenergi i stadsmiljö. Energisystem och VA-system samverkar genom värmeåtervinning och biogasproduktion. När vi bygger Bo01 Framtidsstaden i Malmö, satsar vi helhjärtat på miljövänliga transporter. Det här är stadsdelen där en icke-bilist alltid har företräde framför en bilist och där havsnära, säkra cykelvägar ska göra det lättare att lämna bilen hemma. I bilpoolen kan alla Miljöcontroller Maria Sunér ser satsningen på Bo01 som en konkretisering av hur framtidens hållbara energisystem kan se ut. I bakgrunden ses vindkraftverket som försörjer stadsdelen med el. Tillsammans med leverantörer, som är bland de ledande i världen inom sina respektive branscher, har vi på Bo01-området konkretiserat framtidens energisystem. Simlinge ett modernt kretsloppssamhälle Simlinge är en by med 35 familjer belägen strax utanför Trelleborg. Där har ett unikt projekt startats med syfte att all energi, el och värme ska kunna alstras inom det lilla samhället med cirka 80 invånare. Simlingeprojektet omfattar vatten, avlopp och avfall. En biogasanläggning, där all gödsel från gårdarnas grisar rötas tillsammans med allt avloppsvatten från hushållen, ska installeras. Biprodukter från åkerbruk som betblast, krossat strå och raps utnyttjas också för att alstra biogas. Alla oljepannor konverteras till gaseldning, där den producerade biogasen går in och ersätter all olja, cirka 100 m 3 /år. Tre små vindkraftverk svarar för cirka 30 procent av elförsörjningen. Projektet drivs i samverkan mellan Sydkraft och Kommunal Teknik i Trelleborg. Projektet har även fått stöd av DESS, Delegationen för Energiförsörjning i Södra Sverige. Även Naturvårdsverket har visat intresse för projektet och valt ut Simlingeprojektet som ett av två exempel på Hållbara Integrerade Tekniska System (HITS).

9 Sydkrafts mål Sydkrafts syn på verksamhetens miljöpåverkan redovisas i det följande mot bakgrund av riksdagens 15 miljökvalitetsmål. Industriell verksamhet innebär på något sätt alltid en miljöpåverkan, men den berör i varierande grad de olika miljömålen. Arbetet för certifiering enligt standarden ISO för miljöledningssystem innebär att varje bolag eller verksamhet på ett systematiskt sätt måste gå igenom sin miljöpåverkan och fastställa sina mest betydande miljöaspekter. Dessa blir förstås mycket olika, för produktion och försäljning, för distribution och tjänsteproduktion. Koncernens miljöpåverkan är sammansatt av de ingående verksamheternas påverkan och därför kommer koncernens mål på sikt att vara direkt kopplade till de underliggande målen. Det är ändå möjligt att på koncernnivå bedöma att Sydkrafts verksamhet har störst betydelse för de nationella miljökvalitetsmålen kring övergödning och försurning, klimatpåverkan, levande vattendrag och en säker strålmiljö. Mål bör formuleras så att de är utmanande, realistiska och kan följas upp över flera år. Mål uttryckta som "utsläpp per såld kwh" är inte alltid lämpliga eftersom verksamheten förändras mellan åren, till exempel genom förvärv av nya verksamheter eller genom naturlig variation i tillgången på vattenkraft. Sydkrafts mål uttrycks därför ibland som en direkt effekt av de förbättringar vi inför i verksamheten, exempelvis som en önskad bestående utsläppsminskning uttryckt i ton per år. I anslutning till flera av miljökvalitetsmålen har vi valt att för närvarande inte sätta ett koncernövergripande mål, men vi redovisar ändå vår syn på problematiken och exempel på åtgärder som vi vidtar. De 15 nationella miljökvalitetsmålen 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan Det övergripande målet - att nästa generation ska ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Mål Status Kommentar Koncernen Miljöcertifiering Certifiering av alla dotterbolags Arbete pågår Se sammanställning av certifieringsläget tidigare miljöledningssystem enligt ISO i broschyren. Nybildade och förvärvade bolag före utgången av har 2 år på sig att certifiera ett miljöledningssystem. Försurning och övergödning Vi ska minska våra utsläpp av svavel och Målet är 2000 hade vi minskat utsläppen med cirka 300 kväveoxider med 100 ton/år (motsvarar nått 2000 ton jämfört med Sydkrafts andel av de 5 procent baserat på ton/år). totala utsläppen i Sverige av försurande ämnen motsvarar mindre än 0,5 procent. Klimatpåverkan Vi ska minska våra utsläpp av koldioxid med Målet är 2000 släppte vi ut 480 kton koldioxid, jämfört ton/år (motsvarar 5 procent baserat nått 2000 med 676 kton Minskningen på på ton/år). ton är delvis beroende på utbyten av bränslen och effekthöjningar i befintliga verk, men det bör även noteras att klimatvariationer gör att stora variationer kan fås mellan näraliggande år. Transporter Att ha målformulering och metod för uppföljning och Arbete pågår av persontransporter i tjänsten klara under Entreprenörer som bedriver verk- Alla dotterbolag bör ha formulerat relevanta miljö- Nytt mål 2001 samhet i Sydkrafts anläggningar relaterade krav senast 31 december 2001 samt kommunicera och följa upp dessa i 100 procent av upphandlingarna under Miljökompetens Andelen av koncernens personal som genomgått Nytt mål 2001 grundläggande miljöutbildning ska ha ökat till 75 procent utgången av år december, 2000 var motsvarande siffra 58 procent. Alla nyanställda ska informeras om koncernens miljöpolicy och koncernövergripande miljömål. Exempel på mål inom våra affärsområden finner du på sista sidan i broschyren. 9

10 Frisk luft Renare luft i stan, med fjärrvärme och gas I framför allt tätorter förekommer förhöjda halter av luftföroreningar som kan ge effekter på både hälsa och miljö samt på vissa material. De mest aktuella luftföroreningarna är ozon, kväveoxid, partiklar och cancerframkallande ämnen. Utsläppen av luftföroreningarna kommer huvudsakligen från vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig förbränning av biobränslen. Sydkraft har förbränningsanläggningar som kontinuerligt är i drift i Malmö, Örebro, Värnamo och många andra tätorter. Utsläppen från dessa anläggningar bidrar dock i liten omfattning till luftkvalitetsproblem. Fjärrvärmeutbyggnad kan generellt sägas ge förbättrad luftkvalitet i tätorter. Bra miljöprestanda såsom effektiv förbränning, rening av rökgaserna och utsläpp på högre höjd ger mindre miljöpåverkan än om många fastigheter eldar i sin egen panna. Sydkraft har däremot ett stort behov av person- och varutransporter. Det är främst genom dessa som vi påverkar den tätortsnära luftkvaliteten genom vårt bidrag till trafikens luftföroreningar. Norra Skånes första tankstation för biogas till fordon finns i Kristianstad. Den försörjer ett hundratal fordon med bränsle, alltifrån bussar i kollektivtrafik till företags- och privatfordon. Intresset för naturgas- och biogasdrivna fordon är idag stort och fortsätter att öka. Biogas är det enda fordonsbränslet i miljöklass A enligt alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184). Biogasstationen i Kristianstad har uppförts av Sydgas, ett företag i Sydkraftkoncernen, i samarbete med Kristianstad kommun. Användning av naturgas som bränsle, framför allt som ersättning för dieselbränsle i tyngre fordon, kan ge ett viktigt bidrag till bättre tätortsmiljö. I Malmö körs ett stort antal bussar och taxibilar på naturgas från Sydgas. Sydkraft använder också ett antal elbilar i försöks- och utvecklingssyfte. 10 [ Nationella mål ] Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas [ Sydkrafts mål ] Vi är medvetna om att vi bidrar till luftföroreningar genom persontransporter med bil och flyg i en omfattning som inte är försumbar i förhållande till utsläppen från våra produktionsanläggningar. Vi arbetar med metoder för uppföljning och målformulering på detta område. Sådana mål och uppföljningssystem ska vara klara under Elbilar är ett alternativ för att minska miljöpåverkan från transporter och bidra till en bättre luftkvalitet i våra tätorter.

11 Grundvatten av god kvalitet Rent vatten - en livsnödvändighet I Sverige finns god tillgång på grundvatten. Det är viktigt att se att det blir så även i fortsättningen och att vi inte äventyrar kvalitet och tillgång på grundvatten genom felaktig markanvändning, uttag av naturgrus eller föroreningar. Sydkraft bidrar bara i liten omfattning till förorening eller förbrukning av grundvattenresurser. Ett gammalt problemområde är dock tillverkning och användning av impregnerade trästolpar för eldistribution, liksom risken för oljeutsläpp från främst vattenkraftverk. Vid förorening av mark orsakad av olja eller impregneringsmedel föreligger alltid risk att föroreningarna tar sig längre ner i markskiktet och förorenar grundvattnet eller en intilliggande vattentäkt. Det är därför viktigt att förhindra markförorening samt identifiera de fastigheter som på grund av tidigare verksamhet kan ha blivit förorenade. Sydkraft har sedan en tid tillbaka genomfört markundersökningar och saneringar och avser fortsätta det arbetet framöver. Genomförda undersökningar visar på att 18 förorenade markområden inom koncernen har en samlad miljöskuld på cirka 100 Mkr i framtida saneringskostnader. Enligt uppskattningar finns det cirka områden i Sverige som är förorenade. Flera av dessa är inte identifierade ännu. Ett arbete med att identifiera, undersöka och riskklassa områdena pågår. Vissa områden är så förorenade att de måste saneras, ofta uppkommer detta behov när man vill exploatera området. Sydkraft SAKAB kan genomföra undersökningar och riskklassificeringar samt utarbeta metoder för och genomföra saneringar av sådana områden. De förorenade massorna kan sedan behandlas genom: Jordtvätt Förbränning Deponering Biologiska behandlingsmetoder [ Nationella mål ] Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. [ Sydkrafts mål ] Sydkraft arbetar även aktivt med framtagande av metoder för nedbrytning av organiska föroreningar i mark med hjälp av ozon. Sydkraft stödjer också arbete vid Lunds Tekniska Högskola och Uppsala Universitet om nerbrytning av organiska föroreningar, till exempel kreosot samt nerbrytning av organiska föroreningar på plats (olja på kraftverkstomter, mark under gamla kolupplag, gasverkstomter, bensinstationer). SAKAB har flera doktorander från Örebro Universitet knutna till sig. Doktoranderna arbetar för att kartlägga olika markprocesser och utarbeta saneringsmetoder. Resultaten verkar mycket lovande inför framtida marksaneringar. Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Vi har inventerat och beräknat miljöskulden för framtida återställning av markområden som vi har påverkat. Det gäller exempelvis gamla gasverkstomter och oljelager i berg. 11

12 Levande sjöar och vattendrag El från 120 vattenkraftverk I Sverige finns cirka sjöar. Detta gör Sverige till ett av världens sjörikaste länder. De bidrar till stor variation av livsmiljöer och biologisk mångfald. Vattendragen påverkas av fysiska förändringar som vattenkraftutbyggnad, skogsbruk och jordbruk. Resultatet blir att den biologiska mångfalden påverkas. De allvarligaste hoten är påverkan av övergödning och försurning. Sydkraft producerar el i 120 vattenkraftverk från Umeälven i norr till Helge å i söder. När dammar och magasin byggdes ställdes markområden under vatten och strömmande vattendrag förändrades. Detta, och regleringen av vattnet, påverkar livsmiljöerna för växter, djur och människor. Arter som är direkt beroende av strömmande vatten påverkas negativt. Ett sådant exempel är laxen. Dess lekområden skadas och dammarna hindrar vandring i älven. För att kompensera detta föder Sydkraft varje år upp och sätter ut laxyngel i de sydsvenska vattendragen och medverkar till motsvarande uppfödning och utsättning i Norrland. Vattenkraftutbyggnaden behöver inte innebära att den biologiska mångfalden minskar. Däremot förändras den. När växter och djur som lever i strömmande vatten försvinner tillkommer andra som föredrar mer sjöliknande förhållanden. I kraftverken finns olika typer av teknisk utrustning för att förebygga och snabbt upptäcka miljöpåverkande händelser, som oljeläckage eller avvikande vattennivåer. Sydkraft bidrar i liten omfattning till försurning och övergödning av vattendrag genom utsläpp till luft från energianläggningar. Detta och annan miljöpåverkan redovisas i koncernens livscykelanalyser. En hög tillgänglighet i vattenkraften bidrar till minskad elproduktion i fossileldade kraftverk, vilket i sin tur minskar utsläppen av luftför-oreningar. [ Nationella mål ] Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Sveriges Riksdag har beslutat att fyra älvar i Sverige ska få förbli outbyggda: Vindelälven, Torne älv, Pite älv och Kalix älv. Många av Sydkrafts vattenkraftverk byggdes under 1900-talets första decennier och är idag etablerade delar av kulturmiljöerna längs åar och älvar. Vi vårdar och bevarar dessa miljöer och bidrar även till andra åtgärder genom de bygde- och fiskeavgifter som årligen betalas till samhället. [ Sydkrafts mål ] 12 Driften av Sydkrafts vattenkraftverk ska inte orsaka några oförutsedda miljöpåverkande händelser.

13 Myllrande våtmarker Gammal torvtäkt blir fågelsjö Sverige är ett av de våtmarksrikaste länderna i världen. Våtmarkerna är mycket viktiga biotoper i ekosystemet och har en stor variationsrikedom i form av olika typer av myrar, sumpskog, strandmiljöer och annan våtmark. Genom olika ingrepp som avvattning och torvbrytning trängs våtmarkernas djur och växter undan och antalet rastplatser för flyttfåglar minskar. Under hela 1900-talet har ingrepp gjorts i våtmarker. Man har omvandlat våtmarker för att få mer användbar mark till skogs- och jordbruk. Stora våtmarksområden har även försvunnit genom utvinning av torv och genom överdämning av våtmarksstränder i anslutning till sjöar och vattendrag som utnyttjas för kraftproduktion. Sydkraft bryter torv på två platser i Örebrotrakten avslutades täktverksamheten i norra delen av området Västkärr. Sedan 1998 pågår arbete med att efterbehandla den yta där brytningen är avslutad. Efterbehandling av området sker i samarbete med Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Idag har det etablerats en fågelsjö med ett mycket rikt fågelliv. Efterbehandlingsarbetet följs med stort intresse från hela landet. På Länsstyrelsen i Örebro är man också mycket nöjda med utvecklingen i Västkärr. Det är första gången vi kan påvisa att man efter modern torvbrytning i stor skala kan skapa nya naturvärden, som ur många synpunkter är bättre än de var innan brytningen. Det blir ju en omstart, från hur det var vid istiden innan torven bildades, säger Pelle Führ, naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen. Fågelsjön Västkärr kommer inom de närmaste åren att bli allt större. Om tio år avslutas torvutvinningen helt på Västkärr. Då kommer fågelparadiset i Tångeråsa att omfatta hela 180 hektar mark, dit fågelskådare från hela Sverige kan komma och notera sällsynta arter i sina fågelböcker. I samband med utbyggnaden av det nya vattenkraftverket Hylte i Nissan anlades Jakobs sjö på platsen för en tidigare torvtäkt. Sjön har blivit en populär fågellokal. [ Nationella mål ] Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. [ Sydkrafts mål ] Sydkraftkoncernens verksamhet har förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter. 13

14 Hav i balans Högt ställda krav på tankfartyg skyddar hav och skärgård Det allvarligaste hotet är övergödningen som påverkar flera viktiga livsmiljöer i framför allt Östersjön. Förutom övergödningen utgör även organiska miljögifter och metaller ett hot mot den marina livsmiljön. Det är samtidigt viktigt att ta hänsyn till den marina miljön och dess förutsättningar vid olika slags exploatering av kustzonen. Våra svenska kust, skärgårds- och havsområden är unika. Vi har en stor variation av ekosystem, allt ifrån det saltfattiga vattnet i norr till det mer saltrika och varmare vattnet i söder. Bara på några få platser till i världen finns liknande skärgårdar. De känsliga skärgårdarna berörs av flera hot. Ett sådant påtagligt hot är skador på grund av oljespill från fartyg. För att försörja flera av våra anläggningar med bränsle transporteras olja till havs. Den dominerande oljeanvändningen sker vid Karlshamnsverket. Här ställs extra hårda krav på fartygen som levererar olja, bland annat att de har dubbelbottnade skrov och extra högt försäkringsskydd. Sydkraft kräver också helt separerad hantering av barlast så att olja aldrig blandas med barlasten, vilket undanröjer risken för att oljerester följer med barlastvatten ut i havet. Sydkraft har utvecklat en effektiv oljeabsorbent baserad på furubark för oljesanering som nu finns för försäljning. Tillverkning sker vid bränslefabriken i Värnamo. Vi tror att denna produkt kommer att vara mycket användbar vid till exempel saneringsarbeten till havs. Sydkrafts värmekraftverk, framför allt kärnkraftverken, släpper ut stora mängder uppvärmt kylvatten i havet. Värmeutsläppet ger förändringar i flora och fauna och generellt högre biologisk aktivitet. Påverkan är begränsad till ett område inom någon kilometer från utloppet. [ Nationella mål ] Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Kustområden är intressanta för vindkraftutbyggnad eftersom det blåser bra där. Vindkraftverk kan dock generera buller, de påverkar fågelliv, fiske och landskapsbilden. Utanför Nogersund i Blekinge har Sydkraft uppfört Svante, ett av världens första havsbaserade vindkraftverk och studerat effekterna av detta. Påverkan på fågel och fisk har varit relativt liten. [ Sydkrafts mål ] 14 Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter.

15 Levande skogar Askan håller balansen i skogen Skogen är en viktig källa till förnybara råvaror och kommer därigenom att få en allt större betydelse i ett ekologiskt hållbart samhälle. En ökad användning av biobränslen framställda av skogsråvara minskar nettoutsläppen av koldioxid och därigenom uppnås målsättningar på klimatområdet. Utrymmet för uttag av råvara ur skogen är dock begränsad om den biologiska mångfalden ska bevaras långsiktigt. *Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende, internationell medlemsorganisation. Certifiering i enlighet med FSCs bestämmelser innebär att företaget/markägaren bedriver ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar, FSCs Principer och Kriterier samt svensk FSC-standard. När biomassa tas ut från skogen, avlägsnas de näringsämnen som trädet tagit upp under sin tillväxt. Med ett ökat uttag av trädbränslen från skogen kan skogsmarken utarmas. För att motverka detta har restriktioner införts så att maximalt 70 procent av skogsresterna vid avverkning får bortföras. Erfarenheterna inom området är av naturliga skäl begränsade, eftersom avverkning på samma mark sker med långa tidsmellanrum. För att biobränslen ska bli en uthållig energikälla måste askan och dess innehåll av näringsämnen återföras till skogen. Den basiska askan motverkar dessutom försurning. Sydkraft var tidigt ute med askåterföring och utvecklade tekniken utifrån sin fjärrvärmeanläggning i Ljungby. Även i Örebro har nya metoder utvecklats. Under åren har en omfattande erfarenhet av askåterföring byggts upp i takt med att fler biobränsleanläggningar tagits i drift. Utvecklingsarbete pågår kring andra användningsområden för askan. I Bergslagen finns stora gruvslaggfält där ingenting växer. Dessa fält påverkar även vattnet. I ett pilotprojekt testar Sydkraft möjligheterna att täcka slaggresterna med aska. Därmed bildas en hård skorpa som förhindrar fortsatt lakning och försurning. Nya växter kan planteras i ett övre skikt av aska och slam, som blir ny näringsrik jord. Ett annat utvecklingsprojekt visar på möjligheterna att använda aska för att tillverka material som ersätter grus för vägbyggen, vilket innebär att man behöver mindre mängd naturgrus. Sydkraft har miljöcertifierat produktiv skogsmark enligt FSC-standarden*. Härigenom skapas bättre förutsättningar för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Tolv biotopskyddslokaler har undantagits från skogsbruk. [ Nationella mål ] Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. [ Sydkrafts mål ] Användningen av biobränslen beräknas behöva öka för att uppfylla kraven från Kyoto-konferensen 1997 att minska inverkan av klimatpåverkande gaser, främst koldioxid. För att det nationella målet om mångfald och kulturmiljö inte ska hamna i konflikt med ökad biobränsleanvändning ska vi arbeta för att upprätthålla skogsmarkens produktionsförmåga med hänsyn till skogsekosystemets naturliga funktioner och processer. 15

16 Ingen övergödning Utsläpp av kväve minskas Tillförsel av näringsämnen från avloppsutsläpp och gödslad åkermark åstadkommer ökad tillväxt av alger och annan växtlighet i sjöar, vattendrag och kustvatten. Vissa arter gynnas av detta medan andra istället missgynnas. Den ökade tillväxten av alger medför en ökad nedbrytning som kräver syre. Effekten av detta kan bli bottendöd på grund av syrebrist. Sydkrafts utsläpp av kväveoxider Totalt utsläpp NOx ton Kväveoxidutsläppen från el- och värmeproduktion varierar år från år beroende på hur kallt det är och på tillgången på vatten- och kärnkraft. Sydkrafts totala utsläpp har också påverkats av tillkommande verksamheter, som Malmö (1991) och Örebro (1997). [ Nationella mål ] Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Övergödning orsakas av näringsämnen, främst kväve och fosfor, som tillförs mark och vatten direkt eller indirekt genom läckage eller luftnedfall. Den främsta orsaken till övergödning eutrofiering är de moderna jord- och skogsbruksmetoderna. Sydkraft bidrar till övergödningen bland annat genom utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar. Investeringar och förbättringar har dock skett vid flera av produktionsanläggningarna. Vid Åbyverket i Örebro har utsläppen av kväveoxider minskat med 80 procent jämfört med 1980 års nivå genom olika investeringar. Heleneholmsverket i Malmö producerar både el och värme och svarar för en stor del av Malmös värmeproduktion. Redan 1987 började naturgas att användas som huvudbränsle, vilket har medfört att utsläpp av både svaveloxider och kväveoxider har minskat. Genom förbättrad förbränningsteknik har man lyckats minska kväveoxidhalten ytterligare installerades rökgaskondensering på panna 10 vid Heleneholmsverket, vilket gett både miljöförbättringar och varit ekonomiskt lönsamt. Med rökgaskondensering har kväveoxidutsläppen halverats. På grund av ökad verkningsgrad har även koldioxidutsläppen minskats. Karlshamnsverket har installerat katalysatorer på två av kraftverksblocken för höggradig avskiljning av kväveoxider. Genom förvärv av Norrköping Miljö & Energi har påverkan från avloppsvattenreningsverk, som renar avloppsvatten från Norrköping, tillkommit. Avloppsreningsverket renar vattnet till cirka 97 procent med avseende på fosfor. Idag minskas cirka 60 procent av kvävet vid rening. Investeringar i storleksordningen 20 Mkr kommer att göras i syfte att uppnå 70 procents kvävereduktion. Sydkrafts transporter av gods och personer bidrar till försurning och övergödning genom de utsläpp av kväveoxider som dessa orsakar. Vi försöker långsiktigt minska miljöpåverkan av transporter genom såväl utveckling av system för som användning av gasformiga bränslen och elfordon. En annan utvecklingsväg är att minska transportbehovet genom nya mötesformer. I huvudsak måste dock sägas att Sydkraft, liksom samhället i övrigt, i ökande grad utnyttjar transporter, för kundbesök och för effektivitet i drift- och underhållsarbetet. [ Sydkrafts mål ] 16 Eftersom försurning och övergödning delvis orsakas av samma utsläpp har Sydkrafts övergripande mål formulerats avseende både svavel- och kväveoxider. Målet redovisas i anslutning till miljömålet om försurning.

17 Bara naturlig försurning Fjärrvärme minskar försurningen På grund av Sveriges svårvittrade jord- och bergarter blir mark och vatten väldigt försurningskänsliga. Effekten av det sura nedfallet blir att både djur och växter får en försämrad livsmiljö genom förändrad näringsbalans och utlakning av metaller. Som en uppehållande åtgärd kalkas idag sjöar och vattendrag med cirka ton finmald kalksten. Därmed är Sverige det land som kalkar mest i hela världen. Sydkrafts utsläpp av svaveloxid Totalt utsläpp SO 2 ton Eldning av bränslen medför utsläpp av svavel- och kväveföreningar. Utsläppen försurar mark och vatten i stora delar av Sverige. Luftföroreningar kan transporteras långa sträckor och nedfallet över Sverige kan till största delen hänföras till utländska källor. Därför är det viktigt att verka internationellt för att minska utsläppen. Sydkrafts bidrag till försurningen har under lång tid minskat mycket kraftigt genom övergång från bränslebaserad elproduktion till användning av vattenoch kärnkraft. Sedan tidigt 70-tal har de försurande utsläppen minskat med drygt 95 procent. Ökad användning av naturgas och biobränslen, expansion av fjärrvärme och förbättrad rökgasrening är exempel på åtgärder som kan minska utsläppen ytterligare i framtiden. Karlshamnsverket är Sydkrafts största topp- och reservkraftverk och där används olja som bränsle. Kraftverket är avsett att utnyttjas när produktionen från vattenkraft och kärnkraft inte räcker till. Stora investeringar har genomförts för att kraftigt minska utsläppen vid drift. Närmare 500 Mkr har investerats sedan 1994, vilket har gjort kraftverket till ett av de renaste i världen i sitt slag. Avsvavlingsanläggningen har en unikt hög reningsgrad och katalysatorer används för långtgående avskiljning av kväveoxider Svaveloxidutsläppen från el- och värmeproduktion varierar år från år beroende på hur kallt det är och på tillgången på vatten- och kärnkraft. Sydkrafts totala utsläpp har också påverkats av tillkommande verksamheter, som Malmö (1991) och Örebro (1997). [ Nationella mål ] De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. [ Sydkrafts mål ] Vi vill åstadkomma en verklig årlig förbättring motsvarande minskade utsläpp på 100 ton svaveloch kväveoxider per år. Baserat på ett årligt utsläpp på mindre än ton försurande och gödande ämnen motsvarar det en minskning på 5 procent. 17

18 Ett rikt odlingslandskap Landskapsbilden förändras Modern jordbruksteknik och djurhållning har på kort tid förändrat odlingslandskapet. Jordbruk har lagts ned och ersatts av igenväxning och skogsplantering. Åkermarken har minskat med en fjärdedel, slåtterängar har praktiskt taget försvunnit och betesmarker har minskat till mindre än hälften av arealen på 50-talet. Detta har medfört att många arters livsmiljöer har minskat eller försvunnit. Odlingslandskapet påverkas av kraftledningar och markförlagda gasledningar och elkablar. Marken kan packas av tunga maskiner och dräneringsförhållanden kan ändras. Sydkraft betalar ersättning för tillfällig eller permanent skördepåverkan. Ledningsgator för friledningar som passerar genom skog, parkområden eller intill trädgårdar kräver regelbunden röjning för att undvika störningar i elleveransen till kunder och minska riskerna för personskador. Röjningsarbetet, särskilt i närheten av bostäder, kan orsaka konflikter med markägaren genom att även vackra träd eller högväxande buskage behöver skäras ner. Vi arbetar medvetet för att både informera och samråda inför röjningsinsatser för att minska dessa konflikter. Sydkraft har tidigare arbetat med odling av biobränsle. Resultaten var inte särskilt positiva och de långsiktiga effekterna av den ensidiga odlingen är svåröverskådliga. Vindkraftanläggningar kan innebära en förändring av landskapsbilden genom utnyttjande av mark, bullerstörningar, påverkan på djurliv samt signalstörningar och ljuseffekter. Kunskaperna om vindkraftens påverkan på djurlivet är ringa. Sträckflygande fåglar verkar klara sig bra medan rastande och födosökande fåglar kan bli skrämda. Dessa aspekter får sättas i relation till att vindkraften i övrigt inte ger någon nämnvärd miljöpåverkan i form av utsläpp eller förbrukning av naturresurser under driften. [ Nationella mål ] Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. [ Sydkrafts mål ] 18 Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter.

19 Storslagen fjällmiljö Fjällmiljö kan påverkas av energianläggningar Fjällen tillhör Sveriges och Europas mest opåverkade miljöer och har mycket höga natur- och upplevelsevärden, även sett ur ett internationellt perspektiv. Människor har levt i fjällmiljön under flera tusen år och det finns därför också betydande kulturmiljövärden. Produktionsförmågan är i allmänhet låg i både markoch vattenekosystemen och känsligheten för yttre störningar är ofta stor. Under senare år har påverkan på fjällmiljön ökat i omfattning från bland annat turism, rennäring och terrängkörning. Buller från fordonstrafik och flyg har också ökat markant och områden med låg bullernivå har därför blivit alltmer sällsynta. Verksamheter på energiområdet som kan påverka fjällmiljön är vindkraftoch vattenkraftanläggningar samt fjällnära skogsbruk. Sydkrafts vattenkraftanläggningar ligger idag nedströms den egentliga fjällmiljön och Sydkraft har idag inga planer på vindkraftverk i fjällområden. Långväga transporterade luftföroreningar från energianläggningar i form av försurande och gödande ämnen kan påverka känsliga lavar. Utsläpp av växthusgaser som koldioxid kan påverka klimatet och därigenom flytta trädgränsen högre upp i fjällmiljön. Detta kan bidra till att fjällets karaktär och biologiska mångfald påverkas. [ Nationella mål ] Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. [ Sydkrafts mål ] Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter. 19

20 God bebyggd miljö TomorrowToday - ett viktigt begrepp för miljön En god bebyggd miljö omfattar allt ifrån hänsynstagande av resursförbrukning, markanvändning, avfall, transporter, kulturarvet och närhet till parker och naturområden med mera. En bra utformning av bostäder och arbetsplatser med god service får människor att trivas. Energisektorn och Sydkrafts affärsintressen utgör en viktig del av samhällsbyggandet. För att distribuera energi i form av bränslen, värme, kyla eller el krävs omfattande infrastruktur. Energianläggningar är ofta stora och kräver betydande markutrymmen. Vidare förbrukas ändliga resurser som metaller och naturgrus vid byggande av kraftverk, kraftledningar och fjärrvärmenät. Sydkraft har ett särskilt ansvar för att bidra med lösningar till ett energisystem för ett framtida hållbart samhälle. Detta arbete ger också affärsmöjligheter. Vi på Sydkraft har myntat uttrycket TomorrowToday vilket speglar vår vilja att se framåt utan att tappa fotfästet i nuet. Vi vet visserligen inte mer än andra hur framtiden ser ut. Men vi lägger ner mer kraft än de flesta på att ta reda på det. TomorrowToday handlar mycket om att se framtidens lösningar redan idag. Bo01-mässan i Malmö öppnas den 17 maj 2001 och kommer att bli den största bomässa som någonsin hållits i Sverige. Sydkraft vill visa vad som är möjligt inom området uthålliga energisystem genom att stå för en energiförsörjning med 100 procent lokalt förnybar energi. Detta ska uppnås genom att bygga vindkraftverk, utnyttja havsvärme, omvandla sopor till biogas samt bygga solvärmepaneler och solceller. En god hushållning med våra naturresurser innebär att avfall bör ses som en resurs. Går det inte att materialåtervinna är energiutvinning ett alternativ. Fast i första hand bör vi förhindra att det bildas något avfall över huvudtaget Energiloopen är en tidigare nämnd metod för effektivisering av energianvändning. Metodiken ger också en överblick över flöden för material, råvaror, vatten, avfall och avlopp, som underlag för bättre resurshushållning. Energianläggningar är ofta en del av kulturmiljön både i stad och på landsbyggd. Sydkraft bidrar med att vårda och bevara äldre anläggningar och genom att nya anläggningar anpassas till den befintliga miljön. 20 [ Nationella mål ] Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. [ Sydkrafts mål ] 100 procent förnybar energi i Framtidsstaden Bo01, med lokal produktion, låg förbrukning, god komfort och effektiva apparater. Bo01-området Malmö under byggfasen.

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

SYDKRAFT OCH MILJÖN. Helhetssyn och ständig förbättring

SYDKRAFT OCH MILJÖN. Helhetssyn och ständig förbättring SYDKRAFT OCH MILJÖN Helhetssyn och ständig förbättring Innehåll Sydkraftkoncernens verksamhet I Sydkraftkoncernen finns ett 70-tal rörelsedrivande dotterbolag Koncernchefen har ordet Sydkraftkoncernens

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska. 1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljöpolicy Miljöpolicy För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer