SYDKRAFT OCH MILJÖN. Ansvarsfull verksamhet idag och imorgon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SYDKRAFT OCH MILJÖN. Ansvarsfull verksamhet idag och imorgon"

Transkript

1 SYDKRAFT OCH MILJÖN Ansvarsfull verksamhet idag och imorgon

2 Innehåll Sydkraftkoncernens verksamhet 2 Koncernchefen har ordet 3 Helhetssyn och ständig förbättring 4 Miljöpolicy 5 Mot en hållbar utveckling 5 Sydkraft - samarbetspartner inom miljö 6 Energilösningar på dina villkor 7 Framtiden är här 8 Sydkrafts mål 9 Frisk luft 10 Grundvatten av god kvalitet 11 Levande sjöar och vattendrag 12 Myllrande våtmarker 13 Hav i balans 14 Levande skogar 15 Ingen övergödning 16 Bara naturlig försurning 17 Ett rikt odlingslandskap 18 Storslagen fjällmiljö 19 God bebyggd miljö 20 Giftfri miljö 21 Säker strålmiljö 22 Skyddande ozonskikt 23 Begränsad klimatpåverkan 24 Miljöbokslut Sydkraftkoncernens verksamhet Sydkraftkoncernen är indelad i fyra affärsområden - Marknad och Försäljning, Produktion, Distribution samt Konsulter och Entreprenörer - och därutöver två fristående bolag: Sydkraft Energy Trading och Sydkraft Bredband. I koncernen finns ett 70-tal rörelsedrivande dotterbolag med totalt anställda på 125 platser i Sverige. Verksamheten är geografiskt koncentrerad till norra Europa. Sydkraft erbjuder som helhet ett brett utbud av produkter och tjänster. Verksamheten domineras av företag som arbetar med produktion, distribution, handel och försäljning av energi. Flera företag arbetar med tjänster och entreprenader inom teknik, IT, energi och miljö. Under 2000 har även verksamheter inom avfalls-, vatten- och avloppsområdet förvärvats. Nyckeltal Sydkraftkoncernen verksamhetsåret 2000 Omsättning 14,3 miljarder kronor Elförsäljning 27,6 TWh Gasförsäljning 7,7 TWh Värmeförsäljning 4,0 TWh 12 verksamheter har ISO certifierade miljöledningssystem. 58 procent av koncernens personal har genomgått grundläggande miljöutbildning. Vision 2005 En vision är en viktig drivkraft för att förverkliga mål för såväl företag som enskilda människor. Sydkrafts Vision 2005 består av fyra delar och Sydkrafts miljöarbete bidrar till att nå den: Vi ska ha minst tre miljoner nöjda kunder i norra Europa Ett ökande antal kunder ställer, liksom vi, miljökrav på leverantörerna och efterfrågar produkter som är mindre miljöbelastande. För att arbeta med miljöfrågor på ett strukturerat och systematiskt sätt internt certifierar vi nu miljöledningssystemen i hela koncernen. Vi arbetar även för att öka vår miljöproduktportfölj i form av mindre miljöbelastande produkter eller tjänster som syftar till att minska miljöpåverkan hos våra kunder. Vi ska ha branschens starkaste varumärke Sydkraft strävar efter att bidra till en globalt bärkraftig utveckling, vilket innefattar att vara en föregångare på miljöområdet inom vår bransch. Miljö är ett kärnvärde i vårt varumärke, något som understryker vikten av miljöarbetet internt. Vi ska vara en av de attraktivaste arbetsgivarna Miljö engagerar många och är en viktig fråga för våra nuvarande och framtida medarbetare! För att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare vidgar vi nu miljöarbetet att innefatta hela spektrat i begreppet hållbar utveckling. Vi ska vara det lönsammaste energiföretaget Miljöledning leder till besparingar och minskar avsevärt risken för att det ska ske incidenter med miljökonsekvenser och efterföljande saneringsbehov. Ansvarsfullt miljöarbete attraherar såväl kunder som kompetent personal, två grundförutsättningar för vår lönsamhet.

3 Koncernchefen har ordet Miljöaspekterna är en integrerad del i våra affärsstrategier Sydkraft har en verksamhet som i många avseenden innebär en tydlig miljöpåverkan och vi har därför ett särskilt ansvar för miljön. Vår första officiella miljöpolicy skrevs redan 1969 och vi har tagit fram nya utgåvor flera gånger därefter - den senaste utkom Våra policies har genomgående präglats av insikten om vårt ansvar och önskan att utvecklas och förbättras, men har förstås anpassats emellanåt med hänsyn till både våra egna ambitioner och ändrade förutsättningar. Öppenhet har också varit ett tydligt krav på vårt arbete och särskild miljöredovisning har lämnats sedan I takt med att lagstiftning och praxis förändrats har också redovisningen påverkats. Vår vision för framtiden innefattar nöjda kunder, ett starkt varumärke, att vara attraktiv arbetsgivare och att ha god lönsamhet. Jag är övertygad om att ett kraftfullt miljöarbete bidrar till att vi kan förverkliga visionen på alla dessa områden. Sydkraft etablerade ett eget miljöledningssystem innan nuvarande standardsystem var klara, ett system som också inkluderade den inre miljön, vår arbetsmiljö. Våra kunder ställer allt oftare krav och frågor kring miljöarbete och miljöledningssystem och svaren blir förstås enklare om vi kan hänvisa till ett standardiserat system. Sydkraftkoncernens bolag ska därför certifieras enligt ISO , senast under Den utvecklingen är en del i vårt arbete för ständig förbättring. Det leder mot att uppfylla visionen om ett uthålligt, ännu mer miljöanpassat energisystem, som fungerar både på kort och lång sikt. Begreppet hållbarhet har också utvecklats till att omfatta såväl ekonomiska som sociala faktorer. Vi arbetar nu för att utveckla oss och vår rapportering kring hållbarhetsbegreppet, eller kanske bättre uttryckt: Hur vi bedriver en för dagen och för framtiden ansvarsfull verksamhet. Utveckling är också att vara lyhörd för kundernas krav, att tillsammans med våra kunder anpassa våra produkter och utnyttja den levererade energin allt effektivare. Ett sådant exempel är att ta ett ökat ansvar för återvinning. Vi vill medverka till en ansvarsfull hantering av restprodukter, med återvinning av material och energi som viktiga beståndsdelar. Sydkraft har alltid varit engagerat i samhällsutvecklingen och tagit ett stort ansvar för samhällets energiförsörjning, för effektiva energilösningar till industrin och för människors behov av ljus, kraft och värme. Vi använder uttrycket TomorrowToday, vilket speglar vår vilja att se framåt utan att tappa fotfästet i nuet. Vi vet inte vad som väntar i framtiden, men vi brinner av iver att ta reda på, testa, utveckla och forska och självklart hitta lösningar som vi kan utnyttja - till nytta både för oss och för våra kunder! LARS FRITHIOF koncernchef 3

4 Helhetssyn och ständig förbättring 4 Livscykelanalyser är ett hjälpmedel som Sydkraft använder för att få en helhetssyn på miljöfrågorna. Miljöledningssystem används för att nå ständiga förbättringar och har varit ett verktyg i flera år. Sydkraft fortsätter certifieringsarbetet enligt miljöledningsstandarden ISO Genom utveckling av nya produkter, tjänster och lösningar, som ger hållbar komfort och livskvalitet, integrerar vi andra värden till en helhet. Det interna miljöarbetet inom Sydkraft utgår från dotterbolagens verksamhet och är en naturlig del av den dagliga verksamheten. Vi räknar också arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor till det viktiga miljöarbetet. Ett omfattande arbete pågår inom koncernbolagen för att få miljöledningssystemen certifierade enligt ISO före utgången av 2001, ett beslut som fattades av koncernens ledning i slutet av Nybildade och förvärvade bolag har två år på sig att certifiera ett miljöledningssystem. Arbetet innebär att alla betydande miljöaspekter identifieras för att utgöra grunden för styrning och kontroll av det dagliga miljöarbetet på alla nivåer inom koncernen. 12 bolag har redan ledningssystem som är certifierade, och ytterligare 19 är på gång under året. Sydkrafts miljöcontroller har ett samordnings- och övervakningsansvar för hur miljöfrågor hanteras och bedrivs inom koncernen. Information om dotterbolagens miljöarbete sammanställs varje år till ett miljöbokslut på koncernnivå. Ett utdrag ur miljöbokslutet för 2000 finns sist i broschyren. Varje dotterbolag har en av ledningen utsedd miljösamordnare som samordnar det operativa miljöarbetet i bolaget. ISO certifierade miljöledningssystem 31 januari 2001 Affärsområde Marknad och Försäljning ElektroSandberg AB Sydgas AB Sydkraft Gasturbiner AB Sydkraft Elnät Mälardalen AB Sycon Tellus Miljömanagement AB Sycon Tellus El och Teleteknik AB Sycon Tellus Ekoteknik AB Sycon Tellus El & VVS i Nässjö AB Sydkraft SAKAB AB Norrköping Miljö & Energi AB NME Service AB

5 Miljöpolicy Antagen av koncernledningen i januari Vision Sydkraftkoncernens miljöarbete ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet och medverka till en globalt bärkraftig utveckling. Miljöarbetet är en integrerad del av affärsverksamheten och vården av varumärket Sydkraft. Sydkraft ska genom ständiga förbättringar minska miljöpåverkan av sin verksamhet och genom sina produkter och tjänster bidra till en bättre livsmiljö med människa, samhälle och natur i samspel. Omtanken om miljön ska vara integrerad i det dagliga arbetet på alla nivåer och avse både den inre och yttre miljön. Sydkrafts engagemang inom miljöområdet ska kännetecknas av initiativkraft och förutseende med hänsyn till dagens och framtidens krav från samhälle, kunder, medarbetare och övriga intressenter. Ledstjärnor Det ständiga förbättringsarbetet ska präglas av en vilja att öka kundernas komfort och konkurrenskraft minska och begränsa miljöpåverkan med god marginal verka inom av samhället och intressenterna fastställda ramar samt att förutse framtida krav och tidigt identifiera nya utmaningar Strategi Vårt miljöförbättringsarbete bygger på en tydlig ansvarsfördelning och fasta rutiner med stöd av miljölednings- och kvalitetssystem. Vi följer och bedriver forskning och utveckling samt utvecklar vår egen kompetens för att kunna bedöma olika åtgärders miljökonsekvenser och sätta dem i relation till framtida krav och möjligheter. Vi effektiviserar för att, tillsammans med våra kunder och leverantörer, använda resurser på ett uthålligt sätt. Vid inköp ska vi alltid bedöma om produkten eller tjänsten kan ersättas med en produkt eller tjänst med bättre miljöegenskaper. Grundläggande krav Vi ska minst uppfylla kraven i alla tillämpliga lagar, bestämmelser och riktlinjer. Mot en hållbar utveckling Hållbar utveckling för Sydkraft är att kunna bidra till livskvalitet och välfärd i dag utan att underminera förutsättningarna för kommande generationer. Detta ska baseras på den hållbara utvecklingens tre hörnstenar: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Miljö och hållbarhet för Sydkraft Av Sydkrafts miljöpolicy framgår Sydkrafts nuvarande miljö- och hållbarhetsvision. Visionen utgör grunden för Sydkrafts långsiktiga arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. För att utveckla Sydkrafts ambitioner inom detta område har ett internt arbete påbörjats och ett av syftena är att se över policyn i syfte att hållbarhetsperspektivet ska bli tydligare. Sydkraft ska, inom våra kompetensområden och i de samhällen där vi verkar, arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor så att vi aktivt medverkar till: en globalt bärkraftig utveckling bättre livsmiljö med människa, samhälle och natur i samspel Arbetet med miljö och hållbarhetsfrågor ska kännetecknas av: initiativkraft helhetssyn långsiktighet förutseende ständiga förbättringar intressentdialog Hållbar komfort och livskvalitet Sydkraft strävar efter att bedriva en affärsutveckling där vi kan erbjuda våra kunder kretsloppsanpassad och långsiktigt hållbar komfort och livskvalitet där ekologi, ekonomi och social balans samverkar. Detta verkar vi för genom att med människan i centrum satsa på ny resurssnål teknik, framtidens boende, hållbara energioch transportsystem och kretsloppsanpassad avfallshantering. Begreppet hållbar utveckling myntades i Bruntland-kommissionens rapport Our Common Future Definitionen lyder: Hållbar utveckling är: en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredställa sina behov. I Rio 1992 vidareutvecklades tankarna och där befästes även att hållbar utveckling har fyra ömsesidigt beroende dimensioner: social hållbarhet kulturell hållbarhet ekonomisk hållbarhet ekologisk hållbarhet Om en av dessa dimensioner faller bort går hållbar utveckling inte att uppnå. Den kulturella hållbarheten brukar dock ibland inte nämnas separat utan faller in under den sociala hållbarheten. 5

6 Sydkraft - samarbetspartner inom miljö På dagens konkurrensutsatta energimarknad är miljöfrågorna en nyckelfråga för god affärsutveckling. En bra miljö angår oss alla och ett ökande antal kunder ställer, liksom vi, krav på leverantörerna och efterfrågar produkter som är mindre miljöbelastande. Vi inom Sydkraft vill gärna vara en samarbetspartner när det gäller att hitta miljöanpassade lösningar. Sydkraft möter kundernas krav med ett urval av energirelaterade tjänster och produkter. En av våra viktigaste uppgifter är att minska kundens miljöpåverkan genom att bidra till en effektivare energianvändning. Syftet är att minimera kundens totala miljöpåverkan samtidigt som komfort och konkurrenskraft förbättras! Exempel på sådana produkter och tjänster är Energidirigent, Energiloopen och Totalvärme. Privatkunder erbjuds energirådgivning och säkerhetsbesiktning i hemmet. Allt fler av våra kunder, privatpersoner som företag, gör aktiva miljöval och därmed ökar miljökraven på de produkter som finns på marknaden. I konceptet Ditt energival erbjuder Sydkraft kunderna möjligheten att välja det energislag som bäst överensstämmer med deras värderingar, exempelvis vattenkraft eller vindkraft. Sydkraft erbjuder även el märkt med Bra Miljöval enligt Svenska Naturskyddsföreningens kriterier. Sydkraft har i dag en av de största licenserna i Sverige, cirka 6,6 TWh, på Bra Miljöval-el. Med Energiloopen kan industrikunder se över sin energiförsörjning och rekommenderas nya, energieffektiva, lösningar. I genomsnitt har våra och kundernas gemensamma insatser med denna metodik ökat energieffektiviteten med fem procent, men det finns enskilda bolag som med samma produktionsvolym skurit ned sin energianvändning med 20 procent. Totalvärme innebär att Sydkraft tar över hela ansvaret för kundens värmeproduktion och sköter kompletterande installationer, drift, service och underhåll. Sydkraft väljer det bränsle som är mest förmånligt från pris- och miljösynpunkt. Nästan 50 procent av totalvärmeanläggningarna använder biobränsle. Vidare finns inom Sycon cirka 150 konsulter med hög kompetens inom miljöområdet innefattande allt från miljöledning och strategier till mer konkreta åtgärder som PCB-sanering och inomhusklimat. Sydkrafts satsning inom återvinningsområdet tillsammans med franska SITA, samt Sydkraft SAKAB:s verksamhet, gör att koncernen kan erbjuda nya miljörelaterade produkter och tjänster. Med fokus på miljön har HSB Malmö med hjälp av Sydkraft aktivt granskat sin verksamhet. 6

7 Energilösningar på dina villkor Alla företag är unika och har speciella behov. Med vår stora erfarenhet och kompetens inom miljöområdet, kan vi inom Sydkraft erbjuda en kombination av produkter och tjänster som kan bli till en skräddarsydd och individuell helhetslösning. Vi har bland annat hjälpt HSB i sin miljösträvan. HSB tar greppet om miljön VD Johnny Örbäck på HSB Malmö berättar att man kommit överens om att köpa 48 GWh vindenergi från Sydkraft. "Hade energin producerats på traditionellt sätt, skulle de årliga utsläppen varit 350 ton koldioxid, 320 kg svaveldioxid och 432 kg kväveoxider." "Vi har lägenheter och det var bara Sydkraft som kunde leverera tillräckligt mycket vindenergi. Dessutom planerar vi att gå igenom Energiloopen tillsammans med Sydkrafts experter. Vi är intresserade av allt som kan spara energi och skona miljön." På bilden framför våra 12 vindkraftverk på Vindön utanför Landskrona ser vi från vänster Stefan Eklöf från Sydkraft, Roger Bengtsson och Lena Eriksson från HSB Malmö. "Det finns mycket att göra på energisidan för att spara miljö, pengar och energi", berättar Lena. " Inom HSB Malmö jobbar vi för fullt med att undersöka hur vi kan pressa ned energivolymerna med till exempel en ny syn på utemiljöerna, miljöanpassad arkitektur och bredbandslösningar. Hittills tyder vår erfarenhet på ungefär 16 procent energiminskning, genom mätning av värme och varmvatten på lägenhetsnivå, vilket är möjligt med hjälp av bredband." Träbränsle ersätter olja i Branäs Branäs Fritidscenter AB vill byta ut oljan i värmeproduktionen till kretsloppsanpassade träbränslen. Ett nytt avtal om Totalvärme innebär att Sydkraft konverterar värmeanläggningen samt svarar för driften. Samtidigt passar fritidscentret på att få en bättre överblick över sin energisituation. Samarbetet innebär att Sydkraft helt tar över ansvaret för värmeanläggningen och ersätter oljan med träbränslen. Vi har erfarenhet från ett flertal liknande anläggningar på flera håll i Sverige och kan tillföra vår speciella kompetens inom värmeområdet, säger Tord Olsson, säljare på Sydkraft. Hela anläggningens energianvändning kommer att ses över genom samarbetsmetoden Energiloopen. Det innebär att Sydkraft analyserar hur Branäs använder energin i dag, föreslår förbättringar och tillsammans med kunden kommer fram till ett åtgärdsprogram. Vi i Branäs kan koncentrera oss på det vi är bra på, nämligen att på ett professionellt sätt driva fritidsanläggningen. Sydkraft kan värmeanläggningar och kan därmed se till att vårt behov av värme, i dag cirka MWh per år, produceras på ett bra och miljöanpassat sätt, säger Mats Nordström, VD för Branäs Fritidscenter AB. Branäs Fritidscenter ska byta ut oljan till mer miljöanpassade bränslen som inte bidrar till växthuseffekten. 7

8 Framtiden är här För att konkretisera hur vi tror att ett hållbart samhälle kan fungera vill vi ge två exempel Bo01 och Simlinge. Sydkraft har kompetens att utveckla individuella lösningar som är lokalt anpassade i stor och liten skala. Sydkrafts affärsmöjlighet är att kunna erbjuda hållbar komfort och livskvalitet. Bo01 Framtidsstaden I Malmö håller en ny stadsdel på att växa fram i Västra Hamnen, där den internationella bostadsmässan Bo01 kommer att hållas sommaren Sydkraft svarar för en unik energilösning för den permanenta stadsdelen. Området försörjs med 100 procent lokalt producerad, som bor i Framtidsstaden hyra en el-, gas- eller hybridbil som bokas via Intranet, hämtas på mobilcentrat och "tankas" på en gas- och elmack. IT hjälper dig som bor i Framtidsstaden att mäta, styra och reglera din energiförbrukning och målet är givet; du ska bli medveten om hur mycket energi din livsstil förbrukar. Framtidsstaden blir samtidigt ett bevis på att det går att kombinera energisnålhet och hög komfort. För att kunna tillhandahålla framtidens energilösningar krävs samverkan mellan kompetenser. I Sydkraftkoncernen finns den breda kompetens som krävs för att utveckla individuella lösningar. förnybar energi. Ett nyuppfört vindkraftverk på 2 MW och 120 m 2 solceller försörjer området med den elektricitet som behövs. En värmepump utnyttjar underliggande akviferer samt energi från havsvattnet, som tillsammans med solfångare svarar för värmeförsörjningen. Energilösningen har rönt stort internationellt intresse och bland annat utsågs Framtidsstaden hösten 2000 till vinnare av "The Campaign for Take-off Award", EU-kommissionens nyinrättade energipris. 8 Kvalitetsprogram för Bo01 För att uppnå ambitionsnivån för den nya stadsdelen har också ett så kallat kvalitetsprogram utformats. Kvalitetsprogrammet lyfter fram Bo01:s tema - den hållbara och vackra staden byggd på en ekologisk och humanistisk grundsyn. Programmet beskriver också vilken karaktär de allmänna platserna och bostadsgårdarna ska ha. De allmänna platserna får också en konstnärlig utsmyckning. Målet med detta program är att bland annat uppnå hög kvalitet i stadens miljöprofil och arkitektoniska utformning samt design. Programmet definierar också den kvalitetsnivå som krävs för dem som deltar i anläggnings- och byggnadsprocessen inom Bo01. Alla olika delar är inbördes beroende av varandra och helhetstänkande går som en röd tråd genom programmet. Kvalitetsprogrammet är ett samarbetsprojekt mellan byggherrarna, Malmö stad och Bo01. Programmet är direkt kopplat till det avtal som byggherrarna träffar med Malmö stad om markupplåtelse. Energikonceptet för området bygger på principerna: minimerad energiförbrukning förnybara energikällor balans ska råda mellan produktion och konsumtion av energi inom stadsdelen räknat på årsbasis hög individuell komfort. Området innehåller Sveriges största satsning på solenergi i stadsmiljö. Energisystem och VA-system samverkar genom värmeåtervinning och biogasproduktion. När vi bygger Bo01 Framtidsstaden i Malmö, satsar vi helhjärtat på miljövänliga transporter. Det här är stadsdelen där en icke-bilist alltid har företräde framför en bilist och där havsnära, säkra cykelvägar ska göra det lättare att lämna bilen hemma. I bilpoolen kan alla Miljöcontroller Maria Sunér ser satsningen på Bo01 som en konkretisering av hur framtidens hållbara energisystem kan se ut. I bakgrunden ses vindkraftverket som försörjer stadsdelen med el. Tillsammans med leverantörer, som är bland de ledande i världen inom sina respektive branscher, har vi på Bo01-området konkretiserat framtidens energisystem. Simlinge ett modernt kretsloppssamhälle Simlinge är en by med 35 familjer belägen strax utanför Trelleborg. Där har ett unikt projekt startats med syfte att all energi, el och värme ska kunna alstras inom det lilla samhället med cirka 80 invånare. Simlingeprojektet omfattar vatten, avlopp och avfall. En biogasanläggning, där all gödsel från gårdarnas grisar rötas tillsammans med allt avloppsvatten från hushållen, ska installeras. Biprodukter från åkerbruk som betblast, krossat strå och raps utnyttjas också för att alstra biogas. Alla oljepannor konverteras till gaseldning, där den producerade biogasen går in och ersätter all olja, cirka 100 m 3 /år. Tre små vindkraftverk svarar för cirka 30 procent av elförsörjningen. Projektet drivs i samverkan mellan Sydkraft och Kommunal Teknik i Trelleborg. Projektet har även fått stöd av DESS, Delegationen för Energiförsörjning i Södra Sverige. Även Naturvårdsverket har visat intresse för projektet och valt ut Simlingeprojektet som ett av två exempel på Hållbara Integrerade Tekniska System (HITS).

9 Sydkrafts mål Sydkrafts syn på verksamhetens miljöpåverkan redovisas i det följande mot bakgrund av riksdagens 15 miljökvalitetsmål. Industriell verksamhet innebär på något sätt alltid en miljöpåverkan, men den berör i varierande grad de olika miljömålen. Arbetet för certifiering enligt standarden ISO för miljöledningssystem innebär att varje bolag eller verksamhet på ett systematiskt sätt måste gå igenom sin miljöpåverkan och fastställa sina mest betydande miljöaspekter. Dessa blir förstås mycket olika, för produktion och försäljning, för distribution och tjänsteproduktion. Koncernens miljöpåverkan är sammansatt av de ingående verksamheternas påverkan och därför kommer koncernens mål på sikt att vara direkt kopplade till de underliggande målen. Det är ändå möjligt att på koncernnivå bedöma att Sydkrafts verksamhet har störst betydelse för de nationella miljökvalitetsmålen kring övergödning och försurning, klimatpåverkan, levande vattendrag och en säker strålmiljö. Mål bör formuleras så att de är utmanande, realistiska och kan följas upp över flera år. Mål uttryckta som "utsläpp per såld kwh" är inte alltid lämpliga eftersom verksamheten förändras mellan åren, till exempel genom förvärv av nya verksamheter eller genom naturlig variation i tillgången på vattenkraft. Sydkrafts mål uttrycks därför ibland som en direkt effekt av de förbättringar vi inför i verksamheten, exempelvis som en önskad bestående utsläppsminskning uttryckt i ton per år. I anslutning till flera av miljökvalitetsmålen har vi valt att för närvarande inte sätta ett koncernövergripande mål, men vi redovisar ändå vår syn på problematiken och exempel på åtgärder som vi vidtar. De 15 nationella miljökvalitetsmålen 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan Det övergripande målet - att nästa generation ska ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Mål Status Kommentar Koncernen Miljöcertifiering Certifiering av alla dotterbolags Arbete pågår Se sammanställning av certifieringsläget tidigare miljöledningssystem enligt ISO i broschyren. Nybildade och förvärvade bolag före utgången av har 2 år på sig att certifiera ett miljöledningssystem. Försurning och övergödning Vi ska minska våra utsläpp av svavel och Målet är 2000 hade vi minskat utsläppen med cirka 300 kväveoxider med 100 ton/år (motsvarar nått 2000 ton jämfört med Sydkrafts andel av de 5 procent baserat på ton/år). totala utsläppen i Sverige av försurande ämnen motsvarar mindre än 0,5 procent. Klimatpåverkan Vi ska minska våra utsläpp av koldioxid med Målet är 2000 släppte vi ut 480 kton koldioxid, jämfört ton/år (motsvarar 5 procent baserat nått 2000 med 676 kton Minskningen på på ton/år). ton är delvis beroende på utbyten av bränslen och effekthöjningar i befintliga verk, men det bör även noteras att klimatvariationer gör att stora variationer kan fås mellan näraliggande år. Transporter Att ha målformulering och metod för uppföljning och Arbete pågår av persontransporter i tjänsten klara under Entreprenörer som bedriver verk- Alla dotterbolag bör ha formulerat relevanta miljö- Nytt mål 2001 samhet i Sydkrafts anläggningar relaterade krav senast 31 december 2001 samt kommunicera och följa upp dessa i 100 procent av upphandlingarna under Miljökompetens Andelen av koncernens personal som genomgått Nytt mål 2001 grundläggande miljöutbildning ska ha ökat till 75 procent utgången av år december, 2000 var motsvarande siffra 58 procent. Alla nyanställda ska informeras om koncernens miljöpolicy och koncernövergripande miljömål. Exempel på mål inom våra affärsområden finner du på sista sidan i broschyren. 9

10 Frisk luft Renare luft i stan, med fjärrvärme och gas I framför allt tätorter förekommer förhöjda halter av luftföroreningar som kan ge effekter på både hälsa och miljö samt på vissa material. De mest aktuella luftföroreningarna är ozon, kväveoxid, partiklar och cancerframkallande ämnen. Utsläppen av luftföroreningarna kommer huvudsakligen från vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig förbränning av biobränslen. Sydkraft har förbränningsanläggningar som kontinuerligt är i drift i Malmö, Örebro, Värnamo och många andra tätorter. Utsläppen från dessa anläggningar bidrar dock i liten omfattning till luftkvalitetsproblem. Fjärrvärmeutbyggnad kan generellt sägas ge förbättrad luftkvalitet i tätorter. Bra miljöprestanda såsom effektiv förbränning, rening av rökgaserna och utsläpp på högre höjd ger mindre miljöpåverkan än om många fastigheter eldar i sin egen panna. Sydkraft har däremot ett stort behov av person- och varutransporter. Det är främst genom dessa som vi påverkar den tätortsnära luftkvaliteten genom vårt bidrag till trafikens luftföroreningar. Norra Skånes första tankstation för biogas till fordon finns i Kristianstad. Den försörjer ett hundratal fordon med bränsle, alltifrån bussar i kollektivtrafik till företags- och privatfordon. Intresset för naturgas- och biogasdrivna fordon är idag stort och fortsätter att öka. Biogas är det enda fordonsbränslet i miljöklass A enligt alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184). Biogasstationen i Kristianstad har uppförts av Sydgas, ett företag i Sydkraftkoncernen, i samarbete med Kristianstad kommun. Användning av naturgas som bränsle, framför allt som ersättning för dieselbränsle i tyngre fordon, kan ge ett viktigt bidrag till bättre tätortsmiljö. I Malmö körs ett stort antal bussar och taxibilar på naturgas från Sydgas. Sydkraft använder också ett antal elbilar i försöks- och utvecklingssyfte. 10 [ Nationella mål ] Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas [ Sydkrafts mål ] Vi är medvetna om att vi bidrar till luftföroreningar genom persontransporter med bil och flyg i en omfattning som inte är försumbar i förhållande till utsläppen från våra produktionsanläggningar. Vi arbetar med metoder för uppföljning och målformulering på detta område. Sådana mål och uppföljningssystem ska vara klara under Elbilar är ett alternativ för att minska miljöpåverkan från transporter och bidra till en bättre luftkvalitet i våra tätorter.

11 Grundvatten av god kvalitet Rent vatten - en livsnödvändighet I Sverige finns god tillgång på grundvatten. Det är viktigt att se att det blir så även i fortsättningen och att vi inte äventyrar kvalitet och tillgång på grundvatten genom felaktig markanvändning, uttag av naturgrus eller föroreningar. Sydkraft bidrar bara i liten omfattning till förorening eller förbrukning av grundvattenresurser. Ett gammalt problemområde är dock tillverkning och användning av impregnerade trästolpar för eldistribution, liksom risken för oljeutsläpp från främst vattenkraftverk. Vid förorening av mark orsakad av olja eller impregneringsmedel föreligger alltid risk att föroreningarna tar sig längre ner i markskiktet och förorenar grundvattnet eller en intilliggande vattentäkt. Det är därför viktigt att förhindra markförorening samt identifiera de fastigheter som på grund av tidigare verksamhet kan ha blivit förorenade. Sydkraft har sedan en tid tillbaka genomfört markundersökningar och saneringar och avser fortsätta det arbetet framöver. Genomförda undersökningar visar på att 18 förorenade markområden inom koncernen har en samlad miljöskuld på cirka 100 Mkr i framtida saneringskostnader. Enligt uppskattningar finns det cirka områden i Sverige som är förorenade. Flera av dessa är inte identifierade ännu. Ett arbete med att identifiera, undersöka och riskklassa områdena pågår. Vissa områden är så förorenade att de måste saneras, ofta uppkommer detta behov när man vill exploatera området. Sydkraft SAKAB kan genomföra undersökningar och riskklassificeringar samt utarbeta metoder för och genomföra saneringar av sådana områden. De förorenade massorna kan sedan behandlas genom: Jordtvätt Förbränning Deponering Biologiska behandlingsmetoder [ Nationella mål ] Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. [ Sydkrafts mål ] Sydkraft arbetar även aktivt med framtagande av metoder för nedbrytning av organiska föroreningar i mark med hjälp av ozon. Sydkraft stödjer också arbete vid Lunds Tekniska Högskola och Uppsala Universitet om nerbrytning av organiska föroreningar, till exempel kreosot samt nerbrytning av organiska föroreningar på plats (olja på kraftverkstomter, mark under gamla kolupplag, gasverkstomter, bensinstationer). SAKAB har flera doktorander från Örebro Universitet knutna till sig. Doktoranderna arbetar för att kartlägga olika markprocesser och utarbeta saneringsmetoder. Resultaten verkar mycket lovande inför framtida marksaneringar. Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Vi har inventerat och beräknat miljöskulden för framtida återställning av markområden som vi har påverkat. Det gäller exempelvis gamla gasverkstomter och oljelager i berg. 11

12 Levande sjöar och vattendrag El från 120 vattenkraftverk I Sverige finns cirka sjöar. Detta gör Sverige till ett av världens sjörikaste länder. De bidrar till stor variation av livsmiljöer och biologisk mångfald. Vattendragen påverkas av fysiska förändringar som vattenkraftutbyggnad, skogsbruk och jordbruk. Resultatet blir att den biologiska mångfalden påverkas. De allvarligaste hoten är påverkan av övergödning och försurning. Sydkraft producerar el i 120 vattenkraftverk från Umeälven i norr till Helge å i söder. När dammar och magasin byggdes ställdes markområden under vatten och strömmande vattendrag förändrades. Detta, och regleringen av vattnet, påverkar livsmiljöerna för växter, djur och människor. Arter som är direkt beroende av strömmande vatten påverkas negativt. Ett sådant exempel är laxen. Dess lekområden skadas och dammarna hindrar vandring i älven. För att kompensera detta föder Sydkraft varje år upp och sätter ut laxyngel i de sydsvenska vattendragen och medverkar till motsvarande uppfödning och utsättning i Norrland. Vattenkraftutbyggnaden behöver inte innebära att den biologiska mångfalden minskar. Däremot förändras den. När växter och djur som lever i strömmande vatten försvinner tillkommer andra som föredrar mer sjöliknande förhållanden. I kraftverken finns olika typer av teknisk utrustning för att förebygga och snabbt upptäcka miljöpåverkande händelser, som oljeläckage eller avvikande vattennivåer. Sydkraft bidrar i liten omfattning till försurning och övergödning av vattendrag genom utsläpp till luft från energianläggningar. Detta och annan miljöpåverkan redovisas i koncernens livscykelanalyser. En hög tillgänglighet i vattenkraften bidrar till minskad elproduktion i fossileldade kraftverk, vilket i sin tur minskar utsläppen av luftför-oreningar. [ Nationella mål ] Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Sveriges Riksdag har beslutat att fyra älvar i Sverige ska få förbli outbyggda: Vindelälven, Torne älv, Pite älv och Kalix älv. Många av Sydkrafts vattenkraftverk byggdes under 1900-talets första decennier och är idag etablerade delar av kulturmiljöerna längs åar och älvar. Vi vårdar och bevarar dessa miljöer och bidrar även till andra åtgärder genom de bygde- och fiskeavgifter som årligen betalas till samhället. [ Sydkrafts mål ] 12 Driften av Sydkrafts vattenkraftverk ska inte orsaka några oförutsedda miljöpåverkande händelser.

13 Myllrande våtmarker Gammal torvtäkt blir fågelsjö Sverige är ett av de våtmarksrikaste länderna i världen. Våtmarkerna är mycket viktiga biotoper i ekosystemet och har en stor variationsrikedom i form av olika typer av myrar, sumpskog, strandmiljöer och annan våtmark. Genom olika ingrepp som avvattning och torvbrytning trängs våtmarkernas djur och växter undan och antalet rastplatser för flyttfåglar minskar. Under hela 1900-talet har ingrepp gjorts i våtmarker. Man har omvandlat våtmarker för att få mer användbar mark till skogs- och jordbruk. Stora våtmarksområden har även försvunnit genom utvinning av torv och genom överdämning av våtmarksstränder i anslutning till sjöar och vattendrag som utnyttjas för kraftproduktion. Sydkraft bryter torv på två platser i Örebrotrakten avslutades täktverksamheten i norra delen av området Västkärr. Sedan 1998 pågår arbete med att efterbehandla den yta där brytningen är avslutad. Efterbehandling av området sker i samarbete med Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Idag har det etablerats en fågelsjö med ett mycket rikt fågelliv. Efterbehandlingsarbetet följs med stort intresse från hela landet. På Länsstyrelsen i Örebro är man också mycket nöjda med utvecklingen i Västkärr. Det är första gången vi kan påvisa att man efter modern torvbrytning i stor skala kan skapa nya naturvärden, som ur många synpunkter är bättre än de var innan brytningen. Det blir ju en omstart, från hur det var vid istiden innan torven bildades, säger Pelle Führ, naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen. Fågelsjön Västkärr kommer inom de närmaste åren att bli allt större. Om tio år avslutas torvutvinningen helt på Västkärr. Då kommer fågelparadiset i Tångeråsa att omfatta hela 180 hektar mark, dit fågelskådare från hela Sverige kan komma och notera sällsynta arter i sina fågelböcker. I samband med utbyggnaden av det nya vattenkraftverket Hylte i Nissan anlades Jakobs sjö på platsen för en tidigare torvtäkt. Sjön har blivit en populär fågellokal. [ Nationella mål ] Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. [ Sydkrafts mål ] Sydkraftkoncernens verksamhet har förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter. 13

14 Hav i balans Högt ställda krav på tankfartyg skyddar hav och skärgård Det allvarligaste hotet är övergödningen som påverkar flera viktiga livsmiljöer i framför allt Östersjön. Förutom övergödningen utgör även organiska miljögifter och metaller ett hot mot den marina livsmiljön. Det är samtidigt viktigt att ta hänsyn till den marina miljön och dess förutsättningar vid olika slags exploatering av kustzonen. Våra svenska kust, skärgårds- och havsområden är unika. Vi har en stor variation av ekosystem, allt ifrån det saltfattiga vattnet i norr till det mer saltrika och varmare vattnet i söder. Bara på några få platser till i världen finns liknande skärgårdar. De känsliga skärgårdarna berörs av flera hot. Ett sådant påtagligt hot är skador på grund av oljespill från fartyg. För att försörja flera av våra anläggningar med bränsle transporteras olja till havs. Den dominerande oljeanvändningen sker vid Karlshamnsverket. Här ställs extra hårda krav på fartygen som levererar olja, bland annat att de har dubbelbottnade skrov och extra högt försäkringsskydd. Sydkraft kräver också helt separerad hantering av barlast så att olja aldrig blandas med barlasten, vilket undanröjer risken för att oljerester följer med barlastvatten ut i havet. Sydkraft har utvecklat en effektiv oljeabsorbent baserad på furubark för oljesanering som nu finns för försäljning. Tillverkning sker vid bränslefabriken i Värnamo. Vi tror att denna produkt kommer att vara mycket användbar vid till exempel saneringsarbeten till havs. Sydkrafts värmekraftverk, framför allt kärnkraftverken, släpper ut stora mängder uppvärmt kylvatten i havet. Värmeutsläppet ger förändringar i flora och fauna och generellt högre biologisk aktivitet. Påverkan är begränsad till ett område inom någon kilometer från utloppet. [ Nationella mål ] Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Kustområden är intressanta för vindkraftutbyggnad eftersom det blåser bra där. Vindkraftverk kan dock generera buller, de påverkar fågelliv, fiske och landskapsbilden. Utanför Nogersund i Blekinge har Sydkraft uppfört Svante, ett av världens första havsbaserade vindkraftverk och studerat effekterna av detta. Påverkan på fågel och fisk har varit relativt liten. [ Sydkrafts mål ] 14 Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter.

15 Levande skogar Askan håller balansen i skogen Skogen är en viktig källa till förnybara råvaror och kommer därigenom att få en allt större betydelse i ett ekologiskt hållbart samhälle. En ökad användning av biobränslen framställda av skogsråvara minskar nettoutsläppen av koldioxid och därigenom uppnås målsättningar på klimatområdet. Utrymmet för uttag av råvara ur skogen är dock begränsad om den biologiska mångfalden ska bevaras långsiktigt. *Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende, internationell medlemsorganisation. Certifiering i enlighet med FSCs bestämmelser innebär att företaget/markägaren bedriver ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar, FSCs Principer och Kriterier samt svensk FSC-standard. När biomassa tas ut från skogen, avlägsnas de näringsämnen som trädet tagit upp under sin tillväxt. Med ett ökat uttag av trädbränslen från skogen kan skogsmarken utarmas. För att motverka detta har restriktioner införts så att maximalt 70 procent av skogsresterna vid avverkning får bortföras. Erfarenheterna inom området är av naturliga skäl begränsade, eftersom avverkning på samma mark sker med långa tidsmellanrum. För att biobränslen ska bli en uthållig energikälla måste askan och dess innehåll av näringsämnen återföras till skogen. Den basiska askan motverkar dessutom försurning. Sydkraft var tidigt ute med askåterföring och utvecklade tekniken utifrån sin fjärrvärmeanläggning i Ljungby. Även i Örebro har nya metoder utvecklats. Under åren har en omfattande erfarenhet av askåterföring byggts upp i takt med att fler biobränsleanläggningar tagits i drift. Utvecklingsarbete pågår kring andra användningsområden för askan. I Bergslagen finns stora gruvslaggfält där ingenting växer. Dessa fält påverkar även vattnet. I ett pilotprojekt testar Sydkraft möjligheterna att täcka slaggresterna med aska. Därmed bildas en hård skorpa som förhindrar fortsatt lakning och försurning. Nya växter kan planteras i ett övre skikt av aska och slam, som blir ny näringsrik jord. Ett annat utvecklingsprojekt visar på möjligheterna att använda aska för att tillverka material som ersätter grus för vägbyggen, vilket innebär att man behöver mindre mängd naturgrus. Sydkraft har miljöcertifierat produktiv skogsmark enligt FSC-standarden*. Härigenom skapas bättre förutsättningar för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Tolv biotopskyddslokaler har undantagits från skogsbruk. [ Nationella mål ] Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. [ Sydkrafts mål ] Användningen av biobränslen beräknas behöva öka för att uppfylla kraven från Kyoto-konferensen 1997 att minska inverkan av klimatpåverkande gaser, främst koldioxid. För att det nationella målet om mångfald och kulturmiljö inte ska hamna i konflikt med ökad biobränsleanvändning ska vi arbeta för att upprätthålla skogsmarkens produktionsförmåga med hänsyn till skogsekosystemets naturliga funktioner och processer. 15

16 Ingen övergödning Utsläpp av kväve minskas Tillförsel av näringsämnen från avloppsutsläpp och gödslad åkermark åstadkommer ökad tillväxt av alger och annan växtlighet i sjöar, vattendrag och kustvatten. Vissa arter gynnas av detta medan andra istället missgynnas. Den ökade tillväxten av alger medför en ökad nedbrytning som kräver syre. Effekten av detta kan bli bottendöd på grund av syrebrist. Sydkrafts utsläpp av kväveoxider Totalt utsläpp NOx ton Kväveoxidutsläppen från el- och värmeproduktion varierar år från år beroende på hur kallt det är och på tillgången på vatten- och kärnkraft. Sydkrafts totala utsläpp har också påverkats av tillkommande verksamheter, som Malmö (1991) och Örebro (1997). [ Nationella mål ] Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Övergödning orsakas av näringsämnen, främst kväve och fosfor, som tillförs mark och vatten direkt eller indirekt genom läckage eller luftnedfall. Den främsta orsaken till övergödning eutrofiering är de moderna jord- och skogsbruksmetoderna. Sydkraft bidrar till övergödningen bland annat genom utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar. Investeringar och förbättringar har dock skett vid flera av produktionsanläggningarna. Vid Åbyverket i Örebro har utsläppen av kväveoxider minskat med 80 procent jämfört med 1980 års nivå genom olika investeringar. Heleneholmsverket i Malmö producerar både el och värme och svarar för en stor del av Malmös värmeproduktion. Redan 1987 började naturgas att användas som huvudbränsle, vilket har medfört att utsläpp av både svaveloxider och kväveoxider har minskat. Genom förbättrad förbränningsteknik har man lyckats minska kväveoxidhalten ytterligare installerades rökgaskondensering på panna 10 vid Heleneholmsverket, vilket gett både miljöförbättringar och varit ekonomiskt lönsamt. Med rökgaskondensering har kväveoxidutsläppen halverats. På grund av ökad verkningsgrad har även koldioxidutsläppen minskats. Karlshamnsverket har installerat katalysatorer på två av kraftverksblocken för höggradig avskiljning av kväveoxider. Genom förvärv av Norrköping Miljö & Energi har påverkan från avloppsvattenreningsverk, som renar avloppsvatten från Norrköping, tillkommit. Avloppsreningsverket renar vattnet till cirka 97 procent med avseende på fosfor. Idag minskas cirka 60 procent av kvävet vid rening. Investeringar i storleksordningen 20 Mkr kommer att göras i syfte att uppnå 70 procents kvävereduktion. Sydkrafts transporter av gods och personer bidrar till försurning och övergödning genom de utsläpp av kväveoxider som dessa orsakar. Vi försöker långsiktigt minska miljöpåverkan av transporter genom såväl utveckling av system för som användning av gasformiga bränslen och elfordon. En annan utvecklingsväg är att minska transportbehovet genom nya mötesformer. I huvudsak måste dock sägas att Sydkraft, liksom samhället i övrigt, i ökande grad utnyttjar transporter, för kundbesök och för effektivitet i drift- och underhållsarbetet. [ Sydkrafts mål ] 16 Eftersom försurning och övergödning delvis orsakas av samma utsläpp har Sydkrafts övergripande mål formulerats avseende både svavel- och kväveoxider. Målet redovisas i anslutning till miljömålet om försurning.

17 Bara naturlig försurning Fjärrvärme minskar försurningen På grund av Sveriges svårvittrade jord- och bergarter blir mark och vatten väldigt försurningskänsliga. Effekten av det sura nedfallet blir att både djur och växter får en försämrad livsmiljö genom förändrad näringsbalans och utlakning av metaller. Som en uppehållande åtgärd kalkas idag sjöar och vattendrag med cirka ton finmald kalksten. Därmed är Sverige det land som kalkar mest i hela världen. Sydkrafts utsläpp av svaveloxid Totalt utsläpp SO 2 ton Eldning av bränslen medför utsläpp av svavel- och kväveföreningar. Utsläppen försurar mark och vatten i stora delar av Sverige. Luftföroreningar kan transporteras långa sträckor och nedfallet över Sverige kan till största delen hänföras till utländska källor. Därför är det viktigt att verka internationellt för att minska utsläppen. Sydkrafts bidrag till försurningen har under lång tid minskat mycket kraftigt genom övergång från bränslebaserad elproduktion till användning av vattenoch kärnkraft. Sedan tidigt 70-tal har de försurande utsläppen minskat med drygt 95 procent. Ökad användning av naturgas och biobränslen, expansion av fjärrvärme och förbättrad rökgasrening är exempel på åtgärder som kan minska utsläppen ytterligare i framtiden. Karlshamnsverket är Sydkrafts största topp- och reservkraftverk och där används olja som bränsle. Kraftverket är avsett att utnyttjas när produktionen från vattenkraft och kärnkraft inte räcker till. Stora investeringar har genomförts för att kraftigt minska utsläppen vid drift. Närmare 500 Mkr har investerats sedan 1994, vilket har gjort kraftverket till ett av de renaste i världen i sitt slag. Avsvavlingsanläggningen har en unikt hög reningsgrad och katalysatorer används för långtgående avskiljning av kväveoxider Svaveloxidutsläppen från el- och värmeproduktion varierar år från år beroende på hur kallt det är och på tillgången på vatten- och kärnkraft. Sydkrafts totala utsläpp har också påverkats av tillkommande verksamheter, som Malmö (1991) och Örebro (1997). [ Nationella mål ] De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. [ Sydkrafts mål ] Vi vill åstadkomma en verklig årlig förbättring motsvarande minskade utsläpp på 100 ton svaveloch kväveoxider per år. Baserat på ett årligt utsläpp på mindre än ton försurande och gödande ämnen motsvarar det en minskning på 5 procent. 17

18 Ett rikt odlingslandskap Landskapsbilden förändras Modern jordbruksteknik och djurhållning har på kort tid förändrat odlingslandskapet. Jordbruk har lagts ned och ersatts av igenväxning och skogsplantering. Åkermarken har minskat med en fjärdedel, slåtterängar har praktiskt taget försvunnit och betesmarker har minskat till mindre än hälften av arealen på 50-talet. Detta har medfört att många arters livsmiljöer har minskat eller försvunnit. Odlingslandskapet påverkas av kraftledningar och markförlagda gasledningar och elkablar. Marken kan packas av tunga maskiner och dräneringsförhållanden kan ändras. Sydkraft betalar ersättning för tillfällig eller permanent skördepåverkan. Ledningsgator för friledningar som passerar genom skog, parkområden eller intill trädgårdar kräver regelbunden röjning för att undvika störningar i elleveransen till kunder och minska riskerna för personskador. Röjningsarbetet, särskilt i närheten av bostäder, kan orsaka konflikter med markägaren genom att även vackra träd eller högväxande buskage behöver skäras ner. Vi arbetar medvetet för att både informera och samråda inför röjningsinsatser för att minska dessa konflikter. Sydkraft har tidigare arbetat med odling av biobränsle. Resultaten var inte särskilt positiva och de långsiktiga effekterna av den ensidiga odlingen är svåröverskådliga. Vindkraftanläggningar kan innebära en förändring av landskapsbilden genom utnyttjande av mark, bullerstörningar, påverkan på djurliv samt signalstörningar och ljuseffekter. Kunskaperna om vindkraftens påverkan på djurlivet är ringa. Sträckflygande fåglar verkar klara sig bra medan rastande och födosökande fåglar kan bli skrämda. Dessa aspekter får sättas i relation till att vindkraften i övrigt inte ger någon nämnvärd miljöpåverkan i form av utsläpp eller förbrukning av naturresurser under driften. [ Nationella mål ] Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. [ Sydkrafts mål ] 18 Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter.

19 Storslagen fjällmiljö Fjällmiljö kan påverkas av energianläggningar Fjällen tillhör Sveriges och Europas mest opåverkade miljöer och har mycket höga natur- och upplevelsevärden, även sett ur ett internationellt perspektiv. Människor har levt i fjällmiljön under flera tusen år och det finns därför också betydande kulturmiljövärden. Produktionsförmågan är i allmänhet låg i både markoch vattenekosystemen och känsligheten för yttre störningar är ofta stor. Under senare år har påverkan på fjällmiljön ökat i omfattning från bland annat turism, rennäring och terrängkörning. Buller från fordonstrafik och flyg har också ökat markant och områden med låg bullernivå har därför blivit alltmer sällsynta. Verksamheter på energiområdet som kan påverka fjällmiljön är vindkraftoch vattenkraftanläggningar samt fjällnära skogsbruk. Sydkrafts vattenkraftanläggningar ligger idag nedströms den egentliga fjällmiljön och Sydkraft har idag inga planer på vindkraftverk i fjällområden. Långväga transporterade luftföroreningar från energianläggningar i form av försurande och gödande ämnen kan påverka känsliga lavar. Utsläpp av växthusgaser som koldioxid kan påverka klimatet och därigenom flytta trädgränsen högre upp i fjällmiljön. Detta kan bidra till att fjällets karaktär och biologiska mångfald påverkas. [ Nationella mål ] Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. [ Sydkrafts mål ] Sydkraftkoncernens verksamhet har en förhållandevis liten inverkan på detta område. Något koncernövergripande mål har därför inte formulerats. Enskilda bolag sätter egna mål utifrån sina betydande miljöaspekter. 19

20 God bebyggd miljö TomorrowToday - ett viktigt begrepp för miljön En god bebyggd miljö omfattar allt ifrån hänsynstagande av resursförbrukning, markanvändning, avfall, transporter, kulturarvet och närhet till parker och naturområden med mera. En bra utformning av bostäder och arbetsplatser med god service får människor att trivas. Energisektorn och Sydkrafts affärsintressen utgör en viktig del av samhällsbyggandet. För att distribuera energi i form av bränslen, värme, kyla eller el krävs omfattande infrastruktur. Energianläggningar är ofta stora och kräver betydande markutrymmen. Vidare förbrukas ändliga resurser som metaller och naturgrus vid byggande av kraftverk, kraftledningar och fjärrvärmenät. Sydkraft har ett särskilt ansvar för att bidra med lösningar till ett energisystem för ett framtida hållbart samhälle. Detta arbete ger också affärsmöjligheter. Vi på Sydkraft har myntat uttrycket TomorrowToday vilket speglar vår vilja att se framåt utan att tappa fotfästet i nuet. Vi vet visserligen inte mer än andra hur framtiden ser ut. Men vi lägger ner mer kraft än de flesta på att ta reda på det. TomorrowToday handlar mycket om att se framtidens lösningar redan idag. Bo01-mässan i Malmö öppnas den 17 maj 2001 och kommer att bli den största bomässa som någonsin hållits i Sverige. Sydkraft vill visa vad som är möjligt inom området uthålliga energisystem genom att stå för en energiförsörjning med 100 procent lokalt förnybar energi. Detta ska uppnås genom att bygga vindkraftverk, utnyttja havsvärme, omvandla sopor till biogas samt bygga solvärmepaneler och solceller. En god hushållning med våra naturresurser innebär att avfall bör ses som en resurs. Går det inte att materialåtervinna är energiutvinning ett alternativ. Fast i första hand bör vi förhindra att det bildas något avfall över huvudtaget Energiloopen är en tidigare nämnd metod för effektivisering av energianvändning. Metodiken ger också en överblick över flöden för material, råvaror, vatten, avfall och avlopp, som underlag för bättre resurshushållning. Energianläggningar är ofta en del av kulturmiljön både i stad och på landsbyggd. Sydkraft bidrar med att vårda och bevara äldre anläggningar och genom att nya anläggningar anpassas till den befintliga miljön. 20 [ Nationella mål ] Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. [ Sydkrafts mål ] 100 procent förnybar energi i Framtidsstaden Bo01, med lokal produktion, låg förbrukning, god komfort och effektiva apparater. Bo01-området Malmö under byggfasen.

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer