Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge Nätverk Enskilda avlopp, Ronneby , minnesanteckningar

Transkript

1 Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge Nätverk Enskilda avlopp, Ronneby , minnesanteckningar Deltagare: Alvesta kommun: Andreas Andersson, Sofia Gustavsson, Kent Nicklason Karlskrona kommun: Eric Torkelsson, Klara Hellman, Jenni Gröning, Åsa Olofsson Ljungby kommun: Ann-Mari Åhlander, Emelie Gustavsson, Matilda Jonsson Länsstyrelsen Blekinge: Frida Fröberg Markaryds kommun: Ylva Zimmerbäck Miljöförbundet Blekinge Väst: Emma Olsson, Åsa Bengtsson, Sofie Petersson Ronneby kommun: Jan-Åke Lönqvist, Leif Abrahamsson, Anders Börjeson Tingsryds kommun: Fredrik Martinsson Uppvidinge kommun: Per-Ove Oscarsson Växjö kommun: Henrik Ohlin Älmhults kommun: Annika Sandberg Presentationsrunda och eventuella ändringar dagordning Vid presentationsrundan skickades nätverkets kontaktlista runt för kontroll och eventuella ändringar. Uppdatering skickas till Malin Augustsson, MSKB. Nätverksplan för Enskilda avlopp (enligt MSKB anvisningar) Ska nätverket heta Enskilda avlopp eller Små avlopp? Beslutades att behålla nuvarande namn, alltså Enskilda avlopp. Båda begreppen förekommer omväxlande, även i handlingar från nationella myndigheter, men enskilda avlopp används mest i dagligt tal. Nätverkets arbetsområde framgår av namnet. Övergripande syfte är ökad samsyn i arbetet med avloppsfrågor, men också kompetenshöjning genom erfarenhetsutbyte och utbildning. Konkreta mål är att nå samsyn i tolkning och tillämpning av bestämmelser som reglerar arbetet med enskilda avlopp och bedömning av olika avloppsanläggningar, men också att rationalisera och effektivisera arbetet för att uppnå en bättre situation med avloppen. Relevanta miljömål är framför allt Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Arbetet med avloppen har också koppling till miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Prioriterat arbete är samordnade bedömningar av olika avloppsanläggningar, till att börja med särskilt inriktat på infiltrationer. Värdkommuner är Ronneby under 2015 och Miljöförbundet Blekinge Väst De nästkommande träffarna planeras till onsdag den 4 nov 2015 (Ronneby) och onsdag den 2 mars 2016 (Sölvesborg). Anders Börjeson fick i uppdrag att skriva utkast till nätverksplan. Skickas till övriga i nätverket för möjlighet att ge synpunkter innan den färdiga planen överlämnas till samordnaren.

2 Uppföljning av förra träffen JTI:s faktablad om fraktioner till förstärkningslager lär komma i mars. I samband med punkten om arbetsmiljö uppkom frågan om alkolås, som kan vara en säkerhetsrisk om man inte snabbt kan ta sig ifrån en hotande situation. Det förekommer att man bara kan göra stopp 30 min innan man måste blåsa igen. Krav bör ställas på minst 60 minuter, annars har man ett arbetsmiljöproblem. Vidare bestämdes att nätverksgruppens önskemål om en kurs i hantering av våld och hot ska framföras till samordnaren för MSKB. En sådan kurs bör riktas till fler, inte bara avloppshandläggarna. Vad gäller hänsyn till strandskydd i avloppsärenden hänvisas till NV:s handbok om strandskydd. Saken är nog inte helt klarlagd än, vi får titta närmare på det. Det kan bl.a. vara skillnad mellan ansökan och anmälan. Det finns domstolsbeslut till stöd för förbud mot toalettutsläpp till gödselbrunn. Arbetsgruppen om underlag för samordnade bedömningar Henrik Ohlin redogjorde för läget. Gruppens arbete har stannat upp, delvis pga ändrade arbetsuppgifter men också för att uppgiften var större än man trott. Frågan behöver lyftas till högre instans och en skrivelse med begäran om central tillsynsvägledning kommer att skickas. Nätverksgruppen hålls informerad genom e-post. I samband med frågan om bedömning av infiltrationer togs frågan om stötbelastning upp. Det handlar om vatten från t.ex. backspolning av dricksvattenfilter och badkar. Risk för slamflykt till infiltrationen. Handbok till allmänna råd anger att detta inte bör kopplas till avloppsanläggningen. Några kommuner tillåter det inte (villkor), andra har inget direkt förbud. Någon tillverkare uppger att en anläggning ska klara 30 l/min under 10 min = 300 liter. HaV:s vägledningsmaterial Åsa Olofsson haft på remiss Åsa Olofsson har ingått i referensgrupp för HaV:s vägledningsmaterial för arbetet med små avlopp. Materialet består av fyra delar, som behandlar (1) bakgrund, rättsfall etc., (2) förberedelser och prioriteringar, (3) handläggning av tillsynsärenden, förslag till skrivelser, beslut etc. och (4) bedömningar. Åsa särskilt nöjd med del 3. Materialet ska vara klart sista februari och presenteras vid infoträffar på olika platser, bl.a. Malmö den 16 april. Inbjudan kommer från HaV och/eller länsstyrelsen. Tillsynsprojekt egenkontroll minireningsverk Karlskrona Åsa Olofsson redogjorde för tillsynsprojekt för minireningsverk, som utförts i form av enkätundersökning. Inkomna svar jämfördes med uppgifter för respektive fastighet som finns noterade hos Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Summeringen var intressant: tillsynsmyndigheten anser att det brister i det mesta, medan fastighetsägarna är mycket nöjda och tycker att allt fungerar bra. Åsas presentation bifogas minnesanteckningarna.

3 Ökad kommunal utbyggnad behov och möjlighet att driva på Fråga från en deltagare hur man kan driva på utbyggnad av kommunalt avlopp i samlad bebyggelse. Några kommuner har tagit fram en utbyggnadsplan som del av sin VA-plan, och det är nog så det behöver bli. Alltså bör man trycka på för at få igång eller gå vidare med VAplanering där man inte har kommit så långt med detta. Sedan är det en annan sak att utbyggnadsplaner också behöver förverkligas. Utbyggnadsplan och VA-plan är inte bindande, och det kan stöta till många hinder när man ska gå från plan till genomförande. Svårigheterna kan vara både praktiska, ekonomiska och politiska. Utbyggnad av kommunalt avlopp kräver stora resurser och många fastighetsägare ogillar att tvingas in i verksamhetsområde, med de kostnader det medför. Kommunalt avlopp behöver inte nödvändigtvis betyda långa ledningar för anslutning till centralt reningsverk. Kommunalt avlopp kan i vissa fall lösas bättre med en lokal reningsanläggning. Länsstyrelsen kan enligt 51 LAV förelägga kommunen att inrätta verksamhetsområde för en viss bebyggelse, om de bedömer att det behövs enligt 6 LAV. Detta nämndes inte på mötet, men är värt att notera. GIS-behandling av avloppsärende/-anläggningar Vilka möjligheter finns det att använda GIS som hjälpmedel i arbetet med enskilda avlopp? Växjö har nog kommit längst av oss med detta, och Henrik Ohlin demonstrerade via Internetuppkoppling. Applikationen bygger på Arc View Web GIS kopplat till Miljöreda. Brunnar, utsläppspunkter m.m. kan markeras med koordinater. Man kan också ganska enkelt få samlade uppgifter om allting för en angiven plats/fastighet. Användbart för inventering, tillsyn och handläggning av tillståndsärenden. Avloppshandläggarna i Växjö mycket nöjda. Övrigt Avlopp från personaltoalett till biogasanläggning, är det OK? Hygienisering det viktiga. Temperatur i processen ca 40 grader. För hygienisering ska det normalt vara 70 grader. Man bör ta upp frågan med leverantören, kanske också SVA och Jordbruksverket. Kan man ha spridningsledningar längre än 15 meter? Den allmänna rekommendationen är max 15 meter vid självfallsanläggning. Det finns någon uppgift om att 20 meter skulle vara OK om man pumpar till fördelningsbrunn. Åsa Olofsson har också hittat anvisningar för större anläggningar, där det anges att man kan ha längre spridarrör. (Se Naturvårdsverkets Allmänna råd 91:2, finns att hämta som pdf.) Backspolning av vattenfilter? Anses av olika skäl olämpligt att koppla till avloppsanläggningen. Kan villkoras i tillstånd, vilket också en del av kommunerna gör. Tidsbegränsade tillstånd? Ett tillstånd enligt MB gäller i princip för obegränsad tid, om inget annat preciseras. Omprövningsreglerna ger bara begränsade möjligheter att lägga förbud. Hur gör man då när en infiltration anses uttjänt? I tillstånd för infiltrationsanläggning med WC ger Ronneby nu villkor som begränsar användningstiden till 25 år. Däremot ingen tidsbegränsning för anläggningar med möjlighet till provtagning på utgående vatten och inte heller på BDT-

4 infiltrationer. Karlskrona har fått ett beslut om tidsbegränsning på 10 år upphävt i MD, se ärende Djäknemåla 1:28 (Lst och MD beslut utskickade av Åsa). Gemensamhetsanläggningar Anders Karlsson, miljö- och byggnadschef i Ronneby kommun och tidigare verksam vid Lantmäteriet, höll en genomgång av hur det går till att bilda gemensamhetsanläggning för anslutning av en grupp fastigheter till kommunalt avloppsnät. Det finns både positiva och negativa erfarenheter av dessa projekt. För att ro det hela iland är det bra om man har någon eldsjäl som kan lägga ner tid och arbete. Bra också om man gör så mycket som möjligt själva, innan Lantmäteriets jobb tar vid, det ger besparing. Broschyrer och annan information kring ämnet finns att hämta på Lantmäteriets hemsida. Övrigt (forts.) Avslutning av ärende. Olika varianter förekommer: 1) behålla ärendet pågående tills anläggningen är klar och redovisad, därefter avluta; 2) avsluta ärendet när beslut expedierats och sedan öppna ärendet igen för att lägga in uppgifter när anläggningen är klar; 3) avsluta ärendet när beslut är expedierat och sedan öppna separat tillsynsärende när redovisning inkommer att anläggningen är utförd. Diskussion om för- och nackdelar för alternativen, men f.n. ingen samsyn. Hur man gör är inte bara en fråga för dem som handlägger avloppsärenden, utan hänger samman med hur man allmänt hanterar sina ärenden i respektive kommun och vilket diariesystem man har. Slamtömning. Avslutad tömning eller överhoppad tömning när behov inte finns? I allmänhet krävs dispens från miljökontoret, men i några kommuner avgör renhållaren. Ansökningshandlingar. Hur ska den perfekta ansökningsblanketten vara utformad? Tidigare ofta bara en sida och anpassat till traditionella anläggningar. Nu vanligen 3-4 sidor med diverse alternativ att välja bland och kryssa för, men svårt att täcka upp för alla lösningar som förekommer. Ofta blir det begreppsförvirring och felaktigt ifyllda blanketter. Skulle man i stället kunna ha blankett med bara en sida för de obligatoriska grunduppgifterna, och sedan att sökande får lämna beskrivning av den planerade anläggningen? Tveksamt om det skulle fungera. Den allmänna meningen tycktes vara att man i stället fortsätter att förbättra blanketterna med flervalsmöjligheter. Bra om man kan höra entreprenörernas synpunkter. Information om avgifter. Hur ska sökande informeras om handläggningsavgiften, så att den inte kommer som en chock? Taxan finns tillgänglig, men kanske inte så många gör sig besvär att kolla. Några kommuner anger avgift på blanketten, antingen preciserat eller som ett intervall. Om sökande använder gamla blanketter kan det stå uppgifter som inte stämmer. Ronneby brukar notera aktuell avgift på infoblad som bifogas med ansökningsblankett. Viten. Nivån på vitesbelopp till förbud varierar mycket mellan olika kommuner. Det högsta som nämndes var ett exempel från Osby, som lär ha kr. MBV har fall där beloppet varit Vid begäran om utdömande av vite kan domstolen justera beloppet, som i ett exempel där man med hänvisning till skälighet sänkte från till

5 Besvärliga fall. Vad gör man om avloppet döms ut och fastighetsägaren inte har ekonomiska möjligheter att ordna det. Då kan mulltoa eller liknande vara lösningen, det går oftast att ordna och kostar inte så mycket. Principer för tillsyn och krav. Karlskrona tar ett område i sänder och ställer då krav på alla bristfälliga avlopp. MBV riktar i första skedet sina krav mot de sämsta avloppen. MSA. Miljösanktionsavgift ska beslutas om avloppsanläggning utförts utan tillstånd/anmälan. Preskriptionstiden är 5 år och myndigheten ska ha agerat inom 2 år från det att man fick kännedom om saken. Myndigheten har bevisbördan. (Läs mer: NV handbok 2001:1 om handläggning av miljösanktionsavgift, upplaga 7, 2013) Tillkoppling av ytterligare byggnad på befintlig anläggning. Attefallshus och andra tillkommande byggnader som utgör bostadshus, är det OK att koppla på dem till befintlig avloppsanläggning? Tveksamt någon i gruppen sa bestämt nej. Innan man tar ställning i det enskilda fallet får man beakta aktuella omständigheter kring dimensionering, utförande och belastning. Krav på BDT-avlopp. Hur ska man bedöma BDT-avlopp och när behöver man ställa krav? Generellt ser man väl nu BDT-avloppen som ett mindre miljö- och hälsoskyddsproblem än man gjort tidigare, men man behöver ändå beakta förhållandena på platsen och ställa relevanta krav när det är motiverat. (Läs mer: Kunskapscentrum Små Avlopp, Rapport 2013:1, Bad- disk och tvättvatten hur farligt är det?) Åtalsanmälan. Karlskrona har dålig erfarenhet av att åtalsanmäla direktutsläpp med hänvisning till FMH 12. Åklagaren går inte vidare med det. Tydligen ingen idé att åtalsanmäla i dessa fall. Nästa träff: Ronneby, onsdag den 4 november Anteckningar Anders Börjeson med hjälp av Leif Abrahamsson och Jan-Åke Lönqvist