"Ägardirektiv" Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt Långsiktiga mål Strategier. Handling

Transkript

1 Ledning och styrning Antagen av styrelsen "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt Långsiktiga mål Strategier Strategidokument Policydokument: Policy mot kränkande behandling Jämställdhetspolicy Bemötandepolicy Drogpolicy Miljöpolicy Resepolicy Krishanteringsplan Kvalitets- & utvärderingsplan Kommunikationsplan 1 Strukturerad uppföljning Verksamhetsplan Fastighetsplan Utbildning Kurser, konferenser Boende/service Handling Handlingsplan Aktivitet Ansv. Budget Ekonomiska konsekvenser

2 Värdegrund SVF vilar på en kristen värdegrund och ser därmed alla människors lika värde oavsett social och etnisk tillhörighet, trosbekännelse, funktionsnivå, kön eller sexuell läggning. 2

3 Statens fyra syften med statsbidrag till folkbildningen stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings och utbildningsnivån i samhället, och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. 3

4 Verksamhetsidé Södra Vätterbygdens Folkhögskola ska bedriva utbildnings, bildningsoch konferensverksamhet. Utbildning ägnad för vidare studier, yrkesverksamhet och för att främja personlig utveckling Bildning för att stärka det personliga engagemanget, påverka och delta i samhällsutvecklingen och bli en aktiv deltagare i kulturlivet Konferensverksamhet för att tillföra folkhögskoleverksamheten ekonomiska medel, för att erbjuda en stimulerande miljö för kurser och konferenser 4

5 Vision En skola med utsikt erbjuda möjlighet till personlig utveckling på en av de mest attraktiva folkhögskolorna i landet att bli ett lokalt, regionalt och nationellt centrum för bildning och kultur baserat på en kristen, humanistisk helhetssyn erbjuda ett attraktivt boende med god service i en stimulerande inre och yttre miljö bli ett förstahandsval som konferensanordnare för våra målgrupper 5

6 Omvärlden Folkbildningen Folkbildningen debatteras livligt inom folkbildningen självt och i andra sammanhang. Folkbildningens bildande funktion är satt under lupp. Det finns tendenser till att folkbildningen blir en del av det allmänna utbildningsväsendet och riskerar att förlora en del av sin särart års riksdagsbeslut, som fattades i enighet mellan de politiska partierna, kommer förmodligen att bli föremål för nya utredningar och beslut inom en inte alltför avlägsen framtid. RIO:s och FBR:s utredningar Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) ska under verksamhetsperioden anta ett nytt program. Folkbildningsrådets (FBR) Vägval och vilja är under de närmaste åren framme för beslut. I dagsläget är det svårt att bedöma dessa utredningars praktiska betydelse, men det är angeläget att noga bevaka denna utveckling. Statsbidragsutveckling Folkbildningen som helhet åtnjuter fortfarande stort förtroende, men sett ur ekonomisk synvinkel får inte det förtroendet något större genomslag. Statens ansvarstagande i form av uppräknade statsbidrag motsvarar inte alls kostnadsökningen i form av löneavtal och allmän prisutveckling. Till helhetsbilden hör att SVF under två år, enligt FBR:s beslut, överlämnat 95 deltagarveckor (dv) till skolor med mindre än 4000 dv. Omfördelningen kommer att fortsätta under ytterligare tre år. För att säkerställa verksamhet på dagens nivå, måste arbetet med kompletterande finansiering intensifieras. 6

7 Omvärlden, forts Kvalitetssäkring och utvärdering Under verksamhetsperioden kommer Erik Amnås utredning om kvalitetssäkring inom folkbildningen att behandlas av riksdag och regering. Statens fyra syften blir helt vägledande, medan specificeringen genom de sju verksamhetsområdena med säkerhet tas bort. Folkbildningen i sin helhet kommer att bedömas av två olika från folkbildningen oberoende instanser. Utvärderingen styres genom en interdepartermental arbetsgrupp och genomförs med treårsintervaller. Huvudsyftet med utvärderingen kommer att vara frågan om huruvida folkbildningen, utifrån de fyra syftena, använder de medel staten skjuter till på ett adekvat sätt. Går Amnås tankar igenom kommer utvärdering att ske med brett anslag där nya bedömningsgrunder finns med, exempelvis den ekonomiska nyttan av folkbildningens verksamhet. En annan aspekt i Amnås utredning är vikten av att folkbildningen bör nå fler deltagare, inte andra påtalas, utan att tala om behovet av att folkbildningen då behöver mer resurser. I annat fall blir konsekvensen att folkbildningen behöver byta ut studerandegrupper. Allmän linje Vi har några år framför oss med vikande elevunderlag sett ur demografisk synvinkel. Samtidigt är det fler som lämnar ungdomsgymnasiet utan godkända slutbetyg och vägen stängd för högre studier. Antalet sökande till Allmän linje har inte minskat under senare år, det har ökat. Den allmänna utvecklingen på arbetsmarknaden med stora varsel, även i vår bygd, innebär med säkerhet att många unga hamnar i utanförskap. Med tanke på hur den kommunala vuxenutbildningen ser ut, framstår folkhögskolan som ett starkt alternativ. 7

8 Omvärlden, forts Söktryck Vi är helt beroende av studerande. Till de flesta linjer har vi idag ett bra söktryck, men det är ingen självklarhet. Det vi trodde skulle bli en överetablering av Allmän linje i Jönköping har vi inte sett än, tvärtom. Vi behöver fler platser. Till de mer specialinriktade allmänna kurserna (Allmän E för studerande med psykiskt funktionshinder och Allmän F för studerande med Aspergers syndrom) har vi också bra söktryck. Samarbetet med Jönköpings kommun ger, förutom kommunelever, en god grund för Allmän D (dagkurs för studerande med neuropsykiastriskt funktionshinder). Utan stöd från kommunen skulle vi inte kunna driva den delen av verksamheten. Collegelinjens svenska antagning har ett bra söktryck. Den amerikanska delen har inte märkbart mattats. Linjen för Grafisk form & Kommunikation har ett alltmer stabilt antal sökande. En bidragande orsak till det är att man, istället för att närvara vid specifik provdag också kan genomföra antagningsprovet på distans genom arbetsprover. Ädelfors folkhögskola lägger fr o m hösten 2013 ner sin journalistlinje p g a för lågt antal sökande. Efterfrågan på journalister minskar eller förändras med tanke på den tekniska utvecklingen som går fort och kräver att vi ligger i framkant utbildningsmässigt, tekniskt och marknadsföringsmässigt. Musiklinjen har ett stabilt söktryck. 8

9 Omvärlden, forts Den nya omdömesskalan och folkhögskolans särart FBR har beslutat att en sjugradig omdömesskala ska införas på Allmän linje, i likhet med den som finns i gymnasieskolan. I paritet med det menar FBR att kriterier bör skrivas för varje steg medan FBR själv definierar kriterierna för omdöme sju. Om detta finns åsikter. Folkhögskolan har stått som egen utbildningsform, där begreppet fritt och frivilligt varit vedertaget och accepterat. Vill folkhögskolorna framgent fungera som självständig, alternativ skolform, framstår det som synnerligen angeläget att i alla led, undervisningsformer, gruppstorlekar, pedagogik, social förhållningssätt, studerandeinflytande och hantering av omdömes sättning m m, ha perspektivet fritt och frivilligt med. Svårigheten ligger inte i att bli en annan gymnasieform, svårigheten ligger i att slå vakt om särarten. För de studerandes skull. Konkurrenssituationen Jönköpings län är det län som per invånare har flest antal deltagarveckor i hela landet. För Jönköpings kommun innebär det att av länets nio folkhögskolor finns idag sex representerade med verksamhet i Jönköping. Hitintills har detta inte inneburit förändrat söktryck på Allmän linje, men med ett annat arbetsmarknadsläge kan situationen förändras. Det som efterfrågas idag på arbetsmarknaden är människor med kompetens inom det naturvetenskapliga området. Där har folkhögskolorna i Jönköpings län inte mycket att erbjuda. 9

10 Omvärlden, forts Internationell verksamhet SVF har under många år bedrivit internationellt samarbete med aktörer som North Park University, Hindustani Covenant Church, Betlehems Universitet m fl. Det internationella arbetet har sett olika ut i olika tider. Det yttre förutsättningarna har förändrats bl a genom att SIDA:s förändrade bidragsregler och genom regleringsbrev gett aktörer som Svenska Institutet i stort sett inga möjligheter att stötta internationellt arbete på det sätt folkhögskolor bedrivit det. Till och från har vi också haft enskilda gäststuderande som betalar för sina studier på SVF. Migrationsverkets handläggning försvårar för utländska studerande att komma till SVF på egen hand. Det sker, som vi upplever det, en åtstramning i beviljning av uppehållstillstånd för studier för sökande från en del länder tillsammans med en handläggningstid som blir allt drygare. Detta tillsammans med det nästan omöjliga att få personlig kontakt med verkets handläggare, gör vårt internationella arbete påfrestande och tidskrävande. SVF har lättare samarbetat med länder utanför EU. Eftersom vi numer har en EU ambassadör, kan vi hitta ett annat fokus på europasamarbete både för studerande och anställda. 10

11 Omvärlden, forts Gemensam Framtid, equmenia och folkhögskolorna Gemensam Framtid (GF) är beslutad och på väg att genomföras. För SVF:s del innebär det inom några år en ny huvudman. Inom Folkhögskolerådet (FHR) pågår arbete med att hitta nya former för hur folkhögskolorna inom GF ska organiseras. Ambitionen är att hitta en så likartad konstruktion som möjligt för de fem skolorna. Innan folkhögskolornas status inom GF är klar, pågår arbetet med bildandet av regioner, kompetenscentra m m. Strukturen är fortfarande oklar men det finns starka krafter som verkar för att folkhögskolorna i respektive region bör bli regionala centra. equmenia och GF går inte i takt i den här frågan, equmenia har bildat sina regioner bl a med tanke på det ekonomiska stöd man kan få regionalt. Utan juridiska personer på regionnivå inget bidrag. GF vill inte ha regioner som juridiska personer utan allt knyts till ett centralt kansli i Stockholm med regionala råd som enbart blir rådgivande. GF:s bildningsutredning GF har initierat en bildningsutredning som kommer att lägga fram sitt betänkande till kyrkostyrelsen i slutet av januari Den anlägger ett brett perspektiv på bildningsfrågorna och där kommer självklart folkhögskolorna och deras betydelse att belysas på ett synnerligen tydligt sätt. 11

12 Strategier Att utifrån statens fyra formulerade syften för folkbildningen ständigt levandegöra frågorna om folkbildningens särart hos både personal, studerande och styrelse. Att stärka bevakningen av för folkhögskola viktiga myndighetsbeslut, både på nationell och internationell nivå, för att därigenom skapa god beredskap för nödvändiga förändringar. Att utveckla marknadsföringsarbetet och på så sätt säkerställa rekrytering av studerande för att skapa pedagogiskt och socialt fungerande grupper och livskraftiga linjer. Att aktivt delta i arbetet med Gemensam Framtid för att både inom folkhögskolan och kyrkan tydliggöra folkhögskolans betydelse i det framtida gemensamma arbetet. Att medvetet stärka relationerna med Jönköpings kommun, vuxenutbildningens aktörer, högskolan och andra organisationer inom folkbildningen. Att stärka arbetet med att söka kompletterande finansieringsformer för att säkerställa folkhögskolans framtida arbete. 12