Legganvisning Takskiffer

Transkript

1 Legganvisning Takskiffer Vakkert, bestående och underhållsfritt

2 Användning av takskiffer Långa traditioner Takskiffer har långa traditioner i Norden och är ett material som var vanligt att använda på 1800-talet och fram till 1950-talet. Användningen av skiffer på taket har de senaste åren verkligen fått sin renässans och används idag för både gamla och nya hus, stugor och byggnader. Kvalitet är avgörande när man ska använda prudukter i vårt hårda klimat. Vi har levererat takskiffer i 10 år och har produkter från vår leverantör i Kina som uppfyller hårdheten och den låga vattenabsorption som krävs för takskiffer som ska användas i Sverige. Det är lätt att ta reda på om det är bra kvalitet på skiffern. Om man knackar på plattan så ska den ge en hård klang, är klangen stum kan det indikera att stenen är porös och därför lätt spricker. Ett skiffertak är vackert, bestående och praktiskt taget underhållsfritt och kommer att vara i över 100 år. I denna rekommendation vill vi visa hur takplattorna från Norsk SteinMiljö läggs ut korrekt.

3 Lutning och undertak Minsta lutning på taket när man använder takskiffer Taket bör ha minst 22 graders lutning. Mer lutning på taket hjälper för att få bort vatten från ytan lättare. Har man mindre lutning än 22 grader kan man risikera att vatten blir liggande och kommer inn bakom skifferplattorna. Undertak Förr i tiden la man oftast skifferplattorna direkt på undertaket men idag så är det vanligast att använda takläkt under skifferplattorna, detta säkrar en god luftning av taket. Byggforsk rekommenderar att man använder bärande råspont med folie eller asfaltsbelägg under skifferplattorna. Detta rekommenderas för att risken för vattenläcka är större på förenklade undertak än det är på ett bärande undertak med tätskikt. Undertaket måste vara vattentätt

4 Läkter Takläkter Använd materialer av bra kvalitet och varmförzinkade spikar till att fästa takläkterna. Många väljer impregnerade materialer men detta är inte nödvändigt. Hårdare träslag som lärk eller långsamt växande barrtråd kan också vara ett bra val med tanke på lång hållbarhet. Vertikala läkter De vertikala läkterna bör vara minst mm tjocka för att luftning och dränering skal vara optimal Horisontala läkter De horisontella läkterna bör vara minst 30*48 mm. Dimensionen på de horisontella läkterna beror på vilket avstånd det är mellan de vertikala läkterna.det kan också variera med tanke på storlek på skifferplattorna. Detaljerade mått på detta kommer längre ner i dokumentet. OBS! kom ihåg att den nedersta läktern ska byggas upp motsvarande tjockleken på en extra skifferplatta.

5 Fästelemet Innfästning av skiffern Norsk StenMiljö rekommenderar att man använder skifferstift istället för skruvar. Anledningen till detta är att skruvar man fast plattorna så är riskerar man å få plattorna i spänn. En annan grund är att trävärket alltid vill röra på sej på grund av fuktighet, sol och temepratursvängningar. Ett stift är mer flexibelt än vad en skruv är. Spänn i takskiffern är den största orsaken till att den spricker/knäcker. Galvaniserat eller syrafast takskifferstift används till att fästa skiffern med. Man ska använda 2 stk stift per platta och dessa bör vara dubbelt så långa som skiffertjockleken + den horisontella läkten. Passa på att inte stiftet går ner i asfaltspappen.

6 Planering Planering Det är viktigt att ha en bra och genomtänkt plan innan du börjar lägga taket. Den första man planerar är ut mot varje ände. Idealet är att få samma bredde på bägge sidorna och helst slippa kapning. Varje sten ska läggas med ett mellanrum av 1 cm +/- (0,6 till 1,2 cm). Det betyder att det kan vara ca 6 mm per sten för att justera för att få det rätt. Om du inte kommer ut med hela stenar måste du kapa. Då kan du göra detsamma upp mot knocken. Merkning Innan du startar takläggningen ska hela takytan markeras upp. Använd snörslå för markeringen. Vid utmärkningen är det fördelaktigt att vara två personer, en vid knocken och en nere. Mät och markera för varannan stenrad. Kom ihåg stenbredden + mellanrum (1 cm +/-) för varje stenrad. Denna markering gör jobbet enklare och effektivare.

7 Fotsten Starta med fotsten. Det är vanligt att man har en droppkant på 1 cm. Detta kan justeras efter önsker och behov. Passa på att kanten inte blir för stor (mer än 2 cm) då kan skifferplattan gå av på grund av vikt från snö och is. Takskiffer Man lägger plattorna nerifrån och upp, beroende på hur man märkt upp tak så startar man i mitten och lägger ut mot gavlarna eller frå ena sidan över mot den andra. Lägg skiffer så långt du klarar från byggställningen. Efter det lägger man fra taket genom att stå på läkterna eller bygga ett "takstativ"..

8 Fyrkantskiffer 40*40 Viktigt att komma ihåg är sidleds avstånd mellan skiffern. Detta kan justeras för att passa in i gaveln. Avståndet mellan varje takskiffer bör hållas inom 0,6 till 1,2 cm. Mätningar anger distanscentrum / centrum. Nedersta läkt kan justeras om till önskad droppkant. Vanligtvis är det ungefär 1 cm. Droppkanten på 2 cm eller mer ökar risken för sprickor vid snö / is. Första läkten måste byggas upp motsvarande en skiffertjocklek som är ca 1,2 cm. Tekniska specifikationer Tjocklek: mm Vikt: ca 45 kg/kvm Antal: 9,2 stk/kvm Överlapp: ca 5 cm Produktionsland: Kina

9 Gavellösningar Gavelsten Den mest använda idag är att sätta takskiffern ut mot ett gavelbord och montera ett vattenbord. Detta är också den lösning som rekommenderas av Byggforsk. Om denna lösning används, behöver du vanligtvis inte en gavelsten. Man tillpassar och kapar takskiffern ut mot gavelbordet. I den gamla taktraditionen i västra Norge använde man lösningar utan vattenbord. Sedan går gavelstenen utanför vindskivan. Vindskivan kapas ofta som en kryplist efter gavelstenen. Här använder vi gavelstenar..

10 Taknocklösning Taknocksten Det vanligaste i dag är att låta takskiffern gå upp mot en läkt i taknocken. Skiffern anpassas / kapas mot taknocken. Använd sedan en taknocksbeslag som fästes vid läkten med stift eller galvaniserade skruvar med gummibeslag. Beslaget ska överlappa takskiffern på varje sida. Det bör finnas en överlappning på minst 4-5 cm, men högst 10 cm pga vind. Taknocksbeslaget anpassas til takvinkel så att det ligger tätt emot takskiffern. Detta skal göras av auktoriserad plåtslagare för att anpassa till varje tak och takvinkel..

11 Snöfångare och konsoller Snöfångare Ett skiffertak är dimensionerat för tung snö. Vid snöfall så glider snön av ungefär som på ett vanligt tak med taksten, i motsats till ett torvtak där snön blir liggandes. Att snön inte ligger på skiffertaket är ganska bra med tanke på snöskottning och vikt. Men på vissa ställen kommer det att finnas behov för snöfångare för att undvika snöras. Det är en bra idé att använda detta på ett skiffertak, men det är viktigt att detta monters i förbindelse med takläggning och inte efter.. Fäst en tryckimpregnerad planka med samma höjd som läkterna och bredd minst 148 mm. Detta skruvas fast 50 cm över läkt längs hela taket. Säkra snöfångarhållaren i mitten av fästbrädan med de medföljande skruvarna. Avståndet mellan konsollerna får inte överstiga 60 cm. Plasseringen av konsollerna anpassas efter takets bredd. Skifferplattorna som kommer in i fästena måste kapas något.

12 Taktrinn og taksteger Taktrinn Det första steget monteras när det första raden med takskiffer läggs. De andra stegen monteras allt eftersom man monterar takraderna. Det första steget är placerat så att det kommer mellan två takspärrar, eftersom det är nödvändigt att montera en fästskena på toppsteget. Takstege Takstegen placeras så att den kommer mellan två takspärrar, eftersom det är nödvändigt att montera en fästskena på toppen som ska skruvas i två takspärrar. När det är långa längder, och när du monterar mer än en stegsektion, rekommenderar vi mittfäste och nedrefäste. Detta görs för att förhindra sidoförskjutningar.

13 Kontakta Norsk StenMiljö AB Hemsida Telefon Epost Använd takskiffer för ett vackert, bestående och underhållsfritt tak Använd vår erfarenhet och kunnkap på takskiffer