Nr 2 * dec Nyhetsbrev DBW:s Botaniska Trädgårds Vänner

Transkript

1 Nr 2 * dec 2011 Nyhetsbrev DBW:s Botaniska Trädgårds Vänner

2 Jodå, det kan vara vinter i Botan också! Det här numret hade vi tänkt skulle visa några vinterbilder från vår trädgård och Torbjörn Hargeson skriver lite om hur han upplever vintertiden. Men även lite höstbilder - träden har sprakat av färger och trädgården har börjat göra sig förberedd för vintern, kylan och snön som skall komma(?). Ordföranden berättar om plataner - de stora träden med den vackra ytan på stammen. Ett av dem står bredvid lusthuset, två innanför stora grinden. Och slutligen - programplanerna för vintern och våren. OBS! Årsmöte den 14 mars. Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast den 15 februari. Sänds till sekreteraren. Höstgren Foto: Ann-Britt Magnusson Så här blir Du medlem: Genom att betala in medlemsavgiften (100:- för enskilda personer och 500:för organisationer) på b-g blir Du medlem i Botans Vänförening. Glöm inte att skriva Ditt namn och adress på inbetalningskortet eller som meddelande om Du gör en internetbetalning! Gärna även e-post-adress. Kontaktperson om det är en organisation som betalar avgiften är bra att ha. VÄLKOMMEN! Nyhetsbrev DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening Nr Årgång 1 ISSN Redaktör: Ann-Britt Magnusson annmag@telia.com Ansvarig utgivare: Bertil Ståhl bertil.stahl@hgo.se Omslagsbild: Mammutträd (Sequoiadendron giganteum) Foto: Lasse Pettersson Foto baksida: Julros (Helleborus orientalis) Foto: Ann-Britt Magnusson Ann-Britt Magnusson sekreterare Höstfärger Foto: Ann-Britt Magnusson

3 Ordföranden har ordet... Plataner en gammal bekantskap Eftersom jag skriver det här i London blir ämnesvalet enkelt: platanen, trädet som är planterat längs nästan varenda gata i London och som i den engelskspråkiga delen av världen går under namnet London plane. Lite anmärkningsvärt är det då att DBW:s Botaniska Trädgård har ett flertal plataner, som väl kan mäta sig med platanerna i London. Låt mig säga det först som sist, plataner är inga lönnar, hur många gånger turistguider på sydliga resmål än gärna upprepar detta. Visst, de är båda träd och har snarlika blad, men där tar likheterna slut. Platanens mest iögonenfallande karaktär torde vara den kamouflagemönstrade stammen, som uppstår därför att ytterbarken faller av i tunna, oregelbundna flak. Platanen klarar av luftföroreningar bättre än de flesta trädarter och möjligen är den flagande barken en av förklaringarna till detta. Men också blomställningarna, de runda, hängande bollarna, med antingen hanliga eller honliga blommor, antyder att plataner har en självständig systematisk ställning och inte alls är närmare släkt med t ex lönnar. Platanens blommor är oansenliga och anpassade för vindpollinering. Innanför stora grinden Under senare år har det visat sig att platanpollen kan vara ordentligt allergiframkallande, så pollenallergiker ska nog vara glada att platanen är svårodlad i Sverige. Fast en londonbo jag talade med hade inte märkt att det var något särskilt problem med hösnuva när deras plataner blommade som bäst. Plataner bildar en egen familj, Platanaceae, som är närmast släkt med Proteaceae, en familj som främst finns på södra halvklotet. Ett välkänt australiskt proteacé-släkte är Banksia, uppkallat efter den kände mecenaten och upptäcktsresanden Joseph Banks, som tillsammans med linnélärjungen Daniel Solander reste med på James Cooks första världsomsegling. Plataner är ålderdomliga växter i den meningen att fossil av plataner är kända från mellersta kritatiden. Tillsammans med proteacéer och lotusblomman (!) utgör de en tidig sidogren på den utvecklingslinje som i övrigt ledde fram till övriga tvåhjärtbladiga växter, t ex björkar, rosor och salivia. Under kritatiden hade platanerna sannolikt insektspollinerade blommor, inte vindpolintrapetiolär knopp i bladfoten linerade som nu, och variationen i bladform har under tidigare geologiska perioder varit mycket större än dagens. Det är då lite spännande att just en av platanens mest speciella egenskaper, den intrapetiolära knoppen, fanns med redan för 100 miljoner år sedan. När ni får chansen nästa gång, ta ett blad (helst på hösten) och försök lirka loss det, och plopps så öppnar sig ett hålrum i bladfoten, och där innanför döljer sig den nya knoppen. Ni kan också se den ihåliga bladfoten på redan nedfallna blad. Trots att plataner funnit i 100 miljoner år är antalet nu levande platanarter bara sju. Det finns en art i Sydostasien, en i östra Medelhavsområdet och mindre Asien, och resten i Nord- och Mellanamerika. Men hur är det med den ständigt närvarande platanen på Londons och för all del stora delar av hela Europas gator? Jo, sannolikt har den uppkommit som en hybrid mellan den orientaliska platanen (Platanus orientalis) från östra Medelhavsområdet och en art från Nordamerika (Platanus occidentalis). Det skulle i så fall alltså vara en korsning mellan två arter vars historier genom kontinentalförskjutningen varit skilda åt i 50 miljoner år. Och ändå är hybriden fullt fertil! En helt vanlig dag i trädgården. Bertil Ståhl Foto: Bertil Ståhl

4 Vinter i Botan Text och foto: Torbjörn Hargeson Jag bestämde mig en dag för att bli en bättre människa. Och en lite mindre människa, så där fem kilo mindre. Det bästa sättet jag kunde komma på var att göra dagliga promenader och att sluta äta ost. Jag började på nyårsdagen 2010 (nej, det var inget nyårslöfte, det bara hampade sig så.) Sedan fortsatte jag gå hela vintern fram till april, varje dag, utom de dagar då det var snöskottning, vilket det var rätt ofta den vintern. Jag startade den första promenaden endast iakttagen av en kaxig skata i vår Stenkyrkeapel. I början gick jag inte så långt. Men efterhand så kom jag längre och längre hemifrån och så småningom hamnade jag i närheten av Botan. Jag hade varit i Botan på vintern förut. Den första gången som jag har lagt på minnet var Mitt barnbarn Moa, då 4 år, hade fått ett par skridskor i julklapp och ville prova dem. Vi tyckte det var lite farligt för henne i ishallen med alla halvstora grabbar med hockey-klubborna i högsta hugg, så därför kom vi att tänka på dammen i Botan. Den vintern var dammen frusen, men det var ingen snö bara lite rimfrost när vi kom dit. Där tog Moa sina första stapplande skär och satte sina första rovor. Det blev en ahaupplevelse, Moas förtjusta, hisnande tjoanden när hon lyckades ta några skär i kontrast till stillheten i ett vintrigt Botan. Nästa gång jag har minnen från Botan på vintern var vid invigningen av Linné-året den 28 januari Bland andra evenemang så framfördes en dans och ljusföreställning runt Moas damm. Det var föreställningen Trädandar efter en idé av Agneta Gazelius. För koreografin stod Helena Högberg och dansarna Helena Lundqvist, Stina Nyberg och Oskar Frisk hade lånats in från Länsdansens uppsättning Sju drömmar. Det var mycket suggestivt att stå där i mörkret med massor av människor runt omkring och se dansarna som rörde sig mellan träden i snön och ljusen som spelade mellan träden. Jag skulle verkligen önska att vi kan få fler sådana intiativ, något för Botans vänner att ta tag i. Nåväl, nu var det Snön hade fallit sedan Och jag erövrade Botan. Jag var där mest varenda dag och förundrade mig över hur vacker en botanisk trägård i norra Europa är även på vintern. Varje dag hittade man något nytt. Det var blomställningar i Örtagården, vintergröna buskar och träd, skidspår från någon som motionerade mer avancerat än jag, fåglarnas fotspår, som runor i snön. Jag delar med mig några av de bilder som jag tog den vintern. Jag är inte sådan att jag lär mig alla namn på de olika växter som jag ser, jag hör dem och jag glömmer dem. Nej, jag vill bara betrakta och njuta. Jag brukar välja gå via strandpromenaden för att sedan komma in genom Kärleksporten mot Botan.

5 Väl inne i trädgården blir det en planlös vandring runt dit näsan pekar. Först vid dammen där Moa tog sin första skridskoskär Nu har hon tagit studenten och börjat läsa till sjuksköterska. Därifrån är det inte långt till solvisarplan. Just denna dag den 1 jan 2010 var det svårt att se vad klockan var med hjälp av soluret. När man vänder sig från solvisarplan så har man lusthuset framför sig. Den musik man skulle kunnat höra denna dag hade kommit från en mycket frusen orkester. Vintrigt och vackert vid foten av lusthuset. En sak som jag saknade då och som jag saknar nu är en liten servering, öppen även vintertid, kanske bara helger men ändå. Det hade varit perfekt att kunna ta en kopp varm choklad med vispgrädde och en smörgås med leverpastej innan man vänder hemåt. Mer för Botans vänner att jobba på. Till syvende och sist så kan man ju inte låta bli att drömma, när man går där i snön. Göna växter på vintern, pudrade av snö, ger helt nya skönhetsupplevelser. VÅR! Till sist vill jag uppmana alla er som bor på fastlandet: besök Gotland och Botan även på vintern! Vi, trädgården och resten av ön finns här ute och bara väntar på er. Hälsningar! Torbjörn Hargeson PS Jag gick ner mina fem kilo. Jag äter ost igen. Jag skall gå till Botan även denna vinter. DS Samma vy vid strandpromenaden som tidigare så som det ser ut vid midsommar 26 juni.

6 Vinterros Foto: Katarina Krusell Vi behöver Dig! Rubriken kommer att finnas i alla våra Nyhetsbrev eftersom det är så det är - vi behöver DIG! För att vi ska få så bra verksamhet som möjligt krävs att vi är många som hjälps åt. Vad händer framöver...? Vid träff med trädgårdsmästaren diskuterades uppgifter som kunde vara lämpliga för föreningens medlemmar att delta i. Gemensamt kom vi fram till att bl a nedanstående uppgifter skulle passa både föreningen och trädgården: hjälp med nedklippning av perenner på våren beskärning av rosor rensning av gångar under sommaren rensning av ogräs i rabatterna Kontaktpersoner är utsedda till de olika grupperna enl nedan: Programgrupp: Bertil Ståhl, Ann-Britt Magnusson Kursgrupp: Resegrupp: Redaktion: Wiveka Schwartz, Jan Luthman i samarbete med trädgårdsmästare Lasse Pettersson Torbjörn Hargeson, Wiveka Scwartz, Christel Hamilton, ev Georg Hall Bertil Ståhl ansv utg. Ann-Britt Magnusson redaktör Övriga i styrelsen insamling av material och korrekturläsning Men - vi behöver flera som ingår i grupperna! Kan Du tänka Dig att ställa upp? Fundera på vad Du skulle tycka vara roligt att hjälpa till med och var Du skulle kunna hitta en plats - och hör gärna av Dig till någon i styrelsen!! Alla styrelseuppgifter hittar Du på Sekreteraren annmag@telia.com Förmåner för medlemmar: deltagande i föreläsningar Trollhasseln brukar blomma i jan-febr. Foto: Björn Magnusson deltagande i guidningar till rabatterade priser få sticklingar från träd och buskar i trädgården delta i rosbeskärnings- och perennkurs till rabatterade priser få delta i resor anordnade av föreningen Nytt är att vi ingått ett avtal med Bergianska Trädgårdens Vänförening vilket innebär att vi utbyter information genom att ställa medlems-/nyhets-skrifter till varandras medlemmars förfogande. Därigenom skapar vi en gemenskap att bygga vidare på t ex - besök hos varandra / tips om aktiviteter o dyl vänföreningarna emellan. Flera föreläsare har tagit kontakt med föreningen och erbjudit sig att komma till Visby för att delta i våra aktiviteter. Således kommer prof Mikael Hedrén från Lund att föreläsa om orkidéer, Jette Knudsen talar om blommornas dofter och senare under sommaren kommer en guidad tur att ordnas, där vi får lära känna blommorna mer än via synen. Prof Bertil Ståhl talar om Kew Gardens och Bengt Rosén om Linneväxter, en bildberättelse där han utgår från de underbart vackra bilderna i Palmstruchs flora.

7 Nu är vi igång! Under flera år har man pratat om att DBW:s Botaniska Trädgård liksom de flesta andra botaniska trädgårdar, borde ha en vänförening. DBW s Botaniska trädgård är unik på många sätt - underbart vacker, lättillgänglig, öppen året runt och Visbys mest besökta turistmål. Trädgården har anlagts, ägs och förvaltas av det anrika sällskapet De Badande Vännerna vars Trädgårdsstyrelse, med stöd från Region Gotland, ansvarar för trädgårdens underhåll och skötsel. Det var alltså viktigt för oss som planerade att bilda en vänförening att förankra idén och presentera både förslag till stadgar och arbetsuppgifter hos både Trädgårdsstyrelsen och trädgårdsmästaren Lasse Pettersson med personal. Den 16 juni hade vi ett första möte för allmänheten på Almedalsbiblioteket då Bengt Rosén berättade om botaniska trädgårdar i Skandinavien och förslag till stadgar för en vänförening diskuterades och en interimstyrelse tillsattes. Så äntligen, den 1 augusti 2011 bildades DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening. Stadgar antogs och en styrelse som skall arbeta fram till årsmötet i mars bildades. Nu planerar styrelsen vårens program och aktiviteter och hoppas att få många medlemmar som betalar årsavgiften 100 kronor! Wiveka Schwartz Underbar vinterdag vid Ovalen Foto: Lasse Pettersson Program vinter - vår Programmet är ännu inte helt klart, men nedanstående datum är fastställda. Trädgårdsmästaren kan av förklarliga skäl inte ange exakt när rosenbeskärning och arbetet med perennrabatterna kommer att ske, det beror på när vintern släpper sitt grepp om oss. Lokal meddelas på mail, de flesta föredrag hålls dock i Almedalsbibliotekets aula. Lör 14/1 kl Ons 15/2 kl Ons 14/3 kl Lör 14/4 kl Tid meddelas senare Tid meddelas senare Orkidéer på Gotland Mikael Hedrén visar bilder och berättar om växterna. Bengt Rosén visar bilder ur Palmstruchs flora och berättar om Linné-växterna i den. Årsmöte Bertil Ståhl Kew Gardens, bilder och historier från en av världens mäktigaste trädgårdar. Jette Knudsen Varför doftar blommorna? Vi kommer under sommaren även att få följa med Jette på en vandring i trädgården, där hon låter oss känna dofterna på riktigt. Trädgårdsmästaren håller kurs i rosenbeskärning för Botans Vänner. Vi hjälper till med perennbeskärning i trädgården. Bäcken slingrar genom snön ner mot dammen. Foto: Björn Magnusson

8