HÅLLBARHETSBOKSLUT 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBARHETSBOKSLUT 2010"

Transkript

1 HÅLLBARHETSBOKSLUT 21 Under 21 invigdes ytterligare ett vindkraftverk på Uvberget, det högra på bilden. Nu i Bärkehus egen regi. SMEDJEBACKENS KOMMUN MAJ 211 1

2 2

3 Innehåll Presentation av Hållbarhetsbokslutet 4 Inledning 5 Miljökvalitetsmål 6 Begränsad klimatpåverkan 7-9 Giftfri miljö 1 Ingen övergödning 11 Grundvatten av god kvalitet 11 God bebyggd miljö Ett rikt djur och växtliv 17 Folkhälsa 18 Delaktighet och inflytande i samhället 19 Ekonomisk och social trygghet 2 Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökad hälsa i arbetslivet 21 Sunda och säkra miljöer och produkter 22 En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård, Gott skydd mot smittspridning 23 Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 23 Ökad fysisk hälsa 24 Goda matvanor och säkra livsmedel 25 Minskat bruk av tobak och alkohol, samt ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 26 Fridhems förskola 27 Ovako 28 Norrbärke sparbank 29 Svensk ytbehandling, SYTAB 3 SWL stålkonstruktioner 31 Kontaktpersoner 32 OM HÅLLBARHETSBOKSLUTET Indikatorn utvecklas i positiv riktning Indikatorn är oförändrad Indikatorn utvecklas i negativ riktning SEAB Smedjebackens Energi och Vatten AB Sveriges ekokommuners gemensamma nyckeltal Jämförelse görs i vissa fall från ett medelvärde år 29 då inte 21 års siffror är framtagna vid tryckningen av bokslutet. Text där inte annat anges: Kerstin Angberg-Morgården, Miljö och byggkontoret, Smedjebackens kommun. Foto: Anna-Maria Kraft, sid. 1, 4, 7, 9, 11, 12, 13, 17, 2, 24, 32. Håkan Elfving, sid. 6, 18. Evamari Anestedt, sid. 14, 16, 19. Bärkehus sid. 9, Peter Ohlsson, Dalarnas tidning, sid. 25. Bärkehus, sid. 9. Skogsgläntan sid. 21. Räddningstjänsten sid. 23. Erik Blomqvist sid. 24. Fridhem sid. 25, 27. Ovako sid. 28. SYTAB sid. 3. SWL sid

4 Presentation av Hållbarhetsbokslutet Varsågod! Detta är Smedjebackens kommuns Hållbarhetsbokslut för 21. Hållbarhetsbokslutet ges ut för sjunde året och skickas vart fjärde år ut till samtliga hushåll och fritidshusägare i kommunen. De olika avsnitten beskriver och följer upp de nationella och lokala mål som styr Smedjebackens kommun mot en hållbar utveckling. Bokslutet redovisar också delar av miljöarbetet inom de företag i kommunen som är certifierade enligt ISO Smedjebackens Energi & Vatten, Bärkehus AB, Ovako Bar AB, Norrbärke Sparbank, SWL Stålkonstruktioner AB och Svensk Ytbehandling AB har bidragit till kostnad för tryckning och distribution av Hållbarhetsbokslutet. Genom vårt nuvarande och kommande arbete vill vi att Smedjebackens kommun ska vara ett föredöme när det gäller hållbar utveckling. Lena Ludvigsson-Olafsen, Ordförande i Miljö och byggnadsnämnden 4

5 Begreppet hållbar utveckling består av tre delar: Inledning Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans ohälsa. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Med Hållbarhetsbokslutet visas på vilket sätt kommunen jobbar för en hållbar utveckling. Inom vissa delområden har kommunen kommit långt, inom andra har vi en bit kvar och vissa är svårare att påverka. Att bidra till minskade miljöeffekter och till en hållbar utveckling är inte så svårt som det låter. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Tillsammans kan åtgärderna göra stor skillnad. Genom att ta del av detta bokslut får förhoppningsvis fler inspiration att göra åtgärder som leder i riktning till ett hållbart samhälle. 199 valde Smedjebackens kommun att bli en av de första ekokommunerna. Sveriges Ekokommuner arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Det är en ideell förening som bildades Då bestod den av en handfull kommuner men sedan dess har föreningen vuxit och nu finns det 8 st ekokommuner. Sveriges ekokommuner har tagit fram 12 Gröna nyckeltal som ska vara jämförbara för ekokommunerna. Nyckeltalen är också aktuella i diskussionerna om uppföljning av de nationella miljömålen. I Hållbarhetsbokslutet redovisas nyckeltalen med Sveriges ekokommuners symbol till höger. 28 skrev Smedjebackens kommun under Energimyndighetens program Uthållig kommun. Programmet utgår från ett energiperspektiv och har resulterat i en energi och klimatstrategi som togs i fullmäktige i februari 29 och som årligen utvärderas. Smedjebackens kommun är sedan 26 certifierad som en Säker och Trygg kommun, enligt WHO:s kriterier. Arbetet handlar om att väcka medvetenhet om skaderisker hos enskilda, skolan, föreningar, företag och organisationer. Utbildning av olika slag erbjuds både yngre och äldre. En Säker och Trygg kommun utgör en viktig strategi i Räddningsverkets nationella och WHO:s internationella skadeförebyggande program. Målet är att kommunen ska bli säker och trygg att leva och verka i, samt att olycksfall i alla åldrar ska förebyggas. Sidorna beskriver kommunens arbete med folkhälsofrågor Foto: AM Kraft Energi och klimatstrategin finns att hämta på kommunens hemsida: www1.smedjebacken.se/boendemiljo/energi/ energiochklimatstrategi eller som papperskopia på miljö- och byggkontoret. 5

6 Miljökvalitetsmål Världens utveckling är tyvärr inte hållbar, vare sig på nationell eller global nivå. Den rikaste femtedelen av befolkningen använder jordens resurser i en omfattning som långt överskrider vad naturen tål. Denna påverkan förstärks nu av en konsumtionsökning i utvecklingsländerna. Genom ny resurssnål teknik, ökad miljömedvetenhet och ett kraftfullt internationellt samarbete är en hållbar utveckling möjlig. En utveckling i den riktningen bygger på att kunskapen om vad som krävs utvecklas och sprids och att alla krafter i samhället drar åt samma håll. Kommuner har ett stort ansvar att bistå denna utveckling. Ett verktyg finns bland annat i det nationella generationsmålet "att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta". Generationsmålet är preciserat i 16 miljökvalitetsmål, som är fastställda av riksdagen. Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Mycket av den miljöpåverkan och de klimatutsläpp som sker har sitt ursprung i mänsklig aktivitet och dessa aktiviteter är lokala. I Smedjebacken har vi beslutat oss för att prioritera följande miljömål: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt djur och växtliv HÄLSA OCH SÄKERHET, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt miljöarbete följa upp de nationella miljömål som går att påverka lokalt. Miljöoch byggnadsnämn den En årlig uppföljning av översiktsplanens olika delar görs, då miljömålen beaktas. Ekokommunernas nyckeltal uppdateras. Årligt Hållbarhetsbokslut. *Earth Hour: Manifestation som är initierad av WWF, Världsnaturfonden. Earth Hour startade i Sidney 27 för att uppmärksamma landets beslutsfattare kring klimatfrågan. Några av de över 1 deltagare i *Earth Hour på torget i Smedjebacken. 6

7 Begränsad klimatpåverkan KOMMUNIKATIONER, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i samarbete med företag och övriga intressenter verka för en utbyggnad och förbättring av all infrastruktur i Smedjebackens kommun. Kommunen ska i sin uppföljning av målen se till att en utbyggnad av infrastrukturen gynnar såväl Smedjebacksbornas kommunikationsbehov som en hållbar utveckling. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Tillsammans med övriga kommuner utmed Bergslagspendeln har en styrgrupp tillsatts för att gemensamt verka för en upprustning av banan. Vägen mellan Smedjebacken- Borlänge har initierats som viktig att prioritera för förbättringsinsatser, med hänvisning dels till den höga trafikbelastningen vintertid (RommeAlpin) men även ur pendlingssynpunkt. Resecentrum vid järnvägsstationen börjar färdigställas. Från mitten av december 21 trafikerar linjebussarna området med syftet att underlätta för resenärerna att byta mellan tåg/buss. Diskussioner pågår med Dalatrafik om införande av Flextrafik i centrala tätorten. Under har det byggts gång och cykelvägar längs Nya Ågatan, till Herosfälten och invid Kolbäcksån i Morgårdshammar. Planer för utbyggnad under 211 är gång och cykelväg Smb.-Hagge-Ludvika samt utbyggnad av promenadringen via Vikersvik. Antal resor med kollektivtrafik per invånare och år Antal resor med kollektivtrafik per invånare och år. Medeltalet för ekokommuner år 21 är: 338 st. Källa: Sveriges ekokommuner ,12 16,6 15, ,1 Källa: Dalatrafik, Tåg i Bergslagen Smedjebackens kommun har av tradition väldigt få antal resor per invånare och år med kollektivtrafik. Förhoppningsvis kommer det nya resecentret att inspirera till fler kollektiva resor. Det höga medelvärdet för ekokommunerna kan förklaras av att Stockholms stad har hela 764 resor per inv. och år. Koldioxid(CO2)-utsläpp från försålda bränslen i kommunen (ton/invånare) 12, 1, 8, 6, 4, Övrig CO2/ inv. Industri CO2/ inv. 2,, Denna variabel kan uppvisa stora skillnader mellan kommuner/län. Detta beror till viss del på klassificeringsproblematik. Däremot fungerar den väl för att visa hur utvecklingen ser ut för kommuner/län över tid. Noterbart är att nivån måste ner till ca. 1,5 ton CO2/person som är nödvändig för att stabilisera atmosfärens koldioxidhalt på 45 ppm (miljondelar). Idag ligger genomsnittet på 7 ton per person och år, men med stora variationer, från över 2 i USA till 1-2 i Indien. I samband med öppnandet av det nya resecentret vid järnvägsstationen i Smedjebacken, fick också busstrafiken en annan sträckning. Medeltalet för ekokommuner år 29 är: Industri, 2,3 ton/inv. Övrigt 4, 6 ton/inv. Källa: Sveriges ekokommuner 7 Källa: RUS (regionalt uppföljningssystem)

8 Begränsad klimatpåverkan Resor med bil i tjänsten inom kommunens förvaltningar, CO2 kg/årsarbetare CO2 kg/ årsarbetare Över 4 liter diesel och närmare 5 liter bensin går åt till kommunanställdas resor med bil. Det inkluderar hemtjänst, parkavdelning etc. Kommunens årsarbetarantal har minskat med närmare 8 personer från 26 till 21, men verksamheten är i stort den samma. I februari 211 togs i fullmäktige ett nytt mål i energioch klimatstrategin att kommunens personbilar ska drivas med förnyelsebara bränslen eller el senast 214. Under 211 kommer två etanolbilar att leasas av tekniska kontoret. Medeltalet för ekokommuner 21 är: 543 kg Källa: Sveriges ekokommuner Källa: Tekniska kontoret ENERGI, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om energibesparande åtgärder och förnyelsebara energiformer till privatpersoner och företag. Kommunen ska i miljötillsynen verka för att alla verksamheter i första hand använder förnyelsebara energikällor i enlighet med 2 kap 5 Miljöbalken. Kommunen ska genom ökad användning av förnyelsebar energi och fortsatt fjärrvärmeutbyggnad bidra till lägre utnyttjande av naturresurser och minskade utsläpp till luft. Kommunen ska vid ny-, till- eller ombyggnad av egna fastigheter tillse att användningen av förnyelsebar energi ökar och att användningen av el och fossila bränslen minskar. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen SEAB Bärkehus Kommun- Styrelsen SEAB Bärkehus Kommunen har en anställd energi och klimatrådgivare på halvtid. Under året har ca. 12 kontakter tagits med energirådgivningen. Extra medel beviljades från Energimyndigheten till en informations och utbildningskampanj som startade 29 och kommer att pågå till 211 och som riktar sig till brukare av kommunens och Bärkehus fastigheter. Under året initierades en energitävling riktad till skolans klasser, f till åk.6. Under hälsoveckorna arrangerades en föreläsning om sol. I egen regi anordnades under året ett solsaffari och en kvällsföreläsning för allmänheten. Den årliga länskampanjen, Hela Dalarna cyklar ingår också bland aktiviteterna. I allt tillsynsarbete ingår numera frågan om förnyelsebara energikällor och kretsloppsanpassade lösningar. Under 21 har ett 1-tal anläggningar varit aktuella.. Bärkehus har under 21 investerat i ett eget vindkraftverk på Uvberget och uppskattningsvis kommer ca. 85% av Bärkehus el att täckas av el från detta vindkraftverk. Sedan tidigare köper hela Kommunstyrelsen och de båda bolagen årligen in vardera ca. 175 kwh/år av Dala vindkraft. SEAB värmer reningsverkets fastigheter till ca. 4 % med biogas och har en solvärmeanläggning på ca. 2 m 2 i bruk i verksamhetslokalerna. Sedan sommaren 28 endast Bra Miljöval El i Kommunstyrelsens fastighetsbestånd. Under 21 anslöts fyra fastigheter i Smedjebacken och en i Söderbärke till fjärrvärmenätet.. I energi och klimatstrategin som antogs 29 och årligen utvärderas, så beskrivs de områden som årligen prioriteras. Ett område är t. ex. ventilationsanläggningarna, där målet är att samtliga ventilationsanläggningar ska vara effektiviserade till år 214. Under 21 effektiviserades verkstaden och Kyrkskolans matsal. 8

9 Begränsad klimatpåverkan Fjärrvärme Smedjebacken, uppdelat energislag Fjärrvärme Söderbärke, uppdelat energislag 1% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % El Olja Biobr änsle Spillvär me 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % olja biobr änsle I Smedjebackens fjärrvärmeverk skiljer sig 29 och 21 års fördelning avsevärt från föregående år. Detta beror dels på att Ovako AB (som levererar spillvärme) inte haft full produktion, samt extrem kyla vintern Under januari 21 havererade pulverbrännaren, vilket gjorde att pellets fick ersättas med olja. Även Söderbärke biobränslecentral har under 29 haft en högre oljeanvändning än normalt. Anledningen är dels att man haft problem med driftstörningar, samt den extrema kylan i december. Källa: SEAB Olika energislag, kwh, kommunala fastigheter fastigheter. Graddagskorrigerad Gradtalskorrigerad Andelen förnybar och återvunnen energi kommunala fastigheter (%) El Fjärrvärme Pellets Olja Det pågår ständigt effektiviseringsåtgärder för att minska energianvändningen, särskilt inom styr-, regler- och ventilationstekniken. Källa: Tekniska kontoret Minskningen från 84,4 % 29 till 8,6 % 21 beror på driftstörningar i fjärrvärmeverken samt reducering av spillvärme från fjärrvärmeverket i Smedjebacken. Medeltalet för ekokommuner 21 är 79,8 % Källa: Sveriges ekokommuner Källa: Tekniska kontoret Foto:AM Kraft I mitten på bilden syns hus i kvarteret Solrosen, i Bärkehus bestånd. Husen som var inflyttningsfärdiga 28, byggdes med återvinning på frånluft vilket gör att energiförbrukning inkl. varmvatten ligger på 8-9 kwh /m 2. Ackumulatortanken vid Smedjebackens fjärrvärmeverk. 9

10 Giftfri miljö MARK, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Miljö- och byggnadsnämnden har enligt miljöbalken tillsyn över förorenade markområden. Genom utredningar och ansökningar om statliga medel kan kommunen påskynda saneringsarbetet. Kommunen kan, genom att vara remissorgan i täktärenden, arbeta för en bättre hushållning med naturmaterial. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunen har arbetat aktivt för en sanering av förorenad mark i Stollbergsområdet. Kommunen har genomfört en förprojektering av saneringsarbetet. Förprojekteringen och huvudmannaskapet för saneringsarbetet har, i samarbete med kommunen, övertagits av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Under 21 har Uddparken sanerats från föroreningar och arbete med en ny utformning av parken startade under året. Ett antal företag har under året förelagts att utreda eventuella markföroreningar inom sina fastigheter. Ett par bergtäkter har varit aktuella under 21. Kommunen använder där det är möjligt, alternativ till naturgrus för anläggningsändamål, t.ex. industrislagg. Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg *TS) *TS= torrsubstans 1, , Pb,8,6 Cd 2 15,4 1, Bly, Pb (33 mg/kg TS )har fasats ut ur bensin mm, så trenden går mot minskade halter. I vår region förekommer bly i relativt hög grad i bergrunden som läcker ut i grundvattnet och når då avloppsvattnet. Medeltalet för ekokommunerna år 29: är: 19,7 mg/kg TS Kadmium, Cd (1,6 mg/kg TS) är ett prioriterat ämne för utfasning. Kadmium återfinns i livsmedel, färger m.m. Medeltalet för ekokommunerna år 29: är: 1,21 mg/kg TS,8 14,7,6 12 1,5 8,4 Hg Zn,3 6,2 4, Kvicksilver, Hg (,56 mg/kg TS) är ett prioriterat ämne för utfasning. Arbetet med sanering kvarstår. SEAB och Miljö-och byggkontoret arbetar med fortsatt information till allmänheten om hantering av kvicksilveravfall, t.ex. uttjänta lågenergilampor. Zink, Zn (925 mg/kg TS) är Smedjebackens stora problem i slammet. Det kommer att undersökas närmare inom ramen av SEAB s uppströmsarbete, där även punktkällor kommer att identifieras och åtgärdas. Medeltalet för ekokommunerna år 29: är:,64 mg/kg TS För zink finns inget framtaget medeltal för ekokommunerna. 1 Källa: Sveriges ekokommuner, SEAB Källa och text: SEAB, M. Andersson

11 Ingen övergödning I nk öp a v e k ol ogi sk a l i v sme de l i de n k ommuna l a organisat ionen Ant a l å k e r ma r k me d mi lj öst öd f ör e k ol ogi sk odl i ng 3 25, 2 5 2, 15, 1, Procent ekologiskt Total yta ha KRAVkontr ol EU:s miljöstöd, ha 5, 5, ligger Smedjebacken på ett procenttal på totalt 23,6 % ekologiska livsmedel av den totala budgeten. Det placerar Smedjebacken bland de femton främsta kommunerna i landet och inte långt från det nationella målet på 25% år 21. Medeltalet för ekokommuner 21 är: 11,4 % Totalareal åkermark ha. 24, 9 % omfattas av EU:s miljöstöd och 3,7 % av KRAV-kontroll. Medeltalet för ekokommuner år 21 är: EU:s stödregler 15,3 %, KRAV-kontroll 6,4 % Källa: Miljö och byggkontoret, Sveriges ekokommuner Grundvatten av en god kvalitet VATTEN, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Genom miljötillsynen och kommunens medverkan i vattenvårdsförbunden kontrolleras utsläpp till vatten och ytvattenkvaliteten. Kommunalt kalkningsprogram avseende försurade sjöar och vattendrag i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer. Länsstyrelsen fastställer skyddsområden för vattentäkterna i Björsjö och Malingsbo, vilka idag saknar skyddsområden. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden SEAB Varken vattenvårdsförbundens mätningar eller miljötillsynen har lett till några påpekanden eller förelägganden under 21. I samband med vattendirektivsarbetet har en åtgärdsplan tagits fram, som kommer att styra arbetet för god vattenkvalitet. Åtta sjöar har kalkats genom spridning från helikopter eller pontonbåt. Samtliga kalkningar har skett i tidigare åtgärdade sjöar. Kalkning med doserare sker i Ässån och Örbäcken. Antalet kalkningsobjekt är betydligt färre idag än på 199-talet. Detta beror på en minskad försurning. Arbetet med nya skyddsområden för vattentäkterna har slutförts av VA-huvudmannen i en arbetsgrupp via kretsloppsgruppen. Samrådsmöte har genomförts. Fastställelse av Länsstyrelsen under 211. Vatten är en av de centrala naturtillgångarna. Inom kommunen finns ca. 5 sjöar och mycket goda grundvattentillgångar i de många grusåsarna. Dricksvattenförsörjningen för tätorterna sker med grundvatten, där skyddsområden har fastställts för de flesta vattentäkterna. Vattenkvalitén är mycket god. Det stora antalet sjöar i kommunen är av stort värde för naturvård, fiske och båtliv. Flera sjöar kalkas, med stöd av statsbidrag, för att motverka försurningen. Många ytvatten, särskilt längs Kolbäcksån, är påverkade av metaller från historisk industri- och gruvverksamhet. Vattenkvaliteten här mäts kontinuerligt enligt kontrollprogram. Text: B. Jernberg 11 Mörktjärnen, ett av de vattendrag som årligen kalkas.

12 God bebyggd miljö BOENDE OCH LIVSMILJÖ, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig. Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade lösningar kan användas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller rivning. Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, har färdigställts under 21. Arbetet har lett till utpekandet av attraktiva områden för strandnära bebyggelse. Planläggning av bostadsområden har påbörjats i Vad och Pjantbo. Planen för bostäder vid Kolbäcksån har färdigställts under 21. En plan för attraktiva fritidsbostäder, den s.k. Strandbyn, vid Herosfältet har påbörjats under året. De regelbundna *BAS-gruppsträffar som genomförs har inneburit att planeringen i kommunen blivit mycket integrerad. Kommunen deltar i ett länsstyrelseprojekt för hållbara servicelösningar på landsbygden. Ambitionen med projektet är att hitta olika typer av infallsvinklar när det gäller serviceutbudet och vilka samverkanspartners som är viktiga att få med. För detta ändamål kommer lokaler på nedervåningen av förvaltningshuset att iordningsställas och om möjligt även tillskapandet av en servicepunkt i Söderbärke. Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd i dessa frågor. Miljö- och byggkontoret har dock inte haft egna resurser att ta fram särskilt informationsmaterial men hänvisar till Boverket på kommunens hemsida. KULTURMILJÖVÅRD, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om hur kulturmiljön kan bevaras och utvecklas vid ny-, till och ombyggnad eller skötsel av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Miljö- och byggnadsnämnden Kulturnämnden Rådgivningen sker muntligt i samband med bygglovprövning. Rådgivning när det gäller antikvariska frågor samt skötsel och vård av kulturhistoriska byggnader och miljöer ges även av kommunantikvarien på kulturförvaltningen. Kommunen ska genom revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet skapa bättre underlag för kulturmiljövården. Kulturnämnden I Flatenbergs hytta påbörjas under våren 211 arbetet med att åtgärda de skador som uppstått i maskinsalens yttre väggar och invändiga träkonstruktioner. I samband med detta sker även en översyn av den processtekniska utrustningen samt förslag på ny belysning. I Flogbergets gruva beräknas omfattande åtgärder mot växtligheten i några av dagbrotten att ske under våren 211. De två Flogbergsfilmerna som premiärvisades under hösten 21 kan troligen visas under guidesäsongen 211. Erforderliga elarbeten gjordes inför installationen av filmskåp och filmprojektor. Under hösten 21 har tekniska kontoret i samarbete med kulturförvaltningen och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, kontaktat flera tänkbara företag som fått komma med förslag på hur maskinsalen i Flatenbergs hytta ska åtgärdas, efter att byggnaden skadats på grund av markrörelser. Foto: A-M Kraft * I BAS-gruppen ingår alla förvaltnings och bolagschefer samt nämnd och bolagsordföranden och viceordföranden. 12

13 God bebyggd miljö INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör snabba etableringar i kommunen. Miljö-och byggnadsnämnden Ingen detaljplan för arbetsplatsområden har antagits under 21. Revideringen av den fördjupade översiktsplanen för Smedjebackens tätort innebär dock en bättre planberedskap på lång sikt. Planarbetet för torget påbörjades under 21. Detta arbete förmodas öka möjligheten för attraktiv handel, turism och nyetableringar. Smedjebackens kommun står inför en situation som närmast kan liknas med bostadsbrist så den kommunala planeringen är oerhört viktig. Vi bedömer att vi i dagsläget har en bra framförhållning i planeringsarbetet. Utvecklingsenheten kommer även att bistå de kommunala förvaltningarna i ortsanalysarbetet. Vi är övertygade om att detta arbete kommer att stödja kommunens planeringsarbete på ett bra sätt. Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället En dörr in. Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Företagarcenters/utvecklingsenhetens arbetsområde har vidgats och omfattar nu områdena: Bo och leva i Smedjebacken, Arbeta och verka i Smedjebacken samt Uppleva Smedjebacken. Inom dessa områden kommer enheten att hantera strategiska utvecklingsfrågor för Smedjebackens kommun. Utvecklingsenheten har genom sitt breda arbetssätt en viktig funktion att tydliggöra och synliggöra såväl frågeställningar från företagen som behov av kommunal service. En ständig dialog pågår med de lokala och regionala aktörer som verkar inom näringslivspolitikens område. Att skapa samsyn i näringslivspolitiken är ett av de viktigaste uppdragen för vår verksamhet. Kommunen samverkar med Falu Borlängeregionen, i syfte att främja ökat företagande. Stålverket Ovako i månljus Foto: A-M Kraft 13

14 God bebyggd miljö TEKNISKA SYSTEM FÖR KRETSLOPP, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska hålla avfallsplanen och VA (vatten och avlopp)-planen aktuell och fortlöpande följa upp dessa planer. Lokala initiativ till samfällighetsföreningar skall behandlas positivt av kommunen. Kommunfullmäktige Kommunen ska samverka med närliggande kommuner i syfte att utveckla VA- och avfallsverksamheterna mot bättre service och högre kostnadseffektivitet. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kretsloppsgruppen med sammansättning av politiker och tjänstemän från Miljö och byggnadsnämnden och Smedjebacken Energi & Vatten har fortsatt arbetet med uppföljning av VA- och avfallsplanerna med en årlig revidering/uppföljning av handlingsprogrammet. Enligt den kommunala VA-strategin ska utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp göras där det ger den effektivaste miljö och samhällsnyttan i förhållande till nerlagda kostnader. Under 21 har underlag tagits fram för bildande av VA-verksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvattenavlopp i Flatenberg-Backbyn, Vikersvik-Kuludden, Torrbo, Vinarn, Snöån och Sjövad. Ny vattenledning har dragits fram till Tolvsboområdet. En regional samverkan är etablerad mellan Smedjebacken Energi & Vatten och Dalarna, via Dala-Va och Dala- Avfall. Gemensamma informationskampanjer, bl. a. farligt avfall, sker årligen. Utbildningar för ÅVC-personal genomförs årligen. Jämförelser mellan kommunerna sker via va- och avfallwebb med nyckeltal. Lokala initiativ inom detta område har förekommit, t. ex. i Sjövad, Vinarn och Flatenberg-Backbyn och Larsbo. Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare). Pappersförpackningar (inkl. kartong, wellpapp, tidningar), metallförpackningar, plastförpackningar, glasförpackningar) Totalt (kg/invånare) 125,5 kg/inv. 126,4 kg/inv. 1,4 kg/inv. 111,2 kg/inv. 16,2 kg/inv. 93,6 kg/inv. 85,4 kg/inv. Källa: Förpackningsindustrin Statistiken redovisas varje år och baseras på insamlingen från FTI som nu med större precision kan redovisa utfallet av insamlingen per kommun, men fortfarande kan en tömningsrutt omfatta flera kommuner. I dessa fall redovisas genomsnittet för berörda kommuner. Eftersom osäkerheten i siffrorna fortfarande är ganska stor så behöver en minskning av insamlade mängder i statistiken inte betyda att så är fallet. Det vi kan göra är att fortsätta lägga våra förpackningar i behållarna på återvinningsstationerna och därmed öka återvinningen och minska soporna i soptunnan, en ren miljövinst! Medeltalet för ekokommuner 21 är 78,4 kg/invånare och år. Källa: Sveriges ekokommuner Text: I. Knutsson Vecka 17 deltog ca. 1 2 personer inom skolan och övriga förvaltningar i de årliga skräpplockardagarna. Kampanjen är initierad av stiftelsen *Håll Sverige Rent. Björkbackens dagcenter plockar skräp i parken vid Solhöjden. *Håll Sverige Rent är sedan 1983 organiserad som en privat stiftelse, stiftad av Naturvårdsverket och Returpack. Huvudkontoret finns i Stockholm. Varje vår utlyser Håll Sverige Rent nationella skräpplockardagar för alla som vill visa att de tar ställning mot skräpet. 14

15 God bebyggd miljö Total mängd huhållsavfall, gröna tunnan (kg/invånare) Total mängd organiskt avfall, bruna tunnan (kg/invånare) Gröna t unnan 1 Brun t unna På 1 år har den brännbara sopmängden i grön tunna minskat med 76 kg per invånare och år. Det är utsorteringen av förpackningar och organiskt avfall som avspeglar sig i detta resultat. Det organiska avfallet i bruna tunnan har varierat genom åren, uppgången år 27 tros bero på att flera övergav sin egen kompost och skaffade brun tunna och nedgången de följande åren på att fler och fler skaffar matavfallskvarn av bekvämlighetsskäl. Många använder också brun tunna på vintern och egen kompost på sommaren Ant a l k v a r na r f ör or ga ni sk t a v f a l l När utsortering av matavfall infördes år 2-21 så fanns tre olika alternativ: Egen hemkompost, matavfallskvarn eller brun tunna med papperspåse. Idag är 691 matavfallskvarnar installerade i Smedjebackens kommun. De som har matavfallskvarn i köket är otroligt nöjda kunder och många säger att det är deras bästa hushållsmaskin. Det som mals ner i kvarnen följer med avloppsvattnet till reningsverket och dess rötkammare där metangas bildas. Metan / biogasen används sedan till uppvärmning. Källa, text: SEAB, I. Knutsson Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%) Andelen certifierade skolor/förskolor (%) Källa: Barn och utbildningsförvaltningen Totalt finns 16 skolor och utav dessa har 8 stycken någon form av utmärkelse/registrering/certifiering. Fridhems förskola är både ISO 14 1 certifierad och EMAS-registrerad (1999). Vad skola (23) och Röda Berga (24) är miljöskolor i enlighet med skolverkets kriterier. Sedan 25 har Förskolan Hattstugan, 26 Vinsbo skola, 27 Solhyttans förskola, 28 Lillgårdens- och Harnäs förskola erhållit Håll Sverige Rents utmärkelse, Grön Flagg. De övriga enheterna är: Björsjö skola, Gubbo skola, Gula Berga, Hagge skola, Kyrkskolan och förskolorna Myrstacken, Skogsgläntan och Sagan. Under 29 och 21 tillkom inte någon ny enhet, med ett par skolor har börjat arbetet med Grön Flagg under 21 och förväntas få utmärkelsen under 211. Medeltalet för ekokommuner 21 är: 12,8 % 15

16 God bebyggd miljö SLÄPP LOSS FANTASIN OCH SPARA PÅ ENER- GIN! Det var mottot i energi och klimatrådgivningens tävling som riktade sig till skolornas klasser F-åk.6. Pristagarna presenterades offentligt vid invigningen av Hälsoveckorna, måndagen den 17 maj 21. Första pris årskurs 1: 3 kronor Det informativa huset. Åk.1 Vinsboskolan. Albin, Jakob, Jonnah, Timmy, Michelle, Elin, Martin, Filip, Isak, Linn. Ett storslaget samarbete med tydlig information via musik och kreativt och konstnärligt utförande. Första pris årskurs 2: 3 kronor Den optimala soptunnan. Åk. 2 Vad skola. Elin, Karolin, Sebastian En framtida soptunna som är anpassningsbar till flera fack. Allas dröm, där vi återbrukar direkt i vårt hem. Första pris årskurs 3: 3 kronor Vindkraftverk och vattenkraft i ett, energi i dubbel bemärkelse. Åk. 3 Vad skola. Albin, Emmie, Kajsa, Felicia Bidraget präglas av nytänkande med en idé som minskar sårbarheten i tillförsel av energi. Hederpris: 1 kronor Det närproducerande vindkraftverket. Åk 3 Vad skola. Alicia, Joakim, Ebba, Ellinor, Sebastian En god idé, med lättillgänglig elproduktion till små batterier. Kanske något som Bärkehus skulle utveckla. Miljöledning Miljöledningsarbetet inom kommunens organisation innebär bl.a. kontinuerliga revisioner av de olika enheternas lokala miljöprogram. Inom kommunen finns ett 5-tal miljösamordnare. Dessa fungerar som kontaktpersoner i miljöarbetet. Under 29 har ett tiotal internrevisioner utförts. Arbetet inriktas på den standard som finns i ISO 141 eller EMAS. För skolans del finns alternativt Skolverkets standard för miljöskolor eller Grön Flagg som Stiftelsen Håll Sverige Rent introducerar. I miljöledningsgruppen ingår representanter från samtliga förvaltningar och bolag. Värmeljusjakten Årskurs 3 på Vinsboskolan vann i år igen den Stora Värmeljusjakten 2, i vårt distrikt Västerås IKEA. Dessutom blev man tvåa i hela Sverige. Man lyckades samla in st värmeljus på ett halvår. Det blev nästan 52 fler än förra året. Svenskarna bränner ca. 3 miljoner värmeljus varje år. Det motsvarar 225 ton aluminium. När man återvinner aluminium så går det åt 95 % mindre energi än vid nytillverkning. Smedjebacken bästa miljökommun i Dalarna 21! Tidningen Miljöaktuellt rankade svenska kommuners miljöarbete. Smedjebackens kommun kom på plats 3 på Sverigelistan och först bland Dalarnas kommuner. Miljöaktuellts ranking bygger på flera undersökningar, bland annat Naturskyddsföreningens klimatindex, Gröna Bilisters kommunrankning och Miljöaktuellts egen enkät. Elever från Vinsboskolan åk. 1 som visar sin miljörapp i samband med prisutdelningen av energitävlingen Släpp loss fantasin och spara på energin. 16

17 Ett rikt djur och växtliv NATURVÅRD, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska föregå med gott exempel och värna om naturvärden på den mark som är i kommunal ägo. Kommun- Styrelsen, Bärkehus En naturvårdsinriktad skötselplan för tätortsnära grönytor är upprättad. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Kommunens eget skogsinnehav brukas efter de intentioner som ges i miljökvalitetsmålen för en levande skog. Komhall ansvarar för skötsel av ett antal naturvårdsområden (Söppenmyren och Jätturn) och av kommunens åkermark som används för produktion av foder till de djur som finns på Väderbacken samt röjningsarbeten på kommunens marker. Inventering av den kommunala skogen pågår. Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att natur- och kulturvärden i skogen och i det öppna kulturlandskapet bevaras. Miljö-och bygnadsnämnden Utvidgningen av naturreservatet Jätturn under 29, kompletterades under 21 med ny vandringsled med informationstavlor. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Komhall har en verksamhetsplan som enbart arbetar med naturvård och öppna landskap. Ett antal biotopskyddsområden i skogsmark har bildats. Miljö-och byggkontoret har regelbundna träffar med Skogs och Länsstyrelsen angående naturvård i skogen. SKOG OCH JORDBRUK, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Kommunstyrelsen Utvecklingsenheten arbetar dels med lokala intressegrupper, t.ex. LRF samt med enskilda företag med syfte att utveckla näringen. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunen är bl.a. ägare till 2 får som sommartid återfinns ute i byarna för att hålla markerna öppna. Vintertid finns de på Väderbacken bland Highland Cattles, kaniner, höns, shetlandsponnyer, katter, höns och grisar. Personalen på Komhall hjälper även till med skötsel av stallet, som hyrs av Smedjebackens Ryttarsällskap. Under 21 har det inletts ett nära samarbete med den lokala LRF föreningen i syfte att stärka näringen. Ett projekt inom hästnäringen kan nämnas som exempel. Projektet omfattar allt från foderproduktion till utvecklingen av kommersiella hästföretag. 21 Andelen skyddad natur 26,5 % Andel certifierad skogsareal (total skogsareal 82 ha) 59 % Källa: Miljö och byggkontoret, Skogsstyrelsen, Svea skog, Bergvik skog AB, Mellanskog, Västerås stift Medeltalet för ekokommuner 21 är 21,7 % skyddad natur och 59,9 % certifierad skogsareal Blåsippa får du plocka, men INTE gräva upp. Andel skyddad natur (%) visar hur skyddet av värdefulla naturtyper utvecklas inom kommunen genom naturreservatsbildning och biotopskydd. Den totala kommunarealen är 95 3 ha och hela ha är skyddad mark genom naturreservatsbildning. I andelen naturreservatsbildning utgörs ha av Malingsbo-Kloten området. Syftet med detta område är i första hand skydd för det rörliga friluftslivet. Naturvården har här en underordnad roll. I området finns dock, som "små öar" en del reservat med naturskyddssyften. Förhandlingar pågår att utöka reservatsbildningen i Vanhällsklack och Schisshyttan. Andel miljöcertifierade skogsbruk (%) Visar skyddet av skogsmark inom kommunen genom certifiering (FSC eller PEFC). 17

18 Folkhälsa Folkhälsa syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdom och förutom hälsoläget så har levnadsvillkor och levnadsvanor stor betydelse för befolkningens livskvalitet och hälsotillstånd. Det finns ett klart samband att en bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomiskt tillväxt. Effekterna av folkhälsoarbetet är beroende av många aktörer inom arbetslivet, frivilligorganisationerna och den offentliga sektorn. Att åstadkomma förändringar i befolkningens hälsotillstånd är ett långsiktigt och tålamodskrävande arbete. Regeringen har fastställt elva folkhälsomål. Inom varje område finns nyckeltal/indikatorer som mäter hur vi som samhälle lever upp till de olika delmålen för befolkningens hälsa. Där poängteras individens behov av integritet och valfrihet för sin hälsa och även kommunernas och landstingens viktiga roll inom folkhälsoarbetet understryks. Målet är att folkhälsan ska förbättras för de grupper i samhället som har sämst hälsa idag. Folkhälsomålen 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda miljöer i arbetslivet 6. Hälsofrämjande hälso och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 1. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Vet du att: Du kan hitta mer statistik i Kommun och landstingsdatabasen: www. kolada.se Julmarknad på Väderbacken 18

19 1. Delaktighet och inflytande i samhället Hälsoveckorna Miljö- och klimatfrågor vävdes in i ett helhetstänkande för hållbarhet och hälsa, under veckorna Evenemanget som sker i samarbete med Norrbärke församling och Landstinget Dalarna arrangerades för åttonde året. Ca. 2 personer deltog i olika aktiviteter under veckorna. 11 aktiviteter ingick i programmet. Dialogen 21 Sedan starten 1998 har närmare 1 3 personer inom kommunens förvaltningar genomgått utbildning enligt konceptet: Samtalets förmåga att lösa problem Dialoghandledare: Birgitta Ludvigsson, Ann-Britt Waara, Marianne Adamsson, Ketty Markstedt, Raija Inkiläinen, Birgitta Lindqvist-Ingolf och Rågher Thelin. Två dialogutbildningar för 15 st. nyanställd personal har genomförts. Tre arbetsplatser inom kommunens förvaltningar har genomfört dialoguppföljningar. Minidialog för Bergaskolans och Kyrkskolans alla elever i klass 7 samt i årskurs 4 på Vinsboskolan. 25 elever från högstadiet, årskurs 9 har sagt ja till att bli faddrar till elever i klass 7. Text: R. Thelin Framtidsdialogen Under året har allmänhet bjudits in till framtidsdialoger som sker 3-4 gånger /år i de olika byarna samt tätorten. Dialogen berör aktuella teman, ex. om infrastruktur och kommunikationer. Den otrygghet som en rad villainbrott resulterade i var ett tema där polismyndigheten var representerade och informerade om vad man som fastighetsägare kan göra för att försvåra inbrott. Text: E. Dagwall Ca. 1 personer kom till invigningen av Helhet 21 i Gamla Meken. Röstande i de olika valen 21 Andel (%) av de röstberättigade (26 års siffror inom parentes) Kommunen Rikets genomsnitt Kommunfullmäktige 82,6 (79,2) 81,6 (7,4) Centralt samverkansavtal Ett nytt avtal för anställda inom kommunens förvaltningar och bolag som utgår ifrån det centrala samverkansavtalet FAS 5, började gälla från och med 1 juli 21. I det nya avtalet är det mer fokus på hälsa och arbetsmiljöfrågor till skillnad mot tidigare avtal. Det är även lokalt anpassat till Smedjebackens kommun. Syftet med avtalet är att underlätta samverkan mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Detta innebär i sin tur att medarbetarnas möjlighet till delaktighet ökar. Landstingsfullmäktige 82,1 (77,1) 81,1 (78,8) Riksdagen 85,2 (81,6) 84,6 (82,) Källa: SCB, Valstatistik LUPP-enkäten (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) För att kunna arbeta med ungas livsvillkor när det gäller, fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid är det viktigt att veta hur det faktiskt ser ut för unga. Kommunen ska genomföra undersökningen vart tredje år och omfattar alla elever på högstadiet och år 2 på gymnasiet. Ungdomskontoret är ansvariga för genomförande och uppföljning. Lupp-enkäten genomfördes i slutet av 21 och redovisas under våren 211. Text: J. Svensson 19 Text: E. Anestedt Vet du att: Fullmäktigemöten är öppna för allmänheten och alla som bor i Smedjebackens kommun kan lämna in egna medborgarförlag. Du kan dessutom följa mötena via webb-tv som nås via

20 2. Ekonomisk och social trygghet Individers och familjers ekonomiska situation, inkomstfördelningen i samhället, arbetsmarknaden, utbildningsnivå, tillgång till bostad och bostadsutrymme och trygghet i närmiljön är faktorer som påverkar detta mål. Certifierat Vård- och omsorgscollege Som första kommuner i Dalarna har Ludvika och Smedjebacken nu ett certifierat Vård- och omsorgscollege. I en samverkan mellan VBU, de lokala arbetsgivarna, Ludvika kommun, Smedjebackens kommun, Landstinget Dalarna, lokala privata vård- och omsorgsföretag samt fackliga organisationer kommer utbildning att bedrivas utifrån kvalitetskrav som är fastställda på nationell nivå. Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd (i mer än 9 månader) Antal hushåll Antal barn som lever med långvarigt försörjningsstöd (i mer än 9 månader) Antal barn Antal hushåll Text: F. Proos Den ekonomiska krisen i samhället under 29 och 21 har medfört att fler människor fått försörjningsstöd. Källa och text: IFO (intern statistik), A. Jernberg KOMHALL VÄDERBACKEN Komhall drivs i kommunal regi och är lokaliserat till Väderbacken. Målsättningen är att skapa en meningsfull sysselsättning och rehabilitering för personer som av någon anledning inte finns inom ordinarie arbetsmarknad. Grundfilosofin är att alla ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning och att alla som deltar i verksamheten är med utifrån sina egna förutsättningar, oavsett sysselsättningsgrad. Målet är att de ska återvända till ordinarie arbetsmarknad. Tidpunkten för detta är dock individuellt. Under 21 utvecklades verksamheten, genom beviljandet av ESF-medel (ESF-Europeiska socialfonden) för totalt 35 månader, med bl.a. jobb-coachning, dialogutbildning och terapeutisk ridning. Deltagarna erbjuds att delta i ett flertal olika aktiviteter som bl.a. kurser av olika slag, konsumentvägledning, författarbesök, odling, snickring, pensionärsservice, djurskötsel samt friskvård. Flertalet av deltagarna går vidare till nytt arbete, tillbaka till sitt tidigare eller studier efter en tid på Komhall. Totalt omfattades ca 75 deltagare under 21. Text: E. Dagwall Arbetslöshetsstatistik (öppet arbetslösa) 29 Arbetslöshet, totalt 3,5 % Arbetslösa ungdomar 8, % 21 3,4 % 6,1 % Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten bland ungdomar är bland den högsta i länet, endast Falun och Avesta redovisar högre siffror. En aktivitet som kommunen driver för att minska denna siffra, är att via projekt Unga till arbete, som vänder sig till ungdomar år, ge ungdomarna stöd att via olika aktiviteter närma sig arbetsmarknaden. Under 21 deltog 18 ungdomar och av dessa gick 5 vidare till arbete. Även arbetsförmedlingen har olika insatser för att få ungdomar att gå vidare till arbete eller studier. Årets äldremässa gick av stapeln den 18 september. Det var 8:e gången som mässan anordnades av SKTF, PRO och SPF med Smedjebackens kommun och Norrbärke Sparbank som sponsorer. Text: E. Dagwall Väg till egen försörjning I september 29 startade ett ettårigt projekt Coach/vägledare, som finansierades av Finsam. Syftet var att fler personer skulle komma i egen försörjning och få en ökad livskvalitet genom en aktiv coachning/ vägledning med förbättrad samverkan med externa aktörer och tydligare arbetsplaner. Coachen var nära knuten till socialsekreterare i ekonomigruppen och var en biståndsinsats för unga försörjningsstödstagare i åldersgruppen 18 till 24 år. Projektet avslutades i augusti personer har deltagit i projektet. När projektet avslutades var tretton personer eller 5 procent självförsörjande genom inkomst av arbete eller att de hade fått annan försörjning. 2 Text: A. Jernberg

21 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsan under uppväxtåren har betydelse för resten av livet. Det sociala och emotionella stödet i familj, förskola, skola och på fritiden har långsiktig effekt på hälsan. Mulle är på besök till barnen på Skogsgläntans *Ur och skurförskola Andel behöriga elever till Gymnasieskolan , ,1 Arbetet med att utveckla Lokal Pedagogisk Planering (LPP) började under Syftar till att förtydliga målen för eleverna och därmed öka måluppfyllelsen totalt. Text: I. Jansson *Ur och Skur är ett helt eget sätt att bedriva skol- och förskoleverksamhet. Barnen är ute nästan jämt. Pedagogiken bygger på upptäckarglädje och nyfikenhet som lär barnen att se sambanden i naturen, men också att använda alla sina sinnen. I Ur och Skur handlar om ett upplevelsebaserat lärande och friluftsliv för att uppnå läroplanens mål. Totalt finns i Smedjebackens kommun två förskoleavdelningar med Ur och skur pedagogik, en på Skogsgläntans förskola och en på Solhyttans förskola. 4. Ökad hälsa i arbetslivet Vet du att: Det finns över 25 ideella föreningar i Smedjebackens kommun. De fem största föreningarna med ungdomsverksamhet är: Smedjebackens FK, Smedjebackens HC, Barkens HF, Söderbärke GOIF och Hagge GK. Arbetet är viktigt för individers identitet och självbild. Arbete under goda arbetsmiljövillkor stärker och utvecklar människor Det senaste värdet för länet: 5,7 De t tota la ohä lsota le t Avesta Dalarnas län Gagnef Leksand Malung Orsa Smedjebacken Vansbro Borlänge Falun Hedemora Ludvika Mora Rättvik Säter Älvdalen Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet för Smedjebacken var 6,7 dagar 21 mot 5,7 för länet och är en minskning från tidigare år. 27 var ohälsotalet över 12,. Text: E. Dagwall Definition av ohälsotal: Ohälsotalet beräknas genom att summa dagar med sjukpenning inkl. arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen år Total sjukfrånvaro, kommunens förvaltningar, 21 (%) Sjukfrånvaron inom kommunens förvaltningar Sjukfrånvaron inom kommunens förvaltningar, visade inte lika stora svängningar som under de närmast föregående åren. Av den totala sjukfrånvaron på 5,59 % 21 utgjorde 51% långtidssjukfrånvaro (> 6 dagar) Den högsta sjukfrånvaron återfinns i åldersgruppen över 5 år med 6,81 %. Det innebär en svag ökning från föregående år då sjukfrånvaron i denna åldersgrupp låg på 6,11 %. Text: B-Å Hermansson Källa: Personalavdelningen 21

22 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Miljöer och produkter är mycket breda begrepp och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller), säkra miljöer och produkter samt att minska skador och olycksfall. Antal fallolyckor per 1 invånare som sökt vård på länets akutmottagningar Sandpåsar Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Antal skadade per 1 invånare, Smedjebackens kommun Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länet År 27 År 28 År 29 År 21 Källa:ELVIS Resultatet i Smedjebacken är bättre än i övriga länet och har gått ner från 32,2 29 till 3,8 21. Fallolyckorna är den vanligaste olycksorsaken i Sverige och äldre personer är speciellt drabbade. I Sverige dör i snitt tre äldre om dagen orsakade av fallolyckor. Text. A.Hjelm Kvinnor Män Totalt Källa: Landstinget Dalarna 35% av alla fallolyckor hos män drabbar personer över 65 års ålder. Hos kvinnorna är denna siffra 7%. Yrsel och balansproblem är en stor bidragande orsak till fallolyckorna. Åtgärder handlar mycket om uppsökande verksamhet och möjlighet till fixartjänster. Text: A.Hjelm Komhall iordningsställer de populära sandpåsarna som distribueras till ca 25 utlämningsställen i kommunen under mottot Sanda för varandra. Totalt över 8 ton i 1,8 kg påsar. Pensionärsservice Komhall ger service till kommunens pensionärer i form av gräsklippning och snöskottning. Det erbjuds även service till pensionärer i eget boende att utföra arbetsuppgifter som kan vara riskfyllda. Detta är ett led i kommunens skadeförebyggande arbete. Text: E. Dagwall Riskhanteringsgruppen Riskhanteringsgruppen har i uppgift att se över kamerabevakningsbehovet i kommunen. Säkerhetschefen arbetar med det systematiska brand- och säkerhetsarbetet inom alla verksamheter, med bland annat översyn. Statistik följs upp och jämförs för att hitta bra åtgärder till förbättringar. En åtgärd kan t.ex. vara att inte placera papperskorgar samt soptunnor på eller i närheten av byggnader. Det pågår ett ständigt arbete för att minska skadegörelse, bland annat med informationsinsatser från polis, räddningstjänst och säkerhetsavdelning. Kameraövervakningen tros bidra till minskad skadegörelse. Text: V. Koskelainen Uppsökande verksamhet inom äldreomsorgen Under 21 har kommunen haft ett projekt kring uppsökande verksamhet riktat mot de invånare som var 8 år eller äldre och inte hade några hemtjänstinsatser. Totalt 39 personer kontaktades och 7 procent av dem tackade ja till hembesök av biståndshandläggare. Syftet med projektet har dels varit att informera om kommunens hemtjänst, dels att få en kunskap om gruppens vardagsliv och framtida behov av insatser. Den utvärdering som gjorts visade att de allra flesta upplevde hembesöket positivt och var nöjda med informationen. Projektet kommer nu att bli en permanent del av äldreomsorgen, så att alla som fyller 8 år kommer att erbjudas ett hembesök. Text: A. Jernberg 22

23 6. En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. IVPA I väntan på ambulans (IVPA) utförs av räddningstjänstens personal och har till huvuduppgift att tidigt vara på plats för att påbörja förstahjälpeninsats av patient i väntan på att ambulans ska anlända. Räddningstjänsten har utbildning i användande av syrgas och defibrillering. Totalt hade räddningstjänsten 25 IVPA-larm 21. Text. E. Dagwall 7. Gott skydd mot smittspridning Brandman Kent Jonasson vid IVPA-bilen Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade Influensavaccin 1 19 st. 938 st st. 65 år och äldre 1 71 st. 844 st. 971 st st st st. 95 st st st. Under 21 så vaccinerades 128 personer i Smedjebacken mot svininfluensa (7 år 29). Inom förskolorna pågår ständigt arbete för att förebygga och minska smittspridning genom förbättrade hygienrutiner och egenkontroll enligt miljöbalken. 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Antal klamydiafall År Smittade Antal aborter År år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 2-29 år 3-45 år Summa Fortfarande ligger Dalarna på en hög nivå när det gäller klamydia. Jämfört med 29 är det en ökning från 1288 till 1331 fall. En lätt ökning men ändå oroande. Flest infektioner är i åldergruppen 2-24 men ökningen av klamydia sker i åldergruppen 15-2 år och då mer hos män än kvinnor. Smedjebacken hade under 21 totalt 3 anmälda klamydia infektioner. Källa:Ungdomsmottagningen, Smedjebackens Vårdcentral Text: B-M Hane När det gäller aborterna är det en ökning i länet, till 977 st, den högsta siffran på 1 år. Smedjebacken stod för 34 st. och fortfarande är det åldersgruppen 2-24 år som dominerar. Man kan fråga sig varför den åldersgruppen är så stor. Borde man inte i den åldern känna ansvar och känna till hur man skyddar sig mot graviditet? Kan det bero på att den preventivmedelssubvention som finns i Dalarna, bara sträcker sig till 2 år och att man inte anser sig ha råd att betala kostnaden för preventivmedel? Frågorna är många och vi som arbetar förebyggande mot sexuell transmittad infektion (STI) och aborter har inga svar. Det enda vi vet är att det är viktigt med information om riskerna när det gäller oskyddat sex. Att erbjuda gratis kondomer eller försäljning till billigt pris och att omgående kunna besöka en ungdomsmottagning eller använda sig av motiverade samtal kan vara metoder att förebygga antalet aborter och STI. Skolan, kommunen och Landstinget är viktiga aktörer i dessa frågor. Källa: Landstingets abortstatistik Text: B-M Hane 23

24 9. Ökad fysisk hälsa Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. FRILUFTSLIV, REKREATION, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. Kommunstyrelsen Besöksmål Smedjebacken, samverkan mellan näringsliv, kommunen och föreningar där ingår ex. Arkivparken, Uddparken, Herosfältet. Promenadringen över Söppenmyren har märkts upp och tydliggjorts. Gällande Smeledens vandringsled har ett arbete påbörjats med ommärkning och omdragning av vissa delsträckor. Planering pågår för en promenadring i Söderbärke. Fakta Uddparken Genom en donation av familjen Udd, kunde Smedjebackens valsverks sågverksområde bli park i början av 198-talet. 21 genomfördes en sanering av dioxiner från sågen och i samband med detta börjades grävningen av en serie dagvattendammar samt utformningen av kullar och nya gångvägar. Parken som beräknas vara färdigställd 213, kommer i möjligaste mån att hållas öppen under byggåren för besökare. Den kommer att skötas av Smedjebackens kommun/tekniska kontoret och ett parklag bestående av en grupp förståndshandikappade, som får Uddparken som sin huvudsakliga arbetsplats. Ambitionen är att bygga en park med ett antal tematrädgårdar. Dessa trädgårdar ska symbolisera upplevelsen av en resa genom Smedjebackens historia. Text: E. Blomqvist Del av Uddparken under färdigställande Bergakul Bergakul håller öppet fredagskvällar och drivs av kommunen och föreningar i samverkan i Bergahallen. Det finns en ansvarig arbetsledare/fritidsledare från kommunen på plats varje gång. I hallen finns redskap för golvaktiviteter och förutsättningar för spontana matcher, turneringar och lek. Bergakul besöks av 1-15 barn och ungdomar varje gång. Vasatorget Under sensommarens 211 kommer Vasatorgets nya utformning att färdigställas. Bland annat kommer en boulebana, en scen och en skateboardramp att ingå. Text: J. Svensson Fiske vid Kolbäcksån I centrala delen av Smedjebacken/ Morgårdshammar finns ett sportfiskeområde i Kolbäcksåns vattensystem. Komhall ansvarar för skötsel av sportfisket, isättning av fisk samt kortförsäljning. Vasatorget Foto: A-M Kraft Text: E. Dagwall Vet du att: Smedjebackens kommun har ett stort behov av kontaktpersoner till personer med funktionshinder. Kontakta kommunens LSShandläggare om du är intresserad. 24

25 1. Goda matvanor och säkra livsmedel Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor avseende ålder, kön, social och ekonomisk situation och var du bor. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. Barn och utbildningsförvaltningen har ökat ekologiska inköpen från 28,4 % till 34,6 % under 21. Detta resultat är fantastiskt bra. Sedan tidigare är skolköken KRAV- certifierade med produkterna: Potatis, morötter, gul lök, vitkål, kålrötter, vetemjöl, mellanmjölk, havregryn, banan, ägg och kaffe. Socialförvaltningen har ökat från 9,2 % till 9,3 %. KRAV-produkterna inom sociala köken är: Mjölk, tunnpannkakor, makaroner, långkornigt ris, strösocker, vetemjöl, honung, rapsolja, smörgåsgurka, smörgåsrån och rågflingor. Barbro Gustafsson, kokerska och miljösamordnare på Fridhems Förskola, där man i över 15 år serverat ekologiska produkter. 21 var över 4% av Fridhems matbudget ekologisk. KRAV bildades 1985 för att skapa en trovärdig märkning av ekologiska livsmedel. KRAV drivs i formen av en ekonomisk förening med 26 rikstäckande medlemsorganisationer/företag. Dessa representerar både producent- och konsumentintressen. Medlemmarna i KRAV beslutar om hur KRAV som organisation ska utvecklas. KRAV-veckan KRAV-veckan, vecka 42, arrangerades för tolfte gången, med uppmaning om att öka användandet av ekologiska varor. Under KRAV-veckan, som drivs internt, genomfördes också en undersökning om utbudet av ekologiska alternativ i de tre större matvarubutikerna i kommunen. Förutom förvaltningarnas kök och skolor/förskolor deltog nedanstående företag/organisationer: Helena Bergman på ICA-pilen fyller på korgen med KRAV-bananer. ICA- pilen, Gröna Konsum, ICA- Bärkehallen, Rastahyttan, Barken konferens, Tolvsbo Kultur o. Konferensgård AB, Värdshuset Smeden, Wanbo Herrgård, Norrbärke Församling, Ovako och Restaurangskolan. Elevcafé Med syfte att skapa mötesplatser i kombination med goda matvanor öppnades under 21 ett elevcafé på Gula Bergaskolan. Caféet som drivs av Komhall, serverar inga sötsaker. Text: E. Dagwall Livsmedelsinspektion Kommunen har en anställd livsmedelsinspektör på halvtid, som har som målsättning att årligen besöka samtliga livsmedelsföretag (ca. 8 st) då inspektion och kontroll av egenkontroll och lagefterlevnad görs. I arbetsuppgifterna ingår också vissa informationsåtgärder i samband med nyanläggningar. Vid tillfälliga aktiviteter som marknader, mässor och dylikt utförs också kontroller. Vid eventuella matförgiftningar görs separata utredningar. Text: T. Falk 25

26 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. Rökvanor andel dagligrökare 18-8 år Uppgifterna är hämtade från befolkningsenkäter Smedjebacken Ludvika Länet Riket Totalt 16.6 % 16. % 12.2 % 14.4 % Män 17.9 % 9.6 % 9.5 % 12.8 % Kvinnor 15.5 % 21.3 % 14.4 % 15.7 % Resultaten i Smedjebacken visar att både männen och kvinnorna röker mera än länssnitt och riksnivå. I detta avseende har Smedjebacken sämst resultat i länet. Rökning är den enskilt största riskfaktorn för sjukdom. 7 avlider årligen i sjukdomar relaterade till rökning. Cigarettrök innehåller 4 kemiska ämnen varav minst 5 är cancerframkallande. En rökare kostar samhället 1,2 miljoner kronor mera än en icke rökare. Ovanligt få börjar röka efter 19 års ålder. Kvinnor röker mera än män. Sverige har den lägsta andelen rökande män i Europa. Andelen rökande kvinnor är högre i Sverige än i exempel Indien, Japan och USA. Lungcancerdödligheten bland kvinnor är hög i Sverige i förhållande till övriga Europa. Åtgärder handlar bl. a. om: barnomsorgens och skolans förebyggande arbete, kommunens kontroll av att tobakslagen efterföljs, främja tobaksförebyggande inom studieförbund, idrotts- och frivilligorganisationerna m.fl. Rökande blivande mammor vid inskrivning på MVC 25-27, 26-28, % Smedjebacken Ludvika Länet Riket ,9 % 13,4 % 8,9 % 7,5 % ,9 % 13,3 % 9, % 7,7 % Hela det gamla Bergslagsområdet från Värmland i väster till Avesta i öster visar liknande resultat som Smedjebacken. I riket är 25 % av ensamstående blivande mammor rökare. Text: A. Hjelm Lusserock Ungdomskontoret/fritidskontoret i samarbete med Norrbärke församling anordnar drogfri Lusserock. 21 fick ett besöksantal på 2 personer se flera band samt dansuppvisning i Bergahallen. Text: R. Öbrell Riskabla alkoholvanor Uppgifter kommer från befolkningsenkäter % Smedjebacken Ludvika Länet Riket Totalt 16.1 % 9.1 % 11.2 % 13.1 % Män 18.2 % 9.6 % 13.1 % 17.1 % Kvinnor 14.4 % 8.7 % 9.6 % 9.7 % Resultatet i Smedjebacken visar att kvinnorna har en mycket högre konsumtion än övriga länet och riket. I länet visar Ludvika, Gagnef och Älvdalen bra resultat. Alkoholkonsumtionen i Sverige är bland den lägsta i EU, ändå har alkoholkonsumtionen ökat i Sverige med 3 % den senaste 1 åren. 5-1 % beräknas ha ett alkoholberoende. Åtgärder som kommunens tillsyn av åldersgränser och utskänkningstillstånd är viktiga. Skolans roll i det förebyggande arbetet betonas liksom att anordna drogfria fritidsaktiviteter. Stöd för barn till missbrukande föräldrar och stöd till föreningar som arbetar mot missbruk. Insatser på MVC/BVC och ungdomsmottagningar är viktiga liksom tillgång till livsstilsdatorer på vårdcentralerna. TÄNK OM Text: A. Hjelm Under 21 uppmärksammade Smedjebackens kommun kampanjen TÄNK OM. En kampanj som riktar sig till tonårsföräldrar med syfte att sprida kunskap och skapa opinion kring langning av alkohol till tonåringar. Kort och gott att vara en bra vuxen förebild. Det övergripande målet med TÄNK OM är att minska tillgängligheten av alkohol för tonåringar genom att få tonårsföräldrar att: Förstå riskerna med en tidig alkoholdebut Inse vikten av tydlig gränssättning, normer och värderingar kring alkohol. Aktivt avstå från att köpa ut alkohol till ungdomar under 2 år Bakom TÄNK OM insatserna står Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Länsstyrelsen, polisen och kommunerna i Dalarnas län. Text: E. Dagwall 26

27 Företag/förvaltning i kommunen, certifierade enligt ISO 14 1 Fridhems förskola i Smedjebacken är unik. Det är den första förskolan i världen som är certifierad enligt ISO- 141 samt registrerad enligt EMAS. Detta gjordes Priser genom åren Konsum Sveas stora miljöpris kr Smedjebackens nyinstiftade miljöpris 22 1 kr Fuji Films nyinstiftade miljöpris 24 Kamera Börje Anderssons miljöpris 24 5 kr SAS och Coca-Colas miljöpris 27 5 kr Nominerad som det svenska bidraget till EMAS-awards 29 Antal transporter /mån, Genom att sambeställa varor har antalet transporter till köket minskat med 14 st. /månad. Detta är inte bara en miljövinst utan också en minskad olycksfallsrisk Fridhems förskola Energiförbrukning el och fjärrvärme, Elförbrukningen har minskat med över 3 % från 26 till 21 genom installation av fjärrvärme (27) och effektiviseringsåtgärder. El Fjär r vär me Ett axplock av allt som skett under åren: Minskat antalet kemikalier. Bland annat så städas golven med enbart vatten och mirakeltrasor. Rensat ut leksaker som kan innehålla ftalater (mjukgörare) och successivt köpt miljögodkända leksaker. Minskat antalet diskar med 96 stycken om året, genom att använda burkar i stället för skålar till sylt och pålägg. Halverat mängden osorterat avfall. Initierat till kommunens årliga Hälsovecka. Initierat till kommunens årliga KRAV-vecka. Utbildat nyckelpersoner genom externa miljöutbildningar. Aluminiumfolie har slopats helt. (Enligt den miljöutredning som gjorts, förbrukades tidigare ca. 1 m aluminiumfolie per år.) Vart annat år byts miljösamordnare. Åtta stycken har varit samordnare hittills. Förskolan Fridhems miljöengagemang har uppmärksammats inte bara i vår kommun utan av Sveriges Radio och ett antal tidningsartiklar, bl.a. i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Tagit emot åtskilliga studiebesök. Bland andra av framlidne miljöminister Kjell Larsson, Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson, Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly. Besökare från England, Estland och Chile samt ytterligare ett statsråd, Ulrika Messing, har besökt Fridhem. Antal ekologiska produkter KRAV-produkterna ökar med en till två stycken om året. 21 så har man sammanlagt 36 stycken produkter vilket motsvarar över 4% av Fridhems matbudget. För de prispengar som erhölls 27 gjordes en investering i utemiljön. 27

28 Företag/förvaltning i kommunen, certifierade enligt ISO 14 1 I Ovako Bar AB:s miljöpolicy anges att: Våra anläggningar skall drivas på ett sätt som skyddar de anställdas hälsa och miljön, samt sparar energi och andra naturresurser. Ståltillverkning kan inte göras utan viss miljöpåverkan. Ovakos strävan är att utveckla processen för att minska miljöpåverkan och hushålla med resurser. Då skrot är vår råvara vid ståltillverkningen, är företaget en av landets största återvinningsindustri. Vi arbetar enligt miljöledningssystemet ISO 14 1 (sedan år 2) och ett certifierat energiledningssystem enligt SS /EN 161:29 (sedan år 26). Ulf Wilandh, VD Ovako deltar i vad som populärt benämns Handel med utsläppsrätter där syftet är att begränsa utsläpp av växthusgaser i enlighet med Kyoto-protokollet. Vi har tilldelats utsläppsrätter som motsvarar ett utsläpp av ton koldioxid per år. Vår beräkning och redovisning av utsläpp revideras i enlighet med lagen om handeln med utsläppsrätter Vi arbetar med ett program för energieffektivisering enligt Energimyndighetens riktlinjer. Elkraft är vår huvudsakliga energikälla. Under 21 förbrukade vi ca 244 MWh. Från produktionsprocessen återvanns ca 2 MWh under 21 genom att spillvärme återförs till SEAB:s anläggning för fjärrvärme. En viktig del av miljöarbetet är omhändertagande och återanvändning av de restprodukter som uppstår vid ståltillverkningen. Slagg från ljusbågsugnen har använts för vägbyggnad och asfaltstillverkning. (Trafikverket har asfalterat en provsträcka i Jönköping med slaggasfalt för att mäta slaggasfaltens egenskap som bullerdämpning. Ljusbågsugnens slagg bidrar till både tystare och stabilare asfalt.) Stoft från rökgasfiltret har pelletiserats och levererats till Boliden Mineral för återvinning av zink. Det lager av gammalt rökgasstoft (ursprungligen ca 7 ton) har pelletiserats och levererats för upparbetning och är nu borta. Slagg från skänkugnen och restmaterial från skrotleveranser har mellanlagrats på industriområdet eller lagrats på deponin vid Brännmossen. Förbrukat keramiskt eldfast material krossas och återanvänts. Glödskal från stränggjutning och valsverk levereras till legeringstillverkare och till andra processer som råmaterial. Glödskalsslam från rening av processvatten har levererats till tillverkare av leca-kulor Rökgasstoft från skänkugnen och skärstationen har recirkulerats till ljusbågsugnen. Slagg från ljusbågsugnen har använts för vägbyggnad och asfaltstillverkning. En viktig del av miljöarbetet är omhändertagande och återanvändning av de restprodukter som uppstår vid ståltillverkningen 28 Källa och text: T. Sörhuus

29 Företag/förvaltning i kommunen, certifierade enligt ISO 14 1 Norrbärke Sparbank är en fristående sparbank, verksam sedan Den 3 januari 24 blev banken den första enligt ISO 14 1 miljöcertifierade sparbanken i Dalarna. Genom miljöcertifieringen markerar vi att banken i sin verksamhet prioriterar miljöfrågor högt. Banken har bra möjligheter att långsiktigt medverka till en god miljö inte minst genom att påverka kunders beteenden. Om exempelvis många kunder betalar med kort istället för att först åka till uttagsautomaten och ta ut pengar och sedan åka till butiken och betala med kontanter, så bidrar man på ett utmärkt sätt till att minska den miljöbelastning som uppkommer i transporterna av kontanter. Övergripande miljömål som banken har: Optimera kundernas kontaktvägar med banken och därmed minska person- och materialtransporter och pappersförbrukning Förbättra miljökunskaperna hos personalen Arbeta aktivt för kundernas val av miljöeffektiva betalningstjänster Öka användningen av elektroniska fakturor och aviseringar Fortsatt minskning av portokostnaderna Öka användningen av bankkort som betalningsmedel Nyckeltal 1 Porto Antal utskick har åren minskat med 17 %, minskningen mellan är 1,6 %. (Sedan 24 är minskningen hela 5 %) Miljömål: Minska portokostnaderna och pappersförbrukningen Totalt antal utskick Nyckeltal 2 Internetanvändare Andelen av kunder som har Internetbanken har från ökat med närmare 4 % Av de som har produkten så är det 94 % som använder Internetbanken. Antal betalningar via Internet har ökat med 35 % från 27 till 21 Miljömål: Minska transporter och pappersförbrukning genom användning av Internet. Totalt antal betalningar Internet Norrbärke sparbank är med sin verksamhet en finansiär av specifika energisparåtgärder. Antal användare Internet Kontanter En miljöaspekt i sparbankens miljöarbete är kontanterna, och då främst de miljöbelastande transporter den hanteringen medför. Den ökade användningen av kort för betalningar och Internetbank för övrig hantering av bankmedel har avsevärt minskat kontanternas betydelse i samhället. I en nära framtid ser vi att nya innovativa, mobila betalmedel utvecklas. Det sätter ytterligare fart på utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle. Bankbranschen i stort vidtar nu inledande steg för att förbereda en minskning av användningen av kontanter i olika sammanhang. Norrbärke Sparbank följer noga och deltar aktivt i det arbetet. Ett exempel på detta är att Norrbärke Sparbank lanserar sin Mobilbank, en applikation som innebär att man kan göra de flesta bankärenden på ett säkert sätt via sin mobiltelefon. 29 Källa och text: M. Larson

30 Företag/förvaltning i kommunen, certifierade enligt ISO 14 1 SYTAB grundades Affärsidén bygger på att sandblästra och måla komponenter. SYTAB arbetar mestadels som underleverantör till stora industriföretag. SYTAB har två boxar för blästring, en för stålsand samt en för granitsand där rostfria material behandlas. Totalt omfattar verkstaden ca. 1 8 m 2 SYTAB miljöcertifierades år 2 enligt ISO Företaget är anmälningspliktigt enligt miljöbalkens kapitel 9, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. MILJÖPOLICY Vi skall kontinuerligt sträva efter att minimera miljöbelastningen inom verksamheten och förebygga skador på miljön genom att: Återvinna och återanvända material vid verksamheten. Erbjuda våra anställda arbetsplatser som i minsta mån påverkar miljön negativt och utbildning i miljöfrågor som berör verksamheten. Ställa miljökrav på våra underleverantörer. Arbeta aktivt med att utveckla verksamheten mot processer och material som minskar den negativa miljöpåverkan. Lagar och förordningar skall vara ett minikrav för verksamheten. Företaget har från 26 till 21, minskat elförbrukningen från 45 kwh/år till 25 kwh/år. Detta genom att införa nya rutiner för ugnskörningen. Fossila bränslen som diesel har så gott som försvunnit. SYTAB har gått från ca. 1. liter till 2 liter per år på en 1 års period, genom att byta fordon och införa ny logistik. Miljöarbetet har också inriktat sig på att minska lösningsmedel i produktionen och använda mer miljöanpassade färger. Återvinning av lösningsmedel i restprodukter sker kontinuerligt. Utbildning om kemiska produkter och dess inverkan på miljön och människors hälsa har varit ett genomgående tema i miljöarbetet. Källa och text: K. Lindberg 3

31 Företag/förvaltning i kommunen, certifierade enligt ISO 14 1 Vår övergripande miljöpolicy Att tillverka och leverera rätt produkter, till rätt pris och i rätt tid med minsta möjliga miljöpåverkan. SWL Stålkonstruktioner AB Fackverk i stål började tillverkas i början av 195-talet vid dåvarande Smedjebackens Valsverk. Sedan 1954 finns SWL-fackverk eller SWL-balk som vedertaget produktnamn. I dag kan SWL Stålkonstruktioner AB erbjuda takstolar i olika utföranden samt speciella konstruktioner som t.ex. ramar, gång- och cykelbroar samt rörbryggor. Vi är anslutna och certifierade enligt SBS (Svensk Byggstålkontroll). SWL Stålkonstruktioner AB avknoppades från Fundia i juli 23 och certifierades i september 24 enligt ISO För att uppnå detta skall vi: Utbilda och informera medarbetare för att skapa ett aktivt engagemang i miljöarbetet där alla bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle. Ständigt förbättra verksamheten med miljöanpassade processer och förebygga förorening. Investera i miljöanpassade maskiner vid nyinvensteringar. Samarbeta med kunder, leverantörer och entreprenörer för långsiktiga avtal. Följa lagar och krav och helst överträffa dessa. Miljöarbete hos SWL Stålkonstruktioner AB Företaget är tillståndspliktigt enligt miljöbalken, vilket innebär att en miljörapport måste skickas till kommunen varje år, där parametrar för utsläppen redovisas. Den mest betydande miljöaspekten för SWL är utsläpp av lösningsmedel (VOC). SWL har tillstånd att släppa ut max. 2 ton VOC per år. Det motsvarar ungefär den nu varande produktionen. Vid ökad produktion måste utsläppen per producerat tonnage minskas. Det här är en fråga som företaget hela tiden arbetar med, för att klara utsläppstaket. Analyser och utvärdering av målningsmetoder pågår ständigt för att minska utsläppen. Tester av nya miljöanpassade färger pågår kontinuerligt vid företaget. Återvinning av värme i produktionsutrustningen har genomförts med bra resultat. Med bibehållen energiförbrukning och förbättrad logistik har produktionsmängden ökat Ett nytt projekt för att kartlägga företagets totala energiförbrukning har startats. Företaget har arbetat med utbildning och riskbedömning av farliga kemikalier. 5% av de smörjoljor som används idag är biologiskt nedbrytbara. Detta kan jämföras med ca 1% år 23. Ett specialfackverk på väg till Sjumilaskolan i Göteborg. Källa och text: S. Eriksson 31

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2011

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2011 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2011 I samband med Augustifesten invigdes nya Vasatorget med bl.a. godisregn. SMEDJEBACKENS KOMMUN MARS 2012 1 Innehåll Inledning 3 Miljökvalitetsmål 4 Begränsad klimatpåverkan 5-7 Giftfri

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 Nedra Hillen SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun November 2005 Innehåll sid Inledning 2 Agenda 21- Miljöledning 3 Nationella miljömål 4 Folkhälsomål, Alkohol och drogpolicy,

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2009

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2009 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2009 Foto. AM Kraft SMEDJEBACKENS KOMMUN April 2009 Innehåll Inledning 3 Miljökvalitetsmål 4 Miljömål, Begränsad klimatpåverkan 5-8 Miljömål, Giftfri miljö 9-10 Miljömål, Ingen övergödning

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

Kommunstyrelsen 2013-10-08 7

Kommunstyrelsen 2013-10-08 7 SMEDJEBACKENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2013-10-08 7 Ks 109 Dnr 2013.221 411 Hållbarhetsbokslut 2012 Ärendebeskrivning Miljö- och byggkontoret har sammanställt ett

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

Utvärdering nr.2 av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram. Smedjebackens kommun. april 2011. Rapport, april 2011

Utvärdering nr.2 av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram. Smedjebackens kommun. april 2011. Rapport, april 2011 Utvärdering nr.2 av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram Smedjebackens kommun april 2011 Rapport, april 2011 1 Kerstin Angberg-Morgården Miljö-och byggkontoret Sid.2(10) Innehåll Inledning 3 Förslag

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Hållbarhetsbokslut 2013

Hållbarhetsbokslut 2013 Hållbarhetsbokslut 2013 smedjebacken.se Presentation av Hållbarhetsbokslutet Detta är Smedjebackens kommuns Hållbarhetsbokslut för 2013. Hållbarhetsbokslutet ges ut för tionde året. De olika avsnitten

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan Folkhälsorådet Köpings kommun Innehåll Folkhälsorådet 5 Delaktighet- en öppen kommun med kvalité 7 Ett tryggt och gott liv-livskvalité 8 Hållbar samhällsutveckling 9

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Miljöarbete i Lunds kommun 2018-11-07 Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Goda exempel - Lund Sveriges bästa avfallskommun 2017 och årets

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

2. Utgångspunkter. För Danderyds kulturmiljöer ska Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun fortsätta att gälla.

2. Utgångspunkter. För Danderyds kulturmiljöer ska Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun fortsätta att gälla. 2. Kommunens övergripande mål Kommunfullmäktige antog i november 2007 sju övergripande mål för Danderyds kommun. I mars 2008 antogs inriktningsmål som de olika nämnderna arbetat fram för sina olika verksamhetsområden.

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB Bild från Bleketskolan Budget 2018 för Tjörns Måltids AB Beslutad av Tjörns Måltids AB 2017-12-11 46 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Tjörns Måltids AB ska bedriva måltidsverksamhet och på uppdrag av

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer