Kommunstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunstyrelsen 2013-10-08 7"

Transkript

1 SMEDJEBACKENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks 109 Dnr Hållbarhetsbokslut 2012 Ärendebeskrivning Miljö- och byggkontoret har sammanställt ett hållbarhetsbokslut för I bokslutet behandlas händelser av betydelse för hållbar utveckling i Smedjebacken under Här finns bl.a. en redogörelse för Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal, kopplade till de nationella folkhälsomålen samt en uppföljning av översiktsplanens strategier. Hållbarhetsbokslutet ges ut för nionde året. Bil Miljö- och byggnadsnämnden beslöt att godkänna hållbarhetsbokslutet 2012 samt att överlämna detsamma till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna hållbarhetsbokslutet 2012.

2 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2012 SMEDJEBACKENS KOMMUN 1

3 SEAB = Smedjebackens Energi och Vatten AB = Sveriges ekokommuners gemensamma nyckeltal Text där inte annat anges: Miljö och byggkontoret, Smedjebackens kommun. Foto: Anna-Maria Kraft sid. 1, 4, 8,10, 12, 15, 16, 22, DT (Dalarnas tidning) sid. 6, Christer Nyman sid. 7, Markku Miettinen sid. 11, Johanna Öhman sid. 12, 23, Evamari Anestedt sid. 17, Roger Sjöberg sid. 17, Skogsgläntan sid. 20. Annika Löfgren sid. 20. Räddningstjänsten sid. 22, Erik Blomqvist sid

4 Innehåll Inledning 4 Miljökvalitetsmål 5 Begränsad klimatpåverkan 6-8 Giftfri miljö 9 Ingen övergödning 10 Grundvatten av en god kvalitet 10 God bebyggd miljö Ett rikt djur och växtliv 15 Folkhälsa Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa Ökad fysisk hälsa Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 25 Kontaktpersoner m.m. 26 3

5 Inledning Begreppet hållbar utveckling består av tre delar: Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans ohälsa. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Med Hållbarhetsbokslutet visas på vilket sätt kommunen jobbar för en hållbar utveckling. Inom vissa delområden har kommunen kommit långt, inom andra har vi en bit kvar och vissa är svårare att påverka. Att bidra till minskade miljöeffekter och till en hållbar utveckling är inte så svårt som det låter. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Tillsammans kan åtgärderna göra stor skillnad. Genom att ta del av detta bokslut får förhoppningsvis fler inspiration att göra åtgärder som leder i riktning till ett hållbart samhälle valde Smedjebackens kommun att bli en av de första ekokommunerna. Sveriges Ekokommuner är en ideell förening som arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Från att ha bestått av en handfull kommuner så har föreningen vuxit och har idag 88 stycken ekokommuner. Sveriges ekokommuner har tagit fram Gröna nyckeltal som ska vara jämförbara för ekokommunerna. Nyckeltalen är också aktuella i diskussionerna om uppföljning av de nationella miljömålen. I Hållbarhetsbokslutet redovisas nyckeltalen med Sveriges ekokommuners symbol till höger. Smedjebackens kommun har varit certifierad som en Säker och Trygg kommun, enligt WHO:s kriterier mellan Arbete pågår för en återcertifiering. Arbetet handlar om att väcka medvetenhet om skaderisker hos enskilda, skolan, föreningar, företag och organisationer. Utbildning av olika slag erbjuds både yngre och äldre. En Säker och Trygg kommun utgör en viktig strategi i Räddningsverkets nationella och WHO:s internationella skadeförebyggande program. Målet är att kommunen ska bli säkrare och tryggare att leva och verka i, samt att olycksfall i alla åldrar ska förebyggas. Vy över Kolbäcksån 4

6 Miljökvalitetsmål Världens utveckling är tyvärr inte hållbar, vare sig på nationell eller global nivå. Den rikaste femtedelen av befolkningen använder jordens resurser i en omfattning som långt överskrider vad naturen tål. Denna påverkan förstärks nu av en konsumtionsökning i utvecklingsländerna. Genom ny resurssnål teknik, ökad miljömedvetenhet och ett kraftfullt internationellt samarbete är en hållbar utveckling möjlig. En utveckling i den riktningen bygger på att kunskapen om vad som krävs utvecklas och sprids och att alla krafter i samhället drar åt samma håll. Kommunerna har ett stort ansvar att bistå denna utveckling. Ett verktyg finns bland annat i det nationella generationsmålet "att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta". Generationsmålet är preciserat i 16 miljökvalitetsmål, som är fastställda av riksdagen. Mycket av den miljöpåverkan och de klimatutsläpp som sker har sitt ursprung i mänsklig aktivitet och dessa aktiviteter är lokala. I Smedjebacken har vi beslutat oss för att prioritera följande miljömål: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt djur och växtliv Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv HÄLSA OCH SÄKERHET, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt miljöarbete följa upp de nationella miljömål som går att påverka lokalt. Miljö- och byggnadsnämnden En årlig uppföljning av översiktsplanens olika delar görs, då miljömålen beaktas. Ekokommunernas nyckeltal uppdateras. Årligt Hållbarhetsbokslut. Energi och klimatstrategi som årligen utvärderas. Regelbundna revisioner av lokala miljöprogram. 5

7 Begränsad klimatpåverkan KOMMUNIKATIONER, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i samarbete med företag och övriga intressenter verka för en utbyggnad och förbättring av all infrastruktur i Smedjebackens kommun. Kommunstyrelsen Tillsammans med övriga kommuner utmed Bergslagspendeln har en styrgrupp tillsatts för att gemensamt verka för en upprustning av banan. Vägen mellan Smedjebacken- Borlänge har initierats som viktig att prioritera för förbättringsinsatser, med hänvisning dels till den höga trafikbelastningen vintertid (RommeAlpin) men även ur pendlingssynpunkt. Vägen har under året förbättrats. Kommunen ska i sin uppföljning av målen se till att en utbyggnad av infrastrukturen gynnar såväl Smedjebacksbornas kommunikationsbehov som en hållbar utveckling. Kommunstyrelsen Resecentrum har färdigställts och bussarna har ny linjedragning, och på baksidan av Förvaltningshuset har nya hållplatser iordningsställts. Utbyggnad har skett av promenadväg till Vikersvik och belysning har satts upp på promenadvägen över Söppenmyren. Resor med bil i tjänsten, kommunkoncernen med SEAB och Bärkehus. CO2 kg / årsarbetare Under 2012 har det körts ungefär mil vilket motsvarar 70 varv runt jorden. Det är resor med bil i tjänsten och inkluderar hemtjänst, parkavdelning, fastighetskötarverksamhet, etc för kommunen, Smedjebacken Energi AB och Bärkehus räkning. Det har gett ett utsläpp på dryga kg koldioxid. Totalt 136 bilar, varav en elbil och 16 stycken leasade miljöbilar år De flesta av miljöbilarna är bränslesnåla dieselbilar men det finns även tre etanolbilar. Kommunens årsarbetarantal har minskat med närmare 80 personer från 2007 till 2012, men verksamheten är i stort den samma. Foto: dt.se Källa: Tekniska kontoret, SEAB, Bärkehus Kommunens första elbil levererades i september

8 Begränsad klimatpåverkan ENERGI, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om energibesparande åtgärder och förnyelsebara energiformer till privatpersoner och företag samt verka för en energieffektivisering inom kommunen. Kommunen ska i miljötillsynen verka för att alla verksamheter i första hand använder förnyelsebara energikällor i enlighet med 2 kap 5 Miljöbalken. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunen har en anställd energi och klimatrådgivare som arbetar halvtid med rådgivning mot privatpersoner och företag och halvtid med energieffektivisering inom kommunen. Kvällsföreläsningar har anordnats för allmänheten, en om värmepumpar, en om energispar i samarbete med vuxenskolan och en om solenergi. Under Europeiska trafikantveckan pratade Ludvika och Smedjebackens energirådgivare om sparsam körning och delade ut däcktrycksmätare i kommunerna under två dagar. Kommunen deltog i Earth Hour-kampanjen genom annonsering. En årlig tillsyn av kommunens energianvändning rapportera till bland andra energimyndigheten. I allt tillsynsarbete ingår numera frågan om förnyelsebara energikällor och kretsloppsanpassade lösningar. Under 2012 har en handfull anläggningar varit aktuella. Kommunen ska genom ökad användning av förnyelsebar energi och fortsatt fjärrvärmeutbyggnad bidra till lägre utnyttjande av naturresurser och minskade utsläpp till luft. Kommunen ska vid ny-, till- eller ombyggnad av egna fastigheter tillse att användningen av förnyelsebar energi ökar och att användningen av el och fossila bränslen minskar. Kommunstyrelsen SEAB Bärkehus Kommun- Styrelsen SEAB Bärkehus Vindkraftverket Boel har under 2012 bidragit med 67,8 % av Bärkehus el (el i gemensamma utrymmen så som trapphus och tvättstugor). Under 2011 har SEAB utökat sin vindandel och köper sedan dess ca kwh/år av Dala Vindkraft. SEAB värmer reningsverkets fastigheter till ca. 40 % med biogas och har en solvärmeanläggning på ca. 20 m 2 i bruk i verksamhetslokalerna. Fem till tio nya abonnenter ansluts till fjärrvärmenätet varje år. Kommunen köper sedan sommaren 2008 Bra miljöval el. Under 2012 har ett arbete pågått med projektering och vi hoppas att under 2013 kunna bygga en ackumulatortank på 5500 m3, med hjälp av den kan vi öka andelen spillvärme på främst oljans bekostnad. Under 2011 byggde Bärkehus 24 nya energisnåla lägenheter i kvarteret Solrosen. Vid ombyggnationen av bolagens gemensamma verksamhetslokaler har energisnåla armaturer installerats och ventilationsanläggningen justerats. Energirådgivaren Linn Josefsson delade ut lufttrycksmätare på Europeiska förnyelsebarhetsveckan. Med rätt lufttryck i däcken är det enkelt att spara pengar och göra en insats för miljön. Bränsleförbrukningen kan minska med 5 % och däcken håller längre. Foto:Christer Nyman 7

9 Begränsad klimatpåverkan Vi hoppas att under 2013 kunna bygga en ackumulatortank på 5500 m3, med hjälp av den kan vi öka andelen spillvärme på främst oljans bekostnad. Fjärrvärme i Smedjebacken uppdelat energislag 100% Kubikmeter olja, förbrukat i kommunala fastigheter Under 2012 har Björsjö skola lagts ner vilket medför att det nu är Hagge skola kvar att konvertera. Andra energilösningar har undersökts och arbete med värmesystemsbyte hoppas komma igång under Källa: Tekniska kontoret 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% El Olja Biobr änsle Spillvär me Andel förnybar och återvunnen energi % 84 % 81 % 91 % 86 % 20% 10% 0% I Smedjebacken baserades värmeproduktionen till 40 % på spillvärme från Ovako, 41 % träpulver, 11 % olja och 8 % el. Den totala värmeproduktionen uppgick till 50,6 GWh. Oljeförbrukningen var 628 m3 under Fjärrvärme i Söderbärke uppdelat energislag 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% I Söderbärke baserades värmeproduktionen till 95 % på bioenergi från flispannan, oljan som används som spetslast svarade för 5 %. Den totala värmeproduktionen uppgick till 5,3 GWh. Oljeförbrukningen var 35,3 m3 under Källa: SEAB Text:L.Engberg Olja Biobr änsle Variationerna beror på hur kallt eller varmt året är, om det inträffar några driftstörningar i fjärrvärmeverken samt mängden spillvärme från OVAKO till fjärrvärmeverket i Smedjebacken. All el som köps in till kommunens fastigheter är ursprungsmärkt som förnybar. Bärkehus vindkraftsuttag var under året kwh vilket motsvarar 67,8 procent av deras totala elanvändning i allmänna utrymmen som tvättstuga, trapphus, m.m. Smedjebacken energi AB kunde utnyttja kwh i värme och varmvatten från sin solfångaranläggning. Till sin vatten och avloppverksamhet köper de in, varje år kwh vindkraft, vilket i år motsvarat 18,9 % av Gatubelysningen har bytts ut. Det omfattande bytet av armaturer och lampor som pågått sedan 2006 innebär en stor besparing på el varje år. En besparing på cirka KWh per år. Den nyare belysningen har också en tryggare livslängd, vilket leder till lägre underhållskostnad. Led belysningar har också kommit som ett mycket bra alternativ. Installation av led har gjorts och fler installationer av ledbelysning väntas i framtiden. Källa: Tekniska kontoret/seab 8

10 Giftfri miljö MARK, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Miljö- och byggnadsnämnden har enligt miljöbalken tillsyn över förorenade markområden. Genom utredningar och ansökningar om statliga medel kan kommunen påskynda saneringsarbetet. Miljö- och byggnadsnämnden Kommunen har arbetat aktivt för en sanering av förorenad mark i Stollbergsområdet. Kommunen har genomfört en förprojektering av saneringsarbetet. Förprojekteringen och huvudmannaskapet för saneringsarbetet har, i samarbete med kommunen, övertagits av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Under 2012 har det inletts ett projekt för sanering av nedlagda deponier för hushållsavfall. Kommunen kan, genom att vara remissorgan i täktärenden, arbeta för en bättre hushållning med naturmaterial. Miljö- och byggnadsnämnden Ett par bergtäkter har varit aktuella under Kommunen använder där det är möjligt, alternativ till naturgrus för anläggningsändamål, t.ex. industrislagg. Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg *TS) *TS= torrsubstans 40 1,4 35 1, ,8 20 Pb Cd 15 0,6 10 0,4 5 0, Bly, Pb (27,75 mg/kg TS ) har fasats ut ur bensin m.m. så trenden går mot minskade halter. I vår region förekommer bly i relativt hög grad i berggrunden som läcker ut i grundvattnet och når avloppsvattnet. Kadmium, Cd (1,1 mg/kg TS) är ett prioriterat ämne för utfasning. Kadmium återfinns i livsmedel, färger m.m. 0, ,7 0, , ,4 Hg 600 Zn 0,3 0, , Kvicksilver, Hg (0,4 mg/kg TS) är ett prioriterat ämne för utfasning. Arbetet med sanering kvarstår. SEAB och Miljö-och byggkontoret arbetar med fortsatt information till allmänheten om hantering av kvicksilveravfall, t.ex. uttjänta lågenergilampor. Zink, Zn (810 mg/kg TS) är Smedjebackens stora problem i slammet. Det kommer att undersökas närmare inom ramen av SEAB s uppströmsarbete, där även punktkällor kommer att identifieras och åtgärdas. Källa och text: SEAB, M. Andersson Källa: Sveriges ekokommuner, SEAB 9

11 Ingen övergödning VATTEN, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Målet med VA-strategin är att ringa in kommunens VA (vatten och avlopp) -problemområden, föreslå åtgärder för bristande avloppsanläggningar och prioriteringar för utveckling av verksamhetsområden för kommunalt VA. En del av syftet med utbyggnad av VA-nätet är att minimera utsläpp av näringsämnen till vattendrag och sjöar -läckage av kväve och fosfor. Miljö- och byggnadsnämnden SEAB Etapp 3 Avloppsförsörjning till Snöån under Etapp 2 Avloppsförsörjning till Vinarn samt vatten och avloppsförsörjning till Sjövad under God gödselhanteringen för att minska utsläpp av näringsämnen. Kommunens planteringar och grönområden sköts med hänsyn till ett väl fungerande kretslopp utan läckage av näringsämnen. Miljö- och byggkontoret Tekniska kontoret Miljötillsyn på jordbruksföretag sker med syfte att se över bland annat gödselhanteringen för att minska utsläpp av näringsämnen. Vid anläggning av Uddparken har jord blandat med slam från reningsverket använts. Planterjord och gödsel innehåller i möjligaste mån naturlig gödsel. Grundvatten av en god kvalitet VATTEN, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Genom miljötillsyn och kommunens medverkan i vattenvårdsförbunden kontrolleras utsläpp till vatten och ytvattenkvaliteten. Miljö- och byggnadsnämnden Varken vattenvårdsförbundens mätningar eller miljötillsynen har lett till några påpekanden eller förelägganden under I samband med vattendirektivsarbetet har en åtgärdsplan tagits fram, som kommer att styra arbetet för god vattenkvalitet. Kommunalt kalkningsprogram avseende försurade sjöar och vattendrag i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer. Länsstyrelsen fastställer skyddsområden för vattentäkterna i Björsjö och Malingsbo, vilka idag saknar skyddsområden. Miljö- och byggnadsnämnden SEAB Nio sjöar har kalkats genom spridning från helikopter eller pontonbåt. Samtliga kalkningar har skett i tidigare åtgärdade sjöar. Kalkning med doserare sker i Ässån och Örbäcken. Antalet kalkningsobjekt är betydligt färre idag än på 1990-talet. Detta beror på en minskad försurning. Arbetet med nya skyddsområden för vattentäkterna har slutförts av VA-huvudmannen i en arbetsgrupp via kretsloppsgruppen. Samrådsmöte har genomförts. Fastställelse av Länsstyrelsen under Vatten är en av de centrala naturtillgångarna. Inom kommunen finns ca. 500 sjöar och mycket goda grundvattentillgångar i de många grusåsarna. Dricksvattenförsörjningen för tätorterna sker med grundvatten, där skyddsområden har fastställts för de flesta vattentäkterna. Vattenkvalitén är mycket god. Det stora antalet sjöar i kommunen är av stort värde för naturvård, fiske och båtliv. Flera sjöar kalkas, med stöd av statsbidrag, för att motverka försurningen. Många ytvatten, särskilt längs Kolbäcksån, är påverkade av metaller från historisk industri- och gruvverksamhet. Vattenkvaliteten här mäts kontinuerligt enligt kontrollprogram. Text: B. Jernberg Mörktjärnen, ett av de vattendrag som årligen kalkas. 10

12 God bebyggd miljö BOENDE OCH LIVSMILJÖ, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig. Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Miljö- och byggnadsnämnden Arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, har lett till utpekandet av attraktiva områden för strandnära bebyggelse. Planläggning av bostadsområden har genomförts i Pjantbo. Planering för bostäder i Vad pågår. Planarbete har inletts för Storsand. Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Kommunstyrelsen BAS-gruppen fortsätter att träffas regelbundet vilket innebär att planeringen blir mycket integrerad. Ortsanalyser håller på att färdigställas vilka inkluderar alla kända faktorer i de olika delområdena. Syftet är att få en bra överblick över respektive område och kunna göra prioriteringar utifrån det. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade lösningar kan användas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller rivning. Miljö- och byggnadsnämnden Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd i dessa frågor. Miljöoch byggkontoret har tagit fram informationsmaterial samt hänvisar till Boverket på kommunens hemsida. KULTURMILJÖVÅRD, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om hur kulturmiljön kan bevaras och utvecklas vid ny-, till och ombyggnad eller skötsel av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Miljö- och byggnadsnämnden Kulturnämnden Rådgivningen sker muntligt i samband med bygglovprövning. Rådgivning när det gäller antikvariska frågor samt skötsel och vård av kulturhistoriska byggnader och miljöer ges av kulturförvaltningen. Kommunen ska genom revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet skapa bättre underlag för kulturmiljövården. Kulturnämnden Under 2012 genomfördes ett omfattande säkerhetsarbete vid Flogbergets gruva, gällande skrotning och röjning. En översyn av räcken och trappor samt elen under jord i stollgången har också gjorts. Trasiga objekt i Temaparken har tagits bort. Ny informationsskyltar på området sattes upp. Besöksgruvan visades för besökare under sommaren genom dagliga guidade turer och Flogbergssällskapet genomförde sitt populära Gruvspel. Flatenbergs hytta Under 2012 har ytterligare åtgärder utförts vid hyttan. Nordöstra hörnet i maskinhuset har säkrats samt även till viss del bjälklag och golv. Området visades återigen för allmänheten fast ännu i liten skala. Ytterligare åtgärder kvarstår att göra. Text: P. Hilborn 11

13 God bebyggd miljö INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör snabba etableringar i kommunen. Miljö-och byggnadsnämnden Detaljplan för arbetsplatsområden i Södrbärke har påbörjats Revideringen av den fördjupade översiktsplanen för Smedjebackens tätort innebär en bättre planberedskap på lång sikt. Planarbetet för torget påbörjades under 2010 och pågår. Detta arbete förmodas öka möjligheten för attraktiv handel, turism och nyetableringar. Smedjebackens kommun står inför en situation som närmast kan liknas med bostadsbrist så den kommunala planeringen är oerhört viktig. Vi bedömer att vi i dagsläget har en bra framförhållning i planeringsarbetet. Utvecklingsenheten kommer även att bistå de kommunala förvaltningarna i ortsanalysarbetet. Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället En dörr in. Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Utvecklingsenhetens arbetsområden: Bo och Leva, Arbeta och Verka samt Uppleva hanterar strategiska frågor för Smedjebackens kommun som syftar till att gynna alla som är verksamma inom kommunen. Samordning är ett av nyckelorden oavsett om det gäller företagande eller arbetssökande. En arbetsmarknadsenhet är under bildande som ska underlätta kontakterna mellan kommunens olika delar och arbetsförmedlingen med syfte att underlätta för arbetssökande. En praktiksamordnare ska också tillsättas. En ständig dialog pågår med lokala, regionala och nationala aktörer i syfte att skapa förutsättningar för vårt lokala näringsliv. Inte minst viktigt är satsningar på kompetens och infrastruktur inför framtiden. Byområdet Smedjebackens hamn 12

14 God bebyggd miljö TEKNISKA SYSTEM FÖR KRETSLOPP, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska hålla avfallsplanen och VA (vatten och avlopp) -planen aktuell och fortlöpande följa upp dessa planer. Kommunfullmäktige SEAB Kretsloppsgruppen med sammansättning av politiker och tjänstemän från Miljö och byggnadsnämnden och Smedjebacken Energi & Vatten har fortsatt arbetet med uppföljning av VA- och avfallsplanerna med en årlig revidering/ uppföljning av handlingsprogrammet. Enligt den kommunala VA-strategin ska utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp göras där det ger den effektivaste miljö och samhällsnyttan i förhållande till nedlagda kostnader. Under 2011 togs underlag fram för bildande av VAverksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvattenavlopp i Flatenberg-Backbyn, Vikersvik-Kuludden, Torrbo, Vinarn, Snöån och Sjövad. Ny spill- och vattenledning har dragits fram i sjön Haggen till området Sjövad-Vinarn- Pjantbo och Snöån. Kommunen ska samverka med närliggande kommuner i syfte att utveckla VA - och avfallsverksamheterna mot bättre service och högre kostnadseffektivitet. Lokala initiativ till samfällighetsföreningar skall behandlas positivt av kommunen. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen En regional samverkan är etablerad mellan Smedjebacken Energi & Vatten och Dalarna, via Dala-Va och Dala-Avfall. Gemensamma informationskampanjer, bl. a. farligt avfall, sker årligen. Utbildningar för ÅVC-personal genomförs årligen. Jämförelser mellan kommunerna sker via va- och avfallwebb med nyckeltal. Lokala initiativ inom detta område har förekommit, t. ex. i Sjövad, Vinarn, Sörbo, Hagge, Björsjö och Larsbo. Skräpplockarveckan Varje år anordnas en skräpplockarvecka i slutet av april som förskolor, skolor och övriga förvaltningar deltar i. Kampanjen är initierad av stiftelsen Håll Sverige Rent. Håll Sverige Rent är sedan 1983 organiserad som en privat stiftelse, stiftad av Naturvårdsverket och Returpack. Huvudkontoret finns i Stockholm. Varje vår utlyser Håll Sverige Rent nationella skräpplockardagar för alla som vill visa att de tar ställning mot skräpet. Pilotlän Dalarna Dalarna har av regeringen utsetts till pilotlän för grön utveckling. Pilotlänsuppdraget handlar om att vi ska minska utsläppen av växthusgaser och motverka påverkan på klimatet. Hela Dalarna ska lockas att hjälpa till med att uppfylla länets klimat- och energimål. Därför utses också Dalapiloter som ska vara en slags ambassadörer för projektet och visa vägen hur vi kan klara energi och klimatmålen och samtidigt skapa grön utveckling. Dalapiloterna kommer att lyftas fram som goda exempel i olika sammanhang. Miljöledning Miljöledningsarbetet inom kommunens organisation innebär bl.a. kontinuerliga revisioner av de olika enheternas lokala miljöprogram. Inom kommunen finns ett 50- tal miljösamordnare. Dessa fungerar som kontaktpersoner i miljöarbetet. Under 2012 har ett antal internrevisioner utförts. Arbetet inriktas på den standard som finns i ISO eller EMAS. För skolans del finns alternativet Grön Flagg som Stiftelsen Håll Sverige Rent introducerar. I miljöledningsgruppen ingår representanter från samtliga förvaltningar och bolag. 13

15 God bebyggd miljö T ot al mängd hushål l savf al l, gr öna t unnan ( kg / i nvånar e T ot al mängd or gani skt avf al l, br una t unnan ( kg / i nvånar e Sopmängden är lika i den gröna tunnan som föregående år, men den skulle kunna minska till hälften om man sorterar ut allt matavfall och alla förpackningar. Enligt plockanalysen i november 2011, är det tyvärr väldigt mycket förpackningar och matavfall i den gröna tunnan. A nt a l k v a r na r f ör or ga nisk t a v f a l l Enligt plockanalysen av soporna är det väldigt mycket matavfall som hamnar fel i den gröna tunnan istället för den bruna tunnan, många betalar också bara för sin bruna tunna men använder den inte! För att vi ska kunna återvinna näringsämnen i matavfallet måste det sorteras rätt Nu finns 769 matavfallskvarnar installerade i Smedjebackens kommun, men enligt plockanalysen av soporna så använder man inte kvarnen i den utsträckning som man kan och ska göra, utan man lägger mindre mängder matavfall i den gröna tunnan ändå. Källa, text: SEAB, I. Knutsson Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%) Totalt finns 8 grundskolor och 8 förskolor inom Smedjebackens utbildningsområde. Av dessa har Andelen certifierade skolor/förskolor (%) hälften någon form av utmärkelse/registrering/ certifiering Fridhems förskola är både ISO certifierad och EMAS-registrerad (1999). Vad skola (2003) och Röda Berga (2004) är miljöskolor i enlighet med skolverkets kriterier. Sedan 2005 har Förskolan Hattstugan, 2006 Vinsbo skola, 2007 Solhyttans förskola, 2008 Lillgårdens- och Harnäs förskola erhållit Håll Sverige Rents utmärkelse, Grön Flagg. De övriga enheterna är: Björsjö skola, Gubbo skola, Gula Berga, Hagge skola, Kyrkskolan och förskolorna Myrstacken, Skogsgläntan och Sagan. Under tillkom inte någon ny enhet, men ett par skolor har börjat arbetet med Grön Flagg. Källa: Familje och utbildningsförvaltningen 14

16 Ett rikt djur och växtliv NATURVÅRD, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska föregå med gott exempel och värna om naturvärden på den mark som är i kommunal ägo. Kommun- Styrelsen Bärkehus En naturvårdsinriktad skötselplan för tätortsnära grönytor är upprättad. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Kommunens eget skogsinnehav brukas efter de intentioner som ges i miljökvalitetsmålen för en levande skog. Komhall svarar för skötsel av ett antal naturvårdsområden (Söppenmyren och Jätturn). Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att natur- och kulturvärden i skogen och i det öppna kulturlandskapet bevaras. Miljöoch bygnadsnämnden Utökning av naturreservatet Jätturn har skett under Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Komhall har en verksamhetsplan som enbart arbetar med naturvård och öppna landskap. Ett antal biotopskyddsområden i skogsmark har bildats. Miljö-och byggkontoret har regelbundna träffar med Skogs och Länsstyrelsen angående naturvård i skogen. Andel skyddad natur är hela 26,5 % av kommunens totala area. SKOG OCH JORDBRUK, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Kommunstyrelsen Utvecklingsenheten arbetar med lokala intressegrupper med syfte att utveckla näringen. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunens åkermark nyttjas för foderproduktion till den fårbesättning och de Highland Cattle-kor som under betessäsong används som naturvårdare, både på kommunens marker och hos privata aktörer. Behovet av får är stort och i dagsläget har kommunen ca 250 får under vinterhalvåret. Förutom får och kor återfinns kaniner, höns, shetlandsponnyer och katter på Väderbacken tillsammans med de hästar, 33 stycken, som finns i stallet som hyrs av Smedjebackens Ryttarsällskap. Hästarna betar i närområdet och håller stora arealer öppna. Projekt inom hästnäringen pågår och omfattar allt från foderproduktion till utveckling av kommersiella hästföretag. Söppenmyren bjuder på ett rikt djur- och växtliv. 15

17 Folkhälsa Folkhälsa syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdom och förutom hälsoläget så har levnadsvillkor och levnadsvanor stor betydelse för befolkningens livskvalitet och hälsotillstånd. Det finns ett klart samband att en bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomiskt tillväxt. Effekterna av folkhälsoarbetet är beroende av många aktörer inom arbetslivet, frivilligorganisationer och den offentliga sektorn. Att åstadkomma förändringar i befolkningens hälsotillstånd är ett långsiktigt och tålamodskrävande arbete. Regeringen har fastställt elva folkhälsomål. Inom varje område finns nyckeltal/indikatorer som mäter hur vi som samhälle lever upp till de olika delmålen för befolkningens hälsa. Där poängteras individens behov av integritet och valfrihet för sin hälsa och även kommunernas och landstingens viktiga roll inom folkhälsoarbetet understryks. Målet är att folkhälsan ska förbättras för de grupper i samhället som har sämst hälsa idag. Folkhälsomålen 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda miljöer i arbetslivet 6. Hälsofrämjande hälso och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Solnedgång över Barken 16

18 1. Delaktighet och inflytande i samhället Demokratisk delaktighet, jämställdhet, socialt deltagande och socialt stöd, likabehandling (motverka diskriminering) och tillgänglighet är viktiga faktorer för befolkningens hälsa. Hälsoveckorna Nytt för 2012 var att hälsoveckorna bytte tillbaka till namnet Hälsoveckor och blev två till antalet. Aktiviteterna under veckorna utgick från Sju landmärken av Johan Hallberg och ska främja hälsa för en hållbar utveckling. Evenemanget som sker i samarbete med Norrbärke församling och Landstinget Dalarna hade tioårsjubileum år Ca personer deltog i olika aktiviteter under veckorna. Dialogen 2012 Sedan starten 1998 har närmare personer inom kommunens förvaltningar genomgått utbildning enligt konceptet: Samtalets förmåga att lösa problem Dialoghandledarna är kommunens egen personal med utbildning inom detta område. Bland annat har detta hänt: Dialogutbildningar för all nyanställd personal har genomförts. En dialogutbildning för deltagare i Komhall Plus. Minidialog för Bergaskolans och Kyrkskolans alla elever i klass 7. Text: R. Thelin Text: E. Anestedt Fritidsgården i Morgårdshammar December 2011 öppnades fritidsgården i Morgårdshammar. Ett allaktivitetshus för alla, oavsett ålder. Ett flertal studieförbund har verksamhet där, som dans, hantverk m.m. Navet i huset är caféet, där man kan mötas. Text: J. Svensson LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Från LUPP till handling. Lupp-enkäten genomfördes i slutet av 2010 och resultatet publicerades under Undersökningen som ska genomföras vart tredje år omfattar alla elever på högstadiet och år 2 på gymnasiet. Genom 200 frågor om bl. a. fritid, skola, framtid, politik, trygghet, hälsa, alkohol, droger och orättvis behandling kartläggs ungas livsvillkor. Ungdomskontoret ansvarar för genomförande av undersökningen. Resultatet är grunden för den ungdomspolitiska strategin. Ladda ner och läs LUPP-rapporten och den ungdoms politiska strategin på: - Klicka på UNG. Text: J. Svensson Webb-TV Från och med 2011 finns möjlighet att följa kommunens fullmäktigesammanträden via Webb-TV. Text: E. Dagwall Bordtennisträning på Fritidsgården Kommunfullmäktige antog under 2011 en strategi för ungdomspolitik i Smedjebacken. Eftersom ungdomars villkor påverkas av beslut inom alla samhällsområden är ungdomspolitiken sektorsövergripande. I all politik ska finnas ett ungdomsperspektiv. Detta kräver en kunskapsbaserad ungdomspolitik och samverkan mellan olika aktörer. Strategin ska ge stöd och inspiration till nämnder och förvaltningar i deras arbete när det handlar om unga. Arbetet ska vara långsiktigt, analyserande och med avsikt att göra nödvändiga prioriteringar och satsningar. Läs hela strategin på: - klicka på UNG. Text: J. Svensson 17

19 1. Delaktighet och inflytande i samhället (forts.) Hej Smedjebacken Att flytta till en helt ny ort kan vara ett stort steg. Nytt jobb, ny bostad och nya bekantskaper. För att det ska vara så smidigt som möjligt för nyinflyttade har Smedjebacken och Ludvikas kommuner tillsammans med Samarkand 2015 satsat extra mycket på välkomnandet. Hej Smedjebacken! är ett socialt nätverk där nyinflyttade bjuds in att delta i aktiviteter tillsammans med andra nyinflyttade i kommunen. Detta ger alla en chans att snabbt få många nya bekantskaper under trevliga former. Första torsdagen i månaden träffas nätverket i Ludvika för att umgås och få information från föreningar m.m. Under våren 2012 har även träffar genomförts i Smedjebacken, på Fritidsgården i Morgårdshammar. Text: E. Anestedt Frändskapshuset På Vasagatan 20 finns det välbesökta frändskapshuset en mötesplats för kommunens nyanlända. En plats för både samvaro och möjligheter att ta del av information. Text: E. Dagwall Trygghetsvandring Trygghetsvandring har under året skett i kommunens olika bostadsområden. Text: H. Söderlund Framtidsdialogen Under året har allmänhet bjudits in till framtidsdialoger som sker regelbundet. Årets dialoger berörde äldreomsorg, skola och kulturfrågor. Text: E. Dagwall All kulturverksamhet handlar om kommunikation och syftar till delaktighet. Vi erbjuder kultur i Smedjebacken för att alla ska få ta del av olika konstnärliga uttryck, vilket i förlängningen kan ge möjlighet till mer delaktighet i det demokratiska samhället. Mångkulturdagar Mångkulturdagarna har arrangerats under året för alla intresserade och innehöll som vanligt ett varierat program med föreläsning, skolkonsert, workshops, utställning och en integrationsmässa. Det erbjöds aktiviteter både i Smedjebacken och Ludvika. Text: E. Dagwall Årets kulturpris Biblioteket 24% av invånarna lånar media på biblioteket Antal utlån av media: Utlån per invånare: 7,5 Antal besök i biblioteket: Antal utlån av barnlitteratur och e-böcker ökar men utlån av vuxenlitteratur minskar, liksom trenden i Sverige. Kulturpriset tilldelades 100-års jubilerande Smedjebackens manskör Meken Till MEKEN har det under året kommit nästan 7000 besökare till ett mycket varierat programutbud. Mest publik drog sommarens nationellt intressanta utställning We love lera. Förutom ett intensifierat fokus på att samverka med skolan och erbjuda konstnärliga prov på tillfällen för barn så har MEKENs utställningar gjort sig kända inte bara på hemmaplan utan även i regionen. Kulturprogram: Totalt har kulturförvaltningen medverkat till 85 programpunkter för vuxna och 66 för barn vilket ger en möjlighet för många att möta, uppleva eller prova på kultur och konstnärliga uttryck av många skilda slag. Barn- och ungdomskulturgruppen har med sitt programutbud nått totalt barn. Text: A. Falkengren 18

20 2. Ekonomisk och social trygghet Individers och familjers ekonomiska situation, inkomstfördelningen i samhället, arbetsmarknaden, utbildningsnivå, tillgång till bostad och bostadsutrymme och trygghet i närmiljön är faktorer som påverkar detta mål. Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd (i mer än 9 månader) Antal hushåll Antal barn som lever med långvarigt försörjningsstöd (i mer än 9 månader) Antal barn Antal hushåll Källa och text: IFO (intern statistik), A. Jernberg KOMHALL VÄDERBACKEN Komhall startade 2001 och drivs i kommunal regi och är lokaliserat till Väderbacken. Målsättningen är att skapa en meningsfull sysselsättning och rehabilitering för personer som av någon anledning inte finns på ordinarie arbetsmarknad. Grundfilosofin är att alla ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning och att alla deltar i verksamheten utifrån sina egna förutsättningar, oavsett sysselsättningsgrad. Målet är att de ska återvända till ordinarie arbetsmarknad. Tidpunkten för detta är dock individuellt. Beviljandet av ESF-projektet Komhall har inneburit att deltagarna har fått ökad möjlighet till jobb-coachning, dialogutbildning och terapeutisk ridning. Fritidsgården i Morgårdshammar används av Komhall som lokaler för bakning av bröd som används i olika mötessammanhang inom kommunen. Flertalet av deltagarna går vidare till nytt arbete, tillbaka till sitt tidigare, eller studier efter en tid på Komhall. Första steget taget mot Familjestödsverksamhet Under 2011 beslutade familje- och utbildningsnämnden att starta upp en familjestödsverksamhet under hösten Personal utbildas under 2011/2012 i Intensiv familjeterapi IFT. Familjestödet ska kunna ge familjer kvalificerat stöd genom samtal och stöd i konkreta vardagssituationer. Text: A. Jernberg. Text: E. Dagwall Årets äldremässa gick av stapeln den 15 september. Det var 10:e gången som mässan anordnades av Vision, PRO och SPF med Smedjebackens kommun och Norrbärke Sparbank som sponsorer. Unga till arbete Projekt Unga till arbete som vänder sig till ungdomar år, ger ungdomar stöd att via olika aktiviteter närma sig arbetsmarknaden. Aktiviteten har kompletteras med att de ungdomar som söker försörjningsstöd samtidigt anmäler sig som sökande på arbetsförmedlingen. I samverkan mellan flera kommunala förvaltningar arbetas det med att via olika bidragsformer från arbetsförmedlingens regelverk placera ut arbetssökande inom kommunens verksamhet. Text: E. Dagwall Kommunen erbjuder sommarjobb i tre veckor till alla åringar som så önskar. Den äldre gruppen får även information om de rättigheter och skyldigheter som sker vid myndighetsdagen. Projekt unga till arbete som drivs i hela länet via Region Dalarna har haft ett mycket bra resultat hos oss. Av totalt ungdomar 14 som under 2012 deltagit i projektet har 7 gått vidare till arbete, 2 till studier, 3 fullföljt och 2 slutat av annat skäl. Text: E. Dagwall 19

21 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsan under uppväxtåren har betydelse för resten av livet. Det sociala och emotionella stödet i familj, förskola, skola och på fritiden har långsiktig effekt på hälsan. Andel behöriga elever till Gymnasieskolan ,0 82,0 89,1 89, ,5 Arbetet med att utveckla Lokal Pedagogisk Planering (LPP) började under och har fortsatt under 2011 och Syftar till att förtydliga målen för eleverna och därmed öka måluppfyllelsen totalt. Mulle är på besök till barnen på Skogsgläntans *Ur och skurförskola Text. M. Ronsten *Ur och Skur är ett helt eget sätt att bedriva skol- och förskoleverksamhet. Barnen är ute nästan jämt. Pedagogiken bygger på upptäckarglädje och nyfikenhet som lär barnen att se sambanden i naturen, men också att använda alla sina sinnen. Ur och Skur handlar om ett upplevelsebaserat lärande och friluftsliv för att uppnå läroplanens mål. Totalt finns i Smedjebackens kommun två förskoleavdelningar med Ur och skur pedagogik, en på Skogsgläntans förskola och en på Solhyttans förskola. 4. Ökad hälsa i arbetslivet Arbetet är viktigt för individens identitet och självbild. Arbete under goda arbetsmiljövillkor stärker och utvecklar människor. Hälsofrämjande organisation är ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt som avslutas i juni 2013 och finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet vänder sig till merparten av Smedjebackens kommuns anställda och hittills har drygt 600 personer deltagit i projektets aktiviteter. Syftet är att, genom att utveckla ledar- och medarbetarskapet, utveckla ett mer hälsofrämjande synsätt i kommunen. Målet är att få en organisation som ännu bättre möter förändrade förutsättningar, tar till sig ny kunskap och utgår från att kommuninvånarnas behov förändras. Målet är också att organisationen blir bättre på att följa upp och utvärdera sin verksamhet. Projektets huvudsakliga aktiviteter har varit den ledarutveckling, (totalt 10 utvecklingsdagar), kring bland annat ett stärkt ledarskap och en ökad samverkan, samt de medarbetarutvecklingsdagar, (totalt 6 dagar), som genomförts inom de deltagande verksamheterna med utgångspunkt i aktuella och framtida utmaningar. Dessutom har samtliga deltagare inom projektet erbjudits en föreläsning i metoden Verbal Judo som är en metod för att bemöta upprörda människor på ett respektfullt, professionellt och därmed säkert sätt. Ovanstående ses som en viktig del i den strävan, som fortsätter även efter projekttidens slut, att göra Smedjebackens kommun till en attraktiv arbetsgivare för att underlätta framtida rekrytering, och genom att öka kvaliteten på samhällsservicen, göra Smedjebacken till en än mer attraktiv plats att bo och arbeta på. Under ledarutvecklingsdagarna i Tällberg genomfördes bl. a grupparbeten. Text: Annika Löfgren 20

22 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Miljöer och produkter är mycket breda begrepp och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller), säkra miljöer och produkter samt att minska skador och olycksfall. Antal fallolyckor per 1000 invånare som sökt vård på länets akutmottagningar År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länet Källa:ELVIS Resultatet i Smedjebacken är bättre än i övriga länet och har minskat från 38,1 år 2011 till 35,8 år Fallolyckorna är den vanligaste olycksorsaken i Sverige och äldre personer är speciellt drabbade. I Sverige dör i snitt tre äldre om dagen orsakade av fallolyckor. Text: H. Söderlund Sandpåsar Komhall iordningsställer de populära sandpåsarna som distribueras till ca 25 utlämningsställen i kommunen under mottot Sanda för varandra. Totalt över 80 ton i 1,8 kg påsar. Pensionärsservice Komhall ger service till kommunens pensionärer i form av gräsklippning och snöskottning. Det erbjuds även service till pensionärer i eget boende att utföra arbetsuppgifter som kan vara riskfyllda. Detta är ett led i kommunens skadeförebyggande arbete. Text: E. Dagwall Riskhanteringsgruppen har i uppgift att se över brand och inbrottslarm i de kommunala fastigheterna, samt behovet av kamerabevakning. Yttre tillsyner genomförs på kommunens fastigheter varje år. Trygghetsvandringar genomförs i olika områden där man ser över miljön så att den ska kännas trygg att vistas i även den mörka delen av året. Det pågår ett ständigt arbete för att minska skadegörelse, bland annat med informationsinsatser från polis, räddningstjänst och säkerhetsavdelning. Text: H. Söderlund 21

23 6. En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. IVPA I väntan på ambulans (IVPA) utförs av räddningstjänstens personal och har till huvuduppgift att tidigt vara på plats för att påbörja första -hjälpeninsats av patient i väntan på att ambulans ska anlända. Räddningstjänsten har utbildning i användande av syrgas och defibrillering. Totalt hade räddningstjänsten 128 stycken IVPA-larm under (99 IVPA-larm 2011). Text. E. Dagwall I kommunens egen regi finns defibrillatorer i: Kommunhuset, Smedjehallen, fjärrvärmecentralen i Smedjebacken, reningsverket Bylandet, Nortippen, Humboberget och på SEAB s kontor. 7. Gott skydd mot smittspridning Brandman Kent Jonasson vid IVPA-bilen Under året införskaffades en ny IVPA-bil. Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Inom förskolorna pågår ständigt arbete för att förebygga och minska smittspridning genom förbättrade hygienrutiner och egenkontroll enligt miljöbalken. Det sker kontinuerlig provtagning av all kommunalt dricksvatten. Regelbunden provtagning sker sommartid vid alla kommunens badplatser. 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Antal aborter, Smedjebacken År år år Summa Aborter i Länet utfördes 954 aborter i länet,en liten sänkning från 2011 då siffran var 970 utförda aborter,det är fortfarande en hög siffra och samma åldersgrupp dominerar d.v.s åringar.siffran för Smedjebacken var utförda aborter varav två tonårsaborter. Det som är mycket glädjande är att från 1/ har Landstinget Dalarna bestämt att samtliga hormonella preventivmedel skall ingå i en subvention vilket gör dem billigare för kvinnor upp till 26 år.vår förhoppning är då att det sker en minskning av aborterna i samtliga åldersgrupper. Källa: Abortstatistik från Britt-Marie Sandberg Landstinget Dalarna sjukvårdsenheten. Text: B-M Hane Klamydia i Länet. Klamydian fortsätter att minska i länet. År 2012 hade vi 1062 fall mot Minskningen har skett i nästan alla åldersgrupper dock ej för kvinnor år där ser man en liten ökning. Smedjebackens U-mottagning tog klamydiaprov varav 15 st var positiva d.v.s hade Klamydia. Vi fortsätter jobba för en minskning genom olika kampanjer, information, testa sig via Webben, sälja billiga kondomer alternativ dela ut gratiskondomer på U-mottagningen. Antal klamydiafall År Smittade Källa: Klamydiastatistik från Maria Kivi Smittskydd, Falun. Text: B-M Hane 22

24 9. Ökad fysisk hälsa Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. FRILUFTSLIV, REKREATION, uppföljning av översiktsplanens strategier Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. Kommunstyrelsen Det pågår ett kontinuerligt arbete med de vandringsleder som finns i kommunen. Fakta Uddparken Genom en donation av familjen Udd, kunde Smedjebackens valsverks sågverksområde bli park i början av 1980-talet genomfördes en sanering av dioxiner från sågen och i samband med detta börjades grävningen av en serie dagvattendammar, samt utformning av kullar och nya gångvägar. Parken som beräknas vara färdigställd 2013, kommer i möjligaste mån att hållas öppen under byggåren för besökare. Den kommer att skötas av Smedjebackens kommun/tekniska kontoret, och ett parklag. Ambitionen är att bygga en park som berättar om Smedjebacken genom ett antal tematrädgårdar. Text: E. Blomqvist Uddparken under uppförande. Parken beräknas vara färdigställd 2013 och kommer under byggåren att vara öppen för besökare. Bergakul Bergakul håller öppet mellan fredagskvällar oktober till maj och drivs av kommunen och föreningar i samverkan i Bergahallen. Det finns en ansvarig arbetsledare/ fritidsledare från kommunen på plats varje gång. I hallen finns redskap för golvaktiviteter och förutsättningar för spontana matcher, turneringar och lek. Bergakul besöks av barn och ungdomar varje gång. Lekparken vid torget ger möjlighet för de små att utforska och röra på sig, vilket är viktigt för barns motoriska utveckling. Augustifesten 2012 Augustifesten den andra sommaren genomfördes veckoslutet augusti och man kan utan omskrivningar kalla det för en riktig succé. Augustifesten tillkom genom ett samarbete mellan kommunen och en stor del av de föreningar som är verksamma i Smedjebacken. Syftet i första hand är att visa på hur betydelsefullt föreningslivet är för samhället, denna fest är för oss Smebacksbor och en hyllning till det lokala engagemanget! Text: L. Silfwerin Text: J. Svensson Fiske vid Kolbäcksån I centrala delen av Smedjebacken/ Morgårdshammar finns ett sportfiskeområde i Kolbäcksåns vattensystem. Komhall ansvarar för skötsel av sportfisket, isättning av fisk samt kortförsäljning. Text: E. Dagwall Minigolf Minigolfen vid Smedjebackens hamn öppnade säsongen 2011 med nylagda banor och alla ligger på den övre gräsytan mot turistbyrån. Text: E. Anestedt 23

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2011

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2011 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2011 I samband med Augustifesten invigdes nya Vasatorget med bl.a. godisregn. SMEDJEBACKENS KOMMUN MARS 2012 1 Innehåll Inledning 3 Miljökvalitetsmål 4 Begränsad klimatpåverkan 5-7 Giftfri

Läs mer

Hållbarhetsbokslut 2013

Hållbarhetsbokslut 2013 Hållbarhetsbokslut 2013 smedjebacken.se Presentation av Hållbarhetsbokslutet Detta är Smedjebackens kommuns Hållbarhetsbokslut för 2013. Hållbarhetsbokslutet ges ut för tionde året. De olika avsnitten

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2010

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2010 HÅLLBARHETSBOKSLUT 21 Under 21 invigdes ytterligare ett vindkraftverk på Uvberget, det högra på bilden. Nu i Bärkehus egen regi. SMEDJEBACKENS KOMMUN MAJ 211 1 2 Innehåll Presentation av Hållbarhetsbokslutet

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15 Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö

Läs mer

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 Nedra Hillen SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun November 2005 Innehåll sid Inledning 2 Agenda 21- Miljöledning 3 Nationella miljömål 4 Folkhälsomål, Alkohol och drogpolicy,

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

2. Utgångspunkter. För Danderyds kulturmiljöer ska Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun fortsätta att gälla.

2. Utgångspunkter. För Danderyds kulturmiljöer ska Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun fortsätta att gälla. 2. Kommunens övergripande mål Kommunfullmäktige antog i november 2007 sju övergripande mål för Danderyds kommun. I mars 2008 antogs inriktningsmål som de olika nämnderna arbetat fram för sina olika verksamhetsområden.

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna 2006 2009 2012 Det övergripande målet är ett hållbart Dalarna Ekologiskt, Ekonomiskt och socialt Arbetet med näringslivsutveckling, minskad miljöpåverkan och främjande

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen.

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen. Vi socialdemokrater är övertygade om att med demokrati förändra samhället. Vi bygger därför vårt samhälle på demokratins ideal med folkvalda politiker, fri opinionsbildning och respekt för allas lika värde.

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer