Hållbarhetsbokslut 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbarhetsbokslut 2013"

Transkript

1 Hållbarhetsbokslut 2013 smedjebacken.se

2 Presentation av Hållbarhetsbokslutet Detta är Smedjebackens kommuns Hållbarhetsbokslut för Hållbarhetsbokslutet ges ut för tionde året. De olika avsnitten beskriver och följer upp de nationella och lokala mål som styr Smedjebackens kommun mot en hållbar utveckling. Bokslutet redovisar också delar av miljöarbetet inom de företag i kommunen som är certifierade enligt ISO Genom vårt nuvarande och kommande arbete vill vi att Smedjebackens kommun ska vara ett föredöme när det gäller hållbar utveckling. Lena Ludvigsson-Olafsen Ordförande i Miljö och byggnadsnämnden Foto: S Broman, R Garison, M Jansson, E Anestedt, A-M Kraft 2

3 Hållbarhetsbokslut Begreppet hållbar utveckling består av tre delar: Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans ohälsa. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Med Hållbarhetsbokslutet visas på vilket sätt kommunen jobbar för en hållbar utveckling. Inom vissa delområden har kommunen kommit långt, inom andra har vi en bit kvar och vissa är svårare att påverka. Att bidra till minskade miljöeffekter och till en hållbar utveckling är inte så svårt som det låter. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Tillsammans kan åtgärderna göra stor skillnad. Genom att ta del av detta bokslut får förhoppningsvis fler inspiration att göra åtgärder som leder i riktning till ett hållbart samhälle valde Smedjebackens kommun att bli en av de första ekokommunerna. Sveriges Ekokommuner är en ideell förening som arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Från att ha bestått av en handfull kommuner så har föreningen vuxit och har idag 88 stycken ekokommuner. Sveriges ekokommuner har tagit fram Gröna nyckeltal som ska vara jämförbara för ekokommunerna. Nyckeltalen är också aktuella i diskussionerna om uppföljning av de nationella miljömålen. Smedjebackens kommun är certifierad som en Säker och Trygg kommun, enligt WHO:s kriterier. Arbetet handlar om att väcka medvetenhet om skaderisker hos enskilda, skolan, föreningar, företag och organisationer. En Säker och Trygg kommun utgör en viktig strategi i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) nationella och WHO:s internationella skadeförebyggande program. Målet är att kommunen ska bli säkrare och tryggare att leva och verka i, samt att olycksfall i alla åldrar ska förebyggas. I Hållbarhetsbokslutet redovisas nyckeltalen med Sveriges ekokommuners symbol till höger. Miljökvalitetsmål Genom ny resurssnål teknik, ökad miljömedvetenhet och ett kraftfullt internationellt samarbete är en hållbar utveckling möjlig. Kommunerna har ett stort ansvar att bistå denna utveckling. Ett verktyg finns bland annat i det nationella generationsmålet "att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta". Generationsmålet är preciserat i 16 miljökvalitetsmål, som är fastställda av riksdagen. Mycket av den miljöpåverkan och de klimatutsläpp som sker har sitt ursprung i mänsklig aktivitet och dessa aktiviteter är lokala. I Smedjebacken har vi beslutat oss för att prioritera följande miljömål: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt djur och växtliv 3

4 HÄLSA OCH SÄKERHET, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska i sitt miljöarbete följa upp de nationella miljömål som går att påverka lokalt. En årlig uppföljning av översiktsplanens olika delar görs, då miljömålen beaktas. Ekokommunernas nyckeltal uppdateras. Årligt Hållbarhetsbokslut redovisas. Energi- och klimatstrategi som årligen utvärderas. Regelbundna revisioner av lokala miljöprogram. Begränsad klimatpåverkan KOMMUNIKATIONER, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska i samarbete med företag och övriga intressenter verka för en utbyggnad och förbättring av all infrastruktur i Smedjebackens kommun. Den styrgrupp som bildats tillsammans med övriga kommunen utmed Bergslagspendeln arbetar kontinuerligt med att få banan upprustad och vissa delar håller på att åtgärdas. Vägen mellan Smedjebacken-Borlänge är fortfarande med som prioriterad att åtgärda. Inom kommunen pågår ett omfattande arbete med utbyggnad av bredband för god IT-försörjning. Kommunen ska i sin uppföljning av målen se till att en utbyggnad av infrastrukturen gynnar såväl Smedjebacksbornas kommunikationsbehov som en hållbar utveckling. Resecentrum har färdigställts och bussarna har ny linjedragning. På baksidan av Förvaltningshuset har nya säkra hållplatser iordningsställts. Utbyggnad har skett av promenadväg till Vikersvik och belysning har satts upp på promenadvägen över Söppenmyren och mot Vikersvik. Totalt 127 bilar, varav en elbil och 16 stycken leasade miljöbilar år De flesta av miljöbilarna är bränslesnåla dieselbilar men det finns även 3 etanolbilar ENERGI, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska ge råd om energibesparande åtgärder och förnyelsebara energiformer till privatpersoner och företag samt verka för en energieffektivisering inom kommunen. Kommunen har en anställd energi- och klimatrådgivare som arbetar halvtid med rådgivning mot privatpersoner, organisationer och företag samt halvtid med energieffektivisering inom kommunen. Privatpersoner kan på detta sätt få tips hur man kan minska sin energianvändning och därmed sina klimatpåverkande utsläpp. Under året har olika energieffektiviseringsåtgärder genomförts, bl.a. tilläggsisolering av fastigheter i Söderbärke samt bostäder i centrala Smedjebacken. Andra energieffektiviseringsåtgärder är byte till energieffektiv belysning i trapphus och källare samt byte till energisnåla pumpar kopplat till värmesystemet i flertalet fastigheter. Utbyte av kvicksilverbelysning till LED i utebelysning och cykelvägar, har också genomförts. Kommunen ska i miljötillsynen verka för att alla verksamheter i första hand använder förnyelsebara energikällor i enlighet med 2 kap 5 Miljöbalken. I allt tillsynsarbete ingår numera frågan om förnyelsebara energikällor och kretsloppsanpassade lösningar. Under 2013 har ett antal företag besökts av energirådgivare och miljöinspektör och där företagen fått tips på hur de kan minska sin energianvändning samt uppmuntras till satsningar på förnybar energi. Kommunen har även under 2013 gått med i ett regionalt projekt, BEE (Branschvis energieffektivisering), med fokus på livsmedelsbutiker och tankställen. 4

5 Kommunen ska genom ökad användning av förnyelsebar energi och fortsatt fjärrvärmeutbyggnad bidra till lägre utnyttjande av naturresurser och minskade utsläpp till luft. Vindkraftverket Boel har under 2013 producerat 1538 MWh el, vilket kan jämföras med den el som 60 eluppvärmda villor använder per år. All den el som kommunens förvaltningar köper in är förnybar och genom reningsverket produceras biogas som värmer reningsverkets fastigheter. SEAB har även en solvärmeanläggning i bruk på verksamhetslokalernas tak på Gunnarsvägen. Det mesta av produktionen går in som varmvatten i fastigheten men en viss del går även ut i fjärrvärmenätet. Fem till tio nya abonnenter ansluts till fjärrvärmenätet varje år och under 2013 har arbetet med att bygga en ny ackumulatortank påbörjats. Med hjälp av ackumulatortanken kan andelen spillvärme öka samtidigt som oljeanvändningen kan minskas. Kommunen ska vid ny-, till- eller ombyggnad av egna fastigheter tillse att användningen av förnyelsebar energi ökar och att användningen av el och fossila bränslen minskar. Vid renovering av Bergaskolan har ventilationen omarbetats till energieffektiv och behovsanpassad. Vindsutrymmen har tilläggsisolerats och energieffektiv belysning har installerats. Även i Vads skola har ventilationen byggts om till mer energieffektiv sådan. Under 2013 har ett nybyggnadsprojekt i Söderbärke påbörjats och där ett antal parlägenheter ska byggas i totalt fyra huskroppar. Husen kommer att bli energieffektiva, ha värmeåtervinning i ventilationen samt värmas med fjärrvärme. Projektet kommer att pågå under Användningen av olja i kommunens fastigheter har minskat med ca 12 % från 2009 till Under 2013 påbörjades byggnationen av en ackumulatortank på 5500 m3, med hjälp av den kan vi öka andelen spillvärme på främst oljans bekostnad. Fjärrvärmeproduktion i Smedjebacken Figur 1. Procentuell fördelning av tillförd energi för fjärrvärmeproduktion i Smedjebacken år Spillvärmen härstammar från Ovako. Källa: SEAB 5

6 Gatubelysningen har bytts ut Det omfattande bytet av armaturer och lampor som pågått sedan 2006 innebär en stor besparing på el varje år. En besparing på cirka KWh per år. Den nyare belysningen har också en tryggare livslängd, vilket leder till lägre underhållskostnad. Led belysningar har också kommit som ett mycket bra alternativ. Installation av led har gjorts och fler installationer av ledbelysning väntas i framtiden. Källa: Tekniska kontoret/seab Giftfri miljö MARK, uppföljning av översiktsplanens strategier Miljö- och byggnadsnämnden har enligt miljöbalken tillsyn över förorenade markområden. Genom utredningar och ansökningar om statliga medel kan kommunen påskynda saneringsarbetet. Kommunen har arbetat aktivt för sanering av förorenad mark i Stollbergsområdet. Kommunen har genomfört en förprojektering av saneringsarbetet. Förprojekteringen och huvudmannaskapet för saneringsarbetet har, i samarbete med kommunen, övertagits av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Under 2013 har en undersökning av Nortippen påbörjats. En sanering av bangården i Smedjebacken har genomförts. Kommunen kan, genom att vara remissorgan i täktärenden, arbeta för en bättre hushållning med naturmaterial. Ett par bergtäkter har varit aktuella under Kommunen använder där det är möjligt, alternativ till naturgrus för anläggningsändamål, t.ex. industrislagg. Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg *TS) *TS= torrsubstans Bly, Pb 28,5 mg/kg TS har fasats ut ur bensin m.m. så trenden går mot minskade halter. I vår region förekommer bly i relativt hög grad i berggrunden som läcker ut i grundvattnet och når avloppsvattnet ,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Kvicksilver, Hg 0,58 mg/kg TS är ett prioriterat ämne för utfasning. Arbetet med sanering kvarstår. SEAB och Miljö- och byggkontoret arbetar med fortsatt information till allmänheten om hantering av kvicksilveravfall, t.ex. uttjänta lågenergilampor

7 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Kadmium, Cd 1,22 mg/kg TS är ett prioriterat ämne för utfasning. Kadmium återfinns i livsmedel, färger m.m. Källa och text: SEAB, M. Andersson 0, Ingen övergödning VATTEN, uppföljning av översiktsplanens strategier Målet med VA-strategin är att ringa in kommunens VA (vatten och avlopp) -problemområden, föreslå åtgärder för bristande avloppsanläggningar och prioriteringar för utveckling av verksamhetsområden för kommunalt VA. En del av syftet med utbyggnad av VA-nätet är att minimera utsläpp av näringsämnen till vattendrag och sjöar från enskilda avlopp samt att skydda dricksvattentäkter. Kommunalt avlopp har anlagts i stora delar av Snöån, Backbyn, Vikersvik och Sjövad. Verksamhetsområde har bildats för Snöån och Sörbo. God gödselhantering för att minska utsläpp av näringsämnen. Miljötillsyn på jordbruksföretag sker med syfte att se över bland annat gödselhanteringen för att minska utsläpp av näringsämnen. Kommunens planteringar och grönområden sköts med hänsyn till ett väl fungerande kretslopp utan läckage av näringsämnen. Vid anläggning av Uddparken har jord blandat med slam från reningsverket använts. Planterjord och gödsel innehåller i möjligaste mån naturlig gödsel. Grundvatten av god kvalitet VATTEN, uppföljning av översiktsplanens strategier Genom miljötillsyn och kommunens medverkan i vattenvårdsförbunden kontrolleras utsläpp till vatten och ytvattenkvaliteten. Varken vattenvårdsförbundens mätningar eller miljötillsynen har lett till några påpekanden eller förelägganden under I samband med vattendirektivsarbetet har en åtgärdsplan tagits fram, som kommer att styra arbetet för god vattenkvalitet. Kommunalt kalkningsprogram avseende försurade sjöar och vattendrag i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer. Åtta sjöar har kalkats genom spridning från helikopter eller pontonbåt. Samtliga kalkningar har skett i tidigare åtgärdade sjöar. Kalkning med doserare sker i Örbäcken. Antalet kalkningsobjekt är betydligt färre i dag än på 1990-talet. Detta beror på en minskad försurning. 7

8 Länsstyrelsen fastställer skyddsområden för vattentäkterna i Björsjö och Malingsbo, vilka idag saknar skyddsområden. Arbetet med nya skyddsområden för vattentäkterna har slutförts av VA-huvudmannen i en arbetsgrupp via kretsloppsgruppen. Samrådsmöte har genomförts. Fastställelse av Länsstyrelsen under God bebyggd miljö BOENDE OCH LIVSMILJÖ, uppföljning av översiktsplanens strategier Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, har lett till utpekandet av attraktiva områden för strandnära bebyggelse. Planläggning av bostadsområden har genomförts i Vads Udde. Planering för bostäder i Storsand pågår. Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Planeringen är mycket integrerad. Ortsanalyser håller på att färdigställas vilka inkluderar alla kända faktorer i de olika delområdena. Syftet är att få en bra överblick över respektive område och kunna göra prioriteringar utifrån det. Arbete med revidering av kommunens översiktsplan har inletts. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade lösningar kan användas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller rivning. Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd i dessa frågor. Miljö- och byggkontoret har tagit fram informationsmaterial samt hänvisar till Boverket på kommunens hemsida. KULTURMILJÖVÅRD, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska ge råd om hur kulturmiljön kan bevaras och utvecklas vid ny-, till och ombyggnad eller skötsel av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Rådgivningen sker muntligt i samband med bygglovprövning. Rådgivning när det gäller antikvariska frågor samt skötsel och vård av kulturhistoriska byggnader och miljöer ges av kulturförvaltningen. Kommunen ska genom revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet skapa bättre underlag för kulturmiljövården. Under 2013 beviljade Länsstyrelsen tillstånd till att få göra ingrepp i fornlämning nr 417 inom fastigheten Västermoren 2:5, Norrbärke socken, Smedjebackens kommun. Beslutet möjliggjorde flytt av spelplats för FlogbergsSellskapets Gruvspel från Storbottengruvan till Skomakargruvans dagbrott. Flytten omfattade uppförandet av scen- och åskådaryta, större trappa och skyddsräcke samt flyttning av skärmtak för smedjan. Dessutom gjordes en utbyggnad av redskapsboden intill Gruvstugan. Projektet stöttades med medel från bl.a. Leader Bergslagen och Smedjebackens kommun. Utöver dagliga visningar under sommaren i kulturförvaltningens regi genomfördes riktade aktiviteter för exv. skolor genom MiGA Upplevelser och Treard Event AB. Tillgängligheten till Flatenbergs hytta var fortsatt begränsad pga. bristande underhåll. Regelbundna visningar i kulturförvaltningens regi har inte ägt rum, men i samarbete med entreprenörer och/eller föreningar har ett antal publika arrangemang genomförts. 8

9 INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING, uppföljning av översiktsplanens strategier Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör snabba etableringar i kommunen. Detaljplan för arbetsplatsområden i Söderbärke har påbörjats. Revideringen av översiktsplanen för Smedjebacken innebär en bättre planberedskap på lång sikt. Planarbetet för torget påbörjades under 2010 och pågår. Detta arbete förmodas öka möjligheten för attraktiv handel, turism och nyetableringar. Smedjebackens kommun står inför en situation som närmast kan liknas med bostadsbrist så den kommunala planeringen är oerhört viktig. Vi bedömer att vi i dagsläget har en bra framförhållning i planeringsarbetet. Utvecklingsenheten bistår de kommunala förvaltningarna i ortsanalysarbetet. Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Utvecklingsenhetens arbetsområden: Bo och Leva, Arbeta och Verka samt Uppleva. Enheten hanterar strategiska frågor för Smedjebackens kommun som syftar till att gynna alla som är verksamma inom kommunen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället En dörr in. I rollen som koordinatorer/samordnare har utvecklingsenheten ett brett arbetsfält där utvecklingsfrågorna oftast löses i samverkan mellan samhällets aktörer. Ett aktivt mentorskap är en ambition som utvecklingsenheten har. I detta mentorskap kommer en mångfald av frågor upp alltifrån traditionella företagsfrågor såsom rekrytering, finansiering, marknadsföring samt olika kompetensfrågor. Utvecklingsenheten arbetar även med en rad olika strategiska frågor. Arbetsmarknadsfrågor är en av dessa. Samordning är ett av nyckelorden oavsett om det gäller företagande eller arbetssökande. En arbetsmarknadsenhet är under bildande som ska underlätta kontakterna mellan kommunens olika delar och arbetsförmedlingen med syfte att underlätta för arbetssökande En praktiksamordnare ska också tillsättas. Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. En ständig dialog pågår med lokala, regionala och nationala aktörer i syfte att skapa förutsättningar för vårt lokala näringsliv. Inte minst viktigt är satsningar på kompetens och infrastruktur inför framtiden. TEKNISKA SYSTEM FÖR KRETSLOPP, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska hålla avfallsplanen och VA (vatten och avlopp) -planen aktuell och fortlöpande följa upp dessa planer. Kretsloppsgruppen med sammansättning av politiker och tjänstemän från Miljö och byggnadsnämnden och Smedjebacken Energi & Vatten har fortsatt arbetet med uppföljning av VA- och avfallsplanerna med en årlig revidering/uppföljning av handlingsprogrammet. En reviderad VA-strategi antogs av kommun-fullmäktige Revidering av avfallsföreskrifterna har påbörjats. Enligt den kommunala VA-strategin ska utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp göras där det ger den effektivaste miljö och samhällsnyttan i förhållande till nedlagda kostnader. Under 2013 togs underlag fram för bildande av VA-verksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvattenavlopp i Sörbo, Vinarn, Snöån och Sjövad. Ny spill- och vattenledning har dragits fram i sjön Haggen till området Sjövad-Vinarn-Pjantbo och Snöån. Löknäset vid Backbyn har anslutits till kommunalt avloppsnät. Kommunen ska samverka med närliggande kommuner i syfte att utveckla VA- och avfallsverksamheterna mot bättre service och högre kostnadseffektivitet. En regional samverkan är etablerad mellan Smedjebacken Energi & Vatten och Dalarna, via Dala-Va och Dala- Avfall. Gemensamma informationskampanjer bl.a. farligt avfall, sker årligen. Utbildningar för ÅVC-personal genomförs årligen. Jämförelser mellan kommunerna sker via VA- och avfallwebb med nyckeltal. 9

10 Lokala initiativ till samfällighetsföreningar skall behandlas positivt av kommunen. Lokala initiativ inom detta område har förekommit t.ex. i Sjövad, Vinarn, Sörbo, Hagge, Björsjö och Larsbo. Skräpplockarveckan: Varje år anordnas en skräpplockarvecka i slutet av april som förskolor, skolor och övriga förvaltningar deltar i. Kampanjen är initierad av stiftelsen Håll Sverige Rent. Håll Sverige Rent är sedan 1983 organiserad som en privat stiftelse, stiftad av Naturvårdsverket och Returpack. Huvudkontoret finns i Stockholm. Varje vår utlyser Håll Sverige Rent nationella skräpplockardagar för alla som vill visa att de tar ställning mot skräpet. Pilotlän Dalarna Dalarna har av regeringen utsetts till pilotlän för grön utveckling. Pilotlänsuppdraget handlar om att vi ska minska utsläppen av växthusgaser och motverka påverkan på klimatet. Hela Dalarna ska lockas att hjälpa till med att uppfylla länets klimat- och energimål. Därför utses också Dalapiloter som ska vara en slags ambassadörer för projektet och visa vägen hur vi kan klara energi och klimatmålen och samtidigt skapa grön utveckling. Dalapiloterna kommer att lyftas fram som goda exempel i olika sammanhang Total mängd hushållsavfall, gröna tunnan (kg/invånare) Sopmängden skulle kunna minska till hälften om man sorterar ut allt matavfall och alla förpackningar. Enligt plockanalysen i november 2011, är det tyvärr väldigt mycket förpackningar och matavfall i den gröna tunnan Total mängd organiskt avfall, bruna tunnan (kg/invånare) Enligt plockanalysen av soporna är det väldigt mycket matavfall som hamnar fel, i den gröna tunnan istället för den bruna tunnan, många betalar också bara för sin bruna tunna men använder den inte! För att vi ska kunna återvinna näringsämnen i matavfallet måste det sorteras rätt Antal kvarnar för organiskt avfall Nu finns 800 matavfallskvarnar installerade i Smedjebackens kommun, men enligt plockanalysen av soporna så använder man inte kvarnen i den utsträckning som man kan och ska göra, utan man lägger mindre mängder matavfall i den gröna tunnan ändå. Källa, text: SEAB, I. Knutsson 10

11 Totalt finns 8 grundskolor och 8 förskolor inom Smedjebackens utbildningsområde. Av dessa har hälften någon form av utmärkelse/registrering/certifiering. Fridhems förskola är både ISO certifierad och EMAS-registrerad. Vad skola och Röda Berga är miljöskolor i enlighet med skolverkets kriterier. Förskolan Hattstugan, Vinsbo skola, Solhyttans förskola, Lillgårdens- och Harnäs förskola har erhållit Håll Sverige Rents utmärkelse, Grön Flagg. De övriga enheterna är: Gula Berga, Hagge skola, Kyrkskolan och förskolorna Myrstacken, Skogsgläntan och Sagan. Ett rikt djur och växtliv NATURVÅRD, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska föregå med gott exempel och värna om naturvärden på den mark som är i kommunal ägo. En naturvårdsinriktad skötselplan för tätortsnära grönytor är upprättad. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Kommunens eget skogsinnehav brukas efter de intentioner som ges i miljökvalitetsmålen för en levande skog. Komhall svarar för skötseln av naturreservaten Söppenmyren och Jätturn. Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att natur- och kulturvärden i skogen och i det öppna kulturlandskapet bevaras. Utökning av naturreservatet Jätturn har skett under Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Komhall har en verksamhetsplan som enbart arbetar med naturvård och öppna landskap. Ett antal biotopskyddsområden i skogsmark har bildats. Andel skyddad natur är hela 26,5 % av kommunens totala area. Rävberget kommer att planteras med ekplantor våren SKOG OCH JORDBRUK, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Utvecklingsenheten arbetar med lokala intressegrupper med syfte att utveckla näringen. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunens åkermark nyttjas för foderproduktion till den fårbesättning som under betessäsongen används som naturvårdare, både på kommunens marker och hos privata aktörer. Behovet av får är stort och i dagsläget har kommunen ca 250 får under vinterhalvåret. Förutom en del andra djur finns också på Väderbacken 33 stycken hästar i stallet som hyrs av Smedjebackens Ryttarsällskap. Hästarna betar i närområdet och håller stora arealer öppna. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. Projekt inom hästnäringen pågår och omfattar allt från foderproduktion till utveckling av kommersiella hästföretag. 11

12 Folkhälsa Folkhälsa syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdom och förutom hälsoläget så har levnadsvillkor och levnadsvanor stor betydelse för befolkningens livskvalitet och hälsotillstånd. Det finns ett klart samband att en bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomiskt tillväxt. Regeringens folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda miljöer i arbetslivet 6. Hälsofrämjande hälso och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Målet är att folkhälsan ska förbättras för de grupper i samhället som har sämst hälsa idag Om man jämför hur åldersfördelningen i Smedjebacken ser ut i förhållande till länets befolkning men framförallt mot rikets åldersfördelning så ser man att Smedjebackens befolkning består av många äldre invånare. 12

13 1. Delaktighet och inflytande i samhället Demokratisk delaktighet, jämställdhet, socialt deltagande och socialt stöd, likabehandling (motverka diskriminering) och tillgänglighet är viktiga faktorer för befolkningens hälsa. Kommunen har ett högre röstdeltagande än riket i genomsnitt vid det senaste valet, vilket är viktigt ur demokratisk synpunkt. Hälsoveckorna Aktiviteterna under vecka 20 och vecka 21 utgick från Sju landmärken av Johan Hallberg och ska främja hälsa för en hållbar utveckling. Sociala medier Från och med 2011 finns möjlighet att följa kommunens fullmäktigesammanträden via Webb-TV och andra sociala medier som facebook, twitter och bloggar. LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Från LUPP till handling. En ny Lupp-enkät genomfördes i slutet av 2013 och resultatet kommer att publicerades under Undersökningen som ska genomföras vart tredje år omfattar alla elever på högstadiet och år 2 på gymnasiet. Genom 200 frågor om bl. a. fritid, skola, framtid, politik, trygghet, hälsa, alkohol, droger och orättvis behandling kartläggs ungas livsvillkor. Ungdomskontoret ansvarar för genomförande av undersökningen. Resultatet är grunden för den ungdomspolitiska strategin. Den förra presenterades under 2011 och finns att hämta på: Klicka på UNG. Text: E Dagwall Hej Smedjebacken Att flytta till en helt ny ort kan vara ett stort steg. Nytt jobb, ny bostad och nya bekantskaper. För att det ska vara så smidigt som möjligt för nyinflyttade har Smedjebacken och Ludvikas kommuner tillsammans med Samarkand2015 satsat extra mycket på välkomnandet. Hej Smedjebacken! är ett socialt nätverk där nyinflyttade bjuds in att delta i aktiviteter tillsammans med andra nyinflyttade i kommunerna. Detta ger alla en chans att snabbt få många nya bekantskaper under trevliga former. Under 2013 har busstur, bowlingkväll och stadsvandring i kommunen arrangerats. Frändskapshuset På Vasagatan 20 finns det välbesökta frändskapshuset en mötesplats för kommunens nyanlända. En plats för både samvaro och möjligheter att ta del av information. 13

14 All kulturverksamhet handlar om kommunikation och syftar till delaktighet Vi erbjuder kultur i Smedjebacken för att alla ska få ta del av olika konstnärliga uttryck, vilket i förlängningen kan ge möjlighet till mer delaktighet i det demokratiska samhället. 2. Ekonomisk och social trygghet Individers och familjers ekonomiska situation, inkomstfördelningen i samhället, arbetsmarknaden, utbildningsnivå, tillgång till bostad och bostadsutrymme och trygghet i närmiljön är faktorer som påverkar detta mål. Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd. Med långvarigt försörjningsstöd avses hushåll som haft Försörjningsstöd 10 månader eller mer under ett kalenderår Antal hushåll Antal barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd Antal barn Antal hushåll Källa: Intern statistik Individ- och familjeomsorgen 14

15 När det gäller utbildningsnivån så förhåller sig Smedjebacken sig väl i förhållande till riket när det gäller gymnasialutbildning, däremot är det färre Smedjebacksbor som studerar vidare på universitet/högskola. Kommunen satsar på arbete till försörjningsstödstagare Under 2013 ökade såväl kostnader som antalet hushåll i behov av försörjningsstöd. Antalet hushåll ökade med nio procent under Kommunstyrelsen har inför 2014 satsat två miljoner kronor på arbetsmarknadsåtgärder som riktas till personer med försörjningsstöd för att ge möjligheter till egen försörjning och bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Familjestöd Under 2013 har familjestödet startat upp sin verksamhet. På familjestödet arbetar två utbildade socionomer med mångårig erfarenhet av socialt arbete samt vidareutbildning i intensiv familjeterapi (IFT). Familjestödet erbjuder fem träffar/samtal. Vid fortsatt behov av stöd får man vända sig till socialtjänsten med en ansökan om familjestöd. Kontakten med familjestödet är kostnadsfri och det råder sekretess Mer info finns på kommunens hemsida under fliken Omsorg och stöd> Familjestöd Fortsatt utbyggnad av kommunens öppenvård för personer med missbruk- och beroendeproblem Under 2013 har det skett en fortsatt utveckling av kommunens öppenvårdsinsatser för personer med missbruksoch beroendeproblematik. Socialtjänsten kan erbjuda olika hjälp och stödinsatser, exempel: Kartläggnings- och diagnosverktyg ADDIS (Alkohol Drug Diagnos InStrument) och ASI (Addiction Severity Index) MI-samtal (Motiverande intervju) BSF-samtal (Beteende Samtal Förändring) Intensivstödstödjare HAP (haschavvänjningsprogram) Motivationsgrupp VALET - behandlingsgrupp Återfallsprevention Alkoholterapeut Mer info finns på kommunens hemsida under fliken Omsorg och stöd> Missbruk och beroende Brukarmedverkan barns delaktighet Sextio socialarbetare från 37 kommuner startade ett utvecklingsarbete 2011 initierat av Allmänna Barnhuset. Syftet var att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan i socialt arbete för barn och ungdomar. Projektet har belyst barnets delaktighet och medverkan i sin egen barnavårdsutredning. Socialtjänstens barn- och familjegrupp har deltagit i projektet. Våld i nära relation Socialtjänstens utvecklingsarbete i arbetet med våld i nära relation har fortsatt under året. Familje- och utbildningsnämnden ger verksamhetsstöd till Kvinnojouren Ludvika- Smedjebacken för att finansiera en heltidstjänst och ett nytt treårigt avtal ingicks under året. Från 2012 har nämnden ett samverkansavtal med Kris- och våldsmottagningen för män där Falu kommun är värdkommun. Kommunens kvinnofridsgrupp har träffats tre gånger under året. Socialtjänsten har även inom ESF-projektet Hälsofrämjande organisation i mars 2013 föreläst under temat Information om kvinnofrid ur ett Smedjebacksperspektiv för arbetsledare och arbetstagare i kommunen. Mer info finns på kommunens hemsida under fliken Omsorg och stöd> Våld i nära relation Brukarundersökning inom individ- och familjeomsorgen Perioden maj t.o.m. oktober 2013 genomfördes enkätundersökning till brukare som hade pågående ärende i missbruksgruppen, ekonomigruppen samt barn- och familjegruppen. Enkäten är framtagen för att se i vilken utsträckning socialtjänsten når upp till Familje- och utbildningsnämndens övergripande mål. Samma enkätundersökning gjordes 2012 vilket innebär att det finns tidigare resultat att jämföra med. De mest nöjda brukarna är god man/förordnad vårdnadshavare, tätt följda av personer med missbruks- och 15

16 beroendeproblematik. Därefter kommer personer med ekonomiskt bistånd. Vårdnadshavarna och ungdomarna är de som är minst nöjda. Ett problem med enkäten är att få ungdomar och vårdnadshavare har besvarat enkäten. Även personer med försörjningsstöd har låg svarsfrekvens. Rapporten finns på kommunens hemsida under fliken Omsorg och stöd> Kvalitet och utveckling Komhall Väderbacken Komhall, som 2011 firade 10 år, drivs i kommunal regi och är lokaliserat till Väderbacken. Målsättningen är att skapa en meningsfull sysselsättning och rehabilitering för personer som av någon anledning inte finns på ordinarie arbetsmarknad. Grundfilosofin är att alla ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning och att alla deltar i verksamheten utifrån sina egna förutsättningar, oavsett sysselsättningsgrad. Målet är att de ska återvända till ordinarie arbetsmarknad. Tidpunkten för detta är dock individuellt. Fritidsgården i Morgårdshammar används av Komhall som lokal för bakning av bröd som används i olika mötessammanhang inom kommunen. Flertalet av deltagarna går vidare till nytt arbete eller tillbaka till sitt tidigare, eller till studier efter en tid på Komhall. Totalt omfattades ca 75 deltagare under Text: E Dagwall Unga till arbete Projekt Unga till arbete som vänder sig till ungdomar år, ger ungdomar stöd att via olika aktiviteter närma sig arbetsmarknaden. Aktiviteten har kompletterats med att de ungdomar som söker försörjningsstöd samtidigt anmäler sig som sökande på arbetsförmedlingen. I samverkan mellan flera kommunala förvaltningar arbetas det med att via olika bidragsformer från arbetsförmedlingens regelverk placera ut arbetssökande inom kommunens verksamhet. Kommunen erbjuder sommarjobb i tre veckor till alla och 18-åringar som så önskar. Den äldre gruppen får även information om de rättigheter och skyldigheter som sker vid myndighetsdagen. Projekt Unga till arbete som drivs i hela länet via Region Dalarna har haft ett mycket bra resultat hos oss. Av totalt 13 ungdomar som under 2013 deltagit i projektet har 2 gått vidare till arbete, 6 till studier, 4 till annan verksamhet och 1 har slutat av annat skäl. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsan under uppväxtåren har betydelse för resten av livet. Det sociala och emotionella stödet i familj, förskola, skola och på fritiden har långsiktig effekt på hälsan. *Ur och Skur är ett helt eget sätt att bedriva skol- och förskoleverksamhet. Barnen är ute nästan jämt. Pedagogiken bygger på upptäckarglädje och nyfikenhet som lär barnen att se sambanden i naturen, men också att använda alla sina sinnen. Ur och Skur handlar om ett upplevelsebaserat lärande och friluftsliv för att uppnå läroplanens mål. Totalt finns i Smedjebackens kommun två förskoleavdelningar med Ur och skur pedagogik, en på Skogsgläntans förskola och en på Solhyttans förskola. 16

17 Andel behöriga elever till gymnasieskolan ,0 89,1 89,0 89,5 89,5 4. Ökad hälsa i arbetslivet Arbetet är viktigt för individens identitet och självbild. Arbete under goda arbetsmiljövillkor stärker och utvecklar människor. Hälsofrämjande organisation är ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt som avslutats i juni 2013 och som finansierats av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet vänder sig till merparten av Smedjebackens kommuns anställda och hittills har drygt 600 personer deltagit i projektets aktiviteter. Syftet är att, genom att utveckla ledar- och medarbetarskapet, utveckla ett mer hälsofrämjande synsätt i kommunen. Målet är att få en organisation som ännu bättre möter förändrade förutsättningar, tar till sig ny kunskap och utgår från att kommuninvånarnas behov förändras. Målet är också att organisationen blir bättre på att följa upp och utvärdera sin verksamhet. Projektets huvudsakliga aktiviteter har varit den ledarutveckling, (totalt 10 utvecklingsdagar), kring bland annat ett stärkt ledarskap och en ökad samverkan, samt de medarbetarutvecklingsdagar, (totalt 6 dagar), som genomförts inom de deltagande verksamheterna med utgångspunkt i aktuella och framtida utmaningar. Dessutom har samtliga deltagare inom projektet erbjudits en föreläsning i metoden Verbal Judo som är en metod för att bemöta upprörda människor på ett respektfullt, professionellt och därmed säkert sätt. Ovanstående ses som en viktig del i den strävan, som fortsätter även efter projekttidens slut, att göra Smedjebackens kommun till en attraktiv arbetsgivare för att underlätta framtida rekrytering, och genom att öka kvaliteten på samhällsservicen och göra Smedjebacken till en än mer attraktiv plats att bo och arbeta på. Text: A Löfgren 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Miljöer och produkter är mycket breda begrepp och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller), säkra miljöer och produkter samt att minska skador och olycksfall. Antal fallskador per 1000 invånare som sökt vård på länets akutmottagning i procent År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 S-backen Länet Resultatet i Smedjebacken är bättre än i övriga länet och har minskat från 38,1 år 2011 till 35,8 år Fallolyckorna är den vanligaste olycksorsaken i Sverige och äldre personer är speciellt drabbade. 17

18 I Sverige dör i snitt tre äldre om dagen orsakade av fallolyckor. Några siffror för 2013 går inte att publicera på grund av att statistik över fallskador saknas. Text: H Söderlund Sandpåsar Komhall iordningsställer de populära sandpåsarna som distribueras till ca 25 utlämningsställen i kommunen under mottot Sanda för varandra. Totalt över 80 ton i 1,8 kg påsar. Pensionärsservice Komhall ger service till kommunens pensionärer i form av gräsklippning och snöskottning. Det erbjuds även service till pensionärer i eget boende att utföra arbetsuppgifter som kan vara riskfyllda. Detta är ett led i kommunens skadeförebyggande arbete. Text: E Dagwall 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. IVPA I väntan på ambulans (IVPA) utförs av räddningstjänstens personal och har till huvuduppgift att tidigt vara på plats för att påbörja första-hjälpeninsats av patient i väntan på att ambulans ska anlända. Räddningstjänsten har utbildning i användande av syrgas och defibrillering. Totalt hade räddningstjänsten 122 stycken IVPA-larm under (128 IVPA-larm 2012). I kommunens egen regi finns hjärtstartare i: Kommunhuset, Smedjehallen, fjärrvärmecentralen i Smedjebacken, reningsverket Bylandet, Nortippen, Humboberget och på SEAB s kontor. Kortet med viktigt information Nu finns det lilla gula kortet att fylla i och ta med sig i väskan eller plånboken med viktig information om mig. Kortet är tänkt som ett hjälpmedel när något har hänt och finns att hämta på ett flertal platser i kommunen. Det gula kortet är tänkt som ett hjälpmedel för bland andra ambulanspersonal och räddningstjänsten när något har hänt och personen inte själv kan kommunicera. På kortet kan du fylla i kontaktuppgifter till anhöriga, eventuella sjukdomar och mediciner som kan vara bra för andra att känna till vid en händelse. Tanken är att alla som vill ska kunna ha kortet i sin plånbok, ryggsäck, väska, med mera. Kortet riktar sig med andra ord till alla små som stora. Kortet kommer att finnas på de flesta offentliga ställen i kommunen. Dessutom kommer kortet att skickas ut till hyresgäster samt till skolor och förskolor. Vidare kommer det gula kortet inom kort att finnas i en engelsk version. 7. Gott skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Inom förskolorna pågår ständigt arbete för att förebygga och minska smittspridning genom förbättrade hygienrutiner och egenkontroll enligt miljöbalken. Det sker kontinuerlig kvalitetsprovtagning av allt kommunalt dricksvatten. Regelbunden provtagning sker sommartid vid alla kommunens badplatser. 18

19 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Antal aborter, Smedjebacken År år år Summa Antal klamydia fall År Smittade Några siffror för 2013 går inte att publicera då statistik saknas. Vi fortsätter jobba för en minskning av könssjukdomar genom olika kampanjer, information, testa sig via webben, sälja billiga kondomer alternativ dela ut gratiskondomer på Ungdomsmottagningen. Text: B-M Hane 9. Ökad fysisk hälsa Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. FRILUFTSLIV, REKREATION, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. För att komplettera de goda förutsättningar som finns för rörligt friluftsliv har bland annat flera promenadvägar anlagts. Fakta Uddparken Genom en donation av familjen Udd, kunde Smedjebackens valsverks sågverksområde bli park i början av 1980-talet genomfördes en sanering av föroreningar från sågen och i samband med detta börjades grävningen av en serie dagvattendammar, samt utformning av kullar och nya gångvägar. Parken som beräknas vara färdigställd 2014, kommer att hållas öppen under byggåren för besökare. Den kommer att skötas av Smedjebackens kommun. Ambitionen är att bygga en park som berättar om Smedjebacken genom ett antal tematrädgårdar. Text: E Blomqvist Lekparker Lekparken vid torget och kvarterslekplatser ger möjlighet för de små att utforska och röra på sig, vilket är viktigt för barns motoriska utveckling. 19

20 Fiske vid Kolbäcksån I centrala delen av Smedjebacken/Morgårdshammar finns ett sportfiskeområde i Kolbäcksåns vattensystem. Komhall ansvarar för skötsel av sportfisket, isättning av fisk samt kortförsäljning. Augustifesten 2013 Augustifesten den andra sommaren genomfördes veckoslutet augusti och man kan utan omskrivningar kalla det för en riktig succé. Augustifesten tillkom genom ett samarbete mellan kommunen och en stor del av de föreningar som är verksamma i Smedjebacken. Syftet i första hand är att visa på hur betydelsefullt föreningslivet är för samhället, denna fest är för oss Smedjebacksbor och en hyllning till det lokala engagemanget. Text: E Dagwall 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor avseende ålder, kön, social och ekonomisk situation och var du bor. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. Familje- och utbildningsförvaltningen har cirka en tredjedel ekologiska livsmedel i sin måltidsverksamhet. Detta resulterar i mycket bra förutsättningar i att kunna servera god och näringsrik mat till förskola och skola. Även omsorgsförvaltningen har ökat andelen ekologiska inköp. KRAV-veckan KRAV-veckan, vecka 42, arrangerades för fjortonde gången, med uppmaning om att öka användandet av ekologiska varor. Under KRAV-veckan, som drivs internt, genomfördes också en undersökning om utbudet av ekologiska alternativ i de tre större matvarubutikerna i kommunen. Livsmedelsinspektion Kommunen har en anställd livsmedelsinspektör på halvtid. Inspektören har som målsättning att årligen besöka samtliga livsmedelsföretag (ca. 70 st.) då inspektion och kontroll av egenkontroll och lagefterlevnad görs. I arbetsuppgifterna ingår också vissa informationsåtgärder. Vid tillfälliga aktiviteter som marknader, mässor och dylikt utförs också kontroller. Vid eventuella matförgiftningar görs separata utredningar. -Livsmedelsinspektörens tre bästa tips: God handhygien. Kontrollera temperatur i kylskåp, (lämpligt 4-5 grader). Disktrasor bör bytas ofta. Text.: T Falk 11.Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. 20

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 Nedra Hillen SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun November 2005 Innehåll sid Inledning 2 Agenda 21- Miljöledning 3 Nationella miljömål 4 Folkhälsomål, Alkohol och drogpolicy,

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Utvärdering nr.2 av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram. Smedjebackens kommun. april 2011. Rapport, april 2011

Utvärdering nr.2 av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram. Smedjebackens kommun. april 2011. Rapport, april 2011 Utvärdering nr.2 av energi och klimatstrategins åtgärdsprogram Smedjebackens kommun april 2011 Rapport, april 2011 1 Kerstin Angberg-Morgården Miljö-och byggkontoret Sid.2(10) Innehåll Inledning 3 Förslag

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2005 års Miljöpristagare Till en verksamhet inom kommunens förvaltningar och bolag som under det gångna året bedrivit ett förtjänstfullt och engagerat miljöarbete.

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

För en levande kommun. Mariestad

För en levande kommun. Mariestad För en levande kommun Mariestad Handlingsprogram 2011-2014 Vår vision Mariestad ska vara en säker och trygg kommun för alla. Mariestad ska vara en kommun där människor vill leva och bo. Den service kommunen

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling Kronisk stress och dåligt hanterad stress

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer