Hållbarhetsbokslut 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbarhetsbokslut 2013"

Transkript

1 Hållbarhetsbokslut 2013 smedjebacken.se

2 Presentation av Hållbarhetsbokslutet Detta är Smedjebackens kommuns Hållbarhetsbokslut för Hållbarhetsbokslutet ges ut för tionde året. De olika avsnitten beskriver och följer upp de nationella och lokala mål som styr Smedjebackens kommun mot en hållbar utveckling. Bokslutet redovisar också delar av miljöarbetet inom de företag i kommunen som är certifierade enligt ISO Genom vårt nuvarande och kommande arbete vill vi att Smedjebackens kommun ska vara ett föredöme när det gäller hållbar utveckling. Lena Ludvigsson-Olafsen Ordförande i Miljö och byggnadsnämnden Foto: S Broman, R Garison, M Jansson, E Anestedt, A-M Kraft 2

3 Hållbarhetsbokslut Begreppet hållbar utveckling består av tre delar: Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans ohälsa. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Med Hållbarhetsbokslutet visas på vilket sätt kommunen jobbar för en hållbar utveckling. Inom vissa delområden har kommunen kommit långt, inom andra har vi en bit kvar och vissa är svårare att påverka. Att bidra till minskade miljöeffekter och till en hållbar utveckling är inte så svårt som det låter. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Tillsammans kan åtgärderna göra stor skillnad. Genom att ta del av detta bokslut får förhoppningsvis fler inspiration att göra åtgärder som leder i riktning till ett hållbart samhälle valde Smedjebackens kommun att bli en av de första ekokommunerna. Sveriges Ekokommuner är en ideell förening som arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Från att ha bestått av en handfull kommuner så har föreningen vuxit och har idag 88 stycken ekokommuner. Sveriges ekokommuner har tagit fram Gröna nyckeltal som ska vara jämförbara för ekokommunerna. Nyckeltalen är också aktuella i diskussionerna om uppföljning av de nationella miljömålen. Smedjebackens kommun är certifierad som en Säker och Trygg kommun, enligt WHO:s kriterier. Arbetet handlar om att väcka medvetenhet om skaderisker hos enskilda, skolan, föreningar, företag och organisationer. En Säker och Trygg kommun utgör en viktig strategi i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) nationella och WHO:s internationella skadeförebyggande program. Målet är att kommunen ska bli säkrare och tryggare att leva och verka i, samt att olycksfall i alla åldrar ska förebyggas. I Hållbarhetsbokslutet redovisas nyckeltalen med Sveriges ekokommuners symbol till höger. Miljökvalitetsmål Genom ny resurssnål teknik, ökad miljömedvetenhet och ett kraftfullt internationellt samarbete är en hållbar utveckling möjlig. Kommunerna har ett stort ansvar att bistå denna utveckling. Ett verktyg finns bland annat i det nationella generationsmålet "att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta". Generationsmålet är preciserat i 16 miljökvalitetsmål, som är fastställda av riksdagen. Mycket av den miljöpåverkan och de klimatutsläpp som sker har sitt ursprung i mänsklig aktivitet och dessa aktiviteter är lokala. I Smedjebacken har vi beslutat oss för att prioritera följande miljömål: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt djur och växtliv 3

4 HÄLSA OCH SÄKERHET, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska i sitt miljöarbete följa upp de nationella miljömål som går att påverka lokalt. En årlig uppföljning av översiktsplanens olika delar görs, då miljömålen beaktas. Ekokommunernas nyckeltal uppdateras. Årligt Hållbarhetsbokslut redovisas. Energi- och klimatstrategi som årligen utvärderas. Regelbundna revisioner av lokala miljöprogram. Begränsad klimatpåverkan KOMMUNIKATIONER, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska i samarbete med företag och övriga intressenter verka för en utbyggnad och förbättring av all infrastruktur i Smedjebackens kommun. Den styrgrupp som bildats tillsammans med övriga kommunen utmed Bergslagspendeln arbetar kontinuerligt med att få banan upprustad och vissa delar håller på att åtgärdas. Vägen mellan Smedjebacken-Borlänge är fortfarande med som prioriterad att åtgärda. Inom kommunen pågår ett omfattande arbete med utbyggnad av bredband för god IT-försörjning. Kommunen ska i sin uppföljning av målen se till att en utbyggnad av infrastrukturen gynnar såväl Smedjebacksbornas kommunikationsbehov som en hållbar utveckling. Resecentrum har färdigställts och bussarna har ny linjedragning. På baksidan av Förvaltningshuset har nya säkra hållplatser iordningsställts. Utbyggnad har skett av promenadväg till Vikersvik och belysning har satts upp på promenadvägen över Söppenmyren och mot Vikersvik. Totalt 127 bilar, varav en elbil och 16 stycken leasade miljöbilar år De flesta av miljöbilarna är bränslesnåla dieselbilar men det finns även 3 etanolbilar ENERGI, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska ge råd om energibesparande åtgärder och förnyelsebara energiformer till privatpersoner och företag samt verka för en energieffektivisering inom kommunen. Kommunen har en anställd energi- och klimatrådgivare som arbetar halvtid med rådgivning mot privatpersoner, organisationer och företag samt halvtid med energieffektivisering inom kommunen. Privatpersoner kan på detta sätt få tips hur man kan minska sin energianvändning och därmed sina klimatpåverkande utsläpp. Under året har olika energieffektiviseringsåtgärder genomförts, bl.a. tilläggsisolering av fastigheter i Söderbärke samt bostäder i centrala Smedjebacken. Andra energieffektiviseringsåtgärder är byte till energieffektiv belysning i trapphus och källare samt byte till energisnåla pumpar kopplat till värmesystemet i flertalet fastigheter. Utbyte av kvicksilverbelysning till LED i utebelysning och cykelvägar, har också genomförts. Kommunen ska i miljötillsynen verka för att alla verksamheter i första hand använder förnyelsebara energikällor i enlighet med 2 kap 5 Miljöbalken. I allt tillsynsarbete ingår numera frågan om förnyelsebara energikällor och kretsloppsanpassade lösningar. Under 2013 har ett antal företag besökts av energirådgivare och miljöinspektör och där företagen fått tips på hur de kan minska sin energianvändning samt uppmuntras till satsningar på förnybar energi. Kommunen har även under 2013 gått med i ett regionalt projekt, BEE (Branschvis energieffektivisering), med fokus på livsmedelsbutiker och tankställen. 4

5 Kommunen ska genom ökad användning av förnyelsebar energi och fortsatt fjärrvärmeutbyggnad bidra till lägre utnyttjande av naturresurser och minskade utsläpp till luft. Vindkraftverket Boel har under 2013 producerat 1538 MWh el, vilket kan jämföras med den el som 60 eluppvärmda villor använder per år. All den el som kommunens förvaltningar köper in är förnybar och genom reningsverket produceras biogas som värmer reningsverkets fastigheter. SEAB har även en solvärmeanläggning i bruk på verksamhetslokalernas tak på Gunnarsvägen. Det mesta av produktionen går in som varmvatten i fastigheten men en viss del går även ut i fjärrvärmenätet. Fem till tio nya abonnenter ansluts till fjärrvärmenätet varje år och under 2013 har arbetet med att bygga en ny ackumulatortank påbörjats. Med hjälp av ackumulatortanken kan andelen spillvärme öka samtidigt som oljeanvändningen kan minskas. Kommunen ska vid ny-, till- eller ombyggnad av egna fastigheter tillse att användningen av förnyelsebar energi ökar och att användningen av el och fossila bränslen minskar. Vid renovering av Bergaskolan har ventilationen omarbetats till energieffektiv och behovsanpassad. Vindsutrymmen har tilläggsisolerats och energieffektiv belysning har installerats. Även i Vads skola har ventilationen byggts om till mer energieffektiv sådan. Under 2013 har ett nybyggnadsprojekt i Söderbärke påbörjats och där ett antal parlägenheter ska byggas i totalt fyra huskroppar. Husen kommer att bli energieffektiva, ha värmeåtervinning i ventilationen samt värmas med fjärrvärme. Projektet kommer att pågå under Användningen av olja i kommunens fastigheter har minskat med ca 12 % från 2009 till Under 2013 påbörjades byggnationen av en ackumulatortank på 5500 m3, med hjälp av den kan vi öka andelen spillvärme på främst oljans bekostnad. Fjärrvärmeproduktion i Smedjebacken Figur 1. Procentuell fördelning av tillförd energi för fjärrvärmeproduktion i Smedjebacken år Spillvärmen härstammar från Ovako. Källa: SEAB 5

6 Gatubelysningen har bytts ut Det omfattande bytet av armaturer och lampor som pågått sedan 2006 innebär en stor besparing på el varje år. En besparing på cirka KWh per år. Den nyare belysningen har också en tryggare livslängd, vilket leder till lägre underhållskostnad. Led belysningar har också kommit som ett mycket bra alternativ. Installation av led har gjorts och fler installationer av ledbelysning väntas i framtiden. Källa: Tekniska kontoret/seab Giftfri miljö MARK, uppföljning av översiktsplanens strategier Miljö- och byggnadsnämnden har enligt miljöbalken tillsyn över förorenade markområden. Genom utredningar och ansökningar om statliga medel kan kommunen påskynda saneringsarbetet. Kommunen har arbetat aktivt för sanering av förorenad mark i Stollbergsområdet. Kommunen har genomfört en förprojektering av saneringsarbetet. Förprojekteringen och huvudmannaskapet för saneringsarbetet har, i samarbete med kommunen, övertagits av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Under 2013 har en undersökning av Nortippen påbörjats. En sanering av bangården i Smedjebacken har genomförts. Kommunen kan, genom att vara remissorgan i täktärenden, arbeta för en bättre hushållning med naturmaterial. Ett par bergtäkter har varit aktuella under Kommunen använder där det är möjligt, alternativ till naturgrus för anläggningsändamål, t.ex. industrislagg. Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg *TS) *TS= torrsubstans Bly, Pb 28,5 mg/kg TS har fasats ut ur bensin m.m. så trenden går mot minskade halter. I vår region förekommer bly i relativt hög grad i berggrunden som läcker ut i grundvattnet och når avloppsvattnet ,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Kvicksilver, Hg 0,58 mg/kg TS är ett prioriterat ämne för utfasning. Arbetet med sanering kvarstår. SEAB och Miljö- och byggkontoret arbetar med fortsatt information till allmänheten om hantering av kvicksilveravfall, t.ex. uttjänta lågenergilampor

7 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Kadmium, Cd 1,22 mg/kg TS är ett prioriterat ämne för utfasning. Kadmium återfinns i livsmedel, färger m.m. Källa och text: SEAB, M. Andersson 0, Ingen övergödning VATTEN, uppföljning av översiktsplanens strategier Målet med VA-strategin är att ringa in kommunens VA (vatten och avlopp) -problemområden, föreslå åtgärder för bristande avloppsanläggningar och prioriteringar för utveckling av verksamhetsområden för kommunalt VA. En del av syftet med utbyggnad av VA-nätet är att minimera utsläpp av näringsämnen till vattendrag och sjöar från enskilda avlopp samt att skydda dricksvattentäkter. Kommunalt avlopp har anlagts i stora delar av Snöån, Backbyn, Vikersvik och Sjövad. Verksamhetsområde har bildats för Snöån och Sörbo. God gödselhantering för att minska utsläpp av näringsämnen. Miljötillsyn på jordbruksföretag sker med syfte att se över bland annat gödselhanteringen för att minska utsläpp av näringsämnen. Kommunens planteringar och grönområden sköts med hänsyn till ett väl fungerande kretslopp utan läckage av näringsämnen. Vid anläggning av Uddparken har jord blandat med slam från reningsverket använts. Planterjord och gödsel innehåller i möjligaste mån naturlig gödsel. Grundvatten av god kvalitet VATTEN, uppföljning av översiktsplanens strategier Genom miljötillsyn och kommunens medverkan i vattenvårdsförbunden kontrolleras utsläpp till vatten och ytvattenkvaliteten. Varken vattenvårdsförbundens mätningar eller miljötillsynen har lett till några påpekanden eller förelägganden under I samband med vattendirektivsarbetet har en åtgärdsplan tagits fram, som kommer att styra arbetet för god vattenkvalitet. Kommunalt kalkningsprogram avseende försurade sjöar och vattendrag i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer. Åtta sjöar har kalkats genom spridning från helikopter eller pontonbåt. Samtliga kalkningar har skett i tidigare åtgärdade sjöar. Kalkning med doserare sker i Örbäcken. Antalet kalkningsobjekt är betydligt färre i dag än på 1990-talet. Detta beror på en minskad försurning. 7

8 Länsstyrelsen fastställer skyddsområden för vattentäkterna i Björsjö och Malingsbo, vilka idag saknar skyddsområden. Arbetet med nya skyddsområden för vattentäkterna har slutförts av VA-huvudmannen i en arbetsgrupp via kretsloppsgruppen. Samrådsmöte har genomförts. Fastställelse av Länsstyrelsen under God bebyggd miljö BOENDE OCH LIVSMILJÖ, uppföljning av översiktsplanens strategier Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, har lett till utpekandet av attraktiva områden för strandnära bebyggelse. Planläggning av bostadsområden har genomförts i Vads Udde. Planering för bostäder i Storsand pågår. Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Planeringen är mycket integrerad. Ortsanalyser håller på att färdigställas vilka inkluderar alla kända faktorer i de olika delområdena. Syftet är att få en bra överblick över respektive område och kunna göra prioriteringar utifrån det. Arbete med revidering av kommunens översiktsplan har inletts. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade lösningar kan användas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller rivning. Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd i dessa frågor. Miljö- och byggkontoret har tagit fram informationsmaterial samt hänvisar till Boverket på kommunens hemsida. KULTURMILJÖVÅRD, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska ge råd om hur kulturmiljön kan bevaras och utvecklas vid ny-, till och ombyggnad eller skötsel av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Rådgivningen sker muntligt i samband med bygglovprövning. Rådgivning när det gäller antikvariska frågor samt skötsel och vård av kulturhistoriska byggnader och miljöer ges av kulturförvaltningen. Kommunen ska genom revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet skapa bättre underlag för kulturmiljövården. Under 2013 beviljade Länsstyrelsen tillstånd till att få göra ingrepp i fornlämning nr 417 inom fastigheten Västermoren 2:5, Norrbärke socken, Smedjebackens kommun. Beslutet möjliggjorde flytt av spelplats för FlogbergsSellskapets Gruvspel från Storbottengruvan till Skomakargruvans dagbrott. Flytten omfattade uppförandet av scen- och åskådaryta, större trappa och skyddsräcke samt flyttning av skärmtak för smedjan. Dessutom gjordes en utbyggnad av redskapsboden intill Gruvstugan. Projektet stöttades med medel från bl.a. Leader Bergslagen och Smedjebackens kommun. Utöver dagliga visningar under sommaren i kulturförvaltningens regi genomfördes riktade aktiviteter för exv. skolor genom MiGA Upplevelser och Treard Event AB. Tillgängligheten till Flatenbergs hytta var fortsatt begränsad pga. bristande underhåll. Regelbundna visningar i kulturförvaltningens regi har inte ägt rum, men i samarbete med entreprenörer och/eller föreningar har ett antal publika arrangemang genomförts. 8

9 INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING, uppföljning av översiktsplanens strategier Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör snabba etableringar i kommunen. Detaljplan för arbetsplatsområden i Söderbärke har påbörjats. Revideringen av översiktsplanen för Smedjebacken innebär en bättre planberedskap på lång sikt. Planarbetet för torget påbörjades under 2010 och pågår. Detta arbete förmodas öka möjligheten för attraktiv handel, turism och nyetableringar. Smedjebackens kommun står inför en situation som närmast kan liknas med bostadsbrist så den kommunala planeringen är oerhört viktig. Vi bedömer att vi i dagsläget har en bra framförhållning i planeringsarbetet. Utvecklingsenheten bistår de kommunala förvaltningarna i ortsanalysarbetet. Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Utvecklingsenhetens arbetsområden: Bo och Leva, Arbeta och Verka samt Uppleva. Enheten hanterar strategiska frågor för Smedjebackens kommun som syftar till att gynna alla som är verksamma inom kommunen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället En dörr in. I rollen som koordinatorer/samordnare har utvecklingsenheten ett brett arbetsfält där utvecklingsfrågorna oftast löses i samverkan mellan samhällets aktörer. Ett aktivt mentorskap är en ambition som utvecklingsenheten har. I detta mentorskap kommer en mångfald av frågor upp alltifrån traditionella företagsfrågor såsom rekrytering, finansiering, marknadsföring samt olika kompetensfrågor. Utvecklingsenheten arbetar även med en rad olika strategiska frågor. Arbetsmarknadsfrågor är en av dessa. Samordning är ett av nyckelorden oavsett om det gäller företagande eller arbetssökande. En arbetsmarknadsenhet är under bildande som ska underlätta kontakterna mellan kommunens olika delar och arbetsförmedlingen med syfte att underlätta för arbetssökande En praktiksamordnare ska också tillsättas. Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. En ständig dialog pågår med lokala, regionala och nationala aktörer i syfte att skapa förutsättningar för vårt lokala näringsliv. Inte minst viktigt är satsningar på kompetens och infrastruktur inför framtiden. TEKNISKA SYSTEM FÖR KRETSLOPP, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska hålla avfallsplanen och VA (vatten och avlopp) -planen aktuell och fortlöpande följa upp dessa planer. Kretsloppsgruppen med sammansättning av politiker och tjänstemän från Miljö och byggnadsnämnden och Smedjebacken Energi & Vatten har fortsatt arbetet med uppföljning av VA- och avfallsplanerna med en årlig revidering/uppföljning av handlingsprogrammet. En reviderad VA-strategi antogs av kommun-fullmäktige Revidering av avfallsföreskrifterna har påbörjats. Enligt den kommunala VA-strategin ska utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp göras där det ger den effektivaste miljö och samhällsnyttan i förhållande till nedlagda kostnader. Under 2013 togs underlag fram för bildande av VA-verksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvattenavlopp i Sörbo, Vinarn, Snöån och Sjövad. Ny spill- och vattenledning har dragits fram i sjön Haggen till området Sjövad-Vinarn-Pjantbo och Snöån. Löknäset vid Backbyn har anslutits till kommunalt avloppsnät. Kommunen ska samverka med närliggande kommuner i syfte att utveckla VA- och avfallsverksamheterna mot bättre service och högre kostnadseffektivitet. En regional samverkan är etablerad mellan Smedjebacken Energi & Vatten och Dalarna, via Dala-Va och Dala- Avfall. Gemensamma informationskampanjer bl.a. farligt avfall, sker årligen. Utbildningar för ÅVC-personal genomförs årligen. Jämförelser mellan kommunerna sker via VA- och avfallwebb med nyckeltal. 9

10 Lokala initiativ till samfällighetsföreningar skall behandlas positivt av kommunen. Lokala initiativ inom detta område har förekommit t.ex. i Sjövad, Vinarn, Sörbo, Hagge, Björsjö och Larsbo. Skräpplockarveckan: Varje år anordnas en skräpplockarvecka i slutet av april som förskolor, skolor och övriga förvaltningar deltar i. Kampanjen är initierad av stiftelsen Håll Sverige Rent. Håll Sverige Rent är sedan 1983 organiserad som en privat stiftelse, stiftad av Naturvårdsverket och Returpack. Huvudkontoret finns i Stockholm. Varje vår utlyser Håll Sverige Rent nationella skräpplockardagar för alla som vill visa att de tar ställning mot skräpet. Pilotlän Dalarna Dalarna har av regeringen utsetts till pilotlän för grön utveckling. Pilotlänsuppdraget handlar om att vi ska minska utsläppen av växthusgaser och motverka påverkan på klimatet. Hela Dalarna ska lockas att hjälpa till med att uppfylla länets klimat- och energimål. Därför utses också Dalapiloter som ska vara en slags ambassadörer för projektet och visa vägen hur vi kan klara energi och klimatmålen och samtidigt skapa grön utveckling. Dalapiloterna kommer att lyftas fram som goda exempel i olika sammanhang Total mängd hushållsavfall, gröna tunnan (kg/invånare) Sopmängden skulle kunna minska till hälften om man sorterar ut allt matavfall och alla förpackningar. Enligt plockanalysen i november 2011, är det tyvärr väldigt mycket förpackningar och matavfall i den gröna tunnan Total mängd organiskt avfall, bruna tunnan (kg/invånare) Enligt plockanalysen av soporna är det väldigt mycket matavfall som hamnar fel, i den gröna tunnan istället för den bruna tunnan, många betalar också bara för sin bruna tunna men använder den inte! För att vi ska kunna återvinna näringsämnen i matavfallet måste det sorteras rätt Antal kvarnar för organiskt avfall Nu finns 800 matavfallskvarnar installerade i Smedjebackens kommun, men enligt plockanalysen av soporna så använder man inte kvarnen i den utsträckning som man kan och ska göra, utan man lägger mindre mängder matavfall i den gröna tunnan ändå. Källa, text: SEAB, I. Knutsson 10

11 Totalt finns 8 grundskolor och 8 förskolor inom Smedjebackens utbildningsområde. Av dessa har hälften någon form av utmärkelse/registrering/certifiering. Fridhems förskola är både ISO certifierad och EMAS-registrerad. Vad skola och Röda Berga är miljöskolor i enlighet med skolverkets kriterier. Förskolan Hattstugan, Vinsbo skola, Solhyttans förskola, Lillgårdens- och Harnäs förskola har erhållit Håll Sverige Rents utmärkelse, Grön Flagg. De övriga enheterna är: Gula Berga, Hagge skola, Kyrkskolan och förskolorna Myrstacken, Skogsgläntan och Sagan. Ett rikt djur och växtliv NATURVÅRD, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska föregå med gott exempel och värna om naturvärden på den mark som är i kommunal ägo. En naturvårdsinriktad skötselplan för tätortsnära grönytor är upprättad. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Kommunens eget skogsinnehav brukas efter de intentioner som ges i miljökvalitetsmålen för en levande skog. Komhall svarar för skötseln av naturreservaten Söppenmyren och Jätturn. Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att natur- och kulturvärden i skogen och i det öppna kulturlandskapet bevaras. Utökning av naturreservatet Jätturn har skett under Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Komhall har en verksamhetsplan som enbart arbetar med naturvård och öppna landskap. Ett antal biotopskyddsområden i skogsmark har bildats. Andel skyddad natur är hela 26,5 % av kommunens totala area. Rävberget kommer att planteras med ekplantor våren SKOG OCH JORDBRUK, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Utvecklingsenheten arbetar med lokala intressegrupper med syfte att utveckla näringen. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunens åkermark nyttjas för foderproduktion till den fårbesättning som under betessäsongen används som naturvårdare, både på kommunens marker och hos privata aktörer. Behovet av får är stort och i dagsläget har kommunen ca 250 får under vinterhalvåret. Förutom en del andra djur finns också på Väderbacken 33 stycken hästar i stallet som hyrs av Smedjebackens Ryttarsällskap. Hästarna betar i närområdet och håller stora arealer öppna. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. Projekt inom hästnäringen pågår och omfattar allt från foderproduktion till utveckling av kommersiella hästföretag. 11

12 Folkhälsa Folkhälsa syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdom och förutom hälsoläget så har levnadsvillkor och levnadsvanor stor betydelse för befolkningens livskvalitet och hälsotillstånd. Det finns ett klart samband att en bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomiskt tillväxt. Regeringens folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda miljöer i arbetslivet 6. Hälsofrämjande hälso och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Målet är att folkhälsan ska förbättras för de grupper i samhället som har sämst hälsa idag Om man jämför hur åldersfördelningen i Smedjebacken ser ut i förhållande till länets befolkning men framförallt mot rikets åldersfördelning så ser man att Smedjebackens befolkning består av många äldre invånare. 12

13 1. Delaktighet och inflytande i samhället Demokratisk delaktighet, jämställdhet, socialt deltagande och socialt stöd, likabehandling (motverka diskriminering) och tillgänglighet är viktiga faktorer för befolkningens hälsa. Kommunen har ett högre röstdeltagande än riket i genomsnitt vid det senaste valet, vilket är viktigt ur demokratisk synpunkt. Hälsoveckorna Aktiviteterna under vecka 20 och vecka 21 utgick från Sju landmärken av Johan Hallberg och ska främja hälsa för en hållbar utveckling. Sociala medier Från och med 2011 finns möjlighet att följa kommunens fullmäktigesammanträden via Webb-TV och andra sociala medier som facebook, twitter och bloggar. LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Från LUPP till handling. En ny Lupp-enkät genomfördes i slutet av 2013 och resultatet kommer att publicerades under Undersökningen som ska genomföras vart tredje år omfattar alla elever på högstadiet och år 2 på gymnasiet. Genom 200 frågor om bl. a. fritid, skola, framtid, politik, trygghet, hälsa, alkohol, droger och orättvis behandling kartläggs ungas livsvillkor. Ungdomskontoret ansvarar för genomförande av undersökningen. Resultatet är grunden för den ungdomspolitiska strategin. Den förra presenterades under 2011 och finns att hämta på: Klicka på UNG. Text: E Dagwall Hej Smedjebacken Att flytta till en helt ny ort kan vara ett stort steg. Nytt jobb, ny bostad och nya bekantskaper. För att det ska vara så smidigt som möjligt för nyinflyttade har Smedjebacken och Ludvikas kommuner tillsammans med Samarkand2015 satsat extra mycket på välkomnandet. Hej Smedjebacken! är ett socialt nätverk där nyinflyttade bjuds in att delta i aktiviteter tillsammans med andra nyinflyttade i kommunerna. Detta ger alla en chans att snabbt få många nya bekantskaper under trevliga former. Under 2013 har busstur, bowlingkväll och stadsvandring i kommunen arrangerats. Frändskapshuset På Vasagatan 20 finns det välbesökta frändskapshuset en mötesplats för kommunens nyanlända. En plats för både samvaro och möjligheter att ta del av information. 13

14 All kulturverksamhet handlar om kommunikation och syftar till delaktighet Vi erbjuder kultur i Smedjebacken för att alla ska få ta del av olika konstnärliga uttryck, vilket i förlängningen kan ge möjlighet till mer delaktighet i det demokratiska samhället. 2. Ekonomisk och social trygghet Individers och familjers ekonomiska situation, inkomstfördelningen i samhället, arbetsmarknaden, utbildningsnivå, tillgång till bostad och bostadsutrymme och trygghet i närmiljön är faktorer som påverkar detta mål. Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd. Med långvarigt försörjningsstöd avses hushåll som haft Försörjningsstöd 10 månader eller mer under ett kalenderår Antal hushåll Antal barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd Antal barn Antal hushåll Källa: Intern statistik Individ- och familjeomsorgen 14

15 När det gäller utbildningsnivån så förhåller sig Smedjebacken sig väl i förhållande till riket när det gäller gymnasialutbildning, däremot är det färre Smedjebacksbor som studerar vidare på universitet/högskola. Kommunen satsar på arbete till försörjningsstödstagare Under 2013 ökade såväl kostnader som antalet hushåll i behov av försörjningsstöd. Antalet hushåll ökade med nio procent under Kommunstyrelsen har inför 2014 satsat två miljoner kronor på arbetsmarknadsåtgärder som riktas till personer med försörjningsstöd för att ge möjligheter till egen försörjning och bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Familjestöd Under 2013 har familjestödet startat upp sin verksamhet. På familjestödet arbetar två utbildade socionomer med mångårig erfarenhet av socialt arbete samt vidareutbildning i intensiv familjeterapi (IFT). Familjestödet erbjuder fem träffar/samtal. Vid fortsatt behov av stöd får man vända sig till socialtjänsten med en ansökan om familjestöd. Kontakten med familjestödet är kostnadsfri och det råder sekretess Mer info finns på kommunens hemsida under fliken Omsorg och stöd> Familjestöd Fortsatt utbyggnad av kommunens öppenvård för personer med missbruk- och beroendeproblem Under 2013 har det skett en fortsatt utveckling av kommunens öppenvårdsinsatser för personer med missbruksoch beroendeproblematik. Socialtjänsten kan erbjuda olika hjälp och stödinsatser, exempel: Kartläggnings- och diagnosverktyg ADDIS (Alkohol Drug Diagnos InStrument) och ASI (Addiction Severity Index) MI-samtal (Motiverande intervju) BSF-samtal (Beteende Samtal Förändring) Intensivstödstödjare HAP (haschavvänjningsprogram) Motivationsgrupp VALET - behandlingsgrupp Återfallsprevention Alkoholterapeut Mer info finns på kommunens hemsida under fliken Omsorg och stöd> Missbruk och beroende Brukarmedverkan barns delaktighet Sextio socialarbetare från 37 kommuner startade ett utvecklingsarbete 2011 initierat av Allmänna Barnhuset. Syftet var att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan i socialt arbete för barn och ungdomar. Projektet har belyst barnets delaktighet och medverkan i sin egen barnavårdsutredning. Socialtjänstens barn- och familjegrupp har deltagit i projektet. Våld i nära relation Socialtjänstens utvecklingsarbete i arbetet med våld i nära relation har fortsatt under året. Familje- och utbildningsnämnden ger verksamhetsstöd till Kvinnojouren Ludvika- Smedjebacken för att finansiera en heltidstjänst och ett nytt treårigt avtal ingicks under året. Från 2012 har nämnden ett samverkansavtal med Kris- och våldsmottagningen för män där Falu kommun är värdkommun. Kommunens kvinnofridsgrupp har träffats tre gånger under året. Socialtjänsten har även inom ESF-projektet Hälsofrämjande organisation i mars 2013 föreläst under temat Information om kvinnofrid ur ett Smedjebacksperspektiv för arbetsledare och arbetstagare i kommunen. Mer info finns på kommunens hemsida under fliken Omsorg och stöd> Våld i nära relation Brukarundersökning inom individ- och familjeomsorgen Perioden maj t.o.m. oktober 2013 genomfördes enkätundersökning till brukare som hade pågående ärende i missbruksgruppen, ekonomigruppen samt barn- och familjegruppen. Enkäten är framtagen för att se i vilken utsträckning socialtjänsten når upp till Familje- och utbildningsnämndens övergripande mål. Samma enkätundersökning gjordes 2012 vilket innebär att det finns tidigare resultat att jämföra med. De mest nöjda brukarna är god man/förordnad vårdnadshavare, tätt följda av personer med missbruks- och 15

16 beroendeproblematik. Därefter kommer personer med ekonomiskt bistånd. Vårdnadshavarna och ungdomarna är de som är minst nöjda. Ett problem med enkäten är att få ungdomar och vårdnadshavare har besvarat enkäten. Även personer med försörjningsstöd har låg svarsfrekvens. Rapporten finns på kommunens hemsida under fliken Omsorg och stöd> Kvalitet och utveckling Komhall Väderbacken Komhall, som 2011 firade 10 år, drivs i kommunal regi och är lokaliserat till Väderbacken. Målsättningen är att skapa en meningsfull sysselsättning och rehabilitering för personer som av någon anledning inte finns på ordinarie arbetsmarknad. Grundfilosofin är att alla ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning och att alla deltar i verksamheten utifrån sina egna förutsättningar, oavsett sysselsättningsgrad. Målet är att de ska återvända till ordinarie arbetsmarknad. Tidpunkten för detta är dock individuellt. Fritidsgården i Morgårdshammar används av Komhall som lokal för bakning av bröd som används i olika mötessammanhang inom kommunen. Flertalet av deltagarna går vidare till nytt arbete eller tillbaka till sitt tidigare, eller till studier efter en tid på Komhall. Totalt omfattades ca 75 deltagare under Text: E Dagwall Unga till arbete Projekt Unga till arbete som vänder sig till ungdomar år, ger ungdomar stöd att via olika aktiviteter närma sig arbetsmarknaden. Aktiviteten har kompletterats med att de ungdomar som söker försörjningsstöd samtidigt anmäler sig som sökande på arbetsförmedlingen. I samverkan mellan flera kommunala förvaltningar arbetas det med att via olika bidragsformer från arbetsförmedlingens regelverk placera ut arbetssökande inom kommunens verksamhet. Kommunen erbjuder sommarjobb i tre veckor till alla och 18-åringar som så önskar. Den äldre gruppen får även information om de rättigheter och skyldigheter som sker vid myndighetsdagen. Projekt Unga till arbete som drivs i hela länet via Region Dalarna har haft ett mycket bra resultat hos oss. Av totalt 13 ungdomar som under 2013 deltagit i projektet har 2 gått vidare till arbete, 6 till studier, 4 till annan verksamhet och 1 har slutat av annat skäl. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsan under uppväxtåren har betydelse för resten av livet. Det sociala och emotionella stödet i familj, förskola, skola och på fritiden har långsiktig effekt på hälsan. *Ur och Skur är ett helt eget sätt att bedriva skol- och förskoleverksamhet. Barnen är ute nästan jämt. Pedagogiken bygger på upptäckarglädje och nyfikenhet som lär barnen att se sambanden i naturen, men också att använda alla sina sinnen. Ur och Skur handlar om ett upplevelsebaserat lärande och friluftsliv för att uppnå läroplanens mål. Totalt finns i Smedjebackens kommun två förskoleavdelningar med Ur och skur pedagogik, en på Skogsgläntans förskola och en på Solhyttans förskola. 16

17 Andel behöriga elever till gymnasieskolan ,0 89,1 89,0 89,5 89,5 4. Ökad hälsa i arbetslivet Arbetet är viktigt för individens identitet och självbild. Arbete under goda arbetsmiljövillkor stärker och utvecklar människor. Hälsofrämjande organisation är ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt som avslutats i juni 2013 och som finansierats av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet vänder sig till merparten av Smedjebackens kommuns anställda och hittills har drygt 600 personer deltagit i projektets aktiviteter. Syftet är att, genom att utveckla ledar- och medarbetarskapet, utveckla ett mer hälsofrämjande synsätt i kommunen. Målet är att få en organisation som ännu bättre möter förändrade förutsättningar, tar till sig ny kunskap och utgår från att kommuninvånarnas behov förändras. Målet är också att organisationen blir bättre på att följa upp och utvärdera sin verksamhet. Projektets huvudsakliga aktiviteter har varit den ledarutveckling, (totalt 10 utvecklingsdagar), kring bland annat ett stärkt ledarskap och en ökad samverkan, samt de medarbetarutvecklingsdagar, (totalt 6 dagar), som genomförts inom de deltagande verksamheterna med utgångspunkt i aktuella och framtida utmaningar. Dessutom har samtliga deltagare inom projektet erbjudits en föreläsning i metoden Verbal Judo som är en metod för att bemöta upprörda människor på ett respektfullt, professionellt och därmed säkert sätt. Ovanstående ses som en viktig del i den strävan, som fortsätter även efter projekttidens slut, att göra Smedjebackens kommun till en attraktiv arbetsgivare för att underlätta framtida rekrytering, och genom att öka kvaliteten på samhällsservicen och göra Smedjebacken till en än mer attraktiv plats att bo och arbeta på. Text: A Löfgren 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Miljöer och produkter är mycket breda begrepp och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller), säkra miljöer och produkter samt att minska skador och olycksfall. Antal fallskador per 1000 invånare som sökt vård på länets akutmottagning i procent År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 S-backen Länet Resultatet i Smedjebacken är bättre än i övriga länet och har minskat från 38,1 år 2011 till 35,8 år Fallolyckorna är den vanligaste olycksorsaken i Sverige och äldre personer är speciellt drabbade. 17

18 I Sverige dör i snitt tre äldre om dagen orsakade av fallolyckor. Några siffror för 2013 går inte att publicera på grund av att statistik över fallskador saknas. Text: H Söderlund Sandpåsar Komhall iordningsställer de populära sandpåsarna som distribueras till ca 25 utlämningsställen i kommunen under mottot Sanda för varandra. Totalt över 80 ton i 1,8 kg påsar. Pensionärsservice Komhall ger service till kommunens pensionärer i form av gräsklippning och snöskottning. Det erbjuds även service till pensionärer i eget boende att utföra arbetsuppgifter som kan vara riskfyllda. Detta är ett led i kommunens skadeförebyggande arbete. Text: E Dagwall 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. IVPA I väntan på ambulans (IVPA) utförs av räddningstjänstens personal och har till huvuduppgift att tidigt vara på plats för att påbörja första-hjälpeninsats av patient i väntan på att ambulans ska anlända. Räddningstjänsten har utbildning i användande av syrgas och defibrillering. Totalt hade räddningstjänsten 122 stycken IVPA-larm under (128 IVPA-larm 2012). I kommunens egen regi finns hjärtstartare i: Kommunhuset, Smedjehallen, fjärrvärmecentralen i Smedjebacken, reningsverket Bylandet, Nortippen, Humboberget och på SEAB s kontor. Kortet med viktigt information Nu finns det lilla gula kortet att fylla i och ta med sig i väskan eller plånboken med viktig information om mig. Kortet är tänkt som ett hjälpmedel när något har hänt och finns att hämta på ett flertal platser i kommunen. Det gula kortet är tänkt som ett hjälpmedel för bland andra ambulanspersonal och räddningstjänsten när något har hänt och personen inte själv kan kommunicera. På kortet kan du fylla i kontaktuppgifter till anhöriga, eventuella sjukdomar och mediciner som kan vara bra för andra att känna till vid en händelse. Tanken är att alla som vill ska kunna ha kortet i sin plånbok, ryggsäck, väska, med mera. Kortet riktar sig med andra ord till alla små som stora. Kortet kommer att finnas på de flesta offentliga ställen i kommunen. Dessutom kommer kortet att skickas ut till hyresgäster samt till skolor och förskolor. Vidare kommer det gula kortet inom kort att finnas i en engelsk version. 7. Gott skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Inom förskolorna pågår ständigt arbete för att förebygga och minska smittspridning genom förbättrade hygienrutiner och egenkontroll enligt miljöbalken. Det sker kontinuerlig kvalitetsprovtagning av allt kommunalt dricksvatten. Regelbunden provtagning sker sommartid vid alla kommunens badplatser. 18

19 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Antal aborter, Smedjebacken År år år Summa Antal klamydia fall År Smittade Några siffror för 2013 går inte att publicera då statistik saknas. Vi fortsätter jobba för en minskning av könssjukdomar genom olika kampanjer, information, testa sig via webben, sälja billiga kondomer alternativ dela ut gratiskondomer på Ungdomsmottagningen. Text: B-M Hane 9. Ökad fysisk hälsa Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. FRILUFTSLIV, REKREATION, uppföljning av översiktsplanens strategier Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. För att komplettera de goda förutsättningar som finns för rörligt friluftsliv har bland annat flera promenadvägar anlagts. Fakta Uddparken Genom en donation av familjen Udd, kunde Smedjebackens valsverks sågverksområde bli park i början av 1980-talet genomfördes en sanering av föroreningar från sågen och i samband med detta börjades grävningen av en serie dagvattendammar, samt utformning av kullar och nya gångvägar. Parken som beräknas vara färdigställd 2014, kommer att hållas öppen under byggåren för besökare. Den kommer att skötas av Smedjebackens kommun. Ambitionen är att bygga en park som berättar om Smedjebacken genom ett antal tematrädgårdar. Text: E Blomqvist Lekparker Lekparken vid torget och kvarterslekplatser ger möjlighet för de små att utforska och röra på sig, vilket är viktigt för barns motoriska utveckling. 19

20 Fiske vid Kolbäcksån I centrala delen av Smedjebacken/Morgårdshammar finns ett sportfiskeområde i Kolbäcksåns vattensystem. Komhall ansvarar för skötsel av sportfisket, isättning av fisk samt kortförsäljning. Augustifesten 2013 Augustifesten den andra sommaren genomfördes veckoslutet augusti och man kan utan omskrivningar kalla det för en riktig succé. Augustifesten tillkom genom ett samarbete mellan kommunen och en stor del av de föreningar som är verksamma i Smedjebacken. Syftet i första hand är att visa på hur betydelsefullt föreningslivet är för samhället, denna fest är för oss Smedjebacksbor och en hyllning till det lokala engagemanget. Text: E Dagwall 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor avseende ålder, kön, social och ekonomisk situation och var du bor. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. Familje- och utbildningsförvaltningen har cirka en tredjedel ekologiska livsmedel i sin måltidsverksamhet. Detta resulterar i mycket bra förutsättningar i att kunna servera god och näringsrik mat till förskola och skola. Även omsorgsförvaltningen har ökat andelen ekologiska inköp. KRAV-veckan KRAV-veckan, vecka 42, arrangerades för fjortonde gången, med uppmaning om att öka användandet av ekologiska varor. Under KRAV-veckan, som drivs internt, genomfördes också en undersökning om utbudet av ekologiska alternativ i de tre större matvarubutikerna i kommunen. Livsmedelsinspektion Kommunen har en anställd livsmedelsinspektör på halvtid. Inspektören har som målsättning att årligen besöka samtliga livsmedelsföretag (ca. 70 st.) då inspektion och kontroll av egenkontroll och lagefterlevnad görs. I arbetsuppgifterna ingår också vissa informationsåtgärder. Vid tillfälliga aktiviteter som marknader, mässor och dylikt utförs också kontroller. Vid eventuella matförgiftningar görs separata utredningar. -Livsmedelsinspektörens tre bästa tips: God handhygien. Kontrollera temperatur i kylskåp, (lämpligt 4-5 grader). Disktrasor bör bytas ofta. Text.: T Falk 11.Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. 20

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Kommunstyrelsen 2013-10-08 7

Kommunstyrelsen 2013-10-08 7 SMEDJEBACKENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2013-10-08 7 Ks 109 Dnr 2013.221 411 Hållbarhetsbokslut 2012 Ärendebeskrivning Miljö- och byggkontoret har sammanställt ett

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2011

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2011 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2011 I samband med Augustifesten invigdes nya Vasatorget med bl.a. godisregn. SMEDJEBACKENS KOMMUN MARS 2012 1 Innehåll Inledning 3 Miljökvalitetsmål 4 Begränsad klimatpåverkan 5-7 Giftfri

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i 2011-2014 1. Verksamhetsbeskrivning Folkhälsorådet svarar genom olika samverkansformer med kommuninvånare och övriga intressenter

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 Nedra Hillen SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun November 2005 Innehåll sid Inledning 2 Agenda 21- Miljöledning 3 Nationella miljömål 4 Folkhälsomål, Alkohol och drogpolicy,

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Vad styr våra prioriteringar?

Vad styr våra prioriteringar? Vad styr våra prioriteringar? Nationellt: Folkhälsomålet med prioriterade målområden Regionalt: Vision och Folkhälsopolitisk policy med sex utmaningar samt avtal med HS Vision 2025 Uppdrag och mål i Borås

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2010

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2010 HÅLLBARHETSBOKSLUT 21 Under 21 invigdes ytterligare ett vindkraftverk på Uvberget, det högra på bilden. Nu i Bärkehus egen regi. SMEDJEBACKENS KOMMUN MAJ 211 1 2 Innehåll Presentation av Hållbarhetsbokslutet

Läs mer