Öppethus. Spännvidd. Bergtagen. Läs mer på sidan 6. Läs mer på sidan 16. ett magasin från fortifikationsverket nr

Transkript

1 Öppethus ett magasin från fortifikationsverket nr Spännvidd Läs mer på sidan 6 Bergtagen Läs mer på sidan 16

2 Öppet Hus LEDARE Ständigt nya utmaningar Foto: Catharina Millmarker samhet för intresserade presumtiva nya medarbetare. Bredden i vår verksamhet gör att vi också har flera olika yrkesgrupper i verket, som exempelvis den anrika gruppen bergskrotarna. Alla som, liksom Fortifikationsverket, förvaltar kulturfastigheter vet att det är en särskild utmaning och ett stort ansvar. Fastigheterna vilar ofta på en spännande historia och är verkligen en del av vårt gemensamma kulturarv. I takt med att Fortifikationsverket under senare år utvecklats för att kunna möta det civila samhällets behov av vår skydds tekniska kompetens, möter vi nya utmaningar. Vår specialnisch är säkerhet och sekretess och det ställer krav på ständig utveckling och anpassning av arbetssätt, rutiner, teknik och konstruktionsregler. Foto: Catharina Millmarker Åsikter som framförs i Fortifikationsverkets magasin Öppet Hus är inte nödvändigtvis Fortifikationsverkets officiella ställningstagande. Redaktör: Catharina Millmarker Telefon: E-post: catharina.millmarker@fortv.se Postadress: Fortifikationsverket, Eskilstuna Ansvarig utgivare: Greta Stridsman Fortifikationsverket Nr Omslagsbild: Världsarvet Karlskrona Marinbasen Öppet Hus är ett magasin som Fortifikationsverket ger ut två gånger om året. Här berättar vi om det som är aktuellt i vår verksamhet Innehåll Fortifikationsverket vad är det? sid 4 En stad på övningsfältet sid 5 djup S p ä n n v i d d med bredd och sid 6 Bergvärme i berganläggning sid 8 Tydliga rutiner för sekretess sid 9 Vad vore livet utan Fortifikationsverket? sid 10 Att vara fastighetsägare och förvaltare innebär ständigt nya utmaningar. Minskning av energiförbrukningen är en sådan utmaning, som alla i branschen försöker hitta bra lösningar på. Att ha en sådan bredd i fastighetsbestånd och uppgifter som Fortifikationsverket har ställer särskilda krav i vår roll som ägare och förvaltare. Samtidigt gör det vårt verk till en spännande arbetsplats. Något som behövs i den för alla myndigheter och företag gemensamma utmaningen som generationsväxlingen innebär. Ett sätt som vi valt att möta denna på är genom traineeverksamhet. Det är alltid lika roligt att möta de nya traineerna för första gången och sedan få följa dem genom sitt första år i verket. I den informationsfilm som vi numera presenterar på vår hemsida möter man olika medarbetare, bland annat en trainee som beskriver sina arbetsuppgifter i den bredd som det innebär att arbeta i Fortifikationsverket. Vi hoppas att detta kan ge en bra bild av vår verk Sören Häggroth har, som regeringens ut redare, sett över de förordningar som reglerar verksamheten för statliga fastighetsaktörer. Förslagen har nyligen lagts på regeringens bord och innebär på olika sätt en förenkling. Det uppskattar vi naturligtvis. Som statlig fastighetsförvaltare möter vi en ny utmaning i Fastighetsförvaltningsutredningens kommande förslag. Utredningen har fått förlängning till den 1 april 2011 och vi väntar med stort intresse på förslagen. Sammantaget arbetar vi med en oerhört spännande verksamhet med ständigt nya utmaningar. Under år 2010 har våra medarbetare mött detta med stor entusiasm, ett gott arbete och utvecklade kundkontakter. Vi ser fram emot år 2011 och önskar alla våra läsare God Jul och Gott Nytt År! Lena Jönsson Generaldirektör Grafisk form och produktion: Soya Repro och tryck: Printfabriken Upplaga: 3000 ex Papper: Balance Silk Nytt grepp ger ökat stöd inom skydds- och anläggningsteknik sid 12 Lyckad försäljning sid 13 Världens äldsta militärakademi sid 14 Bergtagen från Bergslagen sid 16 Fakta om Fortifikationsverket sid

3 Fortifikationsverket vad är det? Trots att vi är Sveriges i särklass största fastighetsägare så är det inte många som vet vilka vi är och vad vi gör. Fortifikationsverket har av tradition jobbat i det tysta. En del av vår verksamhet har varit och är hemlig. Vårt huvudansvar är försvarsfastigheter och vi tar hand om mycket speciella fastigheter. Verket har också civila kunder som har behov av att skydda värden, som exempelvis dataservrar. För vår del innebär det att vi ska se till att anpassa fastighetsbeståndet till Försvarsmaktens behov. ning av beståndet. Under året beräknas 800 miljoner kronor att gå till investeringar för Försvarsmakten. En stad på övningsfältet På Kvarns skjut- och övningsområde i Östergötland mellan Linköping och Motala växer det fram en SIB-anläggning, en plats där det ska tränas strid i bebyggelse. Fortifikationsverkets projekt innebär en investering på cirka 100 miljoner. Dykeribyggnad i Karlskrona Många fastigheter är det Räknar vi bara det öppna (icke hemliga) beståndet av fastigheter så ligger vi på 3,5 miljoner kvadratmeter, vilket är på samma nivå som de andra största fastighetsägarna i Sverige. Men när vi räknar all yta vi har, även de hemliga anläggningarna, så är vi definitivt störst. Av naturliga skäl talar vi inte om hur mycket det är totalt. Verksamheten med fortifikation i Sverige började på 1600-talet och förändringarna har naturligtvis varit oräkneliga genom åren. Vad som är lätt att glömma bort är att förändringarna fortfarande pågår. Läggs allt ned? Fortifikationsverkets i särklass största kund Försvarsmakten lägger inte ned allting, de förändrar sin verksamhet. Försvarsmakten förändras och vi med den. Nya behov Förändringen inom försvarssektorn innebär utvecklad verksamhet, geografisk omflyttning eller nedläggning. Vissa delar är helt nya, exempelvis att värnpliktssystemet ersatts av anställd personal. Det innebär givetvis nya förutsättningar för boende och sättet att leva och verka. Detta är ett exempel i raden av nya förutsättningar och krav på nya lösningar när det gäller fastigheter. Det sker hela tiden förändringar i försvarssektorn. Omorganisationen, nya uppgifter och ny teknik. Allt detta gör att det kontinuerligt finns ett behov av förändrade fastig heter. Nybyggnation, anpassningar av befintliga lokaler eller förtät Men också förändrade hot i samhället påverkar vad vi gör. Terrorism och organiserad brottslighet ökar även i vårt land. Vi är inte undantagna. Det gör att det civila samhället har ett större behov av skydd, där vi har en viktig roll att fylla. Vi har idag ett antal civila kunder som behöver skydda dataservrar eller annat av värde. Utvecklingen av vår kompetens inom skydd fortsätter på detta sätt både militärt och civilt. Här märker vi tydligt styrkan i att vara en civil myndighet som kan stötta hela samhället, inte bara försvarssektorn. Text och foto: Catharina Millmarker Prickskyttetorn Sommaren 2010 Hösten 2010 Strid i bebyggelse måste övas När försvarets inriktning förändras så måste vi skapa goda förutsättningar för övningar. På Kvarns övnings- och skjutfält övar i första hand Skaraborgs regemente P4, men fältet finns till för hela Försvarsmakten. Övningar har pågått i området sedan många år tillbaka, det som förändras är sättet att strida. Nu byggs det för fullt för att skapa en miljö med byggnader istället för bara skog. Strid i bebyggelse är något som måste tränas inför internationella uppdrag. Byggprojekt full fart framåt! Byggstarten gick i juni 2009 och hela projektet ska vara klart sommaren Under tiden har man fokuserat på att få färdigt vissa delar så att en del av området kunnat utnyttjas av Försvarsmakten redan från oktober Det känns bra att vi kunnat anpassa byggandet så att Försvarsmakten har haft möjlighet att sätta igång med olika typer av träning och övningar nästan ett år innan hela anläggningen är klar, säger Patric Salomonsson, projektledare på Fortifikationsverket. Inom området ska stridsvagnar kunna köras, prickskytte övas och genomsök tränas. Redan i år har träning varit i full gång med bland annat klättring och firning i torn. Här kommer att finnas flervåningshus med lägenheter, villor, butikslokaler och ett prickskyttetorn på sju våningar. Försvarets materielverk installerar övervakningssystem så att man kan följa och styra övningar. Man försöker få miljön så lik verkligheten som möjligt. Bland annat går det åt 677 fönster och 956 innerdörrar. Energiförbrukning långt under dagens krav På en annan del av området bygger vi just nu elevförläggning och den är vi också stolta över, fortsätter Patric. Vi kommer att hamna på en så låg energiförbrukningsnivå att vi kan jämföras med vad som kallas Green Building, vilket innebär en energiförbrukning på 55 kwh per kvadratmeter och år. Det är hälften av det krav som finns idag enligt Boverkets Byggregler (BBR). Förläggningen byggs för att passa kontraktsanställd personal. Det kommer att finnas plats för 140 boende och rummen förses med dusch och toalett. Projektet startade under hösten och ska vara klart Upphandlingen är gjord så att våra entreprenörer garanterar den låga energiförbrukningen, berättar Patric, vilket gör att vi kan lita på att målet nås. Givetvis måste vi gemensamt med Försvarsmakten sedan se till att hålla nere förbrukningen, men nu vet vi att grundförutsättningen finns i byggnaden. Det är välisolerat och välbyggt. Text: Catharina Millmarker Foto: Patric Salomonsson och Catharina Millmarker 4 Någon stans i Sverige 5

4 S p ä n n v i d d med bredd och djup Med lätta steg och en bred kompetens i ryggen tar han sig an de utmaningar som ligger för dagen. Krister Silemo som är fastighetschef för det öppna beståndet i mellersta och norra Sverige har ett mångfacetterat och spännande jobb. F21 Luleå Kavallerikasernen i Stockholm Krister Silemo Vi har verkligt unika miljöer och ett fastig hetsbestånd med i stort sett alla typer av byggnader, mark och lokaler som finns i samhället, berättar Krister. Det är allt från vanliga kontor till mer ovanliga objekt som till exempel komplicerade utbildningsanordningar, hamnar, flygfält, avloppsreningsverk, värmecentraler eller annan typ av infrastruktur. Utöver det finns ju också den skyddade delen med berg anläggningar där vi sköter drift, underhåll och förvaltning av ett bestånd som vi i princip är ensamma om i Sverige. Det här gör att vi på flera sätt bidrar till ett robustare samhälle. Att vi har ett så varierande fastighetsbestånd med många olika typer av verksamhet ställer krav på en bred kompetens där vi behöver göra avvägda insatser beroende på behov, funktion och objektets värde. Vi förvaltar allt ifrån torrdass på en kvadratmeter till skyddade berganläggningar och nybyggda helikopterhangarer på kvadratmeter, säger Krister. Det gör att ingen dag är den andra lik och vi möts hela tiden av nya utmaningar såväl positiva som negativa. Vår största kund är Försvarsmakten och med den speciella verksamhet som de bedriver ställer det krav på vår verksamhet, fortsätter Krister. Vi har också en speciell kompetens inom verket där det är viktigt att vi kan omsätta kundens önskemål i ett fastighetsperspektiv. Försvarsmaktens krav på funktion på lokaler och anläggningar ställer naturligtvis också höga krav på vår kompetens och tillgänglighet, till exempel för att säkerställa anläggningarnas funktion. Det är inte bara bredden och djupet i verksamheten som lockar Krister, utan även den geografiska spridningen att vi finns över hela landet med många vackra miljöer. Några exempel som han spontant nämner är Karlbergs Slott, Örlogsstaden Karlskrona, Älvdalen och öar i Stockholms skärgård. Som en inbiten träningsfantast tycker han också att det är positivt med en fysisk miljö som inbjuder till att träna, plocka svamp eller orientera på markerna. Personligen tycker jag att Försvarsmaktens verksamhet är spännande så för mig är det en extra krydda i jobbet, berättar Krister vidare. På Malmen testas stridspiloter, i örlogsstaden Karlskrona blandas gammalt med nytt, där finns allt från världsarvet med Kungsholms Fort till ett toppmodernt Dyk och Navalmedicinskt Centrum. På Muskö har vi en anläggning under jord som till ytan är lika stor som Gamla stan i Stockholm. Tidigare var det ren försvarsverksamhet i berget, men i dag hyr vi till stora delar ut berganläggningen till privata industrin även om det finns kopplingar till försvaret. Vi har också många kulturfastigheter, där ungefär trehundra är Statliga Byggnadsminnen och jag tycker att det är en tillgång att se att de används för försvarsändamål, säger Krister. Merparten används i den dagliga verksamheten. Just nu fortsätter vi att utveckla vår förmåga att med hänsyn till objektets komplexitet och omfattning dokumentera fastighetsuppgifter, skötsel och drift på ett ännu bättre sätt. Viktigt är också att vi arbetar vidare med att utveckla vårt kundsamarbete och att vi har förmågan att följa med och stödja Försvarsmakten i deras omställning till ett försvar med anställda och kontrakterade gruppbefäl, sjömän och soldater. Med den nya omställningen kommer våra fysiska miljöer i allt högre grad att vara en arbetsplats för tiotusentals människor och det blir intressant att följa, avslutar Krister. Text: Greta Stridsman Foto: Catharina Millmarker, Eva Hetting och Anders Jonsson Krister Silemo har under femton år arbetat på Fortifikationsverket. Sedan oktober 2001 i rollen som fastighetschef arbetade han på verket som projektledare flygfält, förvaltare av anläggningar och förvaltare av garnisoner. Dyktorn och Amiralitetskyrkan i Karlskrona Korsö Krister Silemo är chef för Fastighetsavdelning Norr, hans kollega Klas Johansson är chef för Fastighetsavdelning Syd. Tillsammans har de hand om fastigheter över hela Sverige. Kavallerikasernens stallar Gripensimulator Luleå 6 7

5 Bergvärme i berganläggning En värmande idé växte fram i Boden. Värmen finns ju i berget, varför inte bara plocka upp den i anläggningen som också finns i berget? Hans Engman Tydliga rutiner för sekretess Med Fortifikationsverkets ökande fokus mot nya marknader, krisberedskapsfrågor och fler kontakter med civila myndigheter och företag behövdes regler för att hantera den typ av sekretess som inte faller under rikets säkerhet. Karin Spetz Per Fjellman Text: Greta Stridsman Foto: Catharina Millmarker och Greta Stridsman För några år sen började diskussionerna om man inte kunde utnyttja bergvärme till berganläggningar. Många sa att det inte skulle fungera. Men Hans Engman, som är chef på anläggningsenhet Norr och finns på Fortifikationsverkets lokala kontor i Boden, gav sig inte utan fortsatte att driva frågan. Sedan startade en försöksverksamhet. Inte bara bergvärme I berggrunden finns lagrad solenergi. Borrar man ned till 200 meter så ligger temperaturen i grundvattnet på 4-8 grader. I borrhålen leds en vätska ned i slangar, denna vätska pumpas sedan upp igen via en bergvärmepump och energin i vätskan används i de flesta fall till att värma byggnader. Men vi gör mer än så, berättar Hans Engman. I Fortifikationsverkets fall så använder vi vattnet både till att värma och att kyla. Dessutom fungerar systemet så att det både avfuktar och hjälper till att få bort radon. Vi sänker också energikostnaderna och minskar miljöpåverkan. Koldioxidutsläppen har minskat dramatiskt. Innovativt system hos fortifikationsverket Utöver den konventionella metoden när det gäller bergvärme, så använder Fortifikationsverket systemet både till värme och kyla. Kylan används till att kyla datahallar i berganläggningar. Systemet innebär också att det används för avfuktning och man sänker också radonhalten. Detta sätt att kombinera olika tekniker som ger så många positiva effekter är nytt och utvecklat tack vare Fortifikationsverket. Vinnande koncept Nu har den första anläggningen varit igång sedan 2005 och driften går utmärkt. Ett par anläggningar till har nu snart samma system och fler planeras. Förutom de uppenbara fördelarna med att utnyttja grön energi och att det för med sig bonuseffekterna att bli av med fukt och radon, så sparar man mycket pengar. På en enda anläggning sparade man cirka kwh (vilket motsvarar ungefär lika mycket i kronor) i energikostnad per år, jämfört med ett konventionellt system. Investeringskostnaden har man fått tillbaka på fyra år och man får mindre underhållskostnader. Och sist men inte minst, på en anläggning har koldioxidutsläppen minskat med 30 ton på ett år! Text och foto: Catharina Millmarker Karin Spetz, som är jurist, har tillsammans med Per Fjellman, säkerhetssamordnare, ansvarat för att ta fram hanteringsregler för den typ av sekretess som det inte fanns regler kring. Huvudregeln är att all information hos en myndighet faller under offentlighetsprincipen, säger Karin. Eventuell sekretess styrs av Offentlighets- och sekretess lagen. Offentlighet är alltså huvudprincipen och sekretess undantaget när man behöver skydda information. Lagen reglerar i vilka fall, det vill säga när, det är befogat att undanta en handling från offentlig heten. Den talar om vad som får skyddas men däremot inte hur det ska skyddas. När det gäller information kopplad till rikets säkerhet är det MUST, Militära underrättelseoch säkerhetstjänsten, som talar om hur vi ska skydda den. Men när det gäller annan form av sekretess så är det upp till varje myndighet att bestämma hur det ska hanteras. Tidigare har vi mest haft försvarssekretess och även personbaserad sekretess kopplat till våra anställda, men nu ökar andelen affärssekretess. Lagen säger att all information som omfattas av sekretess ska skyddas och med det här nya regelverket säkerställer vi att den verkligen skyddas, berättar Per. De här reglerna talar om hur man ska hantera den information man bedömt omfattas av sekretess; det vill säga hur den ska förvaras, hur den ska skickas, hur den ska destrueras och vilka lagringsmedia som kan användas. Man kan säga att det är ett slags komplement till lagstiftningen. Det är myndighetens interna rutiner. Det är viktigt att vi kan tillgodose kundernas och samhällets krav på sekretesshantering, fortsätter Per. Utgångspunkt för arbetet var att reglerna skulle ge ett gott skydd för informationen, att det skulle vara klart och tydligt så att alla vet vad som gäller och att de skulle funka i praktiken. Vi använder det nya regelverket dels när vi hyr ut och dels när vi genomför konsultuppdrag för våra civila kunder. Vi har fått positiv respons från de övriga myndigheter vi pratat med som nu sneglar på att göra samma sak för att få bra hanteringsrutiner, berättar Karin. Så vitt jag vet är det ingen annan myndighet som i dag har den här typen av omfattande rutiner som hanterar den information som omfattas av sekretess men som inte rör rikets säkerhet. Vi har också bjudits in att hålla föredrag om säkerhet och sekretess för externa kollegor. 8 9

6

7 Nytt grepp Lyckad försäljning Kristina och Toppen ger ökat stöd inom skydds- och anläggningsteknik Samhällets behov och efterfrågan på kunskaper om fysiskt skydd ökar i takt med att hotbilden förändras. För att på bästa sätt ta tillvara Fortifikationsverkets kompetens inom skydds- och anläggningsteknik har egna konstruktionsregler tagits fram. Vi har träffat Carl Elfving som är chef för Teknikenheten på Centrum för Skyddsteknik. Vi har sedan tidigare ett regelverk som vi har använt när vi utformat skydd för byggnader och anläggningar med krav på fysiskt skydd, säger Carl. Med resultat från ny forskning och ny kunskap inom området skydds- och anläggningsteknik så har de gamla anvisningarna delvis blivit inaktuella. Nu har vi tagit ett samlat grepp där vi fräschat upp, samlat ihop och digitaliserat regelverket. Vi har utgått från Boverkets Konstruktionsregler, BKR, och tagit fram ett komplement och eget regelverk, Fortifikationsverkets Konstruktionsregler, FKR som behandlar vår specifika kompetens inom skydds- och anläggningsteknik. Det är viktigt att vi har ett bra och tydligt regelverk när vi kommunicerar med våra kunder, fortsätter Carl. Regelverket är i grund och botten till för att vi ska vara en kompetent leverantör. I första hand är FKR tänkt att användas för vår verksamhet med Försvarsmakten och vi har arbetat in de krav på funktionstillgänglighet och skalskydd som Försvarsmakten har utifrån sin hotbild. Vi tittar bland annat på effekter av olika vapen och hur vi ska konstruera en anläggning för att den ska stå emot olika typer av yttre påverkan, till exempel från vapen eller explosioner. En del i det här arbetet har också varit att bygga upp kompetensen hos vår egen personal, berättar Carl. Flera personer som arbetat aktivt i projektet med att ta fram FKR har nu byggt upp sin egen kompetens inom området. Det finns ingen utbildning på stan där vi kan plocka personer direkt som har denna kompetens utan de måste in i verksamheten och lära sig. Vårt mål och uppgift är att bidra till ett robustare och säkrare samhälle. Vi stöttar till exempel aktivt och för dialog med aktörer som har behov av att skydda ITfunktioner och värdehantering. Även andra myndigheter som MSB, Myndig heten för Samhällsskydd och Beredskap, och Bo verket bör kunna använda vårt kompletterande regelverk som handlar om belastningar från vapenhot och skydd mot dessa, avslutar Carl. Text: Greta Stridsman Foto: Catharina Millmarker Det är något av det absolut bästa jag har gjort i mitt liv och med facit i hand så skulle jag ha gjort det här mycket tidigare. Det säger Kristina Girhagen som för drygt ett år sedan köpte två fastigheter av Fortifikationsverket. Text: Greta Stridsman Foto: Elin Malmsten Kristina har under det år hon ägt fastigheten utvecklat området och verksamheten i en mycket positiv riktning. Hon är en sann entreprenör och har gott om spännande idéer till fortsatt utveckling. Fastigheten har en hög kapacitet och jag vill fylla den med mer verksamhet och före tagande, säger Kristina. Vi har ett hotell och vandrarhem som är basen i verksamheten och det finns en stor före detta mäss som jag hyr ut till ett bageri. De har café och serverar frukost till mitt hotell och vandrarhem, Björklunden. Men det jag ser som den stora potentialen är att utveckla hästverksamhet inom området, fortsätter Kristina. Jag har hästar för hoppning och har letat ett ställe där jag skulle kunna utveckla den här verksamheten. Mitt nästa mål är att bygga ett stall och ett uppvärmt ridhus inom området. Jag vill sätta Sollefteå på kartan när det gäller hästhoppning och dressyr. Kristina berättar att hon tidigare hade sneglat på hundskoleområdet, men att hon tyckte att det var för stort objekt i sin helhet. När området styckades av till flera mindre fastigheter och lades ut till försäljning så passade det bättre och hon köpte två av dem. Den ena var en mindre markbit i anslutning till ridskolan i Sollefteå och den andra fastigheten bestod av 12 hektar mark och tio byggnader. Hotellet och vandrarhemmet Björklunden fanns redan då och det har varit spännande att ta över och vidareutveckla verksam heten, berättar Kristina. Förutom att utveckla själva verksamheten har vi under året målat, skött fasader och lärt oss fastigheten. Vi har renoverat i lagom takt efter behov. I det före detta kansli huset har vi kontor och konferenslokaler, både för eget bruk och vi hyr också ut till andra företag. Jag vill också bredda arbetet med konferenser och att hyra ut mer på kontorssidan. Kristina som i dag har två anställda fick en riktig rivstart redan från början och hon ser entusiastiskt fram emot fortsättningen. Det har varit både roligt och gått över förväntan bra, säger Kristina. Vi hade en fantastisk höst 2009 när vi startade upp. Vi har ett bra kund underlag med många stamkunder och vi är det enda stället i Sollefteå där man kan bo med hund. Snart börjar också skidsäsongen och nästa år arrangeras senior mästerskapen i bangolf i Sollefteå. Jag är jättenöjd med Fortifikationsverket som säljare. Eeva Göthed som var ansvarig för försäljningen var professionell med ordning och reda och raka besked. Det har dykt upp frågor som ingen av oss har kunnat förutse och de har Fortifikations verket tagit tag i på ett bra sätt. Eeva är en bra affärskontakt för mig som närings idkare och jag kan gärna tänka mig att köpa fler fastigheter av Fortifikationsverket inom ramen för min satsning framåt! 12 13

8 Världens äldsta militärakademi Ända sedan 1792 har militär utbildning bedrivits på Karlberg, som ägs av Fortifikationsverket. Den första försvarsmakts gemensamma officersutbildningen av kadetter från armén och flottan organiserades. Utbildning har därmed skett i obruten följd i mer än 200 år. Sjösidan Slottsanläggningen är dock äldre än så. De äldsta delarna av slottet uppfördes redan åt riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm. Vid den tiden var han en av förmyndarna i drottning Kristinas förmyndarregering. År 1669 köptes Karlberg av ämbetsmannen och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie. Omfattade ombyggnader genomfördes på slottet med hjälp av arkitekten Jean de la Vallée. Han lät också anlägga en av sin tids praktfullaste barockträdgårdar med raka gångar, spegeldammar, fontäner, orangeri, broderiparterrer och vidsträckta boskéer. Växter till parken levererades av den kände botanisten Olof Rudbeck d.ä. som med De la Gardies stöd även hade anlagt botaniska trädgården i Uppsala. Inspirationen till barockträdgården vid Karlberg kom från parken vid det franska slottet Versailles. Versaillesparken hade utformats av André Le Nôtre en stilbildande landskapsarkitekt och chefsträdgårdsmästare hos Ludvig XIV. Dianas tempel Karlberg köptes av Karl XI Den unge kronprinsen Karl, den blivande Karl XII, växte upp på Karlberg och jagade bland annat varg i Solnaskogarna. Som minne av hans tid på Karlberg finns gravstenen för hans första hund, av tre, med namnet Pompe. När slottet Tre kronor brann flyttade kungafamiljen under en tid ut till Karlberg. I parken lät Gustav III uppföra en tempelbyggnad ritad av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell. Det kallades för Neptunus tempel men har senare kommit att få namnet Dianas tempel. Det nya namnet var troligen en förväxling med lusthuset Dianeberg som tidigare fanns i parken. Carl Michael Bellman vistades också gärna på Karlberg. En del uppgifter säger att han bodde i torpet Ingenting, andra att han och hans familj bodde i en lägenhet i orangeriet. Klart är i alla fall att Bellman som medlem i Augustiorden deltog i de sammanträden som hölls i orangeriet på Karlberg. Karlberg förblev ett kungligt lustslott fram till 1792 när den Kungliga Krigsacademien inrättades. Efter ritningar av arkitekten Fyrverkarhuset Gjörwell uppfördes nya stora flygelbyggnader för att ge plats åt skolans elever och personal. I parken uppfördes ett Fyrverkarhus där undervisning i tillverkning av sprängämnen och projektiler kunde genomföras. Byggnaden lades därför på behörigt avstånd från övriga byggnader. Flera förslag till förändringar av parken har tagits fram genom århundradena men inget har genomförts. Parken har istället successivt förändrats i olika delar. Den största förändringen stod järnvägsutbyggnaden för i slutet av 1800-talet. Stambanan drogs snett genom parken så att dess yta minskades till ungefär hälften. Även Essingeledens tillkomst inkräktade i parken. Systemet med de raka gångarna har dock bevarats genom århundradena. Kanske med hänsyn till stormaktstidens barockpark. Karlbergs slott blev statligt byggnadsminne Byggnadsminnet utökades senast 1995 och omfattar tolv byggnader och parken. För att säkerställa att byggnaderna förvaltas så att de kulturhistoriska värdena inte minskar pågår ett arbete med att upp datera vårdprogram för byggnader och park. I vårdprogrammen beskrivs historik, kulturhistoriska värden, nuläge samt innehåller råd och anvisningar om hur förvaltningen ska skötas. Målet är att även framtida generationer ska kunna njuta av slottsmiljön och parken precis som vi gör idag. Text och foto: Ingela Andersson 14 15

9 Bergtagen från Bergslagen Men nu ska du lyssna här istället, fortsätter Henrik. Nu slår han på ett annat ställe och ljudet är annorlunda, ungefär som en sprucken kolossal keramikskål. Dovt och lite som en trumma. Här är berget bomt. Ja, det kallas bomt när det är löst berg, förklarar Henrik. Utanför ingången till berganläggningen ska berget säkras. Henrik visar hur man borrar med ett borr som är nästan ett par meter långt, för att sen cementera fast armeringsjärn i hålen. En platta sitter fast i järnet som håller ihop berget och samtidigt fäster ett grovt metallnät över hela sidan vid ingången. Från gruvor till berganläggningar Henrik är trogen sina rötter, född i Bergslagen, bott på Sprängarevägen och jobbat i gruva innan det blev Fortifikationsverket och bergskrotare för över 20 år sen. Vad är då skillnaden mellan att jobba med bergskrotning i en gruva respektive i en berg anläggning? Förenklat kan man säga att skillnaden är att arbetet måste göras mer noggrant, säger Henrik. En gruva ska givetvis vara säker att jobba i, det måste man sträva efter, vi har ju under senare tid följt dramat i Chile. Men i en berganläggning måste man dessutom göra åtgärder så att den klarar ett angrepp. En anläggning ska stå pall för all sorts vapenverkan. Grönland Under ett år i mitten av 80-talet jobbade Henrik i gruva på Grönland. Där fanns det zink, bly och silver. Och inte mycket mer. Det var i princip bara jobb under ett år. Transporten till jobbet var flyg till Grönland, inrikes blev det helikopter de 40 milen till gruvan. Sen upp i linbana meter. Och fyra kilometer in i berget under isen. De som arbetade i gruvan bodde alldeles intill. Det var tre kilometer till närmaste by och dit tog man sig med helikopter eller båt. Livet bestod av att jobba, äta och sova. Några av dem som kom dit för att jobba stod ut i ett par veckor innan de gav upp och åkte hem. Henrik däremot jobbade 57 dagar i ett sträck. Det fanns ju inget annat att göra och jag hade bestämt mig, ler Henrik. Det kan man väl kalla bergsäker! Vad gör en bergskrotare på fritiden? Jo, tumlar sten och reser! Henrik reser ungefär mil (gissningsvis) om året i jobbet och gillar trots det att resa på fritiden. Och inte nog med det, han som tillbringat hela yrkeslivet i berg, har som hobby att samla stenar för att tumla och göra smycken av! Berg kan han och vet när han har en bergskristall inom räckhåll. Bonusfakta Träffade sin fru Carina: Dotter: Cecilia. Barnbarn: Felix 10 år och Max 7 år. Henriks och Carinas första gemensamma utlandsresa: 1975 Ceylon/Sri Lanka Favoritresmål: Medelhavet och USA Favoritsten: Flinta För den är så otroligt vacker när den blir tumlad Henrik Diedrichsen är chef för bergskrotarna på Fortifikationsverket. Text och foto: Catharina Millmarker Vad gör en bergskrotare? Skrotar berg, förstärker berg och genomför betongsprutning. Att skrota berg innebär helt enkelt att man knackar bort löst berg. Förstärka kan man göra på olika sätt, oftast med armeringsjärn. Betongsprutning innebär att man täcker insidan på berget i en anläggning med betong. piporna är kvar, säger Henrik och pekar på de långa spåren efter borret. Det är bara ungefär 50 centimeter mellan borrhålen vilket gör att sprängningen är mer kontrollerad än när man har längre avstånd emellan. Då blir det också mindre risk för sprickbildning och ras. Coromantspets Halva borrpipor Henrik som är chef för gruppen jobbar dessutom med besiktning och naturligtvis med vanliga chefsuppgifter som personalansvar, budget och planering. Han har dessutom sprängcertifikat. Kort lektion om bomt berg Vi går in i en berganläggning någonstans i Sverige. Tunneln som leder in i anläggningen är väl upplyst. Det märks att Henrik Bergskrotare Diedrichsen har jobbat länge med berg. Den vana blicken följer tunnelns väggar och tak. Här ser du att det är gjort ett mycket bra jobb när man sprängt tunneln. Halva borr Vi vänder och går ut igen. Strax utanför ingången stannar Henrik. Lyssna nu! Henrik slår med änden på ett spett in i bergväggen utanför ingången. Det klingar vackert, ja, riktigt sjunger om berget. Här är berget intakt och helt, det hör man. Besiktning Bomt berg 16 17

10 Om Fortifikationsverket: Sveriges största fastighetsägare 3,5 milj kvadratmeter lokaler 300 SBM-byggnader byggnader försvarsanläggningar 11 flygfält hektar mark, varav hektar skog 350 mil väg Kvarns övnings- och skjutfält. Foto: Catharina Millmarker Foto: Catharina Millmarker 18 19

11 Fortifikationsverket Eskilstuna Tel