Agenda för global utveckling

Transkript

1 Stockholm Agenda för global utveckling - Fokus internationellt utvecklingssamarbete Varmt välkommen med synpunkter och förslag på detta utkast! Maila oss: internationell.utveckling@socialdemokraterna.se senast den 12 maj 2013.

2 2 (23) Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund Socialdemokraternas mål för internationell utveckling Globala utmaningar Fattigdomsbekämpning, tillväxt och jobb Goda jobb Skatteflykt Entreprenörskap Livsmedelsförsörjning Trygghetssystem Samhällsinstitutioner och rättssamhälle Demokrati och mänskliga rättigheter Jämställdhet och kvinnors rättigheter Klimat och energi Konflikthantering Vatten, sanitet och hälsa Formerna för svenskt utvecklingssamarbete Politik för global utveckling Enprocentmålet Se över organisation, roller och hantering Det civila samhällets utvecklingssamarbete Resultat, effektivitet och uppföljning Formerna för internationellt utvecklingssamarbete Millenniemålen II EU:s bistånd Multilateralt bistånd...21 Avslutning... 22

3 3 (23) Inledning Socialdemokraternas politik för internationellt utvecklingssamarbete tar sin utgångspunkt i grunden för socialdemokratisk politik: Genom människors möjlighet till arbete och egen försörjning skapas frihet och välstånd. Det som har tagit vårt land från svält och förtryck till dagens välstånd gäller också globalt. Alla människor i hela världen ska kunna leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Socialdemokraterna arbetar nu med att utveckla politiken för utvecklingssamarbete och global utveckling. Vi är ett folkrörelseparti och det traditionella svenska biståndsarbetet har en stark förankring i olika folkrörelser. Det är viktigt för oss att framtidens socialdemokratiska internationella utvecklingspolitik formas genom en aktiv diskussion i vårt parti, med folkrörelser och med andra aktörer inom utvecklingssamarbetet både ute i världen och på hemmaplan. Vi vill därför gärna få del av dina/era synpunkter på detta utkast till socialdemokratisk agenda för global utveckling. Skicka förslag och synpunkter till internationell.utveckling@socialdemokraterna.se - en mailadress som är öppen till den 12 maj Därefter kommer vi att presentera den socialdemokratiska agendan för internationell utveckling. Vi hoppas att detta underlag kan bidra till en bra diskussion om prioriteringarna och utmaningarna för framtidens utvecklingspolitik.

4 4 (23) Bakgrund Utvecklingen i världen går framåt. Fler länder har demokratiskt styrelseskick än tidigare, flera av FN:s millenniemål har redan uppnåtts och några till kan hinna infrias fram till För första gången i historien kan fattigdomen göras till historia om den politiska viljan finns. Samtidigt präglas världen av djupa orättvisor inom och mellan länder. 900 miljoner människor lägger sig hungriga varje kväll och miljarder lever i fattigdom. Parallellt med snabb tillväxt har vi i flera år i världen sett ökande sociala och ekonomiska klyftor samt allt värre hot mot klimat och miljö. Utvecklingspolitiken handlar om att minska fattigdomen i världen och främja utveckling. Politiken ska ta sin utgångspunkt i människors egna drivkrafter att skapa utveckling. I dag står utvecklingspolitiken inför nya utmaningar och möjligheter. På flera områden görs framsteg och flera av FN:s millenniemål kommer att uppnås. Inom ramen för FN tas nya mål fram för att främja en hållbar utveckling. Nya länder kliver fram som ekonomiska och politiska stormakter i världspolitiken. Fler aktörer kommer till i utvecklingssamarbetet och andra finansiella flöden än traditionellt bistånd spelar allt större roll. Positiva trender måste tas tillvara samtidigt som de negativa, exempelvis skatteflykt, måste bekämpas. Majoriteten av världens fattiga människor lever idag i medelinkomstländer. Den gamla indelningen i utvecklingsländer respektive utvecklade länder räcker inte längre för att beskriva världen. Det internationella utvecklingsarbetet måste delas in i två huvuddelar; det som riktas till att bekämpa fattigdomen i fattiga länder och det som riktas till människor som lever i fattigdom i medelinkomstländer. Det finns stora behov av solidaritetshandlingar för att bekämpa fattigdom och främja utveckling. Men de måste formas olika beroende på situationen där åtgärderna ska sättas in. Detta ställer krav på ett nytt utvecklingssamarbete där nya samarbetsformer spelar en viktig roll. I de fattigaste länderna är huvuduppgiften att bidra till ländernas utveckling av livsmedelsförsörjning, sjukvård, utbildning, demokratifrågor och grundläggande samhällsstrukturer. I arbetet med de fattigaste i medelinkomstländerna är huvuduppgiften att bidra till tillväxt och jobbskapande, demokratiutveckling, jämställdhet och stöd till ländernas policyutveckling, exempelvis med institutioner och sociala trygghetssystem.

5 5 (23) 1 Socialdemokraternas mål för internationell utveckling Socialdemokraternas agenda för internationellt utvecklingssamarbete syftar till att minska fattigdomen och orättvisorna i världen samt bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar demokratisk utveckling. Alla politikområden måste sträva åt samma håll för att skapa global hållbar utveckling. Detta slås tydligt fast i den svenska politiken för en hållbar global utveckling, PGU. Det långsiktiga målet för det svenska internationella utvecklingssamarbetet måste vara en värld som består av öppna, fria, demokratiska, socialt och ekonomiskt utvecklade stater. Vår politik för global utveckling bygger på solidaritet, inte välgörenhet. Det handlar om att bidra till en bättre värld eftersom det ligger i allas vårt intresse, vi tjänar alla på att en mer fredlig och utvecklad värld. Vi vill arbeta i partnerskap. Socialdemokraterna är ett reformistiskt parti och vet av egen erfarenhet att bestående förändringar och utveckling tar tid. Men får det ta tid blir också resultatet starkt och varaktigt. Utvecklingssamarbetet ska vara ambitiöst, hålla hög kvalitet och ge resultat. Svenskt bistånd ska uppgå till en procent av BNI. Tillsammans med insatser på andra områden skapar bistånd förutsättningar för utveckling. Det svenska utvecklingssamarbetet ska kraftsamla och kännetecknas av de områden där Sverige har stor erfarenhet och kunnande att bidra med, såsom jämställdhet, jämlikhet och dialog. Utvecklingssamarbetet är endast en del av den samlade politiken för global utveckling men detta dokument beskriver närmare hur just det politikområdet kan utvecklas. Att en procent av BNI ska gå till internationellt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd Att olika politikområden ska samverka för att bidra till hållbar global utveckling

6 6 (23) 2 Globala utmaningar 2.1 Fattigdomsbekämpning, tillväxt och jobb Socialdemokraterna har en grundläggande tro på dialog, samarbete och handelsrelationer som något positivt i internationella relationer. Ekonomisk utveckling och kontakter mellan människor, företag och myndigheter leder till att mänskliga rättigheter stärks och demokratisträvanden främjas. En fri och rättvis handel är en nyckel till utveckling. Handelshinder måste undanröjas och exempelvis bör EU:s tullar och handelshinder mot fattiga länder tas bort. Vi vill också belysa utvecklingssamarbetets roll för att bidra till kapacitetsförstärkning med mera. Fattigdomsbekämpning handlar till stor del om att bidra till ekonomisk tillväxt. Självklart är detta centralt, men Socialdemokraterna vill också fokusera på vikten av fördelningen av tillväxten. Den måste komma alla till del och för det krävs en medveten politik i partnerländerna. Sverige kan bidra genom att främja exempelvis framväxt av institutioner, korruptionsbekämpande, kapacitetsbyggande och infrastruktur. Intensifiera arbetet för en fri och rättvis handel Att utvecklingssamarbetet bidrar till kapacitetsförstärkning Goda jobb Det behövs investeringar för att skapa nya jobb både i de fattigaste länderna och i medelinkomstländerna. De investeringarna behöver spänna över hela skalan från mikrokrediter till kapitalintensiva stora projekt. Gemensamt för alla dessa investeringar måste vara att de har en tydlig utvecklingsagenda och sker på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Swedfund är ett viktigt verktyg i arbetet med nya investeringar. Efter flera år av kritik mot verksamheten vill vi se över denna. Det är viktigt att exempelvis förstärka Swedfunds verksamhet gällande utvecklingsperspektiv och mål. Näringslivet spelar en viktig roll också som aktör inom utvecklingspolitiken med fokus på jobb och tillväxt. Socialdemokraterna välkomnar detta, även om det är på

7 7 (23) sin plats att påpeka att kvalificerade krav på transparens, resultat och uppfyllande av utvecklingsmål måste gälla även på detta område. Vidare vill vi understryka vikten av mänskliga rättigheter i arbetslivet, vikten av organisering och anständiga förhållanden för att möta globaliseringens utmaningar och använda den som en positiv kraft för att människor ska kunna lyfta sig ur fattigdom. På detta område kan Sverige göra betydligt mer. Vi vill att grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet förs in i internationella handelsavtal. Sverige ska hävda arbetstagarnas rättigheter i internationella organisationer som Internationella valutafonden, IMF och Världsbanken genom bilaterala kontakter och med upphandlingsregler på alla samhällsnivåer såväl globalt som nationellt. Vi vill stärka den sociala dimensionen i de multilaterala organisationerna. I många länder ökar den informella sektorns andel av ekonomin. Det innebär att ett växande antal människor lever och verkar under oreglerade förhållanden och ofta utnyttjas och far illa. Vi vill verka för ökad reglering av arbetsmarknad och ekonomiska sektorer för ordnade förhållanden som motverkar exploatering. Socialdemokraterna vill stärka arbetstagarnas rättigheter och den sociala dialogen för att motverka globaliseringens negativa effekter. Social dialog i utvecklingsprojekt och program måste få en mer framträdande roll. Den globala arbetsrätten måste få en starkare roll i utvecklingssamarbetet. Stöd måste ges till att utveckla arbetsrätten i utvecklingsländerna. De mänskliga rättigheterna i arbetslivet är ett viktigt samarbetsområde i utvecklingspolitiken, inte minst när det gäller fattiga människor i medelinkomstländer. Fria fackföreningar och fackliga rättigheter är viktiga i kampen för global rättvisa. Världen behöver en New Global Deal mellan kapital och arbete, ett globalt samarbete, för att främja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och se till att alla får del av ökat välstånd. Detta kräver ett bättre samarbete mellan och insatser av såväl näringslivet och regeringar som löntagare. Satsa på mänskliga rättigheter i arbetslivet Stärka transparensen och utvecklingsmålen i utvecklingssamarbetets bidrag till jobb och tillväxt Se över Swedfunds verksamhet

8 8 (23) Skatteflykt För varje biståndskrona försvinner många gånger fler kronor i kapitalflykt medel som utvecklingsländerna behöver använda till fattigdomsbekämpning och samhällsservice. Inom OECD och inom EU pågår olika arbeten kring detta, exempelvis krav på att land-till-landrapportering som ett verktyg mot skatteflykt och korruption. Ökad öppenhet skulle göra det lättare att följa upp företagens verksamhet och skulle leda till skärpta förhållningssätt. Det är självfallet något vi socialdemokrater välkomnar. Sverige har också alla förutsättningar att vara ett föregångsland för skatteuppbörd och skatteförvaltning och bör därför vara pådrivande i det internationella arbetet på detta område. Verka för tydliga EU-regler för företagens agerande i tredje land Att Sverige arbetar aktivt med att stödja uppbyggnaden av skatteförvaltningar Entreprenörskap Av världens samlade bistånd går bara en liten del till mikrolån. Människor har idéer och drivkraft till att förändra och förbättra sin situation, men alltför ofta saknas de små ekonomiska resurserna för den inledande investeringen. Utgångspunkten måste vara människors egen initiativförmåga och kraft att skapa möjligheter att komma ur fattigdomen. Vi vill därför stödja entreprenörskap och kooperation i utvecklingsländer. Det handlar också om att stärka fattiga människors, inte minst kvinnors, möjligheter att äga och driva företag och stärka deras rättigheter. I sammanhanget vill vi understryka vikten av facklig organisering och respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet. Satsa på entreprenörskap, kooperation och mikrolån Stärka kvinnors möjligheter att arbeta i och driva företag Livsmedelsförsörjning Det finns redan idag av allt att döma tillräckligt med livsmedel för att inte svält ska behöva förekomma. Det akuta problemet för livsmedelsförsörjningen är möjligheterna att lagra och distribuera samt ett jordbruk som är outvecklat och vars skördar varierar stort på grund av väderförhållandena.

9 9 (23) Majoriteten av jordens fattiga människor lever på landsbygden som småskaliga bönder. Investeringar i sådana jordbruk är mycket effektiva när det gäller att skapa tillväxt som verkligen bekämpar fattigdomen. Fattigas ägande-, avtals- och arbetsrätt skapar möjlighet till tillväxt och fattigdomsbekämpning. Rätt till den jord man brukar är central för att få till stånd ett fungerande jordbruk och fungerande livsmedelsförsörjning. Särskilt viktigt är det att förbättra kvinnors juridiska rättigheter liksom andra frågor som kreditmöjligheter och tillgång till utbildning. Åtgärder för att underlätta handel såväl på lokala marknader, handel med grannländer och internationell handel är viktiga. Under EU-avsnittet behandlas den viktiga frågan om behovet av att reformera EU:s jordbrukspolitik så att den inte utgör ett utvecklingshinder. Sverige bör stödja utvecklingen och uppbyggnaden av kapacitet för lagring, distribution och förädling av livsmedel. Stödja utveckling av metoder för bättre livsmedelsförsörjning Trygghetssystem Sverige har en lång erfarenhet av att successivt bygga upp både sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, föräldraförsäkring, pensioner och sjukvårdsfinansiering. Just nu finns ett ökande intresse i många länder, även sådana som inte nått så hög ekonomisk utveckling, att börja bygga trygghetssystem. Vi socialdemokrater vet att trygga människor både vågar och kan satsa på framtiden. Sverige har en viktig uppgift i att sprida kunskaper och erfarenheter om uppbyggnaden av socialförsäkringssystem. Främja uppbyggnaden av sociala trygghetssystem såsom barnbidrag, sjukpenning, arbetslöshetsersättning och pensioner 2.2 Samhällsinstitutioner och rättssamhälle Utvecklingssamarbetet ställer krav på mottagarländerna. Huvudansvaret för en positiv utveckling ligger hos varje land. Vi vill understryka vikten av god samhällsstyrning, rättssäkerhet, ansvarsutkrävande samt meborgarnas möjlighet till

10 10 (23) insyn och deltagande. Detta är en förutsättning för utveckling. Korruption i alla dess former måste bekämpas. I framför allt de allra fattigaste länderna måste arbetet med att stödja uppbyggnaden av samhällsinstitutioner och institutionella ramverk bedrivas. Det gäller allt från kontraktsrätt och lagfartssystem till skattemyndigheter, revisionsmyndighet och hela rättsväsendet. Att Sverige ökar sitt stöd till utvecklingen av skatteförvaltningar, rättsväsende och revisionsmyndigheter 2.3 Demokrati och mänskliga rättigheter Utvecklingssamarbetet är ett bidrag till att bryta den maktlöshet som tvingar människor i den fattiga världen kvar i hunger och hopplöshet. Därför är frågor om demokrati och mänskliga rättigheter grundläggande också i biståndet. Sverige ska arbeta för ett brett rättighetsperspektiv. Fattigdom är inte endast en fråga om livsvillkor eller hunger, det är också en fråga om brist på inflytande och diskriminering. Sverige ska driva på för en aktiv utvecklingspolitik och främja demokrati och mänskliga rättigheter i utvecklingssamarbetet. Partier och partisystem är viktiga delar av en fungerande demokrati. Sedan ett antal år tillbaka har riksdagens partier och dess partinära organisationer utvecklat kompetens för att stödja uppbyggnaden och funktionen av partier i odemokratiska eller demokratiskt svaga länder. Vi menar att stödet för dessa insatser bör öka. Socialdemokrater vill öka Sveriges demokratistöd, inte minst till länder i Nordafrika och i Mellanöstern. Socialdemokraterna menar att det svenska demokratistödet måste utgå från insikten om vikten av kvinnors delaktighet samt främja demokratiarbete genom det civila samhället. Vi skriver också om civilsamhällets betydelse för demokratin i avsnitt 3.4. Socialdemokraterna är positiva till regeringens satsningar på demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet, exempelvis inom ny teknik, som en del i det totala demokratistödet. Bistånd ska inte ges till stater som inte har ett genuint intresse av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. I fall med stater som varken är demokratiska eller

11 11 (23) vill utveckla demokrati bör biståndet istället kanaliseras till demokratifrämjande arbete via det civila samhället eller andra lämpliga aktörer. Det finns också fall där ett lands utveckling i ekonomisk mening passerat stadiet för traditionellt bistånd men där demokratisträvanden fortfarande måste stödjas. Socialdemokraterna menar att ett samhälles och dess individers frihet ökar med kulturen. Med kultur som verktyg kan yttrandefrihet, folkbildning, demokratiska samtal och deltagande i samhällsdiskussionen stärkas. Kulturen utgör en viktig del av utvecklingssamarbetet, inte minst för folkbildning och demokratifrämjande arbete. Kulturbiståndets andel av det totala biståndet har kraftigt minskat under den borgerliga regeringen. Kulturens roll i demokratifrämjandet bör användas bättre. Öka demokratistödet, inte minst till Nordafrika och arabvärlden med fokus på kvinnor och det civila samhället Öka det partinära stödet och stöd genom civilsamhället Använda kulturen bättre i demokratifrämjandet Bekämpa korruption 2.4 Jämställdhet och kvinnors rättigheter Jämställdhet, arbetet för att stärka kvinnors rättigheter och ökad jämställdhet har länge varit en hörnsten i socialdemokratisk politik, såväl inrikes som utrikes. Vi vet att jämställdhet lönar sig för såväl kvinnor som samhället. Världsbankens rapport, World Development Report 2012: Gender Equality and Development, visar just på detta faktum; en politik som stärker kvinnors rättigheter är ekonomiskt lönsam. Kvinnors rättigheter är en viktig fråga för hela samhället. Det är positivt att Världsbanken ger ytterligare argument för förändring i de länder där kvinnornas rättigheter fortsatt är under förtryck. Kvinnor är ofta de fattigaste bland de fattiga och de mest utsatta. Maktrelationen mellan könen resulterar i att flickor inte får gå i skola i samma utsträckning som pojkar, att lagstiftning kring äganderätt gynnar män, att kvinnor har sämre löner, sämre arbetsvillkor och i högre grad än män saknar inflytande över samhällsutvecklingen. Svenskt utvecklingssamarbete ska bidra till att öka kvinnors möjlighet att styra sina liv och påverka det egna landets utveckling. Ökad jämställdhet ger minskad fattigdom. Kampen mot mödradödlighet samt för kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter måste intensifieras. Bristen på dessa rättigheter är

12 12 (23) förödande. Varje år dör närmare kvinnor av graviditets- eller förlossningsrelaterade orsaker och många fler skadas. Genom tillgång till preventivmedel, läkarvård, sexualundervisning och tillgång till säkra aborter skulle de flesta dödsfall kunna undvikas. I ökad jämställdhet och ökat självbestämmande, inte minst över den egna kroppen, ligger också den kanske viktigaste enskilda faktorn för att hejda spridningen av hiv/aids. Andelen av biståndet som går till SRHR-arbetet bör öka. Trots att frågan sägs vara prioriterad i svensk biståndspolitik har andelen minskat sedan Enligt en rapport från RFSU har biståndet som främjar SRHR minskat med cirka 2 procent mellan 2006 och FN:s befolkningsorgan UNFPA gör viktiga insatser och vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt ska stödja dess arbete liksom exempelvis UN Women. Jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen är ett av regeringens prioriterade teman ändå är det besvärligt att redovisa hur mycket av svenskt utvecklingssamarbete som riktas till kvinnor, något som uppmärksammas i olika sammanhang. Vi vill säkerställa att prioriteringen får önskvärt genomslag i budgeten och då måste redovisningen förfinas så att prioriteringen bättre går att följa upp. En viktig faktor att följa är hur stor andel av utvecklingssamarbetet som når kvinnor men framför allt lägger vi vikt vid vilken förändringseffekt utvecklingssamarbetet har för fattiga kvinnor. Det handlar om att i högre grad rikta insatser till kvinnor och jämställdhetsarbetet generellt men också att öka andelen bistånd till stöd för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter samt öka och inrikta demokratistöd med fokus på kvinnor och civilsamhället. Prioritera jämställdhet och kvinnors rättigheter i utvecklingssamarbetet Förbättra redovisningen för att möjliggöra uppföljning Öka andelen bistånd till främjande av SRHR 2.5 Klimat och energi Klimatförändringarna drabbar redan idag många utvecklingsländer - vissa länder med torka och svält och andra med översvämningar och förstörda hem. Insatser för att klara konsekvenserna och hejda klimatförändringarna kräver omfattande internationella åtgärder och samarbete. Sverige ska agera pådrivande för att få andra att vidta åtgärder men också ta det egna ansvaret. Sverige bör öka ansträngningarna för att ställa om mot ett hållbarare samhälle.

13 13 (23) Klimatfrågan är en av vår tids viktigaste frågor och en viktig beståndsdel för hållbar utveckling. Sverige har hög kunskap inom miljöteknikområdet och lång erfarenhet av att distribuera rent vatten och rena avloppsvatten. Den kunskapen och tekniken är viktig att sprida för att bidra till bättre hälsa och minskad dödlighet. Socialdemokraterna vill inrätta en mekanism för miljöteknik- samt kunskapsöverföring till utvecklingsländerna. Därtill ska svenskt utvecklingssamarbete vara klimatsäkrat. Vi anser att Sverige ska vara pådrivande för att skapa nya internationella finansieringskällor för klimatomställningsåtgärder. Det går inte att undvika att ökat välstånd innebär ökad energiåtgång. Ska detta kunna ske på ett miljömässigt hållbart sätt måste dels ny energiteknik utvecklas och gamla tekniker få en renare produktion. Sveriges kunskap och arbete med att utveckla gröna energikällor kan vara en viktig resurs i den utvecklingen. Inrätta en mekanism för miljöteknik samt kunskapsöverföring till utvecklingsländerna Svenskt utvecklingssamarbete ska vara klimatsäkrat Sverige ska vara pådrivande för att skapa nya internationella finansieringskällor för klimatomställningsåtgärder 2.6 Konflikthantering Konflikter och krig för med sig katastrofala följder både för enskilda människor och som ett hinder för utveckling och kamp mot fattigdom. Fred och säkerhet är en förutsättning för utveckling samtidigt som utvecklingssamarbetet bidrar till att stärka säkerheten. Sverige har genom sin utrikes- och utvecklingspolitik över tiden byggt upp en stor trovärdighet och svenska insatser är efterfrågade. Vi socialdemokrater vill stärka arbetet för fred och säkerhet och göra en särskild satsning på medling, konflikthantering och förebyggande fredsarbete. Sverige ska vara en stark röst i världen för fred och vara en viktig aktör i fredsarbete och konflikthantering. Sverige ska utveckla sin egen kapacitet på området men också arbeta tillsammans med andra nordiska och internationella aktörer.

14 14 (23) Socialdemokraterna anser att utvecklingssamarbetet ska vara en central del i Sveriges arbete för fred och konfliktförebyggande åtgärder. Kopplingen mellan säkerhet och utveckling på både kort och lång sikt är odiskutabel. Men i en värld som upprustar alltmer och där många gånger större summor läggs på försvarsutgifter jämfört med utvecklingssamarbete är det inte fattigdomsbekämpningen som behöver mindre resurser. Socialdemokrater accepterar inte att biståndet urholkas genom att militära kostnader får räknas som bistånd. Stärka arbetet för fred och säkerhet Satsa särskilt på medling, konflikthantering och förebyggande fredsarbete 2.7 Vatten, sanitet och hälsa Ökad tillgång till rent vatten och sanitet är livsviktiga faktorer. Detta är också grundläggande för att kunna bekämpa ohälsa och har även betydelse för möjligheten till utveckling på andra områden. Tillgång till rent vatten och är centrala inte minst för att uppfylla millenniemålen. Kampen om vatten skapar motsättningar mellan länder redan i dag och riskerar att leda till framtida konflikter. Rätten till rent vatten utmanas också av krafter som vill privatisera vattentillgången. Vi socialdemokrater kommer att ta strid för allas rätt till rent vatten. Grundläggande behov för enskilda och samhället, såsom hälsovård och utbildning, bör vara offentliga åtaganden i varje samhälle. Öka tillgången till rent vatten och sanitet Motverka privatisering av tillgång till vatten

15 15 (23) 3 Formerna för svenskt utvecklingssamarbete 3.1 Politik för global utveckling Politiken för global utveckling, PGU, som antogs 2003 var på sin tid banbrytande. PGU innebär högt ställda krav på att alla politikområden strävar mot samma mål en hållbar global utveckling. PGU utgår från rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv på utveckling. Själva kärnan är att en samstämmig politik på alla områden ska bidra till en hållbar utveckling i världen. Den bygger på insikten att utvecklingssamarbete är en viktig del, och att den politik som förs på exempelvis miljö-, jordbruks- och handelsområdena är minst lika viktig för fattigdomsbekämpning och global utveckling. Utöver vikten av internationell samverkan är det också viktigt att olika aktörer i samhället medverkar fackföreningar, organisationer, näringslivet, kommuner med flera. Tyvärr verkar regeringen ha tryckt på paus-knappen gällande PGU-arbetet. I många stycken har regeringens politik medfört en oroande perspektivförskjutning där solidaritet och det lokala ägarskapet som förutsättning för förändring är starkt nedtonat till förmån för en övertro på marknadslösningar och kortsiktig jakt på resultat. Nu är det snart ett decennium sedan politiken antogs och Socialdemokraterna hade önskat att regeringen tog detta tillfälle i akt att flytta fram positionerna för PGUarbetet ett par steg. Socialdemokraterna vill att det skapas en samordningsfunktion i Regeringskansliet som ska svara för att regeringens agerande samfällt strävar mot målet om hållbar global utveckling. Det råder brist på samordning, gemensam styrning och återkoppling. Även riksdagen kan bli bättre på att arbeta med PGU inom olika politikområden. Men regeringen måste ta ledningen, och bland annat säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet för uppföljning och analys av genomförandet av PGU. Öka engagemanget kring PGU Skapa en samordningsfunktion i regeringskansliet

16 16 (23) 3.2 Enprocentmålet Sverige tillhör den handfull länder i världen som satsar ca 1 procent av sin BNI (bruttonationalinkomst) på internationellt utvecklingssamarbete. FN:s mål är att alla rika länder ska satsa minst 0,7 procent av BNI. Sveriges riksdag beslutade med bred enighet 1968 att anta 1-procentmålet. För att nå det behövde en ökning ske av ramen i statsbudgeten under flera år i rad. Syftet var att nå målet budgetåret 1974/75. På grund av oljekrisen dröjde det ytterligare ett år. Sedan dess har Sverige upprätthållit enprocentmålet med undantag för ett antal år då den ekonomiska 1990-talskrisen bekämpades. Det finns ett starkt folkligt stöd i Sverige för att fortsätta att avsätta en procent till utvecklingssamarbete. För Socialdemokraterna ligger enprocentmålet fast. Från biståndsramen kan avräkningar göras. Socialdemokraterna accepterar avräkningar enligt DAC:s regelverk (ett organ inom OECD vars regelverk Sverige ska följa), exempelvis för flyktingmottagande, vilket svenska regeringar har gjort sedan 1980-talet. För att behålla förtroendet för hur dessa avräkningar görs är det dock av vikt att regelverket följs fullt ut och inte felanvänds. Så var fallet när regeringen lät biståndet bekosta svensk diplomatisk verksamhet i västländer, vilket DAC kritiserade Sverige för. I ett fall säger Socialdemokraterna nej till avräkningar från biståndsramen: Skulder är ofta ett avgörande utvecklingshinder och vi välkomnar initiativ till skuldavskrivningar. Men vi avvisar den typ av avräkningsmetod för skuldavskrivningar som den borgerliga regeringen har genomfört i stor skala. Istället ska skulderna avräknas krona för faktisk krona vad skulden är värd den dag avräkningen görs. Då hade exempelvis den avräkning avseende Kongo som 2012 minskade biståndet med närmare en miljard hamnat på betydligt lägre belopp. Vi vill också att regeringen redovisar för riksdagen hur avräknade medel uppfyller målen för biståndet. Vidare menar Socialdemokraterna att de medel som räknas av från biståndsramen måste uppfylla de mål som annars gäller för utvecklingssamarbetet och vi vill att regeringen återkommande redovisar detta inför riksdagen. Användningen måste också, som påpekats, stå i samklang med regelverket. Summan som årligen avsätts till internationellt utvecklingssamarbete har genom enprocentmålet växt. För att kunna upprätthålla kvaliteten när kvantiteten ökar måste tillräckliga resurser sättas av för genomförandet samt uppföljning och analys.

17 17 (23) De senaste åren har den svenska tillväxten varierat kraftigt. Vissa år har slutat med negativ tillväxt. För att säkerställa de åtaganden som Sverige gör på lång sikt och för förutsägbarheten i det svenska biståndet vill socialdemokraterna närmare studera vilka eventuella negativa effekter som uppstår när biståndsramen svänger fram och tillbaka på grund av förändringar upp och ned av BNI. Sätta stopp för avräkningar av uppblåsta skuldavskrivningar Att avräkningarna redovisas mot målen för utvecklingssamarbetet Utvärdera mekanismerna för att optimera enprocentmålet 3.3 Se över organisation, roller och hantering Under de senaste åren har en förskjutning skett av hur anslagen till internationell utveckling kanaliseras. En betydande del av biståndet hanteras idag direkt via UD. I en förstudie, gjord av Riksrevisionen, där UD:s hantering av biståndspengar granskas riktas stark kritik mot UD för bland annat att styrdokumenten är svagare än de som gäller för Sida, alltför knapphändig dokumentation, processer och underutvecklade rutiner för riskbedömning och riskhantering samt att det verkar saknas allsidig uppföljningsprocess. Vissa åtgärder har sedan dess vidtagits, men tyvärr avslutades den här förstudien 2010 och någon genomgripande utredning har inte gjorts senare heller. Socialdemokraterna menar att det ska vara höga krav på ordning och reda samt resultat i den internationella utvecklingsverksamheten. Samma höga krav och mål ska gälla för samtliga aktörer; UD, Sida, folkrörelser, näringsliv osv. En och samma måttstock ska gälla för alla. Därför vill vi genom en översyn skapa klarhet i vilka krav som ställs och vilka resultat som förväntas samt hur detta ska redovisas. Det behöver göras en genomlysning över bland annat hur UD klarar sin idag växande roll samt över Sida. Samtidigt måste också granskning ske av den växande byråkratisering som många upplever. Med fakta klarlagda kan det finnas anledning att exempelvis renodla UD:s roll och arbetsuppgifter när det gäller det internationella utvecklingsarbetet. Göra en översyn av utvecklingssamarbetets organisation, roller och hantering Att den växande byråkratiseringen granskas

18 18 (23) 3.4 Det civila samhällets utvecklingssamarbete Internationellt sett lägger vi stor vikt vid folkrörelsers och det civila samhällets roll för demokrati och ansvarsutkrävande. Men även på hemmaplan lägger vi vikt vid det civila samhällets organisationer som viktiga och kompetenta aktörer i svenskt utvecklingssamarbete. Socialdemokraterna anser att det är viktigt med en mångfald av röster och aktörer i utvecklingssamarbetet, liksom att informations- och opinionsbildande arbete kring utvecklingspolitiken bör bedrivas av olika aktörer. Anslaget för informationsarbete har minskat och dessutom har syftet ändrats. Socialdemokraterna menar att den andel som går till informations- och kommunikationsverksamhet bör höjas till nivån före minskningarna. Vi menar också att informationsarbete inte bara kan utan också bör innehålla opinionsbildande arbete. Opinionsbildning innebär att organisationen som har tagit ställning i olika frågor ska kunna driva dessa ställningstaganden, oavsett om frågorna är partiskiljande eller inte. Detta vill socialdemokraterna inte inskränka. Stärka människors kraft att driva förändrings- och demokratiseringsarbete genom det civila samhället i världen Stärka civilsamhällets roll i svenskt utvecklingssamarbete Förbättra användandet av ett ökat informationsanslag i Sverige 3.5 Resultat, effektivitet och uppföljning Det svenska utvecklingssamarbetet håller god kvalitet och åstadkommer resultat. Vi ska vara stolta över det och socialdemokraterna vill utveckla och förbättra det ytterligare. Styrningen måste vara tydlig och rätt saker ska mätas och utvärderas. Jakten på kortsiktiga resultat får inte överskugga hållbarhet och långsiktighet. Höga krav ska ställas på alla aktörer och gälla lika oavsett sektor. Dubbla måttstockar får inte tillämpas. Givare och mottagare är tillsammans partners i utvecklingsarbetet och därför behöver mottagarnas ägarskap och inflytande över utvecklingssamarbetet öka. Budgetstöd bör fortsatt vara en av de former Sverige använder i utvecklingssamarbetet. Rätt utformat och med rätt partner främjar budgetstödet mottagarens ägarskap, ökad parlamentarisk och medborgerlig insyn samt bidrar till transparens i statsbudgeten.

19 19 (23) Utvecklingssamarbetet verkar ofta i svåra miljöer. Många gånger uppnås resultat efter en lång process av ibland flera samverkande faktorer och Sverige måste därför våga och orka tänka långsiktigt för att utvecklingssamarbetet ska kunna vara en faktor som förändrar på djupet. Vi vill gå bort från dagens trend med tyngdpunkt på ensidigt givarstyrd kontroll och kortsiktigt mätbara faktorer snarare än långsiktiga resultat. För att öka tydligheten i biståndspolitiken vill vi förbättra redovisningen av hur utvecklingsmedel fördelas och används. Socialdemokraterna anser vidare att öppenhet och transparens i högre grad än idag bör prägla beslutsprocesser, utvecklingsdebatten och reformarbetet inom det internationella utvecklingssamarbetet. Samma krav på ordning och reda samt öppenhet måste naturligtvis gälla för alla delar av biståndsverksamheten. Det finns ett behov av oberoende utvärderingar av utvecklingssamarbetet och därför startades den oberoende utvärderingsmyndigheten Sadev som regeringen avvecklade vid årsskiftet 2012/2013. En ny utvärderingsverksamhet ska nu byggas upp i kommittéform. Socialdemokraterna är positiva till att en oberoende utvärderingsverksamhet kommer på plats men är mycket kritiska till hur regeringen hanterat processen kring frågan. Att hållbarhet och långsiktighet inte överskuggas av jakt på kortsiktiga resultat. Rätt saker ska mätas och utvärderas Att höga krav ska ställas på alla aktörer och gälla lika Avsätta tillräckliga resurser för genomförande samt uppföljning och analys och att det säkerställs att den nya utvärderingsverksamheten får de förutsättningar som behövs för att fullgöra uppdraget Att budgetstöd fortsatt kan vara en av de former man arbetar med i utvecklingssamarbetet Öka öppenhet och transparens i utvecklingssamarbetet och i beslutsprocesserna Att biståndsmedel inte investeras i skatteparadis

20 20 (23) 4 Formerna för internationellt utvecklingssamarbete 4.1 Millenniemålen II FN:s rapport 2012 om millenniemålen visar glädjande att fyra delmål har uppnåtts: halverad fattigdom, förbättrade levnadsvillkor i världens slumområden, att lika många flickor som pojkar börjar skolan samt ökad tillgång till rent vatten. För att värna gjorda framsteg och för att öka ansträngningarna att uppnå resterande mål krävs att världens ledare håller fast vid de åtaganden som millenniemålen innebär. Inte minst måste mål åtta om globalt partnerskap med ökat bistånd, rättvisare handel och minskade skuldbördor uppfyllas. Även om några av millenniemålen nu uppfyllts innebär det bara att minst lika mycket arbete återstår för att bland annat utrota fattigdomen. Just nu pågår arbetet med att formulera nya mål för hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling, efter Socialdemokraterna anser dels att de nuvarande målen måste förverkligas och ambitionerna därefter höjas väsentligt. De nya målen måste också omfatta ökad demokrati och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Intensifiera arbetet med att uppfylla millenniemålen Att de nya målen omfattar demokrati och mänskliga rättigheter 4.2 EU:s bistånd EU är världens största biståndsgivare. EU är och ska vara en pådrivande aktör för att uppnå FN:s millenniemål. För att det ska lyckas krävs att mer av EU-biståndet fokuseras på fattigdomsbekämpning och att EU:s olika politikområden bättre samordnas och inte motverkar varandra, i enlighet med Policy Coherence for Development. Jordbruks-, fiske- och handelspolitiken är centrala områden som måste reformeras inom EU för att främja och inte bromsa utvecklingsländernas möjligheter. Sverige ska vara pådrivande för att EU:s medlemsländer höjer sina biståndsnivåer. I krisens spår har biståndet från EU-länderna minskat. Sverige bör också verka för att politikområden också på det europeiska planet strävar åt samma håll för en hållbar global utveckling.

21 21 (23) EU har sedan en tid antagit grundläggande regler för EU:s budgetstöd till samarbetsländer inom det internationella utvecklingssamarbetet. I dessa regler finns tre olika typer av kontrakt. Beroende på vilket kontrakt det gäller är omfattningen på samarbetet olika stort och kraven på samarbetslandet olika höga. Ju närmare och mer omfattande samarbete desto högre krav på samarbetslandet. De tre kontraktsnivåerna är (fritt översatt till svenska); God styrning och utvecklingskontrakt, sektorreformskontakt och samhällsbyggnadskontrakt. Socialdemokraterna är positiva till denna modell och att kraven ökar på samarbetsländerna i takt med att samarbetet blir mer omfattande. Det är en bra utgångspunkt även för svenskt bilateralt arbete. Sammantaget utgör EU:s biståndspolitik en stor möjlighet för Europas medlemsländer att gemensamt på ett kraftfullt och konstruktivt sätt främja en mer rättvis och demokratisk värld och därmed spegla EU:s grundläggande värderingar i en värld som riskerar att polariseras. Reformera EU:s jordbruks-, fiske- och handelspolitik Driva på EU för ökad samstämmighet för hållbar global utveckling 4.3 Multilateralt bistånd En betydande del av Sveriges pengar till internationellt utvecklingssamarbete går genom multilaterala samarbeten, FN och olika FN-organ samt EU. Det finns svårigheter med att utvärdera hur väl olika multilaterala samarbetens verksamhet motsvarar de prioritering, mål och resultat som Sverige ställer upp. Ett arbete med utvärdering och uppföljning av det multilaterala utvecklingssamarbetet har påbörjats sedan några år men bör utvecklas och förbättras. Sverige är en stor givare till organisationer inom FN systemet och bör se arbeta för att inflytandegrad och påverkansmöjligheter är proportionellt stort. Detta bör vara en del av den FN-strategi Socialdemokraterna anser att regeringen bör ta fram. Svenskt utvecklingssamarbete via multilaterala organ, fonder och program bör följa de prioriteringar som sätts för det bilaterala utvecklingssamarbetet. Exempelvis är det viktigt att Sveriges stöd till den sektor som arbetar för ökad jämställdhet och kvinnors rättigheter, inte minst på SRHR-området, får fortsatt starkt stöd. Öka utvärderingen av multilateralt bistånd Stärka Sveriges inflytande i FN

22 22 (23) Avslutning FN:s rapport 2012 om millenniemålen visar glädjande att fyra delmål har uppnåtts: halverad fattigdom, förbättrade levnadsvillkor i världens slumområden, att lika många flickor som pojkar börjar skolan samt ökad tillgång till rent vatten. För att värna gjorda framsteg och för att öka ansträngningarna att uppnå resterande mål krävs att världens ledare håller fast vid de åtaganden som millenniemålen innebär. Inte minst måste mål åtta om globalt partnerskap med ökat bistånd, rättvisare handel och minskade skuldbördor uppfyllas. Så kan också det globala partnerskapet för utvecklingssamarbetet arbeta vidare. Också FN-konferensen om hållbar utveckling som hölls i Rio framhåller vikten av hållbara utvecklingsmål som gäller såväl ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Detta ska vara vägledande för socialdemokraternas agenda för internationellt utvecklingssamarbete och för såväl bi- som multilateralt bistånd.

23 Socialdemokraterna Riksdagen Stockholm T: