Integrationsinitiativet: Nybyggarkommunen. Skellefteå

Transkript

1 Integrationsinitiativet: Nybyggarkommunen Skellefteå

2 Innehåll: Bakgrundsfaktorer 3 Omvärldsanalys osäkerhet i omvärlden flyktingkris 3 Skellefteå Dålig styrning och ledning av Skellefteås integrationsarbete 4 Migrationsöverenskommelsen 5 Identifierade möjligheter och utmaningar för Skellefteås 5 Förslag 6 Framtidsbild i en historisk kontext Nybyggarkommunen Skellefteå 6 Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå 6 Arbete och sysselsättning 6 Utbildning och språkkunskaper 7 Bostäder 7 Kollektivtrafik 7 Civilsamhället 8 Fortsatt arbete 8 Integrationsinitiativet 8 Sammanfattning 9 2

3 Bakgrundsfaktorer: Omvärldsanalys osäkerhet i omvärlden flyktingkris: Vi lever i en värld med allt större osäkerhet såväl politiskt, världsekonomiskt som klimatmässigt. Exempel på detta kan ses genom krig i Syrien och IS framfart, flyktingkatastrofer, Greklandskrisen, Ukrainakrisen, Rysslands agerande och uttalanden, att länder i Europa bygger stängsel och stänger sina gränser, försämrat säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde, klimatförändringar, rapporter om extremväder, terrordåd, etc. En orolig omvärld gör att flyktingströmmarna ökar. Europa, Sverige och Skellefteå står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. Vi ser idag de kraftigaste globala flyktingströmmarna sedan andra världskriget. Det innebär ett högt migrationstryck. Det innebär många möjligheter, samtidigt som det finns tydliga utmaningar. Skellefteå 2030: Skellefteå har ett övergripande mål att kommunen ska växa till invånare till år Knutet till detta mål har en lokal utvecklingsstrategi, Skellefteå 2030, antagits av kommunfullmäktige. Den strategin innehåller delmål och insatsområden som ska bidra till att kommunen ska nå befolkningsmålet. Ett insatsområde inom 2030-strategi är att fler av de nyanlända som kommer till Skellefteå ska etablera och bosätta sig i kommunen. Fram till idag har Skellefteås flyktingmottagande omfattat ca 200 personer per år. Idag finns ca asylsökande på boenden i kommunen och nära 100 ensamkommande flyktingbarn som söker asyl. Därtill finns ytterligare ca 100 ensamkommande flyktingbarn, som fått permanent uppehållstillstånd, i Skellefteå. Tittar man på befolkningsstatistiken finner man att det är invandringen som har bidragit till att Skellefteå har vuxit de senaste tre åren. Men statistiken visar också att kommunen måste göra mer för att fler ska välja att stanna och bosätta sig i kommunen. 400 Befolkningsutveckling Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsförändring Skellefteås befolkningsutveckling; födelsenetto, flyttnetto och befolkningsförändring. Källa SCB. 3

4 Flyttning Flyttnetto inrikes Flyttnetto utrikes Flyttnetto Skellefteås flyttstatistik; flyttnetto inrikes, flyttnetto utrikes och det totala flyttnettot. Källa SCB. Den sammanfattande trenden är att invandringen till Skellefteå fortsätter att öka. Samtidigt ökar folkomflyttningen från Skellefteå. Detta gör att Skellefteås inflyttningsnetto har sjunkit. Inflyttningsnettot är dock fortfarande större än det negativa födelsenettot, vilket medför att Skellefteås befolkning ökar. Dålig styrning och ledning av Skellefteås integrationsarbete: Skellefteås kommunstyrelse antog i början av 2013 en integrationsstrategi som syftar till att främja inflyttningen till kommunen. Integrationsstrategin utgår från en nulägesanalys av situationen i Skellefteå, som framförallt togs fram Den utmynnar i åtta fokusområden med syfte att främja integrationen i kommunen. När strategin antogs gavs också ett uppdrag om att en handlingsplan skulle tas fram utifrån strategins fokusområden. Denna handlingsplan lyser fortfarande med sin frånvaro. Avsaknaden av en handlingsplan för integrationsarbetet är grunden för en långtgående kritik som kommunens revisorer presenterar i en nyligt utgiven rapport. Det är ett enigt revisionskollegium, med representanter från Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet, som lyfter fram en rad förbättringsområden för styrningen, ledningen och uppföljningen av Skellefteå kommuns integrationsarbete. Sammanfattningsvis riktar revisorerna kritik mot: Det är svårt att utläsa om integrationsarbetet har försetts med tillräckliga resurser. Organisationen för arbetet är inte ändamålsenlig. Det saknas mål och handlingsplaner baserade på integrationsstrategin. Ansvarsfördelning på politisk och förvaltningsnivå är inte tydlig. Samverkan internt inom kommunen är inte tillräckligt god. Uppföljning och utvärdering av resultat och effekter bedöms vara otillräcklig. 4

5 Revisorerna lämnar följande rekommendationer för att förbättra kommunens integrationsarbete: Ta fram en förnyad nulägesanalys. Utveckla styrningen med integrationsstrategin som utgångspunkt. Tydliggör roll- och ansvarsfördelningen kopplat till strategin. Förbättra samordningen. Utveckla uppföljning och utvärdering. Migrationsöverenskommelsen: Som en konsekvens av det höga migrationstrycket och det osäkra parlamentariska läget i Sveriges riksdag har Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna träffat en överenskommelse om den nationella migrations- och integrationspolitiken. Syftet med insatserna, som beskrivs i överenskommelsen, är att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och att dämpa kostnadsökningarna. Portalavsnittet är att Sverige ska stå upp för asylrätten. I tider av kris är den som viktigast. Den som flyr från krig och förtryck ska kunna få skydd i Sverige. I denna överenskommelse är partierna överens om att under 2015 tillskjuta 9,8 miljarder kronor till Sveriges kommuner och 200 miljoner till frivilligorganisationerna. Det skulle innebära ca 72,5 miljoner kronor till Skellefteå kommun om beräkningsnyckeln bygger på befolkningens storlek. Med samma beräkningsgrund skulle frivilligorganisationerna i Skellefteå erhålla 1,5 miljoner kronor. Identifierade möjligheter och utmaningar för Skellefteås: Skellefteå kommuns omvärldsanalys för 2015, med sikte mot 2030, beskrivs ett antal möjligheter och utmaningar som Skellefteå står inför på integrationsområdet. Bostadsbristen i Skellefteå leder till en hög genomströmning av utrikesfödda. Tidig etablering på bostads- och arbetsmarknaden hos utrikesfödda skulle kunna öka och föryngra Skellefteås befolkning. Tillvarata den kraft och kompetens som finns hos invånarna trots och tack vare deras olikheter. Det är viktigt för innovation och tillväxt, och för att utveckling ska kunna ske. Om en högre andel utrikesfödda stannar i Skellefteå finns ökade chanser att undvika arbetskraftsbrist inom vissa branscher. Möjligheter och svårigheter till arbete, bostad, utbildning med mera kan leda till framväxande segregering och ett tydligare klassamhälle. Tolerans och trygghet är viktigt för att den ökande mångfalden ska leda till något positivt och bidra till platsens utveckling. 5

6 Förslag: Framtidsbild i en historisk kontext Nybyggarkommunen Skellefteå: Från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal emigrerade ungefär 1,5 miljoner svenskar till USA. Det var människor från Lapplands inland i norr till Skånes slätter i söder som valde att resa. Det som gjorde att alla dessa svenskar lämnade hus och hem för att ta sig över Atlanten berodde på många olika faktorer. Missväxt och svåra förhållanden på den svenska landsbygden gjorde att fattiga bönder sökte bördig mark och en bättre tillvaro. Ett annat skäl till att människor emigrerade var bristen på religionsfrihet och statskyrkans dominans. Andra reste med anledning av de politiska, sociala och kulturella begränsningar som fanns i Sverige. Amerikabreven, det vill säga de tidiga svenska emigranters brev och berättelser om livet i USA, lockade fler att emigrera. Bilden var att det i nybyggarlandet USA fanns religiös tolerans, politisk frihet och alla gavs möjlighet att förbättra sin levnadsstandard. Utöver flykten från direkta krigshandlingar så är bevekelsegrunderna för dagens folkomflyttningar liknande dem som fick många svenskar att emigrera. Sökandet efter religiös, politiskt, social och ekonomisk frihet. Detta måste en mottagarkommun som Skellefteå ta fasta på och bejaka. I 2030-strategin har kommunfullmäktige slagit fast ett insatsområde med ambitionen att Skellefteå ska vara en av landets bästa kommuner när det handlar om att välkomna nyanlända människor. För att stärka den politiska ambitionen, och öka förståelsen för dess grund, bör insatsområdet sättas in i en historisk kontext som fångar drivkrafterna bakom varför människor väljer att lämna hus och hem för att fly till platser som Skellefteå; sökandet efter frihet, trygghet och möjlighet att förbättra sin levnadsstandard. Ambitionen måste vara att vi ska bli Nybyggarkommunen Skellefteå, där idéer ges plats och där alla människor ges möjlighet att komma till sin rätt och själv forma sin framtid. Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå: Moderaterna i Skellefteå presenterade i juni 2014 rapporten Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå. Den innehöll ett antal politiska förslag för att stärka det lokala integrationsarbetet. Efter detta har Moderaternas nationella och lokala idéutvecklingsarbete fortsatt, bland annat genom Moderaternas partistämma i mitten på oktober Med utgångspunkt från denna idéutveckling har Moderaterna i Skellefteå tagit fram ett åtgärdspaket för att stärka Skellefteås integrationsarbete. Det som genomsyrar Moderaternas förslag är att allas inneboende kraft ska kunna tas tillvara. Grundläggande faktorer för minskat utanförskap och ökad integration är framförallt utbildning, språkkunskaper, krav på aktivitet, tydligt eget ansvar och möjligheten att kunna påverka sitt liv genom eget arbete. Arbete och sysselsättning: Utveckla en arbetsfokuserad kontakt med Migrationsverket med syfte att kartlägga de asylsökandes kompetenser och yrkeskunskaper. Inarbeta krav i avtalet med Migrationsverket om att svenskundervisning, obligatorisk samhällsorientering och kartläggning av kompetenser ska ske redan under asyltiden. 6

7 Införa snabbspår för nyanlända med specifika kompetenser och yrkeskunskaper där kommunen tar ett samlat grepp kring validering, yrkesinriktad språkundervisning, praktik och studiebesök. Ordna fler praktikplatser till utlandsfödda personer inom kommunorganisationen. Ha som mål att andelen medarbetare med utomnordisk bakgrund ska öka med minst 12 procent i kommunorganisationen under mandatperioden. Sätta igång mentorsprojekt för yrkesintroduktion för nyanlända, där man möts genom sitt yrkeskunnande. Utarbeta tydligare krav för att erhålla försörjningsstöd i likhet med den modell som finns i Trelleborg. Underlätta framväxten av arbetsintegrerade sociala företag i form av uppstartsstöd och undvikande av konkurrens om den arbetskraft som dessa företag vänder sig till. Stärka samarbetet mellan de parter som ingår i Samordningsförbundet med fokus på att fler kvinnor som stått utanför arbetskraften en längre tid ska ges möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Utbildning och språkkunskaper: Införa yrkesinriktad Svenska för invandrare (SFX eller SFY). Etablera fler öppna förskolor, i t.ex. Jörn, Lövånger, och Skellefteå, för att underlätta kvinnors deltagande i svenskundervisningen och etableringsprocessen. Erbjuda SFI-undervisning med barnpassning nära hemmet för nyanlända småbarnsföräldrar. Tillföra mer resurser till skolan för att lyfta det pedagogiska arbetet med fokus på att eleverna ska lära sig att läsa och räkna medel för alla skol- och utbildningssatsningar tas från kommunstyrelsens budget för EU-projekt, 10 miljoner årligen, och kan ytterligare växlas upp genom EU:s fonder kopplade till flyktingsituationen. Bostäder: Lyfta området bostäder för nya svenskar i bostadsförsörjningsprogrammet. Peka ut tomter samt erbjuda SKEBO och privata byggherrar möjlighet att bygga modulbebyggelse som Migrationsverket därefter får hyra på långa kontrakt i enlighet med Västerviksmodellen. Genomföra åtgärder för att generellt underlättar framväxten av ett varierat utbud av bostadsbebyggelse, t.ex. stärkt planeringsberedskap, flexiblare detaljplanering, införande av bygglovsgaranti, reviderad parkeringsnorm, framtagande av produktionsplaner för allmännyttan, exploatering av nya egnahemstomter, öppna upp för byggherreplaner, mm. Kollektivtrafik: Träffa en överenskommelse tillsammans med Migrationsverket, Region Västerbotten och Länstrafiken om busskort för asylsökande. 7

8 Civilsamhället: Avsätta medel för att förstärka kommunens samordning av civilsamhällets olika insatser. Stärka och stödja civilsamhället och de ideella krafter som bedriver integrationsarbete som läxläsning och språkstöd, trygghets- och sociala insatser, samhällsorientering, vägledning, mentorskap och fadderverksamhet. Fortsatt arbete: Integrationsinitiativet: Moderaterna konstaterar att den Socialdemokratiska majoriteten endast har tagit några få politiska initiativ inom integrationsområdet. Införandet av ett Integrationsråd för att stärka samverkan är ett bra sådant, men det räcker inte på långa vägar för att skapa förutsättningar för att fler nyanlända ska etablera och bosätta sig i kommunen. Revisorernas rapport vittnar också om avsaknaden av politisk styrning på området. Angelägenhetsgraden av att nu ta ett lokalt politiskt grepp kring integrationsfrågorna ökar med utgångspunkt från dagens flyktingströmmar, ambitionerna i strategin och den migrationsöverenskommelse som finns inom den nationella politiken. Mot bakgrund av detta tar Moderaterna nu initiativ ett brett politiskt samtal om den lokala integrationspolitiken, inom ramen för kommunens samrådsgrupp. Där ingår de partier som vill se utveckling och tillväxt i Skellefteå kommun, det vill säga står bakom 2030-strategin. Samtalet ska syfta till att: 1. Aktualisera integrationsstrategin. 2. Ta fram en konkret handlingsplan som innehåller mål, styrmedel, roll- och ansvarsfördelning, utvecklad samordning samt en tydlig uppföljning och utvärdering för Skellefteå kommuns integrationsarbete. 3. Kommunfullmäktige får ta ställning till en aktualiserad integrationsstrategi och tillhörande handlingsplan senast i juni Moderaterna kommer till dessa samtal att föra in ovanstående politiska förslag som konkreta inslag i en handlingsplan för att åstadkomma Nybyggarkommunen Skellefteå. 8

9 Sammanfattning: Framtidsbild: Nybyggarkommunen Skellefteå 1. Aktualisera integrationsstrategin och ta fram en konkret handlingsplan som innehåller mål, styrmedel, roll- och ansvarsfördelning, utvecklad samordning samt en tydlig uppföljning och utvärdering för kommunens integrationsarbete som ska beslutas senast i kommunfullmäktige i juni Utveckla en arbetsfokuserad kontakt med Migrationsverket med syfte att kartlägga de asylsökandes kompetenser och yrkeskunskaper. 3. Inarbeta krav i avtalet med Migrationsverket om att svenskundervisning, obligatorisk samhällsorientering och kartläggning av kompetenser ska ske redan under asyltiden. 4. Införa snabbspår för nyanlända med specifika kompetenser och yrkeskunskaper där kommunen tar ett samlat grepp kring validering, yrkesinriktad språkundervisning, praktik och studiebesök. 5. Ordna fler praktikplatser till utlandsfödda personer inom kommunorganisationen. 6. Ha som mål att andelen medarbetare med utomnordisk bakgrund ska öka med minst 12 procent i kommunorganisationen under mandatperioden. 7. Sätta igång mentorsprojekt för yrkesintroduktion för nyanlända, där man möts genom sitt yrkeskunnande. 8. Utarbeta tydligare krav för att erhålla försörjningsstöd i likhet med den modell som finns i Trelleborg. 9. Underlätta framväxten av arbetsintegrerade sociala företag i form av uppstartsstöd och undvikande av konkurrens om den arbetskraft som dessa företag vänder sig till. 10. Stärka samarbetet mellan de parter som ingår i Samordningsförbundet med fokus på att fler kvinnor som stått utanför arbetskraften en längre tid ska ges möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. 11. Införa yrkesinriktad Svenska för invandrare (SFX eller SFY). 12. Etablera fler öppna förskolor, i t.ex. Jörn, Lövånger, och Skellefteå, för att underlätta kvinnors deltagande i svenskundervisningen och etableringsprocessen. 13. Erbjuda SFI-undervisning med barnpassning nära hemmet för nyanlända småbarnsföräldrar. 14. Tillföra mer resurser till skolan för att lyfta det pedagogiska arbetet med fokus på att eleverna ska lära sig att läsa och räkna medel för alla skol- och utbildningssatsningar tas från kommunstyrelsens budget för EU-projekt, 10 miljoner årligen, och kan ytterligare växlas upp genom EU:s fonder kopplade till flyktingsituationen. 15. Lyfta området bostäder för nya svenskar i bostadsförsörjningsprogrammet. 16. Peka ut tomter samt erbjuda SKEBO och privata byggherrar möjlighet att bygga modulbebyggelse som Migrationsverket därefter får hyra på långa kontrakt i enlighet med Västerviksmodellen. 17. Genomföra åtgärder för att generellt underlättar framväxten av ett varierat utbud av bostadsbebyggelse, t.ex. stärkt planeringsberedskap, flexiblare detaljplanering, införande av bygglovsgaranti, reviderad parkeringsnorm, framtagande av produktionsplaner för allmännyttan, exploatering av nya egnahemstomter, öppna upp för byggherreplaner, mm. 18. Träffa en överenskommelse tillsammans med Migrationsverket, Region Västerbotten och Länstrafiken om busskort för asylsökande. 19. Avsätta medel för att förstärka kommunens samordning av civilsamhällets olika insatser. 20. Stärka och stödja civilsamhället och de ideella krafter som bedriver integrationsarbete som läxläsning och språkstöd, trygghets- och sociala insatser, samhällsorientering, vägledning, mentorskap och fadderverksamhet. 9

10 10