Minnesanteckningar sakråd om afrofobi 28 november 2017

Transkript

1 Ku2017/02239/DISK Kulturdepartementet Minnesanteckningar sakråd om afrofobi 28 november 2017 Mötet inleddes med att statssekreterare Karin Strandås välkomnade alla deltagare och gick igenom dagordningen. Efter en presentationsrunda gjorde statssekreteraren en övergripande genomgång av den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Myndigheter presenterar sina uppdrag och verksamheter Forum för levande historia informerade om två av myndighetens uppdrag inom området. Det första uppdraget innebär att ansvara för att samordna och följa upp hela den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Inom ramen för detta uppdrag anordnas s.k. forumträffar med myndigheter och möten med referensgrupper, bl.a. med företrädare för afrosvenska organisationer. På en forumträff kommer fokus att vara på afrofobi. Det andra uppdraget omfattar en stor utbildningsinsats som bl.a. är inriktad på att höja kunskapen bland skolpersonal, polisanställda, anställda vid arbetsförmedlingar m.fl. om olika former av rasism, såsom afrofobi. Den del av utbildningsinsatsen som träffar skolväsendet genomförs i samarbete med Statens skolverk. Diskrimineringsombudsmannen (DO) informerade bl.a. om ett uppdrag om kunskapshöjande insatser om afrofobi som myndigheten nyligen har slutredovisat. Vidare informerade myndigheten om sitt arbete med särskilda insatser mot diskriminering på arbetsmarknaden och bostadssektorn som bl.a. berör afrosvenskar. Civila samhället kommer att bjudas in i detta arbete. Länsstyrelsen i Stockholms län berättade bl.a. att myndigheten ingår i Vidga Normen-nätverket, vilket är ett tvärsektoriellt initiativ som arbetar

2 för att förbättra möjligheterna för afrosvenskar på framför allt arbetsmarknaden. Polismyndigheten informerade om att myndigheten arbetar aktivt för att bekämpa hatbrott. I tre av polisens sju regioner finns särskilda demokratioch hatbrottsgrupper och i övriga regioner hanteras dessa frågor i särskild ordning. Myndigheten arbetar också med att öka förtroendet för polisen, t.ex. genom att föra dialog med civila samhället. Ett syfte med detta är att få fler personer att anmäla brott, t.ex. hatbrott. Åklagarmyndigheten informerade om att hatbrott är ett prioriterat område vid myndigheten. Det finns ett utvecklingscentrum i Malmö med särskilt ansvar för metodutveckling, uppföljning och utbildning inom hatbrott. På varje åklagarkammare finns det en särskild åklagare som är specialiserad på hatbrott. Myndigheten tar bl.a. fram vägledning om hur olika typer av hatbrott kan utredas. En konferens fokuserad på hatbrott arrangeras av myndigheten varje år, ibland i samarbete med extern expertis. Synpunkter och förslag om insatser inom de strategiska områdena i den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott Mer kunskap, utbildning och forskning Företrädare för afrosvenska organisationer tog upp de utbildningar om rasism som genomförts, bl.a. på lärosäten. Man undrade om dessa insatser når tillräckligt många pedagoger. Forum för levande historia svarade att utbildningsplatserna i stort sett har fyllts men att efterfrågan är mycket stor och att insatserna kommer att fortsätta för att nå fler i olika målgrupper. Deltagare på sakrådet som företräder afrosvenska organisationer tog upp att det är viktigt att afrosvenskar ges utrymme att vara operativa och delaktiga i utbildningar om rasism och afrofobi. Ofta bjuds sakkunniga afrosvenskar in till att delta i referensgrupper för att förbereda utbildningar men får inte vara med på genomförandet av utbildningarna. Man lyfte även att det är ett problem att enskilda afrosvenska barn ibland används som en utgångpunkt i värdediskussioner om rasism och likabehandling på förskolor och skolor. 2 (6)

3 Företrädare lyfte frågan om rasism i läromedel. Det finns en medvetenhet om att regeringen och statliga myndigheter inte kan påverka innehållet i läromedel och att lagstiftning på området är på plats. Det föreslogs att applicera samma metod som används inom genuspedagogiken på etnicitet och religiös bakgrund inom skolans område. Ett exempel som angavs var att Malmö kommun har gjort en granskning av läromedel som används i skolor. Frågan ställdes om det kan utarbetas rekommendationer till Skolverket och andra myndigheter att läromedel och material med visst innehåll inte är lämpliga. Utbildningsdepartementet informerade om Skolverkets olika utbildningsinsatser riktade mot personal från skola och förskola. Skolverket arbetar på regeringens uppdrag med kompetensutveckling i frågor som rör främlingsfientlighet och rasism. På Skolverkets webbplats finns resurser för kunskap och stöd i arbetet mot främlingsfientlighet och rasism. Här kan skolpersonal få hjälp med vad olika former av rasism kan vara, vad som gäller i skolan och verktyg för att kartlägga och motverka rasism. I fråga om läromedel anförde samma departement att skollagen och läroplanerna är tydliga gällande att alla som arbetar i skolan aktivt ska arbeta för demokrati och mänskliga rättigheter. Främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas med kunskaper, öppen diskussion och aktiva insatser. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna så som alla människors lika värde. Det poängterades att varken Skolverket eller regeringen kan eller ska styra i detalj hur utbildningen och undervisningen genomförs eller vilka läromedel och undervisningsmaterial som används. Ansvaret för utbildningen ligger hos den kommunala eller fristående skolhuvudmannen. Professionen avgör hur och med vilka läromedel som undervisning mot de nationella målen bäst kan genomföras. Det finns inga planer på att staten ska styra och bestämma över vilka resurser och material som används i skolan. Skolinspektionen genomför regelbunden tillsyn på förskolor och skolor. Skolans arbete med normer och värden är ett av Skolinspektionens tillsynsområden. Forum för levande historia informerade om att myndigheten inom kort ska presentera en rapport om rasism i läromedel och skollitteratur. Organisationsföreträdare förde fram att minnesdagen för avskaffandet av delaktigheten i den transatlantiska slavhandeln den 9 oktober bör 3 (6)

4 uppmärksammas tydligare av regeringsföreträdare och departement för att belysa afrofobi. På så sätt kan dagen få mer uppmärksamhet i media också, menade man. Det efterfrågades också hur regeringen arbetar med att uppmärksamma FN:s International Decade for People of African Descent. Företrädare för organisationerna tog upp att det behövs specifika insatser mot afrofobi, t.ex. med utgångspunkt från den rapport om afrofobi som tagits fram av Mångkulturellt Centrum i Botkyrka. Det ställdes även en fråga till DO om hur myndigheten avser att arbeta vidare med frågan om jämlikhetsdata med utgångspunkt från den rapport som tagits fram av Institutet för framtidsstudier. DO framhöll att det finns behov av ökad kunskap om afrofobi och att myndigheten kommer att fortsätta se hur mer kunskap kan tas fram. Frågan om jämlikhetsdata arbetar inte DO aktivt med för närvarande. Ett förstärkt förebyggande arbete på nätet Företrädare för afrosvenska organisationer framhöll att näthatet är ett stort problem. Man menade att många afrosvenskar utsätts för näthat och anmälningar ger ingen effekt och läggs ner. Det fördes fram att polisen behöver satsa mer på denna problematik så att fler utredningar kan genomföras. Problemet beskrevs bl.a. med att afrosvenskar inte känner sig trygga med att vara online då de som är publika råkar ut för mycket hot. Man menade att det har skapats en slags digital segregation där afrosvenskar inte vågar delta i det digitala kommunikationssamhället på grund av detta. Kulturdepartementet informerade om handlingsplanen Till det fria ordets försvar med åtgärder mot hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer som inbegriper olika insatser, bl.a. stöd till utsatta. Regeringen föreslår i en proposition att det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten stärks och moderniseras. Polisen gav information om att myndigheten har utvecklat sitt ITbrottscentrum väldigt mycket den senaste tiden. Denna funktion har expanderat kraftigt för att även kunna stödja andra resurser inom organisationen. Polisen och andra delar av rättsväsendet har etablerat samarbeten med Facebook, Google och andra sociala medier-aktörer. Ett problem för utredningarna av anmälda brott på nätet är att servrar ibland finns utomlands där andra yttrandefrihetsregler råder. 4 (6)

5 Åklagarmyndigheten informerade om att hatbrotten på nätet anmäls i högre grad och att lagföringar ökat den senaste tiden. Bevisningen är ett fortsatt problem det kan vara svårt att bevisa vem som ligger bakom en hatyttring även om datorn som använts för att begå brottet lokaliserats. Civila samhället: ökat stöd och fördjupad dialog Företrädare som deltog på samrådet framförde att föreningslivet är beroende av projektmedel som är temporära vilket gör det svårt att jobba med kärnfrågor på lång sikt. I vissa fall genomförs insatser i samarbete med myndigheter och då får inte organisationerna skälig ersättning, vilket medför ojämlika villkor i organisationernas operativa arbete. Det saknas även finansiering för att resa från olika håll i landet till Stockholm på olika samråd med myndigheter. Man lyfte även fram Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF) arbete med bidrag till civilsamhället. Det påpekades bl.a. att det behövs mer information om vilka olika typer av bidrag som kan sökas. Ett exempel på det afrosvenska civilsamhällets villkor som togs upp var att den psykiska ohälsan bland afrosvenskar är stor vilket medfört att organisationer har aktiverat sig för att arbeta med frågan utan att hitta finansieringskällor. Exemplet visar även hur afrosvenska organisationer ibland söker bidrag för att genomföra aktiviteter som är myndigheters ansvar. Det efterlystes också involvering av myndigheter som inte pekas ut som ansvariga för insatser i den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Forum för levande historia informerade om att man har bjudit in flera myndigheter som inte explicit nämns i planen att vara med i erfarenhetsutbyten med myndigheter och civila samhället inom ramen för myndighetens uppdrag, t.ex. Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Kulturdepartementet meddelade att fler departement och myndigheter kan bjudas in till nästa sakråd om afrofobi. Utbildningsdepartementet noterade de frågor som rörde MUCF. Ett mer aktivt rättsväsende Det ställdes en fråga från de afrosvenska företrädarna om neddragningar av polisens resurser för utredning av hatbrott, t.ex. i Malmö. Ett medskick till rättsväsendets myndigheter var att man såg ett behov av att dessa 5 (6)

6 myndigheter ska vara tydligare i sin kommunikation om varför ärenden läggs ner. Det föreslogs även att afrosvenska organisationer kan hjälpa till med utbildningsinsatser inom rättsväsendet. Att rättsväsendet för dialog med civilsamhället, bl.a. afrosvenska organisationer, ses som viktigt och det togs upp att man tycker att en sådan dialog saknas på flera håll i landet. Det lyftes även fram att representationen inom poliskåren är viktig och att det bör vidtas fler åtgärder för att öka mångfalden inom polisen. I fråga om neddragningen av resurser i Malmö svarade Polismyndigheten att det var en temporär omfördelning av resurser till andra prioriterade områden som nu är justerad. Vidare informerade myndigheten om att resurserna för polisverksamhet kopplad till hatbrott stärks från Det framfördes även att polisen anlitar Forum för levande historia för att utbilda polisens personal om rasismens historia. Intern utbildning sker också med fokus på juridiska aspekter av hatbrott. Polisen välkomnade förslaget om att involvera civilsamhället och företrädare för afrosvenskar i utbildningsinsatser. Polismuseets utställning Vi och Dom är en viktig insats och har hittills visats för en stor mängd skolklasser. Åklagarmyndigheten berättade att man har ett reaktivt arbetssätt och inte fokuserar på det förebyggande arbetet. Myndigheten framförde att det är viktigt att Åklagarmyndigheten lär sig om olika former av rasism i dagens Sverige. Hatbrott hanteras särskilt i åklagarnas grund- och fortsättningsutbildning. Det finns minst en utsedd åklagare på varje åklagarkammare som är specialiserad på att handlägga hatbrottsrelaterade ärenden. Dessa åklagare träffas regelbundet och utbyter erfarenheter samt diskuterar rättsliga frågor. Företrädare frågade om det har beslutats om Brottsförebyggande rådets förslag om ett nytt arbetssätt med rapportering av statistik av hatbrott och fördjupade studier av hatbrott. Kulturdepartementet svarade att Justitiedepartementet förmedlat att beslut i ärendet ska tas inom kort. Övrigt Företrädare framförde även att afrosvenskar som är verksamma inom kulturvärlden behöver lyftas fram och att representationen av afrosvenskar inom detta område behöver öka. 6 (6)