Kommunalhuset Tumba, plan 2, rum 3 (Stange)

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Samhällsbyggnadsnämnden Tid , Kl 18:30 Plats Kommunalhuset Tumba, plan 2, rum 3 (Stange) Ärenden Justering 1 Medborgarförslag - Trottoar och genomfartstrafik på Gårdsvägen i Tullinge 2 Medborgarförslag - Begränsa hastigheten till 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg 3 Medborgarförslag - Förläng gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön 4 Medborgarförslag - Begränsa möjligheten till att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg och fram till Hammerstaskolan 5 Medborgarförslag - Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge 6 Medborgarförslag - Återanvänd konstgräs på grusplaner 7 Information - Botkyrka kommuns externa webbkartan 8 Information - Samråd om förslag till Botkyrkas nya översiktsplan 9 Begäran om planbesked för Grimman 1 10 Begäran om planbesked för Grimman 2

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 - kv. Bergfoten 12 Information - Dagvatten Norra Botkyrka 13 Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Fittja III 14 Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Fittja V 15 Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Alby 15:32 16 Förslag till detaljplan för Riksten friluftsstad, del 4 17 Beslut om förnyad utställning av detaljplan för del av Familjeparken Hågelby Utskick 15 april 18 Remiss - Boverkets föreskrifter om alternativa energiförsörjningssystem samt konsekvensutredning, ALT 1 19 Yttrande över förslag till flerårsplan Information - Ekonomisk rapport 21 Information - Utvärdering snöröjning 22 Förvaltningschefen informerar 23 Delegationsbeslut 24 Anmälningsärenden Bygglov 31 Ev. övriga frågor Peter Nyberg Ordförande Ann-Britt Karlsson Nämndsekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2010:200 1 Medborgarförslag - Trottoar och genomfartstrafik på Gårdsvägen i Tullinge (sbf/2010:200) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att Gårdsvägen skulle kunna öppnas på nytt för genomfartstrafik, om vissa trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförs. Ett beslut om att tillåta genomfartstrafik på Gårdsvägen skulle innebära ett mer naturligt trafikmönster i Tullinge. Dessutom skulle det minska trafiken något på Tullinge strand och Anna-Maria Roos väg. Gårdsvägens avsnitt närmast Nibblevägen är idag en uppsamlingsgata för boende längs Örnbergsvägens norra delar. Trafiken längs den här delen av Gårdsvägen går genom bebyggelse där oskyddade trafikanter idag använder körbanan för att ta sig ut till Nibblevägen. Sträckan är 300 meter lång. Samhällsbyggnadsnämnden gav vid sitt sammanträde förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till förbättrad trafiksäkerhet för att möjliggöra ett återöppnande av Gårdsvägen. Förvaltningen har vid nämndens sammanträde , redovisat den genomlysning som gjorts i ärendet samt de möjligheter som finns för att åter öppna Gårdsvägen för genomfartstrafik. För att höja trafiksäkerheten för sträckans oskyddade trafikanter föreslår samhällsbyggnadsnämnden att en gångbana anläggs på vägens norra sida. Denna åtgärd beräknas kosta 700 tkr och finns med i nämndens framåtsikt för år Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ann-Marie Larsson angående trottoar och genomfartstrafik på

4 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2010:200 Gårdsvägen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

5 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:200 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Trottoar och genomfartstrafik på Gårdsvägen i Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ann-Marie Larsson angående trottoar och genomfartstrafik på Gårdsvägen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Gårdsvägen är i nuläget avstängd för genomfarttrafik. Vägen utgör den gamla tillfarten till Tullinge gård och kyrka. Vägens standard är låg och inte bra för de oskyddade trafikanterna. Ny bebyggelse har tillkommit i området, vilket har ökat problemet. Samhällsbyggnadsnämnden har vid sitt sammanträde givit förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till förbättrad trafiksäkerhet för att möjliggöra ett återöppnande av Gårdsvägen. Förvaltningen har vid nämndens sammanträde , redovisat den genomlysning som gjorts i ärendet samt de möjligheter som finns för att åter öppna Gårdsvägen för genomfartstrafik. Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att Gårdsvägen skulle kunna öppnas på nytt för genomfartstrafik, om vissa trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförs. Ett beslut om att tillåta genomfartstrafik på Gårdsvägen skulle innebära ett mer naturligt trafikmönster i Tullinge. Dessutom skulle det minska trafiken något på Tullinge strand och Anna-Maria Roos väg. Gårdsvägens avsnitt närmast Nibblevägen är idag en uppsamlingsgata för boende längs Örnbergsvägens norra delar. Trafiken längs den här delen av Gårdsvägen går genom bebyggelse där oskyddade trafikanter idag använder körbanan för att ta sig ut till Nibblevägen. Sträckan är 300 meter lång. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Telefon vxl Direkt Mobil E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

6 BOTKYRKA KOMMUN 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:200 För att höja trafiksäkerheten för sträckans oskyddade trafikanter föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att en gångbana anläggs på vägens norra sida. Denna åtgärd (vid avsnitt 1 på nedanstående karta) beräknas kosta 700 tkr och finns med i nämndens framåtsikt för år Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef

7 ---Namn: Ann-Marie Larsson ---Adress: ---Tel: ---Postadress: ---Avsandare: ---Forslag: Etapp 1. Trottoar utmed Gårdsvägen Etapp 2. Öppna därefter Gårdsvägen för genomfartstrafik ---Motivering: På Äldrerådet kom en deltagare med detta förslag som jag instämmer i. file:///g /...dsvägen%20i%20tullinge/medborgarförslag%20-%20trottoar%20och%20genomfartstrafik%20på%20gårdsvägen%20publ.txt[ :10:19]

8 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:504 2 Medborgarförslag - Begränsa hastigheten till 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg (sbf/2012:504) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsbyggnadsnämnden har antagit en hastighetsplan för kommunens vägar, som anger en rekommenderad hastighet för Tomtbergavägen på 40 km/h. För att vägen ska få en hastighetsbegränsning krävs dock att ett beslut om detta tas som ett enskilt ärende. Ett sådant ärende kommer i så fall att tas fram under innevarande år. Kostnaden för genomförandet i form av omskyltning etc., beräknas till ca kr. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från Björn Weslien om att begränsa hastigheten till 30 km/h på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

9 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:504 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Begränsa hastigheten till 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från Björn Weslien om att begränsa hastigheten till 30 km/h på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsbyggnadsnämnden har antagit en hastighetsplan för kommunens vägar, som anger en rekommenderad hastighet för Tomtbergavägen på 40 km/h. För att vägen ska få denna hastighetsbegränsning krävs dock att ett beslut om detta tas som ett enskilt ärende. Ett sådant ärende kommer i så fall att tas fram under innevarande år. Kostnaden för genomförandet i form av omskyltning etc, beräknas till ca kr. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

10

11 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Begränsa hastigheten till 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg Björn Weslien Björn Weslien Hastighetsbegränsning på 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg. För att minimera vibrationer i marken från framför allt bussar och lastbilar. Radhusen på Hundhamravägen är grundlagda på lera, som gör att husen skakar, när tung trafik kör förbi. Dels är det mycket otrevligt att prydnadsföremål mm skramlar på bord mm, men värst är att husen spricker. Bakgrundsfakta: Detta är inget nytt utan har varit ett stort problem under väldigt många år. Problemet har under årens lopp många gånger tagits upp med kommunens tjänstemän, som lovat återkomma. Det har man aldrig gjort. Kanske beroende på att man inte kommit på hur man på ett ekonomiskt relativt enkelt sätt kan lösa detta problem med några skyltar.

12 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:506 3 Medborgarförslag - Förläng gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön. (sbf/2012:506) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden ser positivt på alla förslag att utveckla kommunens gång- och cykelvägar. Att fler väljer cykeln bidrar till en bättre folkhälsa och minskar bidraget till klimatförändringar. Nämnden kan konstatera att anläggandet av gång- och cykelvägen mellan Alby och Tullinge har möjliggjort ett ökat cyklande runt Tullingesjön. Nämnden har tagit fram en ambitiös cykelplan som vi successivt förverkligar. Botkyrka kommun är inte ägare till delar av den mark som skulle behövas för att anlägga en komplett gång- och cykelväg runt hela Tullingesjön. Eftersom det inte heller finns några planer på att införskaffa marken, så avstyrker nämnden medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Inger Pripp om att förlänga den befintliga gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

13 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:506 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Förläng gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Inger Pripp om att förlänga den befintliga gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Botkyrka kommun är inte ägare till delar av den mark som skulle behövas för att anlägga en komplett gång- och cykelväg runt hela Tullingesjön. Eftersom det inte heller finns några planer på att införskaffa marken, så avstyrker förvaltningen medborgarförslaget. Förvaltningen kan dock konstatera att anläggandet av gång- och cykelvägen mellan Alby och Tullinge har möjliggjort ett ökat cyklande runt Tullingesjön. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

14

15 Förnamn: Efternamn: Namn: Inger Pripp Inger Pripp Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Motivering: Föreslår att gång o cykelväg fullföljs runt hela Tullingesjön, vilket skulle ge boende runt sjön en skön och vacker promenad eller cykeltur. Idag finns det utefter hela Tullinge sidan. På Hamrasidan kan befintliga grusvägar nyttjas bitvis men komplettering skulle behövas på vissa sträckor. Rekreation och motion för boende i området runt sjön. Möjlighet att ta sig runt sjön på cykel utan att behöva leda den genom skogen. Ökad livskvalitet i en naturskön miljö. Senast ändrad :59 av Systemkonto

16 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:508 4 Medborgarförslag - Begränsa möjligheten till att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg och fram till Hammerstaskolan (sbf/2012:508) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Den väg som medborgarförslaget avser är Hallundavägen. Denna används bl a som skolväg för eleverna som går vid Hammerstaskolan. Samhällsbyggnadsnämnden anser att det är viktigt att vägar till skolor är säkra och kommer därför prioritera Hammerstaskolan i projektet Säkra skolvägar för att utreda om anslutningsvägen behöver göras säkrare och hur i så fall detta ska ske. Åtgärder kommer i så fall att genomföras under Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Stig Goetzinger om att begränsa möjligheten att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänstskrivelse daterad

17 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:508 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Begränsa möjligheten till att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg och fram till Hammerstaskolan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Stig Goetzinger om att begränsa möjligheten att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Den väg som medborgarförslaget avser är Hallundavägen. Denna används bl a som skolväg för eleverna som går vid Hammerstaskolan. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att det är viktigt att vägar till skolor är säkra och kommer därför prioritera Hammerstaskolan i projektet Säkra skolvägar för att utreda om anslutningsvägen behöver göras säkrare och hur i så fall detta ska ske. Åtgärder kommer i så fall att genomföras under Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

18 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Stig Goetzinger Stig Goetzinger Inför skolåret kommer Hallundavägen trafikeras av föräldrar som lämnar sina barn i Hammerstaskolan eller dagiset Aspen. Vad vi vet av erfarenhet kör dessa föräldrar väldigt slarvigt och fort när barnen skall lämas och hämtas, ett under att ingen alvarlig olycka har inträffat. Av fastigheterna som gränsar till Hallundavägen har 4 fastigheter haft bilar inne på sina tomter på grund av ovarsam körning och hög fart. Ganska skrämmande. Förslag till åtgärd är att man på något sätt begränsar möjligheten till att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg och fram till Hammerstaskolan. Förslag till farthinder. Genom att placera cementringar, lämpliga för plantering till exempel så kommer man att behöva hålla en lägre fart. Dessa ringar skulle också vara lätta att flytta om detta skulle krävas för transporter i samband med depåbygget.

19 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:549 5 Medborgarförslag - Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge (sbf/2012:549) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget avslås. Sammanfattning Kommunen är i nuläget inte ägare till all mark som skulle behövas för att anlägga en gångled runt hela Malmsjön. Dessutom finns andra gångleder i närheten. Detta innebär att det skulle bli dyrt att anlägga en gångled i enlighet med medborgarförslaget, vilket gör att samhällsbyggnadsnämnden avstyrker förslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Fredrik Björklund och Oskar Jonsson om att kommunen ska anlägga en gångled runt Malmsjön. Förslagsställarna anser att en sådan skulle öppna nya möjligheter för motionärer och naturälskare som vill röra sig i de natursköna miljöerna i Grödinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

20 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:549 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget avslås. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Fredrik Björklund och Oskar Jonsson om att kommunen ska anlägga en gångled runt Malmsjön. Förslagsställarna anser att en sådan skulle öppna nya möjligheter för motionärer och naturälskare som vill röra sig i de natursköna miljöerna i Grödinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Kommunen är i nuläget inte ägare till all mark som skulle behövas för att anlägga en gångled runt hela Malmsjön. Dessutom finns andra gångleder i närheten. Detta innebär att det skulle bli dyrt att anlägga en gångled i enlighet med medborgarförslaget, vilket gör att samhällsbyggnadsförvaltningen avstyrker förslaget. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

21

22 Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer E-postadress Förslag Fredrik Björklund & Oskar Jonsson Fredrik Björklund & Oskar Jonsson Gångbar led runt Malmsjön i Grödinge. Vi vill att kommunen bygger en gångled/motionsspår runt Malmsjön. Detta innebär att en väg genom skogen skulle röjas och en ordentlig stig skulle läggas. Till viss del kan man utnyttja redan existerande vägar, t.ex. den nya cykelbanan emot Grödinge Golfklubb längs riksväg 225. Motivering Den stora Malmsjön i Vårsta är väldigt naturvacker och har stor potential, därför är det synd att framkomligheten är kraftigt begränsad när man önskar att vandra runt sjön och endast på ett fåtal platser är det möjligt att nå ned till strandlinjen. Idag så gör Malmsjön lite annat än att utgöra den södra gränsen av Vårsta, en gångled skulle innebära att sjön integrerades i orten på ett mycket bättre sätt. Ett bra exempel är gånglederna vid Brosjön, Mellansjön och Övrasjön som är flitigt brukade av närborna. Gångleden skulle öppna nya möjligheter för motionärer och naturälskare som vill röra sig i de naturliga miljöerna i Grödinge. Utmed leden skulle man kunna bygga vindskydd och eldstäder, för att främja friluftslivet och för att locka till naturutflykter. Allt detta skulle bidra till att måla upp Botkyrka som en kommun som värnar om naturen och vill göra den tillgänglig för alla, oavsett om man är en barnfamilj som ska ut på utflykt, eller pensionär som vill gå ut med sin hund. Naturen är för alla, och det är dags att kommunen gör det till verklighet!

23 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:596 6 Medborgarförslag - Återanvänd konstgräs på grusplaner (sbf/2012:596) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden ser positivt på att konstgräset på Brantbrinks idrottsplats återanvänds. Vi har inte heller något emot det konkreta förslag som föreslås i själva medborgarförslaget, även om vi överlåter till Kulturoch fritidsnämnden att avgöra lämpligheten i detta. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Jerry Achrén om att återanvända konstgräs på grusplaner. Förslagsställaren har läst i kommunens flerårsplan att det planeras ett byte av konstgräs på Brantbrink 2014 och föreslår därför att det gräs som tas bort återanvänds på skolgrusplaner som Parkhemsskolan, Falkbergsskolan och Tullingebergsskolan. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

24 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:596 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Återanvänd konstgräs på grusplaner Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Jerry Achrén om att återanvända konstgräs på grusplaner. Förslagsställaren har läst i kommunens flerårsplan att det planeras ett byte av konstgräs på Brantbrink 2014 och föreslår därför att det gräs som tas bort återanvänds på skolgrusplaner som Parkhemsskolan, Falkbergsskolan och Tullingebergsskolan. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen ser positivt på att konstgräset på Brantbrinks idrottsplats återanvänds. Vi har inte heller något att erinra mot det konkreta förslag som föreslås i själva medborgarförslaget, även om vi överlåter till Kultur- och fritidsnämnden att avgöra lämpligheten i detta. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

25 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Jerry Achrén Jerry Achrén Kommunen har ju i sitt flerårplan budgeterat att konstgräset på Brantbrink skall bytas ut. anlägg den gamla på gruset vid Falkbergsskolan, Parkhemsskolan, Tullingebergsskolan. Anlägg konstgräs på befintliga grusplaner i norra Tullinge så att spontanidrotten samt idrottslivet som ej kan nyttja Brantbrinks IP pga. Avtal mellan Kommun och TTP Fotboll där TTP Fotboll har i stort sett ensamrätt på konstgräset på Brantbrinks IP. Det finns fler föreningar som har behov samt personer(barn, ungdomar, vuxna) som vill spontanidrotta. Och det gör man inte på grusplaner så mycket längre. Man måste kunna satsa på andra och inte bara på en förening!

26 REMISS 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:96 Referens Sara Wrethed Mottagare Nämnder, råd och helägda bolag Samråd om förslag till Botkyrkas nya översiktplan Botkyrka kommun har arbetat fram ett förslag till ny översiktplan och nu är det dags för samråd. Kommunstyrelsen i Botkyrka beslutade om samråd den 4 mars Förslag på hantering i två steg Vi är förberedda att hantera samrådet och remisshanteringen i två steg: 1) Kommunledningsförvaltningen besöker gärna respektive nämnd eller råd och berättar om samrådsförslaget. Boka i så fall in Sara Wrethed eller Lars Olson. 2) Respektive nämnd eller råd beslutar om sitt svar på remissen vid ett separat efterföljande sammanträde. Skriftliga remissvar senast 30 juni 2013 Ert svar på remissen ska ha inkommit till kommunledningsförvaltningens registrator klf@botkyrka.se senast 30 juni. Kontaktpersoner Sara Wrethed, projektledare Lars Olson, planeringschef Handlingar Samrådstiden pågår från mars till sista juni Samrådsförslaget består av följande handlingar: - Botkyrkas översiktsplan Samrådsförslag mars Analys av miljöaspekter och inledande miljöbedömning Samrådshandling Samrådsförslaget finns att ladda ner på Botkyrka kommuns webbsida Här finns också uppdaterad information om olika samrådsaktiviteter, öppna möten, bemannad utställning, synpunktshantering med mera. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sara.wrethed@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

27 BOTKYRKA KOMMUN REMISS 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:96 Remissinstanser Kommunala nämnder, råd och helägda bolag Boverket Ekerö kommun Flemingsbergs Science Friluftsfrämjandet i Botkyrka Företagarna Botkyrka-Salem Försvarsmakten Haninge kommun Huddinge kommun Hyresgästföringen i Stockholm, (Botkyrkaavdelningen) Kommunförbundet Stockholms Län Lantmäteriet Länsstyrelsen Naturskyddsföreningen i Botkyrka/Salem Naturvårdsverket Nynäshamn kommun Salem kommun Skogsstyrelsen, region Stockholm SRV Återvinning AB Stockholm Vatten Handelskammare Botkyrka/Salem Stockholms Läns Landsting, TMR Stockholms Läns Landsting, Trafikförvaltningen Stockholms läns museum Svenska Kraftnät Sveriges Kommuner och Landsting SYVAB Söderenergi AB Södertälje kommun Södertöms fjärrvärme AB Södertörns Brandförsvarsförbund Trafikverket Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenfall Eldistribution AB Olika lokala aktörer, stora markägare och föreningsråd

28 Foto: Johannes LiLJeson botkyrkas översiktsplan Foto: Johannes LiLJeson Foto: Callius/One eyed Inc Samrådsförslag mars 2013

29 Foto: Johannes LiLJeson 1 Sammanfattning Sammanfattningen är en kortversion av hela översiktsplanen. Här förklarar vi kort vad en översiktsplan är och hur vi tar fram den. Vi sammanfattar riktlinjerna som översiktplanen ger. Här finns också en karta med förslaget på markanvändning i Botkyrka I sammanfattningen är språket enkelt och lite mer anpassat till alla som inte arbetar med planering. Läs mer på sidan 4 9 Foto: Johannes LiLJeson 4 Markanvändningsstrategi Här presenterar vi kommunens markanvändningsstrategi med målbild Vi har en markanvändningskarta för hela kommunen, en för Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg, en för Tullinge, en tredje för Tumba och Vårsta och en fjärde markanvändningskarta för Grödinge och övrig landsbygd. Läs mer på sidan Inledning Här presenterar vi kommunens vision och beskriver vilken roll översiktsplanen har. Vi beskriver också hur vi ser på Botkyrkas läge och framtidsmöjligheter samt vilka Botkyrkas viktigaste utmaningar är för att utvecklas i en mer hållbar riktning. Vi zoomar även ut och visar på Botkyrkas planering ur ett regionalt perspektiv. Läs mer på sidan Mellankommunala intressen och riksintressen Sak- och platsregister finner du längst bak I den här delen presenterar vi kortfattat Botkyrka kommuns syn på ett antal så kallade mellankommunala intressen, det vill säga planeringsfrågor som också rör andra kommuner. Riksintressen och anläggningar av regionalt intresse redovisar vi också här. 3 Planeringsstrategier för Botkyrka I den här delen presenterar vi Botkyrkas fem planeringsstrategier. De ger uttryck för våra ambitioner och ger riktlinjer för efterföljande planering. Läs mer på sidan Foto: Bertil Strandell Leva klimatsmart ger riktlinjer för klimatsmart trafik, bebyggelse, vattenhantering och energiproduktion Nära till storstadsnatur ger vår syn på grönområdens sociala funktion och ger riktlinjer för naturvård och kulturmiljövård Förklaringar Plats att växa anger var, när, hur mycket och hur vi vill bygga nya bostäder. Hemma i storstaden ger riktlinjer för mötesplatser och infrastrukturkopplingar för ökad social sammanhållning Läs mer på sidan Utrymme för kreativitet ger riktlinjer för kreativt stadsbyggande och anger hur vi kan tillvarata Botkyrkabornas kreativitet och ge utrymme för företag Hjärta Hjärtan i marginalen synliggör planens sociala konsekvenser med bäring på mänskliga rättigheter. Citat Citat i marginalen är hämtade från dialog och samtal om framtiden med Botkyrkabor. Dokument Dokument i marginalen hänvisar vidare till fördjupningar, strategier och policys inom olika planeringsfrågor. De finns att nå via oversiktsplan

30 Foto: johannes liljeson sammanfattning 1 Här är Botkyrkas översiktsplan! Det här är ett förslag på hur vi kan utveckla Botkyrka fram till år Hur vi kan använda marken och vattnet, var vi kan bygga och naturen vi ska behålla. Det här förslaget till ny översiktsplan skiljer sig från Botkyrkas tidigare översiktsplaner. Vi vill gärna få fler invånare i kommunen, men inte låta bebyggelsen breda ut sig. Därför satsar vi på att bygga nytt bland redan befintlig bebyggelse nära kollektivtrafik. På så vis sparar vi sammanhängande grönområden. Vi planerar inte Botkyrka som en ö, utan som en del av en storstadsregion med goda förbindelser till övriga Stockholm. Vi vill därför stärka förbindelserna mellan olika delar inom Botkyrka, med Stockholms innerstad och med tre betydelsefulla regionala stadskärnor: Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. För detta behövs både nationella investeringar i vägar och regionala investeringar i kollektivtrafiken tillsammans med våra egna satsningar. Lämna dina synpunkter senast 30 juni 2013 Vi vill gärna ha synpunkter på vårt förslag därför bjuder vi in till samråd. Vem som helst kan lämna synpunkter från mars till den sista juni När vi har fått in synpunkterna tar vi fram ett nytt förslag som vi ställer ut under hösten När allt detta är klart tar vi fram det slutgiltiga förslaget som kommunfullmäktige beslutar om Skicka ett brev till Botkyrka kommun, Tumba. Maila oss på oversiktsplan@botkyrka.se Besök oss på webben: På webben finns synpunktsformulär. 4 5

31 Översiktsplan 2002, Samtal om framtiden Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan ska ske i en bred demokratisk process. Det har politikerna i Botkyrka slagit fast genomförde vi en spännande medborgardialog som vi kallade för Samtal om framtiden. Denna inledande dialog är mer än det som formellt krävs av medborgarinflytande i översiktsplaneprocessen. Sammanlagt 350 Botkyrkabor satt ned, ritade på kartor och diskuterade framtidsfrågor och utmaningar. Många som var med hade aldrig tidigare deltagit i motsvarande möten med kommunen. Samtalen var lärorika och inspirerande och gav oss ett mycket rikt underlag. Vi tror att utgångspunkten för samtalen var bra, nämligen att tidigt och ganska förutsättningslöst diskutera framtidsfrågor. I vanliga fall handlar ofta våra dialoger om att reagera på färdiga förslag. En sammanställning av samtalen finns på vår webb. I planen finns många foton och citat som är hämtade från denna dialog. Vad är en översiktsplan? Alla kommuner ska ha en översiktsplan som omfattar hela kommunen. Den utgår man ifrån när kommunen gör mer detaljerade planer och tar ställning till bygglov. Den gällande översiktsplanen för Botkyrka är från 2002 och aktualitetsförklarades Det här är ett förslag till en ny översiktsplan. I översiktsplanen ger kommunen riktlinjer för hur marken och vattnet ska användas för att skapa en lämplig och hållbar utveckling i Botkyrka. Planen visar också hur kommunen vill bevara eller utveckla den redan bebyggda miljön Mars juni Samråd 2013 Juli oktober Bearbetning 2013 November december Utställning 2014 Slutjustering 2014 Kommunfullmäktige antar översiktsplanen Foto: johannes liljeson Fem planeringsstrategier 1. Leva klimatsmart Vi vill göra det lätt att åka med kollektivtrafiken, gå och cykla. Med en mer utbyggd kollektivtrafik vill vi minska klimatpåverkan, trängsel, föroreningar och buller. Det måste gå att leva utan egen bil. Vi vill också skydda jordbruksmarken och möjligheten att hitta rent vatten även i framtiden. 2. Plats att växa Botkyrka ska ge plats för nya invånare utan att vi fortsätter att bygga i natur och på jordbruksmark. Därför vill vi bygga nytt i redan bebyggda områden, nära kollektivtrafiken. Vi vill ge plats för nya bostäder inom de närmaste 30 åren. Det ska vara möjligt att välja mellan olika upplåtelseformer, storlekar, utförande och priser. Bostäderna ska blandas med arbetsplatser, service och affärer. Med fler bostäder och verksamheter i stadsdelarna får de ett större utbud av aktiviteter, service och handel. Kopplingarna mellan olika stadsdelar ska bli bättre. 3. Hemma i storstaden Botkyrkaborna ska känna sig hemma i Botkyrka och i storstaden. Därför behövs både bra mötesplatser i Botkyrka och goda förbindelser med övriga Stockholm, framför allt genom en utbyggd kollektivtrafik. Det ska vara lätt att ta sig fram inom Botkyrkas stadsdelar, mellan olika områden i Botkyrka och till viktiga platser i Storstockholm. Goda förbindelser gör det möjligt att söka jobb i ett större område och pendla till jobbet. Alla stadsdelar behöver ett utbud av service och mötesplatser inne och utomhus, där man blir sedd och ser andra, där man träffas. 4. Nära till storstadsnatur Naturen, sjöarna och landsbygden är en tillgång. Vi vill göra det lättare att komma ut i naturen för att motionera eller för att bara uppleva tystnad, avskildhet och lugn. Det ska finnas parker och gröna promenadstråk i alla stadsdelar och möjlighet att odla nära bostaden. Så långt som möjligt ska vi bevara landsbygden och bara bygga nytt bland redan befintlig bebyggelse. Vi vill stärka sambanden inom och mellan de stora sammanhängande grönområdena genom passager och ekodukter. I takt med att befolkningen växer ökar behovet av att skydda Botkyrkas vatten. Vi behöver skydda både de artrika ekosystemen, dricksvattenförsörjningen och Botkyrkabornas behov av stränderna. Därför vill vi att ny bebyggelse vid vatten ska hålla avstånd till stranden främst nära tätorterna. 5. Utrymme för kreativitet Alla som bor och verkar i Botkyrka ska få möjlighet att förverkliga idéer och mötas på kontrastrika platser. Det ska finnas plats för nytänkande, oväntade idéer och olikheter. Som kommun ska vi säga ja till fler individuella initiativ både från medborgare och företag. I vår planering ska vi ta vara på Botkyrkabornas kunskap och ge utrymme för kreativitet. Följande centrum i Botkyrka ska stärkas: Tumba, Hallunda Alby Eriksberg och stråken däremellan, Fittja, Tullinge och Vårsta. 6 sammanfattning sammanfattning 7

32 Det här är platser vi vill utveckla Kommunen vill se förtätning inom stadsbygden generellt. För landsbygden ser vi inte några större förändringar. Som ytterligare stöd för efterföljande planering pekar vi ut de platser som vi betraktar som särskilda förändringsområden med nummer på kartan. 1. Bostäder, service och marina vid Slagsta strand 2. Bostäder vid Hallunda gård 3. Verksamheter överbryggar E4/E20 4. Förnyelse i Fittja 5. Bostäder vid Hallundavägen och entré ut mot naturen 6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda 7. Stråk och bebyggelse som knyter ihop centrumen i Hallunda, Alby och Eriksberg 8. Förnyelse och förtätning i Alby 9. Nya etableringar i Eriksberg Södra porten 10. Bostäder och verksamheter vid Alfred Nobels allé 11. Bostäder och centrumutveckling i Tullinge 12. Sjönära bostäder i Hamringes gamla industrimiljö 13. Entré ut mot naturen i Brantbrink 14. Rikstens friluftsstad växer vidare 15. Plats för mer verksamheter vid Tunarondellen 16. Bostäder i Lilltumba 17. Sandstugan nytt bostadsområde i Uttran 18. Bostäder och centrumutveckling i centrala Tumba 19. Förnyelse och förtätning i Storvreten 20. Företag, bostäder och affärer längs Dalvägen 21. Bostäder och verksamheter i Kassmyra 22. Bostäder och service i Vårsta centrum 23. Naturnära bostäder i östra Vårsta 24. Små grupper med nya bostäder samlade i stråk i Grödinge 25. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten 26. Grönområden och aktiviteter nära stadsbygden 27. Utveckling av Hågelby till ett större besöksmål Foto: johannes liljeson Markanvändning i Botkyrka kommun. Övergripande mark- och vattenanvändning i Botkyrka med målbild Alla lägen inom det gula mönstret i Grödinge är inte lämpliga för ny bebyggelse. Mer information om kartans innehåll finns på sidan sammanfattning sammanfattning 9

33 Foto: Strandell inledning 2 Botkyrkas nya översiktsplan ska ta vid efter den tidigare. Den är anpassad till nya kommunala, regionala och nationella mål med bäring på fysisk planering. Översiktsplanen blir uppdaterad för att summera kommunens ställningstaganden inom olika frågor klimat, kreativitet, dagvatten, naturvård med mera. Översiktsplanen utgår därmed från de nya förutsättningar som Botkyrka har idag på talet. Och den är ett av verktygen som vi använder för att arbeta med de utmaningar som Botkyrka står inför. Botkyrkas vision och översiktsplanen Botkyrka kommuns vision är formulerad för att ge ledning för långsiktiga strategier och mål som kommunen sätter upp: Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Översiktsplanen är ett av verktygen för att styra utvecklingen i visionens riktning. Översiktsplanen har sitt huvudfokus på den fysiska utvecklingen var bebyggelsen ska utvecklas, var vägar och spår ska dras, vilka gröna områden som har stora värden och så vidare. Översiktsplanen visar utvecklingsvägarna framåt genom att sammanväga olika allmänna intressen till en målbild för kommunens utveckling. Hur detta ska ske på vilka villkor avgör inte översiktsplanen utan detta sker i efterkommande planering, där avvägningarna mellan allmänna och enskilda intressen är i fokus

34 Strategiska utvecklingsprogram Botkyrka kommun arbetar med att ta fram långsiktiga utvecklingsprogram för kommunens olika stadsdelar. Först ut är Alby, Tullinge och Fittja. Stadsdelarnas utvecklingsprogram är ett sätt att ta ett helhetsgrepp på utvecklingen och samordna kommunens insatser i respektive stadsdel. De innebär också att vårt arbete med hållbar utveckling konkretiseras och anpassas till de olika förutsättningar och behov som finns i våra olika stadsdelar. Programmen tas fram i samverkan mellan olika förvaltningar i kommunen Målbild 2040 gör kommunen förutsägbar Översiktsplanen är långsiktig med år 2040 som tidshorisont. Den målbild vi siktar mot ligger därmed en generation bort, när dagens nyfödda vuxit upp och blivit föräldrageneration. Planen uttrycker kommunens vilja till utveckling. För medborgare, byggaktörer, myndigheter, grannkommuner och andra som deltar i samhällsutvecklingen med sina initiativ ska kommunens inställning vara förutsägbar. Kommunen kan inte bestämma på egen hand utan måste också ta hänsyn till och rätta sig efter andra viljeinriktningar. Staten har lagt fast så kallade riksintressen som kan gälla allt från plats för nya järnvägsspår till skydd av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Kommunen måste också samordna sig med sina grannkommuners planering och med hela regionens utveckling. Stockholms län har en gällande regionplan (RUFS 2010) som visar en målbild för den långsiktiga utvecklingen i regionen. Samhällsutvecklingen behöver ledas in i delvis nya banor Botkyrka har som en del av Sveriges huvudstadsregion bra förutsättningar men också stora utmaningar. I Ett hållbart Botkyrka (2007) pekas sex stora utmaningar för Botkyrka ut. För dessa utmaningar måste en negativ samhällsutveckling först bromsas upp och sedan vändas i en mer hållbar riktning: 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma 3. Botkyrka har de bästa skolorna 4. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna 5. Botkyrkaborna är friska och mår bra 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin och i dialog med boende och verksamma i stadsdelen. Färdiga och antagna program ringar in huvuduppgifter och anger långsiktiga handlingsvägar för kommunens arbete i respektive stadsdel. De mänskliga rättigheterna (MR) är en grundläggande utgångspunkt i vårt arbete med hållbar utveckling. I Botkyrka ska alla flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma rättigheter. Det betyder att vi arbetar aktivt för att alla ska kunna aktivera sina grundläggande medborgerliga rättigheter och uppleva att de har möjlighet att nå sina drömmar på lika villkor. Detta oavsett ålder, social eller etnisk bakgrund, språklig eller religiös tillhörighet, hudfärg, funktionsnedsättning, sexuell läggning, politisk eller annan uppfattning. De universella mänskliga rättigheterna har brutits ner i en rad konventioner som uppmärksammar olika grupper i samhället. Antidiskrimineringsprincipen är grundläggande för alla mänskliga rättigheter. Kommunen har politiskt prioriterade verksamhetsområden för en hållbar utveckling, med koppling till mänskliga rättigheter: -- Jämställdhet -- Interkulturellt Botkyrka -- Barnrättsperspektivet -- Demokrati och delaktighet -- Folkhälsa -- Funktionsnedsättning och tillgänglighet -- Trygghet och säkerhet. Här i vår nya översiktsplan finns hjärtan som synliggör planens sociala konsekvenser med bäring på Botkyrkas MR-dimensioner. Barnperspektiv i planeringen Barn är varje människa under 18 år. FN:s konvention om barnets rättigheter eller Barnkonventionen antogs Konventionen slår bland annat fast att barn ska räknas som fullvärdiga medborgare och vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Barn med fysiska eller psykiska handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv. Barn har rätt till lek, vila och fritid. I den fysiska planeringen är barnperspektivet viktigt. Här är exempel på hur vi får med barnperspektivet i planeringen: - Prata med barnen och ta hänsyn till deras bästa redan tidigt i processen, exempelvis genom barnkonsekvensanalyser, fokusgrupper och samtal med barnen. - Lyssna på deras erfarenheter och åsikter när det gäller närmiljön. Barn och unga är ofta experter på sin närmiljö! - Anpassa utemiljön så att barn och unga med funktionsnedsättning ska kunna röra sig fritt i samhället. - Planera spännande lekplatser och utemiljöer. Foto: Johannes LiLJeson 12 inledning inledning 13

35 Botkyrka har ett nytt bättre läge Stockholmsregionen utvecklas snabbt och är just nu en av världens mest konkurrenskraftiga storstäder. Botkyrkas internationella befolkning blir en allt större tillgång för regionens globalt fungerande näringsliv. I ett allt större Stockholm börjar nya regionala stadskärnor växa fram. Botkyrka ligger inte längre längst ut från Stockholms city utan mitt emellan tre stadskärnor med starka arbetsmarknader Flemingsberg, Kungens Kurva Skärholmen och Södertälje. Ny infrastruktur ger Botkyrka bättre tillgänglighet med snabbare resor och bättre transporter förnyat pendeltågssystem, uppgraderad tunnelbana och ny vägförbindelse till norra regiondelen (Förbifart Stockholm). Fyrtio år efter Botkyrkas stora utbyggnad har Botkyrkas stadsdelar etablerats och blivit hembygd. Här finns nu nya generationer som syns och tar plats i samhället och som bär upp ett allt starkare lokalt civilsamhälle. Planeringsstrategier för att nå visionen För att gå vidare från dagens Botkyrka i riktning mot visionen arbetar vi efter fem planeringsstrategier. De presenteras i varsitt avsnitt. -- Leva klimatsmart -- Plats att växa -- Hemma i storstaden -- Nära till storstadsnatur -- Utrymme för kreativitet Botkyrkas historia Kommunen har fått sitt namn efter Botvid som hade sitt föräldrahem på Hammarby gård invid Göta landsväg på 1000-talet. Botvid var en av de första kristna i trakten och blev efter sin död helgonförklarad och till hans ära uppfördes Botkyrka kyrka. Botkyrka med sitt utmärkta läge mellan Mälaren och Östersjön har varit befolkat tidigt. Redan för 7000 år sedan började de första människorna att etablera sig i trakten. Då var det endast ett antal karga öar som stack upp över havsnivån. Havsnivån gick då cirka 50 meter högre än idag. Under brons- och järnåldern bosatte sig människorna som jordbrukare runt om i hela Botkyrka. Det finns många fornlämningar i kommunen som visar att kommunen var ganska tätbefolkad under förhistorisk tid. Många gårdar i Botkyrka etablerades redan under förhistorisk tid. Under medeltiden kom rika adelsmän till norra delarna av i Botkyrka, eftersom trakten hade bördiga marker och låg nära Stockholm som var lätt att nå vattenvägen. Under och 1700-talet är de flesta av de stora gårdarna i adelns händer. Kommunens norra delar domineras under flera hundra år av några få stora gårdar med underlydande torp. I södra delarna av Botkyrka i Grödinge var adeln inte lika dominerade, här fanns fler självägande bönder. Fortfarande idag syns denna struktur med större gårdar och torp på landsbygden i Botkyrka. Under och 1800-talet utvecklades industrierna i Botkyrka; tegelbruken vid Mälaren, Tumba bruks sedelpapperstillverkning och separator (senare Alfa Laval) med sina jordbruksprodukter. Tumba och Tullinge kom att präglas av dessa företag och järnvägens etablering på 1860-talet. På dessa orter växte stationssamhällen upp kring stationerna. Stora markområden i Botkyrka har från slutet av 1800-talet köpts av Stockholms stad, både i norra och södra delarna av kommunen. I anslutningen till Mälaren byggde Stockholms stad i början av 1900-talet, Norsborgs vattenverk för att säkra vattenförsörjningen för Stockholm. De stora markinnehaven underlättande utbyggnaden av de norra stadsdelarna i Botkyrka på 1970-talet. Botkyrka och Stockholm ingick avtal och byggde upp flera nya bostadsområden. På några få år skapades bostäder för personer. Trakten förändrades från landsbygd till förort. Idag, snart fyrtio år senare förtätas dessa stadsdelar med nya bostäder, mötesplatser och religiösa rum efter dagens behov bor sammanlagt personer i Botkyrka. Tillgänglighet för alla Foto: Peter SpeRBer Funktionshinder uppstår om miljön och omgivningen är otillgänglig. Design för alla eller universell planering är koncept som används för att synliggöra funktionshinderperpektivet vid planering. Genom att sätta medborgaren i fokus, utgå från platsens förutsättningar och genom att använda sig av kreativa lösningar blir tillgänglighet och användbarhet en naturlig kvalité i planeringen. Det är viktigt att frågan lyfts i ett tidigt skede och att samråd sker med funktionshinderrörelsen. Själva planeringsprocessen måste också vara tillgänglig för alla. Med nya plan- och bygglagen som trädde i kraft 2011 har kraven på tillgänglighet skärpts. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver och att den fysiska miljön utformas på ett tillgängligt och användbart sätt. Vi är medvetna om att design för alla är en vinst för samhället, näringslivet och för att alla Botkyrkabor ska trivas i kommunen. Kommunfullmäktige i Botkyrka markerade detta genom att 2010 anta FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Foto: Callius/One Eyed Ink 14 inledning inledning 15

36 Botkyrka i Stockholmsregionen Här följer en serie med sex kartor och tillhörande text. Tillsammans visar de Botkyrkas generella struktur. Kartorna relaterar till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010 och de bygger på regionala planeringsprinciper från RUFS. Men här zoomar vi in över vår del av storstadsregionen och anger vår syn på utvecklingen Botkyrkas planeringsstrategier för framtiden. RUFS RUFS står för Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utvecklingsplanen har som vision att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Arbe- - Att minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt - Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa Vi planerar utifrån ett lokalt perspektiv, men är noga med att se Botkyrka som en del av regionen. Kungens kurva Skärholmen, Flemingsberg och Södertälje är våra närmsta regionala Sex tematiska kartor med rubriknamn från RUFS: 1. Övergripande struktur 2. En sammanhållen och vidgad region 3. En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik 4. En tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområden 5. En sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet 6. En robust vattenmiljö i en växande region tet med den regionala planeringen leds av Stockholms läns landsting. Regionplanen har tagit fram utmaningar som är utgångspunkter för planeringen. - Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa - Att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande - Att öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet RUFS pekar ut åtta yttre regionala stadskärnor förutom den centrala regionkärnan. Dessa är: - Arlanda Märsta - Täby centrum Arninge - Kista Sollentuna Häggvik - Barkarby Jakobsberg - Kungens kurva Skärholmen stadskärnor. Vi använder oss av RUFS i vår planering vilket också syns i översiktsplanen. Bland annat har vi använt kartorna i RUFS som syftar till hela Stockholmsregionen, zoomat in över Botkyrka och tillämpat samma principer här. Läs mer på: - Att öka tryggheten i regionen - Flemingsberg samtidigt som omvärlden upplevs - Haninge centrum som mer osäker - Södertälje Nya Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. Lagen innehåller bland annat föreskrifter för detaljplaner, bygglov, byggtillsyn med mera. Lagen innehåller också krav på att alla kommuner upprättar en översiktsplan för hela kommunen. Länsstyrelsen har tillsyn över planering och byggande i länet och ska samverka med kommun-erna i deras planläggning. Boverket har den allmänna uppsikten i landet. Plan och bygglagen började gälla Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft (2012:900). Skillnaderna mellan den gamla och den nya plan- och bygglagen är många. Större hänsyn till klimatet och miljön tas i nya lagen. Bland annat kan kommunen kräva åtgärder som motverkar översvämningar, markförorening Det ställs också högre krav på att människor med funktionshinder. och olyckor med den nya lagen. Högre kommunen håller sin översiktsplan krav ställs på de allmänna platserna för aktuell. Illustration: Kiran Maini Gerhardsson/BoveRKet källa: den regionala utvecklingsplanen FÖR Stockholmsregionen, rufs inledning inledning 17

37 1. Övergripande struktur 2. En sammanhållen och vidgad region Övergripande struktur. Botkyrka är en del av Stockholmsregionen. Kartan visar överordnade prioriteringar mellan olika markanspråk. Den sätter Botkyrka i relation till övriga delar i Stockholmsregionen som den del av storstaden som Botkyrka är. Vi planerar kommunen som en del av en större helhet i ett läge mittemellan tre betydelsefulla regionala stadskärnor, nämligen Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Den här föreslagna övergripande strategin visar Botkyrka kommuns ambitioner men stödjer även regionala intressen och mål. Röda tyngdpunkter De röda markeringarna är avsedda framtida tyngdpunkter i vår del av Stockholmsregionen. De anger plats för framtida satsningar, koncentration av bebyggelse och befolkning. Markeringarna visar också en önskad tyngdpunkt för gemensamma funktioner, såsom handel, kollektivtrafik, privat och offentlig service. En sammanhållen och vidgad region. Botkyrka behöver starka kopplingar mellan storstadens olika delar för att öka den sociala sammanhållningen och vidga arbetsmarknaden. Botkyrka växer i en stor och växande region. Förbindelserna mellan olika delar inom Botkyrka behöver bli bättre och delarna behöver också få bättre kopplingar till viktiga platser runt om i regionen. Starkare kopplingar är nödvändiga för att stärka den sociala sammanhållningen inom Botkyrka samt för att Botkyrkaborna ska känna sig hemma i storstaden och betraktas som en del av den. Arbetsmarknadens storlek växer genom att Botkyrkaborna får tillgång till fler arbetsplatser och ett större näringsliv får tillgång till Botkyrkabornas kompetenser. För att tillgodose behovet av starka förbindelser i ett växande Botkyrka och i regionen som helhet, krävs nationella investeringar i vägar och regionala investeringar i kollektivtrafiken i samspel med kommunens investeringar. Botkyrka behöver ett system av kapacitetsstarka väg- och spårkopplingar mellan följande tyngdpunkter: -- Tumba -- Tullinge -- Fittja -- HallundaAlbyEriksberg -- Stockholms innerstad -- Flemingsberg -- Kungens Kurva Skärholmen -- Södertälje. Kommunen ser följande behov av infrastruktursatsningar för att långsiktigt tillgodose våra utmaningar: - Spårväg Syd ska koppla samman två regionala stadskärnor - Spårväg Botkyrka: Flemingsberg Riksten Tumba Albyhallunda Fittja Masmo - Ny sträckning av Hågelbyleden och anslutning till e4/e20 i nytt läge - Förbifart Tullinge - Förbifart Stockholm - Pendeltåg från Tumba till arlanda/uppsala - Regionaltåg till Skavsta/ nyköping 18 inledning inledning 19

38 3. En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik 4. En tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområden En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik. Botkyrka vill bygga i kollektivtrafiknära lägen och få fler lägen att bli kollektivtrafiknära. I Botkyrka finns det plats att växa. Ny bebyggelse bostäder och verksamheter ska i första hand lokaliseras inom den befintliga stadsbygden eller i direkt anslutning till den. I knutpunkter för kollektivtrafik måste bebyggelsestrukturen ändra karaktär och utvecklas till tätare stadsbygd. Vi ska bygga i kollektivtrafiknära lägen och därtill måste vi se till att fler lägen får bra kollektivtrafik. Kollektivtrafiken behöver också bli mer konkurrenskraftig mot bilen. Vi behöver växa inåt också för att det ska vara lätt att leva klimatsmart, för att hushålla med natur- och jordbruksmark och för att dra nytta av befintliga investeringar i samhällsservice, vägar och fjärrvärme. En tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområden. Botkyrka vill förtäta och skapa underlag för bättre utbud av service inom det redan bebyggda området. Vår stadsbyggnadsstrategi är å ena sida att förtäta och komplettera service och utbud i kollektivtrafiknära lägen. Å andra sidan att skapa mer sammanhängande stadsbygd med en väg- och bebyggelsestruktur som länkar samman stadsdelar med varandra. Vi ska skapa en mer sammanhängande stadsbygd samtidigt som vi säkrar de gröna sambanden. Befintlig bebyggelse ska förtätas och kompletteras till stadsdelar med utrymme för kreativitet, med större utbud och nära till allt. Botkyrkas bebyggda stadsdelar är befolkningsmässigt var och en lika stora som en medelstor svensk kommun. Här finns plats att växa. Fler bostäder och verksamheter skapar underlag för ett större utbud av aktiviteter, service och handel. Alla stadsdelar behöver de mötesplatser som affärer (stadsdelscentrum), kultur, idrotts- och föreningsliv innebär. I Botkyrka ska det också vara nära till storstadsnatur. I en attraktiv stadsdel ska det finnas närhet till natur och möjlighet till bostadsnära odling. Det ska finnas parker och gröna promenadstråk i alla stadsdelar. Naturen och jordbruksmarken utanför stadsbygden ska i första hand bevaras oexploaterad. 20 inledning inledning 21

39 5. En sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet 6. En robust vattenmiljö i en växande region Inom Botkyrkas gränser är det framförallt fyra platser där vi har behovet av att överbrygga fysiska barriärer för att stärka gröna samband: - Över E4/E20 - Över Hågelbyleden - Över Huddingevägen mellan Tullinge och Tumba - Över väg 226 mellan tumba och Vårsta En sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet. Botkyrka vill spara stora sammanhängande grönområden och samtidigt skapa bra kopplingar mellan storstadens olika delar. En stor del av Botkyrkas identitet och regionens attraktivitet vilar på tillgången och närheten till storstadsnatur. I Botkyrka finns stora delar av regionens sammanhängande storstadsnära grönområden med tysta partier. Vi vill stärka sambanden mellan olika större grönområden. Grönstrukturen ska fungera som en plats för aktiviteter eller som en plats att bara vistas i för Botkyrkaborna det vill säga fylla en social funktion. Den ska också säkerställa biologisk mångfald och klara naturliga tjänster (ekosystemtjänster) som vattenrening och energiproduktion. Våra stora naturområden behöver inte bara bevaras, utan också utvecklas och förbättras. Botkyrkas attraktivitet som bostadsplats och arbetsplats är samtidigt beroende av bra kopplingar till övriga delar av storstaden och till de regionala stadskärnorna. Botkyrkaborna ska känna sig hemma i storstaden. Vi behöver därför bra tvärförbindelser. Det är en teknisk utmaning att förena behovet av bra kopplingar till övriga delar av storstaden med behovet av att förstärka den sammanhängande grönstrukturen. Vi måste upprätthålla befintliga gröna samband och stärka svaga gröna samband med passager och ekodukter. En robust vattenmiljö i en växande region. Botkyrka tar ansvar för vattenkvaliteten och vill öka allmänhetens tillgång till stränder. Botkyrkas vatten fyller många behov och i takt med att regionens befolkning växer ökar nödvändigheten av att skydda vattnet som ovärderlig resurs. Vattenmiljöerna och stränderna är i första hand artrika ekosystem, som behöver sitt strandskydd. Vi ser också att Botkyrkas vatten har en potential att få en större betydelse för kommunens identitet och attraktivitet. Vi vill därför stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna främst längs de tätortsnära stränderna. Det ska vara nära till storstadsnatur. Ny bebyggelse vid vatten ska hålla avstånd till stranden, dels för att säkra allmänhetens tillgång till stränder och dels med hänsyn tagen till översvämningsrisken. Därtill är vattnet i kommunen viktigt för stora delar av regionens dricksvattenförsörjning. En växande befolkning och ett varmare framtida klimat utmanar dricksvattenförsörjningen. I Botkyrka ska det vara lätt att leva klimatsmart och vi vill därför avsätta ytterligare två grundvattenskyddsområden för framtida behov vid Pålamalm och i nordvästra delen av kommunen. 22 inledning inledning 23

40 Foto: Kamilla Kraczkowski PLANERINGSSTRATEGIER FÖR BOTKYRKA 3 I den här delen presenterar vi kommunens fem planeringsstrategier i varsitt avsnitt. De ger uttryck för våra ambitioner och ger riktlinjer för efterföljande planering. Leva klimatsmart Här finns riktlinjer för klimatsmart trafik, bebyggelse, vattenhantering och energiproduktion. Vi vill göra det lätt att åka med kollektivtrafiken, gå och cykla. Vi vill också skydda jordbruksmarken och möjligheten att hitta rent vatten också i framtiden. Vi vill dessutom skapa beredskap för att möta klimatförändringar. Plats att växa Här anger vi var, när, hur mycket och på vilket sätt vi vill bygga under de närmaste 30 åren. Vi vill ge plats för nya bostäder och fler arbetsplatser i redan bebyggda områden, nära kollektivtrafik. Det ska finnas en bra blandning av olika bostäder och arbetsplatser i alla stadsdelar. Hemma i storstaden Här finns riktlinjer för mötesplatser och infrastrukturkopplingar. Botkyrkaborna ska känna sig hemma i Botkyrka och i storstaden. Därför behövs både bra mötesplatser i Botkyrka och goda förbindelser. Det ska vara lätt att ta sig fram inom Botkyrkas stadsdelar, mellan olika områden i Botkyrka och till viktiga platser i Storstockholm. Nära till storstadsnatur Här ger vi vår syn på grönområdens sociala funktion och ger riktlinjer för naturvård och kulturmiljövård. Vi vill göra det lättare att komma ut i naturen för att motionera eller för att uppleva tystnad, avskildhet och lugn. Vi vill bevara stora sammanhängande grönområden. Utrymme för kreativitet Här finns riktlinjer för kreativt stadsbyggande och här anger vi hur vi kan tillvarata Botkyrkabornas kreativitet och ge utrymme för företagande. I Botkyrka ska det finnas utrymme för nytänkande, oväntade idéer och olikheter

41 leva klimatsmart I Botkyrka ska det vara lätt att vara klimatsmart. Därför vill vi underlätta för Botkyrkaborna och andra verksamma här att göra klimatsmarta val. Vårt klimatarbete är uppdelat för att möta två stora utmaningar: Människan måste minska och på sikt upphöra med aktiviteter som förändrar klimatet och vi måste förbereda oss för de förändringar som ändå kommer. Jag åker till Tumba kanske en gång om året. Annars åker jag till Skärholmen eller Hallunda eller så stannar jag här Vi behöver bygga tätare stadsmiljöer och kunna röra och förflytta oss på allt mindre resurskrävande sätt. Vi ska skapa bättre förutsättningar för att kunna leva utan bil. Ett av våra verktyg i det arbetet är övergripande fysisk planering. Här beskriver vi vad vi vill uppnå, varför och hur. Vi har delat in kapitlet i fyra avsnitt: trafik, bebyggelse, vattenhantering och energiproduktion. Minska vår klimatpåverkan Anpassa oss till klimatförändringar Planeringsstrategi i korthet Leva klimatsmart --Vi ska släppa fram mer bebyggelse i klimatsmarta lägen nära kollektivtrafik och i lägen som är säkra för översvämningar, ras eller skred. --Fler Botkyrkabor ger underlag för att satsa på kollektivtrafiken. --Vi ska fortsätta investeringarna i cykelvägnätet. --Vissa breda vägar ska vi göra om till gator med trottoarer och hastigheter på fotgängarnas och cyklisternas villkor. --Vi bevarar jordbruksmark, men inte i kollektivtrafiknära lägen. --Vi vill att grusåsarna i kommunen används till vattenförsörjning, inte masshantering eller för energiutvinning. Grushantering vill vi bara se i Pålamalm. Klimatsmart trafik För Stockholmsregionen medför transporterna störst klimatpåverkan. Både personresorna och varutransporterna ökar år efter år och trenden är att bilandelen ökar. Några orsaker till ökande resor är att: -- befolkningen i regionen ökar -- bostäder och arbetsplatser blir mer utspridda vilket ger fler och längre arbetsresor -- invånarna har fler aktiviteter på fritiden -- kollektivtrafiken i delar av regionen inte är ett tillräckligt attraktivt alternativ till bilen. Varutransporterna med lastbil ökar också. Det beror på ökad konsumtion och större krav på transporternas flexibilitet, men också på att spårsystemet inte har tillräcklig kapacitet för att hantera stora ökningar av godsmängderna. Kollektivtrafiken har stor betydelse för omställningen till ett klimatsmartare resande. Den behöver bli mer konkurrenskraftig mot privatbilismen. Det är landstinget som planerar kollektivtrafiken. Konkurrensen mellan olika kommuners önskemål om investeringar i kollektivtrafiken ökar. Folkhälso- och klimatarbete Folkhälsopolicy, Vi vill att klimatsmart fjärrvärme med elproduktion är grunden för vår energiförsörjning. Klimatet och folkhälsan går hand i hand: - gå, cykla, åka kollektivt är bra för både klimat och hälsa - luftföroreningar är negativt för hälsan - extrema väderförändringar leder till fler sjukdoms- och dödsfall, t.ex värmeböljor, stora nederbördsmängder, milda vintrar samt högre ozonhalt. Kommunens breda folkhälsoarbete syftar till att Botkyrkaborna blir friskare och mår bättre. Folkhälsoarbetet ska riktas till alla och anpassas i omfattning och utformning så att det når de med störst behov, för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper. 26 PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart 27

42 Cykelplan för Botkyrka Kommun, 2010 Bra förbindelser mellan olika delar av storstaden ger en mer jämlik och jämställd tillgång till staden, eftersom fler kvinnor än män, fler låginkomsttagare än höginkomsttagare, äldre och riktigt unga saknar tillgång till bil Botkyrka kommun vill ge företräde för kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik inom stadsdelarna -- Vi ser behov av bättre kollektiva förbindelser mellan Botkyrkas olika delar, med Stockholms innerstad och de tre stadskärnorna Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. -- Vi släpper fram mer bebyggelse. Fler Botkyrkabor ger underlag som gör det möjligt för landstinget att satsa på kollektivtrafiken och bygga fler uppgångar och entréer vid tunnelbane- och pendeltågsstationerna. -- Vi bygger fler cykelvägar och satsar på attraktiva cykelparkeringar vid knutpunkter för kollektivtrafiken. -- Vi vill markera gåendes överordnade roll genom att göra om vissa breda vägar inom stadsbygden till gator med hastigheter och trottoarer på fotgängarnas villkor. -- Genom Botkyrka går spår för fjärrtåg. Som kommun vill vi bejaka en utveckling av klimatsmarta och konkurrenskraftiga tåg från Stockholm till södra Sverige och kontinenten. Vid en utbyggnad av höghastighetståg ser kommunen en dragning parallellt med befintliga spår genom Grödinge som en lämplig lösning. -- På kort sikt bör plats för infartsparkeringar reserveras i områden nära pendeltågsstationer. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tungt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. Läs mer om vår trafikstrategi i avsnittet Hemma i storstaden sidan 58. Läs mer om kreativt stadsbyggande i avsnittet Utrymme för kreativitet på sidan 82. Många vill ha bättre kollektivtrafik I samtal med Botkyrkabor återkommer ofta behovet av bättre kollektivtrafik: Vad skulle krävas för att lämna bilen hemma?, Vad skulle stärka sammanhållningen mellan olika stadsdelar? Vad förbättrar tillgängligheten till våra naturområden? Vad skulle få dig att ta del av kommunens utbud av aktiviteter? Svaret på många frågor är Bättre, mer pålitlig och billigare kollektivtrafik. Foto: Callius/One Eyed Ink. Kollektivtrafiknära lägen. Lägen som idag kan anses vara kollektivtrafiknära och lägen som vi vill ska bli kollektivtrafiknära på sikt. 28 PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart 29

43 Klimatsmart bebyggelse Koppla ihop norra och södra Botkyrka med bussar som går hela vägen fram och tillbaka mellan norra Botkyrka, Tumba, Tullinge och Huddinge utan byten Att bygga klimatsmart handlar både om att hitta lämpliga lägen och att bygga energieffektiva hus. Ett klimatsmart läge minskar de boendes klimatpåverkan genom att det är lätt att åka kollektivt eller cykla till affären och förskolan. Det är också ett läge som klarar effekterna av klimatförändringar, till exempel ras, skred och översvämningar. Klimatsmart bebyggelse Var vi bygger Hur vi bygger Nära kollektivtrafik Säkra lägen Energieffektivt Bygg och samla utbudet till kollektivtrafiknära lägen Vi koncentrerar ny bebyggelse till redan bebyggda områden och i synnerhet till kollektivtrafiknära lägen. I knutpunkter för kollektivtrafik måste bebyggelsestrukturen ändra karaktär och utvecklas till tätare stadsbygd. Att koncentrera ny bebyggelse till redan bebyggda områden är ett sätt att hushålla med natur och jordbruksmarken utanför bebyggelsen. Det är också ett sätt att dra nytta av befintliga investeringar i samhällsservice, vägar och fjärrvärme. Vi behöver också se till att underlaget för kollektivtrafiken blir större på vissa platser, så att täckningsgraden och turtätheten ökar. Mer bebyggelse med fler medborgare stärker underlaget för ökad turtäthet eller fler linjer. Vi vill inte bara samla bostäder och arbetsplatser utan också affärer och offentlig service till vissa kollektivtrafiknära lägen. Det finns både sociala motiv och klimatskäl till strategin att samla utbudet i tyngdpunkter. Bra service vid knutpunkter för kollektivtrafik stärker kollektivtrafikens attraktivitet. Gångoch cykelavstånd till vardagsutbudet minskar vårt bilberoende. Vi vill stärka följande platser i Botkyrka för bebyggelse, kollektivtrafik och service: -- Tumba centrum -- Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråket däremellan -- Fittja centrum -- Tullinge centrum -- Vårsta centrum. Läs mer om vår stadsbyggnadsstrategi i avsnittet Plats att växa sidan 50 och 82. Upplevelser nära är klimatsmart Botkyrka ska erbjuda klimatsmarta storstadsnära upplevelser. Upplevelser är mer klimatsmart än shopping och konsumtion och upplevelser på hemmaplan är mer klimatsmart än resor till fjärran länder. Botkyrka ska erbjuda Botkyrkabor och andra i Stockholmsregionen storstadsnära natur, vacker landsbygd, tysta skogar, härliga bad, cykel- och vandringsleder, skidspår, kaféer och restauranger, utrymme för kreativitet, ett rikt kulturutbud samt annorlunda stadsmiljöer med plats att växa och utrymme för egna odlingar. Riktlinjer för översvämningsriskområden. Säkerhetsavståndet till stränder som gäller för ny bebyggelse. 30 PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart 31

44 Genom att bevara plats för matproduktion stödjer vi rätten till mat en allt svårare utmaning globalt i takt med klimatförändringarna Klimatstrategi för Botkyrka, 2009 Bevara jordbruksmark Botkyrka kommun vill ta lokalt ansvar för globala utmaningar. Ur ett globalt perspektiv på klimatproblemen behöver man slå vakt om befintlig jordbruksmark, det vill säga plats för matproduktion. Vår huvudsakliga linje är därför att områden som i dag är obebyggda och i synnerhet jordbruksmark i första hand ska bevaras oexploaterade. I kollektivtrafiknära lägen och nära centrala målpunkter kan stadsutveckling väga tyngre än bevarandet av jordbruksmark. Vi ser ett fåtal platser i kommunen där vi kan överväga bebyggelse på jordbruksmark området närmast Botkyrka kyrka, Lilltumba och Hågelby. Säkra avståndet från stränder och beakta risk för ras och skred I takt med att klimatet förändras ökar risken för översvämningar, högre vattenstånd, ras och skred. När vi planerar för ny bebyggelse ska vi undvika platser med sådana risker. I Botkyrkas klimatstrategi har vi angett säkerhetsavståndet från stränder: -- Ny bebyggelse ska ligga minst 3 meter över Östersjöns medelvattennivå -- Ny bebyggelse ska ligga minst 2 meter över Mälarens medelvattennivå -- Nybyggnation av viktiga samhällsfunktioner ska ligga minst 3 meter över Mälarens medelvattennivå Kartan på sidan 31 visar var dessa gränser går. På platser där det är ekonomiskt motiverat kan man genom olika tekniska lösningar (vallar och annat) komma runt problemet med översvämningsrisk. Även långt ifrån vattendrag, sjöar och hav kan områden ställas under vatten på grund av att platsen är lågt belägen i terrängen. Efter ett omfattande regn kan vatten bli stillastående och ha svårt att rinna undan. Dessa områden kallas lågt liggande områden eller instängda områden. Översiktlig klimatoch sårbarhetsanalys Botkyrka, 2010 Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering, 2009 Kommunen har låtit göra översiktliga utredningar för att hitta områden med stabilitetsproblem i marken. Kartan här intill visar områden med ökad risk för ras och skred samt områden där man ska vara extra aktsam. Dessa områden behöver utredas mer detaljerat vid en förändrad markanvändning. Klimatsmarta hus och behovet av skugga Förutom lokalisering handlar klimatsmart bebyggelse också om hur man bygger själva husen. Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering anger att vi ska ha hårda kriterier för energieffektivitet, miljövänliga tekniker och material samt teknisk försörjning, när nya bostäder byggs i kommunen pågår ett arbete med att ta fram mer specificerade kriterier för detta. Arbetet sker i samarbete med grannkommunerna på Södertörn. Vi behöver å ena sidan minska vår klimatpåverkan genom att dra ner vår energiförbrukning vid uppvärmning av hus. Å andra sidan anpassa oss till ett varmare klimat och se till att vi tar hänsyn till behovet av kylning. Fasader med stora fönster behöver skuggas av trädplanteringar eller annan form av avskärmning från solen. Markstabilitet. Områden med ökad risk för ras och skred samt områden där man ska vara extra aktsam. Dessa områden behöver utredas mer detaljerat vid en förändrad markanvändning. 32 PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart 33

45 Klimatsmart vattenhantering Tillgång till rent vatten är en mänsklig rättighet De sista fem sex åren har det blivit mycket bättre. Jag har allt! T-bana, bussar allt. Där man promenerar på kvällarna, belysningen bli bättre i hela Botkyrka. Teknologin utvecklas hela tiden Botkyrka säkrar dricksvatten Vi vill säkra dricksvattenförsörjningen i kommunen och regionen. Våra vattentillgångar i kommunen är viktiga för stora delar av regionens dricksvattenförsörjning. En växande befolkning och ett varmare framtida klimat utmanar dricksvattenförsörjningen. Vi upprätthåller därför befintliga vattenskyddsområden och vill avsätta två områden som förslag på nya dels i nordvästra delen av kommunen, dels vid Pålamalm. De nya skyddsområdena syftar till att skydda grundvatten. I nordvästra delen av kommunen sammanfaller området med ett befintligt skyddsområde för ytvattentäkt, se kartan här intill. Två stora grusåsar med isälvsavlagringar löper genom kommunen från norr till söder. Det är två grenar av Uppsalaåsen Tullingestråket och Uppsalastråket. Förutom att åsarna är geologiskt och biologiskt intressanta är de också viktiga för dricksvattenförsörjningen. Båda stråken innehåller stora grundvattenmagasin som tillhör länets högst prioriterade. De stora grustillgångarna har inneburit att Botkyrka har försett stora delar av Stockholmsregionen med naturgrus och annan masshantering som återvinning av berg- och schaktmassor. Men detta skadar åsarna och ger dessutom upphov till tung trafik där spill och utsläpp från maskinerna riskerar att ge stora skador på grundvattnet. Grusuttaget leder också till att åsen inte längre kan rena vattnet. Vi vill minimera grustäkterna och annan masshantering i kommunen, men kommer att behöva en fördjupad planering för detta. Med målet att avveckla samtliga andra grustäkter och platser för masshantering inom kommunen, vill vi koncentrera masshanteringen till Pålamalmsområdet söder om Tullinge. Samtidigt vill vi utöka vattenskyddsområdet på platsen för att få starkare mandat att påverka hur masshanteringen sker i syfte att skydda grundvattenförekomsterna. Masshanteringen kring Pålamalm ska ske på vattnets villkor. Se karta på sidan 37. Rätt metod för återställande Många hotade djur och växtarter trivs i öppna grustäkter. De riskerar att försvinna om täkten fylls med schaktmassor och återplanteras med träd. Därför ska naturen få återta en del av de grustäkter som avvecklas i Botkyrka på sitt sätt och i sin takt. foto: Jan BeRGsten, Uppsala Vattenskyddsområden. Befintliga vattenskyddsområden och förslag på nya. 34 PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart 35

46 Jag som bor i Tullinge vill gärna göra kulturella aktiviteter i Alby men eftersom det är så krångligt att ta sig dit blir det inte så ofta Svårt att rena vatten Kommunens stadsbygd är försörjd med kommunalt vatten och avlopp. Däremot ligger många bostäder och verksamheter på Grödingelandet så till att de inte kan anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet (VA), utan stora investeringar. I stället måste man ha egna vattentäkter och godkända enskilda anläggningar för avlopp. Äldre enskilda avloppsanläggningar kan påverka sjöar, hav, vattendrag och grundvatten negativt. Lokal vattenbrist begränsar var man kan bo I områden med stora grundvattenuttag kan vattennivåerna sjunka och saltvatten tränga in. Risk för saltvatteninträngning finns längs hela havskusten i Botkyrka. I takt med att fler personer bosätter sig här permanent ökar vattenförbrukningen och utsläppen från hushållens avlopp. Det krävs bygglov och tillstånd för att borra vattentäkt i de områden som är utpekade som riskområden. Vi vill ansluta Kagghamra Sibble och delar av Eldtomta till kommunala ledningar för vatten och avlopp. Vi kommer att vara restriktiva till nya permanenta bostäder och nya fritidshus i områden med risk för vattenbrist. foto: anna avilov Uttran. Grustäkter. Kommunen vill att Riksten och Pålamalm ska bli de enda aktiva grustäkterna i Botkyrka. 36 PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart 37

47 Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun, 2012 Ansvar för dagvattnet En växande befolkning och ett varmare och blötare klimat utmanar inte bara dricksvattenförsörjningen. Det ställer också krav på bättre hantering och rening av dagvatten. Dagvatten kallas det vatten som bildas när snö och regnvatten faller på hårdgjorda ytor som vägar, hustak, parkeringsplatser och liknande. På de flesta platser i kommunens tätbebyggda områden finns ett särskilt ledningsnät för avledning av dagvatten till närliggande vattendrag. Dagvattenhanteringen är inte problemfri. Dagvattnet för med sig föroreningar till marken, närliggande vattendrag och grundvattnet. En annan utmaning är att mängden dagvatten ökar i takt med att klimatförändringarna ger kraftigare regn och snöfall. Därtill ökar andelen hårdgjorda ytor i Botkyrka i takt med att bebyggelsen växer. Klimatsmart energiproduktion Fjärrvärme med biobränsle Botkyrka har ett mycket väl utbyggt ledningssystem för fjärrvärme. Inriktningen att förtäta stadsbygden ger också mycket bra förutsättningar att använda ledningssystemet effektivt. Fjärrvärmen produceras idag allt mer klimatsmart med förnyelsebara bränslen av olika slag. Produktionen sker i flera stora sammanlänkade fjärrvärmeverk i vår regiondel, bland annat i Fittjaverket i Botkyrka under delar av året. Fjärrvärmebehovet har också gjort det möjligt att samproducera el och värme i kraftvärmeverket i Igelsta i Södertälje, som är huvudanläggningen i systemet. Energiplan för Botkyrka kommun, 2007 Vid Tumba station behövs vänthall, café och bra toaletter eftersom man ofta får vänta länge på anslutande bussar och tåg Botkyrka kommun har en dagvattenstrategi. Huvudlinjen är att dagvatten ska tas om hand lokalt och att öppna system ska prioriteras före slutna underjordiska ledningssystem. Vattnet ska renas och återföras till marken på samma plats för att undvika ändrade grundvattenförhållanden. Om det inte är möjligt ska dagvattnet fördröjas innan det leds bort. På samma sätt ska dammar, diken och ledningsnät för dagvatten dimensioneras och utformas så att de klarar kraftigare nederbörd i framtiden. För att skydda känsliga sjöar mot föroreningar har vi byggt dagvattendammar för fördröjning och rening och vi avsätter mer mark för detta. Vi ser öppna dagvattensystem som en resurs som berikar stadsmiljön både ekologiskt, socialt och estetiskt, och som kan förenas med parker och konstinstallationer. Öppna dagvattenlösningar har också en pedagogisk poäng, eftersom de synliggör vattenprocesserna. Andelen hårdgjorda ytor inom de bebyggda områdena i vår kommun kommer att öka i takt med att Botkyrka växer och stadsdelarna förtätas. Vi behöver slå vakt om mjuka gröna ytor. Genom att arbeta med gröna tak, mycket växlighet och grönska, genomsläppliga markytor och andra lösningar i gestaltningen kan vi minska de här negativa effekterna av förtätning. Utvecklingen går mot allt energieffektivare byggnader och anläggningar, en utveckling som kommer att snabbas på av miljonprogrammets förnyelse. Samtidigt planerar vi för fler bostäder och fler verksamheter och vi räknar med att behovet av fjärrvärmesystemet som helhet kvarstår. Det är viktigt att säkerställa ett så stort fjärrvärmeunderlag som möjligt. Ju mer fjärrvärme man producerar desto mer el av förnyelsebara bränslen kan det bli. Ny teknik, som utjämnar behovet av värmeproduktion under året, kan innebära behov av färre produktionsanläggningar. Framför allt är det Fittja värmeverk som bara används delar av året. Förnyelsebara energiresurser Botkyrka har också lokala förnyelsebara energiresurser, även om det är i begränsad omfattning. I första hand handlar det om vindkraft, energigrödor och skogsbränslen samt geoenergi. Det visar en studie, Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun, som vi har låtit göra. Vindkraft har begränsade förutsättningar att utvecklas i större skala i Botkyrka. Endast i ett mindre område längst västerut vid kommungränsen mot Södertälje finns plats för mer än ett större vindkraftverk. Lokal vindkraft kan utvecklas i mindre skala och på initiativ från markägare och andra aktörer. Sådana initiativ ska prövas med positiva förtecken när avvägningar behöver göras mot andra intressen. Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun, 2012 Förverkliga idén om en spårväg till Riksten Dagvattenparker i Fittja och Alby Gräsytorna vid Fittja äng och Alby att inte bidra med föroreningar till strand ska förvandlas till dagvattenparker som tjänar flera syften, bland annat Mälarens dricksvattentäkt samtidigt att rena dagvatten och vara trevliga platser dit invånare kan gå för att träffas och umgås med familj och vänner. Parkerna utformas med plats för lek och spontanidrott och här kommer invånarna kunna njuta av konst på olika sätt. I parkerna anläggs dagvattendammar och dagvattenstråk som renar smutsigt dagvatten. Genom att skapa dagvattenparkerna ser kommunen till som invånarna får tillgång till vackra, trygga och intressanta parkområden. foto: Landskapsarkitektkontoret URBio AB Energigrödor på odlingsmark är en möjlighet för markägare i Botkyrka och avgörs oftast av prisbilden för jordbruksprodukter. I första hand kommer jordbruksmarken att behövas för matproduktion. Energi från skogsprodukter utnyttjas idag, i samband med normala skötselåtgärder. I större skala är Botkyrkas skogar värdefullast som storstadsnatur för att upprätthålla och utveckla Botkyrka som en attraktiv plats att bo och leva på. Geoenergi, uttag av värme och kyla ur berg- och grundvattenmagasin har också en potential. Framför allt gäller detta Botkyrkas grusåsar. Men utnyttjande av grundvatten för energiändamål får inte riskera våra dricksvattenreserver i framför allt grusåsarna. 38 PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart PLaneRINGsstRateGI: leva klimatsmart 39

48 Plats att växa Kommunen välkomnar en växande befolkning och vi vill därför öka takten i bostadsbyggandet. Vi vill också ge plats för fler företag och arbetsplatser. Nya bostäder och arbetsplatser ska medvetet lokaliseras så att vi bygger starkare underlag för kollektivtrafik, service och handel. Kapitlet är indelat i tre avsnitt som utgår först från var Botkyrka ska växa, därefter med hur mycket och i vilken ordning. Slutligen också vissa principer för hur och med vilka kvaliteter Botkyrka ska växa. Plats att växa var Planeringsstrategi i korthet Plats att växa --Vi ska bygga bostäder i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. --Vi vill i högre grad blanda arbetsplatser och bostäder. --Följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik, handel och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum. --Vi vill att bostadsbyggandet ska öka. Översiktsplanen ger utrymme för nya bostäder. Kommunen har ett antal övergripande principer som anger var vi vill bygga mer bostäder och verksamheter. Vi sammanfattar dem här. I del fyra som börjar på sidan 89 finns kartor som översiktligt visar hur vi vill utveckla markanvändningen i olika delar av kommunen. Vi ska bygga nytt inom våra stadsdelar Ingen av kommunens stadsdelar är färdigbyggd. I attraktiva städer och delar av städer finns alltid drivkrafter för förnyelse. Vi ska bygga bostäder i redan bebyggda områden, det vill säga förtäta. I första hand genom kompletteringsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. Skälen till det är flera. Dels är det ekonomiskt hållbart att utnyttja redan gjorda investeringar i infrastruktur, vatten- och avloppsledningar och kommunal service. Dels är det bra ur klimat- och miljöhänseende att bygga i kollektivtrafiknära lägen. En annan fördel är också att nya tillskott kan bidra med förnyelse av våra stora stadsdelar från miljonprogramsåren. I andra hand ska vi bygga i områden som kan omvandlas från en tidigare användning till en ny. Till exempel grustäkter, gamla industriområden eller spårområden. Läs mer om klimatsmart bebyggelselokalisering i avsnittet Leva klimatsmart sidan 31. Riktlinjer för boende planering, 2009 Att förtäta är bra ur ett folkhälsoperspektiv. Det underlättar så kallad aktiv transport det vill säga att vi går och cyklar mer --Fokus under planeringsperioden kommer att ligga på förnyelse av och förtätning i våra miljonprogramsområden. --Vi strävar efter en mångfald av bostäder i alla stadsdelar både när det gäller upplåtelseform, storlek, utförande och pris. --När vi förtätar och bygger nytt inom befintliga stadsdelar ska vi passa på att förbättra de fysiska och de sociala kopplingarna mellan olika områden. Vi ska sträva efter ett mer sammanhängande gatunät. Moderna radhus på Sjöterrassen På Sjöterrassen i Fittja byggs 54 och gradänger. På torget kommer ett bostäder. De är uppdelade i stadsradhus och lägenheter i moderna hus med programmet Residence Botkyrka. konstverk att uppföras genom ateljé- en spännande arkitektur. Terrassen är I närheten av kvarteret ligger parken stadsdelens första nyproduktionsobjekt som består av bostadsrätter. De bad, en idrottsplats och på andra sidan Fittja äng där det bland annat finns ett nya moderna bostäderna är fördelade Albysjön finns friluftsområdet Flottsbro på storlekar från 2 rok till 6 rok. Alla med slalomanläggning. Inom kvarterets bostäderna har en härlig sjöutsikt, egen närhet finns också skola, badhus med terrass, trädgård och privat parkering. gym, Fittja centrum med tunnelbana Mellan husen går en diagonal som och Mångkulturellt centrum med bibliotek, utställningshall och består av torg, utsiktsplatser, terrasser kafé. Arkitekt: Kjellander+SjöbeRG Bilder: Diakrit 40 PLaneRinGsstRateGI: plats att växa 41

49 Bygg P-garage under jord Förtätning sparar sammanhängande natur Den uppenbara fördelen med att förtäta inom våra redan bebyggda stadsdelar är att sammanhängande storstadsnära natur bevaras. Vi hushåller på så sätt med naturvärden och jordbruksmark. Men förtätning inom våra stadsdelar sker ofrånkomligt på bekostnad av en del gröna ytor inom stadsbygden. Förtätning leder också till att de hårdgjorda ytorna ökar, vilket försvårar dagvattenhanteringen. Men vi vill förtäta på flera sätt. Vissa befintliga hus kan byggas på med fler våningar, vissa överdimensionerade vägar och parkeringar kan minskas ned och ge utrymme för ny bebyggelse. Dåligt använda ytor mellan gata och hus kan användas bättre. Vi vill samtidigt stärka attraktiva parkområden i alla stadsdelar och arbeta aktivt med olika lösningar i gestaltningen som kan minska de negativa miljöeffekterna av förtätning, till exempel gröna tak, mycket växlighet, grönska och genomsläppliga markytor. Läs mer om storstadsnära natur på sidan 65ff och dagvattenhantering på sidan 38. Bostäder bland arbetsplatser och arbetsplatser bland bostäder På sidan 87 finns en karta som visar var vi ger utrymme för verksamheter med olika profilering. Utöver de områden som ringas in på kartan välkomnar vi etableringar av ickestörande verksamheter och viss service inom övriga delar av de bebyggda områdena, gärna integrerat med bostäder. Vi vill i högre grad blanda företag, arbetsplatser och bostäder, vilket i sin tur ger bättre underlag för handel, service och rörelser dygnet runt. Stadsplaneringen har sedan mitten av 1900-talet präglats av separering av bostäder, handel och arbetsplatser. Idag är de flesta arbetsplatser inte länge smutsiga och störande industrier utan tjänsteföretag eller mindre hantverksföretag som i många fall utan problem kan lokaliseras tillsammans med bostäder. På kartan på sidan 87 har vi också markerat var vi tror att bostäder med fördel kan tillkomma i befintliga verksamhetsområden. Tyngdpunkter för handel, service och kollektivtrafik Botkyrkas tätbebyggda stadsdelar är befolkningsmässigt var och en lika stora som en medelstor svensk kommun. Det finns därför underlag för en mångfald av bostäder, arbetsplatser och en ökad grad av kommersiell och annan service i varje stadsdel. Vi vill att följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik, handel och service: -- Tumba centrum -- Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråken däremellan -- Fittja centrum -- Tullinge centrum -- Vårsta centrum. När vi bygger bostäder inom dessa tyngdpunkter ska vi ge utrymme för verksamheter i bottenvåningarna. Utöver dessa platser finns närservice i mindre stadsdelscentrum som till exempel Norsborg och Tuna. Skrymmande sällanköpshandel finns och kan utvecklas i Botkyrka handelsplats, Slagsta strand, Eriksberg, längs Dalvägen i Tumba och i Tumba köpcenter. Det är inte aktuellt med några helt nya stora handelsområden. Vi vill se investeringar i vår del av storstaden Flera av våra förtätningsprojekt både förutsätter och ger förutsättningar för nationella och regionala investeringar i vägar och kollektivtrafik. Läs mer om trafikstrategi på sidan 58. Framtid Alby stadsmiljö i utveckling Genom att blanda bostäder och arbetsplatser befolkas områdena under fler timmar på dygnet, vilket skapar mötesplatser och ger trygghet Handelspolicy för Botkyrkas kommun, 2007 Före Foto: Sollentuna kommun Planen illustration: Sollentuna Foto: kommun Blom Under byggtiden Foto: Blom Kommunen tar fram en ny stadsbyggnadsidé för stadsdelen Alby. Idén ska visa hur stadsrummet med bebyggelse, ny som befintlig, allmänna platser, gator och torg stegvis kan förändras under lång tid. Några utgångspunkter är: - Större variation - Mer dynamisk stadsmiljö - Ny bebyggelse ska komplettera alby - Subtopia ska tillåtas växa - Albyvägen som en samlande huvudgata med trottoarer - Stranden ska vara Albys gröna lunga - Högt ställda ekologiska ambitioner - Intressant och utmanande arkitektur - Förändringarna ska göra Alby tryggare. Illustration: Nyréns Arkitektkontor Förtäta överdimensionerade vägar. Vid Sollentuna centrum har kommunen arbetat med att bygga om en bred överdimensionerad väg till en smal gata kantad med trottoarer och bebyggelse. 700 bostäder och stora ytor för verksamhet har man vunnit. Albyvägen, Hågelbyleden mellan Eriksberg och Alby och Hallundavägen är exempel på vägar vi kan studera för förtätning. 42 PLaneRinGsstRateGI: plats att växa PLaneRinGsstRateGI: plats att växa 43

50 Att bygga i kollektivtrafiknära lägen kräver hänsyn till buller Buller är ett av våra större miljöhälsoproblem som bland annat kan leda till sömnsvårigheter, hörselskador och stressrelaterade symptom. Riksdagen har fastställt riktlinjer för trafikbuller som vid nybyggnation normalt inte bör överskridas. I Stockholmsregionen är det svårt att nå dessa nivåer. Därför tilllämpas så kallade avstegsfall, som också kallas Stockholmsmodellen. Avstegsfall innebär att bostadshus med en bullrig sida också har tillgång till en mer ljuddämpad sida. Riksdagens riktlinjer Ekvivalent nivå: medelljudnivå under en given tidpunkt Maximalnivå: ljudnivån vid en enskild ljudhändelse INOMhus utomhus VID Fasad utomhus PÅ UTEPLATS 30 db(a), ekvivalent nivå 45 db(a), maximalnivå nattetid 55 db(a), ekvivalent nivå 70 db(a), maximalnivå I Botkyrka är fordonstrafiken och järnvägstrafiken de största bullerkällorna. Buller från E4/E20, Dalvägen, Hågelbyleden, Huddingevägen, tunnelbanan, pendeltågen och Grödingebanan, innebär att större delar av kommunens bebyggda områden överstiger riktvärdena. Skytte och motorsport orsakar mer tillfälligt störande buller. Vissa åtgärder kan göras för att minska bullret. Bullret kan minskas vid källan med så kallad tyst asfalt, tystare fordon, vallar, överdäckningar, nedgrävningar eller plank. Ett annat sätt är att anpassa bostäderna till bullernivåerna genom husets placering och utformning med exempelvis skärmar, burspråk och fönstrens placering. Botkyrka kommun växer nya bostäder och service efterfrågas samtidigt som vi måste tänka på miljön, invånarnas hälsa och kommunens natur, kultur- och rekreationsvärden. Redan i anspråkstagen mark, i kollektivtrafiknära lägen, behöver utnyttjas bättre. Det är lägen som ofta utsätts för buller. Kartan här intill visar var vi ser att avstegsfall från bullernivåerna krävs för att klara stadsförnyelse och fler bostäder nära kollektivtrafik. Kunskapsläget om buller i relation till stadsutveckling är under utveckling. Därtill förändras bullernivåerna i takt med att staden växer. Vi kan behöva precisera vår syn på avstegsfall framöver. Avstegsfall för buller. Här vill Botkyrka göra avstegsfall från de nationella riktvärdena för buller, enligt den så kallade Stockholmsmodellen, för att klara stadsförnyelse och fler bostäder nära kollektivtrafik. Vårt förslag bygger på bullerkartering, analys av kollektivtrafiknära lägen och vårt behov av stadsförnyelse. 44 PLaneRinGsstRateGI: plats att växa PLaneRinGsstRateGI: plats att växa 45

51 Plats att växa hur mycket och när Man kan hitta ett passande ställe att bo på, det finns allt att välja på. Vem som än kommer hit kan hitta en plats att trivas på Den långsiktiga boendeplaneringen ska utgå från Botkyrkas läge som en del av den växande Stockholmsregionen och mittemellan de tre regionala stadskärnorna Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Bostadsmarknadens utveckling har betydelse för hur framtiden ser ut för befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och ekonomisk tillväxt. Vi ska göra det möjligt att bygga nya bostäder Antalet nya bostäder ska tillgodose efterfrågan som uppstår på flera sätt. Kommunens nuvarande befolkning ger upphov till fler hushåll genom att ungdomar flyttar hemifrån och genom att antalet hushåll med äldre inte minskar i motsvarande takt. Dessutom finns en efterfrågan från hushåll i andra delar av regionen och från inflyttare till Storstockholm. Mellan åren 2001 och 2011 har det i genomsnitt byggts 240 nya bostäder per år i Botkyrka. Sett över en längre tidsperiod från är motsvarande siffra 230. Därtill kommer antalet fritidshus som omvandlas till permanenta bostäder. Under de senaste åren ökar befolkningen i snabbare takt än bostadsbyggandet och det gäller både i Botkyrka och i Stockholmsregionen. Vi vill att bostadsbyggandet ska öka, till att börja med till 350 nya bostäder per år. Vi ger utrymme för nya bostäder under 30 år. Det motsvarar ett genomsnittligt tillskott av 650 bostäder per år. Men kommunen råder inte ensam över genomförandet. Regionala och nationella infrastruktursatsningar, var hushållen efterfrågar bostäder och var byggare och fastighetsbolag är beredda att investera är andra avgörande faktorer LÅG 2040 prognos med 350 nya bostäder per år HÖG 2040 prognos med 650 nya bostäder per år BefoLKning antal bostäder Genomsnittlig befolkningsökning per år Genomsnittligt bostadsbyggande per år +4,2 % +4,7 % +6 % Här intill visas befolkningsprognoser för olika delar av kommunen. Prognoserna visar resultatet av lågt respektive högt bostadsbyggande. De bygger på en uppskattad fördelning av var nya bostäder ska tillkomma. Befolkningsutveckling per kommundel med prognos fram till Befolkningsprognoser för olika delar av kommunen. Prognoserna visar resultatet av lågt respektive högt bostadsbyggande. De bygger på en uppskattad fördelning av var nya bostäder ska tillkomma. 46 PLaneRinGsstRateGI: plats att växa PLaneRinGsstRateGI: plats att växa 47

52 Komplettera och förbättra innan stora satsningar Prioriterad ordning för stora projekt Även om vi vill öka vår planeringsberedskap, är den förstås begränsad. Och även om efterfrågan på bostäder är stor, är också den begränsad. I skissen här intill gör vi ett försök att ange i vilken prioriterad ordning vi vill påbörja våra stora projekt under de kommande trettio åren. Utöver de större projekten har vi också utrymme för mindre projekt och detaljplaner. Skissen visar i vilken ordning utbyggnaden av olika projekt startar. Den visar inte när projekten slutar. Många projekt, till exempel Alby, förväntas pågå under hela översiktsplanens planperiod. Fokus under de kommande tjugo åren kommer att ligga på förnyelse och förtätning i våra miljonprogramsområden. Vi vill bredda utbudet av bostäder här och tillföra många fler arbetsplatser. Vi ska utveckla mer levande, attraktiva stadsdelar där människor känner sig hemma och trivs. Skissen till höger visar prioriterad utbyggnadsordning inom perioden för översiksplanen, 30 år. Miljonprogrammets förnyelse utmaning och möjlighet Rikstens friluftsstad Under tio år, , byggdes en miljon nya bostäder i Sverige. Det var en stor satsning för att i ett slag råda bot på bostadsbrist, trångboddhet och dålig bostadsstandard. Efter femtio år är det snart dags att i stor skala rusta upp både bostadshus och hela stadsdelar från den här tiden. I Botkyrka bor en majoritet av hushållen i stadsdelar från miljonprogrammet. Här behövs renoveringar och ombyggnader men också helt nybyggda bostäder som kompletterar det som redan finns. Men upprustning och förnyelse Miljonprogrammets förnyelse innebär stora utmaningar för Botkyrka och Botkyrkaborna. Samtidigt är det också ett gyllene tillfälle som inte får missas att skapa bättre bostäder och attraktivare stadsdelar. Illustration: Nyréns Arkitektkontor Rikstens friluftsstad växer fram på den plats där flygflottiljen F18 tidigare låg. Det blir en stadsdel med småstadskänsla och med en egen tydlig karaktär. Den direkta närheten till naturen och variationen av byggnadstyper med olika upplåtelseformer sätter sin prägel på området. Här blandas barnfamiljer med äldre invånare och här finns också studenter samt småföretagare. När stadsdelen är färdigbyggd kommer det att finnas cirka 2500 bostäder och flera arbetsplatser. Riksten är naturnära men styrkan ligger också i närheten till Foto: Louise Yourstone är dyrt. För att klara detta behöver arbetsplatserna i den regionala stads- hushållen i Botkyrka ha möjlighet att kärnan Flemingsberg. I området finns arbeta i högre utsträckning och tjäna flera förskolor. Grundskolan startar mer pengar på sitt arbete. En teknisk höstterminen Skolan är planerad upprustning måste gå hand i hand med med fokus på funktionell arkitektur och arbetsmarknadsinsatser och utbildning. klimatsmarta lösningar. 48 PLaneRinGsstRateGI: plats att växa PLaneRinGsstRateGI: plats att växa 49

53 Det ska finnas valmöjlighet för olika ekonomiska förutsättningar Plats att växa hur Vårt samlade bostadsbestånd ska vara varierat Det behövs en mångfald av bostäder både beträffande upplåtelseform, storlek, utförande och pris för att matcha olika hushålls sammansättning, levnadsvanor och individuella önskemål. Utbudet av bostäder ska också matcha olika behov och preferenser som man har i olika skeden i livet. Vi ska eftersträva en mångfald av upplåtelseformer i alla stadsdelar. Det ger variation och skapar förutsättningar för social integration. Genom nyproduktion ska vi prioritera den minst förekommande upplåtelseformen i en stadsdel, även viss omvandling kan bli aktuell. Fler studentbostäder och trygghetsboenden Vi ser behov av fler målgruppsanpassade bostäder. Botkyrka har en ung befolkning och ett bra läge nära universitet och högskolor i Flemingsberg. Under de kommande trettio åren ökar andelen äldre i Botkyrka precis som i hela Storstockholm. Vi vill därför ge plats för fler studentbostäder och fler trygghetsboenden. Vi ska också erbjuda funktionella boenden för personer med särskilda behov i små enheter och integrerat med övrig bostadsbebyggelse. Bind ihop genom förtätning Kontakten mellan olika områden är nästan genomgående svag i kommunen. Olika kvarter som ligger nära varandra avståndsmässigt kan vara åtskilda på så vis att gatorna eller gång- och cykelvägarna inte hänger ihop i ett nät. Hela stadsdelar är också åtskilda på motsvarande sätt. De här bristerna påverkar också framkomligheten genom att vägarna inte är gena. Man tvingas ta omvägar för att ta sig fram, vilket i sin tur bidrar till att många väljer att ta bil. Den här fysiska uppdelningen sammanfaller också i hög utsträckning med en social uppdelning mellan de boende. När vi förtätar och bygger nytt inom befintliga stadsdelar ska vi passa på att förbättra de fysiska och de sociala kopplingarna mellan olika områden. Vi ska sträva efter ett sammanhängande gatunät åtminstone för cykel och efter fler möten mellan människor med olika bakgrund. Med förtätning kan två åtskilda områden knytas ihop fysiskt och socialt. Exemplet nedan till vänster är hämtat från Norrköping. Samlande stråk och entréer åt rätt håll I stora delar av Botkyrkas stadsmiljöer finns resterna kvar från en planering där bilens framkomlighet och trafiksäkerhet stod i centrum. Bilen skulle leda oss fram till en parkering framför entrén till det hus vi skulle besöka, för att sedan snabbt och friktionsfritt ta oss därifrån. Områdena runt kommunalhuset i Tumba och längs Hallundavägen är exempel på sådana platser. Det är platser där man inte på ett optimalt sätt drar nytta av de rörelser av människor som de många skiftande verksamheterna där genererar. När vi förtätar och bygger nytt ska vi försöka samla privat och offentlig service till samma platser till tätare noder. Vi ska också mer medvetet rikta byggnadernas entréer för att försöka samla ihop gångflöden. Genom att samla rörelserna till och från olika verksamheter gör vi stadsmiljön livfullare och tryggare. Människor kan då mötas på väg mellan till exempel förskolor, idrottshallar och livsmedelsbutiker. Läs mer om mötesplatser i avsnittet Hemma i storstaden på sidan 56. Läs mer om kreativt stadsbyggande i avsnittet Utrymme för kreativitet på sidan 82. Botkyrkabor med funktionsnedsättning har samma rättigheter som andra till ett bra boende. Arkitektur ska ha generella lösningar som fungerar för alla, och ska inte behöva anpassning för vissa grupper Illustration: White arkitekter/norrköpings kommun. foto: Botkyrka kommun. Bind ihop olika områden genom förtätning och sammanhängande gatunät. Entréer vända mot samlande stråk. Kärsdala äldreboende i Tullinge är ett bra exempel med entrén riktad mot stråket mellan Falkbergsskolan, Eklidskolan och centrum. 50 PLaneRinGsstRateGI: plats att växa PLaneRinGsstRateGI: plats att växa 51

54 hemma i storstaden Planeringsstrategi i korthet Hemma i storstaden --Botkyrkaborna behöver känna sig hemma i Botkyrka och samtidigt uppfatta sig och uppfattas som fullvärdiga medborgare i Storstockholm. Botkyrka som plats behöver också uppfattas och utvecklas som en fullvärdig del av huvudstaden. Botkyrkaborna behöver känna sig hemma. Vi ser det som en av de viktigaste utmaningarna för att kunna vrida utvecklingen i en hållbar riktning. Botkyrkaborna behöver känna att Botkyrka är den rätta platsen att bo på, att stanna vid och satsa på. Här i översiktsplanen är vår planeringsstrategi att Botkyrkaborna ska känna sig hemma i storstaden. Det betyder att Botkyrkaborna både behöver känna sig hemma i ett mer sammanhållet Botkyrka och samtidigt uppfatta sig och uppfattas som fullvärdiga invånare i Storstockholm. Botkyrka som plats behöver också uppfattas och utvecklas som en fullvärdig del av huvudstaden. Det måste finnas bra förutsättningar att röra sig inom sitt närområde, mellan Botkyrkas delar och nå viktiga platser i hela storstadsregionen. Det handlar alltså om både fysiska och sociala aspekter av tillhörighet och sammanhållning. Här i översiktsplanen handlar det om hur fysisk övergripande planering och riktlinjer till efterföljande planering kan stärka hemkänslan. Alla, oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och funktionsnedsättning, behöver ha tillgång (socialt och fysiskt) till storstadens och samhällets alla arenor arbetsplatser, utbildning, institutioner. Det stärker den sociala sammanhållningen i regionen --Hemkänsla är en individuell upplevelse. Några faktorer som påverkar upplevelsen av hemkänsla är trygghet, status, inflytande, tillit, utbud, civilsamhälle och fysisk omgivning. --Botkyrka behöver bra mötesplatser där man själv kan bli sedd och se andra. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Det stärker i sin tur upplevelsen av hemhörighet inte bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela storstadsregionen. --Starka väg- och kollektivtrafikkopplingar mellan viktiga tyngdpunkter i Botkyrka och Storstockholm stärker den sociala sammanhållningen och vidgar arbetsmarknaden. --Botkyrkas behov av ett utvecklat trafiksystem finns på tre nivåer och med olika prioriteringar: 1) Nära behov inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden, 2) Lokala behov mellan Botkyrkas olika delar, 3) Regionala behov till viktiga målpunkter i Stockholmsregionen och vidare. --Klimatpåverkan, trängsel, föroreningar, buller och barriärer talar för behovet av ett effektivare trafiksystem med minskad bilanvändning. Inte självklart Botkyrkabo Unga Botkyrkabor, som vi har talat med inom ramen för översiktsplanearbetet, identifierar sig inte i någon stor utsträckning med att vara Botkyrkabo. De ser sig mer som tillhörande en viss kommundel, en viss tunnelbane- eller pendeltågslinje. De är i Huddinge, Skärholmen eller Liljeholmen oftare än i andra delar av Botkyrka. Det visar tydligt att Botkyrka inte är en isolerad plats utan en del av en större stad. Botkyrkaborna Botkyrka som plats Storstockholm Det här kapitlet är indelat i tre avsnitt. Det inleds med riktlinjer för hur fysisk planering kan stödja hemkänsla. Därefter följer ett avsnitt om vikten av olika former av mötesplatser. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om förutsättningarna att röra sig inom Botkyrka och inom Storstockholm det vill säga en övergripande trafikstrategi. Det handlar om effektiva infrastrukturkopplingar mellan stadens olika delar något som stärker den sociala sammanhållningen och vidgar arbetsmarknaden. För äldre Botkyrkabor är kopplingen till Storstockholm inte lika given. När äldre Tumbabor och Grödingebor åker till stan, åker de till Södertälje. Foto: Johannes LiLJeson 52 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 53

55 Här finns folk från överallt som lyckas samlas trots att man kommer från så splittrade delar av världen. Man känner sig stolt att komma härifrån, det finns något speciellt med Botkyrka som inte andra kommuner har Att ha en bostad och att känna sig hemma och trygg är en grundläggande förutsättning för social hållbar utveckling Vad är hemkänsla? Innebörden av hemkänsla är svår att greppa och till stor utsträckning individuell. Hemkänsla upplevs olika för olika människor vad som är viktigt för en person saknar betydelse för någon annan. Släkt i närheten, bra skolor, sus i träden eller nära till bussen. Det är också så att hemkänsla får olika innebörd beroende på om man tänker på sitt hem, sin stadsdel, sin kommun eller på Storstockholm. Trots att hemkänsla upplevs olika för olika människor, kan man hitta flera faktorer som påverkar upplevelsen av hemkänsla. Illustrationen nedan fångar några av dessa faktorer. Vi kan konstatera att kommunen som organisation på ett eller annat sätt påverkar var och en av dessa faktorer troligen i första hand genom verksamheter inom andra politikområden än fysisk planering. Den fysiska platsen är en ram för livet i staden. Men hur vi utvecklar platsen som helhet bostäder, vägar, offentliga miljöer påverkar också upplevelsen av hemkänsla. I tabellen går vi igenom faktorerna och tydliggör hur vi ser att efterföljande fysisk planering och förvaltning ska stärka hemkänslan. Rötter minnen Tillit samhörighet Trygghet Faktor som PÅVeRKar upplevelse av hemkänsla Tillit, samhörighet trygghet Status, identitet Utbud Hur fysisk översiktlig planering eller riktlinjer för efterföljande planering stärker faktorerna samt var i översikts- PLanen vi tar upp det. Att lita på andra, att känna förtroende för andra och att kunna bygga relationer till andra - Skapa bra mötesplatser, se sidan Blanda bostäder och arbetsplatser, se sidan 42 och Ge utrymme för fler arbetsplatser, se sidan 86. Att kunna slappna av och känna sig trygg på en plats - Samlande stråk, se sidan Blanda bostäder och arbetsplatser, se sidan 42 och 86. Att platsen och människorna som bor där har en status som motsvarar ens självbild - Spännande samtida arkitektur och kreativ stadsbyggnad, se sidan 84 och 82f. - Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan 50. Att platsen kan erbjuda ett utbud som efterfrågas. Utbud i termer av natur, kultur, privat och offentlig service etc - Strategier för fler Botkyrkabor och därmed större underlag, se sidan Utpekade tyngdpunkter för handel, service och kollektivtrafik, se sidan 30, 43 och Storstadsnära natur och bättre tillgång till stränder, se sidan 65ff och Utrymme för evenemang och festivaler, se sidan 81. Ansvar inflytande Hemkänsla Status identitet Civilsamhälle Att det finns ett socialt kitt som bär upp föreningsliv, värderingar och som känner ett engagemang för platsen och de boende - Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan Skapa bra mötesplatser, se sidan 56. Fysisk omgivning Civilsamhälle Utbud Fysisk omgivning Platsens läge och tillgänglighet, offentliga platsers utformning, arkitektur - Sammanhängande gatustruktur, se sidan Starka väg- och kollektivtrafikkopplingar mellan viktiga tyngdpunkter i Botkyrka och Storstockholm, se sidan 19 och Spännande samtida arkitektur och kreativ stadsbyggnad, se sidan 84 och 82f. Det är något speciellt med Botkyrka När vi inledde arbetet med en ny Här är några citat: översiktsplan fick flera Botkyrkabor Att vi är en mångkulturell kommun, frågan vad som gör Botkyrka unikt. man kan hitta folk från överallt i världen. I grupp har Botkyrkabor suttit ned och Atmosfären i Botkyrka, samarbe- diskuterat detta. Gruppernas svar är tet är inte som i andra kommuner. Inspel 1 mycket lika, nämligen att Botkyrka är I förorterna skapas bra musik som en mångkulturell kommun med en unik alla gillar artisterna kommer härifrån. blandning av människor, natur och Labyrint, Mohombi, Darin, Dogge. betong. Atmosfären att det är något Stora kontraster! Det finns skog och speciellt med Botkyrka och de som bor sen en massa hus och sen skog igen. här är en återkommande beskrivning. Botkyrka har lite av allt och att det är Likaså att det är en kulturrik plats. det som gör kommunen unik. Foto: Johannes LiLJeson Ansvar, inflytande Rötter, minnen Att känna ansvar för platsen, att ges möjlighet att påverka platsen - Utrymme för Botkyrkabornas idéer, se sidan Planera i dialog, se sidan 80. Att ha rötter, minnen och band till en plats eller till de som bor där - Föränderliga kulturmiljöer, nytt och gammalt sida vid sida, se sidan Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 55

56 Vardagliga möjligheter till möten mellan människor med olika bakgrund ger ökad tillit och bidrar till ökad känsla av trygghet och social sammanhållning Strategi för ett interkulturellt Botkyrka, 2010 I Botkyrka är det fotbollsplaner eller idrottsplatserna man träffas på Vikten av bra mötesplatser Varierande mötesplatser är betydelsefulla, särskilt i en kommun och en region vars befolkning ökar och i stadsdelar som förtätas med mer bebyggelse. Vid en bra mötesplats kan man själv bli sedd och se andra, stanna och prata med någon eller bara kolla in folk. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Bra mötesplatser kan bidra till att människor med olika bakgrund överhuvudtaget träffas, vilket förstås är en förutsättning för att man får förtroende för varandra och kan bygga relationer till andra. Fler vardagliga möjligheter till möten minskar på så sätt den mentala och sociala distansen mellan invånare. Ytterst bidrar mötesplatser till ökad tillit och samhörighet, vilket i sin tur stärker upplevelsen av hemhörighet inte bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela storstadsregioner. Tillit är också en förutsättning i mer formella relationer som affärsuppgörelser. Sammanbindande och överbryggande mötesplatser Det finns olika typer av mötesplatser. Sammanbindande mötesplatser lockar folk som har något särskilt gemensamt till exempel träffas sportintresserade på idrottsplatsen och vid kolonilotterna träffas personer som är intresserade av trädgårdsodling. Positivt med sammanbindande mötesplatser är att man träffas genom ett visst intresse snarare än genom yrkestillhörighet, boendeform eller inkomstnivå. Överbryggande mötesplatser lockar till möten mellan människor med olika bakgrund, kön eller ålder. Typiska överbryggande mötesplatser är centrum, torg och knutpunkter för kollektivtrafik. Ica Maxi i Eriksberg brukar lyftas som exempel på den bästa mötesplatsen i Botkyrka och IKEA i Kungens Kurva som den bästa i Storstockholm här träffas alla. Botkyrka ska erbjuda både sammanbindande och överbryggande mötesplatser. Botkyrka behöver olika typer av mötesplatser Efterföljande planering tillsammans med annan kommunal verksamhet ska säkra att Botkyrka kan erbjuda en variation av mötesplatser. Utbudet av mötesplatser ska vara rikt i varje stadsdel och mötesplatserna i de olika stadsdelarna ska komplettera varandra. Utrymme för temporära mötesplatser Vi ska ge utrymme för stora och små evenemang. Det kan vara marknader, festivaler eller idrottstävlingar. I alla stadsdelar ska vi ha lokaler, anläggningar och ytor för evenemang. Erbjuda organiserade mötesplatser Vi ska erbjuda olika organiserade mötesplatser dels inom ramen för kommunal verksamhet och dels genom stöd till föreningar. Det kan vara fritidsgårdar, bibliotek, lekplatser, mötesplatser för äldre eller verksamhet inom idrotts- och kulturföreningar. Vi ska också ge plats för olika aktörer att etablera organiserade mötesplatser som gym eller religiösa lokaler. Underlätta självorganiserande mötesplatser Vi ska erbjuda arenor där besökarna själva organiserar aktiviteter spontant eller planerat. Det kan röra sig om föreningshus och lokaler att hyra för möten eller fester. Även utomhus kan vi erbjuda platser som man själv kan organisera. Ett exempel är bänkar, utebord och stolar som kan flyttas för att passa sällskapet. Satsa på neutrala mötesplatser Det offentliga rummet utomhus i våra stadsdelar (torg, trottoarer, parker etc.) är kanske den mest betydelsefulla platsen för vardagliga möten. Det är viktigt att det offentliga rummet är neutralt i bemärkelsen att det känns tryggt och bekvämt för alla att vara där, till exempel för både flickor och pojkar. Genom omsorg i gestaltningen, bra möblering och genom uthållig löpande förvaltning kan det offentliga rummet i Botkyrka bli en bättre mötesplats för alla där ingen grupp dominerar. Förutom det offentliga rummet utomhus är köpcentrum och vissa butiker och restauranger exempel på neutrala mötesplatser. Konkreta exempel på mötesplaster Här är några konkreta exempel på mötesplatser: Butiker, torg, kulturskolan, loppmarknader, pendeltåget eller t-banan, badplatser, moskéer, ridskolor, knutpunkter, köpcentrum, folkets hus, parker, gångstråk, studiecirklar, kolonilotter, restauranger, städdagar, parker, bibliotek, fritidsgårdar, pulkabacken, idrottstävlingar, parkeringsplatser, lekplatser, båtklubbar, busshållplatsen, badhus, öppna förskolan, grillplatser, motionsanläggningar, föreningar, skolor, vårdcentralen, arbetsplatser, festivaler, kyrkor och kiosken. Idag finns bara ställen dit män går. Jag vågar inte gå till de platserna eftersom jag känner mig betraktad hela tiden. Om det fanns ett större centrum, med fler caféer skulle det inte märkas lika mycket om jag satt och fikade Strategi för ett jämställt Botkyrka, 2009 Flottsbro mellan Botkyrka och Huddinge I samrådsversionen till Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 har tre scenarier för området mellan Flemingsberg och Masmo tagits fram för att diskuteras i översiktsplanen. Här redovisas också en ny gata som knyter samman Botkyrka Flottsbro Loviseberg Kästa och Flemingsberg. Botkyrka tror på bra kopplingar mellan olika delar av staden. Det kan vara värt att studera hur förstärkta gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser över Flottsbro kan förenas med behovet av att upprätthålla de starka gröna och sociala värdena. Bra kopplingar mellan stadens olika delar stärker den sociala sammanhållningen. Till höger utdrag ur Samrådsversionen av Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 del av området. Alby centrum och Tumba centrum. 56 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 57

57 Rörelse skapar möten övergripande trafikstrategi Stadsdel. Personer med funktionsnedsättning ska utan diskriminering och på jämlika villkor fritt kunna röra sig i samhället och själva bestämma över sina liv. Oavsett funktionsnedsättning ska man kunna ta sig obehindrat mellan sin arbetsplats och bostad, uträtta ärenden och ta del av service och fritidsaktiviteter Jag som bor i Tullinge vill gärna göra kulturella aktiviteter i Alby men eftersom det är så krångligt att ta sig dit blir det inte så ofta Hur människor rör sig och kan förflytta sig är avgörande för hur samhällen och platser fungerar och utvecklas. Detsamma gäller förutsättningarna att transportera varor och produkter. I Stockholm lever vi i en storstad där transportsystemet i hög utsträckning är inriktat för att transportera arbetskraft från förorterna där ute in till den viktiga innerstaden. Kontakterna med innerstaden har stark påverkan på olika områdens attraktivitet för boende och för verksamheter. Trafiksystemet ger utgångspunkter för olika områdens tillgänglighet och ger därmed också förutsättningar för social sammanhållning. Vi är på väg in i en ny utvecklingsperiod där Stockholmsregionens storlek och funktionsuppdelning skapar nya målpunkter och resmönster med nya behov av resvägar och transportstråk. Vi är också på väg in i en tid med ändrade livsmönster där rörlighet, förflyttningar och aktivitet under allt fler av dygnets timmar är en självklarhet för storstadsmänniskor och där arbetsresorna är viktiga men inte längre dominerar resmönstret. Vi har också ett allt större behov av att föra in stora mängder varor till storstadsområdets växande befolkning och näringslivets behov av att snabbt kunna transportera och hantera högvärdiga produkter ökar. Mängden människor, stort utbud, närhet, tillgänglighet och rörlighet är ett vinnande koncept för storstäderna och driver på fortsatta befolkningsökningar. Omfattningen av resor och transporter och framför allt den omfattande bilanvändningen är problematisk och en av de allra största utmaningarna att klara. Vi ser en utveckling i Stockholmsregionen där bilarnas andel av resor och transporter ökar i en obruten trend. Klimatpåverkan, trängsel, störningar, föroreningar, buller och barriärer talar för ett effektivare sammanhållet trafiksystem med minskande bilanvändning. Vi möter snart också en ny tid med en bättre pendeltågstrafik genom satsningen på Citybanan, och en bättre tunnelbanetrafik genom upprustningen av röda linjen. Nära behov. Lokala behov. Nära behov inom stadsdelen. Lokala behov mellan olika delar av kommunen. Regionala behov till viktiga målpunkter i Storstockholm och vidare. Botkyrkas behov av utveckling Botkyrkas behov av ett utvecklat trafiksystem finns på tre nivåer och med olika prioriteringar: -- Nära behov inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden -- Lokala behov mellan Botkyrkas olika delar -- Regionala behov till viktiga målpunkter i Stockholmsregionen och vidare Principen för följande riktlinjer är att göra skillnad på när det ska vara viktigt att lätt kunna nå många olika platser tillgänglighet och när det ska vara viktigt att snabbt komma fram framkomlighet. Regionala behov. 58 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 59

58 Tänk nytt rätt och lätt, Handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2011 Riktlinjer för nära behov Inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden prioriterar vi tillgänglighet för alla. När våra stadsdelar fungerar väl för människor med funktionsnedsättning är det också bra för alla andra. Botkyrkaborna ska lätt kunna nå de viktiga målpunkterna på sin hemmaplan. Att gå och cykla ska underlättas av att spårens och de stora vägarnas barriäreffekter minimeras. Trafiksystemet ska bidra till att Botkyrka kan växa inåt, att vi använder våra områden effektivt och då särskilt de mest centrala delarna med bra lägen för kollektivtrafik. Botkyrkas stadsdelar ska utvecklas energisnålt, klimatsmart och rättvist. Vi behöver prioritera gång, cykel och lokala busslinjer framför framkomlighet med bil. Bra förutsättningar att gå, cykla och åka kollektivt minskar behovet av både bostadsparkeringar och infartsparkeringar i Botkyrkas mest centrala och värdefulla delar. Tillgängligheten för gång och cykel behöver särskilt utvecklas i våra tyngdpunkter med sina högre koncentrationer av bebyggelse och befolkning och funktioner som knutpunkter för handel, kollektivtrafik och offentlig service. Vi ska ha gåvänliga tyngdpunkter med bra cykelparkeringar. Riktlinjer för lokala behov Mellan Botkyrkas olika delar balanserar vi tillgänglighet och framkomlighet. I Botkyrka ska trafiksystemet bidra till ett socialt sammanhållet och interkulturellt samhälle. Botkyrkaborna ska lätt kunna nå arbete, utbildning, aktiviteter, målpunkter och mötesplatser i olika delar av hemkommunen. De viktiga stråken håller samman Tullinge Tumba Alby Hallunda Fittja. De formar också en båge genom Botkyrka mellan de två regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens Kurva. Ett exempel på att balansera tillgänglighet och framkomlighet är Förbifart Tullinge. Dragningen av vägen söder om Tullinge öppnar för ökad tillgänglighet i centrala Tullinge utan genomfartstrafik, samtidigt som den nya vägen får högre framkomlighet med bättre standard, färre korsningar och övergångsställen och så vidare. Som kommun behöver vi göra vår del i planeringen för att prioritera tydliga kapacitetsstarka kollektivtrafikstråk och vi behöver hålla öppet för nya spår Spårväg Botkyrka för att förbättra tvärförbindelserna. Våra tyngdpunkter ska innehålla väl fungerande bytespunkter till lokala busslinjer och ha hög tillgänglighet för gång och cykel. De sammanbindande cykelstråken ska klara snabb trafik. Cykelplan för Botkyrka kommun, 2010 foto: Botkyrka kommun Hallunda C, Alby C, Eriksberg och stråken däremellan vision om en helhet Hallunda, Alby och Eriksberg är tre bostads- och verksamhetsområden som i dagsläget är skilda åt. E4/E20 skiljer Hallunda från Alby och Eriksberg och Hågelbyleden skiljer Eriksbergs verksamhetsområde från Alby. Trafiksystemet i och mellan områdena tar överhanden och är helt anpassat för bilar. Genom att binda samman Hallunda, Alby och Eriksberg ger man plats för nya bostäder och verksamheter längs nuvarande Hågelbyleden, som görs om till lokalgata. Vi reserverar mark för en ny dragning av Hågelbyleden väster om Eriksberg. Motorvägen vid Hallunda trafikplats kan på sikt däckas över och det blir då möjligt att röra sig mellan Alby och Hallunda på ett helt annat sätt. Fågelvägen är det bara en dryg kilometer mellan de båda centrumen. Kollektivtrafiken ska utvecklas och förbättras med sikte på spårtrafik. foto: Botkyrka kommun I Tumba skapar infrastrukturen många barriärer. 60 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 61

59 Om det fanns bussar som gick direkt hela dagen hade det vara lättare att lämna bilen hemma och använda mer kollektivtrafik Framkomligheten i vägsystemet behöver förbättras. Med Förbifart Tullinge, så som den fördjupade planeringen för väg 226 i nytt läge redovisar närmare. Med en förbättrad Hågelbyled, så som den fördjupade planeringen i Program för Hågelby Eriksberg Lindhov redovisar närmare. Framkomligheten i centrala Tumba behöver utvecklas, hur detta närmare ska utformas får läggas fast i en kommande fördjupad planering. När vägarna utvecklas har cykelförbindelser och buss företräde före bil vid eventuell målkonflikt. För att skapa förutsättningar för ett förbättrat trafiksystem ska tillskott av bostäder och verksamheter lokaliseras så att underlaget för trafikutveckling förbättras. Centrala Tullinge, Riksten, centrala Tumba, Hågelby, Eriksberg, Alby och centrala Hallunda fyller viktiga sådana funktioner. Viktig utveckling av infrastruktur för lokala behov: -- Spårväg Botkyrka: Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja Masmo -- Förbifart Tullinge -- Kopplingen i centrala Tumba: Huddingevägen Dalvägen Hågelbyleden KP Arnoldssons väg -- Hågelbyleden upprustning, ny delsträckning med ny anslutning till E4/E20 -- Regionala cykelvägar -- Bytespunkter i Botkyrkas tyngdpunkter Riktlinjer för regionala behov Till viktiga målpunkter i regionen prioriterar vi framkomlighet. Botkyrka ska vara en del av storstaden en sammanhållen del av huvudstadsregionen. Det ska vara lätt att kunna nå innerstaden, de regionala stadskärnorna i både södra och norra delarna av regionen samt flygplatserna. Detta ger tillgång till den regionala arbetsmarknaden och skapar konkurrenskraft för näringslivet. Botkyrkaborna får också tillgång till utbildning och regionalt utbud av olika slag. Tillgängligheten ökar till regionala mötesplatser, evenemang och besöksmål men ger tvärtom också underlag för besöksmål i Botkyrka. Ett exempel där framkomlighet går före tillgänglighet är det breda spårområdet i centrala Tumba. Möjligheten att vända pendeltåg i Tumba ger förutsättningar för både tätare och bättre trafik (Arlanda Uppsala utan byten). Men det sker till priset av sämre tillgänglighet inom Tumba med svårare passager över spårområdet. Snabb spårtrafik är prioriterad. I övrigt är det viktigt att stombusslinjer har hög framkomlighet i vägsystemen. Regionala cykelstråk ska få ökad betydelse för arbetspendling. Bytespunkterna är viktiga även här. Nya trafikintensiva eller transportberoende verksamheter ska i första hand lokaliseras på platser med god tillgänglighet till antingen E4/E20 eller Södertörnsleden. Viktig utveckling av infrastruktur för regionala behov: -- Citybanan under Stockholm för pendeltågen -- Röda linjens upprustning tunnelbanan -- Spårväg Syd kopplar samman två regionala stadskärnor Flemingsberg och Kungens kurva Skärholmen. -- Spårväg Botkyrka: Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja Masmo -- Förbifart Stockholm Botkyrkabor oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och eventuell funktionsnedsättning behöver ha tillgång (socialt och fysiskt) till storstadens och samhällets alla arenor arbetsplatser, utbildning, institutioner. Det stärker den sociala sammanhållningen i regionen Övergripande trafikstruktur. Botkyrka behöver starka kopplingar mellan storstadens olika delar för att öka den sociala sammanhållningen och vidga arbetsmarknaden. 62 PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden PLaneRinGsstRateGI: hemma i storstaden 63

60 nära till storstadsnatur Inom Botkyrka kommun finns riktigt stora områden med natur, vatten och kulturmiljöer. De här områdena har betydande värden ekologiska och sociala, för friluftsliv och upplevelser. De är en potential för Botkyrkaborna och för hela regionen och kan utvecklas mer. Vi vill därför arbeta för att naturen och kulturmiljöerna ska kunna användas mer och av fler och ytterligare stärka Botkyrka som en bra plats att bo på. Inom våra stadsdelar behöver vi också bra parker och gröna promenadstråk. Vi vill också arbeta med att säkerställa och i vissa avseenden utveckla de ekologiska kvaliteterna inom natur- och vattenmiljöerna. Obebyggda områden och särskilt jordbruksmark ska sparas för framtiden. Hos mig odlar vi i våra grönområden. Det måste man behålla när man bygger hus. När min fru och jag promenerar, det är jättevackert på morgonen, det är så tyst, inga avgaser, fåglarna och livet börjar vakna, skönt att andas djupt Planeringsstrategi i korthet Nära till storstadsnatur --Inom Botkyrka kommun finns stora områden med natur, sjöar och kulturmiljöer. Vi vill utveckla de här områdenas sociala och ekologiska värden. --Vi vill erbjuda bättre tillgänglighet till såväl uteaktiviteter och motionsanläggningar som till motsatsen tystnad, avskildhet och lugn. Botkyrkas storstadsnatur har olika sociala funktioner. Här finns: Vardagsrum, parker och grönområden nära bostaden, Aktivitetsrum utanför stadsbygden för promenader och motion samt Utflyktsrum på landsbygden för friluftsliv och utflykter. --Vi har en syn på kulturmiljön inom stadsbygden som föränderlig där var tid tillför sin årsring till stadsmiljön. På landsbygden gäller en landskapssyn, som innebär att vi vill bevara landskapets övergripande karaktär och endast bygga nytt i traditionella bebyggelselägen. --Genom Botkyrka går Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Vår linje är att de gröna områdenas värden behöver utvecklas och att ingrepp i de gröna kilarnas kanter måste kompenseras, till exempel med passager eller med åtgärder som stärker naturvärdena. Vi vill också upprätthålla gröna samband för att skapa en kontinuerlig och sammanhängande grönstruktur. I följande avsnitt beskriver vi vad vi som kommun vill uppnå, varför och hur. Vi har delat in texten i tre avsnitt Nära till storstadsnatur, Botkyrkas kulturmiljöer och Botkyrkas naturvärden. Nära till storstadsnatur Vi ser att Botkyrkas blå (vatten) och gröna värden stärker Botkyrkas attraktivitet och vi vill att de ska bli en tydligare del av Botkyrkas identitet. För storstadsbor blir det allt viktigare med nära tillgång till uteaktiviteter och motionsanläggningar precis som till motsatsen avskildhet, tystnad och lugn. Vi vill dela in storstadsnaturen i tre nyanser av grönt beroende av hur naturen används, det vill säga beroende av vilken social funktion naturen har i olika delar av kommunen. Vi riktar in vår utveckling och förvaltning av storstadsnaturen efter de olika funktionerna. Öka tillgängligheten I Botkyrka finns god tillgång och närhet till storstadsnatur. Men vi behöver förbättra tillgängligheten. Tillgängligheten ska vi stärka både genom fysiska och sociala åtgärder: - Möjligheten att ta sig ut i naturen med kollektivtrafik behöver förbättras - Tydliga entréer till naturen eller kulturmiljön med parkeringsplatser, bänkar och skyltar - Märkta leder och promenadslingor - Ökad tillgänglighet för personer som har någon funktionsnedsättning - Bra information om utbudet och kartor på kommunens webbsida - Skyltar som visar vägen till naturen och bra informationsskyltar på plats om naturen, kulturmiljön och platsens historia - Belysning på vissa platser för att öka tryggheten och därmed tillgängligheten - Tillgänglighet handlar också om kunskap om natur och kulturmiljöer, som vi kan förmedla genom skolan, via guidade turer och så vidare. Foto: botkyrka kommun 64 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 65

61 Olika nyanser av grönt Parker, lekplatser, badplatser och odlingslotter är viktiga sociala mötesplatser Det behövs fler utspridda lekparker i kommunen. Idag det tar ca min att gå till en lekplats från där jag bor Mörkgrönt vardagsrum Storstadsnaturen inom stadsbygden, nära bostaden har en uppgift att fylla som vardagsrum. Vardagsrummet används dagligen av dem som bor och arbetar i stadsdelen. Här sker lek, odling, sport, brännboll, festivaler, promenader och picknick. Här finns den egna eller gemensamma trädgården, odlingslotten, bostadsgården, lekplatsen och stadsdelens park. Dessa mer anlagda ytor kompletteras med dungar av skog. -- Vardagsrummet behöver vara snyggt och tryggt. -- Vi vill säkra sammanhängande stråk och hoppstenar av storstadsnatur inom stadsbygden som leder igenom och ut till omgivande natur. -- Vi vill tydliggöra vad av park och grönstrukturen inom stadsbygden som är privat, halvprivat, gemensam och offentlig. -- Med en övergripande strategi att förtäta och komplettera bebyggelsen inom stadsbygden kommer delar av det mörkgröna vardagsrummet att bebyggas. Foto: Rasmus StoRKamp Foto: Andrzej Markiewicz Fotboll i Alby och kolonilotter i Fittja. Grönområdens sociala funktion. Vi delar in storstadsnaturen i tre nyanser av grönt beroende av hur naturen används. Här visas också var vi vill upprätthålla bra eller skapa bättre entréer till naturen. 66 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 67

62 Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida Riksten, 2006 Grönt aktivitetsrum Storstadsnaturen utanför, i direkt anslutning till stadsbygden har en uppgift att fylla som aktivitetsrum. Här finns plats för längre promenader, skidåkning, motion och utflykter. Aktiviteter som inte sker dagligen, men ändå ofta. -- Aktivitetsrummet behöver vara lätt att hitta och ta sig till. -- Vi ser framför allt att följande områden kan utvecklas till bättre aktivitetsrum i storstadsnaturen: området från Norsborg ut mot Sturehov slott, området mellan Hågelbyleden och Tullingesjön, området från Hågelbyparken till Norsborg samt området mellan Storvreten och Tullinge ut mot Lida. Dessa områden kan utvecklas och göras mer tillgängliga utan att försämra det befintliga jordbrukets villkor. Vi vill skapa tydligare entréer till aktivitetsrummen i storstadsnaturen. -- Vi vill stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna främst till de storstadsnära stränderna längs Mälaren, Albysjön, Tullingesjön och Aspen. Ljusgrönt utflyktsrum Storstadsnaturen på lite längre avstånd från stadsbygden fyller många funktioner. Den är förstås ett hem för flera Botkyrkabor, här finns fritidshus och här pågår en del näringsverksamheter. Men i det här sammanhanget vill vi peka på områdets funktion som utflyktsrum för storstaden. Här kan man plocka svamp och bär, vandra och göra utflykter det vill säga naturupplevelser och friluftsliv som man gör mera sällan. -- Natur- och kulturvärdena i utflyktsrummet har ett stort socialt värde för storstadsbornas rekreation större än vad motsvarande områden har långt från en storstad. -- Utflyktsrummet har en allt större betydelse för att Botkyrkas stadsdelar ska vara en bra plats att bo på i storstaden. -- När verksamheter och bebyggelse utvecklas och förändras här ska det gå att förena med behovet av storstadsnära utflyktsrum. Det är kul att plocka svamp runt Olberga och Iselsta! Foto: Anna Avilov Foto: Marianne Wladis foro: Marianne Wladis Stigen runt Aspen och Lida. Is på Getaren. 68 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 69

63 Botkyrkas sjöar och kust I Botkyrka finns drygt 30 sjöar och en lång kust mot havet. Vattenmiljöerna och stränderna är i första hand artrika ekosystem, som behöver sitt strandskydd. Vi ser också att Botkyrkas vatten har en potential att få en större betydelse för kommunens identitet och attraktivitet. Vi vill därför stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna främst längs de storstadsnära stränderna. Ny bebyggelse vid vatten ska hålla avstånd till stranden, dels för att säkra allmänhetens tillgång till stränder och dels med hänsyn tagen till översvämningsrisken (kartor över översvämningsrisk finns på sidan 31). Mellan pågår en översyn av det utökande strandskyddet av länsstyrelsen. Lek och umgänge i Körsbärsparken Körsbärsparken i Tullinge planerades i samband med Tullinge trädgårdsstad och den ligger i anslutning till förskolan Bäverhyddan. Innan förskolan, och parken byggdes fanns här olika träd, buskar och en stenmur. Arkitekten utgick ifrån de förutsättningar som fanns på plats och förädlade dem. Kommunen bjöd in Tullingeborna för att få in synpunkter och idéer för parkens utformning. Resultatet blev att marken delades in tre delar: lekplats, trädgård och skogsbacke. Trädgården planterades med många körsbärsträd och fick med en jättestor hammock som lockar både till lek och till umgänge. Skogsbacken planerades kring en naturlig skogskulle med stora träd och stenblock. Och lekplatsen fick en stor utmanande klätterställning som inbjuder till lek och strapatser. foto: Callius/One Eyed Ink Strandskydd. Zoner runt stränder som är skyddade från till exempel ny bebyggelse. Det generella strandskyddet är 100 meter och det utökade är 300 meter. 70 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 71

64 En rik och mångfacetterad kulturmiljö skapar identitet, stolthet och samhörighet. Det förstärker upplevelsen av hemkänsla Botkyrkas kulturmiljöer Botkyrka har rika och mångskiftande kulturmiljöer här finns allt från hällristningar till moskéer och kyrkor. På många platser i kommunen finns spår av tidiga boplatser sida vid sida med moderna kulturmiljöer. De perioder som ger Botkyrka sin kulturella prägel i form av bebyggelse och landskapsmiljöer kan grovt delas in i jordbrukarsamhället, industrisamhällets järnvägsbyggarfas samt byggandet av tunnelbaneförorter. Kulturmiljön ger kontinuitet och visar konkreta spår av samhällets historia. Foto: Camilla Carlqvist Foto: botkyrka kommun Botkyrka Kulturmiljö inventering Del I och II av kulturminnesvårds program, 1988 Arbete pågår (2013) med att ta fram ett nytt kulturmiljövårdsprogram för kommunen. Vi vill ändå här uttrycka kommunens övergripande syn på Botkyrkas kulturmiljöer. -- Inom stadsbygden har Botkyrka en syn på kulturmiljön som föränderlig och vi har en ambition att var tid tillför sin årsring till stadsmiljön. Nya byggnader och miljöer representerar sin tid. De kan ligga sida vid sida med det gamla, utan att för den skull förlora respekten för den äldre bebyggelsen i termer av mått och skala. Vi ska sträva efter en god helhetsverkan. -- Utanför stadsbygden gäller en landskapssyn, som innebär att vi i första hand ska se till landskapets övergripande karaktär och sträva efter traditionella bebyggelselägen. Det är viktigare än att till exempel bygga traditionsenliga hus. -- Kulturmiljöerna i Botkyrka ska bli en bättre tillgång för Botkyrkaborna och andra storstadsbor. De utgör en resurs som kan utnyttjas mer. I väntan på ett färdigt kulturmiljövårdsprogram vill vi peka ut ett antal miljöer och objekt som är särskilt betydelsefulla på en övergripande nivå: -- Riksintressenas kärnområden. Inom kommunen finns riksintressen för kulturmiljö, se sidan 120. Kommunen betraktar kärnorna för dessa områden som viktigast. -- Gröna kulturmiljöer, det vill säga kulturmiljöer med naturvärden som finns identifierade i Botkyrkas naturvårdsprogram, Botkyrkas gröna värden. -- Fornlämningar, byggnadsminnen (Tumba bruk) och olika religiösa byggnader. Bevara jordbruksmark bygg i traditionella lägen Områden som i dag är obebyggda och i synnerhet jordbruksmark ska i första hand bevaras oexploaterad. Det finns flera skäl till detta. Ur ett globalt perspektiv på klimatproblemen behöver vi slå vakt om befintlig jordbruksmark det vill säga plats för matproduktion. Ur ett klimatperspektiv finns det också skäl att i första hand samla ny bebyggelse till kollektivtrafiknära lägen. Ur ett kulturmiljöperspektiv kan man också konstatera att bevarad jordbruksmark och betesmark innebär att vi samtidigt slår vakt om de öppna landskapsrummen. I mötet mellan det öppna och det trädbevuxna landskapet är miljön ofta starkt kulturpåverkad av vegetation, byggnadsrester och gamla vägar. Här finns de traditionella bebyggelselägena. Ny bebyggelse ska ligga här, men med respekt till befintliga kulturlämningar. Foto: Botkyrka kommun Kulturmiljöer. Moskén i Fittja, Hågelby gård och hällristningar i Slagsta. 72 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 73

65 Botkyrkas naturvärden Botkyrkas gröna värden, 2010 Den övergripande synen på Botkyrkas naturvärden uttrycks i kommunens naturvårdsprogram. I programmet beskrivs de värden och naturtyper som finns och här anges mål och strategier för kommunens arbete med naturvård. Följande mål ingår i programmet: -- Tillgodose Botkyrkabornas behov av natur nu och i framtiden -- Värna och utveckla naturvärdena -- Värna och utveckla de gröna kulturmiljöerna -- Öka kunskapen om och förståelsen för naturen I det här avsnittet i översiktsplanen vill vi främst redovisa den generella grönstrukturen och peka ut vilka områden som är skyddade och var vi ser behov av stärkta gröna samband. Kartan här intill visar naturområden som på olika sätt är skyddade. Eld som naturvård Skogsbrand finns med i skötselplanen för Lida naturreservat. I maj 2012 utfördes den första naturvårdsbränningen. En naturvårdsbränning görs för att efterlikna en riktig skogsbrand. Brand är en väsentlig del av skogens egen dynamik och skapar livsmiljöer för många av skogens arter. Alltifrån den solälskande tallen, som föryngras bra på brända ytor, till den vackra sotsvarta praktbaggen som bara kan föröka sig i bränd ved. Vissa växter behöver riktigt hög marktemperatur för att gro, som till exempel brandnäva och svedjenäva. Det är arbetsamt att bränna skog. Brandgator ska röjas, system för vattenslangar byggas och eftersläckningsarbetet kan ta veckor om det är varmt och blåsigt. En helikopter måste finnas i närheten som kan vattenbomba om branden sprider sig mer än avsiktligt. Naturvårdsbränningen på Lida var den första i sitt slag inom Stockholms län och den första i kommunal regi i landet. foto: Callius/One Eyed Ink Skyddad natur. Naturområden som på olika sätt är skyddade. 74 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 75

66 Regionala gröna kilar, barriärer och gröna samband Genom Botkyrka går två så kallade regionala gröna kilar Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Gröna kilar är stora sammanhängande naturområden som likt just kilar når långt in mellan storstadens olika bebyggda delar. De gröna kilarna har stor betydelse för storstadsbornas rekreation och för växt- och djurlivet. Grönområden som hänger samman ökar chansen för överlevnaden hos växt- och djurarter och skapar en mer robust natur. Som kommun är vår linje att ingrepp i de gröna kilarnas kanter måste kompenseras, till exempel med passager eller med åtgärder som stärker naturvärdena. En utveckling av Familjeparken i Hågelby kommer att påverka Bornsjökilen, därför kommer två ekodukter att behöva byggas dels över Hågelbyleden dels över E4/E20 för att samtidigt stärka grönkilen. I områden med förändringstryck, nära stadsbygden och vid vägar och järnvägar markerar vi att det finns viktiga gröna samband. Det är smala grönområden eller stråk, som behöver upprätthållas för att skapa en kontinuerlig och sammanhängande grönstruktur. De gröna sambanden har estetiska och sociala värden. De har också betydelse för dagvattenhantering, biologisk mångfald och som spridningsvägar för växter och djur. De gröna sambanden får inte byggas bort. I vissa fall är de gröna sambanden svaga eller rent av nästan obefintliga. Här behöver vi arbeta mer aktivt med att knyta ihop olika grönområden och överbrygga barriärer. Kartan här intill visar gröna samband och var dessa behöver förstärkas samt Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Inom Botkyrkas gränser är det framförallt fyra platser där vi har behov av att överbrygga fysiska barriärer för att stärka gröna samband: 1. Över E4/E20 2. Över Hågelbyleden 3. Över Huddingevägen mellan Tullinge och Tumba 4. Över väg 226 mellan Tumba och Vårsta Ekosystemtjänster Bidrag från naturen till oss människor och vår livsvärld kan kallas för ekosystemtjänster. De är många gånger så självklara för oss att vi inte ens tänker på dem. Det kan handla om estetiska, materiella och etiska värden, men också rent livsuppehållande värden. Konkreta exempel är ett vackert landskap, binas pollinering, skogens tillväxt och ett sedumtaks fördröjning och rening av regnvatten. Livsuppehållande värden är atmosfärens sammansättning och jordmånsbildning som till en del styrs av biologiska processer. Ett exempel på detta är växternas produktion av luftens syre. Bra ekosystem ger bra ekosystemtjänster. Om vi lyckas med hög biologisk variation med många arter blir ekosystemen mer tåliga och mindre känsliga för störningar. Det är därför viktigt att vi värdesätter och förvaltar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna för kommande generationer. foto: Callius/One Eyed Ink Gröna kilar och gröna samband. Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Kartan visar också gröna samband och var dessa behöver förstärkas. 76 PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur PLaneRinGsstRateGI: nära till storstadsnatur 77

67 utrymme för kreativitet Begreppet kreativitet är mångsidigt och används i flera sammanhang. I Botkyrka kommun laddar vi begreppet med betydelser som nytänkande, mångfald, idérikedom, tolerans och skaparkraft. I Botkyrka ska det finnas utrymme för kreativitet utrymme för Botkyrkabornas kreativitet och skapande, för entreprenörskap och företagande, för kreativt stadsbyggande och för upplevelser. I Botkyrka ska det vara möjligt för människor att förverkliga sina idéer. Vi vill träffa politiker oftare och att de ska komma dit vi är. Nu kommer de bara när det är val Planeringsstrategi i korthet Utrymme för kreativitet --Vi vill öka både det fysiska utrymmet samt den mentala och organisatoriska mottagligheten för nytänkande, djärva oväntade idéer och acceptansen för olikheter. --Vi vill att mångfalden och idérikedomen hos Botkyrkaborna tar plats och syns i Botkyrka. Som kommun ska vi säga ja till fler individuella initiativ och låta dem synas. --Vi ska vid planering och förändringsarbete i vår verksamhet ta vara på Botkyrkabornas kunskap och ge utrymme för deras kreativitet. --Som kommun vill vi ge nya och befintliga företag och andra aktörer möjlighet att förverkliga sina idéer, det vill säga vi vill ge utrymme för deras kreativitet. --Följande platser i Botkyrka ska stärkas som noder och tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum, Eriksbergs verksamhetsområde och stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum --Kreativt stadsbyggande ska skapa kontrastrika platser med en mix av bekant, utmanande, gammalt och nytt det vill säga platser för väntade och oväntade möten. --Utrymme för kreativitet ska förenas med vårt myndighetsansvar och vårt ansvar att fatta långsiktigt hållbara beslut. Vi har delat in texten i fyra avsnitt först ett om vår syn på kreativitet, därefter ett om utrymme för Botkyrkabornas kreativitet, ett om utrymme för kreativt stadsbyggande och slutligen ett avsnitt om utrymme för kreativiteten hos företagare och andra aktörer. Vad vill vi uppnå med kreativitet? För oss är kreativitet till att börja med ett verktyg och ett förhållningssätt som vi vill använda i kommunens verksamhet. Genom att vara kreativa erbjuder vi bra utbildning och omsorg, arbetstillfällen, delaktighet och i förlängningen en hållbar framtid. Utbildning och annan verksamhet ska ge kunskap, stimulera och ta tillvara Botkyrkabornas kreativitet. Genom att vara en kreativ kommun hoppas vi kunna förstärka en positiv bild av Botkyrka och bli mer konkurrenskraftiga. Hur vi som kommun arbetar spelar roll. Som kommun vill vi göra vad vi kan för att Botkyrka ska vara en plats där människor kan lyckas och kan förverkliga sina idéer. Kreativiteten behöver både fysiskt utrymme samt mental och organisatorisk mottaglighet för nytänkande, djärva oväntade idéer och acceptans för olikheter. Vår egen förmåga till förnyelse och vidsynthet är central. Använd Botkyrkas kultur och språkkompetenser. Det är en unik tillgång internationellt Foto: Johannes LiLJeson Dialog om översiktsplanen. 78 PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet 79

68 Utrymme för Botkyrkabornas kreativitet Utrymme för evenemang, idrott och kultur Att få påverka och vara delaktig i utformningen av sin omgivning förbättrar upplevelsen av samhörighet och hemkänsla Som kommun vill vi ge människor möjlighet att förverkliga sina idéer det vill säga ge utrymme för kreativitet. Det vill vi göra genom att ge Botkyrkabor möjlighet att: -- lämna avtryck som syns i den fysiska omgivningen -- vara delaktiga i planering som rör dem och -- få stöd för sin personliga utveckling. De två första punkterna utvecklar vi nedan. Den sista av de här punkterna är inte direkt relaterad till översiktlig fysisk planering, utan berör andra verksamheter i kommunen. Till exempel bra förskola, utbildning, stöd till nätverk och föreningsliv, barn och ungas möjlighet till eget skapande, hjälp med att starta företag och så vidare. Vi ger utrymme för stora och små festivaler och andra evenemang. Det kan vara filminspelningar, musikfestivaler eller idrottstävlingar. Dessa arrangemang utgör många gånger neutrala arenor för upplevelser och möten på tvärs gängse sociala sammanhang. I alla stadsdelar ska vi ha lokaler, anläggningar och ytor för evenemang ett utbud av arenor som kompletterar varandra. Foto: maria lang I en stad med ett brett utbud av sociala aktiviteter möts människor med olika bakgrund, vilket bidrar till större förståelse för olikheter och bättre social sammanhållning Förverkliga idéer och sätta avtryck i omgivningen Mångfalden och idérikedomen hos Botkyrkaborna ska ta plats och synas i Botkyrka. Som kommun ska vi säga ja till fler individuella initiativ och låta dessa få avtryck i den fysiska miljön, alltså synas i omgivningen. Det kan vara allt från konst, utsmyckning och urban odling till utbyggnader på radhus, annorlunda arkitektur och verksamheter. Det här är en strategi som måste förenas med vårt myndighetsansvar och vårt ansvar att fatta långsiktigt hållbara beslut. Handbok i dialog, 2013 Inflytande frigör kreativitet Vi ska ta vara på Botkyrkabornas kunskap och ge utrymme för medborgarnas kreativitet vid planering och förändringsarbete i vår verksamhet. Som individ privat, på arbetsplatsen eller som medborgare tappar man kreativitet om man inte blir lyssnad på eller inte blir tagen på allvar det vill säga när man inte ges möjlighet till inflytande och delaktighet. I Botkyrka kommun har vi höga ambitioner beträffande delaktighet och inflytande och vi har ett väl utvecklat dialogarbete. De Botkyrkabor som vill ska ges möjlighet att påverka planering, utformning av parker, utsmyckning av offentliga miljöer och inredningen av fritidsgårdar och så vidare. Det ger oss bättre beslutsunderlag, det skapar tillit och förtroende. Inspelningen av The Girl With the Dragon Tattoo i Subtopia Botkyrka. Dialogtrötthet tar död på kreativitet Botkyrkas upplevelsesatsning Det finns risker med alla förtroendeskapande processer, inte minst dialogarbetet. Vi kan skada förtroendet och tilliten om vi använder dialogverktyget för mycket, vid fel tillfälle eller utan att göra klart förutsättningarna vid just det tillfället. Man talar ibland om dialogtrötthet när vana dialogdeltagare upplever att de uttrycker sina synpunkter utan att något händer. foto: Callius/One Eyed Ink Botkyrka har sedan början av talet arbetat intensivt med en upplevelsesatsning, genom att locka hit kreativa företag och verksamheter. Cirkus Cirkör är kanske det mest kända företaget som numera förknippas med Botkyrka. Upplevelsesatsningen förenar kultur, utbildning och näringsliv, och bidrar till att förändra bilden av Botkyrka pågår arbete med en förnyad strategi för kommunens arbete med kultur och kreativitet. foto: Anja Callius FotoGRaf /One Eyed Ink AB 80 PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet 81

69 Marktillgången är en central fråga för företagare. Det är ett problem idag Ett varierat bostadsutbud ger utrymme för en blandad befolkning med olika socioekonomiska förutsättningar Utrymme för kreativt stadsbyggande För oss handlar kreativt stadsbyggande om att skapa kontrastrika platser med en mix av bekant, utmanande, gammalt och nytt det vill säga platser för väntade och oväntade möten eller platser med vanliga och ovanliga hus, gator och torg. Vi vill ge oss på trista miljöer och överbrygga sociala och fysiska barriärer, bryta mönster, stimulera sinnena och väcka idéer. För att lyckas med det behöver vi planera för frihetsgrader. Vi behöver skapa och tillåta: -- mångfald i staden -- fria spelrum -- flexibilitet i planer -- samlande stråk -- spännande arkitektur -- konst i det offentliga rummet Vi utvecklar här ovanstående punkter med riktlinjer för efterföljande planering och bygglovgivning: Mångfald i staden När vi förtätar och bygger nytt ska vi sträva efter en mångfald i staden med kontrastrika platser och utrymme för det oväntade. Byggnader ska ha olika funktioner, blandade upplåtelseformer och växlande gestaltning i skala och uttryck. Vi ska undvika att riva för att bygga nytt, utan istället låta det nya ta plats sida vid sida med det gamla. Fria spelrum Den här strategin inbegriper en ödmjuk syn på planering, nämligen att vi med planering varken kan eller helt ska förutbestämma hur en plats ska bli använd eller utformad. Därför vill vi medvetet lämna ytor som definieras som fria spelrum när vi förtätar och bygger nytt. Vi ska undvika alltför hårt programmerade och tillrättalagda platser och istället bejaka det glömda och platser att upptäcka. En kreativ plats är en plats som inte är helt fylld på innehåll, utan som man själv som boende, verksam eller besökare kan fylla. I Botkyrka finns redan stora och små fria spelrum, till exempel platser för spontanidrott, sparad natur i bostadsområden och lite glömda baksidor här och där. Här finns också platser som slumpmässigt och delvis konfliktfyllt blivit friare spelrum, till exempel kvarteren vid Dalvägen i Tumba. Vi ska vid förtätning eller omvandling ändå slå vakt om den kreativitet som finns här. Foto: Botkyrka kommun Det behövs bättre utbud och information om aktiviteter och händelser i Botkyrka På platser med både verksamheter och bostäder rör sig mer folk. Det ökar tryggheten Vi vill se mångfald inom varje stadsdel, men också en mångfald mellan stadens olika delar. Stadsdelarna ska odla sin särart, och komplettera varandra till uttryck och innehåll. Utrymme för det oväntade innebär att vi vill underlätta mötet med något nytt. I den lilla skalan kan det vara att förlägga en bankomat i biblioteket eller konst i idrottshuset. Läs mer om blandade upplåtelseformer i avsnittet Plats att växa på sidan 50. Läs mer om mötesplatser i avsnittet Hemma i storstaden på sidan 56. Dalvägen. Om Botkyrka var en person Förskolan Ugglan När vi tog fram översiktsplanen lät vi Botkyrkaungdomar beskriva Botkyrka som en person. Ungdomarna beskrev Botkyrka som en stor, mångsidig, fin person med en god vilja, men som ofta blir missförstådd av andra. Det är en person som har stora drömmar men som ibland har svårt att uppnå dem. Det är en person av dubbelnatur, som både är vacker och stökig och som har både en fin och en ful sida. Hen är tjej, kille, båda och eller utan kön. Personen heter Botvid Botkyrka kebab. Den är 150 eller 1000 år, den jobbar som bibliotekarie, den lyssnar på hip hop och landsmusik, den har gammeldags och ryschpysch kläder. Den talar jättemånga språk och kroppsspråk. Den är snäll och rolig men städar inte så mycket. Den är intresserad av miljö och sport. Den är hälften kvinna, hälften man, inget eller båda. Den står i mitten av världen och vet allt men säger inte så mycket. Förskolan Ugglan i Alby fick Stockholm läns hembygdsförbunds byggnadspris 2010 för nybyggda hus. Eva Kamph var planarkitekt för byggnaden: Det är verkligen ett kul och annorlunda projekt där Botkyrkas slogan Långt ifrån lagom lyser igenom både form och fasad, säger Eva. Hon tillägger att tomten var den stora utmaningen. Den var liten för en förskola, men med ett lösningsfokuserat tänk lyckades vi använda tomten där nu förskolan ligger på ett utmärkt sätt. Foto: Callius/One Eyed Ink. 82 PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet 83

70 En målkonflikt för kreativt stadsbyggande kan vara hänsyn och varsamhet till befintliga kulturmiljöer. Men en modern syn på kulturmiljöer inbegriper en acceptans för kulturmiljöer såsom föränderliga och en tanke kring att var tid tillför sin årsring till stadsmiljön. Kreativt stadsbyggande tar steg utanför normen och uppskattas kanske därför inte alltid av alla. Det kan finnas saker i Botkyrka som är litet utanför ramen. Residence Botkyrka Residence Botkyrka är ett ateljéprogram för internationellt verksamma konstnärer och arkitekter. Där kan olika kunskaper och erfarenheter mötas och utvecklas i gränslandet mellan konstnärligt och pedagogiskt arbete, samhällsbyggnad och forskning. Residence Botkyrka undersöker konstens möjligheter att påverka en plats och platsens identitet. Residence Botkyrka intresserar sig också för frågor om medskapande och hur samverkan mellan människor kan bidra till förändringar, hur samhälle och människor kan växa tillsammans. Bilden visar pimpade paraboler i Fittja i Isabel Löfgrens konstprojekt Satellitstaden. Planer ska styra till flexibel användning Vi vill öka flexibiliteten i våra nya detaljplaner och när vi gör om gamla. Vi ska undvika att styra funktion och gestaltning alltför hårt. Det ger utrymme för funktionsblandning. Det ökar möjligheten att förverkliga idéer och initiativ från enskilda Botkyrkabor. Framförallt ger det utrymme för föränderlighet över tid. Vår syn på en plats förändras på samma sätt som våra behov av barnomsorg, bostäder och handel skiftar. Spännande arkitektur och konst i det offentliga rummet Botkyrka har länge varit platsen för spännande och samtida arkitektur och det ska vi fortsätta med. Vi vill våga sticka ut, bejaka variation och mer internationella inslag. I Botkyrka kommun tillämpar vi enprocentsregeln som innebär att en procent av våra kostnader för allmänna anläggningar och fastigheter går till investeringar i offentlig konst och utsmyckning. Vi vill ge utrymme för konsten, både den vi finansierar gemensamt genom enprocentsregeln och den som Botkyrkaborna själva skapar med legala graffitiväggar, plats för utsmyckning och scener för spontana och planerade uppträdanden. Läs mer om vår stadsbyggnadsstrategi i avsnittet Plats att växa på sidan 50f. Läs mer om kulturmiljö i avsnittet Nära till storstadsnatur på sidan 72. foto: Isabel LÖFGRen/Satellitstaden Utrymme för kreativitet hos företag och andra aktörer Som kommun vill vi ge nya och befintliga företag och andra aktörer möjlighet att förverkliga sina idéer, det vill säga vi vill ge utrymme för kreativitet. Vi vill att Botkyrka ska vara platsen för en betydande andel av regionens företagande och platsen för olika verksamheters spännande idéer. I det här sammanhanget är både platsen Botkyrka och Botkyrkaborna en potential för regionen att ta tillvara. Här visar vi vår översiktliga planering för olika verksamheters profilering och lokalisering. Profilering: -- Vi välkomnar särskilt företag och aktörer med inriktningar inom miljö, hälsa och kreativa näringar. -- Vi ger utrymme för nya företag som vill etablera sig i kommunen och för befintliga Botkyrkaföretag som vill växa. -- Vi ger utrymme för företag och näringsliv, socialt företagande och andra initiativrika aktörer från små lokala förmågor till stora multinationella bolag. Lokalisering: -- På kartan på sidan 87 ringar vi in var i Botkyrka vi ger utrymme för verksamheter med olika profilering. Kartan anger en målbild för Botkyrka 2040 och profileringen ska ses som en inriktning och möjlighet för utvecklingen under en lång tidsperiod. -- Utöver de områden som ringas in på kartan välkomnar vi etableringar av ickestörande verksamheter och service inom övriga delar av de bebyggda områdena, gärna integrerat med bostäder. Vi ser att följande platser i Botkyrka bör stärkas som noder och tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråket däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum samt Vårsta centrum. -- I samverkan med den privata fastighetsmarknaden förmedlar vi tomter, företagshotell, lokaler, ateljéer och studios. -- Som kommun inser vi att kreativa och innehållsrika miljöer är en viktig lokaliseringsfaktor för många företag och aktörer. Vi vill i högre grad blanda företag och bostäder, vilket i sin tur ger bättre underlag för handel, service och rörelser dygnet runt. I texten på sidan 86 har vi markerat var vi tror att bostäder med fördel kan förenas med verksamheter. -- Vi stödjer utvecklingen av de regionala stadskärnor som Botkyrka ligger emellan, nämligen Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Här finns viktiga arbetsplatser och utbildningsplatser för Botkyrkabor. Strategi för demokrati och delaktighet, 2006 Fler arbetstillfällen behövs för att sänka arbetslösheten, vilket förbättrar mångas levnadsvillkor och ökar folkhälsan 84 PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet 85

71 verksamhetsområde bostäder Handel tjänster KontoR PRODUKtion Logistik 1. slagsta strand & botkyrka handels- PLats Handel, marina och logistik nära E4/E20 Ja Ja Ja Ja Ja Ja 2. Fittja centrum Stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 3. Subtopia, Hangaren m.m. Förortsparadis för kreatörer 4. Hallunda C, Alby C & EriksbeRG Stadsdelcentrum och idé till stråk emellan 5. EriksbeRGs verksamhetsområde Bra läge vid E4/E20 Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej 6. LovisebeRG Blandindustri Nej Ja Nej Nej Ja Nej 7. TuMBa centrum Större stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 8. Hamradalen Alfa Laval, ABC-tomten och Tumba köpcenter Ja Ja Ja Ja Ja Nej 9. Dalvägen Kreativ blandning Ja Ja Ja Nej Ja Nej 10. Hamringe Spännande industrimiljö Ja Ja Ja Nej Ja Nej 11. Skyttbrink Hantverksby Nej Nej Ja Ja Ja Nej 12. Tullinge centrum Stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 13. Alfred Nobels allé Företag med hälsoinriktning Ja Nej Ja Ja Ja Nej 14. Botkyrka hantverksby Småindustri Nej Nej Ja Ja Ja Nej 15. Rikstens friluftsstad Företagspark med hälsoinriktning 16. Pålamalm Plats för masshantering Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej 17. Bovallen Blandindustri Nej Nej Ja Nej Ja Nej 18. Vårsta centrum Mindre stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 19. Kassmyra Idé för verksamheter och bostäder Ja Nej Nej Ja Ja Nej 20. Brantbrink Längs Förbifart Tullinge Ja Ja Nej Ja Ja Nej 21. Längs E4/E20 Verksamheter överbryggar E4/E20 Nej Nej Ja Ja Ja Nej 22. Rosenhill Längs väg 225 i Grödinge Ja Ja Ja Ja Ja Nej 23. Tyttinge Bra läge mot Södertälje Ja Nej Nej Nej Ja Ja 24. Himmerfjärdsverket Plats i anslutning till avloppsreningsverket 25. Öster om Pålamalm Masshantering & upplag. Uppställning av tung trafik 26. Hågelbyparken Upplevelse och populärt besöksmål Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Bostäder: Anger om verksamhetsområdet ska kunna kombineras med bostäder eller inte Handel: Dagligvaruhandel, sällanköpshandel Tjänster: Privat och offentlig service, t.ex. förskolor, frisörer, verkstäder och upplevelser Kontor: Kontor, administration, forskning och utveckling, indoor försäljning etc. Produktion: Tillverkningsindustri och masshantering Logistik: Lager, transport och logistikverksamhet Verksamhetsområden. Här ger Botkyrka utrymme för verksamheter med olika profilering. Kartan anger en målbild för 2040 och profileringen ska ses som en inriktning och möjlighet för utvecklingen under en lång tidsperiod. Utanför dessa områden prövar vi etableringar från fall till fall. Ickestörande verksamheter och viss service vill vi gärna integrera med bostäder. 86 PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet PLaneRinGsstRateGI: utrymme för kreativitet 87

72 Foto: Johannes LiLJeson markanvändningsstrategi 4 I denna del av översiktsplanen presenterar vi vår markanvändningsstrategi. Den visar vår övergripande avvägning mellan olika allmänna intressens markanspråk. Vi presenterar en markanvändningskarta för hela kommunen med målbild 2040 och visar sedan närmare på fyra olika delar av kommunen: - Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg - Tullinge - Tumba och Vårsta - Grödinge och övrig landsbygd Vår övergripande strategi är att bygga bostäder och arbetsplatser i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. Översiktsplanen ger utrymme för nya bostäder på 30 år. Vi vill tillgängliggöra storstadsnära natur och skapa fysiska strukturer som ger en mer sammanhållen kommun, regiondel och storstad. Vi inleder med en förklaring av markanvändningskartornas färger och tecken

73 Förklaring av markanvändningskartorna Målbild 2040, inte nuläge Markanvändningskartorna visar en önskad målbild för Botkyrka Inga exakta linjer Avgränsningar och sträckningar på kartan är schematiska. I efterföljande planering görs mer detaljerade ställningstaganden. Efterföljande planering måste beakta risker och restriktioner I kommunen har vi bra kunskap om vilka risker och restriktioner som utvecklingen av en viss plats behöver beakta. Här i översiktsplanen redovisar vi markstabilitet, buller, översvämningsrisk, riksintressen, strandskydd med mera. För plan- och bygglovhandläggare i kommunen finns fler kartläggningar tillgängliga som underlag, till exempel radon och förorenad mark. Stadsbygd landsbygd Stadsbygd är ett begrepp som bäst förstås i relation till sin motsats, landsbygd. Inom stadsbygden finns bostäder, verksamheter, vägar, grönområden, rekreationsområden och andra funktioner som tillhör en stad eller en tätort. På kartan markeras stadsbygden som röd, orange och gul. kommer från fall till fall pröva lämpligheten i relation till de restriktioner som finns. Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera med kulturmiljön och landskapet. Inom vissa fritidshusområden vill vi underlätta omvandling till åretruntboende, genom att bygga ut kommunalt vatten och avlopp och genom nya detaljplaner. Storstadsnära natur Grönområdena nära stadsbygden vill vi utveckla till att bli bättre och mer tillgängliga aktivitetsrum med plats för längre promenader, skidåkning, motion och andra uteaktiviteter. Även de storstadsnära sjöarna och stränderna ska göras mer tillgängliga. Utvecklingen ska inte försämra det befintliga jordbrukets villkor och ta hänsyn till natur- och kulturmiljöerna. Kommunens är mycket restriktiv till ny bebyggelse inom dessa områden. Vi tror dock att fritidshusområden nära storstaden är klimatsmart. Läs mer om aktivitetsrum nära stadsbygden på sidan 68. Regional stadskärna Kommunen stödjer utvecklingen av de regionala stadskärnor som Botkyrka ligger emellan, nämligen Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Tät stadsbygd Medeltät stadsbygd Gles stadsbygd Utanför stadsbygden finns landsbygden. På vissa ställen i Botkyrka är gränsen mellan stad och land skarp, men på många håll är den mer diffus. Till exempel har området mellan Tumba och Alby starka funktionella samband med staden och kan i egentlig mening inte betraktas som landsbygd, men heller inte som stadsbygd. Det finns fler motsvarande områden i regionen som Järvafältet, Årstafältet eller till och med Djurgården. Vi har valt att behandla all mark utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Tät, medeltät och gles stadsbygd De olika färgerna anger önskad täthet. Den önskade tätheten ska jämföras både med nuläge och med omgivande områden. Färgerna anger därmed dels var kommunen vill se mer förtätning och dels i vilken grad. Vårt ställningstagande utgår i första hand från närhet till kollektivtrafik, men också från en värdering av olika platsers förutsättningar och behov. Tät och medeltät stadsbygd kommer att se olika ut i olika stadsdelar. Exakt hur avgörs i nästa steg i planeringen när fler behov och intressen ska vägas mot varandra. Gles stadsbygd innebär att den ska förbli glesare än den medeltäta eller den täta. Täthet är ett begrepp som inom planering kan definieras på flera sätt och avse olika aspekter befolkning, bebyggelsekaraktär, exploateringstal, höjd på hus, hur mycket mark som tas i anspråk och så vidare. Här använder vi medvetet begreppet utan att göra någon specifik definition. Nya bostäder och åretruntboende på landsbygden Inom den gula markeringen på landsbygden vill kommunen ge utrymme för mindre grupper med nya bostäder Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver detaljplan. Alla lägen inom markering är inte lämpliga för nya bostäder. Kommunen Specifika förändringsområden nummer på kartan Kommunen vill se förtätning inom stadsbygden generellt. Men som ytterligare stöd för efterföljande planering pekar vi ut de platser som vi betraktar som specifika förändringsområden med nummer på kartan. I den tillhörande texten till kartorna anger vi kommunens ambitioner för platsen. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning.) Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49. Ny väg Kommunens planering utgår från två nya större vägförändringar, dels förbifart Tullinge och dels en ny dragning av Hågelbyleden förbi Eriksberg. För båda dessa vägdragningar finns fördjupande utredningar också från Trafikverket. Idé till spårväg Spårväg Botkyrka Kommunens planering lämnar utrymme för en spårvägsdragning från Flemingsberg via Riksten till Tumba och vidare mot Alby, Hallunda, Fittja och Masmo. I översiktsplanen redovisar vi schematiskt den sträckning som två genomförda sträckningsstudier visar. Genom Eriksberg och Alby finns olika alternativa dragningar, se sidan 99. Gröna samband I områden med förändringstryck, i eller nära stadsbygden, vid vägar och järnvägar markerar vi att det finns viktiga gröna samband. Det är smala stråk mellan grönområden, vilka behöver upprätthållas för att skapa en sammanhängande grönstruktur. De gröna sambanden får inte byggas bort. I vissa fall är de gröna sambanden svaga eller rent av nästan obefintliga. Här behöver vi arbeta mer aktivt med att knyta ihop olika grönområden och överbrygga barriärer. Läs mer om gröna samband på sidan MARKANVändninGsstrategi MARKANVändninGsstrategi 91

74 Markanvändning i hela Botkyrka Kommunens avsikter för markanvändningen som helhet: -- Bygga bostäder och arbetsplatser i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. Översiktsplanen ger utrymme för nya bostäder på 30 år. -- Följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik, handel och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum. -- Göra den storstadsnära naturen tillgänglig. -- Skapa fysiska strukturer trafiksystem, mötesplatser, bebyggelse som ger en mer sammanhållen kommun, regiondel och storstad Kartan till höger: Specifika förändringsområden 1. Bostäder, service och marina vid Slagsta strand 2. Bostäder vid Hallunda gård 3. Verksamheter överbryggar E4/E20 4. Förnyelse i Fittja 5. Bostäder vid Hallundavägen och entré ut mot naturen 6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda 7. Stråk och bebyggelse som knyter ihop centrumen i Hallunda, Alby och Eriksberg 8. Förnyelse och förtätning i Alby 9. Nya etableringar i Eriksberg Södra porten 10. Bostäder och verksamheter vid Alfred Nobels allé 11. Bostäder och centrumutveckling i Tullinge 12. Sjönära bostäder i Hamringes gamla industrimiljö 13. Entré ut mot naturen i Brantbrink 14. Rikstens friluftsstad växer vidare 15. Plats för mer verksamheter vid Tunarondellen 16. Bostäder i Lilltumba 17. Sandstugan nytt bostadsområde i Uttran 18. Bostäder och centrumutveckling i centrala Tumba 19. Förnyelse och förtätning i Storvreten 20. Företag, bostäder och affärer längs Dalvägen 21. Bostäder och verksamheter i Kassmyra 22. Bostäder och service i Vårsta centrum 23. Naturnära bostäder i östra Vårsta 24. Små grupper med nya bostäder samlade i stråk i Grödinge 25. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten 26. Grönområden och aktiviteter nära stadsbygden 27. Utveckling av Hågelby till ett större besöksmål Markanvändning i Botkyrka kommun. Övergripande mark- och vattenanvändning i Botkyrka med målbild Alla lägen inom det gula mönstret i Grödinge är inte lämpliga för ny bebyggelse. Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVändninGsstrategi MARKANVändninGsstrategi 93

75 norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg Norsborg, Hallunda, Alby och Fittja är alla tunnelbanestadsdelar som byggdes snabbt under några få år i början av 1970-talet och som därefter bara kompletterats med några enstaka bostadsprojekt. Eriksbergs verksamhetsområde har byggts ut och förändrats mer kontinuerligt under de gångna fyrtio åren. Stadsdelarna är planerade med förutsättningen att E4/E20 skulle flyttas till ett nytt läge söder om Alby, men den södra infarten till Stockholm ligger kvar och skär genom Botkyrkas mest tättbebyggda områden. Motorvägen innebär störningar för bostäder men ger samtidigt ett attraktivit läge för företag och verksamhet. Miljonprogrammets bostäder och stadsdelar närmar sig femtioårsåldern och behöver därmed en större upprustning. Förnyelsen här kommer att vara en av de allra viktigaste uppgifterna att lösa de kommande åren. Upprustning och utveckling öppnar också möjligheter för nya bostäder och ett mer varierat bostadsutbud. Regionens snabba befolkningsutveckling i kombination med bättre tunnelbana, ny Förbifart Stockholm och utvecklingen i Kungens kurva Skärholmen kommer att förbättra stadsdelarnas läge i regionen och göra området allt mer attraktivt att bygga och investera i. Kommunens avsikter för de norra stadsdelarna i Botkyrka som helhet -- Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) -- Skapa ett större utbud av attraktiva bostäder med varierande boendeformer för att möjliggöra en boendekarriär inom stadsdelarna. -- Upprätthålla gröna samband genom stadsbygden och skapa tydligare entréer till naturen mot Sturehov, Älvesta och Hågelby. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Norsberg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKanVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 95

76 1. Blandad stadsmiljö längs Slagsta strand -- Kommunen vill utveckla området Slagsta Marina till en sjönära stadsdel med bostäder, service och marina verksamheter. Vi vill också vidareutveckla verksamhetsområdena på sydsidan av motorvägen. -- Vi vill kunna kombinera verksamheten vid Fittja värmeverk med utbyggnad av bostäder i närområdet. På längre sikt räknar vi med att behovet av värmeverket minskar till följd av dels teknikutveckling, dels minskad efterfrågan efter miljonprogrammets upprustning. Med tanke på att värmeverket ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, bör inga betydande reinvesteringar i verket göras. -- Kommunen vill utveckla Mälarstranden inklusive marinan och badet till ett attraktivt stråk. 2. Bostäder vid Hallunda gård -- Kommunen vill utveckla området för bostäder i en småskalig attraktiv miljö. Hänsyn måste tas till de kulturhistoriska värdena. 3. Verksamheter minskar motorvägens barriäreffekt -- Kommunen vill utveckla området till en plats för till exempel service, mindre handel, kontor och produktion och bygga ihop stadsdelarna på ömse sidor om motorvägen. -- Vi vill att stor omsorg ska läggas på gestaltningen av ny bebyggelse vid E4/E20 och själva trafikområdet. Bebyggelsen ska också utformas så att den verkar bullerdämpande på bakomliggande områden. -- Vi vill komplettera gångbron över E4/E20 med en överbyggnad mellan Fittja och Hallunda, en så kallad sociodukt eller en social koppling. -- Kommunen vill diskutera med statliga myndigheter och privata aktörer att på lång sikt däcka över motorvägen på flera ställen. 4. Förstärka värden i Fittja -- Kommunen vill utveckla Fittja genom en måttlig förtätning och komplettering av stadsdelen. -- Vägar och rekreationsområden ska ses över. På sikt vill kommunen göra kopplingen över motorvägen attraktivare och tillgängligare. -- För Fittja finns ett detaljplaneprogram från Entré till naturen och nya bostäder vid Hallundavägen -- Kommunen vill vi pröva en utveckling av området närmast Hammerstavägen och Hallundavägen för eventuell ny bebyggelse. -- Vi vill se över möjligheten om Hallundavägen kan kopplas ihop med Norsborgsvägen och Vällingevägen mot Sturehov. 6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda -- Vi vill att Hallundavägen ska omformas från en bred väg till en gata med trottoarer och lägre hastigheter kantade av verksamheter och nya bostäder. -- Vi vill att Hallunda centrum ska kunna stärkas som lokalt centrum och mötesplats med knutpunkt mellan T-bana och buss, kompletterad med ett utbyggt centrum för handel och service samt nya bostäder. Detaljplaneprogram Fittja, 2012 Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Emam Jihammar Foto: ROBERT LORentz Foto: rasmus storkamp Hallunda och Botkyrkahallen i Brunna. Kolonistuga i Alby och Slagsta. 96 MARKanVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg MARKanVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 97

77 Framtid Alby Stadsmiljö i utveckling, under arbete Knyta ihop Hallunda C, Alby C och Eriksberg -- Kommunen vill knyta ihop de båda stadsdelscentrumen i Alby och Hallunda via Eriksberg och över E4/E20, genom att skapa samlande stråk med fler bostäder och verksamheter för besök och möten. Stråken får sin förlängning till kulturnoderna Riksteatern i Hallunda och Subtopia i Alby. Vid Hallunda trafikplats kan motorvägen på sikt däckas över och det blir möjligt att röra sig mellan Alby och Hallunda i ett helt nytt stråk. -- Med Hågelbyleden i nytt läge och en ny trafikplats vid E4/E20 vill kommunen ge möjligheter att bygga både bostäder och verksamheter längs nuvarande Hågelbyled och med blandad bebyggelse knyta ihop Alby och Eriksberg. -- Kommunen vill skapa bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik och bättre kollektivtrafik med inriktning på spårtrafik. -- Kommunens planering lämnar utrymme för en spårvägsdragning från Flemingsberg via Riksten till Tumba och vidare mot Alby, Hallunda, Fittja och Masmo. I översiktsplanen redovisar vi schematiskt den sträckning som två genomförda sträckningsstudier visar. På bilden här intill visas olika alternativa dragningar genom Eriksberg och Alby. 8. Satsning på Alby -- Kommunen vill skapa en ny och tätare stadsmiljö med gröna tillgångar, service, infrastruktur och kollektivtrafik. -- Vi vill att Albyvägen ska omformas från en bred väg till en gata med trottoarer och lägre hastigheter kantade av verksamheter och nya bostäder. -- Arbete pågår 2013 med en ny stadsbyggnadsidé för Alby. 9. Södra porten stärker verksamhetsområdet Eriksberg -- Runt E4/E20 ska en ny entré till Botkyrka och storstaden utvecklas Södra porten. -- Nya etableringar i Eriksberg ska stärka verksamhetsområdet, som plats för besöks och upplevelsenäring. -- För Hågelby, Eriksberg och Lindhov finns ett program och en miljökonsekvensbeskrivning från Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2011 Miljökonsekvensbeskrivning för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2010 Spårväg Botkyrka. Alternativa dragningar av Spårväg Botkyrka genom Eriksberg och Alby. Foto: Botkyrka kommun 100 villatomter i Alby, Fittja, Hallunda och Norsborg Kommunen har ambitionen att få fram gör stadsdelarna mer attraktiva. Vi vill 100 villatomter inom stadsdelarna Alby, möjliggöra för Botkyrkabor att bygga Fittja, Hallunda, Norsborg och dess och utforma sina egna hem. Planläggning för de första 19 tomterna vann omgivningar. I de här stadsdelarna är den vanligaste boendeformen hyresrätter i flerbostadshus. Det innebär att vägen i Slagsta. Tomterna är relativt laga kraft De finns vid Tegelängs- det är svårt för de boende att göra så stora med möjligheten att bygga ett kallad boendekarriär inom sin stadsdel. fristående bostadshus i ett till två plan. Många trivs och vill kunna bo kvar men väljer att flytta till ett annat område för att bo i ett radhus eller i en villa när familjens inkomst växer. Vi tror att den sociala sammanhållningen och områdets stabilitet ökar om invånarna har möjlighet att bo kvar. Ett mer varierat bostadsbestånd för alla olika behov Foto: Louise Yourstone Flygbild över Alby. 98 MARKanVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg MARKanVändninGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 99

78 tullinge Tullinge är en attraktiv plats i Stockholmsregionen att bo och bygga på. Tullinge är också den del av Botkyrka som under de senaste årtiondena haft den starkaste utvecklingen med mer bebyggelse och befolkningsökning. Att det byggts mycket har samtidigt fått många medborgare att känna tveksamhet till omvandling och utvecklingstakt. Regionens snabba befolkningsökning i kombination med nya infrastruktursatsningar som Södertörnsleden, bättre pendeltåg, Förbifart Tullinge och Förbifart Stockholm kommer tillsammans med utvecklingen av Flemingsberg med forskning, universitet och kvalificerat näringsliv att göra Tullinge ännu mer eftertraktat. Vi behöver utveckla och säkra Tullinges förutsättningar genom att i vissa delar säga ja till fler bostäder och arbetsplatser och i andra delar hålla tillbaka förändringstrycket för att slå vakt om stadsdelens identitet och kvaliteter. Kommunens avsikter för Tullinge som helhet -- Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) -- Förstärka kopplingen till den regionala stadskärnan Flemingsberg -- Upprätthålla gröna samband genom stadsdelen och skapa tydligare entréer till naturen i Lida, Flottsbro och Flemingsbergsskogen -- Avsluta Hamra grustäkt och bergtäkt och låta området återgå till naturmark. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Tullinge. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVändninGsstrategi: TULLinGE 101

79 Fördjupning av översiktsplaner Flemingsberg, 2009 Detaljplaneprogram centrala Tullinge, Alfred Nobels allé en del av stadskärnan Flemingsberg -- Kommunen vill nyttja närheten till den regionala stadskärnan Flemingsberg för mer bostäder och verksamheter i området kring Alfred Nobels allé. -- Delområdet Blickaberget ska byggas i skog där partier av gammal skog bevaras. -- Området ingår i samrådsförslaget till den fördjupade översiktsplanen för Flemingsberg. 11. Tätare stadsbygd i centrala Tullinge -- Kommunen vill förlägga länsvägen (väg 226) längre söderut Förbifart Tullinge. Därmed kommer trafiken genom centrala Tullinge att minska kraftigt. Det möjliggör att Huddingevägen kan ges en karaktär av stadsgata med intilliggande byggnader i nära anslutning till pendeltåg och centrum. -- Kommunen vill skapa en attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offentliga platser och bebyggelse. Det centrala läget nära pendeltågsstationen bör användas för en tätare bebyggelse med en blandning av bostäder, handel och service. -- På kort sikt bör det finnas plats för infartsparkeringar i området. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tungt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. -- För centrala Tullinge finns ett detaljplaneprogram från I denna översiktsplan planeras för en ökad bebyggelsetäthet i förhållande till programmet. 12. Sjönära boende i Hamringes gamla industrimiljö -- Kommunen vill utveckla den gamla industrimiljön i Hamringe och komplettera området med bostäder. Uppfarten från området och anslutningen till Huddingevägen är svår idag, men kommunen vill förlägga länsvägen (väg 226) längre söderut Förbifart Tullinge. Därmed kommer trafiken på Huddingevägen att minska kraftigt. 13. Entré till naturen i Brantbrink -- Kommunen vill utveckla området mellan Brantbrink och Riksten när den nya dragningen av väg 226 (Förbifart Tullinge) är klar. -- Vi vill säkra att Brantbrinks idrottsplats kan fortsätta vara en viktig entré till naturen. -- Vi vill bygga ihop och förstärka kopplingen mellan Riksten och övriga Tullinge med bostäder, verksamheter och till exempel idrottsanläggningar. 14. Rikstens friluftsstad växer -- På platsen för den nedlagda flygflottiljen i södra Tullinge pågår planeringen och byggandet av bostäder och verksamheter i Riksten friluftsstad. -- En förutsättning för full utbyggnad av området är att den nya dragningen av väg 226 (Förbifart Tullinge) blir helt fullföljd. -- Kommunen vill att Friluftsstaden på sikt kollektivtrafikförsörjs med Spårväg Botkyrka. Det finns utrymme så att Spårväg Botkyrka kan gå sträckan Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja. -- Öster om Riksten, på andra sidan av Pålamalmsvägen, finns en motorcrossbana och en skjutbana. Vår planering utgår nu ifrån att dessa verksamheter kan samexistera med de nya bostäderna i Rikstens friluftsstad. Motocrossbanan och skjutbanan kan behöva fler bullerdämpande åtgärder. Om nya verksamheter tillkommer väster om vägen kan dessa utformas för att ge bullerskydd åt bakomliggande bostäder. -- För Riksten Friluftsstad finns ett detaljplaneprogram med miljökonsekvensbeskrivning från 2003 och ett gestaltningsprogram reviderat Program för Riksten, 2003 Foto: Bertil Strandell foto: Botkyrka kommun FotoGRaf: Dan Coleman Foto: Marianne Wladis Stendalsbadet i Tullinge och flygbild över centrala Tullinge. Rikstens friluftsstad och Tullinge trädgårdsstad. 102 MARKANVändninGsstrategi: TULLinGE MARKANVändninGsstrategi: TULLinGE 103

80 tumba och vårsta Tumba och Vårsta är båda två gamla kommuncentra från tiden innan kommunsammanläggningarna för snart femtio år sedan. Från att ha varit två mer självständiga orter mellan Stockholm och Södertälje är båda platserna idag en tydlig del av Stockholms storstadsområde. Tumba har en av regionens mest trafikerade pendeltågsstationer och en av få stationer där tågen kan vända. Det är också en av de orter i landet där medborgarna har bäst närhet till grönområden. Tumba har en av Stockholmsregionens mest blandade befolkningar åldersmässigt, etniskt, inkomstmässigt, utbildningsmässigt och så vidare. Men Tumba är också både stort och splittrat till sin karaktär och attraktiviteten som bostadsort är lite svagare än vad tillgångarna egentligen talar för. Stockholms snabba befolkningsökning, bättre pendeltågstrafik och en bättre Hågelbyled med stärkt kollektivtrafik talar för att Tumba blir en allt mer intressant plats i regionen. Vi behöver bygga ihop Tumba och förbättra kvaliteter som stora arbetsplatser, centrumfunktioner och grönområden utgör genom att göra dem mer lättillgängliga. Kommunens avsikter för Tumba och Vårsta som helhet -- Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) -- Upprätthålla gröna samband genom stadsbygden och skapa tydligare entréer till naturen. -- För östra Vårsta finns en fördjupad översiktsplan som till stora delar inte längre är aktuell. Den upphör att gälla från det att denna översiktsplan antas. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Tumba och Vårsta. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVändninGsstrategi: tumba och vårsta 105

81 15. Plats för mer verksamheter kring Tunarondellen -- Kommunen är öppen för en successiv förtätning av verksamheter med en intensivare markanvändning inom Lovisebergs verksamhetsområde och Tuna industriområde. Vi vill använda närheten till Hågelbyleden bättre och skapa underlag för bättre kollektivtrafik för dessa områden. 16. Kollektivtrafiknära boende i Lilltumba -- Vi vill på sikt utnyttja delar av jordbruksmarken för bostäder i detta centrala läge väster om Tumbavägen. Vi bedömer att det kollektivtrafiknära läget här väger tyngre än vår ambition att inte bygga på jordbruksmark. 17. Sandstugan nytt bostadsområde i Uttran -- Kommunen planerar ett nytt bostadsområde runt Uttrans sjukhus. Vi vill också se en bostadsutbyggnad i grustäktsområdet efter det att täkten avslutats. 18. Tätare stadsbygd i centrala Tumba -- Kommunen vill skapa en attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offentliga platser och bebyggelse. Vi vill utnyttja det centrala läget nära pendeltågsstationen och busstationen för fler bostäder, verksamheter och handel. -- Vi vill skapa en tydligare och mer välkomnande entréplats till Tumba. Tumba centrum, Tumba köpcenter och stråket däremellan behöver bli mer attraktivt och lättare att ta sig fram i till fots och med cykel. -- Tumba är en plats där stad möter land. Det här mötet är en viktig del av Tumbas identitet och särart. Vid utvecklingen av centrala Tumba är det viktigt att ta vara på denna kontrast att både bygga tätt centralt och samtidigt låta det öppna landskapet komma nära inpå stadsbygden. -- Vi vill att jordbrukslandskapet norr om arbetsplatsområdet i Hamradalen bevaras och hålls öppet. Vi vill förnya det befintliga arbetsplatsområdet och ge möjlighet att blanda detta med bostäder. -- På kort sikt bör det finnas plats för infartsparkeringar i området. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tungt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. -- Kommunen vill att KP Arnoldssons väg och sammanhängande gångoch cykelvägar förstärker stråket mellan Tumba och Salem. De som bor i Salem ska lättare kunna ta sig till centrala Tumba för handel, kollektivtrafik, fritidsaktiviteter och möten. Vi vill också minska vägens barriäreffekt. 19. Nya möjligheter i Storvreten -- Kommunen vill utveckla området genom att förtäta och komplettera bebyggelsen. -- Kommunen vill knyta ihop Storvreten med centrala Tumba och Dalvägen, bland annat genom att bygga i stråket utefter Storvretsvägen ned mot centrum och skapa fler gångförbindelser ner mot Dalvägen. 20. Kreativ blandad miljö längs Dalvägen -- Kommunen vill ge möjlighet att vidareutveckla den kreativa företagsmiljön och eventuellt komplettera med bostäder och mer handel. -- Vi vill förändra Dalvägens karaktär till att bli mer som en stadsgata med lägre hastigheter och fler övergångsställen. Vi anser att Dalvägen inte längre bör vara en primärled för transport av farligt gods. 21. Bostäder och verksamheter i Kassmyra -- Kommunen vill planlägga den gamla grustäkten för bostäder och verksamheter. Den norra delen av området ligger tidigare i planeringen än den södra delen närmast Vårsta. 22. Komplettering av Vårsta centrum -- Vi vill att Vårsta Centrum utvecklas till en attraktiv mötesplats för både Vårstaborna och de boende i Grödinge. Centrum kan kompletteras med bostäder och ytterligare service. 23. Natur och sjönära boende i östra Vårsta -- Kommunen vill att det gamla grustäktsområdet öster om Vårsta ska bebyggas och bli ett attraktivt bostadsområde med radhus, villor och låga flerbostadshus. Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Kjsa Kax Wåghals Foto: Botkyrka kommun Foto: Callius/One Eyed Ink Vårsta centrum och Tumba. Flybild över Tumba centrum och Vårsta. 106 MARKANVändninGsstrategi: tumba och vårsta MARKANVändninGsstrategi: tumba och vårsta 107

82 GRÖDINGE OCH ÖVRIG LANDSBYGD En stor del av Botkyrka kommuns yta utgörs av landsbygd med skog, stränder och öppna jordbrukslandskap. Relativt få personer bor här. Bara drygt två procent av Botkyrkas befolkning bor på Grödingelandet. Men befolkningen ökar stadigt främst på grund av att alltfler bosätter sig permanent i fritidshus. I nordvästra delen av kommunen, ut mot Sturehov, bor ännu färre personer. Eftersom det här är landsbygdsområden som ingår i Stockholmsregionen finns ett tryck och en efterfrågan på fler bostäder, mark och ytor för verksamhet och kanske framförallt en efterfrågan på natur- och kulturupplevelser. Det är en utmaning att förena olika behov som landsbygden behöver fylla och det är en svår balansgång att utnyttja landsbygdens potential, utan att förbruka den. Under lång tid har förändringstrycket i Grödinge hållits tillbaka av planer på flygplatslokaliseringar och av Stockholms stads omfattande markägande. Nu är situationen en annan. Planerna på en ny stor flygplats är skrotade och Stockholm stad har sålt sin mark. Det innebär att förändringstrycket ökar och därmed behöver kommunen vara tydlig och förutsägbar med sina långsiktiga ambitioner. Området ut mot Sturehov är ett vattenskyddsområde ägt av Stockholm Vatten. Kommunens avsikter för landsbygden som helhet -- Ta till vara landsbygdskaraktären, slå vakt om värdefulla natur och kulturmiljövärden och fortsätta att utveckla värden för besök, aktiviteter och naturupplevelser. -- Låta landsbygden leva genom att ge utrymme för nya bostäder och fler verksamheter på Grödingelandet. -- Erbjuda service såsom skolskjuts, hemtjänst och mindre enheter av barnomsorg och äldreomsorg. Kommunal service finns i första hand inom stadsbygden för Grödinges del i Vårsta. Vi bejakar privata initiativ att driva förskolor och skolor på landsbygden. -- Förbättra trafiksäkerheten och säkerheten för oskyddade trafikanter på vägarna. De boendes behov går före genomfart och framkomlighet för tunga transporter. -- Förbättra allmänhetens tillgång till storstadsnatur, se till att landsbygden i Botkyrka känns välkomnande. Landsbygden är som stadsbygden till för alla. Markanvändning i Grödinge och övrig landsbygd. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Alla lägen inom det gula mönstret i Grödinge är inte lämpliga för ny bebyggelse. Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVändninGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 109

83 Målkonflikt inom kulturmiljöperspektivet: Genom att bygga i traditionella bebyggelselägen bevaras karaktärsdragen och läsbarheten i kulturlandskapet. Samtidigt är just dessa lägen fornlämningsrika. Som kommun vill vi i första hand värna kulturlandskapet och förena ny bebyggelse sida vid sida med fornlämningar. 24. Små grupper med nya bostäder samlade i stråk -- Kommunen vill ge utrymme för mindre grupper med nya bostäder i närheten av huvudvägarna i Grödinge, längs väg 225 mellan Vårsta och Tegelvreten, längs 225 från Vårsta mot Södertälje och längs väg 569 ner till Eldtomta. Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver detaljplan. -- Inom dessa stråk är inte alla lägen lämpliga för nya bostäder. Vi ska från fall till fall pröva lämpligheten i relation till de restriktioner som finns allt från fornlämningar och strandskydd till kraftledningar, järnvägsbuller och värdefull natur. -- Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera med kulturmiljön och landskapet. Vi ska vid bygglovsprövning se till att nya bostäder hamnar i traditionella bebyggelselägen i bryn, intill vägar eller i kanten till det öppna landskapet. Befintliga bybildningar och grupper med bebyggelse kan fyllas på med nya bostäder. Nya bostäder kan också med tiden bilda nya små byar i lägen där det är möjligt. -- På en del platser inom dessa stråk finns möjlighet att ansluta enstaka fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. I övriga lägen krävs godkända enskilda vatten- och avloppslösningar. Projekt med flera nya fastigheter behöver gå hand i hand med detaljplaneläggning och utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Genom att samla ny bebyggelse till dessa stråk skapar vi underlag till investeringar i kommunala vatten- och avloppslösningar. 25. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten -- Kommunen bejakar en utveckling och omvandling av fritidshusområdena Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten. -- Fastigheterna i dessa områden ansluts till kommunalt vatten och avlopp. (Sibble har redan kommunalt avlopp) Byrsta och Tegelvreten är sist på tur, men det finns ingen närmare tidplan för detta. -- Vi vill genom nya detaljplaner pröva möjligheten till större byggrätter och avstyckningar till fler fastigheter, i samband med utbyggnad av kommunalt VA. -- Vi vill att övriga fritidshusområden i kommunen bevaras som fritidshusområden. Ja till om- och tillbyggnad av befintlig bebyggelse -- Kommunen prövar bygglovsförfrågningar för om- och tillbyggnader från fall till fall. Vår generella utgångspunkt är att säga ja till tillbyggnader och kompletteringar av befintliga åretruntbostäder, ekonomibyggnader och fritidshus som finns utanför detaljplanelagt område eller utanför områden med så kallade områdesbestämmelser. -- Vi ställer krav på godkända vatten- och avloppslösningar vid bygglovsförfrågningar om tillbyggnader. -- Vi ställer krav på att om- och tillbyggnad harmonierar med kulturmiljön och landskapet. Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Robert Lorentz Foto: Rasmus StoRKamp Vinterbild från Grödinge och brevlådor i Sibble. Landsbygd och badplatsen i Lida. 110 MARKANVändninGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd MARKANVändninGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 111

84 Nya bostäder i dessa perifera lägen handlar om undantagsfall i stil med uppbyggnad av nedbrunna hus. Det rör sig om storleksordningen 10 nya bostäder på trettio år. Nya bostäder och enstaka fritidshus om- och tillbyggnad Nya fritidshusområden Inom markerade stråk längs vägarna (24) Ja Ja Nej Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten efter utbyggnad av VA och med nya detaljplaner (25) I områden med detaljplaner och/eller områdesbestämmelser Nej till ny spridd bebyggelse -- Kommunen prövar bygglovsförfrågningar om nya bostäder från fall till fall. Vår generella utgångspunkt är att säga nej till nya bostäder utanför ovan nämnda lägen (nr 24 och 25). Klimatsmart med fritidshusområden nära storstaden -- Kommunen har olika syn på enstaka nya fritidshus och nya fritidshusområden. Enstaka nya fritidshus prövas som åretruntbostäder och då gäller principerna ovan. -- Vi ser fritidshusområden nära storstaden som ett klimatsmart alternativ. -- Vi är beredda att pröva nya fritidshusområden där planerna ska reglera att husen har en tydlig karaktär och standard som fritidshus. Tabellen nedan sammanfattar kommunens principer för nya bostäder, nya enstaka fritidshus, om- och tillbyggnad av befintliga hus samt nya fritidshusområden. Ja Ja Nej I enlighet med gällande detaljplaner eller områdesbestämmelser Utanför ovan nämnda områden Nej Ja Ja Foto: Callius/One Eyed Ink Plats för verksamheter -- Kommunen vill ge möjligheter för det lokala näringslivet på landsbygden att utvecklas. Kommunen vill också se nya verksamheter och arbetsplatser. -- Vi ser att olika privata och offentliga serviceverksamheter med fördel kan utvecklas på landsbygden, allt från vårdboenden till hotell och konferensanläggningar. Vi vill framförallt se verksamheter som inte genererar tung trafik. -- En karta över större verksamhetsområden i hela kommunen finns på sidan 87. Utanför dessa större verksamhetsområden finns utrymme för mindre enstaka verksamheter. Kommunen prövar förfrågningar om mindre enstaka verksamhetsetableringar från fall till fall, där vi bland annat väger in lämpligheten i relation till de restriktioner som finns och tittar på frågan om vatten och avlopp. 26. Utveckla Botkyrkaparken och andra aktivitetsrum nära stadsbygden -- I grönområdet mellan Hågelby, E4/E20 och Eriksberg vill vi utveckla Botkyrkaparken med ett levande natur- och kulturlandskap. Det handlar om att tillgängliggöra området så att det kan utnyttjas bättre för friluftsliv och uteaktiviteter. -- Arbetet med Botkyrkaparken ska utgå från Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov från En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i samband med programmet. -- Vi vill också utveckla andra grönområden nära stadsbygden till att bli bättre och mer tillgängliga aktivitetsrum med plats för längre promenader, skidåkning, motion och utflykter. Området från Norsborg ut mot Sturehovs slott, området mellan Hågelbyleden och Tullingesjön samt området mellan Storvreten och Tullinge ut mot Lida kan utvecklas utan att försämra det befintliga jordbrukets villkor. Läs mer om aktivitetsrum nära stadsbygden på sidan För områdena runt Lida finns ett inriktningsprogram som kommunfullmäktige antog Populärt besöksmål i Hågelby -- Kommunen vill skapa förutsättningar att utveckla Hågelby gård till ett populärt besöksmål inte bara för Botkyrka lokalt utan också för hela Stockholmsregionen och Sverige. -- Arbetet med Hågelby ska utgå från Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov från En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i samband med programmet Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2011 Miljökonsekvensbeskrivning för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2010 Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida Riksten, 2006 Vinterbild från Grödinge. 112 MARKANVändninGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd MARKANVändninGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 113

85 Foto: Strandell mellankommunala intressen och riksintressen 5 I den här delen presenterar vi kortfattat Botkyrka kommuns syn på ett antal så kallade mellankommunala intressen och riksintressen. Det här är frågor som kommunen inte ensam får besluta om. Flera frågor behöver samplanering Samhällsutvecklingen innebär att fler och fler frågor behöver uppmärksammas som mellankommunala. Många behov av samplanering är behandlade i den regionala utvecklingsplanen RUFS Andra har inte storregional karaktär, utan behöver hanteras i kommunernas översiktsplaner. I den här sammanställningen tar vi upp sådana frågor. Det kan röra frågor om påverkan på vattenområden som delas av flera kommuner, utbyggnader av vägsystemet, nya bostadsområden, nya naturreservat med mera. Anläggningar av regionalt intresse, som finns utpekade i RUFS, redovisar vi också här. Riksintressen är viktiga för hela landet Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan staten peka ut som områden av riksintresse. Områdena kan vara viktiga av olika skäl. Det kan exempelvis vara områden som innehåller naturvärden eller kulturvärden som är angelägna för hela landet. Men det kan också vara områden som är viktiga för att de ska användas till någon exploatering, till exempel för vägar, järnvägar eller någon energianläggning. Områdena kan också vara betydelsefulla för någon näring, exempelvis fisket. Kommunen ska i sin översiktsplan redovisa hur vi avser att riksintressen ska tillgodoses

86 Mellankommunala intressen Den regionala stadskärnan Flemingsberg Botkyrka kommun stödjer utvecklingen av Flemingsberg som en sammanhängande regional stadskärna över kommungränsen, vilket innebär fler bostäder och arbetsplatser, mer handel och utvecklad infrastruktur. Utvecklingsinriktningen finns i ett gemensamt utvecklingsprogram, framtaget av Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun. I samarbete med Huddinge kommun arbetar vi fram en fördjupad översiktsplan för den nya stadskärnan. Uttran vid gränsen till Salems kommun Området mellan de gamla sjukhusen Söderby i Salem och Uttran i Botkyrka innehåller både bostäder och ett täkt- och masshanteringsområde. På vår sida av gränsen planerar vi för cirka bostäder. Väg-, gång- och cykelförbindelserna mellan Salem och Tumba behöver förbättras. Skjutbana och motocrossbana Skjutbanan och motocrossbanan i Tullinge/Riksten, är befintliga verksamheter som genom buller gör intrång i friluftsliv/naturreservat över kommungränsen in i Huddinge kommun. Vi utgår från att verksamheterna blir kvar och att olika bullerdämpande åtgärder minskar störningarna också framöver. Avloppsreningsverket Himmerfjärdsverket (Anläggning av regionalt intresse) Himmerfjärdsverket i södra Botkyrka drivs av Sydvästra Storstockholms va-verksaktiebolag (SYVAB). Botkyrka kommun är delägare i bolaget tillsammans med Huddinge, Salem, Stockholm, Södertälje och Nykvarn. Botkyrka kommun förändrar inte situationen för reningsverket. Norsborgs vattenverk (Anläggning av regionalt intresse) Vattenverket i Norsborg förser hela södra Stockholmsregionen med dricksvatten. Östra Mälarens vattenskyddsområde för ytvattentäkter ska bevara en god kvalitet på vattnet. Det omfattar delar av kommunerna Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Salem, Stockholm och Upplands-Bro. Norsborgs vattenverk ligger inom skyddsområdet. Botkyrka kommun respekterar vattenskyddsområdet och vattenverkets skyddsavstånd och ser det som förenligt med vår ambition att förbättra kontakterna mellan stadsbygd och landsbygd. Fittja värmeverk (Anläggning av regionalt intresse) Stora delar av Botkyrkas bebyggelse är försörjt med fjärrvärme i ett sammanbyggt system för sydvästra regiondelen. Den värme som levereras kommer till största delen från Igelstaverket i Södertälje där biobränslen är helt dominerande som energikälla. Högdalenverket levererar in en mindre del. Fittja värmeverk används vid toppar i förbrukningen och som reserv för både Botkyrka och grannkommunerna. Botkyrka kommun vill utveckla fjärrvärmeförsörjningen. Vi vill kunna kombinera verksamheten vid Fittja värmeverk med utbyggnad av bostäder i närområdet. På längre sikt räknar vi med att behovet av värmeverket minskar till följd av dels teknikutveckling, dels minskad efterfrågan efter miljonprogrammets upprustning. Med tanke på att värmeverket ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, bör inga betydande reinvesteringar i verket göras. Mellankommunala intressen. Kartan visar de mellankommunala intressen som Botkyrka vill peka på och regionala angelägenheter som finns inom kommunen. 116 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 117

87 Kraftledningsnätet (70 kv) Genom Botkyrka finns kraftledningar som också försörjer grannkommunerna. Kommunens planering går att förena med behovet av kraftförsörjning genom 70 kv-nätet. Grundvattentillgångar I Botkyrka finns det två grundvattenverk, Tullinge vattenverk och Segersjö reservvattenverk, med tillhörande vattenskyddsområden. Tullinge vattenverk är utpekat som Stockholmsregionens viktigaste grundvattenverk och vid kris ska det kunna försörja Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge med vatten. En växande befolkning och ett varmare framtida klimat utmanar dricksvattenförsörjningen. Botkyrka kommun respekterar därför befintliga vattenskyddsområden och vill säkerställa ytterligare två grundvattentillgångar i nordvästra delen av kommunen och vid Pålamalm. Se karta över vattenskyddsområden på sidan 35. Grustäkter och masshantering När en grustäkt tillåts i en grusås med betydande grundvattenförekomst, minskar eller förstörs möjligheterna att använda grundvattnet som dricksvattenresurs. Botkyrka kommun vill av flera skäl minimera grustäkter och annan masshantering i kommunen. Med målet att avveckla samtliga andra grustäkter och platser för storskalig masshantering inom kommunen, vill vi koncentrera den typen av verksamhet till Pålamalm söder om Tullinge. Farligt gods Huvuddelen av transporter av farligt gods i Botkyrka sker på E4/E20. Övriga primära transportleder för farligt gods är enligt länsstyrelsens rekommendationer: -- vägar: väg 225, väg 259, Dalvägen, Hågelbyleden -- järnväg: Grödingebanan -- fartyg/båttransport: farled i Mälaren och i Östersjön in mot Södertälje Botkyrka avser att respektera skyddsavstånden till transportleder för farligt gods. Kommunen anser dock att Dalvägen/Hågelbyleden på sikt ska övergå till sekundär transportled för farligt gods. Istället bör väg 225 mot Södertälje respektive Södertörnsleden, när den är bygd, vara primära transportleder. Väg 225 Väg 225 mellan Södertälje och Nynäshamn: Här finns en konfliktpunkt, där Nynäshamn vill uppgradera vägen för att bättre klara godstransporter samtidigt som Botkyrka behöver hantera genomfartstrafiken genom Vårsta. Kommunen vill inte stimulera ökade genomfartstransporter på väg 225, utan ser bara behov av förbättringar anpassade till utvecklingen av landsbygden i Botkyrka och Nynäshamn. Den regionala grönstrukturen I Stockholms regionala planering kallar man de större väl sammanhängande naturområdena som ligger kvar mellan tätortsområdena för Stockholmsregionens gröna kilar. Botkyrka berörs av två av dessa: Bornsjökilen i norr och Hanvedenkilen i sydost. Botkyrka kommun vill förvalta och utveckla de gröna kilarnas funktioner. Hågelby gård ligger inom Bornsjökilen. Där vill kommunen skapa förutsättningar att utveckla ett populärt besöksmål för Botkyrka lokalt och för Stockholmsregionen och Sverige. I den gröna kilen runt omkring Hågelby gård är avsikten att satsningen ska värna och utveckla kultur- och naturvärden samt förbättra möjligheten till rekreation och friluftsliv. Kommunen vill också stärka de gröna sambanden mellan olika sammanhängande naturområden. Se karta över gröna kilar och gröna samband på sidan 77. foto: botkyrka kommun Helt eller delvis inom kommunen finns naturreservaten Bornsjön, Brinkbäcken, Ekholmen, Ensta ö, Hörningsnäs, Lida, Norrga, Pålamalm, Stora Träsket, Vinterskogen, Åvinge och Östra Bröta. Kommunen respekterar reservaten och vill främja att dessa utnyttjas både av Botkyrkabor och av andra. Flottsbro Inriktningen för området är att upprätthålla de starka gröna värdena i den här delen av Bornsjökilen. Samtidigt har både Botkyrka och Huddinge intressen av att stärka kontakterna mellan Alby i väster och Tullinge och Glömsta i öster. Vi vill samplanera området med Huddinge, på ett sätt som är förenligt med det regionala grönintresset. Norsborgs vattenverk. 118 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 119

88 Riksintressen Riksintresse för järnväg Grödingebanan Sträckan Flemingsberg Järna är dubbelspårig. Sträckan trafikeras av godståg och fjärrtåg. För sträckan Stockholm Järna studeras kapacitetshöjande åtgärder. Kommunen vill se en utbyggnad av höghastighetståg genom Sverige. Vid en utbyggnad ser kommunen en dragning parallellt med befintliga spår genom Grödinge som en lämplig lösning. Västra stambanan Sträckan Flemingsberg Södertälje är dubbelspårig och trafikeras främst av pendeltåg, men även vissa godståg. För sträckan Stockholm Järna studeras kapacitetshöjande åtgärder, där ökad godstrafik genom Tumba och Tullinge är en av flera alternativa utvecklingar. Kommunen vill se mer transporter av gods på järnväg, men förutsätter att Grödingebanan utnyttjas för detta. Riksintresse för väg E4/E20 är som en del av europavägnätet ett riksintresse. På sträckan väster om Botkyrka kyrka håller kommunens planering öppet för breddning eller andra förändringar av motorvägen, men vi vill minska barriäreffekten för de gröna sambanden i Bornsjökilen. Öster om Botkyrka kyrka, inom stadsbygden, vill vi kunna minska luftföroreningar och buller, minska barriäreffekterna genom överbyggnader och utnyttja marken i motorvägsstråket bättre. Botkyrkaleden är en del av Södertörnsleden (väg 259) sedan 1980-talet. Väg 259 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att den är av särskild regional betydelse. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Riksintresse för rörligt friluftsliv I Botkyrka, Haninge och Huddinge kommuner ligger området Ågesta Lida Riksten. Länsstyrelsens värdeomdöme: Området är tack vare sitt lokalklimat, sin varierade natur och sina anordningar för friluftslivet ett utomordentligt värdefullt friluftsområde. Områdets geografiska belägenhet och de goda möjligheterna att nå området med allmänna kommunikationer gör att det är mycket välbesökt. Området måste bedömas ha stora potentiella möjligheter vad gäller att ytterligare utveckla friluftslivet. Kommunen vill aktivt arbeta för att utveckla de gröna och rekreativa värdena i området. Riksintresse för kulturmiljövård Botkyrka berörs av fem områden: Mörkö (delvis, södra spetsen på Näslandet), Brandalssund (delvis, området kring Näs by), Grödinge centralbygd (tre delområden), Tumba pappersbruk och Bornsjön (delvis). Riksintressen. Nationella riksintressen inom kommunen. I riksintresset för kulturmiljö Grödinge centralbyggd visar vi också vad vi betraktar som riksintressets värdekärnor. 120 mellankommunala intressen och riksintressen Värdebeskrivningar Bornsjön [AB16] (delen i Tumba och Botkyrka sn:r) Motivering: Herrgårdslandskap utmed Mälaren och runt Bornsjön och sjön Aspen, som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och till lands, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. (Fornlämningsmiljö, Kommunikationsmiljö). Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser och bronsåldersmiljöer, främst det delvis undersökta boplatskomplexet vid Hallunda med husgrundsmellankommunala intressen och riksintressen 121

89 terrasser, skärvstenshögar och gravar. Fornborgar och stora gravfält från järnåldern, bla ett gravfält med stora högar vid Norsborg, vilket kan kopplas till de övergivna enheterna Borg och Herrhamra. Botkyrka kyrka med äldsta delar från 1100-talet, samt tillhörande boställen och andra byggnader. Gamla vägsystem samt bryggor och hamnplatser som speglar kommunikationerna på vattnet. Det av storgodsdriften ända sedan förhistorisk tid präglade landskapet med en rad herrgårdsanläggningar, parker, alléer etc, bl.a. Norsborgs herrgård och Sturehov med tidiga industriella verksamheter. Äldre lantlig bebyggelse. (Miljön berör även Salem och Södertälje kommuner). I området ingår även: Industrimiljön vid Norsborgs vattenverk från sekelskiftet Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Uttryck för riksintresset: Homogen miljö av brukskaraktär. Förvaltningsbyggnad från 1700-talet och under årens lopp tillkomna verkstäder, administrationsbyggnader och arbetarbostäder. Allé planterad på 1840-talet och områdets delvis parkartade utformning. I området vid Lilltumba vill kommunen att nya bostäder ska kunna tillkomma, men efterföljande planering får pröva hur detta kan klaras mot det överordnade riksintresset. Brandalsund [AB7] (delen i Grödinge sn) Motivering: Farledsmiljö där det försvarsstrategiska läget vid inloppet till nuvarande Södertälje och mellanrum mellan Mälaren speglas av fornborgar, en medeltida borganläggning och Brandalsunds säteri med vidsträckta ägor. (Forntida farledsmiljö). Uttryck för riksintresset: En fornborg på farledens östra sida (ytterligare två finns på västra sidan). (Miljön berör även Södertälje kommun). I området ingår även: Näs by med tät bebyggelse av 1700-talskaraktär med bevarad bygata och omgivande odlingslandskap. Sportstugeområdet Getryggen från mellankrigstiden med ett hundratal små självbyggda stugor. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Grödinge [AB14] (Grödinge sn) Motivering: Centralbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, smala uppodlade sprickdalar, präglade av mindre herrgårdar, och med stor fornlämningsrikedom i de dominerande landskapspartierna. (Fornlämningsmiljö, Herrgårdsmiljö, Bymiljö, Kyrkomiljö, Vägmiljö). Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser från främst yngre stenåldern. Lämningar från bronsåldern. Omfattande järnålderslämningar i form av talrika varierade gravfält och flera fornborgar. Grödinge 1100-talskyrka. Flera avhysta bytomter. En rad mindre herrgårdsanläggningar, vilka huvudsakligen representerar och 1800-talen. Iselsta ålderdomligt sammanhållna klungby, handelssamhället Rosenhill och Norrga kvarnmiljö. Äldre vägsträckningar och öppna odlingsmarker. Foto: botkyrka kommun I Grödinge ser kommunen värdekärnorna i kulturmiljöerna som de mest intressanta att bevara. Kommunen arbetar 2013 med ett nytt kulturmiljöprogram. Mörkö [AB3] (delen i Grödinge sn) Motivering: Farledsmiljö och mellanbygd utmed vattenleden från Östersjön via Södertälje till Mälaren, som präglas av det försvarsstrategiskt viktiga läget. Dominerande storgods av delvis medeltida ursprung samt partier med ett småbrutet odlingslandskap. (Fästnings- och skansmiljö). Uttryck för riksintresset: Skansanläggning från 1600-talets början på Näslandet vid Skanssundet. (Miljön berör huvudsakligen Södertälje kommun). Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Tumba pappersbruk [AB15] (Tumba sn) Motivering: Industrimiljö och bruksmiljö som speglar tillverkningen av kvalitetspapper för i första hand landets sedeltillverkning alltsedan 1700-talet. Flygbild över Näs by. 122 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 123

90 Riksintresse för naturvård Kagghamraån Värdeomdöme: Kagghamraområdet i allmänhet och Tegelvreten i synnerhet utgör ett av de viktigaste geologiska objekten i länet. Tegelvreten är det bästa exemplet på aktiv bäckravinbildning inom regionen. Genom att skära sig ned i de tjocka sedimentavlagringarna har Kagghamraån skapat ett meandersystem som saknar motsvarighet i Stockholms län. Landskapet längs ån med biflöden är i hög grad varierande och vackert. Området som helhet har en ovanligt rik flora och fauna med förekomst av en mängd rödlistade arter. Längs ån finns flera strömpartier med lämpliga lekbottnar som utgör en ytterst värdefull miljö som reproduktionsområde för en ursprunglig stam av havsöring. Genom att ån dessutom har relativt stor vattenföring anses den som den viktigaste ån för havsöringsreproduktion mellan Dalälven och Emån. I ån finns också nissöga och flodkräfta. Kagghamraån har även i övrigt en mycket rik och representativ bottenfauna med inslag av sällsynta arter. Bl.a. förekommer den rödlistade snäckan Valvata macrostoma. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. Vid Rosenhill vill kommunen att verksamheterna ska kunna finnas kvar och i viss utsträckning utvecklas, men efterföljande planering får pröva hur detta kan klaras mot det överordnade riksintresset. Bornsjön Värdeomdöme: Bornsjön är med sin höga vattenkvalitet ytterst viktig för Stockholms vattenförsörjning (reservvattentäkt). Samtidigt är sjön en värdefull fågelsjö med bl. a. fiskgjuse och storlom. De närmaste omgivningarna är geologiskt, botaniskt och kulturhistoriskt mycket intressanta. Hela tillrinningsområdet är ett enastående exempel på typisk Sörmlandsnatur. Då det relativt stora tillrinningsområdet skyddats från exploatering är området närmast unikt genom sin närhet till storstaden. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintressen Natura 2000 Nätverket med Natura 2000-områden har kommit till för att värna om vissa naturtyper och arter samt deras livsmiljöer. Man har kommit överens om att dessa är av gemensamt intresse för EU:s medlemsländer. Natura 2000 områden i Botkyrka ligger inom naturreservat och har därmed dubbelt skydd. I Botkyrka finns sex områden: Sturehov (två stycken), Bornsjön, Ekholmen, Brosjön, och Brinkbäcken. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. lovärenden ska remitteras till dem. Detta underlag finns tillgängligt för kommunens handläggare. Kommunen kontaktar försvarsmakten i tidiga skeden. Riksintresse för yrkesfiske inlandsvatten Mälaren berörs av detta riksintresse. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintresse för yrkesfiske havsområdet Delar av Östersjön inom Botkyrka berörs av detta riksintresse (se karta). Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintresse för farleder Riksintresse för farleder på vatten in till Södertälje och mellan Södertälje och Stockholm. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Riksintresse för turism och friluftsliv Mälaren med öar och strandområden och kommunens Östersjökust berörs av detta riksintresse. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Vi har dessutom ambitionen att stärka tillgängligheten och kontakterna mellan stadsbygd och landsbygd. Riksintresse för högexploaterad kust Södra Grödinge ingår i ett större riksintresseområde för högexploaterad kust. Kommunens planering stämmer överens med bestämmelserna i MB 4 kap 4 vad gäller fritidsbebyggelsen. Riksintresse för energiförsörjningen Stamnätet för kraftförsörjning, det vill säga 220 kv och högre, är av riksintresse för energiförsörjning enligt 3 kap. 8 MB, både befintliga och planerade. Kommunen vill att kraftledningar som går genom stadsbygden i Botkyrka blir borttagna, flyttade eller grävs ner. Riksintresse för totalförsvaret Runt Grindsjön på gränsen mellan Nynäshamn och Botkyrka har försvaret pekat ut ett riksintresseområde. Länsstyrelsen har (2013) ännu inte beslutat om något förordnande enligt 11 kap. 12 PBL. Vissa tekniska anläggningar är utpekade som riksintresse för totalförsvaret. Dessa kan inte redovisas på kartor i översiktsplanen. Det rör till exempel radar- och radiolänksystem. Inom Botkyrka kommun kan höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk och även höga byggnader riskera att störa riksintresset. Allmänt gäller att hela landet är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför tätort och högre än 45 meter inom tätort. Försvarsmakten redovisar också i sitt underlag ett påverkansområde för buller, säkerhet eller annan aspekt, där alla plan- och 124 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 125

91 underlag i urval BotKYRKA KOMMun(2003). Ahlqvist och Almqvist Arkitekter. Program för Riksten. Botkyrka kommun (2007). Botkyrka kommuns handbok i dialog. Botkyrka kommun (2010). Botkyrkas gröna värden: Naturvårdsprogram för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2009). Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering. Botkyrka kommun (2008). Botkyrkas strategi för demokrati och delaktighet. Botkyrka kommun (2010). Cykelplan för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2012). Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2009). Framtid för Alby ett långsiktigt program för hållbar utveckling. Botkyrka kommun (2010). Framtid för Tullinge - ett långsiktigt program för hållbar utveckling. Botkyrka kommun (2005). Inriktningsprogram för Friluftsområdet Lida Riksten. Botkyrka kommun (2012). Gestaltningsprogram för Rikstens Friluftsstad: Riktlinjer för utformning av mark och bebyggelse i Rikstens friluftsstad. Botkyrka kommun (2007). Handelspolicy för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2009). Klimatstrategi för Botkyrka. personer med funktionsnedsättning. Botkyrka kommun (2012). Utveckling Fittja. Ett långsiktigt program för hållbar utveckling. Botkyrka kommun (2010). WSP Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning för program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2002). Översiktsplan Botkyrka kommun, Huddinge kommun (2009). Fördjupning av översiktsplaner Flemingsberg: Samrådshandling. IVL Svenska miljöinstitutet (2010). Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Botkyrka för Botkyrka kommun. Scandiaconsult (2002). Sträckningsstudie Spårväg Botkyrka, Riksten Tumba Norra Botkyrka. Scandiaconsult (2002). Sträckningsstudie Spårväg SYD, Flemingsberg station Tullinge - Riksten. Sweco energuide AB sustainergy (2012). Rapport- Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun. Foto: Johannes LiLJeson Botkyrka kommun (2005). Detaljplaneprogram central Tullinge. Botkyrka kommun (2007). Energiplan för Botkyrka kommun. Botkyrka kommun (2010). Folkhälsopolicy. Botkyrka kommun (under arbete 2013). Framtid Alby - Stadsbyggnadsidé. Botkyrka kommun (2012). Framtid Fittja, Detaljplaneprogram för stadsutveckling. Botkyrka kommun (2011). Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov. Botkyrka kommun (2010). Strategi för ett interkulturellt Botkyrka. Botkyrka kommun (2009). Ett jämställt Botkyrka. Botkyrka kommun (2011). Tänk nytt, rätt och lätt. Handbok i FN-konventionen om rättigheter för Landskapslaget, Landskapsarkitekter LAR (2003). Miljökonsekvensbeskrivning: Program för Riksten. MedboRGaranalysen (2011). Samtal om framtiden. MÖRKFors, Gunnel och Ullén, Inga (1988). Botkyrka Kulturmiljöinventering Del I och II av kulturminnesvårdsprogram. RegionPLanekontoret (2010). Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS

92 platsregister Alby...12, 19, 38, 42f, 48, 61 63, Flemingsberg...14, 17 19, 28, 42, 49f, 57, Järna Skärholmen...5, 14, 17 19, 27f, 46, Tunarondellen...92, , 83, 85f, 90 92, 94 99, , 85, 91, , 116, 120 Järvafältet , 63, 85, 91, 94 Täby centrum...17 Alby centrum...30, 40, 43, 56, 78, 85, 92 Flemingsbergsskogen Kagghamra...8, 36, 92, 111f Slagsta...8, 43, 73, 86, 92, 96f, 99 Upplands-Bro Albysjön...41, 68 Flottsbro...41, 57, 100, 118 Kagghamraån Slagsta strand...8, 43, 86, 92, 96 Uppsala...19, 63 Albyvägen...42, 98 Alfred Nobels allé...8, 92, 102 Arlanda...63 Arninge...17 Aspen...68, 120 Barkarby...17 Blickaberget Borg Bornsjön...116, 118, 120, 124 Förbifart Stockholm...14, 19, 63, 94, 100 Förbifart Tullinge...19, 61 62, 86, 91, , Getryggen Glasberga Grindsjön Grödinge...15, 28, 86, 90, 92f, 107, , , 125 Grödingebanan...44, 119, 120 Kassmyra...8, 86, 92, 107 Kista...17 KP Arnoldssons väg...62, 107 Kungens Kurva...5, 14, 17 19, 28, 46, , 61, 63, 85, 91, 94 Kärsdala...51 Körsbärsparken...70 Lida...68, 74, 100, 113, 118, 120, 126 Liljeholmen...53 Sollentuna...17, 42 Spårväg Syd...63, 127 Stockholm...14f, 19, 28, 58, 63, 94, , 120, 124f Stockholms innerstad...5, 19, 28 Stockholms län...12, 17, 74, 116, 124 Stockholmsregionen , 27, 30, 34, 44,.46, 52, 58, 100, 104, 108,113, 116, 118 Stora Träsket Uppsalastråket...34 Uttran...36, 92, 106, 116 Vinterskogen Vårsta...76, 92, 104f, 107f, 110, 119 Vårsta centrum...30, 40, 43, 78, 85f, 92, 106 Väg , 61, 76, 102f Vällingevägen...97 Västra stambanan Ågesta Förklaringar 65 = Hänvisning till aktuell sida. 65f = hänvisning till aktuell sida och efterföljande sida. 65ff = hänvisning till aktuell sida och flera efterföljande sidor. Sidnummer med fet stil är den huvudsakliga hänvisningen. Botkyrka kyrka...15, 32, 120, 122 Grödingelandet...36, 108 Lilltumba...8, 32, 92, 106, 123 Storstockholm...25, 46, 50, 52 56, 59 Årstafältet...90 Botkyrkaparken Hallunda...19, 61 63, 92, 94 99, 120 Loviseberg...57, 86, 106 Storvreten...8, 68, 92, 107, 113 Åvinge Botkyrkas handelsplats...43 Hallunda centrum...30, 40, 43, 78, 85, 92, 97 Masmo...19, 57, 62f, 91, 98 Sturehov...68, 94, 97, 108, 113, 122, 124 Älvesta...94 Brandalssund Hallunda gård...8, 92, 96 Mälaren...15, 32, 38, 68, 96, 116, Subtopia...81, 86, 98 Östra Bröta Brantbrink , 92, 103 Hallunda trafikplats...62, , 122, 125 Söderby Östra Vårsta...92, 104, 107 Brinkbäcken...118, 124 Hallundavägen...8, 42, 51, 92, 97 Mörkö...120, 122 Södertälje...14, 17 19, 28, 39, 46, 53, Byrsta...8, 92, 111, 112 Hammerstavägen...97 Norrga...118, , 91, 104, 119f, 122 Citybanan...58, 63 Hamradalen Norrköping...51 Södertörn...32 Dalvägen...43f, 62, 83, 92, 107, 119 Dalälven E4/E , 44, 62f, 76, 86, 92, 94, , 98f, 119f Ekerö Ekholmen...118, 124 Hamringe...8, 92, 102 Haninge...120, 128 Hanveden...64, 76f, 118 Herrhamra Huddinge...116, 118, 120, 127 Huddinge kommun...57, 116, 120 Norsborg...15, 43, 68, 94 99, 113, 116, 122 Norsborgsvägen...97 Nykvarn Nynäshamn...119, 124 Näslandet...120, 122 Pålamalm...23, 26, 34, 37, 86, 118 Södertörnsleden...63, 100, 119f Tegelvreten...92, , 124 Tullinge...12, 15, 19, 22, 43, 51, 58, 61f, 68,....70, 85f, 92, , 116, 118, 120 Tullinge centrum...30, 40, 43, 78, 85f, 92 Tullinge trädgårdsstad...70, 103 Foto: Johannes LiLJeson Eldtomta...8, 36, 92, Huddingevägen...22, 44, 62, 76, Pålamalmsvägen Tullingesjön...68, 113 Emån Hågelby...32, 62, 68, 73, 76, 92, 96, Riksten (Tullinge)...49, 62, 68, 86, 92, Tumba...15, 19, 22, 30, 43, 60 63, Ensta ö , 113, , 113, , 92, , 116, 120 Eriksberg...19, 42f, 56, 62, 91f, 94 99, 113 Hågelby gård...73, 113, 118 Riksten (landsbygd)...37, 120 Tumba bruk...15, 72, 120, 122 Eriksbergs verksamhetsområde...30, 40, Hågelbyleden...19, 22, 42, 44, 62, 76, Rosenhill...86, 122, 124 Tumba centrum...30, 40, 43, 56, 78, , 62, 78, 85, 92, , 98, 106, 119 Salem...107, 116, , 92, 106f Fittja...12, 19, 38, 43, 61 63, 66, 73, Häggvik...17 Sandstugan...8, 92, 106 Tumba köpcenter...43, 86, , 91f, Hörningsnäs Sibble...8, 36, 92, Tumba station...15, 104, 106 Fittja centrum...30, 40, 41, 43, 78, 85, 86, 92 Jakobsberg...17 Sjöterrassen...41 Tumbavägen Fittja äng...38, 41 Järfälla Skanssundet Tuna

93 sakregister Förklaringar 65 = Hänvisning till aktuell sida. 65f = hänvisning till aktuell sida och efterföljande sida. 65ff = hänvisning till aktuell sida och flera efterföljande sidor. Sidnummer med fet stil är den huvudsakliga hänvisningen. Foto: Johannes LiLJeson Arbetsmarknad...19, 53, 61, 63 Arbetsplatser...42, 63, Arkitektur...41, 43, 49, 80, 84 Handel...18, 21, 43, 60, 84 87, f, 102, 106f Hemkänsla...52ff, 72, 80 Park...16, 21, 38, 41f, 57, 65f, 70, 80 PBL, plan- och bygglagen...14, 16 Regionala angelägenheter...116f Barnperspektiv...13 Barriär...22, 58, 60, 76f, 82 Hållbar utveckling...12f, 54 Identitet f, 54f, 65, 70, 72, 84, 106 Regionala stadskärnor...14, 17ff, 22, , 61, 63, 85, 91 Befolkningsprognos...46 Bostadsbyggande...40f, 46f Buller...44f, 58, 103, 116 Bygglov...16, 36, 82, 90, 110ff Idrott...21, 38, 41, 51, 56f, 81ff, 103 Infartsparkering , 60, 102, 106 Interkulturell...56, 61 Jordbruksmark...32, 39, 65, 72, 106 Residence Botkyrka...41, 84 Riksintressen Risker...32, 90 RUFS, Regional utvecklingsplan Byggnadsminne...72 Cykel...28, 30, 60ff, 102, 106f Dagvatten...11, 38, 42, 76 Delaktighet...13, 79f, 85 Demokrati...12, 85 Detaljplan...16, 48, 84, 90f, 110ff Ekosystemtjänster...22, 76 Energi...22, 32, 39, 60, 116 Farligt gods...107, 119 Fjärrvärme...20, 26, 30, 39, 116 Folkhälsa...27, 85 Fornlämning...15, 110, 122 Friluftsliv...64f, 69, 113, 116, 118, , 125 Fritidshus...36, 46, 69, 91, 108, 111f Funktionsnedsättning...13f, 51, 53, 58, , 63, 65 Företag...15, 25, 41f, 49, 78ff, 85, 94, 107 Förskola...30, 57, 70, 80, 83 Försvaret Förtätning...38, 42f, 50f, 83, 90ff, , 100, 104, 111 Grustäkter , 41, 100, 106f, 118 Gröna kilar...64, 76f, 118 Gröna samband f, 76f, 91, 94, , 104, 118, 120 Grönstruktur...22, 66, 76f, 91, 118 Jämställdhet...28, 57 Klimat...12, 20, 23, Kollektivtrafik...20f, 27ff, 40f, 43ff, Kolonilott...56f, 66 Konst...38, 41, 80, 84 Kreativitet...21, 25, Kulturmiljö...64f, 72, 74, 84, 91, , 110f, 120ff Landsbygd...15, 30, 64, 90, Landskap...64, 72, 76, 91, 106, 108, f, 113, 120ff Lekplats...13, 57, 66, 70 Markstabilitet...32f, 90 Masshantering...26, 34, 86, 116, 118 Medborgardialog, dialog...12, 55, 80 Mellankommunala intressen...115, 117 Miljonprogram...39ff, 48, 96, 116 Målkonflikt...62, 84, 110 Mångfald...22, 40, 43, 50, 76, 78f, 82 Mötesplats...15, 21, 43, 51 57, 61, 63, 66 Naturvård...11, 72, 74, 124 Naturvärden...42, 64f, 72, 74ff, 118 Näringsliv...14, 19, 46, 58, 63, 81, , 100, 113 Odlingslott, odling...21, 30, 39, 56, 66, 80 Offentlig service...18, 30, 51, 55, 60, 86 Offentliga rum...57, 82, 84 för Stockholmsregionen...16f Samråd...5 Skred...26, 30, 32 Social sammanhållning...56, 58, 81 Sociala konsekvenser...13 Spårväg...61ff, 91, 98f, 103 Stadsbygd...90 Stadsbyggnadsstrategi...21, 50, 82 Strandskydd...23, 70f Subtopia...81, 86, 98 Säkerhet...13, 31f, 51, 108, 124 Tillgänglighet...14, 28, 58 63, 65 Trafik...19, 27ff, Trygghet...13, 43, 52 57, 65, 83 Tyngdpunkt...18f, 30, 43, 60ff, 85, 92 Upplåtelseform...50, 82 Utbyggnadsordning...49 Utflykt...69 Utställning...6 Utvecklingsprogram , 116 VA, vatten och avlopp...36, 110ff, 41 Vattenskyddsområden , 34f, 118 Vattentäkt...34, 36, 116, 124 Verksamhetsområden Vindkraft...39, 124 Vision...11, 17, 61 Översvämning...23, 26, 30ff Medverkande inom den kommunala organisationen Ansvarig nämnd Kommunstyrelsen Politisk beredning Klimat- och planeringsberedningen Politisk avstämningsgrupp Katarina Berggren (S) Peter Nyberg (S) Dan Gahnström (MP) Anna Herdy (V) Projektgrupp Sara Wrethed, projektledare Lars Olson, planeringschef Ulla Ryk, arkitekt Per-Anders Framgård, arkitekt Anna Ahlstrand, planarkitekt Kartproduktion Karin Willis, Gis-ingenjör och Ann-Marie Thorgren, Gis-ingenjör Kontakt Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill beställa fler exemplar av den här skriften. Sara Wrethed Telefon: E-post: oversiktsplan@botkyrka.se 2013 Botkyrka kommun Produktion: This Way Up AB Med reservation för tryckfel. Översiktsplanen har utarbetats av projektgruppen tillsammans med bland andra samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

94 Foto: Johannes LiLJeson Foto: Johannes LiLJeson Foto: Johannes LiLJeson Översiktsplanen finns digital på webben: Foto: Johannes LiLJeson

95 Analys av miljöaspekter och inledande miljöbedömning Botkyrkas nya Översiktsplan Samrådshandling

96 2 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP Medverkande Botkyrka kommun: Projektledare ÖP: Sara Wrethed Planeringschef: Lars Olson Miljöutredare: Dan Arvidsson Konsulter: Uppdragsledare: Pernilla Westerlund (Iterio) Biträdande uppdragledare: Sofia Hofstedt (Vectura) Kvalitetsgranskning: Josefin Kofoed Schröder (Vectura) F

97 3 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP Sammanfattning Bakgrund och syfte Botkyrka kommun har inlett arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Under 2011 har man fört samtal med Botkyrkabor om inriktningen för Botkyrkas nya översiktsplan och sammanlagt har 350 Botkyrkabor deltagit genom att lämna förslag på hur Botkyrka kommun bör utvecklas i framtiden. Samtalen fördes med utgångspunkt i kommunstyrelsens inriktningsbeslut. Samtidigt har det förts en rad interna samtal inom kommunens olika förvaltningar och inom politiken. Var ska Botkyrka växa? Hur kan kommundelarna kopplas ihop bättre? Hur kan Botkyrka bättre ta tillvara på de boendes kreativitet? Botkyrka kommun har för avsikt att genomföra en miljöbedömning av översiktsplanen i två steg. Inför samråd görs denna miljöanalys där betydelsefulla miljöaspekter identifieras. Analysen är en del av underlaget inför samråd och miljöbedömningsarbetet har härmed inletts parallellt med översiktsplaneprocessen. I det andra steget, utställningsversionen, kommer en miljökonsekvensbeskrivning som fyller miljöbalkens krav på innehåll upprättas. Denna rapport utgör alltså en första del av miljöbedömningen och syftet är att identifiera de viktigaste miljöfrågorna som berör Botkyrka kommun i ett strategiskt perspektiv, nu och i framtiden. Vidare ska analysen påvisa i vilken grad kommunen kan påverka olika miljöaspekter för att uppnå en hållbar utveckling samt ge förslag till en avgränsning av kommande miljökonsekvensbeskrivning. Miljöanalysen har genomfört som en så kallad SWOT-analys. SWOT är en förkortning av de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats och den svenska översättningen för orden är Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Miljöanalysen har utgått från dessa kriterier och den bedömda miljöpåverkan har kategoriserats med avseende på hur de påverkar nationella miljömål. Inom ramen av miljöanalysen har genomförts en workshop där tjänstemän från kommunens olika förvaltningar deltagit. Botkyrkas miljötillstånd Botkyrka kommuns historiska bakgrund lämnar både positiva och negativa spår i modern tid. Det finns stora jord- och skogsbruksområden och naturområden med möjlighet till friluftsaktiviteter. Rationellt jord- och skogsbruk, och minskade ängs- och hagmarksarealer till följd, har lett till minskad diversitet och biologisk mångfald. Utdikningar och sjösänkningar har minskat andelen våtmarker i kommunen. Vidare har den industriella verksamheten från brukssamhällen till moderna industrier förorsakat föroreningar som idag påverkar både mark F

98 4 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP och vatten. Behovet av transporter och en ökad förtätning har lett till en succesiv fragmentering av kommunens sammanhängande grönområden och till ökade barriäreffekter. I kommunen finns cirka bostäder varav ungefär 2/3 är flerbostadshus och 1/3 är småhus. Olika bebyggelseområden och strukturer påverkar miljön i olika grad och på olika sätt. Miljonprogramsområdena i norra delen av kommunen försörjs till exempel med spårbunden trafik samt fjärrvärme från biobränsle, men är i stort behov av upprustning. Bebyggelseområdena utmed E4/E20 och Hågelbyleden är utsatta för negativ miljöpåverkan med avseende på buller och luftföroreningar. Bilanvändningen i norra Botkyrka är idag låg och det finns flera tunnelbanestationer i anslutning till bebyggelseområdena, vilket är positivt ur klimatsynpunkt. Småhusbebyggelsen i mellersta och södra kommunen är däremot spridd och har låg kollektivtrafikförsörjning och procentuellt hög bilanvändning. I södra kommunen finns det hushåll med enskilt vatten och avlopp. Cirka 85 % av hushållen i hela kommunen bedöms idag vara fjärrvärmeförsörjda. Sammanfattande miljöanalys Sannolikt har kommunens relativt goda kunskap och medvetenhet om tidigare och pågående verksamheter gjort att nytillkomna mark- och vattenföroreningar minskat. Gamla synder har i hög grad upptäckts, undersökts och åtgärdats. En ökad befolkningsmängd och anpassning av kommunens markanvändning medför konsekvenser såväl för människan som för miljön, inte minst genom ökad påfrestning på natur- och vattenmiljöer, liksom på klimatet och atmosfären. För att möta Storstockholms och kommunens framtida befolkningsökning krävs att kommunen växer och att nya bostads- och arbetsplatsområden skapas. Att använda och förvalta natur- och markresurserna på bästa sätt blir härmed väldigt betydelsefullt och utgör en viktig del i arbetet med att uppnå en långsiktig och hållbar utveckling. Att förtäta och bygga nytt i centrala delar där det finns spårbunden kollektivtrafik och där det går att ansluta bebyggelsen till fjärrvärme är strategiskt viktigt och betydelsefullt ur ett klimatperspektiv. Likaså behöver befintliga områden med låg kollektivtrafikandel förtätas för att förbättra reseunderlaget och härmed skapa bättre förutsättningar för att resa kollektivt. Att förtäta i befintliga bebyggelseområden innebär även att länets och kommunens större natur, kultur- och rekreationsområden kan bevaras. Om en utveckling av nuvarande tätorter sker utan att tvärförbindelserna med kollektivtrafik mellan dem utvecklas och förstärks kommer trafiken både öka och bli mer spridd. Detta innebär ökade utsläpp från trafik samt att mindre trafikleder och lokalgator belastas i större omfattning än idag. Detta leder till ökad bullerspridning och högre utsläpp till luft och vatten. Samtidigt kan förtätning lokalt innebära en boendemiljö med ökad risk för bullerstörningar och tidvis höga luftföroreningshalter, eftersom gaturum ofta blir trängre och tätare samtidigt som trafiken på befintliga gator ökar. Det kan också innebära att befintliga kommuninvånare får F

99 5 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP sämre tillgänglighet till när-rekreation och naturupplevelser, som en följd av att nya bebyggelseområden hamnar mellan befintliga natur- och bostadsområden. Ett framtida hot som Botkyrka kommun kommer behöva hantera i översiktsplanen är att kommunen i hög grad kan komma att påverkas av klimatförändringarna. T.ex. kommer risken för ras och skred, översvämningar samt smittspridning öka. Med avseende på ovan behöver översiktsplanen ha en strategi kring klimatanpassning av tekniska anläggningar, nya och befintliga bebyggelseområden samt infrastruktur. Vidare behöver fortsatta kvalitetshöjande insatser göras för kommunens sjöar och vattendrag och man behöver samarbeta regionalt för att säkra Mälarens framtida vattenkvalitet och hitta alternativa reservvattentäkter om Mälarens vatten blir otjänligt som dricksvatten. Avgränsning av kommande miljökonsekvensbeskrivning Utifrån genomförd swot-analys föreslås miljöbedömningen och kommande miljökonsekvensbeskrivning avgränsas till att studera översiktsplanens positiva och negativa påverkan med avseende på de 12 miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i Balans, Levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Lämpligen jämförs två alternativa inriktningar/målbilder av översiktsplanen med ett nollalternativ. Miljökonsekvensbeskrivningens horisontår är detsamma som översiktsplanens, i detta fall Ett alternativ skulle kunna vara att jämföra översiktsplanens målbild 2040 med hur målbilden skulle kunna se ut år 2050, då befolkningstillväxten förväntas vara något större och fler bebyggelseområden och mer infrastruktur etablerats. Ett annat alternativ skulle kunna vara att jämföra översiktsplanens strategiska inriktning förtätning i centrala delar med vilken grad av miljöpåverkan en alternativ bebyggelsestrategi, t.ex. tillväxt genom etablering av helt nya bebyggelseområden eller utökning av befintliga områden i kommunens mer perifera delar bedöms innebära. F

100 6 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP Innehållsförteckning 1. Inledning Botkyrka Översiktsplan Miljöbedömning Behovsbedömning av Botkyrkas översiktsplan Miljöbedömning av Botkyrkas nya översiktsplan Syfte, metod och avgränsning Syfte Metod SWOT Analys Avgränsning Botkyrka kommun ur ett historiskt perspektiv Industriverksamhet växer fram Norra Botkyrka växer fram Villabebyggelse växer fram Botkyrkas miljötillstånd SWOT analys Översiktlig miljöanalys Styrkor Kvaliteter i Botkyrka kommun Svagheter/Utmaningar vad behöver utvecklas eller förbättras Framtida hot väsentliga miljöutmaningar att hantera Möjligheter vilka miljöaspekter kan Botkyrka kommun påverka Sammanfattande miljöanalys av framtida Botkyrka Förslag till avgränsning av MKB Nivåavgränsning Geografisk avgränsning Avgränsning av betydande miljöpåverkan Avgränsning av tid Avgränsning av rimliga alternativ Uppföljning Referenser Bilagor F

101 7 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 1. Inledning Kommunstyrelsen i Botkyrka kommun arbetar just nu med att ta fram en ny översiktsplan (ÖP) och under våren 2013 kommer översiktsplanen att vara ute på samråd. 1.1 Botkyrka Översiktsplan 2040 Under 2011 har kommunen fört samtal med Botkyrkabor om inriktningen för Botkyrkas nya översiktsplan och sammanlagt har 350 Botkyrkabor deltagit genom att lämna förslag på hur Botkyrka kommun bör utvecklas i framtiden. Samtalen fördes med utgångspunkt i kommunstyrelsens inriktningsbeslut. Samtidigt har det förts en rad interna samtal inom kommunens olika förvaltningar och inom politiken. Var ska Botkyrka växa? Hur kan kommundelarna kopplas ihop bättre? Hur kan Botkyrka bättre ta tillvara på de boendes kreativitet? Översiktsplanen ska bland annat ge förutsättningar för att nå det långsiktiga målet att Botkyrka ska bli klimatneutralt. Planen ska bland annat prioritera framkomlighet för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik och markera platser lämpliga för vindkraft och solenergi. Planen ska också identifiera platser och anläggningar som kan komma att skadas av klimatförändringar. Kommunen har inte rådighet över strategiska beslut som exempelvis rör pågående täktverksamhet, skogsbruk och kollektivtrafikutbyggnad. ÖP tydliggör dock kommunens ståndpunkt avseende t.ex. täktverksamhet och kollektivtrafikutbyggnad. Kommunstyrelsens inriktning för översiktsplanen är: Man kunna leva klimatsmart: Översiktsplanen ska ge förutsättningar för att nå det långsiktiga målet att Botkyrka ska bli klimatneutralt. Planen ska till exempel prioritera framkomlighet för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik och markera platser lämpliga för vindkraft och solenergi. Planen ska också identifiera platser och anläggningar som kan komma att skadas av klimatförändringar. Det finnas plats att växa: Översiktsplanen ska välkomna en växande befolkning. Fler bostäder behövs och fler arbetsplatser behöver tillkomma inom kommunen. Man känna sig hemma i storstaden: Översiktsplanen ska bidra till social sammanhållning. Botkyrkaborna ska känna sig hemma i Botkyrka och samtidigt uppfatta sig som tydlig del i storstadsregionen. Det ska vara nära till storstadsnatur: Översiktsplanen ska bidra till att Botkyrkas natur- och kulturvärden utvecklas och förvaltas så att kommunens attraktivitet ökar och så att de blir en bättre tillgång för Botkyrkaborna. Det finnas utrymme för kreativitet: I Botkyrka ska det vara möjligt för människor att förverkliga sina idéer och det ska därför finnas plats och miljöer för nya och växande företag, för skapande och kreativa verksamheter, för spännande arkitektur och för upplevelser. F

102 8 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 1.2 Lagstiftning om miljöbedömning När en kommun upprättar en plan ska kommunen ta ställning till behovet av att genomföra en miljöbedömning av planen i enlighet med reglerna i miljöbalken 6 kap 11-18, 22. En behovsbedömning tas fram som ett underlag för ställningstagandet. I behovsbedömningen utreds om översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de kriterier som finns i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar bilaga 2 och 4. Enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (4 punkt a) ska genomförandet av en översiktsplan nästan undantagslöst antas medföra betydande miljöpåverkan. Det är endast i sällsynta fall som översiktsplaner undantas från bestämmelserna, till exempel om det gäller en mindre ändring av eller tillägg till en befintlig plan. 1.3 Behovsbedömning av Botkyrkas översiktsplan Botkyrka kommun bedömer att översiktsplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunen har därför gjort bedömningen att en miljöbedömning ska genomföras och dokumenteras. Miljöbedömningen ska genomföras parallellt med att den nya översiktsplanen tas fram. Motiven till detta är att den nya översiktsplanen för Botkyrka kommun omfattar hela kommunen och därmed anger framtida förutsättningar och markanvändning för ett omfattande markområde. Den kommer också att ange förutsättningar för verksamheter upptagna i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar bilaga 1 och 3. Miljöbedömningen föreslås genomföras i två steg, se nedan. 1.4 Miljöbedömning av Botkyrkas nya översiktsplan Botkyrka kommun har för avsikt att genomföra en miljöbedömning i två steg. Inför samråd görs en översiktlig miljöanalys där betydelsefulla miljöaspekter identifieras. I analysen ges förslag till vilka miljöfrågor som behöver integreras och utredas inom ramen av översiktsplanen och i denna görs även en preliminär avgränsning av kommande miljökonsekvensbeskrivning. Analysen är en del av underlaget inför samråd och miljöbedömningsarbetet har härmed inletts parallellt med översiktsplaneprocessen. I det andra steget, utställningsversionen kommer en miljökonsekvensbeskrivning som fyller miljöbalkens krav på innehåll upprättas. Redovisningen av denna sker först vid utställning av översiktsplanen. F

103 9 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 2. Syfte, metod och avgränsning 2.1 Syfte Följande rapport utgör en första del av miljöbedömningen av den nya översiktsplanen och syftet är att identifiera de viktigaste miljöfrågorna som berör Botkyrka kommun i ett strategiskt perspektiv, nu och i framtiden. Vidare ska analysen påvisa i vilken grad kommunen kan påverka olika miljöaspekter för att uppnå en hållbar utveckling. Miljöanalysen ska behandla följande aspekter med utgångspunkt från de nationella miljömålen, de fem planeringsstrategierna, RUFS 2010 samt kommunens eget material, exempelvis program och strategier. Identifiering av de viktigaste miljöfrågorna för Botkyrka kommun nu och i framtiden Identifiera vilka av de utpekade miljöaspekterna som kommunen kan påverka inom ramen för översiktsplanearbetet Utarbeta förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen 2.2 Metod Inledningsvis genomfördes en workshop där representanter från miljöenheten och stadsbyggnadsenheten inom kommunledningsförvaltningen fick möjlighet att delta. Syftet med workshopen var dels att få deltagarna införstådda i kommunens pågående ÖP-arbete och dels ge dem möjlighet att bidra med sin miljökunskap i processen med både ÖP och det inledande miljöbedömningsarbetet. Under workshopen genomfördes bl.a. en gruppövning där deltagarna delades in tre grupper om fyra personer och där varje grupp tilldelades ett geografiskt avgränsat område. E4/E20 och miljonprogrammen (norr) Järnvägen och stationssamhällena (mellersta) Landsbygd och skärgård (söder) Som en del av den översiktliga miljöanalysen fick sedan respektive grupp i uppgift att diskutera vilka tillgångar/kvaliteter respektive miljöproblem/utmaningar som finns inom respektive geografiskt område. Diskussionerna utgick dels från de nationella miljömålen, var Botkyrka står idag i relation till målen, och hur kommunen bör arbeta för en utveckling i riktning mot de nationella miljömålen, och dels utifrån områdets specifika miljöförutsättningar. Avslutningsvis fick respektive grupp redovisa/sammanfatta sina diskussioner och vi hade en gemensam summering av dagens övning. Resultatet av gruppdiskussionerna redovisas översiktligt i matrisen i Bilaga 3. F

104 10 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 2.3 SWOT - analys Kunskapen om Botkyrkas miljötillstånd som framkom under workshopen och genom andra underlag har brutits ner i en så kallad SWOT-analys. SWOT är en förkortning av de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats och den svenska översättningen för orden är Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. I kapitel 4 och 5 redovisas resultatet av genomförd SWOT analys. SWOT-analysen leder fram till vilka miljöfrågor som är särskilt angelägna för kommunen att arbeta vidare med samt förslag till avgränsning av kommande MKB (se kap 6). Nedan kriterier har utvärderats och utgör grunden för denna miljö-/swot-analys: Styrkor och kvaliteter i Botkyrka kommun Svagheter och brister i Botkyrka kommun Framtida hot väsentliga miljöutmaningar som behöver beaktas i kommunens strategiska planering Möjligheter vilka miljöaspekter kan Botkyrka kommun förbättra och påverka genom översiktsplanen 2.4 Avgränsning Miljöanalysen kommer huvudsakligen att avgränsa sig till Botkyrka kommun. Vissa delar av översiktsplanens avsikter kan dock innebära en större miljöpåverkan och sträcka sig utanför kommungränsen. Om planen bedöms kunna medföra en sådan påverkan kommer även dessa aspekter att lyftas fram. Syftet med indelningen av Botkyrka kommun i tre olika geografiska delar var att på ett systematiskt sätt lokalisera vilka miljöproblem och utmaningar som kan kopplas till de förutsättningar som finns i omgivningen och till kommunens olika platser. F

105 11 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 3. Botkyrka kommun ur ett historiskt perspektiv Botkyrka tillhör den del av Stockholmsregionen som befolkades först. I Botkyrka har det bott människor i över år. Många fynd från arkeologiska undersökningar visar att Botkyrkabygden var rik och tämligen tätbefolkad redan under förhistorisk tid. Namnet Botkyrka började användas under tidig medeltid. Som ett minnesmärke vid motorvägen står än idag Botkyrka kyrka (Bothwidiia Kirkia) stenkyrkan från 1100-talet. Namnet har den fått efter Sankt Botvid, martyren och skyddshelgonet. Genom historien har Botkyrka upplevt både bondehemman och frälsegods, egendomslösa statare, grevar och friherrar. De talrika herrgårdarna runt om i kommunen vittnar om en svunnen storhetstid. De många gravhögarna från bronsåldern till vikingatid utgör forntida monument. 3.1 Industriverksamhet växer fram Vid Mälaren uppfördes flera tegelbruk som levererade tegel till Stockholm och vid Fittja gästgiveri och skjutsstation kunde trötta resenärer, som färdats på Göta Landsväg vila ut. År 1755 beslöt Sveriges Riksbank att förlägga ett pappersbruk i Tumba, en gammal hantverkstradition som finns manifesterad i Tumba Bruk. Från var Tumba Bruk Europas största pappersbruk. Sedeltryckeriet som tidigare låg i Stockholm integrerades med pappersbruket övertogs Tumba Bruk av det amerikanska företaget Crane Co förvärvade AB Separator Hamra Gård, ett lantbruk med anor från medeltiden. Idag är Hamra Gård DeLavals forskningscentrum och en av Sveriges få kvarvarande försöksgårdar. Separator, Tumba Bruk och västra stambanans utbyggnad under 1860-talet är några av orsakerna till att Tumba utvecklades till centralort och som 1905 blev municipalsamhälle. 3.2 Norra Botkyrka växer fram För norra Botkyrkas del fanns sedan länge tanken på en utbyggnad av bostäder för Stockholms invånare. Förslag om ny bostadsbebyggelse i norra delarna av Botkyrka kommun togs under 1960-talet och den snabba expansionen skedde sedan under några få år i början av 1970-talet. Bostadsområde efter bostadsområde växte upp utefter tunnelbanan i norra Botkyrka. Den största delen av bebyggelsen färdigställdes åren och består till stora delar av flerbostadshus. I de yttre delarna finns uppbyggda småhus, villabebyggelse och landsbygd. 3.3 Villabebyggelse växer fram Tullinge, Vårsta och Grödinge tillkom under 60-talet, då flera större bostadsområden och villaområden planerades i Botkyrka. Till Botkyrka har människor flyttat från när och fjärran och idag har Botkyrka kommun cirka invånare varav hälften bor i miljonprogramsområdena och har utländsk bakgrund. Det gör Botkyrka till en unik och intressant mångkulturell kommun i en av Södermanlands äldsta kulturbygder. F

106 12 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 3.4 Botkyrkas miljötillstånd Botkyrka kommuns historiska bakgrund lämnar både positiva och negativa spår i modern tid. Det finns stora jord- och skogsbruksområden och naturområden med möjlighet till friluftsaktiviteter. I vissa delar av kommunen har det pågått en förhållandevis stor skogsavverkning som har påverkat den biologiska mångfalden negativt. Vidare har den industriella verksamheten från brukssamhällen till moderna industrier förorsakat föroreningar som idag påverkar både mark och vatten. De stora kommunikationslederna som byggdes ut på 60-talet orsakar omfattande bullerstörningar och luftföroreningar, framförallt utmed E4/E20 Stråket och Hågelbyleden. I kommunen finns cirka bostäder varav ungefär 2/3 är flerbostadshus och 1/3 är småhus. Botkyrkas miljonprogramsområden i norra delen av kommunen försörjs huvudsakligen med fjärrvärme från biobränsle, men är i stort behov av upprustning. Bebyggelseområdena utmed E4/E20 och Hågelbyleden är också utsatta för negativ miljöpåverkan med avseende på buller och luftföroreningar. Bilanvändningen i norra Botkyrka är idag låg och det finns flera tunnelbanestationer i anslutning till bebyggelseområdena, vilket är positivt ur klimatsynpunkt. E4/E20 utgör en barriär i kommunen och tillgängligheten mellan stora natur- och bebyggelseområden behöver generellt stärkas då befintliga vägar utgör barriärer. Småhusbebyggelsen i södra kommunen är spridd och har låg eller ingen kollektivtrafikförsörjning och därmed en högre bilanvändning. Vidare finns det en hög andel hushåll med enskilt vatten och avlopp. Buller från skjut- och motorsportbanor och täktverksamheter måste anpassas för att i framtiden kunna samlokaliseras med bostadsbebyggelse. Kommunens tysta områden ska värnas och störande verksamheter ska undvikas inom dessa. Sannolikt har kommunens relativt goda kunskap och medvetenhet om tidigare och pågående verksamheter gjort att nytillkomna mark- och vattenföroreningar minskat. Gamla synder har upptäckts, undersökts och åtgärdats. Till exempel är Segersjö grundvattentäkt stängd p.g.a. förhöjda kloridhalter och Tullinge grundvattentäkt är stängd p.g.a. förekomst av miljögiftet PFOS. Kommunens vattenuttag och naturresurser påverkas såväl i kvantitet och kvalitet av pågående grusuttag och ballasttäkter. Behovet av transporter och en ökad förtätning har lett till en succesiv fragmentering av kommunens sammanhängande grönområden och till ökade barriäreffekter. Rationellt skogsbruk, och minskade ängs- och hagmarksarealer till följd, har i sin tur lett till minskad diversitet och biologisk mångfald. Utdikningar och sjösänkningar har minskat andelen våtmarker i kommunen. I bilaga 1 och 2 redovisas några kartor över nuvarande förutsättningar i kommunen; riksintressen och naturreservat samt vattenskyddsområden. F

107 13 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 4. SWOT analys Översiktlig miljöanalys SWOT analysen utgår från Botkyrkas historiska miljötillstånd, underlag och utredningar som har tillhandahållits av kommunen samt allmän miljöinformation som redovisats och lyfts fram under genomförd workshop (resultat från workshopens gruppövning redovisas i matrisen i bilaga 3). Den insamlade informationen har sedan sammanställts i punktform och kategoriserats under SWOT analysens rubriker; Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. De olika miljöfrågorna har kategoriserats under berört nationellt miljömål. 4.1 Styrkor och kvaliteter i Botkyrka kommun Miljömål - Begränsad klimatpåverkan: Kommunen har spårbunden kollektivtrafik, både tunnelbana och pendeltåg. Väl fungerande fjärrvärmenät från biobränsle med kraftproduktion av el. Miljömål En giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt Levande kust och skärgård: God kännedom om kommunens förorenade områden, föroreningsgrad och innehåll. En hög andel befintliga hushåll är anslutna till kommunalt VA och nya bebyggelseområden på landsbygden kommer i hög grad kunna anslutas. Kvaliteten i kommunens sjöar och vattendrag har till viss del förbättrats de senaste åren genom riktade åtgärder (t.ex. i delar av Tumbaån och i Kagghamraåns sjösystem). God tillgång till grundvatten (kvaliteten måste dock säkras). God tillgång till öppet vatten genom Mälaren och Östersjön. Miljömål - God bebyggd miljö, Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv Hela kommunen har god tillgång till tätortsnära parker och grönstruktur. Många naturreservat och sammanhängande grönområden i anslutning till bebyggelseområden. Många utflyktsmål i form av friluftsliv och rekreation kopplat till biologisk mångfald. F

108 14 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP Många bebyggelseområden har goda förutsättningar till att kunna leva klimatsmart och hälsosamt i och med frisk luft, goda bullernivåer, närhet till naturen samt utbyggd kollektivtrafik. God tillgång till orörda stränder runt sjöarna och i anslutning till Östersjön. 4.2 Svagheter och brister i Botkyrka kommun Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Bristfälliga kollektivtrafikförbindelser mellan norra och södra kommundelarna. Bristfälliga kollektiva tvärförbindelser inom hela kommunen. Det finns för få trygga och säkra gång- och cykelvägar i de tätbebyggda kommundelarna och mellan olika bebyggelseområden. Miljömål - Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag: Det finns en inneboende sårbarhet i vattenförsörjningen, eftersom kommunen idag är beroende av att Mälaren som enda fungerande vattentäkt. Miljömål - God bebyggd miljö, Myllrande våtmarker, Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv: Det finns grönområden som blivit fragmenterade på grund av bebyggelse och infrastruktur. Låg tillgänglighet till service, kollektivtrafik samt grönytor är ett problem i flera av kommunens bebyggelseområden. Flera av kommunens våtmarksområden har blivit utdikade. Detta innebär förlust av biologisk mångfald. F

109 15 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 4.3 Framtida hot väsentliga miljöutmaningar Miljömål - Begränsad klimatpåverkan: Botkyrka kommun kommer i hög grad påverkas av klimatförändringarna. T.ex. kommer risken för ras och skred, översvämningar samt smittspridning öka. Att minska den totala bilanvändningen i takt med att befolkningen växer, bl.a. genom att erbjuda alternativ till bilen samt förändra inbyggda beteenden. Miljömål - Frisk luft och God bebyggd miljö: Ovarsamma exploateringar i anslutning till E4/E20 samt Hågelbyleden som kan leda till negativ miljöpåverkan för människors hälsa, främst med avseende på buller och luft. Miljömål - Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag; Trots åtgärder finns risk att de förorenade grundvattentäkterna i kommunen innebär hot mot biologisk mångfald och hälsan. Sårbarhet med avseende på dricksvattenförsörjning om Mälarens vatten blir otjänligt. Idag finns ingen alternativ reservvattentäkt. Höjda havsvattennivåer och risk för saltvatteninträngning i Mälaren och kustnära grundvattenförekomster. Permanentning av hushåll i kommunens södra delar utan anslutning till kommunalt VA (t.ex. fritidshusområden i södra Botkyrka), vilket skulle innebära en stor miljöbelastning på yt- och grundvatten. Överbelastning av dag- och spillvatten med återföljande bräddningar på grund av klimatförändringar. Mälarens Norsborgsvattenreningsverk kommer i framtiden ha kapacitetsbrister och hotas av ökade vattentemperaturer. Miljömålen Myllrande våtmarker, Levande skogar samt Ett rikt växt och djurliv: Ökad fragmentering av grönområden och förlust av biologisk mångfald på grund av ovarsam lokalisering av ny bebyggelse, infrastruktur samt fortsatt skogsavverkning och med bristande hänsyn till naturvärden. F

110 16 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 4.4 Möjligheter vilka miljöaspekter kan Botkyrka kommun förbättra och påverka genom översiktsplanen Hur kan ÖP bidra till att de fem strategiska inriktningar uppfylls samtidigt som miljömålen inte motverkas och miljön långsiktigt förbättras. Miljömål - Begränsad klimatpåverkan: Minska andelen biltransporter för att minska kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Bygg och förtäta i kollektivtrafiknära lägen samt skapa bättre befolkningsunderlag i de kommundelar som idag har låg kollektivtrafikförsörjning. Förbättra kollektiva tvärförbindelser. Anslut ny bebyggelse till fjärrvärme från biobränsle eller ställ krav på andra miljömässigt bra energikällor. Stärk kollektivtrafik- samt gång- och cykelförbindelserna mellan norra och södra Botkyrka (bättre tvärförbindelser). Bygg i klimatsäkra lägen med avseende på ras, skred och översvämningar. Miljömål - Frisk luft och God bebyggd miljö; Möjlighet att i samband med den förväntade befolkningsutvecklingen förtäta i områden med god luftkvalitet och bra bullernivåer. Utveckla E4/E20-stråket till en mötesplats med god kollektivtrafik direktbussar stomlinjer till både kommunala och regionala målpunkter. Planera ny bebyggelse med utgångspunkt från socialstyrelsen rekommendationer för elektriska och magnetiska fält och verka för nedläggning av luftledningar i anslutning till befintlig bebyggelse eller inom planerade utvecklingsområden. Öka tillgängligheten till kommunens natur- och kulturmiljöområden skapa tydliga entréer och verka för utbyggd kollektivtrafik samt GC-stråk till dessa. Verka för utökad kollektivtrafik och en utbyggnad av gång- och cykelvägar för att erbjuda kommuninvånare och arbetspendlande alternativ till bilen. F

111 17 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP Miljömål - Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag, Fortsatta kvalitetshöjande insatser för kommunens sjöar och vattendrag. Samarbeta regionalt kring Mälarens framtida kvalitet och alternativa reservvattentäkter om Mälarens vatten blir otjänligt som dricksvatten. Arbeta med lokal och långsiktig dagvattenhantering för att göra bebyggelseområden robustare mot framtida kraftig nederbörd, t.ex. grönytor som fungerar som översilningsytor och naturliga fördröjningsmagasin och etablering av lokala dammar. Säkrande av vattenskyddsområden för framtida dricksvattenförsörjning. Miljömål - Levande skogar samt Ett rikt växt och djurliv: Möjlighet att göra en balanserad avvägning mellan bevarande av lokala närrekreationsområden och större sammanhängande naturområden. Identifiera svaga samband i grönstrukturen och föreslå lämpliga åtgärder/strategier för detta i ÖP. F

112 18 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 5. Sammanfattande miljöanalys av framtida Botkyrka En ökad befolkningsmängd och anpassning av kommunens markanvändning medför konsekvenser såväl för människan som för miljön, inte minst genom ökad påfrestning på naturoch vattenmiljöer, liksom på klimatet och luften. För att möta Storstockholms och kommunens framtida befolkningsökning krävs att kommunen växer och att nya bostads- och arbetsplatsområden skapas. För att locka nya invånare till Botkyrka och behålla nuvarande behöver den nya bebyggelsens möta morgondagens krav på energieffektivitet och attraktivitet, samtidigt som befintliga bostadsområden upprustas och anpassas utifrån behov och efterfrågan. Att använda och förvalta natur- och markresurserna på bästa sätt blir härmed väldigt betydelsefullt och utgör en viktig del i arbetet med att uppnå en långsiktig och hållbar utveckling. För att möta behovet av fler bostäder och effektivare markanvändning är översiktsplanens strategi att i första hand förtäta befintliga bebyggelseområden och utveckla de delar av kommunen som har störst behov av bättre kollektivtrafikförbindelser och samtidigt har goda förutsättningar att bli attraktiva arbetsplats- och bostadsområden. Huvudprincipen att bygga staden inåt är fördelaktigt bl.a. med avseende på negativ klimatpåverkan samt hushållningen med naturresurser. Detta innefattar bl.a. effektivare markanvändningen och bevarandet av både länets och kommunens natur, kultur- och rekreationsvärden, samtidigt som det ger ett bättre underlag för utbyggnad av befintliga och framtida kollektivtrafikförbindelser. Ur klimatsynpunkt är detta också fördelaktigt avseende energi- och resursförbrukning, främst då utbyggnaden i hög grad ger förutsättningar för utbyggnad och anslutning till fjärrvärmenätet samt att boende kan ges bättre tillgång till kollektivtrafik, vilket sammantaget kan minska utsläppen av växthusgaser. Om en utveckling av nuvarande tätorter sker utan att tvärförbindelserna med kollektivtrafik mellan dem utvecklas och förstärks kommer trafiken både öka och bli mer spridd. Detta innebär ökade utsläpp från trafik samt att minder trafikleder och lokalgator belastas i större omfattning än idag. Detta leder i sin tur till ökad bullerspridning och högre utsläpp till luft och vatten. Förtätning innebär att större sammanhängande naturområden kan sparas och att exploatering på orörd mark undviks. Samtidigt kan förtätning lokalt innebära en boendemiljö med ökad risk för bullerstörningar och tidvis höga luftföroreningshalter, eftersom gaturum ofta blir trängre och tätare samtidigt som trafiken på befintliga gator ökar. Det kan också innebära att befintliga kommuninvånare får längre avstånd till när-rekreation och naturupplevelser, som en följd av att nya bebyggelseområden hamnar mellan befintliga natur- och bostadsområden. F

113 19 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP En viktig utgångspunkt för den framtida planeringen och utbyggnaden av Botkyrka måste vara att såväl befintliga som kommande kommuninvånare erbjuds förutsättningar till att leva på ett miljömässigt och hållbart sätt, oavsett om man väljer att bo centralt i flerbostadshus eller i småhus, och att samspelet mellan dessa boendeformer fungerar på ett tillfredställande sätt. En viktig aspekt i detta är också att kommunen i sina strategiska beslut och i sin fysiska planering tar ansvar för den miljöbelastning som redan skett och som idag begränsar framtida markanvändning och nyttjande av kommunens naturresurser och ekosystemtjänster, t.ex. föroreningar i mark och vatten. I kapitel 6 görs en koppling till vilka miljöaspekter som översiktsplanens miljöbedömning/mkb bör fokusera på med utgångspunkt i ovan samt de nationella miljömålen. F

114 20 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 6. Förslag till avgränsning av MKB Enligt lagstiftningen (miljöbalken 6 kap 13 ) ska en miljökonsekvensbeskrivning avgränsas till den mest betydelsefulla påverkan på människa och miljö som planens genomförande kan antas medföra. Den ska i detaljeringsgrad följa den detaljeringsnivå som översiktsplanen behandlar. Detta innebär att frågorna ska behandlas på en övergripande och strategisk nivå. Vissa miljöaspekter är redan bedömda på en regional nivå i miljöbedömningen av RUFS Nivåavgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen bör fokusera på de miljöaspekter som bedöms få störst betydelse för översiktsplanens genomförande och för allmänhetens intressen. Detta omfattar även planeringsfrågor som är prioriterade i kommunen och som kan antas ge betydande positiv eller negativ påverkan ur någon miljöaspekt eller där graden av miljöpåverkan är osäker. I miljöanalysen har de miljöaspekter som bedöms vara betydelsefulla för planen identifierats genom en bedömning av dagens situation samt vilken påverkan översiktsplanen och dess inriktningar har på de valda miljöfaktorerna. 6.2 Geografisk avgränsning Översiktsplanen omfattar hela Botkyrka kommun och även vissa mellankommunala och regionala frågor. Eftersom Botkyrka kommuns miljöstatus också har en stark koppling till grannkommunerna och till hela Stockholmsregionen bör även MKB: n behandla gränsöverskridande miljöaspekter. Det handlar framförallt om vattenförsörjning och avrinningsområden, den regionala grönstrukturen, regionens transportsystem, buller, luft och energiförsörjning. 6.3 Avgränsning av betydande miljöpåverkan Enligt miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på; Befolkning Hälsa Natur- och kulturmiljö Växt- och djurliv Mark och vatten Luft och klimat Naturresurser F

115 21 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP Landskap Bebyggelse Samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Beskrivningen ska även innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till; Bedömningsmetoder och aktuell kunskap Planens innehåll och detaljeringsgrad Allmänhetens intresse samt Att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder. Aspekter som bedöms innebära betydande miljöpåverkan Med hjälp av SWOT-analysen (kapitel 4) har en översiktlig analys genomförts av kommunens miljötillstånd idag samt vilka framtida hot och utmaningar som behöver hanteras inom ramen för ÖP. Nedan kopplar vi ihop dessa miljöfrågor med berört nationellt miljömål och de som bedöms dessa kunna innebära betydande miljöpåverkan inom ramen av ÖP sammanfattas nedan. Av de 16 nationella miljömål som finns antagna bedöms 13 vara relevanta att diskutera inom ramen av MKBn. Miljömålen Storslagna fjäll, Bara naturlig försurning och Skyddande ozonskikt bedöms inte vara frågor som kommunens översiktsplan kommer kunna hantera. Konsekvenser för miljömålet Begränsad klimatpåverkan : Påverkansområden är energi och klimat inklusive energiförsörjning och hållbara transporter. Översiktsplanen kommer att ange utbyggnadsområden för bostäder, verksamheter och handel samt trafik och teknisk försörjning. Hur utbyggnadsområden placeras och vilka mål och riktlinjer som anges kommer ha betydande påverkan på energianvändningen och utsläpp av klimatpåverkande ämnen. Utvärderade indikatorer är tillgänglighet till fjärrvärme samt avstånd till service och kollektivtrafik samt antal transporter. Konsekvenser för miljömålen Frisk luft och God bebyggd miljö: Påverkansområden som avses här är människors hälsa med avseende på buller och luftföroreningar samt risker. Översiktsplanen kommer att ange utbyggnadsområden för bostäder, verksamheter och handel samt trafik och teknisk försörjning. Hur utbyggnadsområden placeras och vilka mål och riktlinjer som anges kan ha betydande påverkan på människors hälsa. Utvärderade indikatorer är andelen bullerstörda bostadsområden och rekreationsområden, bebyggelse längs transportleder för farligt gods samt förutsättning för vägsträckor med risk för överskridande av miljökvalitetsnormer. F

116 22 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP Konsekvenser för miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv: Påverkansområden är t.ex. biologisk mångfald, friluftsliv inklusive tillgänglighet till och direkt fysiska intrång i gröna och blå områden, gröna och blåa spridningssamband samt utpekade värdeområden såsom strandskydd, naturvärdes områden, friluftsområden, naturreservat. Översiktsplanen kommer att ange utbyggnadsområden för bostäder, verksamheter och handel samt trafik och teknisk försörjning. Hur utbyggnadsområden placeras och vilka mål och riktlinjer som anges kan ha betydande påverkan på biologisk mångfald och friluftsliv. Utvärderade indikatorer är tillgänglighet till bostadsnära natur, andelen grönytor, bevarande av biologiska och rekreativa samband, bevarande av grönområden med biologiska och rekreativa värden samt intrång i och utökning av naturreservat. Konsekvenser för miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och Levande kust och skärgård: Påverkansområden att bedöma är ytvattenmiljöer (sjöar, vattendrag och Mälaren). Översiktsplanen kommer att ange utbyggnadsområden och områden för vattenrening. Hur utbyggnadsområden och områden för vattenrening placeras och utformas samt vilka mål och riktlinjer som anges kan ha betydande påverkan på vattenmiljön. Utvärderade indikatorer är möjlighet till andel dagvatten som renas innan utsläpp till recipient, andel hårdgjorda ytor inom skyddsområde för vattentäkt samt antal enskilda avlopp som kan anslutas till kommunalt verksamhetsområde för avlopp. Mälaren som reservvattentäkt riskerar i framtiden bli tidvis otjänlig varför alternativa reservvattentäkter behöver identifieras. Konsekvenser för miljömålen Grundvatten av god kvalitet: Kommunen har haft stora problem med föroreningar i grundvattentäkter på grund av tidigare verksamheter. I dagsläget pågår reningsåtgärder. Översiktsplanen behöver dock säkerställa sitt framtida grundvattenuttag samt att detta håller god kvalitet. Placering av utbyggnadsområden och riktlinjer för dessa områden har bedömts som betydande miljöpåverkan och strategiska beslut inom ramen av ÖP påverkar detta. Konsekvenser för miljömålet God bebyggd miljö: Översiktsplanen kommer att ange utbyggnadsområden för bostäder, verksamheter och handel samt trafik och teknisk försörjning. Hur utbyggnadsområden placeras och vilka mål och riktlinjer som anges kan ha betydande påverkan på såväl rekreations- som kulturmiljövärdena. Utvärderade indikatorer är t.ex. påverkan på befintliga riksintresseområden, kulturmiljölandskap, fornlämningar och historiskt intressanta bebyggelseområden (t.ex. miljonprogramsområdena) och avseende rekreation bedöms tillgänglighet till bostadsnära natur, andel grönytor, bevarande av biologiska och rekreativa samband, bevarande av grönområden F

117 23 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP med biologiska och rekreativa värden samt intrång i och utökning av naturreservat och andra friluftsområden (rekreation faller även in under miljömålet Levande skogar) Aspekter som inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Konsekvenser för miljömålet Giftfri miljö, i huvudsak förorenade områden: Översiktsplanen kan komma att ange utbyggnadsområden som kräver hänsyn till riktlinjer för byggande på förorenad mark. Kommunen har idag god kunskap om vilka områden som är förorenade och förorenade grundvattentäkter tas upp under miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Placering av utbyggnadsområden och riktlinjer för dessa områden har inte bedömts som betydande miljöpåverkan då antal kända förorenade områden som bedöms komma i fråga för exploatering bedöms som få. Konsekvenser för miljömålet Säker strålmiljö: Översiktsplanen kommer/kan ange utbyggnadsområden i anslutning och riktlinjer för avstånd till el transformatorer och elledningar samt bebyggelse på områden med markradon. Placering av utbyggnadsområden och riktlinjer för dessa områden har inte bedömts som betydande miljöpåverkan på strålmiljön då man antingen kommer att markförlägga elnät eller tillämpa skyddsavstånd mellan elnät och tillkommande bostäder/arbetsplatser. De områden som bedöms komma i fråga för exploatering bedöms bli få och kända radonriskområden är inte högriskobjekt. Teknik finns för radonsäkert byggande. 6.4 Avgränsning av tid För att möjliggöra en jämförelse av konsekvenserna mellan valda alternativ görs alla analyser och bedömningar utifrån en i förväg bestämd tidpunkt, ett så kallat jämförelseår. Vid vald tidpunkt ska framtidsbilderna, dess föreslagna utbyggnadsområden och infrastruktur med mera kunna vara fullt utbyggda och genomförda med god marginal. Kommunen har valt 2040 som horisontår för översiktsplanen. Översiktsplanen kommer dock att gälla fram till det att den anses inaktuell och en ny översiktsplan antas. Aktualitetsprövning ska ske varje mandatperiod (minst vart fjärde år). 6.5 Avgränsning av rimliga alternativ Att identifiera alternativ, utvärdera dem och utifrån detta välja ett huvudalternativ är en central del i allt planarbete. En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt miljöbalken 6 kap 12 också identifiera, beskriva och bedöma rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd. Vidare ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, så kallat nollalternativ. F

118 24 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP Enligt Boverkets vägledning för miljöbedömningar är det viktigt att identifiera strategiska frågor där det finns behov av att söka alternativa lösningar parallellt med att man tar fram planeringsunderlaget. Ett viktigt syfte med att belysa en alternativskiljande miljöpåverkan är också att kunna motivera valt alternativ och gjorda vägval samtidigt som beslutsfattarna ska bli medvetna om hur ett visst beslut påverkar miljön. När man tar ställning i frågan om vad som kan anses vara rimliga alternativ i lagens mening behöver hänsyn tas till tidigare utredningar och vilken nivå (strategisk eller detaljerad) som planen behandlar. Hänsyn ska tas till om vissa frågor lämpligare utreds på annan nivå eller i beslut enligt andra regler. I denna miljöanalys görs endast en översiktlig analys av översiktsplanens betydande miljöpåverkan som ett led med att ta fram ett förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen. Kommunen bör under samrådet ha en öppen dialog med medborgare, föreningar och andra berörda kring MKB:ns preliminära avgränsning och förslag till rimliga alternativ. Nedan ges förslag till två möjliga alternativ som kan studeras i översiktsplanens MKB. Observera att dessa endast är förslag till alternativ. Alternativ 1: Alternativ befolkningstillväxt Horisontåret för ÖP är satt till år 2040 och till dess har man som målsättning att cirka XX invånare bor och arbetar i Botkyrka kommun. Ett intressant angreppssätt och jämförelse skulle kunna vara att bedöma vilken miljöpåverkan kommunen ställs inför år 2030 då endast en del av översiktsplanens inriktningar och strategier hunnit genomföras och XX antal personer bor/ respektive arbetar i kommunen. Detta alternativ jämförs sedan med ÖPs horisontår 2040, då XX antal personer bor respektive arbetar i kommunen. Båda dessa alternativ jämförs med ett nollalternativ för år 2040, dvs. en tillväxt och befolkningsökning enligt nu gällande översiktsplan. Detta innebär att följdeffekterna i form av ianspråktagande av natur- och rekreationsområden samt grönytor som sådana, transporter och reseunderlag m.m. blir viktiga alternativskiljande parametrar som visar på olika grad av miljöpåverkan. För att samtliga alternativ ska bedömas likvärdigt kommer olika utvärderingskriterier formuleras som grund för MKBns bedömningar. Alternativ 2: Alternativ utbyggnadsstrategi (t.ex. ny bebyggelse i perifera områden) Som en del i att tydliggöra innebörden och konsekvenserna av översiktsplanens strategiska inriktning och nu föreslagna markanvändningsstrategi kan ett alternativt utbyggnadsscenario tas fram utöver nollalternativet. Genom att belysa konsekvenserna av om man i ÖP istället väljer att peka ut bebyggelseområden i mer perifera delar av kommunen, dvs. ej enbart i anslutning till befintliga bebyggelseområden, tydliggörs skillnaderna i miljöpåverkan av det ena eller andra alternativet. Skillnaderna och utvärderingen kan göras utifrån värderosmodellen. F

119 25 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP För att alternativen ska kunna bedömas likvärdigt och härefter jämföras behöver olika utvärderingskriterier formuleras som grund för MKBns bedömningar, t.ex. andel oexploaterad yta som ianspråktas för bebyggelse och infrastruktur mm, antal transporter, reseunderlag för att kunna etablera ny kollektivtrafik i kommunens olika delområden samt andra strategiskt viktiga beslut. 6.6 Uppföljning Enligt miljöbalken 6 kap 18 ska den beslutande myndigheten eller kommunen skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som planens genomförande faktiskt medfört när en plan har genomförts. Detta ska göras för att myndigheten eller kommunen tidigt ska få kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas. Det är viktigt att notera att det är både den förutsedda men även den oförutsedda betydande miljöpåverkan som ska följas upp. Enligt lagstiftningen ska därför en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför (miljöbalken 6 kap 12 punkt 9). F

120 26 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 7. Referenser Miljöbalk (1998:808) Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Plan- och bygglag (2010:900) Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, Boverket, Underlagsmaterial till översiktsplanen, Botkyrka kommun, 2012 Matris från workshop, Kommunkartor från workshop, Botkyrka kommun, Botkyrka kommuns översiktsplan 2002, Antagen av kommunfullmäktige Aktualitetsförklarad Bullerkartläggning och tystnadsinventering av Botkyrka kommun, År Miljöförvaltningen utredningsenheten, Rapport 2006:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun, Mätdata 2011, Samhällsbyggnadsförvaltningen miljöenheten, Rapport 2012:1. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Botkyrka, IVL Botkyrkas gröna värden, Naturvårdsprogram för Botkyrka kommun. Antagen av kommunfullmäktige Rekreationsskogar i Botkyrka kommun, En inventeringsmetod för bedömning av skogar med höga sociala värden, F

121 27 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP 8. Bilagor Bilaga 1 - Karta Riksintressen och Naturreservat Bilaga 2 - Karta Vattenskyddsområden Bilaga 3 - Matris från workshop F

122 28 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP Bilaga 1 F

123 29 (29) Datum: Beteckning: Miljöanalys Botkyrka ÖP Bilaga 2 F

124 Nationella miljömål Gruppövning; SWOT-analys Målområden Kvaliteter Utmaningar Var står vi idag i relation till målen? Hur arbeta i riktning mot målen? Begränsad klimatpåverkan..halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan nås...! Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturmiljövärden inte skadas. Södra: Grönt Mitten: Pendeltågen Fjärrvärmeförsörjning Förtätningspotential centralt Tätortsnära skogar Vardagsbehov/utbud Norra: *Fjärrvärme Litet bilinnehav Kollektivtrafik nära Södra: God luftkvalitet Mitten:Hållbart resande Ren luft Pendeltågsförsörjning positivt Fjärrvärmeförsörjning Förtätningspotential centralt Tätortsnära skogar med frisk luft Vardagsbehov, serviceutbud Norra:Ok luftkvalitet utanför trafikstråken. Överskridande av MKN E4/E20, Hågelbyleden Södra: Välfungerande kollektivtrafik Minska tung trafik Kraftigt regn sköljer ur dålig avloppsanläggning Mitten: Ras och skred Översvämning (Mälaren) Infartsparkeringar (+ & -) Energianvändning glesbebyggelse Livsstilen - konsumtion Norra: Bättre vardagsutbud Bostädernas energiförbrukning Bra kollektivtrafik till Tumba och Tullinge Mycket trafik E4/E20! Södra: Uppvärmning av bostäder Bättre utbyggd kollektivtrafik Minska tung trafik Kraftiga regn sköljer ur avloppsanläggning Mitten: Centrala Tumba Ras och skred Översvämning (Mälaren) Infartsparkeringar fler? Energianvändning (glesbebyggelse Norra: NO 2 (kvävedioxid) på E4/E20 samt Hågelbyleden. Partiklar på E4/E20 Södra: Negativt, för annan utveckling krävs minskade vägtransporter (till handel, service, skola och arbete) Mitten: Negativt Norra: Negativt med E4/E20 Södra: Positivt Negativt med ozon Mitten: Bra läge Norra: Neutralt utanför stråken Negativt längs stråken Södra: Bygga ut kollektivtrafik Hålla ev. nybebyggelse till stråk med kollektivtrafik (och kommunalt VA) Infartsparkeringar Mitten:Konkurrenskraftigare GC-väg och kollektivtrafik (helhetsgrepp) Grönare, mer träd, grönare tak och väggar Interna styrprocesser effektivare Tätare bebyggelse mer befolkningsunderlag Norra: Bättre kollektivtrafik Bygga i kollektivtrafiknära lägen och med fjärrvärme Södra: Uppvärmningsmetoder Norra: Målkonflikten med inriktningen i ny ÖP som vill bygga verksamheter vid E4/E20 stråket Utformning av byggnaderna Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning Södra: Välbuffrade vattendrag och sjöar Mitten: Ok Norra: Inga direkta problem Mitten: Ok Södra: Positivt Mitten: Ok idag Norra: Neutralt Mitten: Ok idag, behövs inga specifika insatser ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål.. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapas i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Skyddande ozonskikt "Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning."! Södra: Stora skogsområden som sannolikt saknar förhöjda miljögiftshalter Mitten: Koll på läget, i huvudsak enstaka punkter Norra: Inga nya synder Södra: Området har liten påverkan på ozonskiktet Mitten: Ok Norra: Bra tillsyn Södra: Miljögifter i avlopp från Himmerfjärdsverket Markföroreningar i Rikstensområde Bekämpningsmedel (kvicksilver i fisk) Mitten: Klimatförändring leder till förorenade områden under vatten Norra: Gamla synder, Oklart hur man bäst åtgärdar (sanera, täcka över), Översvämning frigör gifter, Ev. PFOS (perfluoroktansulfonat) Mitten: Ok Södra: Negativt Mitten: Hyfsat läge, ev. PFOS? Norra: Neutralt Södra: oklart Mitten: Ok Norra: Positivt Södra: Fortsatt kartläggning och sanering av förorenat vatten och mark Ändrade konsumtionsvanor tex byggnadsmaterial) Minimera avfallsmängder Mitten: Bebygga förorenade områden och sanera dessa i samband med detta Norra: Hålla koll/tillsyn Åtgärder i samband med förändringar Mitten: Ok Norra: Ej relevant ur ett ÖP-perspektiv! BILAGA 3

125 Nationella miljömål Gruppövning; SWOT-analys Målområden Kvaliteter Utmaningar Var står vi idag i relation till målen? Hur arbeta i riktning mot målen? Säker strålmiljö Södra: Goda förutsättningar Mitten: Koll på läget? Norra: Inga problem idag pga. att i respekterar skyddsavstånd Södra: Järnväg, Kraftledningar, Ställverk Mitten: Radon i bostäder, Kraftledningar i stadsdelarna Norra: Fria luftledningar hindrar förtätning Södra: Neutralt Norra: Neutralt Södra: Ej bygga i närheten "Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning."! Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.! Södra: Vissa sjöar och drag i Kagghammrån har låga koncentrationer av närsalter. Mitten: Reningsanläggningar naturliga Dagvattenstrategi + Övervakning Norra: Inte direkt övergött ytvatten i sjöarna. Ingen algblomning vilket leder till bra badplatser. Aspen lite sämre. Södra: Minska läckage från åkermark + enskilda avlopp. Ev. strypa intern belastning av fosfor i vissa sjöar Mitten: Eliminera dagvattenbelastningen Mellankommunal samordning (Salem och Södertälje) Norra: Dagvattenutsläpp, förtätning ger mer hårdgjorda ytor och problem med dagvatten, lågpunkter vattensamlare Södra: Negativt Mitten: Bra läge sett till förbättringarna Norra: Neutralt Södra: Förbättrade avlopp, anslutning till kommunalt avlopp, åtgärder i jordbruket och djurhållning Generellt: Dagvattenstrategi behövs Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Södra: Leklokal havsöring (Kagghamrån) *Utströmning av rent grundvatten i delar av Kagghamraån *Leklokal för gädda *Snäckstaviks våtmark Mitten: Naturliga reningsanläggningar, våtmarksområden Norra: Ekologisk status ok Allmänt: Dagvattenstrategi behövs Södra: Nyetableringar av bostäder och verk *Jordbruk *Enskilda avlopp Mitten:*Förbättra Tumbaåns vattensystem och Malmsjön uppströms *PFOS *Grusttag Norra: *Friluftsliv och kulturmiljöer behöver bli mer tillgängligt längs Mälaren och runt Tullingesjön och vid Hallunda gård Södra: Neutralt Mitten: Bra läge sett till förbättringarna Norra: Ok ekologiskt hållbart, Biologisk mångfald och kulturmiljövärden kan bli bättre, Vattenhushållande ok, risker med klimatförändring, Friluftsliv kan bli bättre Södra: Styra upp närliggande verksamheters hantering av massor och avfall Mitten:Återställa naturligare bäckar/åar i odlingsmarken Norra: Tillgängliggöra biologisk mångfald och kulturmiljövärden samt friluftsliv. Grundvatten av god kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Södra: Stora tillgångar och potential Mitten: Grusåsarna bidrar till bra tillgång Norra: God tillgång till grundvatten! Södra: PFOS i Tullinge, Klorid i Segersjö Risk med saltvatteninträngning i kustnära områden, Grustäkter +verksamhet i grustäkter Mitten: Salt/PFOS, Grustäkter, Användning av gamla täkter Norra: Risker med E4/E20 Södra: Negativt på kvalitet, Positivt på kvantitet Mitten: Grusbrytningen förbättrar täktområdena Norra: Neutralt Södra: Sanering av föroreningar Mitten: Tillstånd/återställning Norra: Se över befintliga ytvattenskyddsområden för att även skydda grundvattentillgångar Hav i balans samt levande kust och skärgård "Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden natur- och kulturvärden. Södra: Långa kuststräckor är obebyggda, Potential i grunda bottnar Mitten: Extremt hög anslutning till kommunalt VA Södra: Bebyggelsetryck, Enskilda avlopp, Himmerfjärdsverket Mitten: Säkerställa avloppsreningen i Himmerfjärdsverket Södra: Neutralt Södra: Ej bebygga inom stränder, Förbättra avlopp Mitten:Hålla igen kustnära bebyggelse (utan kommunalt VA)!

126 Nationella miljömål Gruppövning; SWOT-analys Målområden Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden."! Levande skogar "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas." Kvaliteter Utmaningar Var står vi idag i relation till målen? Södra: Återskapande av Snäckstaviks våtmark och fd. Kyrksjön Dagvattendammar Mitten: Svagt kunskapsunderlag, Finns tätortsnära våtmarker Norra: Finns planer på dagvattenparker i Alby och Fittja, Ekholmens naturreservat, Grunda vikar Mitten: Lida, Brosjön, nyinrättade naturreservat + äldre, Mycket tätortsnära skoga av värde Norra: Bra tillgångar Södra: Skogs och jordbruk, nyexploateringar Mitten: Behålla det vi har, Gott om grodor och fåglar Norra: Skapa små dagvattenparker Mitten: Bevara värdefulla skogar med gröna samband Norra: Bra skydd, Bristande tillgänglighet på sina ställen Södra: Negativt Norra: Ok, kan bli bättre Södra: Negativt Mitten: Hyfsat läge, men kan förbättras Norra: Bra Hur arbeta i riktning mot målen? Södra: Värna befintliga våtmarker och anlägga nya Mitten: Ta fram en biologisk övervakningsplan Norra: Dagvattenparker Mitten: Ta fram grönstrukturplan för det bebyggda området Norra: Tillgänglighet, Inriktningen i ÖP sparar stora sammanhängande naturområden Ett rikt odlingslandskap "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks." Mitten: Öppet odlingslandskap, nya kulturmiljövärden Norra: Bra tillgångar Mitten: Bevara det befintliga, Risker med stadsnära odlingsmark Ekoodling Norra: Borde vara ekologisk odling, Hågelbyparken inkräktar Södra: Negativt Mitten: Hyfsat Mitten: Motverka spridd bebyggelse Norra: Inriktningen i ÖP sparar jordbruksmark God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Mitten: Bra tillgång till gröna områden, kollektivtrafik Norra: Kollektivtrafiknära, Tryggare Mitten: Graden av att vara tilltalande, Dominerande infrastruktur Norra: Bevara grönområden med hög kvalitet för de boende idag, Buller, Kulturvärden från 70-talet hotas, E4/E20 stråket Mitten: Tillägg till bebyggelse, Mötesplatser och utbud i Tumba bättre Norra: Inriktningen i ny ÖP hushåller med mark och vatten, Förtätar i kollektivtrafiknära lägen Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt.. Arternas livsmiljöer och eko systemen.. ska värnas.. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. - Södra: Jord och skogsbruk Mitten: Bibehålla med ökande befolkning! Förstärka gröna samband Södra: Negativt Mitten: Ganska ok Generellt: Kunskapsläget behöver förbättras Mitten: Lyfta fram ekosystemtjänster, behoven av dessa blir strakare i framtiden.!

127 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:21 9 Begäran om planbesked för Grimman 1 (sbf/2013:21) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger negativt planbesked gällande planändring för Grimman 1. Sammanfattning Syftet med begäran av planbeskeden är ändring av prickmark för att möjliggöra styckning av Grimman 1. Ansökan innebär även önskemål om förvärv av den del som skiljer Grimman 1 från Almvägen som i detaljplanen är utpekad som allmän platsmark-natur. De sökande har vid ett flertal tillfällen kontaktat kommunen i ärendet och har fått avslag. Nu vill de ha det prövat i samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden anser inte att det finns tillräckligt starka allmänna skäl eller att nya omständigheter har tillkommit för att ändra fastighetsplan samt gällande detaljplaner i detta område. För fastigheten gäller detaljplan Tullinge Parkhem I (42-09), som fastställdes För marken som skiljer Grimman 1 från Almvägen gäller detaljplan Mellanbergsvägen som vann laga kraft Ungefär halva fastigheten är prickad vilket innebär att området inte får bebyggas. Marken mellan Grimman 1 och Almvägen är allmän platsmark- Natur i detaljplanen. För att ta bort prickmark och för att ändra allmän platsmark till kvartersmark krävs planändring. Det finns dessutom en fastighetsplan för kv. Grimman från , som reglerar fastighetsgränserna. Även denna skulle behöva ändras eller upphävas. Detaljplanerna och fastighetsplanen stämmer överens. Ärendet Förfrågan om styckning av Grimman 1 och 2 togs upp i samhällsbyggnadsnämnden i juni 2011 ( 167) men avslogs. Nämndens motivering var att det inte fanns tillräckliga starka allmänna skäl eller att nya omständigheter inte tillkommit för att ändra gällande detaljplan. De

128 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:21 sökande överklagade samhällsbyggnadsnämndens beslut till länsstyrelsen våren Länsstyrelsen undanröjde samhällsbyggnadsnämndens beslut eftersom frågor om avstyckning avgörs av lantmäteriet. De sökande har nu tagit möjligheten att åter lyfta frågan till kommunen genom begäran om planbesked. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

129 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:21 Referens Anna Ahlstrand Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för Grimman 1 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger negativt planbesked gällande planändring för Grimman 1. Sammanfattning Syftet med begäran av planbeskeden är ändring av prickmark för att möjliggöra styckning av Grimman 1. Ansökan innebär även önskemål om förvärv av den del som skiljer Grimman 1 från Almvägen som i detaljplanen är utpekad som allmän platsmark-natur. De sökande har vid ett flertal tillfällen kontaktat kommunen i ärendet och har fått avslag. Nu vill de ha det prövat i samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser inte att det finns tillräckligt starka allmänna skäl eller att nya omständigheter har tillkommit för att ändra fastighetsplan samt gällande detaljplaner i detta område. Bakgrund För fastigheten gäller detaljplan TULLINGE PARKHEM I (42-09), som fastställdes För marken som skiljer Grimman 1 från Almvägen gäller detaljplan MELLANBERGSVÄGEN som vann laga kraft Ungefär halva fastigheten är prickad vilket innebär att området inte får bebyggas. Marken mellan Grimman 1 och Almvägen är allmän platsmark-natur i detaljplanen. För att ta bort prickmark och för att ändra allmän platsmark till kvartersmark krävs planändring. Det finns dessutom en fastighetsplan för kv. Grimman från , som reglerar fastighetsgränserna. Även denna skulle behöva ändras eller upphävas. Detaljplanerna och fastighetsplanen stämmer överens. Förfrågan om styckning av Grimman 1 och 2 togs upp i Samhällsbyggnadsnämnden i juni 2011 ( 167) men avslogs. Förvaltningens motivering var att det inte fanns tillräckliga starka allmänna skäl eller att nya omständigheter inte tillkommit för att ändra gällande Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post anna.ahlstrand@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

130 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:21 detaljplan. De sökande överklagade samhällsbyggnadsnämndens beslut till länsstyrelsen våren Länsstyrelsen undanröjde samhällsbyggnadsnämndens beslut eftersom frågor om avstyckning avgörs av lantmäteriet. De sökande har nu tagit möjligheten att åter lyfta frågan till kommunen genom begäran om planbesked. En områdesinventering och analys för hela Tullinge gjordes av tekniska förvaltningen 2006 där problematiken med förtätning konkretiserades och en föreslagen inventeringsordning och uppdatering av gällande detaljplanerna föreslogs. Även den stödjer att ett helhetsgrepp måsta tas. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Anna Ahlstrand Planarkitekt BILAGOR 1. Begäran om planbesked 2. Ställningstagande, planbesked för Grimman 1 Expedieras till Kommunstyrelsen Den sökande

131 PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 1 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens Sökande Anna Ahlstrand Almbodabacken 12 Grimman 1 Ställningstagande Planbesked för Grimman 1 Lexnummer: 2013:21 Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl

132 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 2 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

133 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 3 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Inledning Syftet med begäran av planbesked Översiktlig beskrivning av området Areal Markägoförhållanden Syftet med begäran av planbesked är att kommunen ska redovisa sin bedömning och avsikt gällande planläggning för fastigheten Grimman 1. Fastigheten ligger i Tullinge i Botkyrka kommuns östra del ganska nära Huddinge kommun. Området är ett äldre villaområde där intresset är stort att stycka av de stora tomterna. Fastighet Grimman 1- ca 1600 m2 Fastigheten ägs av den sökande. Det röda området visar fastigheten Grimman 1. Det gröna området visar den allmänna plats som ligger intill fastigheten. Fastighetsägaren har önskemål om förvärv av marken som ligger mellan fastigheten och Almvägen.

134 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 4 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Motivering Ansökan om planbesked gäller ändring av prickmark för att möjliggöra styckning av Grimman 1. Ansökan innebär även önskemål om förvärv av den del som skiljer Grimman 1 från Almvägen som i detaljplanen är utpekad som allmän platsmark-natur. För fastigheten gäller detaljplan TULLINGE PARKHEM I (42-09), som fastställdes För marken som skiljer Grimman 1 från Almvägen gäller detaljplan MELLANBERGSVÄGEN som vann laga kraft Ungefär halva fastigheten är prickad vilket innebär att området inte får bebyggas. Marken mellan Grimman 1 och Almvägen är allmän platsmark-natur i detaljplanen. För att ta bort prickmark och för att ändra allmän platsmark till kvartersmark krävs planändring. Det finns dessutom en fastighetsplan för kv. Grimman från , som reglerar fastighetsgränserna. Även denna skulle behöva ändras eller upphävas. Detaljplanerna och fastighetsplanen stämmer överens. Enskilt och allmänt intresse Med hänsyn till den stora efterfrågan på tomter finns det ständigt nya förfrågningar om att ändra gällande detaljplaner, så att ytterligare delningar kan bli möjliga. Förvaltningen har kommit fram till att eventuella planändringar därför måste ske i ett större sammanhang där detaljplanen och angränsade detaljplaner ses över i sin helhet för att kunna bedöma konsekvenserna gällande utökad möjligheten till byggnation. Översiktlig utredning En områdesinventering och analys för hela Tullinge gjordes av tekniska förvaltningen 2006 där problematiken med förtätning konkretiserades och en föreslagen inventeringsordning och uppdatering av gällande detaljplanerna föreslogs. Den stödjer att ett helhetsgrepp måsta tas när det gäller trafik, vägar, dagvatten m.m. Dagvatten, vatten och avlopp Marken i området är i princip bara berg i dagen vilket försvårar infiltrationsmöjligheterna och det blir svårt för en avstyckad fastighet att helt ta hand om dagvattnet som faller på tomten. De avstyckade tomterna ligger högre upp än befintliga hus. Dagvattnet från de potentiella avstyckningarna riskerar att påverka fastigheterna nedströms (dvs. de befintliga husen) t.ex. med översvämning vid kraftiga regn. Avstyckning skulle därmed kunna innebära att de ger sig själva problem. I Almvägen finns idag inte dagvattenledningar framdragna till där Grimman 1 och 2 angränsar och VA-enheten har inga planer på att bygga ut dagvattenledningar dit. Den allmänna platsen- Natur som det finns önskemål att förvärva är ett grönsläpp, vegetation mellan husen som fyller sin funktion. Det är bra att ha kvar obebyggda ytor i stadsbilden för att kunna ta vara på dagvatten och snö från vägarna.

135 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 5 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Sammanfattningsvis finner förvaltningen inte att det föreligger tillräckligt starka allmänna skäl eller att nya omständigheter har tillkommit för att ändra gällande detaljplaner i detta område. Svar på begäran om planändring är därför nej.

136 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 6 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Begäran om planbesked enligt 5 kap 3 PBL Är begäran skriftlig med en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet, med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs? Avser planbeskedet ett byggnadsverk? Innehåller begäran en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning. (ex. högsta våningsantal, antal lägenheter, friliggande hus, sammanbyggda etc.) Ja Nej Kommentar X X Om begäran uppfyller kraven ovan ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader om kommunen och den som har gjort begäran inte kommit överens om något annat. Gällande planer, program och strandskydd Är förslaget förenligt med översiktsplanen? Ingår platsen i ett program eller fördjupad översiktsplan? Är marken detaljplanelagd? Finns det någon fastighetsplan för området? Ligger området inom strandskyddat område som återinträder vid ny detaljplan? Del vis X Ja X X Nej Kommentar X I översiksplanen står det att viss förtätning kan ske.

137 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 7 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Hälsa och säkerhet Del vis Ja Nej Kommentar Ligger området inom vattenskyddsområde? X Är marken förorenad? Vet ej Finns radon i området? X Fastigheterna ligger inom normalriskområde Råder det risk för översvämning? Hur är de geotekniska förhållandena? Råder det ras- skred och erosionsrisk? Innebär etableringen några utsläpp? Innebär etableringen någon brandrisk? Planeras etableringen i ett redan stört område av buller, vibration eller störande ljus? Bidrar etableringen till buller, vibration eller störande ljus? Ligger etableringen i närheten av led för farligt gods? Innebär etableringen en ökning av farligt gods? Finns det risk för explosionsrisk? Bidrar etableringen till en farlig trafikmiljö? X X X X X X X X X Marken i området består i princip bara av berg i dagen. Detta försvårar infiltrationsmöjligheterna samt möjligheten att helt ta hand om dagvattnet som faller på tomten. I Almvägen finns idag inte dagvattenledningar framdragna till där Grimman 1 och 2 angränsar och VA-enheten har inga planer på att bygga ut dagvattenledningar dit. Hela området består av berg i dagen. Gnejs, sedimentbergart

138 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 8 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Natur- och kulturvärden Är området ett område med höga naturvärden? (ex. Natura 2000 och Naturreservat) Ligger området inom riks eller kommunala intressen för kulturmiljön? Ligger området inom riks eller kommunala intressen för det rörliga friluftslivet? Finns det några kända fornlämningar inom området? Del vis Ja Nej Kommentar X X X X Teknisk försörjning Finns det kommunalt VA? Tas dagvattnet hand lokalt idag (LOD)? Vet ej Ja X X Nej Kommentar

139 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 9 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Medverkande tjänstemän: Anna Ahlstrand Lisa Bodinger Planarkitekt, stadsbyggnadsenheten Projektledare, stadsbyggnadsenheten SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Bilagor: Bilaga 1: Den inkomna skrivelsen/ansökningshandlingen

140 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:16 10 Begäran om planbesked för Grimman 2 (sbf/2013:16) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger negativt planbesked gällande planändring för Grimman 2. Sammanfattning Syftet med begäran av planbeskeden är ändring av prickmark för att möjliggöra styckning av Grimman 2. De sökande har vid ett flertal tillfällen kontaktat kommunen i ärendet och har fått avslag. Nu vill de ha det prövat i samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden anser inte att det finns tillräckligt starka allmänna skäl eller att nya omständigheter har tillkommit för att ändra fastighetsplan samt gällande detaljplaner i detta område. För fastigheten gäller detaljplan Tullinge Parkhem I (42-09), som fastställdes Ungefär halva fastigheten är prickad vilket innebär att området inte får bebyggas. För att ta bort prickmark krävs planändring. Det finns dessutom en fastighetsplan för kv. Grimman från , som reglerar fastighetsgränserna. Även denna skulle behöva ändras eller upphävas. Detaljplanen och fastighetsplanen stämmer överens. Ärendet Förfrågan om styckning av Grimman 1 och 2 togs upp i samhällsbyggnadsnämnden i juni 2011 ( 167) men avslogs. Nämndens motivering var att det inte fanns tillräckliga starka allmänna skäl eller att nya omständigheter inte tillkommit för att ändra gällande detaljplan. De sökande överklagade samhällsbyggnadsnämndens beslut till länsstyrelsen våren Länsstyrelsen undanröjde samhällsbyggnadsnämndens beslut eftersom frågor om avstyckning avgörs av lantmäteriet. De sökande har nu tagit möjligheten att åter lyfta frågan till kommunen genom begäran om planbesked. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

141 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:16 Referens Anna Ahlstrand Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för Grimman 2 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger negativt planbesked gällande planändring för Grimman 2. Sammanfattning Syftet med begäran av planbeskeden är ändring av prickmark för att möjliggöra styckning av Grimman 2. De sökande har vid ett flertal tillfällen kontaktat kommunen i ärendet och har fått avslag. Nu vill de ha det prövat i samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser inte att det finns tillräckligt starka allmänna skäl eller att nya omständigheter har tillkommit för att ändra fastighetsplan samt gällande detaljplaner i detta område. Bakgrund För fastigheten gäller detaljplan TULLINGE PARKHEM I (42-09), som fastställdes Ungefär halva fastigheten är prickad vilket innebär att området inte får bebyggas. För att ta bort prickmark krävs planändring. Det finns dessutom en fastighetsplan för kv. Grimman från , som reglerar fastighetsgränserna. Även denna skulle behöva ändras eller upphävas. Detaljplanen och fastighetsplanen stämmer överens. Förfrågan om styckning av Grimman 1 och 2 togs upp i Samhällsbyggnadsnämnden i juni 2011 ( 167) men avslogs. Förvaltningens motivering var att det inte fanns tillräckliga starka allmänna skäl eller att nya omständigheter inte tillkommit för att ändra gällande detaljplan. De sökande överklagade samhällsbyggnadsnämndens beslut till länsstyrelsen våren Länsstyrelsen undanröjde samhällsbyggnadsnämndens beslut eftersom frågor om avstyckning avgörs av lantmäteriet. De sökande har nu tagit möjligheten att åter lyfta frågan till kommunen genom begäran om planbesked. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post anna.ahlstrand@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

142 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:16 En områdesinventering och analys för hela Tullinge gjordes av tekniska förvaltningen 2006 där problematiken med förtätning konkretiserades och en föreslagen inventeringsordning och uppdatering av gällande detaljplanerna föreslogs. Även den stödjer att ett helhetsgrepp måsta tas. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Anna Ahlstrand Planarkitekt BILAGOR 1. Begäran om planbesked 2. Ställningstagande, planbesked för Grimman 2 Expedieras till Kommunstyrelsen Den sökande

143 PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 1 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens Sökande Anna Ahlstrand Almbodabacken 10 Grimman 2 Ställningstagande Planbesked för Grimman 2 Lexnummer: 2013:16 Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl

144 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 2 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

145 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 3 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Inledning Syftet med begäran av planbesked Syftet med begäran av planbesked är att kommunen ska redovisa sin bedömning och avsikt gällande planläggning för fastigheten Grimman 2. Översiktlig beskrivning av området Fastigheten ligger i Tullinge i Botkyrka kommuns östra del ganska nära Huddinge kommun. Området är ett äldre villaområde med en stark karaktär. Areal Fastighet Grimman 2- ca m2. Markägoförhållanden Fastigheten ägs av den sökande.

146 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 4 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Motivering Ansökan om planbesked gäller ändring av prickmark för att möjliggöra styckning av Grimman 2. För fastigheterna gäller detaljplan TULLINGE PARKHEM I (42-09), som fastställdes Ungefär halva fastigheten är prickad vilket innebär att området inte får bebyggas. För att ta bort prickmark krävs planändring. Det finns dessutom en fastighetsplan för kv Grimman från , som reglerar fastighetsgränserna. Även denna skulle behöva ändras eller upphävas. Detaljplanen och fastighetsplanen stämmer överens. Enskilt och allmänt intresse Med hänsyn till den stora efterfrågan på tomter finns det ständigt nya förfrågningar om att ändra gällande detaljplaner, så att ytterligare delningar kan bli möjliga. Förvaltningen har kommit fram till att eventuella planändringar därför måste ske i ett större sammanhang där detaljplanen och angränsade detaljplaner ses över i sin helhet för att kunna bedöma konsekvenserna gällande utökad möjligheten till byggnation. Översiktlig utredning En områdesinventering och analys för hela Tullinge gjordes av tekniska förvaltningen 2006 där problematiken med förtätning konkretiserades och en föreslagen inventeringsordning och uppdatering av gällande detaljplanerna föreslogs. Den stödjer att ett helhetsgrepp måsta tas när det gäller trafik, vägar, dagvatten m.m. Dagvatten, vatten och avlopp Marken i området är i princip bara berg i dagen vilket försvårar infiltrationsmöjligheterna och det blir svårt för en avstyckad fastighet att helt ta hand om dagvattnet som faller på tomten. De avstyckade tomterna ligger högre upp än befintliga hus. Dagvattnet från de potentiella avstyckningarna riskerar att påverka fastigheterna nedströms (dvs. de befintliga husen) t.ex. med översvämning vid kraftiga regn. Avstyckning skulle därmed kunna innebära att de ger sig själva problem. I Almvägen finns idag inte dagvattenledningar framdragna till där Grimman 1 och 2 angränsar och VA-enheten har inga planer på att bygga ut dagvattenledningar dit. Sammanfattningsvis finner förvaltningen inte att det föreligger tillräckligt starka allmänna skäl eller att nya omständigheter har tillkommit för att ändra gällande detaljplaner i detta område. Svar på begäran om planändring är därför nej.

147 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 5 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Begäran om planbesked enligt 5 kap 3 PBL Är begäran skriftlig med en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet, med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs? Avser planbeskedet ett byggnadsverk? Innehåller begäran en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning. (ex. högsta våningsantal, antal lägenheter, friliggande hus, sammanbyggda etc.) Ja Nej Kommentar X X Om begäran uppfyller kraven ovan ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader om kommunen och den som har gjort begäran inte kommit överens om något annat. Gällande planer, program och strandskydd Är förslaget förenligt med översiktsplanen? Ingår platsen i ett program eller fördjupad översiktsplan? Är marken detaljplanelagd? Finns det någon fastighetsplan för området? Ligger området inom strandskyddat område som återinträder vid ny detaljplan? Del vis X Ja X X Nej Kommentar X I översiksplanen står det att viss förtätning kan ske.

148 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 6 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Hälsa och säkerhet Del vis Ja Nej Kommentar Ligger området inom vattenskyddsområde? X Är marken förorenad? Vet ej Finns radon i området? X Fastigheterna ligger inom normalriskområde Råder det risk för översvämning? Hur är de geotekniska förhållandena? Råder det ras- skred och erosionsrisk? Innebär etableringen några utsläpp? Innebär etableringen någon brandrisk? Planeras etableringen i ett redan stört område av buller, vibration eller störande ljus? Bidrar etableringen till buller, vibration eller störande ljus? Ligger etableringen i närheten av led för farligt gods? Innebär etableringen en ökning av farligt gods? Finns det risk för explosionsrisk? Bidrar etableringen till en farlig trafikmiljö? X X X X X X X X X Marken i området består i princip bara av berg i dagen. Detta försvårar infiltrationsmöjligheterna samt möjligheten att helt ta hand om dagvattnet som faller på tomten. I Almvägen finns idag inte dagvattenledningar framdragna till där Grimman 1 och 2 angränsar och VA-enheten har inga planer på att bygga ut dagvattenledningar dit. Hela området består av berg i dagen. Gnejs, sedimentbergart

149 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 7 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Natur- och kulturvärden Är området ett område med höga naturvärden? (ex. Natura 2000 och Naturreservat) Ligger området inom riks eller kommunala intressen för kulturmiljön? Ligger området inom riks eller kommunala intressen för det rörliga friluftslivet? Finns det några kända fornlämningar inom området? Del vis Ja Nej Kommentar X X X X Teknisk försörjning Finns det kommunalt VA? Tas dagvattnet hand lokalt idag (LOD)? Vet ej Ja X X Nej Kommentar

150 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 8 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Medverkande tjänstemän: Anna Ahlstrand Lisa Bodinger Planarkitekt, stadsbyggnadsenheten Projektledare, stadsbyggnadsenheten SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Bilagor: Bilaga 1: Den inkomna skrivelsen/ansökningshandlingen

151 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011: Förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 - kv. Bergfoten (sbf/2011:595) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att ställa ut förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 - kv. Bergfoten för granskning. Sammanfattning Detaljplanens syfte är att skapa ungdomsbostäder i kollektivtrafiknära läge. Byggnadens placering och form anpassas till platsens terräng och höga naturvärden. Detaljplanen bedöms inte innebär en betydande påverkan på miljön. Detaljplanen har varit ute på samråd från den 10 september till och med den 8 oktober Totalt inkom 14 yttranden under samrådet. De inkomna yttrandena berör främst fyra frågor; buller, risk, vatten och framkomlighet. Planområdet är beläget i Tumba, ca 700 meter sydväst om Tumba centrum, på Bergfotsvägen, öster om Dalvägen. För området gäller tre stadsplaner som fastställdes 1966, 1967 och Platsen för ungdomsbostäderna är planlagd som allmän plats, park och plantering. Ärendet SW Projektutveckling AB inkom med ansökan om markanvisning för tomträtt gällande en tomt vid Bergfotsvägen i Tumba. Avsikten var att bygga ett flerbostadshus med totalt ca 90 mindre lägenheter. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 7 februari 2012, 11 att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 Bergfotsvägen. Sedan dess har namnberedningen beslutat att egennamnet för planen är kv. Bergfoten istället för Bergfotsvägen. Den 28 augusti 2012, 184 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att gå ut på samråd med planen.

152 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:595. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Ekonomi Den 29 september 2011 godkände Kommunfullmäktige ramavtal med tvåårig option på markanvisning till SW Projektutveckling AB för ett markområde vid Bergfotsvägen. Önskemålet är nu att marken upplåts med tomträtt. Budget för framtagande av detaljplan fastställs till kronor. Samtliga externa utredningar ska tas fram och bekostas av exploatören. Ett exploateringsavtal ska upprättas innan planen antas för att reglera parternas åtaganden.

153 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:595 Referens Anna Ahlstrand Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 kv. Bergfoten Granskning Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att ställa ut förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 - kv. Bergfoten för granskning. Sammanfattning av förslaget Detaljplanens syfte är att skapa ungdomsbostäder i kollektivtrafiknära läge. Byggnadens placering och form anpassas till platsens terräng och höga naturvärden. Detaljplanen bedöms inte innebär en betydande påverkan på miljön.. Detaljplanen har varit ute på samråd från den 10 september till och med den 8 oktober Totalt inkom 14 yttranden under samrådet. De inkomna yttrandena berör främst fyra frågor. Frågor och ställningstaganden i korthet: Buller: Byggnaden utsätts för buller. Avstegsfall tillämpas och vissa åtgärder görs från samrådsförslaget. Ljudmiljön inomhus blir god. Risk: Det finns inte några direkta risker runt den planerade bebyggelsen som gör att de behöver utredas närmare. Vatten: Dag-, yt-, och grundvattnet har studerats för att den planerade byggnaden inte ska ha en negativ påverkan på omgivningen. Åtgärder föreslås. Framkomlighet: Vägen blir smalare, men det bör inte påverka framkomligheten för fordon negativt. Parkering längs vägen förbjuds och snön som upptar mycket plats på vinter körs någon annanstans. Framkomligheten för gående och cyklister förbättras. Bakgrund SW Projektutveckling AB inkom med ansökan om markanvisning för tomträtt gällande en tomt vid Bergfotsvägen i Tumba. Avsikten var att bygga ett flerbostadshus med totalt ca 90 mindre lägenheter. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post anna.ahlstrand@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

154 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:595 Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 7 februari 2012, 11 att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 Bergfotsvägen. Sedan dess har namnberedningen beslutat att egennamnet för planen är kv. Bergfoten istället för Bergfotsvägen. Den 28 augusti 2012, 184 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att gå ut på samråd med planen. Planområdet är beläget i Tumba, ca 700 meter sydväst om Tumba centrum, på Bergfotsvägen, öster om Dalvägen. För området gäller tre stadsplaner som fastställdes 1966, 1967 och Platsen för ungdomsbostäderna är planlagd som allmän plats, park och plantering. Ekonomi Den 29 september 2011 godkände Kommunfullmäktige ramavtal med tvåårig option på markanvisning till SW Projektutveckling AB för ett markområde vid Bergfotsvägen. Önskemålet är nu att marken upplåts med tomträtt. Budget för framtagande av detaljplan fastställs till kronor. Samtliga externa utredningar ska tas fram och bekostas av exploatören. Ett exploateringsavtal ska upprättas innan planen antas för att reglera parternas åtaganden. Preliminär tidplan SBN beslutar om granskning Granskning SBN beslutar om antagande eller KS beslutar om antagande augusti eller oktober KF beslutar om antagande september eller november Laga kraft ca 4 veckor efter KF:s beslut om antagande SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Anna Ahlstrand Planarkitekt Bilagor:

155 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:595 Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Illustrationskarta Utredningar: Planrelaterade utredningar finns att tillgå på Botkyrka kommuns hemsida. Behovsbedömning, Botkyrka kommun, Övergripande naturinventering, Botkyrka kommun, Dagvattenutredning: Futurum PM-dagvattenhantering, Tyréns, Uppdragsnummer: , Kompletterande utredning om grundvattnet: Futurum grundvattensituationen i området, påverkan av ny bebyggelse, Tyréns, Bullerutredning: Rapport A, Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun. Trafikbullerutredning för detaljplan, Yttrande Södertörns brandförsvarsförbund, och Expedieras till Sakägare som har kvarstående invändningar Charlotte Nilsson, sbf

156

157 SBN Granskningshandling Förslag till detaljplan för Del av Tumba 7:206 - kv. Bergfoten Tumba, Botkyrka kommun Plan- och genomförandebeskrivning

158 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 2 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN

159 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 3 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Innehållsförteckning PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 6 Handlingar... 6 Övriga handlingar som tagits fram under planarbetet... 6 Planens syfte... 6 Bakgrund... 6 Planens läge och areal... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 7 Översiktliga planer... 7 Detaljplaner... 7 Behovsbedömning/Miljöbedömning... 8 Sammanfattning av behovsbedömningen... 8 Kommunala beslut i övrigt... 9 Klimatstrategi för Botkyrka De sex hållbarhetsutmaningarna FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Rättigheter Geotekniska förhållanden Radon Markföroreningar Risk för skred och eller höga vattenstånd Fornlämningar Störningar Buller Risk Bebyggelseområden Bostäder Arbetsplatser Service Tillgänglighet och trygghet Befintlig bebyggelse och karaktär Solstudier Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Naturmiljö Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering, varumottagning, utfarter Vatten, avlopp och dagvatten... 20

160 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 4 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN El FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Markägoförhållanden Fastighetsbildning Rättigheter Geotekniska förhållanden Störningar Bebyggelseområden Bostäder Arbetsplatser Service Tillgänglighet och trygghet Solstudier Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Naturmiljö Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering, utfarter Vatten och avlopp, dagvatten Värme El Avfall ADMINISTRATIVA FRÅGOR Preliminär tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap Avtal... 34

161 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 5 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Inledning Detaljplanearbetet för del av Tumba 7:206 kv. Bergfoten genomförs med normalt planförfarande. Arbetet med att ta fram en detaljplan regleras i plan- och bygglagen, PBL och kan delas in i olika skeden. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras och bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan blir föremål för granskning. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Fyra veckor efter antagande vinner detaljplanen laga kraft, under förutsättning att den inte överklagas. Plan- och bygglagen 1987:10 ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen 2010:900. Arbetet med föreliggande detaljplan inleddes efter maj 2011 och har därför utformats och handlagts med stöd av den nya lagen. Uppdrag Samråd Granskning Antagande Laga kraft Genomförande MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Kristofer Uddén Anna Ahlstrand Katja Larholt Mikael Arveng Anders Forsberg Britta Ahlgren Anna Liefvergren Projektledare, Stadsbyggnadsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen Planarkitekt, Stadsbyggnadsenheten, Sbf VA-ingenjör, VA-enheten, Sbf Driftansvarig, VA-enheten, Sbf Miljöutredare, Miljöenheten, Sbf Kommunbiolog, Gata/Parkenheten, Sbf Trafikplanerare, Gata/Parkenheten, Sbf e-post: namn.efternamn@botkyrka.se

162 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 6 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna plan- och genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Övriga handlingar som tagits fram under planarbetet Behovsbedömning Fastighetsförteckning Dagvattenutredning Kompletterande utredning om grundvattnet Bullerutredning Översiktlig naturinventering Planens syfte Detaljplanen syftar till att skapa ungdomsbostäder i kollektivtrafiknära läge. Byggnadens placering och form anpassas till platsens terräng och höga naturvärden. Bakgrund SW Projektutveckling AB har inkommit med en ansökan om markanvisning gällande en tomt vid Bergfotsvägen i Tumba, öster om Dalvägen. Avsikten är att bygga ett flerbostadshus med totalt ca 90 lägenheter på 1-2,5 rum och kök mellan 33 och 55 kvadratmeter. Lägenheterna ska upplåtas med hyresrätt där målgruppen är ungdomar som ska komma in på bostadsmarknaden. Önskemålet är att marken upplåts med tomträtt. Bolaget avser att genomföra projektet tillsammans med Vestigia Fastigheter AB. I ett tidigt skede i planprocessen har flera områden studerats närmare. Dessa är: risken med Dalvägen som primär led för farligt gods samt närheten till befintliga verksamheter. Dalvägen som bullerkälla samt dag-, yt- och grundvattnet i området. Byggnadernas placering i förhållande till de höga naturvärdena har också studerats. Planens läge och areal Planområdet är beläget i Tumba, ca 700 meter sydväst om Tumba centrum, på Bergfotsvägen, öster om Dalvägen.

163 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 7 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Ringen visar området för exploatering. Det ligger i en kuperad slänt som sträcker sig från Bergfotsvägen upp mot flerbostadshusen i området Storvreten. Parallellt med Bergfotsvägen ligger Dalvägen som är en av infarterna till Tumba. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige och aktualitetsförklarad Platsen för detaljplanen är inte utpekat som förändringsområde i översiktsplanen. Utöver de utpekade förändringsområden kan viss förtätning av bostads- och arbetsområden ske där den sakliga prövningen görs från fall till fall i en detaljplaneprocess. I översiktsplanen står det också uttryckt att bostadsbyggandet kommer att vara en betydande planeringsfråga framöver. För att kunna möta kommunens och regionens behov av bostäder behöver fler bostäder byggas. Detaljplaner För området gäller tre stadsplaner. För den södra delen gäller stadsplan för kv. Kalkstenen mm, 11-2 (A) och för den nordöstra delen gäller stadsplan för kv. Graniten mm, 11-3 (B). Platsen för ungdomsbostäderna i de båda planerna är planlagd som allmän plats, park och plantering. Planerna fastställdes 1966 respektive 1967 utan bestämd genomförandetid. För området gäller dessutom stadsplanen för Dalvägen III, (C) som vann laga kraft 1979 utan bestämd genomförandetid där marken är planlagd som småindustri. Sydost om planområdet, upp mot Storvreten finns en nyare plan, detaljplan för kv. Ädelstenen som vann laga kraft 2009 med en

164 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 8 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN genomförandetid på 5 år. (D) Området är planlagt för äldreboende och är genomförd. Bilden visar de tre stadsplanerna (A, B och C) som gäller för området. Detaljplanen för kvarteret Ädelsetenen (D) visas också. Ringen indikerar platsen för den planerade bebyggelsen. Behovsbedömning/Miljöbedömning För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Sammanfattning av behovsbedömningen De miljökonsekvenser som detaljplanen medför handlar främst om buller, naturvärden, risk och dagvatten. Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid bostäder kommer att överskridas på byggnadernas mest bullerexponerade sida. Med anpassningar av byggnadernas form och lägenheternas planlösningar kan dock avstegsfall B klaras (bullerregn inräknat). Planområdets läge cirka 900 m från Tumba centrum, som kan nås på gena gång- och cykelvägar, bedöms vara tillräckligt nära för att kunna tillämpa avstegsfall B från bullerriktvärdet. Planen medför att en del av ett bostadsnära grönområde kommer att bebyggas. Grönområdet är även en del av ett naturvärdesområde i kommunens naturvårdsprogram. Naturvärdesområdet är klassat till 4, på en

165 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 9 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN skala 1-4 där 1 är högsta naturvärde. Bebyggelsen kommer att medföra en viss barriäreffekt, men eftersom den kommer ligga i den sydvästligaste delen av naturvärdesområdet bedöms den inte vara särskilt allvarlig. En naturinventering (Ahlgren, 2012) har utförts där man pekar ut värdefulla naturelement som bör sparas. En stor del av dessa bedöms kunna vara kvar även efter en exploatering enligt planen. Planområdet ligger cirka 80 m från Dalvägen (väg 226) som är primär transportled för farligt gods. Två bensinstationer finns på 150 m respektive 260 m avstånd från planområdet. I närområdet finns några mindre bilanknutna verksamheter. Södertörns brandförsvar har bedömt riskerna om detaljplanen realiseras. De bedömer att riskerna kommer att vara acceptabla och att en vidare utredning av riskerna i en detaljerad riskanalys inte behöver genomföras. Det förorenade dagvatten som kommer att uppkomma till följd av detaljplanen kommer att härröra från de relativt små parkeringsytorna framför flerbostadshuset. Detta dagvatten kommer delvis att infiltreras och delvis att avledas till ett fördröjningsmagasin och renas innan det förs vidare till det kommunala dagvattennätet. Föroreningsbelastningen från planområdet till Tumbaån och Tullingesjön bedöms därför bli marginell. Sammantaget bedöms detaljplanen inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Kommunala beslut i övrigt I juni 2010 genomförde kommunen en förstudie. Förstudiens syfte var att ge en tidig bedömning av miljöaspekter vid bostadsbyggande av ett förslag vid Bergfotsvägen i Tumba. De miljöaspekter som främst bedömdes vara viktiga att utreda i projektet var riskhantering, buller, landskapsbilden och ljusförhållanden. Den 7 februari 2011 ( 11) uppdrog samhällsbyggnadsnämnden åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 kv. Bergfoten. Den 28 augusti 2012 ( 184) godkände Samhällsbyggnadsnämnden att gå ut på samråd med förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 kv. Bergfoten.

166 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 10 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Klimatstrategi för Botkyrka Botkyrka kommun har arbetat fram en klimatstrategi med målsättningen att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Klimatstrategin pekar främst på fyra områden: a. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 b. Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030 c. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020 d. Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att öppna hållbarutveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Dessa är: Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringar Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att projektet främst svarar upp mot utmaningarna för ett hållbart Botkyrka genom att ungdomsbostäder skapas, viket förstärker hemkänslan och skapar möjligheter till boendekarriär.

167 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 11 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Hela planområdet ägs av Botkyrka kommun. I direkt anslutning till planområdet i sydväst finns Ädelstenen 1 som ägs av Senectus Ädelboende. Norr om planområdet, på andra sidan om Bergfotsvägen, finns ett antal industritomter. Rättigheter Planområdet påverkas ej av några inskrivna rättigheter eller servitut. Under planområdet finns dock en dagvattentunnel som måste säkras upp innan en framtida fastighet säljs. Geotekniska förhållanden Marken består av postglacial sand och sandig morän. En geoteknisk utredning utförs av exploatören vid genomförandet. Radon Området ligger inom normal- till lågriskområde för radon. Markföroreningar Det finns inga kända markföroreningar inom planområdet.

168 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 12 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Risk för skred och eller höga vattenstånd Det råder ingen risk för skred, ras eller höga vattenstånd. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom området. Om fornlämning påträffas ska det enligt lag anmälas. Störningar Buller Området är utsatt för buller från bland annat Dalvägen. Riksdagen har fastställt riktlinjer för trafikbuller som vid nybyggnation normalt inte bör överskridas. I Stockholmsområdet kan det vara svårt att nå dessa nivåer. Därför tillämpas så kallade avstegsfall, som även kallas Stockholmmodellen. Avstegsfall kan tillämpas vid kollektivtrafiknära lägen och innebär att bostadshus med en bullrig sida också har tillgång till en tyst sida eller ljuddämpad sida med betydligt lägre ljudnivå. Om konsekvenserna av bullret på plats, läs Förändringar och konsekvenser/ Störningar/ Buller. Risk Dalvägen (väg 226), som löper parallellt med Bergfotsvägen, utgör primär farled för farligt gods och är belägen cirka 80 meter från planområdet. Vägsträckan förbi området utgörs av rak väg med god sikt och dubbelriktad trafik. Hastighetsbegränsningen är 70 km/timma. Mellan planområdet och Dalvägen, på motsatt sida av Bergfotsvägen ligger ett industriområde med mest bilanknutna verksamheter samt enstaka bostadshus. I de båda ändarna av Bergfotsvägen ligger bensinstationer (OKQ8 och Shell). De befintliga verksamheterna kan ge utsläpp till luft av motoravgaser, svetsgaser och lösningsmedel. Enligt Länsstyrelsens riskpolicy ska riskhanteringsprocessen beaktas inom 150 m från en farligt godsled då en ny detaljplan tas fram. I Boverkets/Naturvårdsverkets Bättre plats för arbete anges 50 m som riktvärde för skyddsavstånd från bostäder till bilverkstäder och 100 m till bensinstationer och bilverkstäder med omlackeringsverksamhet. Befintliga verksamheter klarar riktvärdena för skyddsavstånd med undantag för en av bilverkstäderna som ligger inom 50 m från de planerade bostäderna. Därför har Södertörns brandförsvarsförbund kontaktats i frågan. Södertörns brandförsvarsförbund gjorde bedömningen, med avseende på de

169 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 13 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN risker som finns, att en vidare utredning av riskerna i en detaljerad riskanalys för området ej behöver genomföras kontaktades de igen för att med hjälp av en tydligare skiss över området kunna göra bedömningen om skyddsåtgärder måste tas till närliggande verksamheter. De ansåg igen att närliggande verksamheter inte kan medföra en särskild risk mot den planerade bebyggelsen. Illustrationen visar den tänkta bebyggelsen i relation och avstånd till närliggande verksamheter.

170 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 14 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Bebyggelseområden Bostäder De närmaste flerbostadshusen ligger i Storvreten och är inte synliga från planområdet. Vid korsningen Dalvägen/Vattravägen ligger en grupp om fyra flerbostadshus med tre våningar. Dessa är inte heller synliga från planområdet och ligger cirka 550 meter mot sydväst. Det finns några bostäder mellan Bergfotsvägen och Dalvägen. Området är detaljplanelagt som småindustri och bostäderna som finns här är planstridiga. Arbetsplatser Området på motsatta sida av Bergfotsvägen (mellan Bergfotsvägen och Dalvägen) är enligt gällande detaljplan utpekat som verksamhetsområde för småindustri. Här bedrivs verksamheter som bilmekaniker, biltvätt bilservice mm som medför arbetsplatser. På andra sidan Dalvägen finns blandad bebyggelse med inslag av verksamheter. Fler arbetsplatser finns i anslutning till Tumba centrum, 700 meter nordöst om planområdet. Service Den närmaste kommersiella servicen är bensinstationen och dagligvaruhandeln söder ut på gatan. Närmaste förskola ligger på andra sidan Dalvägen (Kungstäppan) och sydväst om området i bostadsområdet Skäcklinge (Björkstugan). Övrig service som skola, bibliotek, vårdcentral och full kommersiell service hittar man i anslutning till Tumba centrum. Tillgänglighet och trygghet Bergfotsvägen har bitvis en trottoar på den östra sidan. När den tar slut finns ett övergångsställe och trottoaren fortsätter på den västra sidan. Detta är ingen bra utformning för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Bergfotsvägen är upplyst på kvällstid men kan upplevas otrygg då många av husen och verksamheterna längs gatan är inhägnade och stängda för allmänheten. För att komma till Centrums funktioner och närmaste busshållplats (Tumba Station) är man i nuläget hänvisad till gångoch cykelvägen i Bergfotsvägens förlängning. Gång- och cykelvägen har en relativt brant lutning närmast Bergfotsvägen som kan vara jobbig för personer med rörelsehinder och just detta avsnitt har dålig standard enligt VGU (Vägar och gators utformning framtaget av trafikverket). Emellertid har kommunen jobbat för att Trafikverket ska bygga samman gång- och cykelvägen längs Dalvägen mellan Vattravägen och Shell-macken. Trafikverket kommer under våren att genomföra en åtgärdsvalsstudie för sträckan och det finns goda chanser att länken genomförs. Med denna länk kommer tillgängligheten förbättras avsevärt. För att ta sig över

171 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 15 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Huddingevägen till centrum kan man ta sig genom gångtunneln under Huddingevägen eller använda gångsignalen som är tillgänglighetsanpassad. Befintlig bebyggelse och karaktär Området kring Dalvägen har förändrats under åren. Från att ha varit ett renodlat bostadsområde på varsin sida om Dalvägen har Dalvägen breddats och mer trafik har tillkommit. Området är planlagt som småindustri vilket har gjort att många av bostadshusen har övergått till att bli små verksamheter. Karaktären är fortfarande småskalig med huvudsakligen en- eller tvåplans hus och småindustri. Många av fastigheterna är inhägnade vilket kan ge en otrygg känsla, speciellt på kvällstid. Karaktäristiskt för området är att bostad, verksamhet och handel ligger sida vid sida där ingen direkt planering har skett utan byggnaderna och verksamheterna har växt fram och ändrat innehåll allt eftersom området har förändrats. På berget bakom, i Storvreten ligger stora, parentesformade flerbostadshus. Skogen och topografin gör att Storvreten inte är synligt från planområdet. Nedanför Storvreten ligger äldreboendet Ädelstenen. För att ta sig till äldreboendet kör man in från Däldvägen. Vid korsningen Dalvägen/Vattravägen ligger en grupp om fyra flerbostadshus med tre våningar som inte heller är synliga från planområdet. Området ligger nära Tumba centrum och har potential att växa och utvecklas.

172 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 16 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Bilderna visar på karaktären i området. Bilden med träden visar platsen för exploatering. I bakgrunden skymtar äldreboendet Ädelstenen.

173 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 17 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Solstudier Eftersom den utpekade platsen för bostäder ligger i en nordvästvänd och ganska brant sluttning riskerar många av lägenheterna att få lite tillgång på solljus. Därför har en solstudie tagits fram som presenteras i avsnittet Förändringar och Konsekvenser. Natur Mark och vegetation Området som detaljplanen avser är en skogssluttning insprängd i tätortsbebyggelsen. Den nordvästvända sluttningen mellan äldreboendet Ädelstenen, bebyggelsen vid Hålvägen, Storvreten och Bergfotsvägen är bevuxen med gles blandskog. Störst värde har de grövre tallarna men också den naturliga variationen av arter. I den nedre centrala delen av blandskogen finns blåsippor som är fridlysta enligt 8 i Artskyddsförordningen (2007:845). Den lite tätare vegetationen uppe i den delvis nordvända sluttningen ger en fuktig miljö där många mossor, lavar och svampar trivs. Den naturlig vegetationen ökar också förutsättningen för ett tätortsnära djurliv med t ex ekorrar och många fågelarter. I området har, förutom mindre tättingar, större hackspett och duvhök observerats. Ovanför planområdet, öster ut finns ett naturminne i form av en grov tall. Bilderna visar de grövre tallarna och det kuperade landskapet.

174 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 18 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Lek och rekreation Den närmaste lekplatsen ligger i området Skäcklinge 250 meter söder om Bergfotsvägen. På berget ovanför Bergfotsvägen, i bostadsområdet Storvreten finns ytterligare lekplats, fotbollsplaner och bollplan i anslutning till Storvretsparken. Naturmiljö Vinterskogens naturreservat, sydväst om området och Lidas naturreservat, syd till sydöst om området är två stora naturreservat som är lättillgängliga och inrymmer diverse rekreationsmöjligheter. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Bergfotsvägen är en liten lokalgata vars sträckning är parallell med den större Dalvägen (väg 226). Bergfotsvägen är 7 meter bred och försörjer ett verksamhetsområde, detaljplanelagt för småindustrier som ligger mellan dessa båda vägar. Gatan avslutas i en vändplan precis intill platsen för detaljplanen och övergår i en gång- och cykelväg som fortsätter till Tumba. Till Tumba tar det ca 15 minuter att gå. Cykelvägen tillsammans med Bergfotsvägen utgör huvudcykelstråk enligt cykelplanen för Botkyrka kommun, upprättad Bergfotsvägen är försedd med en trottoar på gatans västra sida men saknar trottoar på gatans östra sida. Cyklister cyklar i dagsläget i gatan. Hastigheten på Bergfotsvägen är idag 50 km/timma. Dalvägen som går parallellt med Bergfotsvägen är en tvåfilig väg och infarten till Tumba söderifrån. Vägsträckan förbi området utgörs av rak väg med god sikt och dubbelriktad trafik. Vägen tillhör trafikverket och hastighetsbegränsningen är 70 km/h. Dalvägen upplevs som en barriär mellan Bergfotsvägen och Storvreten på ena sidan och villabebyggelsen och verksamhetsområdet på den andra sidan. För att ta sig över Dalvägen till fots eller med cykel måste man använda någon av de två broarna, en norr och den andra söder om planområdet. Öster om Bergfotsvägen ligger Storvreten. Bebyggelse kan inte ses från Bergfotsvägen på grund av höga träd och nivåskillnaden. Storvreten och Bergfotsvägen binds samman av Däldvägen. Områdena binds även samman med upptrampade stigar i skogen.

175 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 19 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Illustrationen över Bergfotsvägen visar hur det ser ut idag. Vägen är ca 7 meter bred. Längs vägens sydöstra sida finns en trottoar. Den tar sedan slut och fortsätter på gatans västra sida och är ca. 1,5 meter bred.

176 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 20 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Kollektivtrafik Området försörjs med kollektivtrafik som trafikerar Dalvägen. Närmaste busshållplats ligger 700 meter söder om platsen, i korsningen Dalvägen/Vattravägen. Turtätheten är ca var 15 minut beroende på destination. 700 meter norr om platsen ligger Tumba centrum med mycket goda kollektivtrafikförbindelser, både bussförbindelser samt pendeltågsstation. Pendeltåget in till centrala Stockholm tar ca 25 minuter och avgår i rusningstrafik var 5e till 10e minut. Parkering, varumottagning, utfarter I området idag sker parkeringen inom kvartersmark. Infarterna till verksamheterna längs Bergfotsvägen sker från gatan. Viss parkering sker även längs Bergfotsvägen vilket gör att hela vägbredden inte kan utnyttjas. Vatten, avlopp och dagvatten Området ligger inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Planområdet ligger inte i direkt anslutning till befintligt kommunalt ledningsnät för vatten och spillvatten. Vatten- och spillvattenledningar måste därför byggas ut för att försörja den framtida exploateringen. Bebyggelsen ligger nedanför en bergsknalle där avrinnande vatten riskerar att röra sig in i planområdet och påverka framtida bebyggelse. Dag- yt-, och grundvattnet har studerats närmare för att försöka veta hur det och närliggande bebyggelse påverkas i och med en exploatering. Se Förändringar och konsekvenser/ Teknisk försörjning/vatten och avlopp, dagvatten El I dagsläget ligger närmaste transformatorstation i korsningen Däldvägen/Bergfotsvägen.

177 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 21 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Markägoförhållanden Inga förändringar i markägarförhållandena kommer ske i första skedet då ungdomsbostädernas fastighet planeras att upplåtas med tomträtt. I framtiden kan dock möjligheten finnas att fastigheten friköps. Fastighetsbildning En ny fastighet för ungdomsbostäderna kommer att bildas. Rättigheter Ungdomsbostädernas fastighet kommer att upplåtas med tomträtt. Geotekniska förhållanden Marken består av postglacial sand och sandig morän. Markförhållandena anses tillräckligt bra för att inte kräva exploatören på en geoteknisk utredning i planskedet. En geoteknisk utredning är nödvändig i samband med byggskedet. Störningar Buller Här är det nödvändigt att tillämpa avstegsfall, även så kallad Stockholmsmodellen. Avstegsfall kan tillämpas i kollektivtrafiknära lägen och innebär att bostadshus med en bullrig sida också har tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida med betydligt lägre ljudnivå. Riskdagens riktlinjer: Inomhus Högst 30 db(a) ekvivalent nivå Högst 45 db(a) maximalnivå nattetid Utomhus vid fasad Högst 55 db(a) ekvivalent nivå Utomhus på uteplats Högst 70 db(a) maximalnivå När den ena sidan bullrar för mycket används: Avstegsfall A db(a) på den tysta sidan Avstegsfall B db(a) eller mer på den ljuddämpade sidan Ekvivalen nivå= medelljudnivå under en given tidpunkt Maximalnivå= ljudnivån vid en enskild ljudhändelse Området är utsatt för buller från bland annat Dalvägen samtidigt som planen har ett sådant läge, i närhet till Tumba med goda kollektivtrafikförbindelser att avstegsfall kan tillämpas.

178 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 22 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB, fick i uppdrag av exploatören att utreda bullerfrågan vidare. Bullerutrednigen visar att platsen är utsatt för buller från Dalvägen samt bullerregn, ett konstant buller i luften från E4 och järnvägen. Bullerutredningen som är daterad visar på att den ekvivalenta ljudnivån för dygn vid fasad visar på db(a) mot Bergfotsvägen och Dalvägen och db(a) mot byggnadens baksida, mot Storvreten. Utredningen visade på att avstegsfall B behöver tillämpas. Inget industribuller från verksamheter har lokaliserats kring platsen. Utredningen visar också att god ljudkvalitet kan byggas med föreslagen byggnadsplacering, utformning och lägenhetsplanlösningar. Byggnaderna och lägenheterna ska utformas så att: -minst hälften av boningsrummen i varje bostadslägenhet får högst 55 db(a) ekvivalent trafikbullernivå (frifältsvärde) utanför minst ett fönster, 50 db(a) ska eftersträvas. -gemensam eller enskild uteplats med högst 70 db(a) maximalnivå kan anordnas i anslutning till bostäderna. -trafikbullernivån inomhus i boningsrum inte överstiger 26 db(a) ekvivalent och 41 db(a) maximal ljudnivå. De maximala ljudnivåerna enligt Boverkets allmänna råd får överskridas högst i följande omfattning: -Inomhus: 45 dba får överskridas högst 5 gånger/natt (kl ), och 55 dba får aldrig överskridas. Fasadåtgärder ska dimensioneras så att dessa värden inte överskrids. För denna beräkning ska antalet lastbilar, bussar eller tåg per natt användas. -Uteplats: 70 dba frifältsvärde får överskridas högst 5 gånger/timme under den mest utsatta timmen, i medeltal under året. För denna beräkning ska antalet lastbilar, bussar eller tåg vid maxtimmen dagtid användas. Fönster, yttervägg och eventuella uteluftdon dimensioneras så att trafikbullernivån inomhus blir högst motsvarande Ljudklass B. Inga externbullerkällor har identifierats i området efter att ha studerat inkomna bygglov. I Bullerkartläggning av Botkyrka (2006) är endast buller från miljöfarliga verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga medtagna. Ingen av verksamheterna mellan Bergfotsvägen och Dalvägen finns med.

179 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 23 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Beräkningarna av trafikbuller illustreras på situationsplanen. Den ekvivalenta ljudnivån för dygn vid fasad visar på db(a) mot Dalvägen och db(a) mot skogen och Storvreten. Det innebär att avstegsfall från riksdagens riktlinjer måste tillämpas vilket är tillåtet här eftersom byggnaden planeras i kollektivtrafiknära läge. De tre markeringarna visar på förbättringar som sker i utformningen för att minska bullernivåerna. 1. En bullerskärm placeras, vid behov efter mätningar, ut från byggnaden för att stänga ute buller från norr vilket gör att baksidan mot skogen blir tystare. 2. Fasaden har slutits vilket gör att bullret inte tränger igenom här. 3. De tre lägenheterna i mitten, A, A och A vänds så att boningsrum (sovrum och vardagsrum) hamnar mot baksidan istället för trafiksidan.

180 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 24 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Bebyggelseområden Bostäder Lägenheterna är i första hand tänkta för studenter eller ungdomar. Gestaltningen av byggnaden är viktig. Byggnaden ska planeras och utföras med högt ställda krav på utformningen för att lyfta de kvalitéer som finns på platsen. Byggnaden ska smälta in i landskapet, anpassas till topografin och de höga naturvärdena. Förslaget till ny bebyggelse utgörs av en bågformad huskropp som relaterar till platsens topografi och den givna terrängen. Skalan är uppbruten och med rik variation. Befintlig topografi bevaras. Förgårdsmarken mot väster görs som ett gestaltat parkrum och är i princip helt grönt. Det ska finnas plats för uppfart, nerfart och parkering där hela ytan görs infiltrerande. I öster ansluter byggnaden till naturen. Fasadmaterialet kommer att vara främst i aluminium och trä. Balkonger mot gatan tillåts med varierande storlek som artikulerar fasaden ytterligare. Fastigheten planeras att inrymma ca 94 mindre lägenheter totalt, i tre storlekar. Lägenheterna är små, yteffektiva med genomgående planlösning. Byggnaden blir sex våningar hög (bottenvåning+ 5 våningar) med en total BTA (bruttoarea) på ca 5500 m 2 och en BOA (boarea) på ca 4050 m 2. Lägenheterna är i första hand tänkta för studenter eller ungdomar. Illustrationen visar byggnaden uppifrån i relation till gata och befintlig bebyggelse.

181 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 25 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Illustrationen till vänster visar en genomskärning av huskroppen i förhållande till gatan och skogen bakom. Nedan illustreras hur byggnaden kan komma att se ut från Bergfotsvägen. Den mörkaste färgen illustrerar den minsta typen av lägenhet, ljusgult är den mellanstora lägenheten och mellanfärgen är den största storleken på lägenhet.

182 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 26 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Arbetsplatser Detaljplanen innebär inga nya arbetsplatser förutom de som krävs vid framtagandet av planen och vid själva byggskedet. Service Tillkommande behov av skolor, daghem, vård- och fritidslokaler bedöms inte vara så stort att en utbyggnad av service i närområdet krävs. Tillgänglighet och trygghet Tillgängligheten längs Bergfotsvägen kommer att öka i och med detaljplanen. Trottoaren på den västra sidan av gatan breddas och ger plats även för cyklister. På den östra sidan, den sidan som den planerade bebyggelsen kommer att ligga på, byggs en trottoar på de bitar som saknar trottoar idag. Vägbredden på Bergfotsvägen blir smalare och hastigheten sänks till 30 km/timma. Fordonstrafiken måste köra långsammare och lämna mer plats för gående och cyklister. Bostäder samt bättre framkomlighet för gående och cyklister kommer att göra att fler människor som rör sig på gatan vilket förstärker tryggheten. Belysnigen kommer inte att förändras. Byggnaden ligger på en högre nivå än vägen. För att göra tillgängligheten god planeras två gångvägar upp till fastigheten, förutom en uppfart och nerfart för bilister. Den ena gångvägen går rakt upp från trottoaren, delvis med trappor. Den andra gångvägen är längre och har svagare lutning. För att ta sig upp till lägenheterna finns det två hissar som ansluter till en loftgång på byggnadens baksida, mot skogen. I utformningen av platsen följs kraven i Plan och Bygglagen (PBL) och andra regelverk vad gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. För att komma till Centrums funktioner och närmaste busshållplats (Tumba Station) är man i nuläget hänvisad till gång- och cykelvägen i Bergfotsvägens förlängning. Gång- och cykelvägen har en relativt brant lutning närmast Bergfotsvägen som kan vara jobbig för personer med rörelsehinder och just detta avsnitt har dålig standard enligt VGU (Vägar och gators utformning framtaget av trafikverket). Emellertid har kommunen jobbat för att Trafikverket ska bygga samman gång- och cykelvägen längs Dalvägen mellan Vattravägen och Shell-macken. Trafikverket kommer under våren att genomföra en åtgärdsvalsstudie för sträckan och det finns goda chanser att länken genomförs. Med denna länk kommer tillgängligheten förbättras avsevärt. För att ta sig över Huddingevägen till centrum kan man ta sig genom gångtunneln under Huddingevägen eller använda gångsignalen som är tillgänglighetsanpassad.

183 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 27 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Solstudier Solstudierna har tagits fram av Total Arkitektur och urbanism AB och visar på att ljusförhållandena är relativt goda trots det kuperade landskapet. Alla lägenheter är genomgående vilket innebär att ljuset kommer in i lägenheten från två håll. Solstudie vår- höstdagjämning

184 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 28 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Solstudie sommarsolstånd

185 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 29 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Natur Mark och vegetation Skogen bakom byggnaden ska behålla sin karaktär, och även den naturliga markvegetationen ska värnas. Trädskiktet ska gallras med de mest värdefulla träden är utmarkerade på plankartan och behålls. För övrigt ska så mycket som möjligt av de naturligt förekommande träden, buskarna och marknära vegetationen bevaras, istället för att ersättas med gräsmattor och parkväxter. Stigar kan anläggas för att underlätta passage och förhindra slitage. Om möjligt bör bestånd av blåsippor bevaras vid exploateringen. Länsstyrelsen kräver för närvarande inte att dispens lämnas in för exploatering av blåsippelokaler eftersom arten har god bevarandestatus i både länet och kommunen, och en inkommen dispens skulle därför beviljas. Träd och vegetation som ej avverkas ska bevaras och skyddas; så att skador på trädkronor, stammar, rötter, rotzon och marken runt träden inte kan uppstå. Även markvegetationens gräs, örter, blåbärs- och lingonris, mossor och lavar ska bevaras i möjligaste mån. Den utförda översiktliga naturinventeringen kan här vara ett stöd. Ett vanligt misstag är att underskatta behovet av utrymme under och ovan mark, vilket innebär att insatser för bevarande trots allt misslyckas. Olika typer av träd har olika stort behov av utrymme under och över mark. Trädkronors utbredning kan ge en hänvisning om rotsystemets utbredning. Även ett alltför stort tryck på marken kan skada trädens rötter. Vid plantering av växter i byggnadens omedelbara närhet är det lämpligt att välja inhemska och lokalt förekommande arter. Nya planteringar för att kompensera vegetations som försvinner vid exploatering kan bli aktuell. Lek och rekreation Den närmaste lekplatsen ligger i området Skäcklinge 250 meter söder om Bergfotsvägen. På berget ovanför Bergfotsvägen, i bostadsområdet Storvreten finns ytterligare lekplats, fotbollsplaner och bollplan i anslutning till Storvretsparken. Ingen ytterligare lekplats avses anläggas i samband med den planerade bebyggelsen. Naturmiljö Vinterskogens naturreservat, sydväst om området och Lidas naturreservat, syd till sydöst om området är två stora naturreservat som är lättillgängliga och inrymmer diverse rekreationsmöjligheter.

186 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 30 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Idag finns det en trottoar på den västra sidan av Bergfotsvägen. Den är 1,5 meter bred. I förslaget utökas den till 2,5-3 meter för att lämna utrymme även för cyklister. På den östra sidan av gatan finns en trottoar i början av gatan som upphör efter ca 80 meter med ett övergångsställe som hänvisar de gående till den västra sidan av gatan. I och med förslaget skapas en trottoar längs hela den östra sidan. Körfältet kommer att minska från 7 meter till 5,5 meter. Parkering längs gatan kommer att förbjudas. Hastigheten på Bergfotsvägen är i dagsläget reglerat till 50 km/timma. I framtiden kommer hastigheten sänkas till 30 km/timma. Öster om Bergfotsvägen ligger bostadsområdet Storvreten. Storvreten och Bergfotsvägen binds samman av Däldvägen. Områdena binds även samman med upptrampande stigar i skogen som delvis kommer att finnas kvar efter att planen genomförs. Stigen kommer att förbättras något, eventuellt med grus, men kommer inte handikappanpassas eller plogas. Kollektivtrafik Behovet av kollektivtrafik kommer inte att påverkas med denna detaljplan varpå kollektivtrafiken inte behöver byggas ut ytterligare. Parkering, utfarter Cykelparkering ska prioriteras på kvartersmark. Det ska lämnas plats för 90 cykelparkeringsplatsen i anslutning till bebyggelsen. Antalet parkeringsplatser hålls nere då det rör sig om små lägenheter, så kallade ungdomslägenheter där många troligtvis cyklar eller tar kollektivtrafik istället för bil. Det planeras för 31 parkeringsplatser inom kvartersmark till 94 lägenheter. Det planeras dessutom för 20 gästparkeringsplatser i marknivå norr om byggnaden, i anslutning till vändplanen. Gästparkeringen byggs ut först när behovet finns. Parkeringstalet utan de 20 gästparkeringarna ger ett parkeringstal på 0,3. Det sammanlagda antal parkeringsplatser, tillsammans med gästparkeringarna ger ett parkeringstal på 0,5. I dagsläget sker parkering längs med Bergfotsvägen vilket förbjuds i och med planens genomförande. Tillfart till området sker från Bergfotsvägen. Infarten sker från söder och är enkelriktad. Utfarten sker i norr (också enkelriktad), ungefär i höjd med vändplanen i slutet av gatan.

187 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 31 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Illustrationen visar ett förslag på hur Bergfotsvägen kan komma att utformas. Den framtida utformningen visas med färg. Vägen föreslås bli 5,5 meter bred med en gång- och cykelväg på den västra sida och en trottoar längs den östra sidan.

188 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 32 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Vatten och avlopp, dagvatten Området ansluts till det kommunala systemet för vatten och avlopp. Ledningar för vatten och spillvatten finns inte i direkt anslutning till planområdet och måste därför byggas ut i samband med exploateringen. Dagvattnet ska tas omhand enligt kommunens dagvattenstrategi och i möjligaste mån hanteras genom lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). En dagvattenutredning har tagits fram av Tyréns, daterad Utredningen visar på olika LOD-lösningar och åtgärder efter exploatering för att uppfylla kommunens krav, bland annat fördröjningsmagasin och rasterytor på parkeringsplatserna. (se bilaga 1 med dagvattenutredningen) Kraven som kommunen ställer är: Avrinningen från tomten får inte öka efter exploatering. Om dagvatten behöver avledas så får maximalt 13 l/s, ha ledas till kommunalt ledningsnät (motsvarar cirka 4 l/s från planområdet). Fördröjningsmagasin och ledningar ska vara dimensionerat för 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Regnintensiteten ska räknas upp med 20 % som en anpassning till ett ändrat klimat. Inga instängda områden får skapas. För att samla upp avrinningen från naturmarken föreslås ett cirka 100 m långt dike med en meters bredd och 0,2 m djup mellan byggnaden och skogen med utlopp från diket vidare ner mot Bergfotsvägen. Skulle det visa sig att grundvattenströmningen från naturmarken kan påverka byggnaderna kan ett djupare avskärande dike behövas. Diket markeras i plankartan. Diket bör även ha en positiv inverkan vid snösmältning och perioder med högt mark/grundvatten. Utöver ovanstående är det viktigt att planera ledningssystemet och marklutningar inom fastigheten så att en eventuell hydraulisk överbelastning internt inte drabbar hus och installationer. Allt dagvatten bör kunna avrinna i ytläge via sekundära avrinningsvägar. Diket mellan byggnaden och vägen bevaras för att kunna samla upp regnvatten från vägen och det bebyggda området. Området ligger inte inom vattenskyddsområde. Recipient för dagvattnet är Tumbaån som mynnar i Hamringe reningsanläggning för dagvatten och därefter Tullingesjön. Tumbaåns ekologiska status har bedömts som måttlig och den kemiska statusen som god. Miljökvalitetsnormen är god ekologisk och kemisk status senast Tullingesjön har tilldelats både god ekologisk och god kemisk status, vilket också är miljökvalitetsnormerna för år Förorenat dagvatten från exempelvis parkeringsytor får inte anslutas till kommunalt ledningsnät och exploateringen bedöms inte ge betydande påverkan på recipienternas status så länge detta efterföljs.

189 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 33 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Värme Kommunen föreslår att uppvärmningen sker med vattenburna system som kan anslutas till fjärrvärmenätet. Fjärrvärme finns i området efter Bergfotsvägen och Hålvägen. El Det lämnas plats för en ny transformatorkiosk precis söder om byggnaden. Avfall Avfallshantering sker från Bergfotsvägen. Vid utfarten från fastigheten mot vändplanen finns en avsatt plats för avfallshantering. Tanken är att sopbilen står kvar på Bergfotsvägen medan kärlen töms. Sopbilen vänder på vändplanen och åker tillbaka Bergfotsvägen. Samråd med SRV återvinning AB sker i bygglovsförfarandet med avseende på utformning och dimensionering av transportvägar och utrymmen för avfallshantering.

190 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 34 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN ADMINISTRATIVA FRÅGOR Preliminär tidplan KS beslut om planuppdrag SBN beslut om planuppdrag Beslut om samråd i SBN Beslut om granskning Granskning SBN beslutar om godkännande Antagande av plan KF augusti 2013 Laga kraft oktober 2013 Genomförandetid Genomförandetiden för planen är 5 år från att den vinner laga kraft. Huvudmannaskap Planen genomförs med kommunalt huvudmannaskap. Avtal Den 29 september 2011 godkände Kommunfullmäktige ramavtal med tvåårig option på markanvisning till SW Projektutveckling AB för ett markområde vid Bergfotsvägen. Önskemålet är att marken upplåtes med tomträtt. Ett exploateringsavtal ska upprättas innan planen antas för att reglera parternas åtaganden. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Anna-Bie Agerberg Anna Ahlstrand Kristofer Uddén Gruppchef plan Planarkitekt Mark- & exploateringsingenjör Bilagor: Samrådsredogörelse

191 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 35 [35] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Bilagor på hemsidan: Planrelaterade utredningar finns att tillgå på Botkyrka kommuns hemsida. Behovsbedömning, Botkyrka kommun, Övergripande naturinventering, Botkyrka kommun, Dagvattenutredning: Futurum PM-dagvattenhantering, Tyréns, Uppdragsnummer: , Kompletterande utredning om grundvattnet: Futurum grundvattensituationen i området, påverkan av ny bebyggelse, Tyréns, Bullerutredning: Rapport A, Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun. Trafikbullerutredning för detaljplan, Yttrande Södertörns brandförsvarsförbund, och

192 1 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens Anna Ahlstrand Samrådsredogörelse Detaljplan för del av Tumba 7:206 kv. Bergfoten, Tumba, Botkyrka kommun Beskrivning av samrådsförfarandet Kommunstyrelsen beslutade att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett förslag till detaljplan för ungdomsbostäder vid Bergfotsvägen i Tumba. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrog åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206-kv. Bergfoten. Planförslaget, som är upprättat , har varit på samråd under tiden till Handlingar har funnits tillgängliga i kommunalhuset, medborgarkontoret i Tumba och på kommunens hemsida under denna tid. Planförslaget har sänts ut till samtliga berörda fastighetsägare och hyresgäster enligt upprättad sändlista, samt berörda remissinstanser. Annons var införd i Mitt i Botkyrka Total har 14 yttranden inkommit under samrådet, samtliga finns att tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen. Synpunkterna sammanfattas samt kommenteras individuellt nedan. Sammanfattning av inkomna synpunkter och ställningstagande De inkomna yttrandena berör främst fyra frågor, de är: Buller: Byggnaden utsätts för buller. Avstegsfall B tillämpas och vissa åtgärder görs från samrådsförslaget. Ljudmiljön inomhus blir god. Risk: Det finns inte några direkta risker runt den planerade bebyggelsen som gör att de behöver utredas närmare. Detta redovisas tydligare i planbeskrivningen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt E-post anna.ahlstrand@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

193 BOTKYRKA KOMMUN 2 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Vatten: Dag-, yt-, och grundvattnet har studerat för att den planerade byggnaden inte ska ha en negativ påverkan på omgivningen. Åtgärder föreslås. Framkomlighet: Vägen blir smalare med bör inte påverka framkomligheten för fordon negativt. Parkering längs vägen förbjuds och snön som upptar mycket plats idag på vinter körs någon annanstans. Framkomligheten för gående och cyklister förbättras. Inkomna yttranden för aktuell detaljplan inom samrådstid Inkomna synpunkter Datum 1.Södertörns Brandförsvar SRV Haren Hyresgästföreningen SL AB Haren Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Skanova Haren 19 och Länsstyrelsen Trafikverket Södertörns Fjärrvärme Haren Vattenfall

194 2 (5) BOTKYRKA KOMMUN 3 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Länsstyrelsen Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen anser det positivt att Botkyrka kommun med detaljplanen möjliggör byggnation av bostäder för ungdomar. Ungdomar är den grupp som enligt flest kommuner i länet har det särskilt svårt att få en bostad. Botkyrka har också i Bostadsmarknadsenkäten för 2012 angett ungdomar och studenter som två grupper som har särskilt svårt att få bostad i kommunen. Länsstyrelsen kan på nuvarande underlag inte bedöma om den planerade bebyggelsen blir lämplig från hälsosynpunkt med avseende på bullerstörningar, miljökvalitetsnormer för vatten samt risker. Länsstyrelsen saknar i planbeskrivningen bl.a. en beskrivning av verklig bullersituation, vilket inkluderar s.k. bullerregn, och en anpassning av planhandlingarna därefter. Länsstyrelsen avvaktar en närmare beskrivning av bullersituationen inom planområdet och kommunens ställningstagande till om eventuella åtgärder behöver vidtas. Därutöver behöver påverkan på grundvattnet förtydligas. I det fortsatta planarbetet behöver även berört markavvattningsföretag hanteras. De statliga ingripandegrunderna enligt 11 kap. PBL Av 11 kap. 11 PBL följer att Länsstyrelsen ska upphäva en kommuns beslut att anta en detaljplan om beslutet bl.a. innebär att en bebyggelse bli olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Nedan redovisas Länsstyrelsens syn på hur planförslaget förhåller sig till de statliga ingripandegrunderna. Hälsa och säkerhet, risk för olyckor, översvämning och erosion Buller Länsstyrelsen noterar att planbestämmelsen avseende bullerstörning inte är korrekt formulerad. I första meningen hänvisas till avstegsfall A ("Byggnaden ska utformas så att max avstegsfall A tillämpas med ljuddämpad sida."). Då det är plankartan och bestämmelserna som har rättsverkan blir en sådan hänvisning olämplig. Bättre vore att i bestämmelsen formulera vilka krav som ska uppfyllas, i detta fall kraven enligt avstegsfall A (minst hälften av boningsrummen per lägenhet ska ha tillgång till tyst sida med betydligt lägre nivåer än 55 db(a)). Planbestämmelsen behöver i detta avseende ses över. Bullerutredningens redovisning visar att bullerbestämmelsens övriga formuleringar inte klaras med föreslagen utformning av byggnaden. Den norra delen av byggnaden får i bullerutredningen ljudnivåer som överstiger de i planbestämmelsen satta 50 db(a) ekvivalent nivå. I planbeskrivningen anges att avstegsfall B ska tillämpas i denna del, vilket inte framgår av bestämmelsen. Länsstyrelsen anser att kommunen bör fortsätta undersöka möjligheten för att minska bullernivåerna på tyst sida. T.ex. borde det vara möjligt att genom en bullerskärm i förlängningen av den norra gaveln möjliggöra

195 BOTKYRKA KOMMUN 4 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten att bullernivåerna på den tysta sidan minskar. En strävan bör vara att summan av bullerexponeringen vid husets fram- och baksida inte överstiger 110 db(a) (jfr Trafikbuller och planering II, sid. 13). I planbeskrivningen och i bullerutredningen anges att den ursprungliga bullerutredningen gjorts om i syfte att inte behöva använda avstegsfall B i hela planområdet. Av denna anledning har s.k. bullerregn uteslutits ur beräkningarna i den bullerutredning som använts som underlag till planen. Länsstyrelsen anser att planens underlag måste utgå från den verkliga situationen på platsen och inte från en situation som är anpassad efter planens syfte. Av denna anledning anser Länsstyrelsen att bullerutredningen ska omfatta även s.k. bullerregn och planen anpassas därefter. Av planbeskrivningen framgår inte huruvida någon avvägning har gjorts beträffande eventuellt industribuller från verksamheterna från andra sidan Bergfotsvägen. Länsstyrelsen anser att planbeskrivningen bör förtydligas i detta avseende. Enligt bullerutredningens ritningar BO1 och B02 hamnar flertalet boningsrum (sovrum och vardagsrum) mot trafiksidan där bullernivåerna överstiger 55 db(a). Detta blir problematiskt för de enrumslägenheter där det inte blir möjligt med boningsrum mot tyst sida. Länsstyrelsen anser att kommunen i Det fortsatta planarbetet bör säkra att minst hälften av boningsrummen per lägenhet ska ha minst ett öppningsbart fönster åt tystare sida, dvs. med högst 50 db(a) ekvivalent ljudnivå utanför fönstret. Bullerutredningens situationsplan med befintliga ekvivalenta ljudnivåer kan med fördel även presenteras i planbeskrivningen. Risk I samrådshandlingen framhålls att en bilverkstad inte klarar Boverkets riktvärden för skyddsavstånd om 50 meter från de planerade bostäderna. Kommunen hänvisar i handlingen till att Södertörns brandförsvarsförbund har kontaktas i frågan. I brandförsvarsförbundets yttrande berörs inte frågan om bilverkstaden. Länsstyrelsen har varit i kontakt med kommunen i denna fråga. Det faktiska avståndet och eventuella skyddsåtgärder behöver tydliggöras till utställningsskedet. Miljökvalitetsnorm för vatten Länsstyrelsen anser att planhandlingarna bör kompletteras med uppgifter om vattenförekomster som berörs, miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster samt hur den föreslagna bebyggelsen påverkar statusen i berörda vattenförekomster. Råd enligt 2 kap. PBL Vatten Recipienter/dagvatten Exploateringen berörs av följande känsliga recipienter:

196 BOTKYRKA KOMMUN 5 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Tumbaån som är kraftigt påverkad av utsläpp från hushåll och industriverksamhet - Tumbaån mynnar i Tullingesjön som är vattentäkt - Tullingesjön-Albysjön mynnar i Mälaren, inte långt från Norsborgs vattentäkt. Med hänvisning till berörda recipienters värden och känslighet anser Länsstyrelsen att det är angeläget att hantera dagvattnet på ett sätt som inte innebär att recipienterna belastas samt att planera så att förorenat dagvatten inte uppkommer. I detta syfte bör "rena vid källan"-principen tillämpas, vilket t.ex. innebär att inte använda material som förorenar samt att fördröja dagvattnet inom planområdet. Det senare finns redovisat i planbeskrivningen som planerad åtgärd. Planbeskrivningen bör kompletteras med en redovisning av eventuell påverkan på grundvattnet på grund av lokalt omhändertagande av dagvatten och lokal fördröjning av dagvatten. Länsstyrelsen förutsätter att de förslag beträffande dagvattenhantering som redovisas i PMdagvattenhantering ska genomföras. Markavvattningsföretag En liten del av planområdet berör Tumba-Hågelby torrläggningsföretag från Se bifogat utdrag ur Länsstyrelsens underlagsmaterial, bilaga 1. Fastighetsägare som ingår i torrläggningsföretag ska betraktas som sakägare i samband med detaljplaneprocessen och ges möjlighet att yttra sig över planförslaget och de eventuella konsekvenser ett genomförande av planen kan få för markavvattningsföretaget. Markavvattningsföretag (eller torrläggningsföretag) har bildats genom förrättning och är juridiskt bindande. Detta innebär att de sträckningar, djup och vattennivåer som angivits för vattenanläggningar, diken och vattenområden i förrättningen gäller med samma rätt som en vattendom. Det innebär också att de fastigheter som ingår i torrläggningsföretaget har ett gemensamt ansvar för underhållet av de anläggningar som ingår i företaget, liksom ansvar för sådana skador som kan uppstå på grund av uteblivet underhåll. Ofta kan förutsättningarna ha ändrats sedan torrläggningsföretagen bildats. Företagen gäller dock som en vattendom fram till dess att en ny dom meddelas via mark- och miljödomstolen, eller att företaget upphör. Om det aktuella företaget inte längre fyller någon funktion rekommenderar Länsstyrelsen att företaget upphävs. Om samtliga deltagare till miljödomstolen lämnar in en gemensam överenskommelse om att man önskar att företaget ska upphöra, kan domstolen godkänna upphävandet utan någon ny miljöprövning. Det är även möjligt att hos mark- och miljödomstolen begära att ett torrläggningsföretag omprövas. Behovsbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt. Förhållanden på plats, projektets påverkan på omgivningen och det som kan påverka planens lämplighet, får behandlas och bedömas inom ramen för planarbetet. Kommentar Buller Planbestämmelsen avseende bullerstörning är inte korrekt formulerad, något som ändras till granskningsskedet. Det är dock endast två av lägenheterna som får db(a) på den bullerdämpade sidan, övriga får högst 50 db(a).

197 BOTKYRKA KOMMUN 6 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Förslag till planbestämmelse: Byggnaderna och lägenheterna ska utformas så att: -minst hälften av boningsrummen i varje bostadslägenhet får högst 55 db(a) ekvivalent trafikbullernivå (frifältsvärde) utanför minst ett fönster, 50 db(a) ska eftersträvas. -gemensam eller enskild uteplats med högst 70 db(a) maximalnivå kan anordnas i anslutning till bostäderna. -trafikbullernivån inomhus i boningsrum inte överstiger 26 db(a) ekvivalent och 41 db(a) maximal ljudnivå. Bullerskyddsskärm används i öppningen i fasaden mot gatan samt vid huskroppens norra sida för att stänga ute bullret från Dalvägen. Det är ändå, på grund av bullerregnet mycket svårt/inte möjligt att komma ner till 50 db(a) på hela baksidan. Summan 110 db(a) kan generellt betraktas som ett räkneexempel, önsketänkande, som inte är realistiskt, särskilt inte med hänsyn till bullerregn. En bullerskärm sätts även upp ut från byggnadens norra gavel för att stänga ute bullret som kommer från Dalvägen den vägen. Planens underlag ska utgå från den verkliga situationen på platsen och inte en situation som är anpassad efter planens syfte. Föreslagen planbestämmelse enligt förslaget ovan används samt bullerutredning med bullerregn. Inget industribuller från verksamheter har identifierats i området efter att ha studerat inkomna bygglov. I Bullerkartläggning av Botkyrka (2006) är endast buller från miljöfarliga verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga medtagna. Ingen av verksamheterna mellan Bergfotsvägen och Dalvägen finns med. Detta redovisas i planbeskrivningen. Bullerutredningen behöver inte kompletteras. Länsstyrelsen hävdar att bullerutredningens ritningar BO1 och B02 visar att flertalet boningsrum (sovrum och vardagsrum) hamnar mot trafiksidan där bullernivåerna överstiger 55 db(a). Detta har korrigerats. Tydligare redovisning finns med i planbeskrivningen inför granskningsskedet. Risk Södertörns brandförsvarsförbund har fått möjlighet att yttra sig i frågan under samrådsskedet. De anser att det inte finns några direkta risker runt den planerade bebyggelsen som gör att de behöver utredas närmare. Bensinstationerna ligger på betryggande avstånd från den planerade bebyggelsen och resterande företag hanterar inget som vi känner till som kan medföra en särskild risk mot den planerade bebyggelsen.

198 BOTKYRKA KOMMUN 7 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Avståndet till närliggande verksamheter tydliggörs till granskningsskedet. Några skyddsåtgärder anses inte vara nödvändiga. Miljökvalitetsnorm för vatten Avseende användande av material som förorenar så anger Botkyrka kommuns dagvattenstrategi att Byggnadsmaterial och konstruktioner som kan förorena dagvatten ska undvikas samt att Vad gäller byggnadsmaterial så ska man i alla byggnationer som sker i kommunen använda material som medför så lite miljöbelastning som möjligt. Detta gäller både ny- och ombyggnation. I praktiken innebär det att man bör använda produkter som finns registrerade i något av de bedömningssystem som finns för byggprodukter. I dagsläget finns tre system; BASTA Byggvarubedömningen och SundaHus. Som exempel ska byggnadsmaterial (plåt, målarfärg och dylikt) som innehåller tungmetaller eller prioriterade ämnen inte användas på ett sådant sätt eller sådan plats att det riskerar att förorena dagvattnet. Denna dagvattenstrategi gäller för samtliga verksamhetsutövare i kommunen. Recipienter/dagvatten Avseende påverkan av grundvatten så ligger planområdet inte i vattenskyddsområde för grundvattentäkt, utan dagvattnet kommer att avledas (efter fördröjning + viss del Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) via ledningsnät till Tumbaån. Tumbaån mynnar ut i en dagvattenreningsanläggning, där olja, sediment, tungmetaller etc. kraftigt reduceras innan vattnet leds ut i Tullingesjön. Belastningen på dagvattenanläggningen beräknas inte öka om redovisade åtgärder (i dagvattenutredningen) vidtas. Markavvattningsföretag Efter att noggrant studerat kartan över markavvattningsföretaget från 1952 med en aktuell karta över området har vi kommit fram till att företaget inte berör utbyggnadsområdet. Kartbilagan på markavvattningsföretagets lokalisering är fel från Länsstyrelsen. Platsen för företaget är längre öster ut, längs Dalvägen istället för Bergfotsvägen. Därför är heller inte fastighetsägare som ingår i torrläggningsföretag sakägare i samband med detaljplaneprocessen. Trafikverket I planhandlingarna anges att riktvärdena för trafikbuller inte kan uppnås för de planerade bostäderna och att avstegsfall enligt Stockholmsmodellen då ska tillämpas. Trafikverket anser att riktvärdena som anges i regeringens proposition 1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse för att uppnå god boendemiljö. Så även i detta fall. Trafikverket anser, baserat på Boverkets allmänna råd, att avsteg enbart i undantagsfall kan accepteras, och då där förutsättningarna är stora att åstadkomma transportsnåla

199 BOTKYRKA KOMMUN 8 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten samhällen. I förlängningen innebär detta att det, i enlighet med Boverket, enbart ska förekomma avsteg i redan förtätade centrala delar av städer med nära tillgång till handel, restauranger och kulturinrätningar samt offentlig service och andra tjänsteinsättningar. Boverket är vidare tydlig med att kollektivtrafikstråk inte ensamt kan ge acceptans till avsteg, utan kollektivtrafikstråken ska finnas i större städer. Trafikverket anser att det aktuella området för planering av ungdomslägenheter inte faller inom ramen för denna tolkning. Kommunen har tagit fram två bullerutredningar för de planerade bostäderna. En där buller från Dalvägen och Bergfotsvägen samt bullerregn ingår och en där bullerregnet är borträknat. Trafikverket anser att om buller genereras av flera källor ska bullernivåerna dels redovisas för respektive källa, dels bör sammantagna bullerberäkningar göras för områden där trafiken från luftfart, väg eller järnväg förekommer nära varandra. Om det förekommer trafikbuller från kommunala vägar i närheten av det aktuella området bör också detta buller vägas in i beräkningarna. Bullerberäkningarna ska utgå ifrån nuvarande trafikmängd samt prognostisera trafikmängd. Bakgrunden till detta är att bullerriktvärdena formuleras utifrån hälsa och att negativa hälsokonsekvenser på grund av buller inte får förekomma vid planering av ny bebyggelse mer än i de undantag som formulerats ovan. Följaktligen är det betydelsefullt att utreda både den enskilda respektive den totala bullerstörningen. Enligt Boverkets allmänna råd får de maximala ljudnivåerna överskridas högst i följande omfattning: -Inomhus: 45 dba får överskridas högst 5 gånger/natt (kl ), och 55 dba får aldrig överskridas. Fasadåtgärder ska dimensioneras så att dessa värden inte överskrids. För denna beräkning ska antalet lastbilar, bussar eller tåg per natt användas. -Uteplats: 70 dba frifältsvärde får överskridas högst 5 gånger/timme under den mest utsatta timmen, i medeltal under året. För denna beräkning ska antalet lastbilar, bussar eller tåg vid maxtimmen dagtid användas. I övrigt har trafikverket inget att erinra. Kommentar Buller Byggnaderna och lägenheterna ska utformas enligt följande: -Inomhus: trafikbullernivån inomhus i boningsrum överstiger inte 26 db(a) ekvivalent och 41 db(a) maximal ljudnivå. Fönster, yttervägg och eventuella uteluftdon dimensioneras så att trafikbullernivån inomhus blir högst motsvarande Ljudklass B. -Uteplats: Uteplats med 70 db(a) maximalnivå anordnas i anslutning till bostäderna. De maximala ljudnivåerna är högst 15 db(a) högre än ekvivalentnivåerna och därmed inte dimensionerande. De maximala ljudnivåerna på gårdsytorna på ostsidan blir lägre än 70 db(a). Ingen särskild redovisning på ritning görs.

200 BOTKYRKA KOMMUN 9 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Beräkningarna av vägtrafikbuller har utförts enligt den samnordiska beräkningsmodellen. Vi anser att planen har ett sådant läge, i närhet till Tumba med goda kollektivtrafikförbindelser att avstegsfall kan tillämpas. Det råder bostadsbrist i större delar av Stockholmsregionen och den så kallade Stockholmsmodellen kan användas vid förtätning av stadsmiljön även utanför Stockholms innerstad. Södertörn brandförsvarsförbund Byggnaden planeras att byggas vid foten av en relativt brand norrsluttning. Höjdskillnaden från vägen, den nivå som huset är tänkt att placeras, till toppen av kullen är cirka meter. Ur risksynpunkt bedöms det höga läget som gynnsamt. De risker som Södertörn brandförsvarsförbund har kännedom om i områdets närområde är väg 226 som utgörs av en primär farligt godsled och är belägen cirka 80 meter från de planerade husen. Vägsträckan förbi området utgörs av rak väg med god sikt och dubbelriktad trafik. Hastighetsbegränsningen är 70 km/h. I närområdet ligger också tre bensinstationer på ett avstånd av cirka 250 meter från de planerade husen. Södertörns brandförsvars bedömning med avseende på de risker som finns i närområdet, samt det avstånd som riskerna är belägna på i förhållande till den planerade bebyggelsen är att en vidare utrening av riskerna i en detaljerad riskanalys för området ej behöver genomföras. Kommentar Risk Södertörns brandförsvarsförbund har kontaktats igen för att bedöma om avståndet mellan den planerade bebyggelsen och närliggande verksamheter är tillräcklig eller om eventuella skyddsåtgärder behöver vidtas. De anser att det inte finns några direkta risker runt den planerade bebyggelsen som gör att de behöver utredas närmare. Bensinstationerna ligger på betryggande avstånd från den planerade bebyggelsen och resterande företag hanterar inget som vi känner till som kan medföra en särskild risk mot den planerade bebyggelsen. Närliggande verksamheter med avstånd till den planerade bebyggelsen redovisas i granskningskedet. Vattenfall Vattenfall har elanläggning inom och i närheten av planområdet vilket visas av bofogade karta.

201 BOTKYRKA KOMMUN 10 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Vattenfall yrkar på E-område för vår tillkommande nätstation i enlighet med bifogad karta. När närområdet (minst 10*10 meter) för nätstationen planeras ska det horisontella avståndet mellan nätstationen och brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag uppgå till minst fem (5) meter, enligt gällande starkströmsföreskrifter. Dessutom måste tillfartsväg för arbetsfordon finnas. Eventuell flytt/förändring av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören. Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begärs. Kommentar Plankartan kompletteras och lämnar plats för ett E-område för en tillkommande nätstation i enlighet med bifogad karta. SRV återvinning AB SRV återvinning AB förutsätter samråd i bygglovsförfarandet med avseende på utformning och dimensionering av transportvägar och utrymmen för avfallshantering. I övrigt har vi inget att erinra. Kommentar SRV kommer att kontaktas i samband med bygglovsförfarandet AB Storstockholms Lokaltrafik De planerade bostäderna ligger inom gångavstånd till busstrafik på Storvretsvägen. Vi föreslår att en gångförbindelse anordnas till nämnda hållplatser, såvida det inte redan finns sådana. Kommentar Storvretsvägen ligger nära fågelvägen men dessvärre är topografin kuperad vilket gör att det inte känns naturligt att gå dit för att ta bussen. I dagsläget finns det en stig mellan Bergfotsvägen till Däldvägen. Stigen kommer att vara kvar och eventuellt förbättras något, tex med grus om planen genomförs. Den kommer inte uppfylla kraven för tillgänglighet då den har partier som lutar kraftigt. Den kommer heller inte asfalteras eller plogas. Kommunala rådet för funktionshinderfrågor

202 BOTKYRKA KOMMUN 11 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Vi förutsätter att man följer de nya skärpta kraven i PBL och andra regelverk vad gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Detta gäller såväl infrastruktur och byggnader som allmänheten ska ha tillgång till. Då det framhålls att närheten till allmänna kommunikationer är viktiga så ställer vi krav på att gångstråket mellan fastigheten och busshållplats, centrum och pendeltågsstation uppfyller Tillgänglighetsdatabasens riktlinjer för gångstråk. Kommentar Vi tar med oss synpunkterna och arbetar vidare med frågan i arbetet. För att ta sig till Centrums funktioner och närmaste busshållplats (Tumba Station) är man i nuläget hänvisad till gång- och cykelvägen i Bergfotsvägens förlängning. Gång- och cykelvägen har en relativt brant lutning närmast Bergfotsvägen som kan vara jobbig för personer med rörelsehinder och just detta avsnitt har dålig standard enligt VGU (Vägar och gators utformning framtaget av trafikverket). Emellertid har kommunen jobbat för att Trafikverket ska bygga samman gång- och cykelvägen längs Dalvägen mellan Vattravägen och shell-macken. Trafikverket kommer under våren att genomföra en åtgärdsvalsstudie för sträckan och det finns goda chanser att länken genomförs. Med denna länk kommer tillgängligheten förbättras avsevärt. För att ta sig över Huddingevägen till centrum kan man ta sig genom gångtunneln under Huddingevägen eller använda gångsignalen som är tillgänglighetsanpassad. Hyresrättsföreningen Vi har tagit del av förslaget att bygga ungdomsbostäder på KV. Bergfoten i Tumba. Att det behövs bostäder för ungdomar är ett som är säkert så vi är positiva till förslaget. Kommentar Ingen kommentar TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) Skanova har teleanläggningar som ligger i den västra delen av Bergfotsvägen, norr om vändplanen ligger ledningarna i den östra delen av gc-vägen. Teleanläggningen bedöms inte påverkas av rubricerat planförslag. Vi har därför inget att invända mot gällande detaljplaneförslag. Vid arbeten i närheten av befintliga teleanläggningar behöver försiktighet iakttas så att inte skada

203 BOTKYRKA KOMMUN 12 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten uppkommer. Kommentar Ingen kommentar Södertörns fjärrvärme Södertörn Fjärrvärme AB har inga erinringar. Föreslår att uppvärmningen sker med vattenburna system som kan anslutas till fjärrvärmenätet. Kommentar Ingen kommentar

204 BOTKYRKA KOMMUN 13 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Fastighetsägare Haren 15 Jag anser att det är av största vikt att näringsidkare längs Bergfotsvägen får fortsatt god alternativt bättre tillgänglighet för transporter till och från fastigheterna. Även kunder behöver ha möjlighet att utan problem kunna ta sig till och från fastigheterna. Näringsverksamheterna är i mycket hög grad beroende av att vägen är framkomlig för både personbilar och tyngre fordon. Ett förslag för att underlätta framkomligheten är att låta Bergfotsvägen fortsätta bakom befintliga byggander och ansluta till infarten till St1-macken. Detta skulle göra det möjligt för trafik att komma till de fastigheter som ligger längst in på nuvarande spräckning av Bergfotsvägen från andra hållet och då behöver dessa fordon inte passera det flerbostadshus som nu planeras. En sådan förlängning av Bergfotsvägen skulle förbättra miljön både beträffande buller och bilavgaser, eftersom man inte behöver köra fram och tillbaka på en återvändsgata. Kommentar Vägsträckans bredd I förslaget minskas körfältet och befintlig trottoar på vägens västra sida breddas för att ge plats för cyklister. En trottoar anläggs bitvis på gatans östra sida. Ett smalare körfält anses tillräckligt brett för fordonens framkomlighet samtidigt som det ger bättre framkomlighet för gående och cyklister, som är de oskyddade trafikanterna. De verksamma i området samt kunder till och från Bergfotvägen bör få fortsatt god tillgänglighet. Enligt samrådsförslaget minskar vägbredden från 7 meter till 5 meter. Vi har i granskningsskedet utökat vägbredden en aning till 5,5 meter. Idag står det många parkerade bilar längs Bergfotsvägen vilket gör att körbanan blir smalare. I framtiden kommer det att blir förbjudet att parkera på gatan. Förlängning av Bergfotsvägen Trafikverket som är väghållare av Dalvägen (väg 226) accepterar sällan åtgärder som bidrar till störningar på framkomligheten. Trafikflödet skulle öka vid en ny/utökad korsning vid St1-macken, vilket skulle påverka framkomligheten på väg 226. Dessutom finns det risk för att Bergfotsvägen skulle bli en genomfartsväg för boende på andra vägar i området. Planändring krävs. Fastighetsägare Haren 18 Bebyggelsen av bostäder ligger på högre markhöjd än min fastighet. Vatten kommer att rinna ned mot min fastighet, i sinom tid kommer stora vattenskador att drabba min fastighet. - Det kan åtgärdas genom, exempelvis, dränering, därav stoppas vattnet rinna ner mot min fastighet samt installera gatubrunnar. Med nya bostäder innebär fler människor och bilar. Det kommer att behövas utrymme för

205 BOTKYRKA KOMMUN 14 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten parkeringsplatser. Det är obehagligt när okända bilar finns parkerade vid fastigheten. Det måste finnas gott om parkeringsplatser så att våra fastigheter ej tar skada av trångt utrymme. - Det borde finnas antal parkeringsplatser per bostad eller liknande. Hur har kommunen tänkt hantera den stora mängd snö, med tanke på de senare årens snöfall? Stora mängder snö som smälter kommer att rinna ned från bostäderna till fastigheten, och då finns det ingen skog som kan ta hand om detta problem. - En bra åtgärd för att detta inte skall ske är installation av gatubrunnar som kan hantera stora mängder vatten. - Transport av snö. Kommentar Vatten De nya bostäderna ska planeras så att de kan ta hand om det mesta av vattnet inom den egna fastigheten. Exploateringen kommer medföra att den naturliga infiltrationen av regnvatten försvåras inom området och ytavrinningen kommer att öka. Den ökade mängden ytavrinnande vatten tas om hand i dagvattennätet längs Bergfotsvägen och därefter vidare längs dagvattensystemet åt nordväst. Mindre mängd vatten än tidigare kommer att infiltrera genom marken och bilda grundvatten. En minskad mängd vatten kan eventuellt medföra en sänkning av grundvattenytan på den västra sidan av Bergfotsvägen. Dock utgör exploateringsområdet endast en liten del av den yta som bidrar till grundvattenbildning inom närområdet. En sänkning av grundvattenytan kan ge oönskade effekter inom lerområden. Effekten av en lägre grundvattenyta kan även bli positiv då eventuella blöta/sanka partier nedströms Bergfotsvägen minskar i antal och/eller storlek. Dessutom kommer befintligt dike längs Bergfotsvägen att förbättras om behov uppstår. Avrinningen från naturmarken kommer att avledas innan det når Bergfotsvägen. Snöröjning I dagsläget används Bergfotsvägen som snöupplag då det finns utrymme för det. Framöver, om vägen blir smalare körs snön bort till någon annan plats. Bilparkering Lägenheterna är små, så kallade ungdomsbostäder. Andra exempel i Stockholms län visar på att de som bor i den här typen av bostäder ofta inte har någon bil utan använder kollektivtrafik istället. Därför anser vi att 31 parkeringsplatser till 90 lägenheter är fullt tillräckligt. För säkerhets skull har vi avsatt plats för ytterligare 20 parkeringsplatser i planens norra del om behovet skulle vara större. Den parkeringen anläggs först vid behov. Idag står

206 BOTKYRKA KOMMUN 15 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten det många parkerade bilar längs Bergfotsvägen. Parkering längs med Bergfotsvägen kommer att bli förbjudet i framtiden. Fastighetsägare Haren 19 och 20 Som lagfaran ägare kan jag endast se stora problem för mina fastigheter, som ligger mitt emot och endast 20 meter från det planerade nybygget av bostäder. Ett problem är att min fastighet har ett så högt grundvatten. Jag har idag vatten i källare som jag för bort med en pump. Detta beror på att det kommer mycket vatten uppifrån berget där nybyggdet är planerat. Vatten har alltid kommit från de övre områdena i Storvreten och runnit djupt ner i marken och till min mark. Om skogen avverkas för bygget kommer ännu mer vatten att rinna ner till fastigheter då träden ej längre tar upp vatten. Dessutom kommer infiltrationen för dagvatten, som är tänkt att genomföras på den planerade byggets mark, att medföra ytterligare grundvatten. Att minska Bergfotsvägens bredd från 7 m till 5 m är också en stor nackdel för alla industrifastigheterna, då det blir problem för transporter med stora bilar. På det planerade bostadsområdet har man endast planerar 31 p-platser samt några gästplatser för totalt 90 lägenheter. Detta kommer aldrig att räcka. Vi riskerar då att bilar kommer att ställas på de platser vi har på våra fastighter, vilka är avsedda för våra besökare och kunder. Obs! Jag försöker ej stoppa bygget. Kommentar Vatten Se föregående yttrande och svar. Vägsträckans bredd I förslaget minskas körfältet och befintlig trottoar på vägens västra sida breddas för att ge plats för cyklister. En trottoar anläggs bitvis på gatans östra sida. Ett smalare körfält anses tillräckligt brett för fordonens framkomlighet samtidigt som det ger bättre framkomlighet för gående och cyklister, som är de oskyddade trafikanterna. De verksamma i området samt kunder till och från Bergfotvägen bör få fortsatt god tillgänglighet. Enligt samrådsförslaget minskar vägbredden från 7 meter till 5 meter. Vi har i granskningsskedet utökat vägbredden en aning till 5,5 meter. Idag står det många parkerade bilar längs Bergfotsvägen vilket gör att körbanan blir smalare. I framtiden kommer det att blir förbjudet att parkera på gatan. Antal parkeringsplatser

207 BOTKYRKA KOMMUN 16 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Lägenheterna är små, så kallade ungdomsbostäder. Andra exempel i Stockholms län visar på att de som bor i den här typen av bostäder ofta inta har någon bil utan använder kollektivtrafik istället. Därför anser vi att 31 parkeringsplatser till 90 lägenheter är fullt tillräckligt. För säkerhets skull har vi avsatt plats för parkering av 20 antal parkeringsplatser i planens norra del om behovet skulle vara större. Den parkeringen anläggs först vid behov. Fastighetsägare Haren 21 Hastigheten på Bergfotsvägen För närvarande är högsta hastighet på Bergfotsvägen 50 km. I en handling sägs att det är 30 km som gäller? Kommer de nya fastigheterna att byggas så bör hastigheten högst vara 30 km. Dalvägen Buller är ju uppmätt och framgår av handlingarna. Verkligheten kan dock överskridas vid olika tider av året. Framförallt under sommartid då sträckan mellan OK och gamla Shell används som en fortkörningsbana med höga ljudnivåer. Vatten Fastigheterna efter Bergfotsvägen har en kraftig avrinning av vatten vilken blev större i och med att Bergfotsvägen byggdes. Den fastighet som nu planeras att byggas riskerar att ytterligare utöka utflödet ev. vattenmängden mot fastigheterna. Områdets nuvarande struktur Det är en blandad verksamhet vid Bergfotsvägen där det även förekommer tyngre transporter från ett av företagen, lastbilar, grävmaskiner. Den verksamheten ligger i väldigt nära anslutning till det nya bostadsområdet. Fastigheterna i området är för närvarande klassade som industritomter. För att det skall bli trevligt att bo i det nya området, vilka planer finns på att förstärka området utifrån den aspekten? Miljö Området är belastat beträffande luftmiljön. Utsläpp från fordon i närmiljön. En billackering som ligger inom riskområdet 100 meter. Vars utsläpp påverkar den närmsta yttermiljön. Utsläpp av kemiska ämnen är skadliga för hälsan framförallt produkter som är kopplade till ytbehandling. Många produkter innehåller inte sällan härdplastkomponenter som t.ex. epoxi, isocyanater eller akrylater. Kemiska hälsorisker kan minskas genom en renare teknisk på arbetsplatsen. För att säkerställa den yttre miljön bör undersökningar utföras av miljökontoret.

208 BOTKYRKA KOMMUN 17 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Tillgänglighet Byggs området ut som planerat så bör en gång och cykelväg läggas in som en förbindelse mellan Däldvägen och Bergfotsvägen. Underlättar transporter för det nya boendet alternativt till Storvreten-Tumba. Även Vård och Omsorgsboendet Sandstugan skulle kunna använda sig av en sådan gång och cykelväg. Natur Området består av äldre träd vilka så långt som möjligt bör bevaras. Erfarenheten från bygget av Sandstugan bör beaktas. Här finns också träd som är utmärkt som ett bevarande från Naturvårdsverket. Kommentar Hastigheten på Bergfotsvägen Hastigheten kommer att sänkas till 30 km/h i enlighet med Botkyrka kommuns hastighetsplan. Dalvägen Sträckan mellan OK och gamla Shell d.v.s. Dalvägen ägs av trafikverket. Fortkörning är förbjudet och kontrolleras av polisen. Vatten Se yttrande och svar från fastighetsägare Haren 18. Områdets nuvarande struktur - Smalare körfält - Lägre hastighet - Trottoar på båda sidor (delvis) - Cykelväg - Planteringar framför den tänkta byggneden ska utvecklas -Parkering förbjuds längs gatan Miljö Miljöenheten på Botkyrka kommun har tagit fram en så kallad behovsbedömning för detaljplanen. I den görs bedömningen att avståndet och risken till närliggande verksamheter inte är i konflikt med den planerade bostadsbebyggelsen. För säkerhets skull har Södertörns brandförsvarsförbund kontaktat i frågan och som inte har avvikande uppfattning. Tillgänglighet I dagsläget finns det en stig mellan Bergfotsvägen till Däldvägen. Stigen kommer att vara kvar och eventuellt förbättras något, tex med grus om planen genomförs. Den kommer inte uppfylla kraven för tillgänglighet då den har partier som lutar kraftigt. Den kommer heller inte asfalteras eller plogas. Natur

209 BOTKYRKA KOMMUN 18 [18] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten En översiktlig naturinventering av området har gjorts i samband med planen. Naturinventeringen visar på att det finns många gamla och värdefulla träd inom området. För att säkerställa att de värdefulla träden får stå kvar har de mätts in och ritats ut på plankartan. Utökad marklovsplikt för fällning av träd mer än 10 meter från fasad krävs.

210 FUTURUM GRUNDVATTENSITUATIONEN I OMRÅDET, PÅVERKAN AV NY BEBYGGELSE Liselott Petersson

211 1 Bakgrund och syfte I samband med kommande exploatering avseende studentbostäder inom ett grönområde i anslutning till Bergfotsvägen, Tumba, Botkyrka kommun, har frågan avseende eventuell påverkan på grundvattennivåer väster om Bergfotsvägen uppkommit. Det här dokumentet syftar till att belysa vilka effekter som kan uppkomma till följd av exploateringen avseende grundvatten jämfört med hur situationen ser ut idag. 2 Områdesbeskrivning Området sluttar kraftigt från öster ned mot Bergfotsvägen i väster. Infiltrationsmöjligheterna bedöms vid fältbesök i samband med dagvattenutredningen (Tyréns, 2012) preliminärt som små. Längs Bergfotsvägen finns ett dike som avvattnas till dagvattennätet. 3 Hydrologisk analys Exploateringen berör en yta som är uppskattningsvis 3160 m 2 (Tyréns, 2012). På grund av marklutningar kan det föreslagna utjämningsmagasinet omhänderta det dimensionerade flödet från cirka 2790 m 2, vilket motsvarar cirka 90 % av den totala ytan. Vatten från de ytor som inte kan omhändertas via utjämningsmagasinet är väganslutningar i norr och söder, samt ett område i den centrala delen av exploateringsområdet. Vattnet från det centrala området kommer att fördröjas och infiltrera i en växtbädd, vilket ger en utjämnad avrinning till grundvatten. Avvattningen från väganslutningar i norr och söder leds till ett krossdike längs Bergfotsvägen. Med antagande om att all nederbörd som faller på området bildar ytavrinning eller grundvatten medför det cirka 1600 m 3 vatten per år. I givet förslag på dagvattenlösning är det årligen cirka 1400 m 3 som omhändertas via dagvatten. Kvarvarande cirka 200 m 3 kommer att infiltrera i marken inom området, alternativt i diket längs Bergfotsvägen. 4 Bedömning Exploateringen kommer medföra att den naturliga infiltrationen av regnvatten försvåras inom området och ytavrinningen kommer att öka. Samtidigt medför det gjorda förslaget till dagvattenlösning att huvuddelen av den ökade mängden ytavrinnande vatten tas om hand i det utjämningsmagasin som föreslås, dagvattennätet längs Bergfotsvägen och därefter vidare längs dagvattensystemet åt nordväst. Den samlade effekten innebär att mindre mängd vatten än tidigare kommer att infiltrera genom marken och bilda grundvatten. En minskad mängd vatten kan eventuellt medföra en sänkning av grundvattenytan på den västra sidan av Bergfotsvägen. Dock utgör exploateringsområdet endast en liten del av den yta som bidrar till grundvattenbildning inom närområdet. En sänkning av grundvattenytan kan ge oönskade effekter inom lerområden. Effekten av en lägre grundvattenyta kan även bli positiv då eventuella blöta/sanka partier nedströms Bergfotsvägen minskar i antal och/eller storlek. En förutsättning för bedömningen är att diket läng Bergfotsvägen och befintligt ledningssystem är funktionellt och därmed klarar de volymer som i dagvattenutredningen har beräknats bilda dagvatten (Tyréns, 2012). När en geotekniska utredning utförs i senare skede bör en översyn av denna bedömning göras för att verifiera slutsatserna. \\tyrens.se\uppdrag\sth\241923\h\=arbetsarea=\futurum grundvattenpåverkan.docx

212 5 Referens Tyréns, Futurum PM dagvattenhantering. Tyréns AB Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: Uppdrag: Beställare: SW Projektutveckling \\tyrens.se\uppdrag\sth\241923\h\=arbetsarea=\futurum grundvattenpåverkan.docx 3(3)

213 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:83 13 Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Fittja III (sbf/2013:83) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Fittja III. Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra för nya tekniska lösningar av dagvattenhanteringen som ska skydda Östra Mälarens vattenskyddsområde. Syftet är också att göra det möjligt att bygga attraktiva utemiljöer längs med kommande dagvattenstråk. Detaljplaneuppdraget överensstämmer med detaljplaneprogrammet "Framtid Fittja" som godkändes av Kommunstyrelsen i juni Förslaget är förenligt med översiktsplanen för Botkyrka kommun. Planändringarna sker med normalt planförfarande. Planområdet är beläget i sydöstra Fittja intill Albysjön. För området gäller detaljplan 56-05, som vann laga kraft 18 april En del av intilliggande detaljplan , laga kraft 11 juli 1983, som berör vattenområde kommer också att ändras. Delar av detaljplanen är planlagd för idrottsändamål. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Ärendet Enligt programmet "Framtid Fittja" behöver dagvattenhanteringen i Norra Botkyrka utvecklas: Det finns ett stort behov att säkerställa vattenkvalitén då det ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Programmet föreslår att dammar anläggs mellan radhusområdet i sydvästra Fittja och E4:an. Dagvattnet ska göras till en tillgång i parkmiljön.

214 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:83 Tekniska nämnden har beslutat att ändra hanteringen av dagvattnet i Norra Botkyrka. Öppna dagvattenlösningar (dammar, stråk och översilningsytor) ska anläggas i Fittja. I samband med att man ändrar på den nuvarande tekniska lösningen ska även attraktiva utemiljöer skapas för att främja utvecklingen av stadsdelen. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Ekonomi Kostnaden för framtagande av detaljplan bekostas av projektet Dagvatten Norra Botkyrka som har en budget på 100 miljoner kronor

215 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:83 Referens Tina Hatt Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Fittja III (plannr: 56-53) Uppdrag Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Fittja III. Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra för nya tekniska lösningar av dagvattenhanteringen som ska skydda Östra Mälarens vattenskyddsområde. Syftet är också att göra det möjligt att bygga attraktiva utemiljöer längs med kommande dagvattenstråk. Detaljplaneuppdraget överensstämmer med detaljplaneprogrammet "Framtid Fittja" som godkändes av Kommunstyrelsen i juni Förslaget är förenligt med översiktsplanen för Botkyrka kommun. Planändringarna sker med normalt planförfarande. Bakgrund Planområdet är beläget i sydöstra Fittja intill Albysjön. För området gäller detaljplan 56-05, som vann laga kraft 18 april En del av intilliggande detaljplan , laga kraft 11 juli 1983, som berör vattenområde kommer också att ändras. Delar av detaljplanen är planlagd för idrottsändamål. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Enligt programmet "Framtid Fittja" behöver dagvattenhanteringen i Norra Botkyrka utvecklas: Det finns ett stort behov att säkerställa vattenkvalitén då det ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Programmet föreslår att Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post tina.hatt@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

216 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:83 dammar anläggs mellan radhusområdet i sydvästra Fittja och E4:an. Dagvattnet ska göras till en tillgång i parkmiljön. Dagvattnet från norra Botkyrkas stadsdelar leds orenat ut i Albysjön och Mälaren och bidrar därmed med föroreningar till Östra Mälarens vattenskyddsområde som försörjer stora delar av Stockholm med dricksvatten. I miljöbalken (1998:808) definieras dagvatten som avloppsvatten om det gäller avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning. Utsläpp av avloppsvatten betraktas som miljöfarlig verksamhet. Det vill säga, dagens hantering av dagvatten i norra Botkyrka strider mot miljöbalken och måste åtgärdas. Tekniska nämnden har beslutat att ändra hanteringen av dagvattnet i Norra Botkyrka. Öppna dagvattenlösningar (dammar, stråk och översilningsytor) ska anläggas i Fittja. I samband med att man ändrar på den nuvarande tekniska lösningen ska även attraktiva utemiljöer skapas för att främja utvecklingen av stadsdelen. I en förstudie identifierades platsen som en lämplig för öppen dagvattenhantering, då det var en av få platser där det finns tillräckligt stora ytor för att rena dagvatten. Platsen är även lämplig, eftersom den av översvämningsrisk inte kan användas till byggnation av bostäder eller verksamheter. Öppen dagvattenhantering kan även bidra till att göra området mer tillgängligt, eftersom nuvarande översvämningsproblem kan hanteras vid anläggandet av utemiljöerna. Dagvattenhanteringen ska utformas för att ta hänsyn till biologisk mångfald, klimat, rekreation, trygghet, sociala mötesplatser och estetik. Idag är viss del av marken planlagd för idrottsändamål som behöver ändras till parkmark för att göra det möjligt för Fittjas framtida dagvattenstråk. Befintliga idrottsanläggningar kommer inte att beröras. Vattenområdet i den intilliggande detaljplanen kommer också att ändras för att göra det möjligt för framtida bryggor. Ekonomi Kostnaden för framtagande av detaljplan bekostas av projektet Dagvatten Norra Botkyrka som har en budget på 100 miljoner kronor

217 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:83 Ett hållbart Botkyrka Arbete Förtroende Hemkänsla Hälsa Skola Klimat Stora vinster görs för miljön då man planerar för ett förbättrat dagvattensystem. I samband med förbättringen gestaltas uterum som ger attraktiva promenadstråk. De i sin tur ger möjlighet till utevistelse som förbättrar hälsan och förstärker hemkänslan. Medborgarnas förtroende ökar då förbättringar görs i området. Preliminär tidplan Uppdrag 16 april 2013 Samråd höst 2013 Granskning vår/sommar 2014 Laga kraft höst 2014 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Chef för Samhällsbyggnadsförvaltningen Tina Hatt Planarkitekt Expedieras till Charlotte Nilsson planavdelningen SBF

218 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:83 BILDBILAGA Ortofoto över området Gällande detaljplan

219 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:84 14 Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Fittja V (sbf/2013:84) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Fittja V. Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra för nya tekniska lösningar av dagvattenhanteringen som ska skydda Östra Mälarens vattenskyddsområde. Syftet är också att göra det möjligt att bygga attraktiva utemiljöer längs med kommande dagvattenstråk. Detaljplaneuppdraget överensstämmer med detaljplaneprogrammet "Framtid Fittja" som godkändes av Kommunstyrelsen i juni Förslaget är förenligt med översiktsplanen för Botkyrka kommun. Planändringarna sker med normalt planförfarande. Planområdet ligger i sydvästra delen av Fittja. E 4:an ligger strax nordväst om planområdet. För området gäller detaljplan som vann laga kraft 25 augusti Aktuell del av planområdet är planlagd för rekreation. Ärendet Enligt programmet "Framtid Fittja" behöver dagvattenhanteringen i Norra Botkyrka utvecklas: Det finns ett stort behov av att säkerställa vattenkvalitén då det ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Programmet föreslår att dammar anläggs mellan radhusområdet i sydvästra Fittja och E4:an. Dagvattnet ska göras till en tillgång i parkmiljön. Tekniska nämnden har beslutat att ändra hanteringen av dagvattnet i Norra Botkyrka. Öppna dagvattenlösningar (dammar, stråk och översilningsytor) ska anläggas i Fittja. I samband med att man ändrar på den nuvarande tek-

220 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:84 niska lösningen ska även attraktiva utemiljöer skapas för att främja utvecklingen av stadsdelen. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Ekonomi Kostnaden för framtagande av detaljplan bekostas av projektet Dagvatten Norra Botkyrka som har en budget på 100 miljoner kronor.

221 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:84 Referens Tina Hatt Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Fittja V (plannr: 56-54) Uppdrag Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Fittja V. Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra för nya tekniska lösningar av dagvattenhanteringen som ska skydda Östra Mälarens vattenskyddsområde. Syftet är också att göra det möjligt att bygga attraktiva utemiljöer längs med kommande dagvattenstråk. Detaljplaneuppdraget överensstämmer med detaljplaneprogrammet "Framtid Fittja" som godkändes av Kommunstyrelsen i juni Förslaget är förenligt med översiktsplanen för Botkyrka kommun. Planändringarna sker med normalt planförfarande. Bakgrund Planområdet ligger i sydvästra delen av Fittja. E 4:an ligger strax nordväst om planområdet. För området gäller detaljplan som vann laga kraft 25 augusti Aktuell del av planområdet är planlagd för rekreation. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post tina.hatt@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

222 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:84 Enligt programmet "Framtid Fittja" behöver dagvattenhanteringen i Norra Botkyrka utvecklas: Det finns ett stort behov av att säkerställa vattenkvalitén då det ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Programmet föreslår att dammar anläggs mellan radhusområdet i sydvästra Fittja och E4:an. Dagvattnet ska göras till en tillgång i parkmiljön. Dagvattnet från norra Botkyrkas stadsdelar leds orenat ut i Albysjön och Mälaren och bidrar därmed med föroreningar till Östra Mälarens vattenskyddsområde som försörjer stora delar av Stockholm med dricksvatten. I miljöbalken (1998:808) definieras dagvatten som avloppsvatten om det gäller avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning. Utsläpp av avloppsvatten betraktas som miljöfarlig verksamhet. Det vill säga, dagens hantering av dagvatten i norra Botkyrka strider mot miljöbalken och måste åtgärdas. Tekniska nämnden har beslutat att ändra hanteringen av dagvattnet i Norra Botkyrka. Öppna dagvattenlösningar (dammar, stråk och översilningsytor) ska anläggas i Fittja. I samband med att man ändrar på den nuvarande tekniska lösningen ska även attraktiva utemiljöer skapas för att främja utvecklingen av stadsdelen. I en förstudie identifierades platsen som en lämplig för öppen dagvattenhantering, då det var en av få platser där det finns tillräckligt stora ytor för att rena dagvatten. Dagvattenhanteringen ska utformas för att ta hänsyn till biologisk mångfald, klimat, rekreation, trygghet, sociala mötesplatser och estetik. Idag är viss del av marken planlagd för rekreation och behöver ändras för att göra det möjligt för Fittjas framtida dagvattenstråk. Ekonomi Kostnaden för framtagande av detaljplan bekostas av projektet Dagvatten Norra Botkyrka som har en budget på 100 miljoner kronor.

223 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:84 Ett hållbart Botkyrka Arbete Förtroende Hemkänsla Hälsa Skola Klimat Stora vinster görs för miljön då man planerar för ett förbättrat dagvattensystem. I samband med förbättringen gestaltas uterum som ger attraktiva promenadstråk. De i sin tur ger möjlighet till utevistelse som förbättrar hälsan och förstärker hemkänslan. Medborgarnas förtroende ökar då förbättringar görs i området. Preliminär tidplan Uppdrag 16 april 2013 Samråd höst 2013 Granskning vår/sommar 2014 Laga kraft höst 2014 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Chef för Samhällsbyggnadsförvaltningen Tina Hatt Planarkitekt Expedieras till Charlotte Nilsson planavdelningen SBF

224 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:84 BILDBILAGA Ortofoto över området Ortofoto över området Gällande detaljplan

225 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:85 15 Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Alby 15:32 (sbf/2013:85) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Alby 15:32. Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra för nya tekniska lösningar av dagvattenhanteringen som ska skydda Östra Mälarens vattenskyddsområde. Syftet är också att göra det möjligt att bygga attraktiva utemiljöer längs med kommande dagvattenstråk. Detaljplaneuppdraget överensstämmer med detaljplaneprogrammet "Framtid Fittja" som godkändes av Kommunstyrelsen i juni Förslaget är förenligt med översiktsplanen för Botkyrka kommun. Planändringarna sker med normalt planförfarande. Planområdet är beläget vid Albysjöns västra strandkant. I planområdet ligger Albytunneln där dagvatten leds ut till Albysjön. För området gäller detaljplan 50-3, som vann laga kraft 30 juni Området är idag planlagt för hamntrafikändamål. Genomförandetiden har gått ut. Ärendet Enligt programmet "Framtid Fittja" behöver dagvattenhanteringen i Norra Botkyrka utvecklas: Det finns ett stort behov att säkerställa vattenkvalitén då det ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Tekniska nämnden har beslutat att ändra hanteringen av dagvattnet i Norra Botkyrka. Öppna dagvattenlösningar (dammar, stråk och översilningsytor, bassänger) ska anläggas i Alby. I samband med att man ändrar på den

226 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:85 nuvarande tekniska lösningen ska även attraktiva utemiljöer skapas för att främja utvecklingen av stadsdelen. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Ekonomi Kostnaden för framtagande av detaljplan bekostas genom projektet Dagvatten Norra Botkyrka som har en budget på 100 miljoner kronor.

227 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:85 Referens Tina Hatt Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Alby 15:32 ( plannr: 50-49) Uppdrag Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Dagvatten Norra Botkyrka, del av Alby 15:32. Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra för nya tekniska lösningar av dagvattenhanteringen som ska skydda Östra Mälarens vattenskyddsområde. Syftet är också att göra det möjligt att bygga attraktiva utemiljöer längs med kommande dagvattenstråk. Detaljplaneuppdraget överensstämmer med detaljplaneprogrammet "Framtid Fittja" som godkändes av Kommunstyrelsen i juni Förslaget är förenligt med översiktsplanen för Botkyrka kommun. Planändringarna sker med normalt planförfarande. Bakgrund Planområdet är beläget vid Albysjöns västra strandkant. I planområdet ligger Albytunneln där dagvatten leds ut till Albysjön. För området gäller detaljplan 50-3, som vann laga kraft 30 juni Området är idag planlagt för hamntrafikändamål. Genomförandetiden har gått ut. Enligt programmet "Framtid Fittja" behöver dagvattenhanteringen i Norra Botkyrka utvecklas: Det finns ett stort behov att säkerställa vattenkvalitén då det ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post tina.hatt@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

228 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:85 Tekniska nämnden har beslutat att ändra hanteringen av dagvattnet i Norra Botkyrka. Öppna dagvattenlösningar (dammar, stråk och översilningsytor, bassänger) ska anläggas i Alby. I samband med att man ändrar på den nuvarande tekniska lösningen ska även attraktiva utemiljöer skapas för att främja utvecklingen av stadsdelen. Dagvattnet från norra Botkyrkas stadsdelar leds orenat ut i Albysjön och Mälaren och bidrar därmed med föroreningar till Östra Mälarens vattenskyddsområde som försörjer stora delar av Stockholm med dricksvatten. I miljöbalken (1998:808) definieras dagvatten som avloppsvatten om det gäller avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning. Utsläpp av avloppsvatten betraktas som miljöfarlig verksamhet. Det vill säga, dagens hantering av dagvatten i norra Botkyrka strider mot miljöbalken och måste åtgärdas. Större delen av dagvattnet rinner via Albytunneln, ut i Albysjön. För att rena dagvatten i dessa kvantiteter krävs stora ytor. I förstudier har det visat sig vara betydligt mer kostnadseffektivt att skapa dessa ytor i vattnet utanför tunnelmynningen än inne i tunneln. Anläggningen utformas som bassänger, omgivna av bryggdäck. Utformningen av bryggdäcken kan göras attraktiv och därmed bidra till att skapa en mer tilldragande och välanvänd koppling mellan Alby och Fittja än dagens strandpromenad. För att göra det möjligt för en god dagvattenhantering och en attraktiv utemiljö krävs att planbestämmelserna ändras. Ekonomi Kostnaden för framtagande av detaljplan bekostas genom projektet Dagvatten Norra Botkyrka som har en budget på 100 miljoner kronor.

229 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:85 Ett hållbart Botkyrka Arbete Förtroende Hemkänsla Hälsa Skola Klimat Stora vinster görs för miljön då man planerar för ett förbättrat dagvattensystem. I samband med förbättringen gestaltas uterum som ger attraktiva promenadstråk. Det i sin tur ger möjlighet till utevistelse som förbättrar hälsan och förstärker hemkänslan. Medborgarnas förtroende ökar då förbättringar görs i området. Preliminär tidplan Uppdrag 16 april 2013 Samråd höst 2013 Granskning vår/sommar 2014 Laga kraft höst 2014 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Tina Hatt Planarkitekt Expedieras till Charlotte Nilsson planavdelningen SBF

230 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:85 Bildbilaga Ortofoto över området Gällande detaljplan

231 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012: Förslag till detaljplan för Riksten friluftsstad, del 4 (sbf/2012:419) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att förslaget till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 4 (36-13X) daterat januari 2013 skickas ut på samråd. Sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra den fjärde utbyggnadsetappen av Rikstens friluftsstad, en utbyggnad av uppskattningsvis drygt 250 nya bostäder med blandad bebyggelse och en mindre del för verksamheter. Dessutom möjlighet till att uppförande av en förskola med 6 avdelningar. En behovsbedömning av planens miljöpåverkan har gjorts och bedömningen är att detaljplanen inte innebär en betydande miljöpåverkan. Planområdet är beläget i Tullinges södra del i Rikstens friluftsstad, mellan detaljplan del 2 och Pålamalmsvägen. Området är tidigare inte planlagt. Det gränsar i väster till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 2, som vann laga kraft och Kv Banljuset m m, som vann laga kraft Genomförandetiden för dessa planer gäller fortfarande. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för etapp 4 av Rikstens friluftsstad. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrog , 183, åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 4 (36-13).

232 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:419 Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Ekonomi Ett nytt ramavtal mellan Botkyrka kommun och Riksten Friluftsstad AB har upprättats för fortsatt planläggning och exploatering av området. Huvudändringen i avtalet är att kommunen, från och med etapp 4, tar tillbaka ansvar för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar. Till det nya ramavtalet läggs en reviderad tidplan och etappindelning, där en kommunal tomt reserveras i varje etapp för att möjliggöra etablering av gruppbostäder, förskolor och liknande. Kommunens kostnader för planprocessen uppskattas till cirka kronor, vilket skall finansieras genom avgifter enligt plan- och bygglovtaxan. Exploateringsavtal mellan Botkyrka kommun och Riksten Friluftsstad AB ska upprättas för detaljplaneområdet Riksstens friluftsstaddel, del 4 innan planen antas.

233 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:419 Referens Eva Kamph Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för Riksten friluftsstad, del 4 (36-13X) Samråd Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att förslaget till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 4 (36-13X) daterat januari 2013 skickas ut på samråd. Sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra den fjärde utbyggnadsetappen av Rikstens friluftsstad, en utbyggnad av uppskattningsvis drygt 250 nya bostäder med blandad bebyggelse och en mindre del för verksamheter. Dessutom möjlighet till att uppförande av en förskola med 6 avdelningar. En behovsbedömning av planens miljöpåverkan har gjorts och bedömningen är att detaljplanen inte innebär en betydande miljöpåverkan. Bakgrund Planområdet är beläget i Tullinges södra del i Rikstens friluftsstad, mellan detaljplan del 2 och Pålamalmsvägen. Området är tidigare inte planlagt. Det gränsar i väster till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 2, som vann laga kraft och Kv Banljuset m m, som vann laga kraft Genomförandetiden för dessa planer gäller fortfarande. Tidigare beslut Detaljplanen grundar sig på tidigare program med följande handlingar: Program för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Miljökonsekvensbeskrivning för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post eva.kamph@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

234 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:419 Detaljplaneprogram för del 1, som godkändes av kommunstyrelsen i mars Reviderat gestaltningsprogram för Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i juni Reviderat miljöåtgärdsprogram för Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i juni Reviderat belysningsprogram för Riksten, som godkänndes i komunfullmäktige i juni Aktuell detaljplan bedöms följa de reviderade programmen. Kommunstyrelsen beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för etapp 4 av Rikstens friluftsstad. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrog åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 4 (36-13). Ekonomi Ett nytt ramavtal mellan Botkyrka kommun och Riksten Friluftsstad AB har upprättats för fortsatt planläggning och exploatering av området. Huvudändringen i avtalet är att kommunen, från och med etapp 4, tar tillbaka ansvar för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar. Till det nya ramavtalet läggs en reviderad tidplan och etappindelning, där en kommunal tomt reserveras i varje etapp för att möjliggöra etablering av gruppbostäder, förskolor och liknande. Kommunens kostnader för planprocessen uppskattas till cirka kronor, vilket skall finansieras genom avgifter enligt plan- och bygglovtaxan. Exploateringsavtal mellan Botkyrka kommun och Riksten Friluftsstad AB ska upprättas för detaljplaneområdet Riksstens friluftsstaddel, del 4 innan planen antas. Preliminär tidplan Beslut om planuppdrag i SBN augusti 2012 Beslut om samråd i SBN april 2013 Beslut om granskning i SBN september 2013 Beslut om godkännande i SBN december 2013 Beslut om antagande i KF februari 2014

235 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:419 Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft cirka fyra veckor efter antagandet. Tidplanen förutsätter att nödvändigt underlag från exploatören erhålls i tid. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Eva Kamph Planarkitekt Bilagor: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Illustrationskarta Kvalitetsprogram Behovsbedömning Utredningar: Bullerutredning, Riksten DP 4, Botkyrka kommun daterad genomförd av Ramböll på uppdrag av Botkyrka kommun. PM: Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 f d F18 i Tullinge. Genomförd av ÅF Infrastruktur AB, daterad Expedieras till Riksten Friluftsstad AB Charlotte Nilsson/Plangruppen

236 E g1 E LOKALGATA B 2 parkering E II 10.0 p2 II LOKALGATA 10.0 p2 II g1 B p2 g2 III-V p1 b v2 e240 g 2 HUVUDGATA II 10.0 HUVUDGATA LOKAL HUVUDGATA LOKALGATA PARK NATUR1 NATUR2 Kvartersmark B1 B2 B3 CB E S Lokaltrafik Anlagd park. Lekplats ska finnas. p2 TA B1 enbostadshus cykel hpl KONNEKTIONS LINJE parkering LOKALGATA II b 2 e15800 e225 PARK hpl II II-III B UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e10,0 Minsta tomtstorlek e200 g p1 v 1 b1 v4 p2 3 II och e och e och e2 2 g1 g2 g2 p1 b 1 II-III 14.0 undergjordiska ledningar MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation parkering Markparkering 1 ska vara Placering p1 p2 0 gata. g 2 LOKAL HUVUDGATA p1 v1 b1 v4 II-III 14.0 B3 Utformning I p 1 v 1 b 1 v4 NATUR1 II 10.0 II-lV g p 1 2 b1 v1 v4 p1 II 10.0 b1 II g2 II-lV 17.0 p2 B p1b1 v1 v4 p 2 B 1 B 1 CB e III-V v1 v2 v3 v4 LOKALGATA Garage/carportutfarter samordnas parvis vid parhus- eller kedjehusalternativ Byggnadsteknik b1 b2 a1 a2 INFORMATION III-lV b v2 SKALA (A1) 1 : 1000, SKALA (A3) 1: RIKSTENS FRILUFTSSTAD DEL 4 BOTKYRKA KOMMUN STOCKHOLM April 2013 till SBN ANNA-BIE AGERBERG Gruppchef plan X 100 m RAAD AL KHAFAGY Planarkitekt Del 1 av 2

237 KONNEKTIONS LINJE II p 10.0 LOKA II b 2 e15800 e225 hpl cykel II-III 14.0 p1 v1 b1 v4 II-I 14.0 v NATUR1 LOKALGATA II 10.0 II p2 7.0 p 2 v3 B 1 B 1 LOKALGA II p2 B 3 LOKALGATA II 10.0 p1 b1 v 1 p2 v4 g 2 a 1 II II g2 p 1 b1 v 1 v4 NATUR 2 a g1 II 10.0 II p p2 g1 B 1 B 1 II p 2 II v 3 p2 E parkering g1 B 1 II 10.0 g 2 a1 p2 II 10.0 p 2 a1 g 2 g1 B 1 B1 II LOKALGATA p2 a SKALA (A1) 1 : 1000, SKALA (A3) 1: m LOKALGATA E II 10.0 p2 a1 g 2 a2 RIKSTENS FRILUFTSSTAD DEL 4 BOTKYRKA KOMMUN STOCKHOLM April 2013 till SBN ANNA-BIE AGERBERG Gruppchef plan 36-13X RAAD AL KHAFAGY Planarkitekt Del 2 av 2

238 X Samrådshandling Förslag till detaljplan för RIKSTENS FRILUFTSSTAD; DEL 4 Botkyrka kommun Plan- och genomförandebeskrivning Foto taget från Pålamalmsvägen mot etapp 2, Hanvedens allé

239 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 2 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Innehållsförteckning PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 5 Handlingar... 5 Bilagor... 5 Planens syfte... 5 Bakgrund... 5 Tidigare beslut... 5 Plandata... 6 Planens läge och areal... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 Program för planområdet... 6 Översiktliga planer... 7 Detaljplaner... 7 Vattenskyddsområde... 7 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT... 8 Behovsbedömning/Miljöbedömning... 8 Sammanfattning av behovsbedömningen... 8 Klimatstrategi för Botkyrka... 9 De sex hållbarhetsutmaningarna... 9 FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Geotekniska förhållanden Radon Markföroreningar Fornlämningar Störningar Buller Vibrationer Bebyggelseområden Bostäder/ Arbetsplatser m m Service Tillgänglighet Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Parken Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Dagvatten Vatten och avlopp Värme El Avfall... 14

240 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 3 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Markägoförhållanden Fastighetsbildning Radon Markföroreningar Fornlämningar Störningar Bebyggelseområden Bostäder Arbetsplatser Tillgänglighet och trygghet Solstudier Klimat Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Parkering, varumottagning, utfarter Kollektivtrafik Dagvatten Vatten och avlopp Värme El Avfall ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap Avtal... 20

241 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 4 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Inledning Detaljplanearbetet för Rikstens friluftsstad, del 4 genomförs med normalt planförfarande, och regleras genom PBL. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras och bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan blir föremål för granskning. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagande vinner detaljplanen laga kraft, under förutsättning att den inte överklagas. Tullinge Plan- och bygglagen 1987:10 ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen 2010:900. Arbetet med föreliggande detaljplan inleddes efter maj 2011 och planen har därför utformats och handlagts med stöd av den nya lagen. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Raad Al Khafagy, planarkitekt Eva Kamph, planarkitekt Nina Vesterli, projektledare Elisabet Runesten, bygglovsarkitekt Anton Anander, trafikplanerare Hanna Lindh, landskapsarkitekt Dan Arvidsson, miljöutredare Mikael Arveng, driftchef Birgitta Persson, projektledare Sven-Gunnar Broström, kart/mät- ing Mia Bergström, projektledare Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Stadsbyggnadsenheten Gata- och parkenheten Gata- och parkenheten Miljöenheten VA-enheten Fastighetsenheten Kart och Mätenehten Adm-enheten, utbildningsförvaltn. Illustrationen är utarbetad av Ruth Wiberg, Arkitekter Engstrand och Speek AB E-post: raad.alkhafagy@botkyrka.se Telefon: E-post: eva.kamph@botkyrka.se Telefon:

242 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 5 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna plan- och genomförandebeskrivning Kvalitetsprogram Illustrationsplan Bilagor Behovsbedömning Fastighetsförteckning Utredningar: - Bullerutredning, Riksten DP 4, Botkyrka kommun, daterad genomförd av Ramböll på uppdrag av Botkyrka kommun. - PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F 18 i Tullinge, daterad utförd av ÅF infrastruktur AB på uppdrag av Riksten Friluftsstad AB Planens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförande av en förskola med 6 avdelningar. Dessutom möjliggör den fjärde utbyggnadsetappen av Rikstens friluftsstad en utbyggnad av uppskattningsvis cirka 250 nya bostäder med blandad bebyggelse. Bakgrund Tidigare beslut Detaljplanen grundar sig på tidigare program med följande handlingar: Program för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Miljökonsekvensbeskrivning för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida-Riksten daterad februari 2005 Reviderat gestaltningsprogram för Riksten, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni Reviderat miljöåtgärdsprogram för Riksten, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni Reviderat belysningsprogram för Riksten, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni Ramavtal mellan kommunen och Riksten Friluftsstad AB, daterad och godkänd av kommunfullmäktige i juni 2012.

243 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 6 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Plandata Planens läge och areal Området ligger i Tullinges södra del i Rikstens friluftsstad, mellan detaljplan del 2 och Pålamalmsvägen. Området är på ca 25,5 hektar. Ungefärlig planavgränsning TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Program för planområdet För området gäller ett reviderat gestaltningsprogram för Rikstens friluftsstad, daterat som godkändes av kommunfullmäktige i juni (Övriga beslut se under bakgrund.) Parallellt med planarbetet tas ett kvalitetsprogram fram som blir styrande för området. Kvalitetsprogrammet och aktuell detaljplan bedöms följa gestaltningsprogrammet.

244 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 7 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Översiktliga planer Översiktsplanen är antagen av kommunfullmäktige och aktualitetsförklarad Översiktsplanen redovisar hela Rikstens friluftsstad som förändringsområde. Detaljplaner Området är tidigare inte planlagt. Det gränsar i väster till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 2, som vann laga kraft och Kv Banljuset m m, som vann laga kraft Genomförandetiden för dessa planer pågår fortfarande. Vattenskyddsområde Den västra delen av planområdet ligger inom yttre vattenskyddsområde för Tullinge vattentäkt. De bestämmelser som gäller för kommunens yttre vattenskyddsområde och för kommunens dagvattenstrategi ska följas. (Se vidare under dagvatten.) Vattenskyddsområde Bild som illustrerar vattenskyddsområdet

245 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 8 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Kommunstyrelsen beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för etapp 4 av Rikstens friluftsstad. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrog åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 4 (36-13). Behovsbedömning/Miljöbedömning För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Sammanfattning av behovsbedömningen Kommunen har upprättat en behovsbedömning för planområdet, daterad december Planen bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan och kräver därför inte att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning utförs. En miljökonsekvensbeskrivning finns i programskedet över hela Rikstensområdet och har belyst viktiga miljöförhållanden inom planområdet. I samband med utarbetandet av detaljplan för Rikstens frilufsstad, del 4 har följande bedömning gjorts: Planarbetet måste följa upp kritiska miljöaspekter såsom dagvatten, eventuella markföroreningar, natur- och kulturmiljö samt buller och vibrationer. Dagvattenfrågan måste studeras närmare. Naturligt utformade dammar som ska rena förorenat dagvatten från hela friluftsstaden måste projekteras och anläggas för att inte riskera ökad belastning på nedströms liggande recipienter. En utredning av markområden som skulle kunna vara förorenade bör utföras. Utifrån den bör en bedömning göras vilka områden som bör provtas och ev. saneras. Gröna stråk, spridningsvägar och stigar för att minska barriäreffekter behöver säkras för att underlätta kontakten med natur och grönområden. Fornminnen bör om möjligt lämnas orörda, men om det inte går, så måste de undersökas och tas bort, vilket kräver tillstånd av Länsstyrelsen. I övrigt är det av stor vikt att redan tidigt i planeringsskedet sörja för att området förses med en effektiv kollektivtrafik samt att planera för välutbyggda gång- och cykelvägar inom, till och från området för att minska det privata bilåkandet och därmed negativ miljöpåverkan. Stöd för ovan nämnda arbete och andra miljöåtgärder finns i miljöåtgärdsprogrammet för Rikstens friluftsstad.

246 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 9 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Klimatstrategi för Botkyrka Botkyrka kommun har arbetat fram en klimatstrategi med målsättningen att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Klimatstrategin pekar främst på fyra områden: a. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 b. Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030 c. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020 d. Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att gå mot en hållbar utveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar. Botkyrkaborna har arbete Förutom den mängd arbetstillfällen som tillkommer i samband med utbyggnaden av området, finns ett kvarter i detaljplanen som möjliggör arbetsplatser. Även förskolan kommer att generera arbetsplatser. Botkyrkaborna känner sig hemma Rikstens friluftsstad kommer fullt utbyggd bli en egen stadsdel med fullt utbyggd service och närhet till rekreation, vilket bör ge goda möjligheter till att skapa en god hemkänsla. Botkyrka har de bästa skolorna De tidigare etapperna 1-3 innehåller både nyetablerade förskolor och skola med hög standard och modern utformning. Även denna detaljplan innehåller en förskola. Botkyrkaborna är friska och mår bra Området ger alla förutsättningar för att de boende kan bli både friska och må bra. De boende kommer att ha nära kontakt med stora naturområden. Stor hänsyn har också tagits till tryggheten i området bl a genom att bilister, cyklister och gående rör sig på genomgående stråk och att entréerna till bostäderna vänds mot dessa stråk. Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringar I utvecklingen av stadsdelen pågår ett ambitiöst miljöarbete som beskrivs närmare i miljöåtgärdsprogrammet som styr miljöarbetet under hela processen från planering till färdigutbyggt område.

247 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 10 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Hela Rikstens friluftsstad kommer att förses med fjärrvärme. Det finns en planbestämmelse som innebär att det inte är tillåtet att ha eldstäder med fast bränsle, eftersom luftföroreningarna kan stanna i marknivå i området vid en viss typ av väderlek. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin Det råder en öppen dialog med medborgarna i olika forum vid planering och genomförande. FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Huvuddelen av marken inom planområdet ägs av Riksten Friluftsstad AB. En mindre del i den nordöstra delen ägs av Fortifikationsverket. Rättigheter Fastigheterna Riksten 9:2 och Riksten 9:3 belastas båda av servitut för kraftledning. Någon fullständig utredning om vilka rättigheter som berör exakt vilket område har ännu inte skett. Se särskild fastighetsförteckning. Geotekniska förhållanden Enligt geologisk karta i miljökonsekvensbeskrivningen för hela friluftsstaden från 2002 består det låglänta området av lera. För de högre partierna i norr och söder är det berg. I den sydöstra delen av området finns en platå som består av bland annat sprängmassor från den militära verksamheten i området. Massorna kan komma att användas inom planen vid genomförandet. Området har mätts in och förutsättningarna för hur grundläggningen kommer att utföras kommer att fastläggas i samband med förprojektering inför nästa skede, granskningen. Radon Större delen av planområdet ligger inom område med normal radonrisk. En mindre del i väster ligger inom ett lokalt högriskområde för markradon.

248 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 11 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Rött högriskområde. Orange lokalt högriskområde. Gult normalriskområde. Grönt lågriskområde Markföroreningar Fastighetsägaren har utrett om de fyra områden inom planen som pekas ut i behovsbedömningen kan vara förorenade. Den sammanfattande bedömningen är att de fyra områdena inte ger upphov till betydande miljöpåverkan på markmiljön, grundvatten eller Tullinge vattentäkt. Se PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F 18 i Tullinge, (ÅF infrastruktur AB, ). Fornlämningar Inom planområdet finns fyra fornlämningar som i sin helhet ligger inom planområdet Raä och två som delvis ligger inom området, Raä 513 och 518. Områdena finns redovisade på detalj- och illustrationsplan. I samband med exploateringen av Rikstens friluftsstad gjordes en arkeologisk utredning Vid denna upptäcktes framför allt ett stort antal boplatslämningar. Dessa kan huvudsakligen dateras till den äldre stenåldern och kan därmed vara år gamla. Det är objekten Raä 513, 514, 515, 516, 517 och Raä 518. Fyra av dessa, Raä 513, 514, 516 och 517 förundersöktes inför utbyggnaden av etapp 3. De visade sig innehålla tjocka och fyndrika boplatslager från äldre stenålder. Inom 516 fann man även spår av en medeltida verksamhet. Exploatering av fornlämningarna Raä 516 och Raä 517 kräver att de ska undersökas och grävas ut. Två andra fornlämningar, Raä 515 och Raä 518 är inte förundersökta. Det innebär att dess exakta utbredning och status är osäker och därför krävs att deras läge ska bestämmas

249 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 12 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten genomen arkeologisk undersökning. Raä 513 och Raä 514 ligger inom naturmark och kommer inte att påverkas. Störningar Buller Östligaste delen av området utsätts för buller från trafik på Pålamalmsvägen som har en mycket hög andel tung trafik. Tidigare var delar av området även utsatta för buller från Hacksjöns skjutbana och närliggande motorsportbana. Åtgärder för att dämpa ljudet från dessa bullerkällor har haft avsedd effekt och beräkningar och mätningar visar att gällande riktvärden idag klaras inom planområdet. Vibrationer Det finns inga fastställda riktvärden för vibrationer. I de tidigare detaljplanerna inom stadsdelen har ett riktvärde enligt svensk standard använts som riktlinje. Bedömningen enligt svensk standard är att vibrationer som inte överstiger 0,3 mm/s upplevs av ytterst få människor och det finns en planbestämmelse som reglerar detta. Bebyggelseområden Bostäder/ Arbetsplatser m m Det finns inga befintliga byggnader eller verksamheter inom aktuellt område som har något bevarandevärde. Service Inom planområdet planeras en förskola med sex avdelningar. Förskolan är en förutsättning för att bostäder ska kunna byggas. Inom etapp 1 finns en förskola, Nova, med sex avdelningar i korsningen Flottiljvägen/Gösta Frohms väg. I etapp 3 finns två förskolor, Luna och Stella, utefter Kanslivägen. I detaljplaneetapp 3 är Rikstens skola för barn mellan sex och sexton år under uppförande och en första etapp beräknas öppna till höstterminen I anslutning till skolan finns också en idrottshall, Rikstenshallen. En mindre butik med kafé finns vid Kanslivägen. Dagligvaruhandel, bibliotek, vårdcentral m m finns i centrala Tullinge. Tillgänglighet

250 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 13 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Större delen av planområdet är relativt plant och ger goda förutsättningar för en god tillgänglighet. Ett område i sydöstra delen av planområdet är en platå, i dag bestående av bland annat sprängstensmassor. Natur Mark och vegetation Större delen av området är plant och består av den gamla flygbanan med dess anläggningar. Området ligger i en dalgång med bergspartier i norr och söder. Delar av området bevaras som naturmark. Även det sydvästra området är relativt plant. På en sträcka på ca 250 meter stiger nivån med fem till sex meter. I sydost finns en platå som till viss del består av sprängmassor från den f d militära verksamheten. Lek och rekreation Möjligheterna till rekreation och friluftsliv är åtskilliga i närområdet. Naturen kring Lida och sjön Getaren är tillgängligt både till fots, cykel och med en direktbuss. I närheten av planområdet finns även en motorsportsbana, skjutbana och en golfbana. Området ligger också i nära anslutning till Lida friluftsgård. Norr om friluftsstaden finns Brantbrinks idrottsplats som förutom löp- och skidspår även erbjuder möjligheter till tennis, fotboll, ishockey. I dagsläget finns två parker i etapp 1 av Rikstens friluftsstad. En park planeras i etapp 2 och en naturlek i etapp 3. Parken Parkmark är den allmänna delen av grönstrukturen med drygt 4000 kvm som angränsas till kvarteren, befintligt naturområde, förskolan och lokal huvudgata. Parken ska fungera som en samlingsplats för boende i Riksten och lekaktiviteter i parken ska komplettera de som ska finnas på förskolegården. Möjligheten till att utnyttja och synliggöra det rena vattnet som kommer från berget ska finnas i parken. Gångstigar inom parken ska leda till de stora naturområdena i norr och förbinda den norra delen av detaljplan 2 och detaljplan 4 med gång- och cykelväg som planeras längs Pålamalmsvägen. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Området är idag sammankopplat med omgivningen i alla väderstreck. Från området finns en utfart till Pålamalmsvägen, där Trafikverket är huvudman.

251 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 14 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Kollektivtrafik Den del av Hanvedens allé som är byggd i etapp 2 är försedd med en busshållplats, så goda förutsättningar för en förlängning av busslinjen till området finns. Dagvatten Större delen av dagvattnet från områdets hårdgjorda ytor avleds till en dagvattendamm sydväst om planområdet. Dammen har i dagsläget oljeavskiljare och sedimentfång. Ett ledningssystem med självfallsledningar leder därefter vattnet söder ut mot Bysjön. Vatten och avlopp Inom området saknas ledningar för vatten och avlopp. Värme I området finns en verksamhet som alstrar överskottsvärme. Denna kan med fördel återanvändas i bostadsområdet. Fjärrvärme finns i intilliggande planområden. El Området är inte elförsett i dag. Avfall Ingen avfallshantering sker i området i dag. FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Markägoförhållanden Kvartersmarken som ägs av Riksten Friluftsstad AB och Fortifikationsverket kommer successivt att säljas till olika exploatörer i takt med utbyggnaden av infrastrukturen. Fastighetsbildning Parterna (markägaren/kommunen resp. exploatörerna/byggherrarna) ansöker om och bekostar den fastighetsbildning som krävs för exploateringens genomförande. Detta kommer att regleras i exploateringsavtalet.

252 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 15 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Tillgång till E-området kommer att säkerställas genom att gemensamhetsanläggning bildas. Exploatören för respektive kvarter ansöker om och bekostar bildandet av nödvändiga gemensamhetsanläggningar för körytor/kvartersgator, gångytor, lekytor, parkeringar, sophantering och VA-anordningar inne på kvartersmark. Radon Åtgärder för markradon hanteras i samband med bygglovsansökan. Markföroreningar En utredning har gjorts för att klarlägga potentiellt förorenade markområden inom denna detaljplan av ÅF infrastruktur AB, daterad Den sammanfattade bedömningen i denna utredning är att de fyra områdena som tidigare bedömts kunna vara förorenade inte ger upphov till betydande miljöpåverkan på markmiljö, grundvatten eller Tullinge vattentäkt. Fornlämningar Raä 513 och 514 ligger inom naturmark och kommer inte att påverkas. Raä 515 och Raä 518 ska förundersökas för att klargöra dess utbredning. För att exploatering ska bli möjlig enligt detalj- och illustrationsplan krävs att Raä 516 och 517 grävs ut. Raä 515 kan också komma att behöva delundersökas om den visar sig beröras av exploateringen. Dessa åtgärder säkerställs i detaljplanen. Störningar Ramböll har på uppdrag av kommunen utfört en bullerutredning för skottbuller från Hacksjöns skjutbana och trafikbuller dels från Pålamalmsvägen dels från gata inom området som kommer att trafikeras av buss. Utförda bullerberäkningar visar att alla bostäder som byggs ca 65 m från Pålamalmsvägen och ca 20 m från Hanvedens allé kommer att uppfylla riktvärdet 55 db(a) utan särskild åtgärd. Vid de planerade bostäderna finns det områden med maximal ljudnivå som understiger 70 db(a), där uteplatser kan placeras. Skottbullernivåer från Hacksjön skjutbana överstiger inte kravet 60 db(i) över hela området. För bostäderna närmast Hanvedens allé och Pålamalmsvägen krävs avstegsfall, dvs samtliga bostäder ska ha tillgång till en tyst sida för minst hälften av boningsrumen med nivåer betydligt lägre än 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och det finns en särskild planbestämmelse som reglerar detta. Det är

253 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 16 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten den maximala ljudnivån som är dimensionerande för att bullerdämpande åtgärder krävs. Även förskolan har i detaljplanen fått en bestämmelse som reglerar bullerdämpande åtgärder. Orsaken till att riktvärdet för den maximala bullernivån överstigs är framförallt buss som kommer att trafikera Hanvedens allé och Pålamalmsvägen. Inom området har marken en sådan beskaffenhet att vibrationsnivån kan överstiga de rekommenderade värdet 0,3 mm/s som anges i miljökonsekvensbeskrivningen, som gjordes i samband med att programmet togs fram 2003 och som berör hela framtida Rikstens friluftsstad. En planbestämmelse har införts som reglerar detta. Bebyggelseområden Stor del av de områden som föreslås bebyggas består av asfalterad mark, fd landningsbanan för flyget. De lägre områdena nedanför bergen i norr och söder är bevuxna med mindre lövträd, företrädesvis björk. Bostäder Detaljplanen ger möjlighet till att bygga drygt 250 nya bostäder. För större delen av området ges möjlighet att bygga friliggande enbostadshus, radhus, parhus, kedjehus alternativt flerbostadshus. Detaljplanen är flexibel och reglerar inte var de olika hustyperna (bortsett från flerbostadshus som är placerade mot Pålamalmsvägen och vissa kvarter söder om Hanvedens allé) kan byggas. Detaljplanen är uppdelad i kvarter inom vilka kvartersgator kan byggas. För att minimera utfarterna på Hanvedens allés norra sida har antalet reglerats i planbestämmelse, detta för att åstadkomma en sammanhängande trädplantering på sida av gatan. - För friliggande enbostadshus gäller att minsta tomtstorleken är 400 kvm, varav ca en tredjedel får sammanlagt bebyggas i två våningar. Minst en parkeringsplats per bostad gäller även här. - För radhus gäller att minsta tomtstorleken är 175 kvm, samt att halva tomten får bebyggas i högst två våningar. Minst en parkeringsplats per bostad ska finnas. - För parhus/kedjehus gäller att minsta tomtstorleken är 250 kvm, samt att halva tomten får bebyggas med högst två våningar. Även här ska det finnas minst en parkeringsplats per bostad. - För flerbostadshus gäller att högst 40 % av tomtstorleken får bebyggas och att minst en parkeringsplats per bostad ska finnas. Flerbostadshusen får vara mellan två till fyra våningar. Två områden på höjdplatån i sydost har sådana höjdförhållanden att souterrängvåning krävs. Byggnadshöjden är satt till högst 7 meter räknat från

254 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 17 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten gatans nivå i tomtgräns. (Denna planbestämmelse har införts för att inte förändra tomters nivåförhållanden så mycket.) De redovisade områdena för denna bestämmelse kommer att justeras efter att höjder bättre fastställts i samband med förprojektering och inför nästa skede i planprocessen, granskningen. På att öka tryggheten i området ska entréer placeras i första hand mot allmänna gator och i andra hand mot kvartersgator. Det är angeläget att det blir en sammanhållen gestaltning på bebyggelsen inom hela detaljplanen, men framförallt utefter Hanvedens allé och den södergående lokalgatan, som kommer att ansluta till kommande etapper. Här tillåts högst två våningar med undantag för de kvarter som ligger dels söder om och dels norr om Hanvedens allé för att ge bättre variationer av bebyggelse inom planområdet. Här kan högst tre våningar byggas, men byggnader inom samma egenskapsgräns ska ha samma bostadstyp och samma taknockshöjd. För att få ett enhetligt gaturum ska bostadshusen placeras utefter egenskapsgränsen mot allmän gata. Arbetsplatser På den planerade förskolan med sex avdelningar beräknas 20 till 25 personer arbeta. I korsningen Pålamalmsvägen/Hanvedens allé anger detaljplanen för ett kvarter möjlighet att uppföra byggnad för centrum/bostäder. Tillgänglighet och trygghet Tillgängligheten inom området blir god. En förutsättning för att skapa en trygghetskänsla är att alla trafikslag samsas utefter samma stråk. En annan är att entréer orienteras mot dessa stråk enligt en planbestämmelse och kvalitetsprogrammet. Solstudier Solstudie ska göras inför nästa skede, granskningen. Klimat Rikstens friluftsstad ligger i ett område med s k kalluftssjö med starkt inflytande. Detta innebär att varm luft vid en viss typ av väderlek inte kan stiga i höjdled som den brukar. För att undvika att varm luft med luftföroreningar stannar i marknivå finns en planbestämmelse som innebär att det inte är tillåtet att ha eldstäder med fast bränsle. Natur Mark och vegetation

255 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 18 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Stora delar av detaljplaneområdet består av naturmark. Här kommer vegetationen huvudsakligen att bevaras. Viss utglesning och gallring kan komma att krävas, delvis för att öka tillgängligheten till naturmarken. Inom området planeras en park med lekplats och ny vegetation. Utefter Hanvedens allé kommer en trädrad planteras. Från etapp 2 kommer trädraden från den södra sidan. I jämnhöjd med förskolan kommer växling att ske där träd finns på båda sidor för att sedan fortsätta med en trädrad på den norra sidan. Lek och rekreation Inom nu aktuellt område planeras för en park med lekplats. Parken kan komma att få ett vattentema med ett slingrande grunt vattenfyllt dike. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Utfarten från området till Pålamalmsvägen kommer att flyttas söder ut när Hanvedens allé förlängs. Kommunen har inlett en diskussion med Trafikverket, som är huvudman för Pålamalmsvägen, om hur korsningen ska utformas. Troligtvis kommer korsningen att få samma principiella utformning som Rullstensvägens anslutning till Pålamalmsvägen. Korsningen kommer att förprojekteras innan planen ställs ut för granskning. Utefter Pålamalmsvägens västra sida planeras en gång- och cykelbana som ansluter till gång- och cykelvägen vid Rullstensvägen och vidare till Huddingevägen. Inom området finns fyra olika utföranden av gatorna. Dessa är redovisade med beteckningen A-D på illustrationen och typsektioner redovisas i särskilt kvalitetsprogram. Gatorna som betecknats med B-D är kommunala och kommer att projekteras, byggas och förvaltas av kommunen. Gatorna som betecknas med A är enskilda sk kvartersgator och kommer att projekteras och byggas av respektive exploatör och inrättas som gemensamhetsanläggning och förvaltas av de boende som har angöring till dessa. Principen för tidigare etapper av Rikstens friluftsstads trafikytor har varit att de gator som försörjer mer än bara ett kvarter ska vara kommunala och övriga gator på kvartersmark ska vara sk kvartersgator. Hanvedens allé (D) som förlängs från etapp 2 och ansluter till Pålamalms vägen kommer att utformas med en trädrad på den ena sidan och gång- och cykelväg på ömse sidor. Gång- och cykelvägar kommer att byggas inom området för att öka tillgängligheten och bidra till det hållbara resandet.

256 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 19 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Huvuddelen av parkeringen ska ske på kvartersmark. Undantaget är kantstensparkeringen på ömse sidor om Hanvedens allé vid förskolan. Denna parkering kommer att fungera som angöring/korttidsparkering för hämtning och lämning av barn. Detaljplanen anger utfartsförbud för norra sidan av Hanvedens allé med undantag för möjlighet till lastintag för förskolan. Även på södra sidan av Hanvedens allé där kantstensparkering föreslås är det utfartsförbud liksom mot Pålamalmsvägen. Från höjdplatån i södra planområdet kommer en gångväg att anläggas för att det ska finnas en genväg till busshållplats, förskola och park. Parkering, varumottagning, utfarter Huvudregeln är att parkering ska ske på kvartersmark. Ett undantag är angöringsparkering för förskolan. Där redovisas kantstensparkering för korttidsuppställning på ömse sidor av Hanvedens allé. På södra sidan av Hanvedens allé ska antalet utfarter från tomter minimeras. På norra sidan av Hanvedens allé anger detaljplanen utfartsförbud. Detta för att trädplanteringen på denna sida ska prioriteras. Kollektivtrafik Längs Hanvedens allé planeras en busslinje med hållplats och vändplan för att kunna förlänga den befintliga busslinjen i Rikstens friluftsstad, dels för att möjliggöra för eventuellt tillkommande busslinje till stadsdelen. Vid busshållplatsen, som planeras vid förskolan, ska cykelparkering finnas. Dagvatten Rent dagvatten, det vill säga dagvatten från grönytor, naturmarksytor och takytor samt dränvatten från byggnader, skall i största möjliga mån återföras till grundvattnet genom infiltration. Förorenat dagvatten, det vill säga dagvatten från gator, vägar och parkering, avleds till en damm vid Hanvedens allé, som kommer att fungera som ett lokalt utjämningsmagasin. Därefter leds vattnet vidare till en dagvattendamm sydväst om planområdet där vattnet renas genom en oljeavskiljare och sedimenteras. Även denna damm fungerar som utjämningsmagasin. Ett ledningssystem med självfallsledningar leder därefter vattnet söder ut mot Bysjön. Under stadsdelens fortsatta utveckling kommer dammens kapacitet och reningsförmåga utredas. Eventuell kompletterande utbyggnad av dammen kan komma att ske. Målet är att dammen, förutom att rena vattnet genom

257 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 20 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten sedimentering och översilning, även ska vara estetiskt tilltalande och vara en tillgång för området. Vatten och avlopp Vatten- och avloppsledningar i det allmänna gatunätet kommer att förläggas på frostfritt djup och utföras helsvetsade inom vattenskyddsområdet. Anslutningspunkter för kommunalt VA avsätts i fastighetsgräns utmed de allmänna gatorna i stadsdelen. Värme Området kommer att försörjas med fjärrvärme. El I området finns fyra ytor för transformatorstationer inplanerade. Avfall Avfallshanteringen kommer att ske på samma sätt som i tidigare etapper av Rikstens friluftsstad. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan För att samordna arbeten med utbyggnaden av infrastruktur respektive kvartersmark ska en tidsatt samordningsplan upprättas i samförstånd med exploatören. Genomförandetid Genomförandetiden är tio år från och med den dag planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för de allmänna platserna. Avtal Förhållandet mellan kommunen och exploatören under planprocessen regleras i ett ramavtal daterat Ramavtalet utgör en övergripande reglering av ansvar, kostnader och utformning. Genomförandet av planen kommer att regleras i ett exploateringsavtal mellan kommunen och exploatören. Exploateringsavtalet är mer detaljerat och specifikt än ramavtalet och kommer att reglera bland annat gatukostnaderna.

258 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 21 [21] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Exempel på bilagor till exploateringsavtalet är Kvalitetsprogrammet, som bland annat beskriver samspelet mellan de allmänna platserna och kvartersmarken, och en checklista för miljöåtgärdsprogrammet. Kommunen för diskussioner med ytterligare markägare som kommer att beröras av detaljplanen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Anna-Bie Agerberg Gruppchef planverksamheten Eva Kamph/Raad Al Khafagy Planarkitekt Agneta Engver Gruppchef Mark- och exploatering Nina Vesterli Mark- & exploateringsingenjör

259 RIKSTENS FRILUFTSSTAD DEL 4 GATUSEKTIONER RIKSTENS FRILUFTSSTAD DEL 4 BOTKYRKA KOMMUN STOCKHOLM April 2013 till SBN RIKSTENS FRILUFTSSTAD DEL 4 ANNA-BIE AGERBERG Gruppchef plan RAAD AL KHAFAGY Planarkitekt 36-13X

260 X Samrådshandling Förslag till detaljplan för RIKSTENS FRILUFTSSTAD; DEL 4 Botkyrka kommun Kvalitetsprogram Foto taget från Pålamalmsvägen mot etapp 2, Hanvedens allé

261 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 2 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Innehållsförteckning SYFTE 3 STYRANDEDOKUMENT 3 VISION 3 UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER 3 Gator 3 Gångstigar 5 Parker 5 Naturmark 5 Dagvattendamm 6 Belysning 6 UTFORMNING KVARTERSMARK 7 Kvartersgator 7 Parkering 7 BEBYGGELSE 7 Placering 7 Hanvedens Allé 7 Mot Pålamalmsvägen 8 Mindre gator 8 Taklutning 8 Staket, uthus 8 Färgsättning 9 Färger 9

262 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 3 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SYFTE Detta dokument är ett komplement till detaljplanen för Rikstens friluftsstad del 4 med tillhörande plan- och genomförandebeskrivning och skall vara styrande för utformning av mark och byggnader inom allmän plats och kvartersmark. STYRANDE DOKUMENT Till planen hör Plankarta, Plan- och genomförandebeskrivning och detta kvalitetsprogram. Planens utformning styrs även av reviderat gestaltningsprogram för Rikstens Friluftsstad upprättad , reviderat miljöåtgärdsprogram för Rikstens Friluftsstad upprättad , reviderat belysningsprogram för Rikstens Friluftsstad upprättad och inriktningsprogram för Friluftsområdet Lida Riksten VISION Målet för utvecklingen av Rikstens friluftsstad som helhet är att skapa en ny stadsdel med varierad och småskalig bebyggelse anpassad till och i omedelbar närhet till stora naturområden. Riksten Friluftsstad AB har utöver ovanstående som mål att skapa en stadsdel med småstadskaraktär med varierade boendeformer för människor som värdesätter ett aktivt friluftsliv. UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER Gator Detaljplanen 4 i Rikstens friluftsstad ligger längs den lokala huvudgatan Hanvedens Allé. Denna kommer få en utformning som motsvarar gatans utformning i detaljplan 2, med enkelsidig trädplantering, möjlighet för busstrafik och gång- och cykelväg på båda sidor. Från huvudgatan går mindre gator, betecknade A på illustrationsplanen, som främst kommer att ha lokal trafik med angöring till bostadshus. Dessa ska utformas med en körbana på minst 5,0m och enkel eller dubbelsidig gångbana. Körbanebredden tillåter möte mellan t.ex. en sopbil och en personbil. Vägområdet ska dessutom innehålla plats för gångtrafikanter, belysningsstolpar och utrymme för snö. Om det är många utfarter längs gatan kan gångbana markeras med låg överkörningsbar kant i hela gatans längd eller markeras med ett materialbyte i gatubeläggningen.

263 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 4 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Rikstens Friluftsstad del 4/ Gatusektioner Fyra tvärgator leder vidare till framtida planerade etapper, två norrut och två söderut. Dessa utformas med 6m körbana för att tillåta möte mellan två tunga fordon. Gatorna utformas med enkelsidig gång- och cykelbana.

264 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 5 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Gångstigar Inom detaljplanen finns mindre gångstigar på kvartersmark som utförs som grusade stråk. Dessa skall ha en bredd av minst 2,25m och fungera som lokala gångkopplingar till naturmark. Det finns även gångstigar på naturmark och parkmark. Dessa utformas som två varianter. Den ena är s.k. naturstigar som för att ge tillträde till naturmarken anpassas till terrängen så som den är. Naturen kommer att glesas ur för att ge möjlighet för de boende att skapa naturliga stigar. Dessa varken vinterunderhålls eller belyses. Den andra sorten är gång- och cykelvägar som utförs asfalterade och belysta med minst 3,0m bredd. Det är framförallt utefter gatorna, men det finns också en gång- och cykelbana som ansluter bebyggelsen sydöst till busshållplats, förskola och park. Då huvudgatorna utformas med gång- och cykelbana finns det ett begränsat behov av sådana mer formella gång- och cykelstråk i naturmarken. Parker Inom detaljplanen finns en park som avgränsas av naturmark i norr och förskola/skola i väster och med gator i öster och söder. Söder om parken (på andra sidan gata) finns ett mindre naturavsnitt med en dagvattendamm och möjlig vändplats för bussar. Tillsammans bildar parken och naturavsnittet en nord-sydlig grön passage genom bebyggelsen i detaljplan 4. Den omedelbara närheten till förskolan gör det lämpligt att samplanera val av t.ex. lekutrustning med skolans utformning så att man skapar en variation av aktiviteter och upplevelser. Vid förskolan bör det dock finnas en tydlig avgränsning med staket och kanske en gångstig mellan den offentliga parken och förskolans gård. I parken finns möjlighet att ha någon form av slingrande vattenspegel då det pumpas upp relativt rent dagvatten från bergrummet strax intill. Utformningen av denna bör anpassas så att den är lätt att underhålla och så att den inte utgör en säkerhetsrisk för lekande barn. Naturmark Inom planen finns ett större sammanhållet stråk av naturmark. Gestaltningsprogrammet pekar på behovet av spridningsväg för större djur mellan Lida Naturreservat och Flemingsbergsskogens naturreservat. Detta skall vara minst 50m brett. I Gestaltningsprogrammet föreslås en sträckning strax söder om Hanvedens Allé, men denna har visat sig vara olämplig då denna mark till stor del består av sprängstensmassor från som kan nyttjas vid byggnationen av stadsdelen. I stället finns ett stråk i planens södra del

265 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 6 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten reserverat för detta ändamål. Inom detta höglänta område med hällmark finns en befintlig mindre asfalterad väg som föreslås bli gångstråk. Dagvattendamm Inom denna etapp planeras en dagvattendamm som ska fungera som fördröjningsmagasin vid kraftiga regn. Denna bör utformas som ett attraktivt inslag i stadsmiljön. Dammens vattennivå kommer att variera under året och beroende av vädret. Utformningen bör göras så att dammen är ett attraktivt inslag i miljön även när vattennivån är låg. Belysning Belysning inom denna detaljplan skall utformas i enlighet med det reviderade Belysningsprogrammet för Riksten Friluftsstad Enklare effektbelysning av naturen i övergången mellan park och natur i den norra och södra änden av parken skulle kunna bidra till upplevelsen av landskapsrummet även under de mörkare årstiderna. Det kan även vara lämpligt med någon effektbelysning vid entrén från Pålamalmsvägen t.ex. av fasader, träd eller skyltar. Busshållplats vattennivå max vattennivå min Exempel på utformning av dagvattendamm

266 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 7 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten UTFORMNING KVARTERSMARK Kvartersgator Kvartersgator skall upplevas som en del i helheten och utformas med den standard och utformning som beskrivs under rubriken Gator på sidan 3. Anslutning av kvartersgator mot huvudgator utförs med upphöjd gångpassage. Parkering Närmast Pålamalmsvägen finns en bit öppen mark som av bullerskäl inte kommer att bebyggas med bostäder. Denna mark bör få en ordnad utformning som fungerar som entré till stadsdelen. Då denna troligtvis inte kommer användas som vistelseyta utförs den som kvartersmark för parkeringsändamål med inslag av grönska och trädplantering. Mellan parkeringsytan och pålamalmsvägen lämnas plats för en gång- och cykelbana. Parkering för småhus ordnas på den egna tomten. För radhus och flerbostadshus ordnas parkering på mindre samlade parkeringar. Mot Hanvedens Allé grupperas utfarterna för minst två parkeringsplatser åt gången för att minska antalet utfarter på den lokala huvudgatan. BEBYGGELSE Placering Generellt gäller att byggnader skall placeras med jämnt avstånd från gatan inom kvarteret och med entrén vänd mot denna. I de fall då ett hus ligger på en hörntomt finns en bestämmelse om att huset ska vända entrén mot den större gatan. Ibland är det dock lämpligare att ha angöring med bil från en mindre gata. I dessa fall ska man ändå göra gångentré från den större gatan. Hanvedens Allé Vid Hanvedens Allé markeras förgårdsmarken med en egenskapsgräns för att få jämnt avstånd längs hela gatan. Garage/carport placeras med entré 6m från gata. Entréer vänds mot gatan. På norra sidan gatan är det utfartsförbud för att prioritera trädplanteringen längs denna sida. På södra sidan finns en bestämmelse om att samordna garage/carportutfarter så att man minskar antalet korsningspunkter på gatan. Tomtgräns mot gatan ska markeras med staket för att hålla samman gaturummet visuellt.

267 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 8 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Mot Pålamalmsvägen Parallellt med Pålamalmsvägen finns plats att ordna en parkeringsgata. Då Pålamalmsvägen är en huvudgata bör denna sida betraktas som en framsida i gestaltningen, vilket gör det lämpligt att vända entréer mot parkeringsgatan och Pålamalmsvägen. Detta utgör inget hinder för att även ha entréer mot gården. Mindre gator Byggnader placeras generellt med fasad 4m från gatan, i vissa fall finns annat avstånd markerat på plankartan. Fasader för garage/carport placeras alltid 6,0m från gatan för att ge plats att parkera en extra bil framför garaget. Huvudbyggnader placeras med entrérum mot gatan. Med entrérum menas att entrédörren ligger antingen på fasad som är parallell med gata eller på ett hörn mot gatan. Gatusidan skall upplevas som framsidan på huset. Exempel på vad som menas med entrérum. Taklutning Maxlutning 1-2 våningsbebyggelse = 38 Maxlutning vid 3-5 våningsbebyggelse = 14 Staket, uthus Vid gräns mot allmänna gator och gångpassage benämnd g1 skall staket med en höjd av 1,10m uppföras i tomtgräns.

268 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 9 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten Gräns mot övriga gator och allmän platsmark, t.ex. natur, skall markeras med häck, mur, staket eller plank. Dessa utformas så att trafikanter har god sikt i gatukorsningar. Färgsättning av uthus och staket kan skilja sig från huvudbyggnader men skall harmonisera med färgskalan för aktuell tomt. Detta skall redovisas på bygglovshandlingar. Färgsättning Mot Hanvedens Allé eftersträvas en sammanhållen färgskala. I detaljplan 2 är byggnaderna längs denna huvudgata ljusgrå/vita med inslag av starkare komplementfärger. Förslagsvis hålls denna färgskala längs resten av Hanvedens Allé. Färggrupp 1 med inslag av grupp 3 och 4. Färgsättningen gäller även förskolan och komplementbyggnader så som transformatorstationer. På höjder/i skogen är mörkare färger lämpliga. Färggrupp 4 med inslag av grupp 1 och 3. På resterande gator en friare färgsättning. Färggrupp 1 och 2 med inslag av 3 och 4. Färger: Grupp 1 Vita/Ljusgrå Vit: NCS 0502-Y, NCS 1002-Y, NCS 1502-Y, Grå: NCS 2502-Y. NCS 2502-B, NCS 2010-Y Grupp 2 Pasteller/grå Gula: NCS 1020-Y30R, NCS 1030-Y30R Gröna: NCS 3010-B90G, NCS 3010 G40Y, NCS 4010 G50Y Grå: NCS 5502-Y, NCS 5500 Grupp 3 Färgstarka Röda: NCS 3040-Y50R, NCS 3040-Y60R, NCS 4040-Y70R, NCS 5040-Y80R Gröna: NSC 4010-B90G, NSC 5020-G30Y, NSC 8010-G30Y Grupp 4 Mörkgrå/svart NCS 7500-N, NCS 7502-B, NCS 8502-R

269 m 2 1,7 0,2 7,0 6,00 7,0 3,3 0,2 gård 36-13X BOTKYRKA KOMMUN 10 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten A C A A C Ungefärlig indelning av kulörsättning i etapp 4 A A A D A B2 "Mot Hanvedens Allé" "På höjder/i skogen" B2 B2 Resterande C2 D dubbel kantsten A A B2 C A Förslag på ungefärlig indelning av kulörsättning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Anna-Bie Agerberg Eva Kamph Raad Al Khafagy Gruppchef plan Planarkitekt Planarkitekt

270 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan 4, Rikstens Friluftsstad Tumba,

271 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan 4 för Rikstens Friluftsstad är framtagen inför kommande samråd av detaljplan. Syftet med bedömningen är dels att avgöra om genomförandet av föreslagen detaljplan ger upphov till betydande miljöpåverkan och därför kräver en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, och dels att identifiera och avgränsa vilka miljöaspekter som är betydande i programmet. Ansvarig för behovsbedömningen har varit Dan Arvidsson, Miljöenheten, med undantag för bedömning av kulturmiljön som Sven-Gunnar Broström, Kart- och mätenheten, ansvarade för. Båda enheterna tillhör Samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Tumba Omslag: Vy över planområde från Pålamalmsvägen mot väster över planområdet, sept

272 Inledning När en kommun upprättar en plan ska ställning tas till behovet av att genomföra en miljöbedömning av planen i enlighet med reglerna i miljöbalken 6 kap och 22. En behovsbedömning tas fram som ett underlag för ställningstagandet. I behovsbedömningen utreds om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan utifrån de kriterier som finns i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, bilaga 2 och 4. Planområdet ingår i det programområde över vilket det utförts en miljökonsekvensbeskrivning, med tillhörande utredningar. Det omfattas också av det miljöåtgärdsprogram som undertecknats av Botkyrka kommun och markägaren. Miljöåtgärdsprogrammet anger riktlinjer och krav på utbyggnad och exploatering för att minimera negativa miljökonsekvenser vid utbyggnaden av Riksten. Beskrivning av planområdet Merparten av området ligger på den ostligaste landningsbanan av f.d. F18 i en dalgång som öppnar sig i sydväst och i nordost ansluter till Pålamalmsvägen. Marken är här plan. I norr och söder reser sig bergsryggar. I västligaste delen breder planområdet ut sig till att täcka även sluttningarna på omkringliggande höjdområdet, varav man planerar att bygga på den södra sidan. En stor del av området utgörs av redan i anspråktagen mark, i form av en asfalterad landningsbana med omkringliggande plana ytor bevuxna med gräs. Sluttningarna är bevuxna med blandskog med stort inslag av tall men här finns även verksamhetsytor från den tidigare flygflottiljen och enstaka byggnader samt en nedlagd skjutbana. I öster finns ett större område som använts för masshantering. I den norra sluttningen finns två större ingångar till bergrum. Mark Marken består i huvudsak av grovmo (fin sand), och i de något högre partierna går bergrunden i dagen vilken utgörs av gnejs. På höjdområdet i söder finns ett område med isälvsmaterial och i östligaste delen av landingsbanan är det morän. Området med isälvsmaterial utgör högriskområde för markradon. Västra delen av flygfältsområdet utgörs av lågriskområde för radon och resten av området av normalriskmark. Inom planområdet finns kännedom om tre områden som av Länsstyrelsen bedömts (MIFO-databasen) eventuellt skulle kunna vara förorenade. Dessa är: 1. Skjutbana. Branschklass Totalhaveri med 2 st. flygplan, J34, Branschklass 2. Läget ev. osäkert. 3. Tipp. Branschklass 3. Dessutom finns en plats som under utbyggnaden av Rikstens Friluftstad använts för: 4. upplag av massor innehållande stenkolstjära. Siffrorna ovan motsvarar läget som framgår av bifogad karta, se bilaga 2. 3

273 Markägaren Rikstens Friluftsstad AB har låtit utreda platsernas eventuella miljöpåverkan (ÅF, januari 2013). Följande framkom: 1. Skjutbana. Skjutvallarna har sanerats och kontrollprovtagits (2011). Inga halter över föreslagna riktvärden för Känslig markanvändning (KM) påträffades. 2. Totalhaveri med 2 st. flygplan, J34. Sanering av flygbränsle utfördes omedelbart efter händelsen (1959). Området kontrollprovtogs 2002 ner till ett djup av 3 m. Inga detekterabara halter av flygbränsle kunde noteras. Vid släckningsarbetet användes släckskum. Jordanalyser på platsen har inte kunnat påvisat några förhöjda halter av PFOS (WSP, maj 2012). 3. Tipp. Dokumentation från Försvarsmakten visar att tippen är fylld med schaktmassor från flygfält, byggnader, vägar mm, och ska enligt uppgift innehålla skrot, betong, asfalt, sprängsten mm. Även kulfångsand ska ha tippats i området. Deponin bedöms inte innehålla några miljöfarliga rester. Lokalen provtogs Bly påträffades i en av tre provpunkter. Halten överskred Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden för KM (100 mg/kg TS, jämfört med KM 80 mg/kg TS). Medel- och medianvärdet för det tre proverna ligger under riktvärdet för KM. 4. Upplag av massor innehållande stenkolstjära. Inga provtagningar har utförts. Massorna förvarades utanför yttre skyddsområde för Tullinge vattentäkt och har legat under tält på asfalt, vilket förhindrar urlakning till den omgivande miljön. Rekreation och friluftsliv Området kan idag inte sägas ha någon större betydelse för rekreation och friluftsliv, framför allt beroende på tidigare markanvändning och den påverkan på miljön som den utgjort. Dessutom var hela flygflottiljen inhägnad vilket har utestängt friluftslivet. Rikstens Friluftsstad gränsar dock till ett av Botkyrka kommuns viktigaste friluftsområden, Lida-Riksten, och ligger omslutet av Hanvedskilen och område av riksintresse för friluftslivet. Natur Den låglänta delen utgörs av landningsbanan och omkringliggande gräsytor. De högre liggande partierna är bevuxna med blandskog med stort tallinslag. Området är i sin helhet starkt påverkat av tidigare verksamheter som förutom flyget och militär verksamhet, bestått i skjutbanor, vägar, masshanteringsplats och deponi. Miljöenheten har inga uppgifter om hotade eller skyddsvärda arter inom området. Men i en miljö med enorma plana gräsbevuxna ytor, spelar sannolikt de skogsbevuxna ytorna en viss roll som skydd och replipunkt åt den lokala faunan samt som spridningsvägar. Kulturmiljö Planområdet är beläget inom ett område rikt på boplatser från den tid då Södertörn bestod av en större ö omgiven av en skärgård. Vid denna tid låg landet ca 55 meter lägre än idag och flygfältsområdet var då en grund havsvik med sandiga stränder. Inför Grödingebanans anläggning intill planområdet undersöktes en större boplats belägen vid denna strandlinje. Dess äldsta delar daterades till ca 8000 år gamla. Inför exploateringen av Rikstens friluftsstad gjordes en arkeologisk utredning Vid denna upptäcktes framför allt ett stort antal boplatslämningar. Dessa kan huvudsakligen dateras till den äldre stenåldern och kan därmed vara år gamla. Sex av boplatserna berörs av detaljplanen för etapp 4. Det är objekten Raä 513, 514, 515, 516, 517 och 518. Fyra av dessa Raä 513, 514, 516 och 517 förundersöktes 4

274 inför utbyggnaden av etapp 3. De visade sig innehålla tjocka och fyndrika boplatslager från äldre stenålder. Raä 515 är inte förundersökt. Även norra gränsen för fornlämning 518 i planens södra del behöver utredas för att få dess exakta läge inlagt. (Se plankarta) Landskapsbild Dalgången som löper i öst-västlig riktning sätter en stark prägel på området, liksom dalens skogsbevuxna slänter. Siktlinjen längs dalen var tidigare över två kilometer. Idag skyms den av ny bebyggelse inom detaljplan två. Verksamheten inom den f.d. flygflottiljen F18 Tullinge har påverkat landskapsbilden, bl.a. med de två mycket stora bergrumsingångarna i den norra skogskanten. Vatten Regnvatten som infiltreras rinner som grundvatten norrut mot Tullingesjön. Grundvattenförekomsten tillhör Tullingeåsen-Ekebyhov, Riksten som 2009 bedömdes ha god kvantitativ och kemisk status. Planområdet ligger inom det yttre skyddsområdet till Tullinge grundvattentäkt. Vattentäkt är idag åtminstone tillfälligt avstängt då man funnit förhöjda halter av miljögiftet PFOS. Förekomsten av PFOS i grundvattnet kunde härledas till verksamheter med framför allt brandsläckningsskum inom den f.d. flygflottiljen. Ytavrinningen sker söderut och till Bysjön som tillhör Kagghamraåns avrinningsområde som är klassificerad som en vattenförekomst av Vattenmyndigheten. År 2009 bedömdes ån ha måttlig ekologisk status men god kemisk status. Anledningen till att den ekologiska statusen endast är måttlig är att ån tillförs för mycket näring och är övergödd. Regn som faller inom planområdet rinner söderut via dagvattenledningar till en liten våtmark strax uppströms Bysjön och sedan vidare via Bockån till Getaren och Norrgaån. Norrgaån rinner sedan samman med Axån och bildar egentliga Kagghamraån. Kagghamraån är av riksintresse med avseende på havsöringsstammen som bl.a. utnyttjar Norrgaån för lek. Även ytvattenrecipienten är påverkad av PFOS från verksamheter på F18. Både yt- och grundvattenrecipienterna är känsliga mot föroreningar. Buller Östligaste delen av området utsätts för buller från trafik på Pålamalmsvägen som har en mycket hög andel tung trafik. Tidigare var delar av området även utsatta för buller från Hacksjöns skjutbana och närliggande motorsportbana. Åtgärder för att dämpa ljudet från de båda bullerkällorna har haft avsedd effekt och beräkningar och mätningar visar att gällande riktvärden idag klaras inom planområdet. Luft Den förhärskande vindriktningen är från sydväst och området är välventilerat. Flygfältsområdet omfattas av ett kalluftområde som breder ut sig i dalgångarna från järnvägen ned till Bysjön. Detta innebär bl.a. att inversion kan förekomma under stilla dagar, vilket försvårar luftomblandning och utvädring av ev. luftföroreningar som uppkommer vid marknivå i området. Det innebär också att energiförlusterna vid uppvärmning är högre samt att området är mer frostutsatt än andra. 5

275 Luftföroreningsutsläppen i området bedöms idag vara små och härrör framför allt från trafiken inom området. Miljökvalitetsnormerna för luftföroreningar bedöms att klaras i området, förutom vad gäller marknära ozon som ofta uppvisar högre halter i landsbygdsmiljö än i stadsmiljö. Spridningsberäkningar av luftföroreningar är utförda inom ramen för miljökonsekvensbedömningen för Program för Riksten. Av beräkningarna framgår att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM10) bedöms klaras, även när hela Riksten är utbyggt. Dessutom finns generella beräkningar av partiklar (PM10) och kvävedioxid i länet avseende år 2010 utförda på uppdrag av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund ( som visar att miljökvalitetsnormerna idag klaras med bred marginal inom området. Påverkan Planens påverkan på omgivningen Planerad verksamhet är c:a 200 bostäder, en förskola och en mindre yta avsedd för verksamheter i anslutning till Pålamalmsvägen samt en reningsanläggning för förorenat bergrumsvatten. Påverkan ligger i att områdets bebyggs, grönytorna minskar, ökade transporter samt ökad mängd förorenat dagvatten. Mark F.d. landningsbanor med omkringliggande gräsytor samt skogsmark kommer att ersättas med bostäder och förskola. De fyra platserna som inledningsvis misstänktes kunna vara förorenad har bedömts (ÅF, januari 2013) att inte ge upphov till betydande miljöpåverkan på markmiljö, grundvatten eller Tullinge vattentäkt. Rekreation och friluftsliv Planområdet har idag sannolikt mindre betydelse för rekreation och friluftsliv, men planen förväntas bidra till att rekreation och friluftsliv i omgivningarna ökar. Detta innebär bl.a. att lättillgängliga och attraktiva passager ska skapas och att stigar anläggs för att underlätta kontakten med natur och grönområden, som i omgivningen har höga värden. Det faktum att stängslet runt den f.d. flygflottiljen successivt tas bort ökar också tillgängligheten för friluftlivet, vilket gynnar kontakten mellan Lida- och Flemingsbergsskogens naturreservat. Natur Ett ökat bebyggelse och besökstryck i området kan medföra att områdets eventuella roll som skydd- och födosöksområde minskar för djurlivet i omgivningarna. En förtätning av området kan också medföra vissa barriäreffekter när det gäller passage genom området. När stängslet runt det f.d. flygplatsområdet tas bort, ökar möjligheterna för djur att röra sig mellan Lida- och Flemingsbergsskogens naturreservat. Det är därför viktigt att värna gröna korridorer i bebyggelsen mellan de båda områdena. 6

276 Kulturmiljö Planen förväntas inte påverka andra kulturmiljövärden än de som ligger inom planområdet. Exploatering av fornämningarna Raä 516 och Raä 517 kräver arkeologiska undersökningar. Den tredje fornlämningen, Raä 515, som inte är förundersökt behöver dessutom undersökas med avseende på bl.a. utbredning och status om området ska exploateras. Även norra gränsen för fornlämning 518 i planens södra del behöver utredas för att få dess exakta läge inlagt. Områdena där fornlämningarna Raä 513 och Raä 514 ligger kommer inte att exploateras. Landskapsbild Uppförande av hus i dalen kommer att påverka landskapsbilden genom att siktlinjen längs med dalen byggs igen. Man kommer dock även fortsättningsvis att ana lanskapsdjupet längs med Hanvedens allé som går i dalens botten. Från avstånd kommer sannolikt inte bebyggelsen i dalen att synas ovan trädtopparna, förutsatt att man inte bygger högre byggnader. Förmodligen kommer inte heller planerade hus i dalens sydvästsluttning att bryta trädhorisonten, sett från söder eller norr. Vatten En exploatering av området kommer att innebära att ytor hårdgörs, vilket medför att avrinningen i form av förorenat dagvatten riskerar att öka från området. Det finns därför risk att exploateringen medför en ökad belastning av föroreningar genom tillförsel av förorenat dagvatten till grund- och ytvattnet. Både yt- och grundvattenrecipienterna är mycket känsliga. Skyddsföreskrifterna för Tullinge vattentäkt gäller. Om kraven som finns i miljöåtgärdsprogrammet uppfylls bör ingen negativ påverkan på nedströms liggande yt- och grundvattenrecipienter uppstå. I programmet står bl.a. rent dagvatten ska infiltreras och förorenat dagvatten ska renas med hjälp av dammar innan avledning mot Bysjön. Dessa dammar är ännu inte utförda, utan behöver projekteras och anläggas för att förorenat dagvatten ska kunna renas innan det når recipienten. De fyra platserna för potentiella föroreningar bedöms inte ge upphov till betydande påverkan på mark, grundvatten eller Tullinge vattentäkt (se under rubriken Beskrivning av planområdet, Mark). Området ligger inom verksamhetsområdet för VA-kollektivet och kommer kopplas till kommunalt vatten och avlopp. Buller och vibrationer En framtida bullerpåverkan från planområdet på omgivningen är sannolikt marginell med planerade bostäder, förskola och lättare verksamheter. Bostäder planeras så nära Hanvedens allé att riktvärdena för buller kommer att överskridas. Det krävs därför att man gör avsteg från gällande riktvärde. Avstegsfall A ska klaras enligt miljöåtgärdsprogrammet, vilket bl.a. ställer speciella krav på utformning av bostäder 7

277 och fasadisolering. När läget på husen bestäms är det viktigt att utreda risken för vibrationer från framför allt tung trafik, t.ex. bussar. Luft Området ligger relativt perifert beläget. En exploatering av planområdet kommer att leda till ökad biltrafik inom området och på tillfartsvägar. Framför allt finns risk att förskola ökar trafiken inom området om föräldrar lämnar och hämtar sina barn med bil. Den ökade trafiken bedöms dock inte vara av den storleken att det påverkar luftföroreningssituationen utanför planområdet mer än mycket marginellt. Tätare bebyggelse med fler boende skapar ett bättre underlag för kollektivtrafik med högre turtäthet. Ur luft- och klimatsynpunkt är det av stor vikt att området planeras så att det blir lättillgängligt kollektivtrafik och för gående och cyklister redan från början. Området ska anslutas till fjärrvärmenätet, vilket minimerar lokala luftföroreningsutsläpp. Omgivningens påverkan på planen Projektet harmonierar med bostadsbebyggelse i väster. Östligaste delen av planområdet är utsatt för buller från Pålamalmsvägen som har en mycket hög andel tung trafik. Förekomsten av markföroreningar inom planområdet har undersökts och bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Åtgärder för att minska bullerstörningar från Hacksjöns skjutbana och motorsportbanor har genomförts och utredningar har visat att de haft avsedd effekt. Det kan emellertid inte uteslutas att framtida boende på ett eller annat sätt kan känna sig störda av dessa verksamheter. I framtiden planeras en anläggning för rening av bergrumsvatten att placeras vid den västligaste porten till bergrummen. Hänsyn i planeringen behöver tas för att undvika ev. störningar för kommande boende. En eventuellt ökad trafik till området genom etablering av förskola kan komma att störa framtida boende i området. Planen Planen följer intentionerna i översiktsplanen från 2002, som utpekar området som förändringsområde. Avsikten med planen är att möjliggöra för bostäder, förskola, samt lättare verksamheter. Sammanfattande bedömning Planen bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan, och kräver därför inte att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning utförs. En miljökonsekvensbeskrivning finns sedan programskedet över hela Rikstensområdet som belyst viktiga miljöförhållanden inom planområdet. Det är viktigt att följa upp kritiska miljöaspekter såsom dagvatten, natur- och kulturmiljö samt buller och vibrationer om man väljer att bygga med avstegsfall. Dagvattenfrågan måste studeras närmare. Naturligt utformade dammar som ska rena förorenat dagvatten från hela friluftsstaden måste projekteras och anläggas för att inte riskera ökad belastning på nedströms liggande recipienter. Hänsyn i planeringen måste tas till ev. störningar från kommande vattenreningsutrustning som planeras att 8

278 etableras vid den västligaste nedgången till bergrummen. En utredning av markområden som skulle kunna vara förorenade har utförts. Utredningen bedömer att områdena inte kommer ge upphov till betydande miljöpåverkan på mark, grundvatten eller Tullinge vattentäkt. Gröna stråk, spridningsvägar och stigar för att minska barriäreffekter behöver säkras för att underlätta kontakten med natur och grönområden. Fornminnen bör om möjligt lämnas orörda, men om det inte går, så måste de undersökas och tas bort, vilket kräver tillstånd av Länsstyrelsen. I övrigt är det är av stor vikt att redan tidigt i planeringsskedet sörja för att området förses med en effektiv kollektivtrafik samt att planera för välutbyggda gång och cykelvägar inom, till och från området för att minska det privata bilåkandet och därmed negativ miljöpåverkan. Stöd för ovan nämnda arbete och andra miljöåtgärder finns i miljöåtgärdsprogrammet för Rikstens Friluftsstad. 9

279 Bakgrundsmaterial Bergab, Lokalklimatet i norra Botkyrka med hänsyn till energihushållning och ventilation. Stadsbyggnadskontoret, Botkyrka kommun. FIN-88, FRITID I NATUR en utredning om kommunens friluftsliv. Kultur Fritid, Botkyrka kommun. Ingemansson Technology AB, Bullerkartläggning av Botkyrka kommun. Fördjupad kartläggning. Rapport 2006:1, Miljöförvaltningen, Botkyrka kommun. Landskapslaget, Miljökonsekvensbeskrivning MKB program för Riksten mars Botkyrka kommun och F18 Vasallen. LVF, PM 10 i ABC-län LVF, Kvävedioxid i ABC-län Ramböll, dec Bullerutredning, Riksten, dp4, Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Ramböll, dec Mätning och beräkning av skottbuller, Riksten friluftstaden, dp4. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöåtgärdsprogram för Rikstens Friluftsstad Riksten, Botkyrka kommun. SLB, Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar för Riksten i Botkyrka kommun. SLB-analys 2002:5. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Tyréns, maj Bullerutredning Botkyrka motorklubb. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. WSP, maj PFOS Tullinge grundvattentäkt Nulägesanalys. Slutrapport. WSP Environmental ÅF, PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 Tullinge. ÅF Infrastruktur AB. ÖP, 2002, aktualitetsförklarad Översiktsplan 2002, Botkyrka kommun. Botkyrka kommun. 10

280 Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Revidering Riksten friluftstaden Botkyrka kommun Nina Vesterli Johan Aslan Jan Pons Rev 1 Datum Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm T: D: +46 (0) F: Unr: Ramböll Sverige AB Org nr Bullerutredning, Riksten DP4, Botkyrka kommun 1. Sammanfattning Utförda bullerberäkningar visar att alla bostäder som byggs ca 65 m från Pålamalmsvägen och ca 20 m från Hanvedens allé kommer att uppfylla riktvärdet 55 db(a). Vid de planerade bostäderna finns det områden med maximal ljudnivå som understiger 70 db(a), där uteplatser kan placeras. Skottbullernivåer från Hacksjöskjutbana uppfyller kravet 60 db(i) över hela området. O:\29AKU\2912\ \06 Rapporter och PM\ _Bullerutredning Riksten Friluftstaden_ doc Bullerutredning, Riksten DP4, Botkyrka kommun. Unr (8)

281 2. Bakgrund Ramböll Akustik har fått i uppdrag att utreda trafikbullersituationen vid Riksten DP4 i Botkyrka kommun. Denna rapport avser trafikbullerberäkningar inför planerad nybyggnation av bostadsbebyggelse samt en förlängning av Hanvedens allé. 3. Allmänt om trafikbuller När man talar om buller används ofta begreppen ekvivalent ljudnivå (L Aeq ), som är den genomsnittliga ljudnivån under en given tidsperiod, vanligtvis ett dygn, och maximal ljudnivå (L Amax ), som är den högsta förekommande ljudnivån under en viss period. Ekvivalent ljudnivå fungerar relativt bra som mått om bullerkällan är en starkt trafikerad väg med någorlunda jämnt flöde. Maximal nivå ger ett bättre mått på bullerpåverkan från en mindre väg där enstaka fordon kan ge en avsevärd störning, särskilt nattetid. När man använder maximalnivå som mått avses den bullernivå som inte får överskridas mer än 5 gånger per natt. Vägtrafikbuller består av flera oönskade ljud, och inte av enstaka rena toner. En liten stegring av bullernivån kan öka störningen högst påtagligt. Om antalet fordon på en väg fördubblas ökar ljudnivån med 3 db(a), vilket nära nog upplevs som en fördubbling av störningen. För varje decibel starkare buller ökar störningarna med 20 %, i medel per person. O:\29AKU\2912\ \06 Rapporter och PM\ _Bullerutredning Riksten Friluftstaden_ doc 3.1 Hälsokonsekvenser, störningseffekt Buller är i första hand en hälsofråga. Sömnstörningar på grund av buller kan med tiden ge allvarliga hälsoeffekter. Påverkan på sömn har konstaterats vid ljudnivåer över 45 db(a). Risken för sömnstörningar ökar med antalet bullertillfällen. Långvarig exponering kan leda till ökad stress som innebär förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Även om man inte upplever sig som störd kan man påverkas negativt. Buller är dessutom både störande och irriterande, vilket kan ge koncentrationssvårigheter och därmed påverka både prestations- och inlärningsförmågan. Irritation eller störning av trafikbuller är dock inte enbart en fråga om ljudnivå. Människor reagerar mycket olika på ett och samma ljud, vilket också beror på rådande omständigheter när man utsätts för ljudet. Miljön kan inte betraktas som god ur miljömedicinsk synpunkt även om riktvärden för olika trafikslag inte överskrids. Vid en ekvivalent ljudnivå på Bullerutredning, Riksten DP4, Botkyrka kommun. Unr (8)

282 55 db(a) utanför fasad är mellan 2 och 10 % mycket störda av buller. Flygbuller stör mest, där är 10 % mycket störda, och tågbuller minst, 2 % är mycket störda. För vägtrafikbuller är 6 % mycket störda vid 55 db(a). Andelen ganska mycket störda varierar mellan 10 och 30 % för de olika trafikslagen (Källa: Ljudboken, Ljudlandskap för bättre hälsa). 3.2 Riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad I tabell 1 nedan sammanfattas de av Riksdagen antagna riktvärdena för trafikbuller som bör tillämpas vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). Riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. Tabell 1. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller nybyggnad/väsentlig ombyggnad av trafikleder. Utrymme Högsta trafikbullernivå db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus (nattetid) Utomhus (frifältsvärde) Vid fasad 55 På uteplats Avsteg från riktvärden Enligt Boverkets Allmänna råd 2008:1 kan det i vissa sammanhang vara aktuellt att göra avsteg från riktvärdena. Dessa avsteg kan tillämpas: I centrala delar av städer eller större orter med bebyggelse av stadskaraktär Vid komplettering med ny tätare bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer O:\29AKU\2912\ \06 Rapporter och PM\ _Bullerutredning Riksten Friluftstaden_ doc Tyst sida: innebär en dygnsekvivalent ljudnivå lägre än 45 db i frifältsvärde. Detta är den sammanlagda ljudnivån från alla bullerkällor i omgivningen. Maximalnivån skall vara under 70 db. Ljuddämpad sida: innebär en dygnsekvivalent ljudnivå mellan db i frifältsvärde. Detta är den sammanlagda nivån från alla bullerkällor i omgivningen. Maximalnivån skall vara under 70 db. I de fallen att den dygnsekvivalenta ljudnivån på fasad uppgår till db bör nybyggnad av bostäder kunna medges. Dock under förutsättningen att en tyst eller ljuddämpad sida åstadkoms. Minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet samt uteplats bör vara placerade åt detta håll. I de fallen att den dygnsekvivalenta ljudnivån på fasad uppgår till db bör nybyggnad av bostäder endast i vissa fall medges. Dock under förutsättningen Bullerutredning, Riksten DP4, Botkyrka kommun. Unr (8)

283 att en tyst eller ljuddämpad sida åstadkoms. Minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet samt uteplats bör vara placerad åt detta håll. 4. Bedömningsgrunder för skottbuller Naturvårdsverket anger i sina allmänna råd om buller från skjutbanor, NFS 2005:15, ett intervall på dbai för skottbuller dagtid vid bostäder. Man anger i tillämpningsanvisningarna att Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning som görs i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan medföra att avsteg kan behövas göras, såväl uppåt som nedåt från de angivna riktvärdena. Tabell 2. Riktvärden NFS 2005:15 Bostäder för permanent boende och fritidshus. Helgfri måndag - fredag Lördag, söndag och helgdag Natt 2 O:\29AKU\2912\ \06 Rapporter och PM\ _Bullerutredning Riksten Friluftstaden_ doc Område Bullerutredning, Riksten DP4, Botkyrka kommun. Unr Dag och kväll kl dbai Dag kl dbai Bostäder för permanent boende och fritidshus Nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av bana. Banor byggda före 1982 som därefter inte väsentligt förändrat verksamheten. Banor byggda före 1982 med obetydlig störningspåverkan. Undervisningslokaler och friluftsområden Nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av bana. Banor byggda före 1982 som därefter inte väsentligt förändrat verksamheten. Banor byggda före 1982 med obetydlig störningspåverkan. Kväll kl dbai Natt mot vardag kl samt mot lör-,sönoch helgdag kl dbai avser endast militär övningsverksamhet. Nattetid bör annan skjutverksamhet inte förekomma. 4(8)

284 5. Beräkningsförutsättningar 5.1 Avgränsningar Beräkningarna innefattar planerade bostäder vid Riksten i Botkyrka kommun, se figur 1. Buller från vägtrafik har beräknats enligt data från tabell 2. Figur 1: Karta överområde för. Den gula kvadraten markerar ungefärlig placering av planerade bostäder. O:\29AKU\2912\ \06 Rapporter och PM\ _Bullerutredning Riksten Friluftstaden_ doc 5.2 Beräkningsmetod Ekvivalent och maximal ljudnivå från vägtrafikbuller har beräknats enligt Nordisk beräkningsmodell, rev 1996, i datorprogrammet SoundPLAN 7.1. Beräkningsresultaten redovisas på kartor som visar bullerspridningen i området. I bullerspridningsberäkningen ingår fasadreflexer i byggnader, vilket ger upp till 3 db(a) högre ljudnivå precis framför fasaderna. Utomhusriktvärdet avser frifältsvärdet, vilket är ljudnivå utan fasadreflex i varje byggnads egna fasad, men inklusive reflexer i omgivande bebyggelse mm. Hänsyn har tagits till detta i utvärderingen av beräknade resultat. Beräkningsresultaten förutses enligt gällande standard ha en noggrannhet på ±3 db-enheter. Bullerutredning, Riksten DP4, Botkyrka kommun. Unr (8)

285 5.3 Indata Terräng, bebyggelse Som underlag för beräkningen har följande digitala filer använts: Terrängmodell: Nina Vesterli, grundkarta-419_större_område.dwg, Situationsplan: Nina Vesterli, Detaljplaneskiss.pdf, Väg Trafiksiffror har erhållits från Nina Vesterli, Botkyrka kommun, : Trafiksiffror: Trafikflöde fullt utbyggt.pdf Tabell 3. Trafikinformation. Väg Fordon per årsmedeldygn Skyltad hastighet [Km/h] Andel tunga fordon, [%] Hanvedens allé (förlängning) Pålamalmsvägen (norr) Pålamalmsvägen (söder) O:\29AKU\2912\ \06 Rapporter och PM\ _Bullerutredning Riksten Friluftstaden_ doc Bullerutredning, Riksten DP4, Botkyrka kommun. Unr (8)

286 6. Resultat Tabell 4: Beräkningarna på bullerutbredningskartorna är gjorda 2 över marken, inklusive fasadreflex. Nr Innehåll 01 Ekvivalent ljudnivå, Hanvedens allé, utan hus. 02 Maximal ljudnivå, Hanvedens allé, utan hus. 03 Ekvivalent ljudnivå, Pålamalmsvägen, utan hus. 04 Maximal ljudnivå, Pålamalmsvägen, utan hus. 05 Ekvivalent ljudnivå, Pålamalmsvägen & Hanvedens allé utan hus. 06 Maximal ljudnivå, Pålamalmsvägen & Hanvedens allé utan hus. 07 Ekvivalent ljudnivå, Pålamalmsvägen & Hanvedens allé, med hus. 08 Maximal ljudnivå, Pålamalmsvägen & Hanvedens allé, med hus. Ekvivalent ljudnivå, Pålamalmsvägen (30 % tung trafik) & 09 Hanvedens allé. Maximal ljudnivå, Pålamalmsvägen (30 % tung trafik) & 10 Hanvedens allé. Tabell 5: Frifältsvärden på fasadljudnivåkartorna, utan reflex i egen fasad. 11 Ekvivalent fasadljudnivå, Pålamalmsvägen & Hanvedens allé, med hus. 12 Maximal fasadljudnivå, Pålamalmsvägen & Hanvedens allé, med hus. 6.1 Skottbuller Beräkningar visar att den högsta teoretisk erhållna ljudnivån var ca 54 dbai, se vår rapport :2. 7. Känslighetsanalys O:\29AKU\2912\ \06 Rapporter och PM\ _Bullerutredning Riksten Friluftstaden_ doc 7.1 Sänkt hastighet Hastigheten på Pålamalmsvägen är i dagsläget 70 km/h. Att sänka hastigheten på Pålamalmsvägen från 70 km/h till 50 km/h, kommer innebära en förskjutning (närmare vägen) av den ekvivalenta 55 db(a) gränsen på ca 10 m. 7.2 Högre byggnad En högre första byggnad vid korsningen Pålamalmsvägen och Hanvedens allés väg ger inte någon synlig förbättring, om byggnaden placeras efter den ekvivalenta 55 db(a) gränsen för bakomliggande område. 7.3 Utökad tung trafik Att utöka tung trafik på pålamalmsvägen med bibehållet antal fordon, från 20 % till 30 % kommer innebära en förskjutning (bort från väg) av den ekvivalenta 55 db(a) gränsen på ca 5 m. Bullerutredning, Riksten DP4, Botkyrka kommun. Unr (8)

287 8. Slutsats och kommentarer Utförda bullerberäkningar visar att alla bostäder som byggs ca 65 m från Pålamalmsvägen och ca 20 m från Hanvedens allé kommer att uppfylla riktvärdet 55 db(a). 60 och 65 db(a) gränsen ligger ca på 30 respektive 15 m från Pålamalmsvägen. Enligt beräkningar kommer den maximala ljudnivån vara dimensionerande för bostädernas fasadisolering (med fasadisolering menas i detta fall vägg, fönster och luftdon). För att innehålla krav inomhus för bostäder, bör inte den maximala ljudnivån överskrida 45 db(a), se tabell 1. Detta innebär att fasadljudsisoleringen (R w + C tr ) bör vara minst 35 db(a) för denna placering av huskroppar, för att innehålla krav på bostäder. Möjligheten att bygga närmare Pålamalmsvägen och Hanvedens allé finns. För att innehålla krav på bostäder som ligger närmare än ca 65 m från Pålamalmsvägen och ca 20 m från Hanvedens allé, kan avstegsfall utnyttas om byggnaden har en ljuddämpad sida. Genomgående lägenheter bör då byggas så att minst hälften av boningsrummen kan placeras mot ljuddämpad sida. Vid de planerade bostäderna finns det områden med maximal ljudnivå som understiger 70 db(a), där uteplatser kan placeras. Vid mätning av skottbuller kunde inte något ljud från skjutbanan uppfattas vid angivet område. Mätning visade att inget ljud överskred riktvärdet 60 db(i) inom området vilket bekräftas av beräknat värde på 54 db(i). O:\29AKU\2912\ \06 Rapporter och PM\ _Bullerutredning Riksten Friluftstaden_ doc Ramböll Sverige AB Akustik Handläggare Johan Aslan Bullerutredning, Riksten DP4, Botkyrka kommun. Unr Granskare Jan Pons 8(8)

288 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Ekv.nivå från väg utan hus, 2 m över mark Karta 01 Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Hanvedens information allé (förlängning) från Ramböll Väg 900 fordon/dygn, ÅDT km/h, - 10% 10 tung %tung trafik trafik - 70 km/h Nyblev. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Körundav. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Ekvivalent nivå från trafik db(a), inkl fasadreflex 70 < 65 < <= < <= < <= < <= 55 <= 50 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader Längdskala 1: m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

289 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Max.nivå från väg utan hus, 2 m över mark Karta 02 Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Hanvedens information allé (förlängning) från Ramböll Väg 900 fordon/dygn, ÅDT km/h, - 10% 10 tung %tung trafik trafik - 70 km/h Nyblev. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Körundav. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Maximal nivå från trafik db(a), inkl fasadreflex 85 < 80 < <= < <= < <= < <= 70 <= 65 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader Längdskala 1: m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

290 55 50 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Ekv.nivå från väg utan hus, 2 m över mark Karta Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Pålamalmsvägen information från Ramböll Väg Norr: ÅDT fordon/dygn, % 70 km/h, tung trafik 20 %tung - 70 km/h trafik Nyblev. Söder: ÅDT fordon/dygn, % tung 70 km/h, trafik %tung km/htrafik Körundav. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Ekvivalent nivå från trafik db(a), inkl fasadreflex 70 < 65 < <= < <= < <= < <= 55 <= 50 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader Längdskala 1: , m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

291 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Max.nivå från väg utan hus, 2 m över mark Karta Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Pålamalmsvägen information från Ramböll Väg Norr: ÅDT fordon/dygn, % 70 km/h, tung trafik 20 %tung - 70 km/h trafik Nyblev. Söder: ÅDT fordon/dygn, % tung 70 km/h, trafik %tung km/htrafik Körundav. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Maximal nivå från trafik db(a), inkl fasadreflex 85 < 80 < <= < <= < <= < <= 70 <= 65 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader 70 Längdskala 1: , m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

292 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Ekv.nivå från väg utan hus, 2 m över mark Karta 05 Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Hanvedens information allé (förlängning) från Ramböll Väg 900 fordon/dygn, ÅDT km/h, - 10% 10 tung %tung trafik trafik - 70 km/h Nyblev. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Körundav. Pålamalmsvägen - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Norr: 3700 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Söder: 3100 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Ekvivalent nivå från trafik db(a), inkl fasadreflex 70 < 65 < <= < <= < <= < <= 55 <= 50 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader Längdskala 1: , m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

293 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Max.nivå från väg utan hus, 2 m över mark Karta 06 Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Hanvedens information allé (förlängning) från Ramböll Väg 900 fordon/dygn, ÅDT km/h, - 10% 10 tung %tung trafik trafik - 70 km/h Nyblev. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Körundav. Pålamalmsvägen - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Norr: 3700 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Söder: 3100 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Maximal nivå från trafik db(a), inkl fasadreflex 85 < 80 < <= < <= < <= < <= 70 <= 65 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader Längdskala 1: , m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

294 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Ekv.nivå från väg med hus, 2 m över mark Karta 07 Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Hanvedens information allé (förlängning) från Ramböll Väg 900 fordon/dygn, ÅDT km/h, - 10% 10 tung %tung trafik trafik - 70 km/h Nyblev. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Körundav. Pålamalmsvägen - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Norr: 3700 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Söder: 3100 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Ekvivalent nivå från trafik db(a), inkl fasadreflex 70 < 65 < <= < <= < <= < <= 55 <= 50 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader Längdskala 1: , m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

295 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Max.nivå från väg med hus, 2 m över mark Karta 08 Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Hanvedens information allé (förlängning) från Ramböll Väg 900 fordon/dygn, ÅDT km/h, - 10% 10 tung %tung trafik trafik - 70 km/h Nyblev. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Körundav. Pålamalmsvägen - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Norr: 3700 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Söder: 3100 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Maximal nivå från trafik db(a), inkl fasadreflex 85 < 80 < <= < <= < <= < <= 70 <= 65 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader Längdskala 1: , m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

296 55 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Ekv.nivå från väg utan hus, 2 m över mark Karta Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Hanvedens information allé (förlängning) från Ramböll Väg 900 fordon/dygn, ÅDT km/h, - 10% 10 tung %tung trafik trafik - 70 km/h Nyblev. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Körundav. Pålamalmsvägen - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Norr: 3700 fordon/dygn, 70 km/h, 30 %tung trafik Söder: 3100 fordon/dygn, 70 km/h, 30 %tung trafik Ekvivalent nivå från trafik db(a), inkl fasadreflex 70 < 65 < <= < <= < <= < <= 55 <= 50 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader 50 Längdskala 1: , m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

297 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Max.nivå från väg utan hus, 2 m över mark Karta 10 Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Hanvedens information allé (förlängning) från Ramböll Väg 900 fordon/dygn, ÅDT km/h, - 10% 10 tung %tung trafik trafik - 70 km/h Nyblev. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Körundav. Pålamalmsvägen - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Norr: 3700 fordon/dygn, 70 km/h, 30 %tung trafik Söder: 3100 fordon/dygn, 70 km/h, 30 %tung trafik Maximal nivå från trafik db(a), inkl fasadreflex 85 < 80 < <= < <= < <= < <= 70 <= 65 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader Längdskala 1: , m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

298 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Ekv.nivå från väg med hus, 2 m grid (rutnät för beräkning) Karta 11 Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Hanvedens information allé (förlängning) från Ramböll Väg 900 fordon/dygn, ÅDT km/h, - 10% 10 tung %tung trafik trafik - 70 km/h Nyblev. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Körundav. Pålamalmsvägen - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Norr: 3700 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Söder: 3100 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Ekvivalent nivå från trafik db(a), frifälsvärde 70 < 65 < <= < <= < <= < <= 55 <= 50 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader Längdskala 1: , m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

299 Bullerberäkning för Riksten friluftsstad, DP4 Unr: Planerad situation Max.nivå från väg med hus, 2 m grid (rutnät för beräkning) Karta 12 Indata Grundkarta grundkarta-419_större_område.dwg, från kommunen : Kartunderlag till MKB för Nibble Ösmo.dwg Trafikdata: enligt Hanvedens information allé (förlängning) från Ramböll Väg 900 fordon/dygn, ÅDT km/h, - 10% 10 tung %tung trafik trafik - 70 km/h Nyblev. - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Körundav. Pålamalmsvägen - ÅDT % tung trafik - 40 km/h Norr: 3700 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Söder: 3100 fordon/dygn, 70 km/h, 20 %tung trafik Maximal nivå från trafik db(a), frifälsvärde 85 < 80 < <= < <= < <= < <= 70 <= 65 Teckenförklaring Väg Befintlig bebyggelse Planerade byggnader Längdskala 1: , m Beräkning: Johan Aslan Granskning: Jan Pons Datum:

300 Sida 1 av 5 Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun Att: David Arvidsson Munkhättevägen Tumba PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge. Inledning/bakgrund ÅF Infrastruktur AB har på uppdrag av Riksten Friluftsstad AB gjort en utredning gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4, f.d. F18 i Tullinge, Botkyrka kommun. Området har tidigare tillhört Försvarsmakten och inhyste då Tullinge flygflottilj (F18). Fyra områden inom detaljplan 4 misstänks kunna vara förorenade och därmed påverka dess omgivning. Då den framtida markanvändningen inom Riksten Friluftsstad huvudsakligen kommer att domineras av bostadsområde samt att delar av området ligger inom skyddsområde för Tullinge vattentäkt har därför känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets klassificeringssystem använts. Denna PM avser att utreda ifall de fyra områdena kommer att ge upphov till miljöpåverkan vid genomförandet av detaljplan 4 inom Riksten Friluftsstads nybyggnation i Tullinge. Områdena innefattas av: 1. Skjutbana. 2. Totalhaveri med 2 st. flygplan, J34, F.d. tipp. 4. Upplag av massor innehållande stenkolstjära. Områdesbeskrivning De fyra områdena där misstankar om att föroreningar kan förekomma inom detaljplan 4 omfattar områden som ligger söder om den öst-västliga landningsbanan samt ytan vid landningsbanans östra ände, se Figur 1. Figur 1 visar endast ungefärliga placeringar för objekten. För mer exakta lägen med koordinater, se Buskas et al., ÅF Infrastruktur AB (Org. nr ) Hallenborgs gata 1A, Malmö Postadress: Box 585, Malmö

301 Sida 2 av 5 Figur 1. Översiktsbild med ungefärliga lägen för de fyra områdena (markerade med punkter och siffror) som misstänks kunna vara förorenade inom detaljplan 4, Riksten Friluftstad AB i Tullinge. ( Botkyrka kommun) Förutom upplaget för stenkolstjäramassor och tippen ligger de övriga två områdena inom den yttre skyddszonen för Tullinge vattentäkt. Miljöbedömning Område 1: Skjutbana Demikon AB utförde 2011 kontrollprovtagning av skjutvallarna inom fastigheten Riksten 9:2 (Demikon, 2011). Den skjutvall som Botkyrka kommun avser i sin bedömning betecknas som Skjutvall Pistol i Demikons kontrollprovtagning. Enligt uppgifter ur Demikons tidigare PM har skjutvallarna sanerats av Sweco ner till ett djup om cirka 0,45 m. Litteraturer visar på att större delen av blyfraktionen av en kula stannar inom ett cm stort djup i en skjutvall. Detta innebär att eventuella föroreningar med stor sannolikhet ligger i de ytligare jordlagren och bör därför inte utgöra någon negativ påverkan på grundvattnet eller Tullinge vattentäkt. Resultat från Demikons kontrollprovtagning visade att inga blyhalter över förslagna riktvärden för KM hade påträffats i Skjutvall Pistol. Område 2: Totalhaveri med 2 st. flygplan, J totalhavererade 2 st. flygplan J34 under en inflygning till Tullinge flygplats. En sanering av flygbränsle utfördes omedelbart efter händelsen. ÅF Infrastruktur AB

302 Sida 3 av 5 D-Miljö AB genomförde 2002 på uppdrag av F18 Vasallen AB (D-Miljö AB, 2002) en miljögeoteknisk markundersökning i det område där flygplanen havererade. Provtagningen utfördes i lokal 038 som ligger på den södra delen av den öst-västliga landningsbanan ett par hundra meter från den östra änden. Provtagning med borrbandvagn i denna punkt gick ner till ett djup på 3 meter under markytan. Analysresultaten visade inte på några detekterbara halter i jordprovet. Eftersom saneringsåtgärder åtogs direkt efter haveriet samt att inga halter av förorening detekterats i jordprovet från den tidigare markundersökningen kan man utifrån ovan nämnda bedöma att områdets påverkan på dess omgivning är mycket liten och därför inte kräver ytterligare åtgärder. Område 3: Tipp Området i lokal 031 (Buskas et al., 1998) har betecknats som en f.d. soptipp. Dokumentation från Försvarsmakten visar att tippen är fylld med schaktmassor från flygfält, byggnader, vägar mm. Dessa massor ska enligt uppgifter innehålla skrot, betong, asfalt, sprängsten mm. Även kulfångssand skall ha tippats i området. Dock bedöms deponin inte innehålla några miljöfarliga rester. Även denna lokal inkluderades i D-Miljö AB:s miljögeotekniska markundersökning 2002 (D-Miljö AB, 2002). Förorening i form av bly påträffades i en utav de tre provtagna borrpunkterna (se Tabell 1). Halten överskred måttligt Naturvårdsverkets förslagna riktvärden för KM. Beräknar man däremot medel- och medianvärdet för området, som visar 39,3 respektive 13 mg/kg TS, kan man konstatera att halterna långt understiger riktvärdet för KM. Tabell 1. Analysresultat efter analys på ackrediterat laboratorium (AnalyCen) för jordproverna från lokal 031. Tabellen redovisar de uppmätta halterna för bly, Naturvårdsverkets förslagna riktvärde för KM samt medel- och medianvärdet för proverna. Samtliga halter anges i mg/kg TS. Halter överstigande KM markeras i rött. Analyserat ämne KM (NV) MS0311 (0-1 m) MS0312 (0-1 m) MS0313 (0-1 m) Medelvärde Medianvärde Bly (Pb) ,3 13 I detaljplan 4 kommer marken inom området att användas som naturmark. Område 4: Upplag av massor innehållande stenkolstjära Vägtjära (stenkolstjära) påträffades vid asfaltsbeläggningen på delar av rullbanorna samt i en väg inom flygplatsområdet. Äldre asfaltsbeläggningar kan innehålla stenkolstjära då man tidigare använt det som bindemedel i bituminösa beläggningar. ÅF Infrastruktur AB

303 Sida 4 av 5 Idag ligger stenkolstjäran från rullbanorna som upplag i tält, på asfalten. Tältet ser till att upplaget ligger i säkert förvar samt förhindrar urlakning till den omgivande miljön. Upplaget ligger dessutom utanför det yttre skyddsområdet för Tullinge vattentäkt och bedöms därför ej medföra allvarliga grundvattenpåverkan eller påverkan på Tullinge vattentäkt. Efterhand som stenkolstjäramassorna i tältet fylls upp borttransporteras dessa till Ragn-Sells avfallsbehandlingsanläggning i Högbytorp för omhändertagande. Den uppskattade volymen uppgår till drygt 80 m 3. Sammanfattad bedömning De fyra områdena inom detaljplan 4 bedöms utifrån ovan erhållna resultat inte ge upphov till betydande miljöpåverkan på markmiljö, grundvatten eller Tullinge vattentäkt. För Skjutvall Pistol och haveriet har inga halter över Naturvårdsverkets förslagna riktvärden för KM påträffats i jordproverna i samband med tidigare provtagningar. Upplaget för stenkolstjäramassorna ligger under säkert förvar i tält innan borttransportering till godkänd deponianläggning för omhändertagande. Beträffande tippen där måttligt förhöjda halter av bly påträffats i en utav de tre provtagningspunkterna bedöms denna heller inte utgöra någon allvarlig miljöpåverkan på sin omgivning. Tittar man på medel- och medianvärdet för området ligger de långt under Naturvårdsverkets förslagna riktvärde för KM. Malmö Författad av: Granskad av: Tina Ren ÅF Infrastruktur AB Fredrik Delblanc ÅF Infrastruktur AB Sändlista Riksten Friluftsstad AB Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun ÅF Infrastruktur AB 1ex 1ex 1ex + original ÅF Infrastruktur AB

304 Sida 5 av 5 Referenser D-Miljö AB, 2002, Miljögeoteknisk markundersökning på f.d. F18 i Tullinge, proj.nr Åkarp Demikon AB, 2011, PM baserad på genomförd kontrollprovtagning av tre skjutvallar inom Riksten Friluftsstad i Tullinge, proj.nr Stockholm Buskas et al., 1998, Miljöförliga lämningar. Försvarsmakten. ÅF Infrastruktur AB

305 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:78 18 Remiss - Boverkets föreskrifter om alternativa energiförsörjningssystem samt konsekvensutredning, ALT 1 (sbf/2013:78) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att översända samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , som svar på Boverkets remiss. Sammanfattning Boverket har idag ett regelverk om energideklaration för byggnader, som innebär att en utredning om alternativa energiförsörjningssystem ska göras inför uppförande av nya byggnader. Fram till den 11 juli 2013 gäller en undantagsbestämmelse om att sådan utredning behöver göras endast för byggnader med en area större än kvadratmeter. Boverket har nu tagit fram ett förslag till undantagsföreskrifter som ska gälla för tiden därefter. Förslaget innebär att följande byggnader undantas från krav på utredning av alternativa energiförsörjningssystem: Ej bygglovspliktiga byggnader. Byggnader vars totala användbara golvarea uppgår till högst 100 kvadratmeter. Byggnader vars energiförsörjningssystem helt eller till övervägande del baseras på energi från förnybar, icke-fossil, energi, det vill säga vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (energi från luft), geotermisk energi, hydrotermisk energi (energi från vatten), havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.

306 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:78 Byggnader vars energiförsörjningssystem helt eller till övervägande del baseras på fjärrvärme, fjärrkyla eller energi från kraftvärme eller värmepump. Byggnader utan något system för uppvärmning. Förslaget innebär i praktiken att majoriteten av de byggnader som uppförs kommer att undantas från plikten att utföra utredning om alternativa energiförsörjningssystem, i och med att de flesta av byggnaderna som uppförs i landet uppförs på ett sådant sätt att de får en förnybar energiförsörjningskälla eller att energin levereras genom t.ex. fjärrvärme eller värmepump. Ärendet Boverket har på remiss översänt förslag till föreskrifter om alternativa energiförsörjningssystem samt konsekvensutredning, ALT 1. Samhällsbyggnadsnämnden svarar på remissen för kommunens räkning. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

307 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:78 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Remiss Boverkets föreskrifter om alternativa energiförsörjningssystem samt konsekvensutredning, ALT 1 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att översända samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , som svar på Boverkets remiss. Ärendet Boverket har på remiss översänt förslag till föreskrifter om alternativa energiförsörjningssystem samt konsekvensutredning, ALT 1. Boverket har idag ett regelverk om energideklaration för byggnader, som innebär att en utredning om alternativa energiförsörjningssystem ska göras inför uppförande av nya byggnader. Fram till den 11 juli 2013 gäller en undantagsbestämmelse om att sådan utredning behöver göras endast för byggnader med en area större än kvadratmeter. Boverket har nu tagit fram ett förslag till undantagsföreskrifter som ska gälla för tiden därefter. Förslaget innebär att följande byggnader undantas från krav på utredning av alternativa energiförsörjningssystem. Ej bygglovspliktiga byggnader Byggnader vars totala användbara golvarea uppgår till högst 100 kvadratmeter Byggnader vars energiförsörjningssystem helt eller till övervägande del baseras på energi från förnybar, icke-fossil, energi, det vill säga vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (energi från luft), geotermisk energi, hydrotermisk energi (energi från vatten), havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas Byggnader vars energiförsörjningssystem helt eller till övervägande del baseras på fjärrvärme, fjärrkyla eller energi från kraftvärme eller värmepump Byggnader utan något system för uppvärmning Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

308 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:78 Förslaget innebär i praktiken att majoriteten av de byggnader som uppförs kommer att undantas från plikten att utföra utredning om alternativa energiförsörjningssystem, i och med att de flesta av byggnaderna som uppförs i landet uppförs på ett sådant sätt att de får en förnybar energiförsörjningskälla eller att energin levereras genom t.ex. fjärrvärme eller värmepump. Yttrande Om Boverket inte förändrar sitt regelverk när det gäller skyldigheten att utreda alternativa energiförsörjningssystem, så skulle nuvarande tidsbegränsade undantagsföreskrift slutar att gälla. Detta skulle innebära att samtliga byggherrar skulle vara tvungna att göra en sådan utredning. Boverket skriver själva att detta skulle innebära en stor samhällsekonomisk börda till en liten nytta då Sverige redan idag tillgodoser energiförsörjningen i byggnader till relativt stor del genom förnybara energikällor. Samhällsbyggnadsförvaltningen delar i detta avseende Boverkets bedömning och har därför inget att erinra mot förslaget. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Maja Nilheim Stadsbyggnadschef

309 Konsekvensutredning Boverkets föreskrifter om utredning om alternativa energiförsörjningssystem

310 Innehåll Sammanfattning... 4 Problembeskrivning och syftet med den föreslagna föreskriften... 6 Äldre regler...6 Gällande regler...7 Behov av ny reglering...8 Författningsförslaget Ej bygglovpliktiga byggnader Byggnader med en golvarea mindre än 100 kvadratmeter och 4. Byggnader med förnybar energiförsörjning eller energiförsörjning från exempelvis fjärrvärme Byggnader utan uppvärmningssystem Frågan om ursprungskälla för elektricitet Beskrivning av alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon föreskriftsreglering inte kommer till stånd Uppgifter om vilka som berörs av den föreslagna föreskriften Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Ekonomiska konsekvenser för byggherrar Samhällelig kostnad givet nollalternativet Ekonomiska konsekvenser för byggnadsnämnder Sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande Behov av speciella informationsinsatser Antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. 28 Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen I vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning... 32

311 3 Övrigt Regelförenkling Miljö Jämställdhet, barn och personer med funktionsnedsättningar Referenser... 34

312 Sammanfattning Det följer av regelverket om energideklaration för byggnader att en utredning om alternativa energiförsörjningssystem ska göras inför uppförande av nya byggnader. Fram till den 11 juli 2013 gäller en undantagsbestämmelse som innebär att sådan utredning behöver göras endast för byggnader med en area större än kvadratmeter. Boverket har nu tagit fram ett förslag till undantagsföreskrifter som ska gälla för tiden därefter. I denna konsekvensutredning analyseras Boverkets förslag till föreskrifter om undantag i reglerna vad gäller krav på utredning av alternativa energiförsörjningssystem vid uppförande av byggnad. Föreskrifterna berör särskilt byggherrar, byggnadsnämnder och tekniska konsulter på energiområdet. Förslaget innebär att följande byggnader undantas från krav på utredning av alternativa energiförsörjningssystem. Ej bygglovspliktiga byggnader Byggnader vars totala användabara golvarea uppgår till högst 100 kvadratmeter Byggnader vars energiförsörjningssystem helt eller till övervägande del baseras på energi från förnybar, icke-fossil, energi, det vill säga vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (energi från luft), geotermisk energi, hydrotermisk energi (energi från vatten), havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas Byggnader vars energiförsörjningssystem helt eller till övervägande del baseras på fjärrvärme, fjärrkyla eller energi från kraftvärme eller värmepump Byggnader utan något system för uppvärmning Förslaget innebär att majoriteten av de byggnader som uppförs kommer att undantas från plikten att utföra utredning om alternativa energiförsörjningssystem, i och med att de flesta av byggnaderna som uppförs i landet uppförs på ett sådant sätt att de får en förnybar energiförsörjningskälla eller att energin levereras genom t.ex. fjärrvärme eller värmepump. De byggherrar som givet föreskriftsförslaget även fortsättningsvis åläggs

313 Sammanfattning 5 krav på utredning är sådana som avser bygga en relativt stor byggnad med någon icke förnybar energiförsörjningskälla. Enligt Boverkets beräkningar innebär undantagsföreskriften en samhällelig besparing på mellan 100 och 190 miljoner kr per år. Samtidigt innebär färre utredningar inte någon beaktansvärd nackdel ur miljösynpunkt eftersom de byggnader som föreslås omfattas av det föreslagna undantaget är sådana vars energiförsörjningssystem redan är förhållandevis miljövänliga eller där energiuttaget är litet och av mindre betydelse för landets energiförsörjning i sin helhet. Enligt Boverkets bedömning har förslaget till föreskrift en lindrande effekt för företagens och byggnadsnämndernas arbetsförutsättningar.

314 Problembeskrivning och syftet med den föreslagna föreskriften Boverkets föreskrifter om byggnaders energiprestanda är tillämpningsföreskrifter till lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader. Lagen är en del av implementeringen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda, nedan kallat energiprestandadirektivet. Äldre regler I det tidigare gällande Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda föreskrevs, beträffande nya byggnader med en golvyta över kvadratmeter, att medlemsstaterna skulle se till att det skedde en bedömning av om alternativa energiförsörjningssystem var tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara samt att detta skulle beaktas innan byggandet inleddes. För att implementera direktivet i Sverige infördes lagen om energideklaration för byggnader. Genom lagen, som trädde i kraft den 1 oktober 2006, infördes inte bara skyldighet att genomföra energideklarationer utan även i lagens 23 skyldighet att under vissa förhållanden låta utreda alternativa energiförsörjningssystem. I bestämmelsen föreskrevs att den som för egen räkning uppförde eller lät uppföra en byggnad med en total användbar golvarea som var större än kvadratmeter skulle, innan byggnadsarbetena påbörjades, låta utreda alternativa energiförsörjningssystem för byggnaden och redovisa om sådana system var tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Vidare föreskrevs att redovisningen skulle lämnas till tillsynsmyndigheten. Samtidigt med lagen infördes även förordningen om energideklaration för byggnader, och kort därefter utfärdades Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2007:4), BED 1, vilka trädde i kraft den 1 mars Varken förordningen eller Boverkets

315 Problembeskrivning och syftet med den föreslagna föreskriften 7 föreskrifter innehöll någonting om utredning om alternativa energiförsörjningssystem. Per den 1 oktober 2006 skedde även en ändring i 9 kap. 12 i den då gällande plan- och bygglagen (1987:10) på så sätt att det föreskrevs att byggnadsarbeten inte fick påbörjas om inte en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem hade visats upp för byggnadsnämnden i de fall sådan redovisning krävdes. Gällande regler År 2010 ersattes 2002 års energiprestandadirektiv av det nu gällande energiprestandadirektivet. I artikel 6 i detta fastslås, liksom i det tidigare direktivet, en skyldighet att utreda alternativa energiförsörjningssystem. I motsats till vad som gällde enligt det tidigare direktivet är skyldigheten dock inte längre begränsad till byggnader med en golvarea som överskrider kvadratmeter utan omfattar alla nya byggnader. Till följd av det nya direktivet skedde vissa ändringar i lagen om energideklaration för byggnader per den 1 juli Bland annat ändrades lagens 23 om alternativa energiförsörjningssystem. Den tidigare begränsningen till byggnader över kvadratmeter togs bort. I stället infördes ett andra stycke med bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om utredning enligt första stycket och om undantag från kravet på sådan utredning. I en ny bestämmelse i 9 a i förordningen om energideklaration för byggnader, som trädde i kraft den 8 juli 2012, föreskrivs att utredningar av aktuellt slag ska omfatta energiförsörjningssystem som får energi från förnybara energikällor, kraftvärme, fjärrvärme, fjärrkyla eller värmepumpar. Vidare föreskrivs att utredningen får avse enskilda byggnader, grupper av byggnader eller gemensamma typer av byggnader i samma område samt att en utredning om system för fjärrvärme och fjärrkylning får avse samtliga byggnader som är anslutna till ett system i samma område. Bestämmelsen innehåller även ett bemyndigande för Boverket att meddela ytterligare föreskrifter om utredning om alternativa energiförsörjningssystem samt föreskrifter om undantag från kravet på sådan utredning. Per den 11 juli 2012 ändrades BED 1 genom Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader (BFS 2012:9), BED 5. Bland annat infördes en ny bestämmelse, 18, som föreskriver att kravet på utredning om alternativa energiförsörjningssystem enligt 23 lagen om energideklaration för byggnader inte ska gälla för byggnader med en total användbar golvarea som är mindre än kvadratmeter. Bestämmelsen är tidsbegränsad. Av övergångsbestämmelserna till BED 5 följer att den gäller till och med den 11 juli I 10 kap. 23 i den nu gällande plan- och bygglagen (2010:900) föreskrivs att uppvisande av redovisning av alternativa energiförsörjningssystem enligt 23 lagen om energideklaration för byggnader i de fall sådan är obligatorisk är en förutsättning för att byggnadsnämnden ska meddela startbesked.

316 Behov av ny reglering Som framgår ovan omfattar Boverkets bemyndigande rörande utredning om alternativa energiförsörjningssystem ytterligare föreskrifter om utredning om alternativa energiförsörjningssystem samt föreskrifter om undantag från kravet på sådan utredning, detta enligt 9 a förordningen om energideklaration för byggnader. Den enda föreskrift Boverket har meddelat i fråga om utredning om alternativa energiförsörjningssystem är den tidsbegränsade bestämmelsen i 18 BED, som upphör att gälla ett år efter dess ikraftträdande, det vill säga den 11 juli Om Boverket inte agerar innan dess kommer utredningskravet efter detta datum att omfatta alla nya byggnader oavsett storlek och energiegenskaper, vilket framstår som oproportionerligt betungande för till exempel den som uppför en mindre byggnad eller en byggnad som till övervägande karaktär inte är energikrävande. Det finns således ett behov av ta fram permanenta föreskrifter om undantag från kravet på utredning för byggnader av visst slag. Eftersom föreskrifterna närmast har koppling till byggprocessen kommer de att vara fristående och alltså inte ingå i vare sig BED eller Boverkets byggregler, BBR. Författningsförslaget Skyldigheten att utreda alternativa energiförsörjningssystem skulle, utan undantagsföreskrifter, gälla vid varje uppförande av en ny byggnad. Med den föreslagna undantagsbestämmelsen avser Boverket att undanta vissa byggnader från kravet att utreda alternativa energiförsörjningssystem, detta för att inte tynga byggherrar med en omfattande utredningsbörda till liten eller ingen nytta. Utredningsskyldigheten innebär visserligen inte någon plikt för byggherrarna att anpassa sina byggplaner till utfallet av utredningen, men den skulle däremot kunna bidra till att byggherrarna mer ingående överväger olika system för energiförsörjning och ge ett underlag för dessa överväganden. Mot bakgrund av detta finner Boverket att utredningsskyldigheten bör koncentreras till de byggprojekt där den gör störst nytta. Dessa kan antas avse uppförande av byggnader av icke obetydlig storlek där den tilltänkta energiförsörjningen baseras på system som kan betecknas som mindre miljövänliga. Utifrån resonemanget ovan föreslår Boverket att föreskriften ska undanta följande byggnader från krav på utredning av alternativa energiförsörjningssystem: 1. Ej bygglovspliktiga byggnader 2. Byggnader vars totala användbara golvarea uppgår till högst 100 kvadratmeter 3. Byggnader vars energiförsörjning helt eller till övervägande del baseras på energi från förnybar, icke-fossil, energi 1 1 Det vill säga vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (energi från luft), geotermisk energi, hydrotermisk energi (energi från vatten), havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas

317 Problembeskrivning och syftet med den föreslagna föreskriften 9 4. Byggnader vars energiförsörjningssystem helt eller till övervägande del baseras på fjärrvärme, fjärrkyla eller energi från kraftvärme eller värmepump 5. Byggnader utan något system för uppvärmning Majoriteten av uppförda byggnader i Sverige antas falla under någon av dessa fem kategorier. De byggnader som inte gör detta är troligtvis ett fåtal större byggnader med ett mindre miljövänligt energiförsörjningssystem. Nedan följer en utförligare motivering till respektive undantag. 1. Ej bygglovpliktiga byggnader För mindre byggnader kan utredningsskyldigheten framstå som alltför betungande i relation till den begränsade miljönytta som den kan antas leda till. Det finns därför skäl att undanta små byggnader. Boverket finner att gränsdragningen för undantaget bör anpassas till gränsen för bygglovsplikten på så sätt att utredning inte ska krävas för icke bygglovspliktiga byggnader. Därmed kommer utredning inte att krävas för sådana komplementbyggnader som avses i 9 kap. 4 första stycket 3 och 9 kap. 6 första stycket 2 plan- och bygglagen. Undantaget för icke bygglovspliktiga byggnader kommer även att omfatta vissa ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och liknande näringar, 9 kap. 3 plan- och bygglagen. Att även dessa undantas kan inte anses medföra någon miljömässig nackdel i och med att de står för en liten del av energiuttaget för byggnader i landet, och förväntas göra så även i framtiden. Kontrollen av att byggherrarna uppfyller sin utredningsskyldighet görs av byggnadsnämnderna inför meddelande av startbesked. Det kontrollmomentet bortfaller i de fall bygglov och startbesked inte krävs för nya byggnader. Även mot den bakgrunden framstår det som befogat att undanta icke bygglovspliktiga byggnader eftersom det beträffande dessa saknas ett fungerande system för uppföljning av att utredning sker. 2. Byggnader med en golvarea mindre än 100 kvadratmeter Även när det gäller byggnader med en golvarea mindre än 100 kvadratmeter kan utredningsskyldigheten framstå som alltför betungande i relation till den begränsade miljönytta som den kan antas leda till. Dessutom finns det inom intervallet kvadratmeter många byggnader som endast värms upp vid enstaka tillfällen, t.ex. fritidshus. Energiuttaget av dessa byggnader är således litet och av mindre betydelse för landets energiförsörjning i sin helhet. 3 och 4. Byggnader med förnybar energiförsörjning eller energiförsörjning från exempelvis fjärrvärme Som ovan anförts bör utredningsskyldigheten koncentreras till byggnader vars tilltänkta energiförsörjning baseras på mindre miljövänliga system. Bedömningen av vilka system som kan betecknas som miljövänliga och som därmed ska motivera undantag från utredningsskyldigheten bör anpassas till energiprestandadirektivet och till det svenska gällande regelverket. I inledningen till energiprestandadirektivet uttalas det att minskad energianvändning samt användande av energi från förnybara energikällor

318 inom bygg- och fastighetssektorn är viktiga åtgärder för att minska unionens energiberoende och dess utsläpp av växthusgaser. I artikel 6.1 andra stycket i direktivet anges ett antal energiförsörjningssystem som betecknas som högeffektiva och vars genomförbarhet ska beaktas vid utredningen av alternativa energiförsörjningssystem. Dessa är decentraliserade energiförsörjningssystem som baseras på energi från förnybara energikällor, kraftvärme, fjärr-/närvärme och fjärr-/närkyla, särskilt om den helt eller delvis baseras på energi från förnybara energikällor, samt värmepumpar. Vidare anges i 9 a förordningen om energideklaration för byggnader att de alternativa energiförsörjningssystem som en utredning bör omfatta är sådana som får energi från förnybara energikällor, kraftvärme, fjärrvärme, fjärrkyla eller värmepumpar. Med beaktande av detta finner Boverket att utredningsskyldigheten är mest befogad för byggnader för vilka energiförsörjningssystem av annat slag än de ovan nämnda planeras. De undantagna byggnaderna bör därför vara de vars energiförsörjningssystem baseras på energi från förnybara energikällor, fjärrvärme, fjärrkyla eller energi från kraftvärme eller värmepump. I fråga om energi från förnybara, icke-fossila, energikällor bör föreskriften bygga på definitionen av detta begrepp i artikel 2.6 i energiprestandadirektivet. Begreppet ska således avse energi från förnybara ickefossila energikällor, det vill säga vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (energi från luft), geotermisk energi, hydrotermisk energi (energi från vatten) och havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas. Det kan i en och samma byggnad förekomma mer än ett system för energiförsörjning. För att en byggherre ska undgå utredningsskyldighet bör det inte vara tillräckligt att byggnaden i fråga endast till en mindre del baserar sin energiförsörjning på någon av de i föregående stycken nämnda energikällorna. Byggnadens energiförsörjningssystem ska helt eller till övervägande del baseras på de angivna källorna. Med uttrycket övervägande del avses mer än 50 procent av energiförsörjningen. 5. Byggnader utan uppvärmningssystem Byggnader som överhuvudtaget inte har något system för uppvärmning undantas från skyldigheten att utreda alternativa energiförsörjningssystem. Frågan om ursprungskälla för elektricitet I 1 3 i föreskriftsförslaget anges att utredning om alternativa energiförsörjningssystem inte behöver göras för byggnader vars energiförsörjningssystem helt eller till övervägande del baseras på energi från förnybara icke-fossila energikällor. Mätningar har visat att genomsnittlig elproduktion som hamnar på svensk spotmarknad till 56 procent utgörs av förnybar energi. 2 Det förhållandet har föranlett Boverket att särskilt överväga frågan om vilken innebörd undantaget i 1 3 bör få för byggnader som värms med hjälp av elenergi, dvs. om de byggherrar som uppför sådana byggnader undgår skyl- 2 Källa: Energimyndighetens Energiindikatorer 2012

319 Problembeskrivning och syftet med den föreslagna föreskriften 11 dighet att genomföra en utredning om alternativa energiförsörjningssystem med stöd av det undantaget. Det finns i vart fall tre olika sätt att se på frågan. Ett sätt är att låta sådana byggnader helt omfattas av undantaget i 1 3, eftersom elenergin i Sverige som ovan nämnts till övervägande del härrör från förnybar energi. De byggnader som värms med el får till övervägande del anses få sin energi från förnybara energikällor. I punkt 3 i inledningen till energiprestandadirektivet anges att minskad energianvändning samt användande av energi från förnybara energikällor inom bygg- och fastighetssektorn är viktiga åtgärder för att minska unionens energiberoende och dess utsläpp av växthusgaser. Det ovan beskrivna synsättet måste anses tillgodose direktivets ambition att gynna användandet av förnybara energikällor samtidigt som det inte är onödigt betungande för landets byggherrar. Ett annat sätt att se på bestämmelsen är att det bör ske en bedömning i varje enskilt fall av huruvida en viss byggnad med eluppvärmning anses ha ett energiförsörjningssystem som helt eller till övervägande del baseras på energi från förnybara icke-fossila energikällor och således omfattas av undantaget i 1 3. Detta framstår dock inte som praktiskt genomförbart då det är svårt att förutsäga vilket slags elektricitet som i framtiden kommer att levereras till en viss byggnad. Ett sådant synsätt skulle göra bestämmelsen mycket svårhanterlig för de byggherrar och de byggnadsnämnder som ska tillämpa den. Det tredje synsättet är att byggnader med eluppvärmning inte ska anses omfattas av undantaget i 1 3 och att byggherrar som avser att uppföra sådana byggnader således måste låta utreda alternativa energiförsörjningssystem såvida inte någon av de andra undantagsgrunderna i 1 är tillämplig. Detta kan framstå som en tilltalande lösning då det finns ett miljömässigt intresse av att hushålla med den elektricitet som alstras i Sverige, även om den till stor del härrör från förnybara energikällor, och att det därför kan anses angeläget att utforma regelverket så att det påverkar byggherrarna att förse de byggnader som uppförs med andra energikällor så att den el som produceras i samhället i stället kan användas för andra syften. Att anlägga ett sådant synsätt skulle dock anses vara att gå längre än vad som krävs för att uppnå energiprestandadirektivets syften. Till detta kommer att de förnybara energikällor som anges i 1 3 och som bör gynnas, t.ex. vindenergi och vattenkraft, normalt distribueras till hushållen i form av elektricitet utom i de fall byggnaden har en egen kraftanläggning. Utrymmet för att genom föreskriften gynna användning av förnybara energikällor skulle bli begränsat om undantaget skulle omfatta endast sådan förnybar energi som tillfördes byggnaden på annat sätt än genom elektricitet. Mot bakgrund av det ovan anförda har Boverket stannat vid att undantaget i 1 3 i de föreslagna föreskrifterna bör tolkas så att det omfattar även byggnader med el som uppvärmningskälla och att dessa därmed kan undantas från utredningskravet. Mot bakgrund av vad som anges i energiprestandadirektivet om att minskad energianvändning samt användande av energi från förnybara energikällor inom bygg- och fastighetssektorn är viktiga åtgärder för att minska unionens energiberoende och dess utsläpp av växthusgaser finner Boverket att föreskriftens primära syfte bör vara att åstadkomma en styrning mot ökat användande av förnybara energi-

320 källor. Eftersom elgenererad värme får anses ingå bland dessa energikällor bör det kunna godtas att byggnader med sådan uppvärmning undantas. Boverkets slutsats skulle visserligen kunna ifrågasättas med hänsyn till att en viss andel av elenergin härrör från icke förnybara källor och att det i sin tur skulle kunna vara problematiskt ur miljösynpunkt om det sammantaget hade varit fråga om stor elförbrukning. För byggnader med elvärme har Boverket emellertid föreskrivit särskilt stränga energieffektivitetskrav i avsnitt 9:2 och 9:3 i BBR. Dessa krav antas väsentligt begränsa möjligheterna att uppföra nya byggnader med annan form av eluppvärmning än sådan som ändå omfattas av andra nu föreslagna undantag, t.ex. värmepumpar. Boverket finner att den andel av icke förnybar energi som åtgår för eluppvärmning av nya byggnader är så pass begränsad att den inte motiverar någon annan slutsats än den ovan redovisade.

321 Beskrivning av alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon föreskriftsreglering inte kommer till stånd Skyldigheten att utreda alternativa energiförsörjningssystem kommer, efter det att nuvarande tidsbegränsade undantagsföreskrift slutar gälla, inte längre vara begränsad till byggherrar som uppför byggnader av visst slag utan kommer att gälla samtliga. Det finns inte något annat sätt för Boverket att åstadkomma en inskränkning av skyldigheten än att göra detta genom nya föreskrifter med stöd av det bemyndigande som myndigheten ges i 9 a förordningen om energideklaration för byggnader. Effekterna om någon föreskriftsreglering inte kommer till stånd beskrivs med hjälp av ett nollalternativ. Nollalternativet är det scenario som uppstår ifall den föreslagna regeländringen inte träder ikraft när den nu gällande undantagsregeln upphör att gälla den 11 juli I det fall Boverket inte meddelar nya undantagsregler till den 11 juli 2013 kommer byggherrar endast ha att förhålla sig till 23 i lagen om energideklaration för byggnader samt 9 a i förordningen om energideklaration för byggnader. Detta skulle innebära att alla byggherrar som uppför en byggnad i Sverige måste utreda alternativa energiförsörjningssystem i enlighet med förordningens krav på vad en sådan utredning ska omfatta. Detta skulle innebära en stor samhällsekonomisk börda till en liten nytta då Sverige redan idag tillgodoser energiförsörjningen i byggnader till relativt stor del genom förnybara energikällor. 3 3 Se Energimyndighetens rapport Sammanställning och analys kring utvecklingen av förnybar energi i EU:s medlemsländer, september 2012, avsnitt

322 Uppgifter om vilka som berörs av den föreslagna föreskriften Skyldigheten att utreda alternativa energiförsörjningssystem omfattar den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad, det vill säga byggherren. Det är endast vid uppförande av byggnader som skyldigheten aktualiseras och inte vid ombyggnader, tillbyggnader eller ändringar av annat slag. Vidare berörs byggnadsnämnderna som har att ta ställning till om en utredning om alternativa energiförsörjningssystem måste göras samt om ingivna utredningar uppfyller specifikationerna enligt 23 lagen om energideklaration för byggnader och 9 a förordningen om energideklaration för byggnader och startbesked därmed kan utfärdas. Om en utredning av aktuellt slag inte har tagits fram i ett fall då sådan ska företes får det anses ankomma på byggnadsnämnderna att, senast i samband med det tekniska samrådet, uppmärksamma byggherren på dennes skyldigheter. I den mån konsultföretag anlitas för framtagande av utredningarna berörs även dessa företag. Byggherrar De som berörs av den föreslagna undantagsföreskriften är till att börja med byggherrar som uppför icke bygglovspliktiga byggnader. Det kan antas att dessa i betydande utsträckning utgörs av privatpersoner som endast vid enstaka tillfällen uppför byggnader och då för eget bruk. Vidare berörs de byggherrar som uppför byggnader vars totala användbara golvarea är högst 100 kvadratmeter och de byggherrar som uppför byggnader med ett energiförsörjningssystem av sådant slag som uppräknas i i den föreslagna föreskriften. Det kan antas att dessa byggnader utgör en betydande andel av de nya byggnader som uppförs i Sverige. Till sist berörs byggherrar som uppför en byggnad utan något uppvärmningssystem. Eftersom utredningskravet gäller de byggnader som ska uppföras innebär det att det föreligger ett samband mellan antalet bygglov för uppförande av ny byggnad som kommer upp till överläggning och hur

323 Uppgifter om vilka som berörs av den föreslagna föreskriften 15 många utredningar som ska genomföras. 4 För 2011 redovisar Statistiska centralbyrån (SCB) följande statistik vad gäller beviljade bygglov 5 : Tabell 1 Antal beviljade bygglov 2011, fördelat på byggnadstyp Byggnadstyp Småhus 8295 Flerbostadshus 1149 Fritidshus 2441 Specialbostäder 148 Lokalhus 2689 Totalt ( ) Man bör notera att det i byggnadstypkategorin lokalhus ingår även kommersiella och industriella byggnader som uppförs i byggbeståndet. Ett fåtal av byggnaderna i kategorin lokalhus kommer troligen inte att undantas givet föreskriftsförslaget, och därmed vara utredningspliktiga även efter föreskriftsförslagets ikraftträdande. Detta handlar dock om ett mycket litet antal byggnader. Utöver dessa antas majoriteten uppförda småhus, flerbostadhus, fritidshus, specialbostäder och lokaler att undantas från utredningsplikten då dessa kan antas antingen vara under 100 kvadratmeter (punkt 2 i föreskriftsförslaget), ha en förnybar energikälla (punkt 3 i föreskriftsförslaget) eller ha ett energiförsörjningssystem enligt punkt 4 i föreskriftsförslaget. Detta antagande stöds av statistik från energideklarationsregistret, som visar att endast en mycket begränsad andel av de byggnader som uppfördes under åren har en uppvärmningsform som inte omfattas av de föreslagna undantagen, se tabell 2 nedan. Det bör dock noteras att tabell 2 inte omfattar de byggnadstyper som undantas från skyldigheten att energideklareras, t.ex. industribyggnader. 4 Detta stämmer endast till viss del då det i förordningen om energideklaration för byggnader föreskrivs att utredningen får avse enskilda byggnader, grupper av byggnader eller gemensamma typer av byggnader i samma område samt att en utredning om system för fjärrvärme och fjärrkylning får avse samtliga byggnader som är anslutna till ett system i samma område. För enkelhetens skull antas ändå i denna konsekvensutredning att ett bygglov är lika med en utredning. 5 Uppgiften om antal flerbostadshus utgår från en uppgift om antal lägenheter i flerbostadshus. För att få ett schablonvärde avseende antalet flerbostadhus har antalet lägenheter dividerats med 15.

324 Tabell 2 Uppvärmningsform för byggnader uppförda åren ; uppgifter hämtade från Boverkets energideklarationsregister El (direktverkande, luftburen, vattenburen) ,0 % 6,2 % 4,5 % 3,8 % Eldningsolja 0,2 % 0,0 % 0,3 % 0,0 % Fjärrvärme 41,5 % 39,6 % 28,8 % 53,6 % Flis, pellets, 0,8 % 0,6 % 0,8 % 0,4 % briketter Markvärmepump 8,6 % 10,2 % 10,1 % 12,9 % Gas 0,9 % 0,9 % 0,3 % 0,8 % Ved 1,1 % 0,7 % 0,0 % 0,0 % Värmepump 37,9 % 41,8 % 55,3 % 28,5 % (frånluft, luftluft, luftvatten Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Även icke bygglovspliktiga byggnader som uppförs ska undantas enligt föreskriftsförslaget. Detta berör företag som tillverkar och i vissa fall levererar icke bygglovspliktiga byggnader såsom stugor/byggsatser för uppförande. I Sverige rör det sig om ett åttiotal företag med en total omsättning om ca 400 miljoner kronor och med fler än 300 anställda. Bland företagen ingår ett flertal enmansföretag. 6 Dessutom tillkommer utländska tillverkare och underleverantörer till tillverkare som förlagt sin verksamhet utomlands. Boverket har varit i kontakt med flera företag som levererar dessa byggnadspaket och har kommit fram till att det har levererats mer än sådana icke bygglovspliktiga byggnader, dvs. omkring byggnader om året, sedan den 1 januari 2008, då den då gällande 1987 års plan- och bygglag ändrades så att den högsta tillåtna ytan för bygglovsbefriade s.k. komplementbyggnader ökade till 15 kvadratmeter, vilket medförde en expansion i branschen. 7 Det kan således konstateras att drygt byggnader uppfördes i Sverige år Mot bakgrund av vad som redovisas i tabell 2 ovan antas att det stora flertalet av dessa har ett energiförsörjningssystem som är av sådant slag att det omfattas av något av undantagen i den föreslagna föreskriften. Baserat på detta kan antas att föreskriftsförslaget skulle undanta närmare byggnader per år från kravet på utredning av alternativa energiförsörjningssystem. Detta antagande gäller för kostnadsberäkningarna i följande avsnitt. Byggnadsnämnder Byggnadsnämnderna får med Boverkets föreskrifter en väsentligt lättad arbetsbörda jämfört med nollalternativet. 6 Nyckeltal sammanställt med uppgifter från Allabolag.se. Senast kontrollerat Utifrån korrespondens med branschföreträdare 8 Drygt bygglovspliktiga, jfr tabell 1, samt ca icke bygglovspliktiga.

325 Uppgifter om vilka som berörs av den föreslagna föreskriften 17 Konsultföretag Den föreslagna föreskriften medför att antalet utredningar om alternativa energiförsörjningssystem som behöver göras blir väsentligt lägre jämfört med nollalternativet. I den mån konsulter anlitas för framtagande av sådana utredningar kommer den föreslagna föreskriften att medföra ett minskat antal sådana konsultuppdrag.

326 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Konsekvenser som uppstår när Boverkets föreskrifter ändras kan vara ökade eller minskade kostnader. Kostnaderna kan uppstå för olika aktörer, individer, fastighetsägare, byggherrar, tillverkare, kommuner eller stat. Med samhällsekonomiska kostnader avses alla kostnader oavsett vem som bär dem. Skyldigheten att låta utreda alternativa energiförsörjningssystem är positiv för miljön på så sätt att byggherren ges möjlighet att reflektera över de alternativa system som utredningen i förekommande fall anvisar. Att utredningsskyldigheten nu begränsas genom undantagsföreskrifter medför inte någon beaktansvärd nackdel ur miljösynpunkt jämfört med att låta skyldigheten avse samtliga byggnader vilket sker med nollalternativet. Detta eftersom de byggnader som föreslås omfattas av det föreslagna undantaget är sådana vars energiförsörjningssystem är förhållandevis miljövänliga eller där energiuttaget är litet och av mindre betydelse för landets energiförsörjning i sin helhet. Den miljönytta som följer med krav på utredning om alternativa energiförsörjningssystem är alltså huvudsakligen oförändrad samtidigt som undantagsföreskrifterna leder till en ren samhällelig besparing genom minskade utredningskostnader. Skyldigheten att utreda alternativa energiförsörjningssystem innebär en resursbelastning för byggherrarna, antingen avseende den egna arbetsinsatsen för dem som gör utredningen på egen hand eller i form av en ekonomisk kostnad för dem som anlitar en konsult. Regelverket innehåller inga begränsningar i fråga om vem som får utföra utredningarna

327 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen 19 och hindrar således inte att utredningarna görs av byggherrarna själva. I de fortsatta beräkningarna antar dock Boverket att utredningarna genomförs fackmannamässigt av en konsult. Även kommunernas byggnadsnämnder belastas av kravet på utredning av alternativa energiförsörjningssystem då de har att ta ställning till dels om den specifika byggnaden kräver en utredning för att erhålla startbeskedet, dels om den gjorda utredningen uppfyller kravspecifikationen i 9 a förordningen om energideklaration av byggnader. I föregående avsnitt har antalet utredningar som undantas genom föreskriftsförslaget uppskattats till per år. Nedan beräknas kostnaden för dessa utredningar som således ska ses som en samhällsekonomisk kostnadsbörda givet nollalternativet men som en kostnadsbesparing givet föreskriftsförslaget. Vidare beräknas även den administrativa kostnaden som drabbar byggnadsnämnderna i och med att utredningar om alternativa energiförsörjningssystem ska bedömas. Även denna kostnad blir en samhällsekonomisk kostnadsbesparing givet föreskriftsförslaget. Ekonomiska konsekvenser för byggherrar Kostnaden för att låta en konsult genomföra utredningen om alternativ energiförsörjning beror på byggnadens komplexitet och konsultens timdebitering. Enligt uppgift från branschföreträdare ökar komplexiteten, och därmed tidsåtgången för utredningsarbetet, med antalet möjliga energiförsörjningsslag för den specifika byggnaden. Följande antaganden har, efter kontakt med branschföreträdare, gjorts vad gäller resursåtgången att låta en fackman genomföra en utredning om alternativa energiförsörjningssystem: En fackman inom energikonsultområdet debiterar kronor per arbetstimme Tidsåtgången baserar sig på hur komplex byggnaden är o Icke lovpliktig byggnad: 15 minuter o Mindre småhus/fritidshus: 30 minuter o Småhus: 1-1,5 arbetsdag o Flerbostadshus: 1,5-2 arbetsdagar o Lokaler: 1-2 arbetsdagar o Byggnader som i energideklarationsregistret klassas som komplexa: minst 2 arbetsdagar Vidare antas att minimidebiteringstiden är en timme dvs. tidsåtgången för att utreda en icke lovpliktig byggnad eller ett fritidshus blir en timme. Utifrån ovan givna antaganden uppskattar Boverket att en utredning om alternativa energiförsörjningssystem skulle kosta mellan 800 och kr beroende på byggnad och timdebitering, eventuellt mer för än mer komplexa byggnader. Resultatet redovisas i tabell 3 nedan.

328 Tabell 3 Kostnad utredning om alternativa energiförsörjningssystem utifrån givna antaganden Byggnadstyp Tidsanspråk (h) Kostnad per timme (kr) Kostnad per utredning (kr) Ej lovpliktig byggnad 1* (friggebodar och liknande) Mindre 1* småhus/fritidshus Småhus Flerbostadshus Lokaler (kommersiella byggnader, industrianläggningar och liknande) Varav i > energideklarationen klassade som komplexa byggnader * Minimidebiteringstid Till exempel skulle en så kallad friggebod kosta kronor att utreda, en villaliknande byggnad kr och kr för en lokal. Utredningar avseende byggnader som klassas som komplexa i energideklarationsregistret tar enligt uppgift minst 16 timmar att genomföra vilket i så fall kostar minst kr. Som jämförelse till den ovan beräknade kostnaden att låta en fackman utreda alternativa energiförsörjningssystem kan kostnaden att upprätta en energideklaration användas. Boverket uppskattar att det kostar mellan kr 9 att upprätta en energideklaration beroende på vilken typ av byggnad det handlar om. En utredning av alternativa energiförsörjningssystem antas få en mer statisk prislapp vilket har att göra med att utredningen kommer att bli en så kallad skrivbordsutredning, det vill säga att utredningen utförs utan okulärbesiktning av byggnaden/fastigheten ifråga. I majoriteten av fallen kommer troligtvis en utredning av alternativa energiförsörjningssystem kosta ungefär lika mycket som en energideklaration. Som anförts ovan bygger resonemanget på antagandet att konsulter anlitas för framtagande av utredningarna. I den mån byggherrarna i stället utför utredningarna själva blir kostnaderna lägre. Samhällelig kostnad givet nollalternativet I ovanstående avsnitt har det framgått att en utredning av alternativa energiförsörjningssystem medför kostnader för byggherrar på mellan kr beroende på byggnadens komplexitet och konsulternas timdebitering. För komplexa byggnader kan kostnaden bli än högre. 9 Uppgifter från energideklarationsansvariga på Boverket

329 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen 21 Byggnadstyp Vidare har konstaterats att den föreslagna undantagsregeln kommer att medföra att cirka byggnader årligen kommer att undantas från utredningskravet. Utifrån ovan framtagna uppgifter kan total samhällelig kostnad vad gäller byggherrar uppskattas. Resultatet redovisas i tabell 4 nedan. Tabell 4 Kostnad utredningskrav fördelat på byggnadstyp Uppskattat antal ärenden per år* Kostnad per utredning (kr) Total kostnad byggherrar lägre intervallet (Mkr) Total kostnad byggherrar högre intervallet (Mkr) S.k. friggebodar och liknande Mindre ,5 småhus/fritidshus Småhus Flerbostadshus Lokaler (kommersiella byggnader, industrianläggningar och liknande) Varav i i.u i.u i.u. energideklarationen klassade som komplexa byggnader Totalt ( ) Cirka * Antal ärenden är baserat på antal beviljade bygglov för 2011 som totalt var stycken plus icke bygglovspliktiga byggnader. Se tabell 1 Givet gjorda antaganden innebär Boverkets föreslagna undantagsföreskrift att utredningskostnader i storleksordningen miljoner kronor bortfaller per år. Byggnader som klassas som komplexa i energideklarationssystemet skulle, om de hade omfattats av utredningsskyldigheten, medföra en ökad snittkostnad och total samhällelig kostnad. I den mån konsulter inte anlitas för framtagande av utredningarna blir kostnadsbesparingen väsentligt mindre. Ekonomiska konsekvenser för byggnadsnämnder För landets byggnadsnämnder innebär ett utredningskrav för byggherrar mer arbete i flera led. Det moment i byggprocessen till vilket kravet på utredning om alternativa energiförsörjningssystem är kopplat är byggnadsnämndens meddelande av startbesked enligt 10 kap. 23 plan- och bygglagen. Uppvisande av redovisning av alternativa energiförsörjningssystem i de fall sådan är obligatorisk är en förutsättning för att startbesked ska meddelas. Det ankommer således på byggnadsnämnden att, inför meddelande av startbesked, ta ställning till dels om utredning krävs i det enskilda fallet, dels om en tillfredsställande utredning enligt 9 a förordningen om energideklaration för byggnader har ingetts av sökanden.

330 Att ta ställning till om utredning krävs eller ej är något som byggnadsnämnderna måste göra även med de nu föreslagna undantagsreglerna. Även om majoriteten av byggnaderna undantas i den föreslagna föreskriften måste byggnadsnämnden, utifrån uppgifter om bl.a. golvarea och uppvärmningsteknik, bedöma huruvida en utredning behövs. Vidare ankommer det på byggnadsnämnderna att bedöma om den inlämnade utredningen om alternativa energiförsörjningssystem är tillfredsställande enligt 9 a förordningen om energideklaration för byggnader. Som tidigare görs antagandet att föreskriftsförslaget undantar cirka uppförda byggnader från utredningskravet per år. Boverket uppskattar grovt att en handläggare vid en byggnadsnämnd i genomsnitt behöver lägga 60 minuter på att avgöra huruvida en utredning är tillfredsställande eller ej. Vidare antas att en handläggare på en byggnadsnämnd kostar arbetsgivaren 800 kr per timme. Givet ovan gjorda antaganden och med hjälp av Tillväxtverkets databas Malin beräknas den administrativa besparingen för byggnadsnämnderna till följd av föreskriftsförslaget till 16 miljoner kr per år. Sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna Sammanfattningsvis kan det konstateras att Boverkets förslag till undantagsregler från kravet på att upprätta en utredning om alternativa energiförsörjningssystem kommer att innebära, utifrån gjorda antaganden, en besparing för landets byggherrar och byggnadsnämnder i storleksordningen miljoner kr per år. Nyttosidan med utredningskravet, att främja användandet av förnybar energi, antas förbli oförändrad med de föreslagna undantagsföreskrifterna. Detta eftersom de byggnader som omfattas av det föreslagna undantaget är sådana vars energiförsörjningssystem är förhållandevis miljövänliga eller där energiuttaget är litet och av mindre betydelse för landets energiförsörjning i sin helhet. Föreskriftsförslaget medför således en ren besparing för samhället.

331 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen 23 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Skyldigheten att utreda alternativa energiförsörjningssystem följer av artikel 6 i energiprestandadirektivet. Enligt direktivet avser skyldigheten samtliga byggherrar som uppför en byggnad. Av artikel 1 i direktivet framgår att dess syfte är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader i unionen samtidigt som hänsyn tas till utomhusklimat och lokala förhållanden samt till krav på inomhusklimat och kostnadseffektivitet. I punkt 3 i inledningen till direktivet anges att minskad energianvändning samt användande av energi från förnybara energikällor inom bygg- och fastighetssektorn är viktiga åtgärder för att minska unionens energiberoende och dess utsläpp av växthusgaser. I Sverige tillgodoses energiförsörjningen i byggnader till relativt stor del genom användande av förnybara energikällor. 10 De problem som ett långtgående användande av fossila bränslen innebär får anses göra sig gällande med större styrka i andra delar av Europa än i Sverige. Mot bakgrund av detta måste syftet med direktivet anses vara implementerat i Sverige även om undantag från utredningsskyldigheten meddelas på myndighetsnivå, jfr prop. 2011/12:120 s. 48 f. Att Boverket i enlighet med givna bemyndiganden föreskriver undantag från den generella skyldigheten att utreda alternativa energiförsörjningssystem står inte i strid med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. 10 Se Energimyndighetens rapport Sammanställning och analys kring utvecklingen av förnybar energi i EU:s medlemsländer, september 2012, avsnitt

332 Den föreslagna regleringen är inte av sådant slag att anmälan enligt 6 förordningen (1994:2029) om tekniska regler måste göras.

333 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande Av punkt 1 i övergångsbestämmelserna till BED 5 framgår att författningen träder i kraft den dag den utkommer från trycket. Av punkt 2 i övergångsbestämmelserna följer att den nu gällande tidsbegränsade undantagsbestämmelsen i 18 gäller till och med ett år efter författningens ikraftträdande. Då författningen utkom från trycket den 11 juli 2012 gäller undantagsbestämmelsen till och med den 11 juli Den nya undantagsbestämmelsen bör träda i kraft då det tidsbegränsade undantaget upphör att gälla. Det moment i byggprocessen till vilket kravet på utredning om alternativa energiförsörjningssystem är kopplat är byggnadsnämndens meddelande av startbesked enligt 10 kap. 23 plan- och bygglagen. Uppvisande av redovisning av alternativa energiförsörjningssystem i de fall sådan är obligatorisk är en förutsättning för att startbesked ska meddelas. Det ankommer således på byggnadsnämnden att, inför meddelande av startbesked, ta ställning till dels om utredning krävs i det enskilda fallet, dels om en av sökanden ingiven utredning uppfyller kraven i 9 a förordningen om energideklaration för byggnader. Mot bakgrund av detta framstår det som mest ändamålsenligt att i övergångsbestämmelsen till den nya föreskriften ange att den ska tillämpas i fall då startbesked meddelas från och med ikraftträdandedagen. Detta uttrycks i övergångsbestämmelsen så att äldre föreskrifter ska tillämpas för byggnader för vilka startbesked har getts före den 12 juli 2013.

334 Behov av speciella informationsinsatser Det kommer att finnas ett behov av informationsinsatser inför föreskrifternas ikraftträdande. Detta kommer att ske på Boverkets webbplats.

335 Antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen En redogörelse om de företag som förslaget berör återfinns ovan under rubriken Uppgifter om vilka som berörs av den föreslagna föreskriften.

336 Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader I tidigare avsnitt har den samhällsekonomiska kostnaden för kravet att utreda alternativa energiförsörjningssystem beräknats. Kravet innebär en resursbelastning för byggherrarna, antingen avseende den egna arbetsinsatsen för dem som gör utredningen på egen hand eller i form av en ekonomisk kostnad för dem som anlitar en konsult. Den föreslagna föreskriften innebär att majoriteten av byggherrarna slipper denna kostnad. För det fall byggherrarna väljer att anlita konsulter för utredningarna tillkommer ett antal arbetsmoment, t.ex. att begära in offerter och bedöma konsulternas kompetens. Även detta är en resursdrivande uppgift och någonting som hämmar byggherrens verksamhet. Den föreslagna föreskriften innebär således att även denna potentiella administrativa börda försvinner för majoriteten av byggherrarna.

337 Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Några tillkommande kostnader eller andra konsekvenser till följd av förslaget utöver vad som har berörts ovan kan inte förutses.

338 I vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Varken det befintliga regelverket eller de föreslagna föreskrifterna innehåller några begränsningar av vem som får utföra utredningarna. Mot bakgrund av detta kan de nu föreslagna reglerna inte anses ha någon påverkan på konkurrensförhållandena för de konsultföretag som kan tänkas utföra utredningar av aktuellt slag. Föreskriftsförslaget innebär att majoriteten av byggherrarna undantas från utredningskravet. Utredningsskyldigheten kommer, givet föreskriftsförslaget, endast att gälla de byggherrar som uppför byggnader av icke obetydlig storlek där den tilltänkta energiförsörjningen baseras på system som kan betecknas som mindre miljövänliga. Detta antas vara en mycket liten del av byggbranschen och med stora aktörer som troligen på egen hand kan utföra utredningen. Således får de föreslagna undantagsföreskrifterna anses inte ha någon särskild påverkan på företagens konkurrensmöjligheter.

339 Hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen I samband med arbetet har Boverket inte noterat att de föreslagna föreskrifterna påverkar företag i något annat avseende än vad som redan beskrivits.

340 Om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Vid utformningen av de föreslagna reglerna har det inte framkommit något skäl till att ta särskilda hänsyn till små företag.

341 Övrigt Regelförenkling De föreslagna föreskrifterna medför en ökad regelmängd. Undantagsbestämmelsen uppställer ett antal rekvisit att förhålla sig till för såväl byggherrar som byggnadsnämnder som har att avgöra huruvida undantaget är tillämpligt i ett visst fall. Denna ökade regelbörda måste dock anses vägas upp av den förenkling det innebär i det flertal fall då undantaget kommer att vara tillämpligt och en utredning om alternativa energiförsörjningssystem inte behöver göras. Att inte föreskriva något undantag och således låta utredningsskyldigheten gälla samtliga byggnader efter det att det tidsbegränsade undantaget upphör att gälla skulle kunna anses vara enklare ur ett regelförenklingsperspektiv men skulle inte vara försvarbart med hänsyn till det stora antal utredningar som i så fall skulle behöva göras. Miljö Skyldigheten att låta utreda alternativa energiförsörjningssystem är positiv för miljön på så sätt att byggherren ges möjlighet att reflektera över de alternativa system som utredningen i förekommande fall anvisar. Det förhållandet att utredningsskyldigheten nu föreslås begränsas genom föreskrifterna medför inte någon beaktansvärd nackdel ur miljösynpunkt jämfört med att låta skyldigheten avse samtliga byggnader då det nu gällande tidsbegränsade undantaget upphör att gälla den 11 juli Detta eftersom de byggnader som föreslås omfattas av det föreslagna undantaget är sådana vars energiförsörjningssystem är förhållandevis miljövänliga eller vars energiuttag är litet och av mindre betydelse för landets energiförsörjning i sin helhet. Jämställdhet, barn och personer med funktionsnedsättningar De föreslagna reglerna gynnar eller missgynnar inte barn eller personer med funktionsnedsättningar. Inte heller innebär förslaget något vad gäller jämställdheten.

342 Referenser Boverket, Boverkets indikatorer Analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden med byggprognos, november er-november-2012.pdf Boverket, Regelsamling för byggande, BBR (BFS 2011:6), mling-for-byggande-bbr.pdf Boverket 2011, Utvärdering av stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus, rapport 2011:20 Energimyndigheten, Energiindikatorer n&view=default&id=c3b74ce9d3d3457ebe74dbc45f Energimyndigheten, Sammanställning och analys kring utvecklingen av förnybar energi i EU:s medlemsländer - Förutsättningar för samarbetsmekanismer utifrån EU-ländernas första rapportering (december 2011/våren 2012) sedan handlingsplanerna år 2010, rapport september 2012, mer_slutlig.pdf

343 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:98 19 Yttrande över förslag till flerårsplan (sbf/2013:98) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande över förslag till flerårsplan Sammanfattning I förslaget till flerårsplan har samhällsbyggnadsnämnden för 2014 fått 2,8 mnkr för ökade löner och priser och 3,0 mnkr för ökade kapitalkostnader. Samtidigt har nämnden fått ett effektiviseringskrav på 1,5 mnkr, vilket innebär att den totala ramökningen är 4,3 mnkr. För 2015 är ökningen 3,6 mnkr för ökade löner och priser, samt 3,0 för ökade kapitalkostnader. Effektiveringskravet ligger detta år på 2,4 mnkr, vilket innebär en total ramökning på 4,2 mnkr. Det innebär att samhällsbyggnadsnämnden under år 2014 skulle få en nettoram 146,6 mnkr i förhållande till nämndens förslag i framåtsikten på 156,1 mnkr. När det gäller budgetberedningens förslag till investeringar så ligger dessa totalt sett något lägre än i framåtsikten. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått förslag till flerårsplan för yttrande. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad

344 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:98 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över förslag till flerårsplan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande över förslag till flerårsplan Sammanfattning I förslaget till flerårsplan har samhällsbyggnadsnämnden för 2014 fått 2,8 mnkr för ökade löner och priser och 3,0 mnkr för ökade kapitalkostnader. Samtidigt har nämnden fått ett effektiviseringskrav på 1,5 mnkr, vilket innebär att den totala ramökningen är 4,3 mnkr. För 2015 är ökningen 3,6 mnkr för ökade löner och priser, samt 3,0 för ökade kapitalkostnader. Effektiveringskravet ligger detta år på 2,4 mnkr, vilket innebär en total ramökning på 4,2 mnkr. Det innebär att samhällsbyggnadsnämnden under år 2014 skulle få en nettoram 146,6 mnkr i förhållande till nämndens förslag i framåtsikten på 156,1 mnkr. När det gäller budgetberedningens förslag till investeringar så ligger dessa totalt sett något lägre än i framåtsikten. Drift I nämndens framåtsikt beräknades behovet av driftmedel till nedanstående belopp. Framåtsikt verksamhet, mnkr Budget 2012 Netto Budget 2013 Netto Förslag 2014 Netto Förslag 2015 Netto Samhällsbyggnadsnämnd -0,7-0, ,9 Stödfunktioner -10,3-11,4-11,5-11,6 Gata/park totalt -105,2-116,1-128,9-134,1 varav -gemensam verksamhet -12,2-14,4-15,0-15,1 -kapitalkostnader -28,5-32,3-36,7-35,5 Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

345 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:98 -löpande skötsel -42,3-43,8-46,7-47,5 -avhjälpande underhåll -8,9-10,1-10,5-11,0 -planerat underhåll -13,3-15,5-20,0-25,0 Stadsbyggnadsenheten -8,5-9,0-9,1-9,2 Kart- och mätenheten -4,8-5,0-5,8-6,0 Summa -129,6-142,3-156,1-161,8 I förslaget till flerårsplan har samhällsbyggnadsnämnden för 2014 fått 2,8 mnkr för ökade löner och priser och 3,0 mnkr för ökade kapitalkostnader. Samtidigt har nämnden fått ett effektiviseringskrav på 1,5 mnkr, vilket innebär att den totala ramökningen är 4,3 mnkr. För 2015 är ökningen 3,6 mnkr för ökade löner och priser, samt 3,0 för ökade kapitalkostnader. Effektiveringskravet ligger detta år på 2,4 mnkr, vilket innebär en total ramökning på 4,2 mnkr. Förslag till flerårsplan Verksamhet, mnkr Budget 2012 Netto Budget 2013 Netto Förslag 2014 Netto Förslag 2015 Netto Samhällsbyggnadsnämnd -0,7-0,8-0,8-0,8 Stödfunktioner -10,3-11,4-11,4-11,6 Gata/park totalt -105,2-116,1-120,4-124,1 Stadsbyggnadsenheten -8,5-9,0-9,0-9,2 Kart- och mätenheten -4,8-5,0-5,0-5,1 Summa -129,6-142,3-146,6-150,8 Det innebär att samhällsbyggnadsnämnden under år 2014 skulle få en nettoram 146,6 mnkr i förhållande till nämndens förslag på 156,1 mnkr. Detta ger som nämnts en ökning på 4,3 mnkr för 2014 i jämförelse med Med anledning av budgetberedningens förslag vill samhällsbyggnadsförvaltningen lämna följande kommentarer: Stadsbyggnadsverksamhet Bygglovverksamheten har sedan 2011 genom förbättringsarbete åstadkommit en tydlig ökning av antalet beslut i tillsynsärenden samt en plan för de resterande. Dessutom har handläggningen av tillsynsärenden kvalitetssäkrats.

346 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:98 Verksamheten har också fått ökade anslag, men har trots detta svårigheter att hålla jämna steg med inflödet av tillsynsärenden samt för att minska balansen på 200 gamla tillsynsärenden inom en rimlig tid (2 år). Under 2012 ökade takten beträffande beslut i tillsynsärenden (ca 40 ärenden avgjordes) men fortfarande ökade balansen (ca 80 ärenden startades). Bygglovverksamhetens fokus under tidigare år var att handlägga bygglov för att klara handläggningstider och få in intäkter till verksamheten. Handläggning av tillsynsärenden gav enligt äldre PBL inga intäkter till kommunen, utan alla straffavgifter m.m. gick till staten. Detta innebar att all handläggning av dessa ärenden krävde en skattefinansiering som inte fanns. Gata/Parkverksamhet Den föreslagna driftramen är stram, samtidigt som antalet objekt att förvalta under perioden ökar, som t ex fler parker i Riksten, nya Sven Tumbas park samt nya lekparken vid Stockmossen i Tullinge. Det innebär att det ackumulerade eftersatta underhållet befaras fortsätta att öka på alla områden i verksamheten utom belysningen, som får en fortsatt stark investeringsram. Städkampanjer blir svåra att finansiera och det år SL börjar med det planerade underhållet av rulltrappor och hissar i t-banestationerna riskeras en brist i driftramen på 2-5 mnkr/år. Den strama ramen kommer att kräva en hårdare prioritering bland planerade och pågående projekt. Personal och löner Förvaltningen strävar ständigt efter att vara en attraktiv och modern arbetsgivare. En viktig faktor i detta sammanhang är att lönenivåerna är konkurrenskraftiga i jämförelse med andra närliggande kommuner av samma storlek. Om kommunen ska kunna behålla duktiga och erfarna medarbetare och vara en attraktiv arbetsgivare vid rekryteringar, så måste löneläget höjas för flera av grupperna inom förvaltningens verksamheter. Detta är svårt att åstadkomma inom befintliga budgetramar. Investeringar I tabellen nedan redovisas de investeringar samhällsbyggnadsnämnden äskade inför verksamhetsåret i relation till förslaget till framåtsikt samt differenserna. Projekt, mnkr Förslag i framåtsikt -34,5-28,8-35,7-24,3-28,9 Förslag till flerårsplan -27,0-28,9-35,2-30,8-28,9 Differenser -7,5 0,1-0,5 6,5 0,0

347 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:98 Det innebär att flerårsplanen under perioden innehåller föreslagna investeringsmedel som totalt sett är något lägre än framåtsikten. Nämnden har dock möjlighet att själv prioritera inom ramen för respektive år. Projekt, mnkr Mindre kompletteringsåtg Framtid Alby Flottsbro, ny bro Albyvägen Upprustning bro, Tullinge Tillgänglighet Miljöåtgärder Belysningsprogram Lek/Rekreation Trafiksäkerhet Gång- och cykelvägar Markförvärv Plan- och bygglov Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag ,5-1,5-1,7-1,8-1,9-4,5-4,5-5,0-5,0-5,0-2,0-5,0-2,2-3,0-3,0-4,0-4,0-1,0-1,0-1,0-1,0-5,9-5,0-4,0-4,0-4,0-4,0-8,0-8,0-5,4-2,0-3,0-3,0-3,0-2,9-4,0-3,0-1,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-1,0 Summa investeringar -27,0-28,9-35,2-30,8-28,9 Det viktigaste investeringsprojektet att prioritera för 2014 är Gång- och cykelväg längs KP-Arnoldssons väg, mellan Salem och Tumba. Förvaltningen har redan beviljats ett statsbidrag på 2,5 miljoner och måste gå in med minst motsvarande summa, d.v.s. ca 2,5 mnkr, om vi ska kunna utnyttja statsbidraget. I övrigt handlar det om att prioritera arbetet med trafiksäkerhetsåtgärder och enstaka parkförnyelseprojekt. Mycket viktigt är också att fortsätta med tillgänglighetsanpassning av kommunens busshållsplatser också där med hjälp av statsbidrag. Vi anser också att posten för markförvärv är för högt budgeterat och vi avser att omfördela medel från detta anslag till andra projekt under perioden. För 2014 och 2015 innebär ovanstående följande skillnader mellan framåtsikten och flerårsplanen, för de enskilda projekten.

348 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:98 Projekt, mnkr Förslag 2014 framåtsikt Förslag 2014 flerårsplan Förslag 2015 framåtsikt Förslag 2015 flerårsplan Mindre kompletteringsåtg -1,6-1,5-1,7-1,7 Förnyelseåtgärder Fittja -0,3 Framtid Alby -5,0-4,5-5,0-4,5 Upprustning bro, Tullinge -5,0 Tillgänglighet -5,5-3,0-5,0-3,0 Miljöåtgärder (bullerreduktion) -1,0-1,0-1,0 Belysningsprogram -5,5-5,0-3,5-4,0 Lek/Rekreation -4,0-4,0-4,0-4,0 Trafiksäkerhet -3,0-2,0-3,0-3,0 Gång- och cykelvägar -2,9-2,9-7,0-4,0 Markförvärv -5,0-5,0 Brobyte järnvägsbro Tullinge -5,0 Rekreationsstråk Flottsbro -1,5 Summa investeringar -28,8-28,9-35,7-35,2 Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Gunilla Melkersson Chef Ekonomienheten

349 Remissförslag Flerårsplan en plan för hållbar utveckling

350 Flerårsplanens delar... 4 Ett hållbart Botkyrka - utvecklingen i ett 30- årsperspektiv... 5 Planeringsförutsättningar... 8 Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter Våra mål för Botkyrka under flerårsplaneperioden Nämndernas ekonomi Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden

351 3 Majoritetens text Den politiska majoriteten i Botkyrka, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, vill i denna inledning redogöra för vår övergripande inriktning för flerårsplaneperioden Denna text lyfts in i den slutliga versionen till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige

352 4 Flerårsplanens delar Majoritetens text beskriver den politiska majoritetens inriktning i flerårsplanen. Ett hållbart Botkyrka - utvecklingen i ett 30-årsperspektiv. Tanken med avsnittet är att lyfta blicken inför framtiden i ett längre perspektiv för att på så sätt se vad som är kommunens långsiktiga utmaningar. Planeringsförutsättningarna bygger på två fristående delar. Den första är den årliga omvärldsanalysen som presenterades i november förra året och som behandlar den påverkan från omvärlden som kommunen inte kan styra över. Den andra delen är den så kallade invärldsanalysen som behandlar förutsättningarna för kommunens verksamheter att klara ambitionerna för flerårsplaneperioden. Den bygger i hög utsträckning på nämndernas framåtsikter. Mod och nyfikenhet en förutsättning för framgång beskriver kommunens vision, uppdrag med mera. Våra mål för Botkyrka under flerårsplaneperioden redovisar förslag till ambitioner och mål för perioden. Ekonomisk plan innehåller förslag till driftramar för nämnderna de närmaste två åren och en inriktning för de därpå följande två åren. Avsnittet innehåller också en investeringsplan med ramar och objekt för hela flerårsplaneperioden. Avsikten är att fortsätta utvecklingen med bättre långsiktighet i förutsättningarna för nämndernas verksamheter, där viktiga vägvalsfrågor kan lyftas fram både när det gäller investeringar och i den löpande verksamheten. Avsikten med flerårsplaneringen är att nå en metodik för bättre framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga, samtidigt som mål och ambitioner på ett tydligare sätt ska samspela med de resurser som kommunen förfogar över.

353 5 Ett hållbart Botkyrka - utvecklingen i ett 30- årsperspektiv I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. För att klara detta gäller det att lyfta blicken och se vad som är önskvärt i ett mycket långt perspektiv. I flerårsplanen omvandlas sedan det långa generationsperspektivet så att målen för de närmaste fyra åren ger en tydlig signal till var fokus ligger i närtid. Uppföljningen av målen ska visa på resultat att utvecklingen faktiskt går åt rätt håll. Att styra starka drivkrafter och bryta trender tar tid. Det är viktigt att vi i vårt arbete fokuserar på rätt saker, är konsekventa och har tålamod. För att underlätta arbetet har vi i Botkyrka pekat ut sex utmaningar som är absolut avgörande för kommunens hållbara utveckling. För att göra rätt saker på rätt plats har vi också inlett arbetet med att översätta kommunens sex hållbarhetsutmaningar till ett områdesperspektiv. Sex avgörande utmaningar Ett hållbart Botkyrka innebär samhällsutveckling i ett helhetsperspektiv. Kommunen anslöt sig 2004 till deklarationen Ålborg+10, som innehåller åtaganden utformade för hur städer och kommuner i Europa ska utvecklas på ett hållbart sätt. I Ett hållbart Botkyrka har kommunen formulerat sex avgörande utmaningar att hantera i ett generationsperspektiv. Inom sex områden måste en nuvarande svag eller dålig utveckling först bromsas och sedan vändas till en hållbar utveckling. Den generation som föds nu måste kunna växa upp i ett Botkyrka som kännetecknas av att: Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin Genom Ett hållbart Botkyrka har Botkyrka visat vägen för andra kommuner och städer i Europa genom att vara först med att koncentrerat formulera sina långsiktiga åtaganden och översätta dem till styrande mål i flerårsplaneringen. Botkyrkaborna har arbete Den lokala arbetsmarknaden behöver förbättras med fler arbetstillfällen. Botkyrkaborna behöver också bli bättre rustade för att klara kraven på arbetsmarknaden. Den kompetens som Botkyrkas mångkulturella befolkning har behöver utnyttjas bättre om Stockholmsregionen även fortsättningsvis ska klara den internationella konkurrensen.

354 6 Kommunen behöver i samverkan med näringslivet klara av att söka upp arbetssökande kvinnor och män, svara för kompetensutveckling och validering av kunskap och kompetens, utveckla företagens förmåga och förutsättningar för en bredare rekrytering och slutligen sammankoppla arbetskraft med arbetsgivare. Botkyrkaborna känner sig hemma Storstadsregionerna växer över hela världen och Stockholmsregionen är inget undantag. Våra bostadsområden är kommundelar i Botkyrka och samtidigt stadsdelar i Stockholmsregionen. För en bra utveckling behöver fler känna att det är bättre att bo i Botkyrka än på andra platser i storstaden. Det innebär att vi i Botkyrka måste arbeta med bostadsområdenas attraktivitet. Eftersom nästan alla intressanta tillskott av bostäder styrs till redan attraktiva områden i regionen behöver vi också lyfta diskussionen och arbeta för att fler kommuner tar sitt ansvar i ett regionalt perspektiv. Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrka är sedan länge en port till Sveriges huvudstadsregion och samtidigt en port till en av Europas konkurrenskraftigaste storstadsregioner. Skolorna i Botkyrka är bra och klarar sin uppgift bättre än förväntat, men ännu räcker inte detta för att fullt ut ge likvärdiga levnadsförutsättningar för olika grupper av flickor och pojkar. Boendesegregation i kombination med ökad valfrihet och profilering har lett till ökad uppdelning mellan resursstarka och resurssvaga elever. I Botkyrka måste skolorna bli bättre på att ta tillvara de kunskaper som nyinflyttade till kommunen redan har. Vi måste samtidigt kunna utveckla elevernas svenska språk och fortsätta kunskapsinhämtning på modersmålet. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Klimatförändringar har uppstått till följd av mänsklig påverkan. I första hand behöver utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser minskas men vi behöver också förbereda oss på konsekvenser av de klimatförändringar som redan inletts. Våren 2009 fattade kommunstyrelsen beslut om en ny klimatstrategi. I den riktas fokus de närmaste åren på att skapa en koldioxidneutral organisation. Att genomföra klimatstrategin kommer att kräva en beslutsam styrning av verksamheter inom nämnder och bolag i hela kommunkoncernen och dessutom ekonomiska resurser för omställning av bilpark med mera. Botkyrkaborna är friska och mår bra Vår hälsa har stor betydelse för förankring på arbetsmarknaden och för inkomster och ekonomiska resurser. Omvänt har brist på meningsfull sysselsättning, dålig ekonomi och utanförskap stor betydelse för hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Många barn i Botkyrka växer upp under fattiga förhållanden.

355 7 Att arbeta för att barn och unga trots ekonomiskt svåra förhållanden får en bra uppväxt är därför en viktig uppgift. En av kommunens viktigaste uppgifter är att arbeta aktivt med att Botkyrkaborna har arbete. Dessutom behöver våra skolor ge unga en trygghet och goda förutsättningar att klara sig själva i framtiden. Vi måste också skapa framtidstro hos Botkyrkaborna. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin Botkyrka har växt fort och 60- och 70-talens extrema expansion sätter fortfarande spår i form av svagare sociala nätverk. För hållbar utveckling krävs det att många agerar tillsammans. Det behövs mer samarbete mellan medborgarna, mellan medborgarna och näringslivet, mellan medborgarna och kommunen och mellan kommunen och andra offentliga organ och näringsliv. Kommunen med alla sina verksamheter har en nyckelroll och behöver bli bättre på att utnyttja sina verktyg för ökat deltagande för olika grupper av kvinnor och män och ökad samverkan. Diskrimineringen på bostadsmarknad och arbetsmarknad måste motarbetas. Våra stadsdelar behöver planeras i högre utsträckning tillsammans med medborgarna och med sikte på fler möten mellan människor.

356 8 Planeringsförutsättningar Omvärldsanalys I november varje år presenterar kommunledningsförvaltningen en omvärldsanalys. Syftet med analysen är att skapa en gemensam bild av de omvärldsförändringar som kommunen blir styrd av eller på ett eller annat sätt måste ta hänsyn till i sin planering. Genom att bevaka samhällsutvecklingen förbättras möjligheterna att fatta mer strategiskt långsiktiga beslut. Med utgångspunkt från den genomförda omvärldsanalysen är medskicken kommunledningsförvaltningens samlade rekommendation inför flerårsplanen. I medskicken sammanfattar vi de viktigaste trenderna och deras konsekvenser för kommunen. Avsikten är att peka på de omvärldsfaktorer som kommunen främst behöver hantera i flerårsplan Den ekonomiska nedgången når kommunerna Effekterna av de senaste årens skuldkriser och finansoro i världsekonomin har nått Svensk ekonomi. Vi får räkna med en långsam tillväxttakt under flerårsplaneperioden. Det gäller också kommunens ekonomiska förutsättningar som ser allt kärvare ut. Vi räknar med sjunkande resultat samtidigt som vi har ett högt investeringstryck. Det innebär att upplåningen riskerar att öka vilket i sin tur ger högre räntekostnader som minskar utrymmet för verksamhet. Tuffa prioriteringar kommer att krävas i kommande flerårsplaner. Snabb nedgång på arbetsmarknaden följs av långsam uppgång Efterfrågan på arbetskraft minskar det närmaste året för att återigen öka i långsam takt från Stockholms arbetsmarknad drabbas i lägre grad än resten av landet, men de enklare och lågbetalda jobben blir allt färre. Aktiva och lokalt anpassade insatser för kompetenshöjning blir viktigt för att unga och lågutbildade Botkyrkabor ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Kvaliteten i utbildningssystemet blir mer avgörande för Botkyrkabornas framtid Många familjer och unga i Botkyrka blir starkt påverkade av arbetslöshet och låga, osäkra inkomster. Detta påverkar även barnen, deras hälsa och skolframgångar. Behovet blir nu ännu starkare av att kvaliteten i kedjan från förskola, grundskola till gymnasiet förmår att kompensera och ge så likvärdiga livsförutsättningar som möjligt för unga Botkyrkabor. Invärldsanalys Kommunledningsförvaltningen har som en del av underlagsmaterialet till flerårsplanen i sammanfattande form tagit fram en så kallad invärldsanalys. Invärldsanalysen avser är att belysa organisationens förmåga att klara uppsatta ambitioner för den kommande flerårsplaneperioden. Medan omvärldsanalysen behandlar förändringar i samhällsutvecklingen som kommunen inte kan påverka eller

357 9 styra, berör invärldsanalysen kommunens egna verksamheter, som ytterst kommunfullmäktige styr. Genomgången av den gällande flerårsplanens förutsättningar och nämndernas framåtsikter pekar på ett stort antal viktiga frågor kring de uppställda ambitionerna. Vi bedömer att de viktiga frågor som stod i fokus i förra årets invärldsanalys i stort gäller även inför den kommande flerårsplaneperioden. De analyser och jämförelser av verksamheternas resultat och utveckling som gjorts i Resultatvisaren och i Kommunernas kvalitet i korthet illustrerar även tydligt att ytterligare fokus behöver sättas på kvalitetsfrågorna och bemötandefrågorna såväl inom kärnverksamheterna som ur ett generellt perspektiv. Bland det stora antal slutsatser som kan dras om förutsättningarna att klara ambitionerna i den gällande flerårsplanen har följande valts som medskick inför arbetet med flerårsplan Befolkningstillväxten fortsätter och vi står nu inför en period där samtliga stora kärnverksamheter möter ökande behov från större målgrupper. Samtidigt får vi räkna med svaga intäktsökningar de närmaste åren, vilket innebär skärpta behov av effektivitet i organisationen. Äldreomsorgen möter en kontinuerligt ökande grupp äldre under hela flerårsplaneperioden. Behovet av en utvecklad strategi för att möta det tunga omsorgsuppdraget kvarstår. Förskolor och skolor möter, utöver fler barn och unga, också svårigheter i verksamheterna med personalrekrytering, kompetensutveckling, lokalstandard m.m. Stor uppmärksamhet behöver riktas på att avgörande kvalitetsbrister inte uppstår i verksamheterna. I slutet av flerårsperioden ligger stora upprustningsbehov i byggnader och anläggningar från sjuttiotalet nära. Kommunens investeringsplanering behöver ske i samspel med bostadsupprustningen vid miljonprogrammets förnyelse. Ett ökat fokus på verksamheternas resultat och hur dessa redovisas och kommuniceras behövs för att underlätta dialogen kring prioriteringar och förbättringsområden. De resultatanalyser och kvalitetsjämförelser som föreligger talar tydligt i denna riktning.

358 10 Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter Vår vision är en beskrivning av en önskad framtid. Syftet med en vision är att ge energi, handlingskraft och vägleda oss när vi fattar beslut om vår framtida utveckling. Våra långsiktiga strategier och mål för flerårsplaneperioden syftar till att uppnå Botkyrkas vision: Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Ett starkt varumärke Ett starkt varumärke bidrar till att skapa ett attraktivt Botkyrka. Varumärket ska också skapa stolthet, samhörighet och en tydlig profil. Vårt varumärke bygger på medborgarnas, näringslivets och medarbetarnas berättelser och drömmar om Botkyrka. Botkyrka vill uppfattas som en kreativ upplevelsekommun med fokus på kultur, natur och idrott och som en hållbar boendekommun med närhet till naturen. En plats och organisation som lever upp till devisen långt ifrån lagom som betyder att vi är en kontrastrikt och kreativ mötesplats. Långt ifrån lagom en kontrastrik och kreativ mötesplats Det är viktigt för oss att definiera vad vår devis, långt ifrån lagom, står för. Vi sammanfattar vår definition i tre ord, en kontrastrik, kreativ mötesplats, men den längre beskrivningen låter så här: Botkyrka kännetecknas av mängder av kontraster. Här finns allt från täta förortscentrum, vackra boendemiljöer med intressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här talas över 100 språk. I Botkyrka är vi kreativa och stimulerar nyfikenhet. Botkyrka är en inspirerande och nytänkande kommun med breda och unika kulturoch upplevelsesatsningar. Här finns stolthet, ungdomlighet, eldsjälar och kraft. I Botkyrka uppstår intressanta och oväntade möten. I Botkyrka möts olika internationella perspektiv, kulturer, språk och religioner på ett spännande sätt. Vår arbetsplats ska vara öppen, orädd och energisk Internt har vi ledorden öppen, orädd och energisk som ska prägla vårt dagliga arbete och vår kultur på jobbet. Så här förklarar vi våra ledord: I Botkyrka har vi medborgarnas fokus vi erbjuder god service och ett gott bemötande. I Botkyrka är vi öppna - vi samarbetar och bjuder in till dialog och är öppna för förändringar. I Botkyrka är vi orädda vi är kreativa och har mod att pröva nya idéer. I Botkyrka är vi energiska vi har kraft och kompetens att nå våra mål och visa resultat.

359 11 Våra mål för Botkyrka under flerårsplaneperioden Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter och därmed vara styrande för kommunen. En långsiktigt hållbar utveckling kräver att alla beslut tar hänsyn till såväl sociala behov som miljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Verksamheten ska bidra till att förverkliga de sex hållbarhetsutmaningarna i dokumentet Ett hållbart Botkyrka. Flerårsplanens ambitioner och mål för Botkyrka som plats och samhälle utgår från sex målområden: Medborgarnas Botkyrka, Framtidens jobb, Välfärd med kvalitet för alla, Grön stad i rörelse, Kultur och kreativitet ger kraft En effektiv och kreativ kommunal organisation. Inom respektive målområde anges ett antal mål samt indikatorer. I uppföljningen ska samtliga individbaserade indikatorer anges per kommundel med kön som övergripande indelningsgrund. Nämnderna ska i sina ettårsplaner ange hur de bidrar till att uppnå flerårsplanens mål genom att ange sina åtaganden gentemot de angivna målen och indikatorerna. De ska även ange sina egna nämndmål kopplade till flerårsplanens mål. Kommunens verksamheter kan inte ses isolerade från varandra. De måste samverka och förstärka varandra. Samtliga de mål som flerårsplanen ställer upp syftar till att förverkliga Botkyrka kommuns vision.

360 12 Målområde - Medborgarnas Botkyrka Demokratin är grunden och utgångspunkten för all kommunal verksamhet. Kommunen är medborgarnas verktyg för att ta ett gemensamt ansvar för gemensamma angelägenheter i lokalsamhället. Engagerade, informerade och aktiva kommuninvånare, med lika rättigheter och möjligheter att bidra till samhällsbygget, är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling. Men skillnaderna i inflytande och levnadsvillkor är stora och diskriminering inskränker människors rättigheter. Det begränsar demokratin. Därför är det ett centralt kommunalt uppdrag att verka för jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män och lika rättigheter och möjligheter för alla. Den representativa demokratin lägger ytterst den politiska makten i folkets händer. Genom sitt deltagande i valen tar medborgarna ansvar för sitt samhälle. Därför är ett högt valdeltagande både en mätare av demokratins förankring och ett värde i sig självt. Men den representativa demokratin kräver också ett ständigt pågående offentligt samtal och ett myller av arenor för dialog och påverkan på samhällsutvecklingen. Genom kultur, föreningsliv och folkbildning hålls demokratin levande. Botkyrka är ett interkulturellt samhälle rikt på erfarenheter och kunskaper. Vår kulturella och språkliga mångfald är en oerhörd tillgång i en alltmer gränslös värld en tillgång som bara delvis är utnyttjad. Det handlar om att skapa förutsättningar för att individer och grupper inte bara ska samexistera, utan också samspela för att nå gemensamma mål. Så kan vi skapa en positiv spiral som ger kommunens invånare ökad framtidstro, fler arbetstillfällen och bättre levnadsvillkor. Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen. Indikatorer Andelen invånare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem Invånare som har vänner i en annan kommundel Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda 1 och jämlika förutsättningar och möjligheter. Indikatorer Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering Ekonomisk utsatthet bland barn (Rädda barnen) Andel invånare som upplever att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet 1 I uppföljningen av samtliga individbaserade indikatorer redovisas per område med kön som övergripande indelningsgrund ger sammantaget en bild av utvecklingen när det gäller jämställda och jämlika levnadsvillkor

361 13 Andel mål och åtaganden med jämställdhetsperspektiv per nämnd, samt andel indikatorer och nyckeltal per nämnd som följs upp med kön som övergripande indelningsgrund Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Indikatorer Ohälsotalet Självskattad hälsa Livslängd Berörda nämnder: Målområde - Medborgarnas Botkyrka - samtliga Mål 1 - samtliga Mål 2 samtliga Mål 3 samtliga Målområde - Framtidens jobb Botkyrka är en kommun som växer och utvecklas. Här finns språkkunskaper och internationella erfarenheter som är ovärderliga för näringslivet i en globaliserad ekonomi. Vi befinner oss i en expansiv storstadsregion med allt vad det innebär av dynamik och nytänkande, men också påfrestningar på människor och miljö. Allas möjlighet till arbete och egen försörjning är avgörande för att åstadkomma en samhällsutveckling som kännetecknas av demokrati, social sammanhållning och långsiktig hållbarhet. Arbetslösheten måste pressas tillbaka. Klimathotet och nödvändigheten av en långsiktigt hållbar samhällsutveckling ställer allt högre krav på energisnålt boende, klimatsmarta transporter och genomtänkt samhällsplanering. Det är investeringar som ger utveckling och arbetstillfällen. Botkyrka ska gå i spetsen och ge utrymme för grön teknik och gröna arbeten. I den regionala kärnan Flemingsberg växer ett av norra Europas viktigaste centra för högre utbildning, medicinsk forskning och bioteknik fram. Botkyrka ska vara en aktiv partner i utvecklingsarbetet. Botkyrkas strategiska satsning på de kreativa näringarna binder samman kultur, utbildning och näringsliv. Kreativitet och entreprenörskap skapar nya arbeten, nya möjligheter och nya tankar. Botkyrka ska vara en intressant plats för nya företag.

362 14 Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande. Indikatorer Förvärvsfrekvensen i Botkyrka Sammanräknad förvärvsinkomst Andel ungdomar år som arbetar eller studerar Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Indikatorer Antal tillkommande företag Antal arbetstillfällen i kommunen Antal företag inom berörda branscher Antal sysselsatta (dagbefolkning) inom berörda branscher Andel företag som uppger att de fått ett gott bemötande från kommunen Berörda nämnder: Målområde Framtidens jobb - samtliga Mål 4 - Kommunstyrelsen, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden. Mål 5 Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Upplev Botkyrka AB Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Genom kommunen organiserar och betalar Botkyrkaborna en stor del av den gemensamma välfärden. Utbildning, fritidsverksamhet och kultur, vård, omsorg och social trygghet, samhällsplanering och miljöskydd, vägar och vatten osv. är nödvändiga delar av den samhällsservice som ett modernt samhälle kräver och medborgarna förväntar sig. Verksamheten ska organiseras så att vi når högsta möjliga kvalitet för alla och så att fördelningen styrs solidariskt av behoven. Utbildning från förskola, via grundskola och gymnasium till högskola och vuxenutbildning är en mänsklig rättighet och en förutsättning för samhällsutvecklingen. Alla Botkyrkas barn och ungdomar har rätt att kräva en utbildning som ger dem de kunskaper och färdigheter de behöver och som ger dem valmöjligheter både vad gäller arbete och fortsatta studier. Botkyrkabor av alla åldrar ska ha goda förutsättningar att med kultur, idrott, föreningsliv och samhällsengagemang ha ett aktivt och utvecklande liv. Våra medborgare ska ha möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar och ambitioner oavsett ålder eller fysiska förutsättningar Trygghet är att veta att det finns ett skyddsnät om något händer och att man får den hjälp man behöver när de egna krafterna avtar. Trygghet ger frihet och kraft att delta i samhällslivet fullt ut. Vi ska ha en vård och omsorg som utgår

363 15 från behoven och respekterar individen. Kommunen ska ge människor möjlighet att komma tillbaka till hälsa, arbete och ett gott liv. Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar. Indikatorer Andel av kommunens grundskoleungdomar med behörighet till gymnasieskolan Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder. Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom 3 år. Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver. Indikatorer Andel invånarna över 65 år som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka Andel 80+ som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Berörda nämnder: Målområde Välfärd med kvalitet för alla - samtliga Mål 6 Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden Mål 7 Kommunstyrelsen, Vård och omsorgsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Kultur- och fritidsnämnden. Målområde - Grön stad i rörelse Botkyrka har goda förutsättningar att bygga den moderna, gröna staden där miljöer med boende, offentliga rum och verksamheter ger utrymme för kreativitet och utveckling samtidigt som våra naturområden värnas och görs tillgängliga för fler. En hållbar utveckling förutsätter rörelse och förändring. Attraktiva och tillgängliga offentliga miljöer bidrar till en bättre folkhälsa. Vi måste säkra en ekologiskt hållbar utveckling som minskar miljöbelastningen och gynnar biologisk mångfald. Botkyrka ska bli fossilbränslefritt och klimatneutralt. Med den utgångspunkten ska vi utveckla levande stadsdelar och ge Botkyrkaborna förutsättningar att göra klimatsmarta val. Energisparande och hållbara transportsystem ska stimuleras. Genom strategiska utvecklingsprogram i varje stadsdel, som innefattar såväl sociala som fysiska faktorer, engageras medborgarna i samhällsutvecklingen och kommundelarnas förutsättningar tas tillvara. Vi ska verka för en varierad struktur, såväl inom stadsdelarna som i kommunen som helhet, och för närmare kontakter mellan kommunens alla delar.

364 16 Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva. Indikatorer Utsläpp av koldioxid per invånare Totala elinköp i Botkyrka per invånare Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer. Indikatorer Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Andel invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde Berörda nämnder: Målområde Grön stad i rörelse - samtliga Mål 8 Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden Mål 9 - Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Socialnämnden (nytt), Botkyrkabyggen Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Botkyrka ger kulturen utrymme. Kulturen är ett redskap för kreativitet, kommunikation och personlig utveckling. Kultur bidrar till att skapa identitet och hemkänsla. Den främjar demokrati och delaktighet, entreprenörskap och näringslivsutveckling. Den sociala ekonomin är ett viktigt verktyg. Föreningslivet och folkbildningen spelar en särskilt viktig roll för utvecklandet av ett starkt, interkulturellt samhälle där alla invånares förmågor tas till vara. Att ge goda förutsättningar för kultur- och föreningslivet är därför en viktig kommunal uppgift. Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap. Indikatorer Andel invånare som upplever att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap.

365 17 Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur. Indikatorer Andel invånare som är nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbud och/ eller att själv vara med Andel invånare som deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka Berörda nämnder: Målområde Kultur och kreativitet ger kraft - samtliga Mål 10 samtliga, exkl socialnämnden (nytt) Mål 11 samtliga, exkl socialnämnden Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Kommunens förvaltningar och verksamheter är inga självändamål utan Botkyrkabornas redskap för att organisera sina gemensamma angelägenheter. Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att vi på både kort och lång sikt uppnår bästa möjliga kvalitet med tillgängliga resurser. Resurser ska fördelas efter behov. Kommunen ska vara en föredömlig arbetsgivare som erbjuder goda villkor och tar tillvara personalens kunskaper och kreativitet. Organisation och metoder, grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet, ska kontinuerligt kunna anpassas till samhällsutvecklingen och förändrade uppgifter. Kommunen ska erbjuda heltidsanställning till alla som önskar det. Antalet timanställningar och andra visstidsanställningar ska minimeras. För att behålla handlingsfriheten är det nödvändigt att kommunens ekonomi är stabil, under kontroll och långsiktigt balanserad. Kommuninvånarna ska få ett bra bemötande i kontakten med de anställda i kommunen. Alla ska bemötas med respekt, få sakkunnig information, stöd och hjälp. Ingen ska särbehandlas eller diskrimineras. För att vi ska kunna fullgöra våra uppgifter på att bra sätt måste kommunens anställda i allmänhet och cheferna i synnerhet, spegla befolkningssammansättningen. Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens. Indikatorer Andel invånare som anser att kommunens anställda ger dem bra bemötande Anställda upplever att de har inflytande över sitt arbete Sjukfrånvaro för kommunens anställda

366 18 Andel chefer med utländsk bakgrund Andel deltidsanställda som önskar arbeta heltid Andel medarbetare som har tillsvidareanställning Resultat av skatteintäkterna Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Indikatorer Kommunens inköp av fossilbränsle Andel fordon för fossilbränslefria bränslen Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten i kommunen Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar Berörda nämnder: Målområde En effektiv och kreativ kommunal organisation - samtliga Mål 12 samtliga Mål 13 - samtliga

367 19 Ekonomisk plan Det finns ett stort värde i att den ekonomiska planeringen har ett långsiktigt perspektiv. Inte minst är det viktigt att väga in hur befolkningen i olika åldersgrupper förändras. Befolkningsutvecklingen är den starkaste drivkraften bakom såväl ökande behov i verksamheterna som behoven av kommunala investeringar. Samtidigt bör man vara medveten om att det inte går att förutse kommunens ekonomiska förutsättningar på så lång sikt som 4-5 år. Konjunktursvängningar är en del av våra förutsättningar, men på längre sikt än 1-2 år är prognosmakarnas bedömningar högst osäkra. Dessutom påverkas kommunernas ekonomi av statliga beslut. Det gäller särskilt de generella statsbidragen som är en väsentlig del av kommunernas finansiering. Men staten fattar också beslut som påverkar verksamheternas omfattning och innehåll och därmed också dess behov av ekonomiska resurser. Mot denna bakgrund bör de två sista åren av perioden mer betraktas som räkneexempel vad gäller kommunens resultat och utrymmet för nämndernas verksamhet. Däremot bör flerårsplanens ramar för år 2014 och 2015 ses som skarpa förslag, baserade på nuvarande ekonomiska förutsättningar. Tuffa ekonomiska förutsättningar inför flerårsplaneperioden Botkyrka har redovisat positiva ekonomiska resultat under en lång rad av år. Dessutom har investeringsnivån varit måttlig, vilket har inneburit att kommunen i huvudsak har finansierat verksamheternas investeringar med egna medel. Skuldsättningen har därför hittills varit låg, om man exkluderar de kommunala bolagen. Under åren har återhållsamheten efter finanskrisen inneburit att kommunen redovisat resultat som räknat per invånare varit högre än såväl riks- som länssnitt. Även resultatet 2012 är starkt, men det beror i stor utsträckning på engångsintäkter som vi inte kan räkna med framöver. Exklusive jämförelsestörande poster uppgår resultatet till drygt 60 miljoner. Vi har ännu inga jämförelser med läns- eller rikssnitt, men det förefaller troligt att vi inte längre har samma goda position i jämförelse med andra kommuner. Inför denna flerårsplaneperiod är den ekonomiska situationen väsentligt sämre än den varit de senaste åren. Kommunen står nu inför två grundläggande ekonomiska utmaningar: Budgeten inför 2014 och 2015 är i obalans. Om nämnderna ska kompenseras för volymökningar i verksamheten och ökade hyror eller kapitalkostnader till följd av investeringar riskerar vi med nuvarande förutsättningar negativa ekonomiska resultat under perioden. Investeringstrycket och upprustningsbehoven är mycket stora. Redan de investeringar som beslutats i 2013 års ettårsplan och i gällande flerårsplan innebär en kraftigt ökad upplåning. Till detta ska läggas ytterligare upprustningsbehov inom bland annat förskola och skola under flerårsplaneperioden.

368 20 Hur har kommunens ekonomiska situation kunnat försämras så snabbt? Ett skäl är de senaste årens stora kostnadsökningar i kommunen. I såväl 2012 som 2013 års ettårsplaner har den del av ramökningarna som avser verksamhetsförändringar (dvs. den del som inte är kompensation för pris- och löneökningar) varit betydande. År 2012 uppgick de till ca 125 miljoner och 2013 till knappt 145 miljoner. Det innebär budgeterade kostnadsökningar (exkl. pris- och lönekompensation) för de bägge åren kring 3,5 procent per år. Även om kommunen har haft en snabb befolkningstillväxt är det en ökningstakt som inte är förenlig med hur kommunens intäkter har utvecklats. Men det finns också andra skäl till att det ekonomiska läget har försämrats. Den svaga samhällsekonomiska utvecklingen de senaste åren och utvecklingen av de generella statsbidragen är något som påverkar alla kommuner negativt. Förslaget till förändringar i det kommunala utjämningssystemet minskar Botkyrkas intäkter, medan det å andra sidan finns kommuner som får kraftigt ökade intäkter med förslaget. Den snabba befolkningsökningen under 2011 och 2012 har med ett års eftersläpning inneburit ett särskilt inkomsttillskott under 2012 och Inför flerårsplaneperioden kan vi inte räkna med samma snabba befolkningsökning, vilket är ytterligare ett skäl till att intäkterna utvecklas svagt mellan 2013 och 2014 (se nedan). Något ljusare bild, men fortsatt långsam återhämtning av världsekonomin Den senaste tiden har bilden av världsekonomins utveckling ljusnat något. De flesta bedömare menar att risken har minskat för en djupare lågkonjunktur och därmed också oron för en förnyad finanskris. Detta märks i utvecklingen på de finansiella marknaderna med bland annat stigande börskurser och även i utvecklingen av så kallade förtroendeindikatorer som speglar stämningsläget hos hushåll och företag. Men utvecklingen i vår omvärld är ändå fortsatt svag. Många länder tvingas till kraftiga åtstramningar av de offentliga finanserna samtidigt som hushållen brottas med stora skulder. SKL gör bedömningen att exportvägd BNP, dvs. BNP-utvecklingen i omvärlden viktat med respektive lands andel av svensk export, endast ökar med 1,4 procent i år. Även för de närmaste åren beräknas tillväxten i omvärlden inte vara tillräckligt stark för en exportledd återhämtning av svensk ekonomi. Tabell 1 Nyckeltal för svensk ekonomi, SKL februari (procentuell förändring) BNP 3,7 1,2 1,4 2,8 3,4 3,4 Sysselsättning, timmar 2,3 0,4-0,1 0,6 1,2 1,3 Öppen arbetslöshet, nivå 7,5 7,7 8,1 7,8 7,3 6,6 Timlön 2,5 3,0 2,9 2,7 3,3 3,9 Konsumentpriser, KPIX 1,1 1,1 0,8 1,3 1,5 1,8

369 21 Som framgår av tabell 1 räknar SKL med att tillväxten tar fart från och med Sysselsättningen förväntas öka och arbetslösheten sjunka kontinuerligt. Det innebär också att löne- och prisökningstakten stiger i takt med den förbättrade situationen på arbetsmarknaden. Av tabellen framgår dock att återhämtningen blir långsam. Fortfarande år 2016 är arbetslösheten hög i ett historiskt perspektiv. De sista åren av perioden ska mer ses som en framskrivning än en prognos. Det går inte att förutse konjunktursvängningar på så lång sikt. Men det finns förutsättningar för en hygglig tillväxt och en återhämtning på arbetsmarknaden, trots att SKL inte räknar med en snabb internationell återhämtning. De svenska offentliga finanserna är relativt starka i förhållande till konjunkturläget samtidigt som hushållssparandet ligger på mycket höga nivåer. Det finns därför förutsättningar för en tillväxt i Sverige som är något högre än i vår omvärld och som framförallt drivs av ökad inhemsk efterfrågan. Skatteunderlaget utvecklas relativt bra i SKL:s prognos under flerårsplaneperioden. Paradoxen är att det förklaras av nuvarande höga arbetslöshet. Det finns helt enkelt utrymme för en relativt stor sysselsättningsökning de närmaste åren om efterfrågan i ekonomin utvecklas tillräckligt starkt. Sysselsättningens utveckling är särskilt viktig för skatteunderlagstillväxten, eftersom den del av skatteunderlagsökningen som förklaras av stigande löner och priser normalt leder till motsvarande kostnadsökningar i kommunerna. Tabell 2 Skatteunderlagstillväxt , SKL februari (procentuell ökning) Prognos febr ,1 3,3 3,3 4,1 4,7 Prognos maj ,2 3,7 3,8 3,7 4,3 4,3 - I jämförelse med föregående flerårsplan utvecklas skatteunderlaget svagare 2013 och Återhämtningen på arbetsmarknaden har skjutits fram i tiden jämfört med bedömningen för ett knappt år sedan. Men skatteunderlaget beräknas ändå öka i snabbare takt än pris- och löneökningarna. Det sker således en real tillväxt av skatteunderlaget. Den samhällsekonomiska utvecklingen kan därför inte sägas vara huvudförklaringen till kommunens svåra ekonomiska situation. Höjda statsbidrag är en förutsättning för att kommunerna ska kunna möta ökade behov Kommunsektorn är starkt beroende av generella statsbidrag för sin finansiering. I år uppgår kommunernas generella statsbidrag (exkl. fastighetsavgiften) till ca 61 miljarder kronor. Samtidigt beräknas verksamheternas nettokostnader för sektorn uppgå till ca 450 miljarder i år. Huvuddelen av finansieringen består av skatteintäkter som i normalfallet kan förväntas öka i minst samma takt som löner och priser. Men de generella statsbidragen utgör en så pass stor del av finansieringen att dess utveckling har stor betydelse för kommunernas ekonomiska förutsättningar. Sett över en längre period har de generella statsbidragen också höjts i ungefär samma takt som skatte-

370 22 intäkterna ökat. Utvecklingen är dock ryckig och förändringar sker ofta med kort varsel i förhållande till den kommunala budgetprocessen. Efter den kraftiga höjningen av de generella statsbidragen år 2010 i samband med finanskrisen har statsbidragen sänkts något både år 2011 och År 2013 och framåt är de i princip oförändrade enligt vad som hittills aviserats från regeringen. Det bidrar starkt till att resultatnivån förväntas sjunka för hela kommunsektorn i år och nästa år (och även 2012 om man bortser från engångsutbetalningen från AFA-försäkringar). Beräkningar från SKL i samband med t.ex. Ekonomirapporten har vid ett flertal tillfällen visat att det inte är tillräckligt med en normal utveckling av skatteunderlag och skatteintäkter. Om kommunerna ska kunna möta ökade behov av verksamhet till följd av befolkningsökningen och andra ökade behov eller krav från invånarna måste även statsbidragen höjas kontinuerligt. Kommunerna får helt enkelt svårt att klara sitt välfärdsuppdrag om inte alla större intäktskällor ökar i takt med löner- och priser. Men man kan också konstatera att enbart höjda statsbidrag knappast är tillräckligt för att lösa kommunens ekonomiska svårigheter. Som ett exempel innebär höjda generella statsbidrag med 5 miljarder till kommuner och landsting att Botkyrkas intäkter ökar med ca 30 miljoner kronor. Förändringar i utjämningssystemet slår hårt mot Botkyrka De förändringar i det kommunala utjämningssystemet som föreslogs av en enig parlamentarisk kommitté våren 2011 kommer med vissa förändringar - som inte heller gynnar Botkyrka - att genomföras från år Kommunen förlorar på de föreslagna förändringarna, ca 22 miljoner 2014 och ytterligare ca 10 miljoner åren därefter. Bland övriga kommuner på Södertörn finns såväl vinnare som förlorare. Huddinge är t.ex. en ännu större förlorare än Botkyrka, medan Södertälje tillhör de kommuner som vinner mest på förändringen av utjämningen. Att Botkyrka får lägre intäkter med utredningens förslag förklaras helt av den stora försämring som kommunen drabbas av i utjämningen för individ- och familjeomsorg. Förklaringen är införandet av variabeln Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än sex månader. Förutom att variabeln innebär ett grundläggande avsteg från principen om att utjämningen ska vara opåverkbar för den enskilda kommunen och endast kompensera för strukturella skillnader så missgynnar den kommuner som bedrivit ett framgångsrikt arbete riktat mot just denna grupp. Kompensationen för snabbt växande befolkning har hållit uppe intäkterna 2012 och 2013 I år och förra året har kommunen fått en betydande så kallad eftersläpningsersättning i det kommunala utjämningssystemet på grund av den snabba befolkningstillväxten. Ersättningen uppgick till 43 miljoner 2012 och till 30 miljoner i år. Denna ersättning utgår egentligen för befolkningsökningen föregående år. Det innebär att vi

371 har 30 miljoner extra som kompensation för att kommunen fick för lite skatteintäkter Ersättningen utgår till kommuner där befolkningen i genomsnitt har ökat med mer än 1,2 procent per år de senaste fem åren och som även under det senaste året haft en befolkningsökning som översteg 1,2 procent. Den extra ersättningen utgår endast för den del av befolkningsökningen som överstiger 1,2 procent. Om befolkningsökningen avtar så minskar också ersättningen från ett år till nästa. Det är fallet mellan 2013 och 2014 i våra beräkningar eftersom vi räknar med en långsammare befolkningstillväxt i år, vilket påverkar intäkterna Ersättningen minskar därför från 30 miljoner i år till 8 miljoner 2014 och Det kan förefalla försiktigt, men prognosen ligger väl i linje med att befolkningsökningen de senaste 4-5 månaderna har varit långsammare än under 2011 och större delen av Svag ökning av skatteintäkter och statsbidrag täcker endast pris- och löneökningar De närmaste åren förväntas en svag utveckling av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Som beskrivits ovan beror det på att det inte finns några beslut eller förslag om höjda generella statsbidrag för 2014 samtidigt som kommunen får minskande intäkter såväl 2014 som 2015 från det kommunala utjämningssystemet. För 2014 tillkommer att ersättningen för snabbt växande befolkning väntas bli väsentligt mindre än Tabell 3 Ökat verksamhetsutrymme (mnkr) Ökade skatteintäkter Pris- och löneökningar Övrigt (interna poster m.m.) Ökat verksamhetsutrymme Av tabell 3 framgår att förutsättningarna är relativt likartade 2014 och Utrymmet för kommunens verksamheter ökar med 15 respektive 20 miljoner kronor. Om kommunens verksamhetskostnader, exkl. pris- och löneökningar, ökar mer än utrymmet så försämras kommunens resultat motsvarande. Utrymmet för de närmaste två åren är mycket blygsamt mot bakgrund av att befolkningen och behoven av kommunal verksamhet ökar (se nedan). Som jämförelse uppgick den del av ramökningarna i 2012 och 2013 års ettårsplaner som avsåg verksamhetsförändringar (dvs. den del som inte är kompensation för pris- och löneökningar) till ca 125 respektive 145 miljoner kronor. Motsvarande ökning av resurserna till verksamheterna de närmaste åren skulle således innebära att resultat försämrades med mer än 100 miljoner per år. Effekten av pris- och löneökningarna i tabellen ovan är baserade på SKL:s prognoser som redovisats i tabell 1 för löneökningarna på

372 24 arbetsmarknaden i stort samt över prisökningarna exkl. effekten av ränteförändringar (KPIX). Fördelen med att använda SKL:s bedömning av pris- och löneökningarna är att den är konsistent med skatteunderlagsprognosen som är avgörande för kommunens intäktsutveckling. Att anta högre eller lägre löneökningar än den som ligger till grund för skatteunderlagsprognosen innebär i praktiken att man utgår från att relativlönerna för kommunanställda ska öka eller minska. Som vi såg under 2012 är det dock trots den relativt stora löneföljsamheten på svensk arbetsmarknad inte självklart att löneutvecklingen för kommunalt anställda överensstämmer med genomsnittet för arbetsmarknaden. Under flerårsplaneperioden är det inte osannolikt med ytterligare uppjusteringar av lönenivån för t.ex. lärarna. Det skulle innebära att utrymmet blir ännu mindre än det som redovisats ovan. Som nämnts tidigare bör de sista åren av perioden främst betraktas som räkneexempel. Men som framgår av tabellen är det utrymme som uppstår med nuvarande skatteunderlagsprognos och med oförändrade generella statsbidrag också relativt begränsat i jämförelse med de senaste årens kostnadsökning. Det finns således i dagsläget inget som säger att kommunen är i en tillfällig ekonomisk svacka och att vi därför kan skjuta på de åtgärder som krävs för att nå hyggliga resultatnivåer. Det är mer sannolikt att intäktsökningarna framöver kommer att ge ett begränsat utrymme för ambitionsökningar. Ett ytterligare skäl är att det begränsade utrymmet ska ställas mot fortsatt snabbt växande behov av kommunens verksamheter. Behoven av verksamhet fortsätter att öka till följd av befolkningstillväxten Under 2011 och 2012 ökade antalet invånare i Botkyrka med cirka 2070 respektive 1600 personer, motsvarande 2,5 och 1,9 procent. Räknat i antal personer är det de två största befolkningsökningarna sedan slutet av 70-talet. Även räknat i procent är 2011 års befolkningsökning den största sedan Särskilt snabb har de senaste årens ökning varit för barn under 10 år, unga vuxna samt yngre äldre (65-74 år). Den nu gällande befolkningsprognosen är från i juni Som framgår av tabell 4 beräknas befolkningen fortsätta att öka i ungefär samma takt som år 2012 de närmaste åren. De procentuellt största ökningarna 2014 och 2015 förväntas för barn och ungdomar i grundskoleåldrarna och för personer 80 år eller äldre. Även sett över hela perioden är det de äldre och grundskolebarnen som ökar i snabbast takt.

373 25 Tabell 4 Befolkningsprognos Ålder w Summa De senaste 4-5 månaderna har kommunens befolkningsökning saktat ner. Antalet invånare har ökat med knappt 100 personer per månad. Det ligger väl i linje med vårt befolkningsantagande om en ökning på 1200 personer per år som ligger till grund för beräkningarna av kommunens intäkter från inkomstskatt och statsbidrag. Men det är inte konsekvent med befolkningsprognosen ovan som nämnderna har utgått ifrån i sina beräkningar av volymökningar inom verksamheterna. Störst flyttbenägenhet har unga vuxna utan barn. När befolkningen ökar mer eller mindre än i prognosen är det i stor utsträckning inom denna grupp som skillnaderna återfinns. Men om skillnaderna är stora berörs självfallet även andra grupper som t.ex. antalet barn. Av detta skäl planerar vi att ta fram en ny befolkningsprognos inför fastställandet av flerårsplanen. De slutliga volymberäkningarna inom framförallt förskolan och skolan kommer då att baseras på den nya prognosen. Enligt bedömningarna i nämndernas framåtsikter förväntas behoven av verksamhet inom flera områden öka ännu mer än vad som följer av befolkningsökningen i olika åldersgrupper. Det gäller t.ex. bedömningen att inskrivningsgraden inom förskolan ska fortsätta att öka. Det gäller också utvecklingen av verksamheterna för funktionsnedsatta. Såväl behovet av boendeplatser som antalet personer i behov av daglig verksamhet beräknas öka väsentligt snabbare än vad som följer av befolkningsökningen. Problemet med dessa behovsökningar ur ett ekonomiskt perspektiv är att de inte är förknippade med ökade kommunala intäkter, till skillnad från de volymökningar som följer av att befolkningen ökar. De bidrar således ytterligare till det ansträngda ekonomiska läget. Man kan också konstatera att flera av förändringarna ovan är svåra att bedöma på förhand. I förhållande till framåtsikterna har vi därför för flera nämnder dragit ner volymersättningen. På grund av denna osäkerhet innehåller beräkningarna därför tillsvidare en volymbuffert på 5 miljoner kronor. Man kan också åtminstone vad gäller utbildningsnämndens verksamhet överväga ett system med volymavräkning där ansvaret för volymutvecklingen flyttas från nämnden till fullmäktige. Detta kräver dock en viss buffert på central nivå.

374 26 Om man inte beaktar verksamheternas volymförändringar riskerar resursfördelningen att bli slumpartad. Ökar antalet elever i skolan minskar resurserna per elev om det inte sker en förstärkning av ramen i motsvarande utsträckning, och vice versa. Att beakta volymförändringarna är således ett sätt att jämställa utgångsläget innan man tar ställning till om ett verksamhetsområde bör ha mer eller mindre resurser (per brukare) än föregående år. Sammantaget har volymökningen beräknats till cirka 71 miljoner kronor för 2014 och 64 miljoner Volymförändringarna framgår av nämndavsnitten i denna flerårsplan. Därutöver har nämnderna kompenserats med ytterligare 11 respektive 8 miljoner, främst för ökade hyror till följd av nya eller ombyggda lokaler. Sammantaget innebär det ramökningar på 82 respektive 72 miljoner kronor för 2014 och Utan åtgärder försämras resultatet i snabb takt Det ökade verksamhetsutrymmet på 15 respektive 20 miljoner kronor ska ställas mot de ovan redovisade 82 och 72 miljonerna. Som framgår av tabell 5 innebär detta kraftigt försämrade resultat om inga åtgärder vidtas. År 2015 skulle resultatet utifrån dessa förutsättningar uppgå till minus 43 miljoner kronor. Tabell 5 Resultat 2014 och 2015 inkl. kompensation för volymökningar m.m., mnkr Ökat verksamhetsutrymme Volymkompensation m.m Resultatförändring Resultat ( mnkr) De resultatförsämringar som uppstår på grund av att volymkompensationen kraftigt överstiger utrymmet är inte hållbara. Det krävs åtgärder för att inte kommunen ska hamna i en situation med mycket svaga eller negativa resultat de närmaste åren. Då innehåller beräkningarna ovan ändå inte några som helst ambitionshöjningar för nämnderna. Ambitionshöjningar försvagar resultatet ytterligare och ökar det effektiviseringskrav som behöver läggas på nämnderna för att uppnå någorlunda rimliga resultat. God ekonomisk hushållning varför räcker det inte med ett nollresultat? Det kommunala balanskravet innebär att kommunerna måste budgetera och också nå ett positivt ekonomiskt resultat. Lagstiftningen innehåller också skrivningar om att en kommun ska ha god ekonomisk hushållning vilket i praktiken innebär väsentligt högre krav. God ekonomisk hushållning kan beskrivas som att varje generation ska finansiera den kommunala verksamhet som de beslutar om och tar del av. Finansieringen ska således inte skjutas på framtiden.

375 27 Som ett grovt riktmärke brukar det anges att ett resultat motsvarande två procent av kommunens intäkter av skatter och statsbidrag (ungefär lika mycket i förhållande till kommunens nettokostnader) är förenligt med god ekonomisk hushållning. Det brukar dock också framhållas att god ekonomisk hushållning kan innebära olika resultatnivåer i olika kommuner. Det viktigaste motivet för ett positivt resultat är att en kommuns investeringar i normalfallet är högre än de avskrivningar som belastar resultatet. Det innebär att kommunen behöver ett positivt resultat för att inte låneskulden ska öka kontinuerligt. Att investeringarna är större än avskrivningarna beror inte bara på befolkningstillväxt eller ökade ambitioner. Eftersom avskrivningarna görs med en fast procentsats av den ursprungliga investeringsutgiften minskar avskrivningarna med tiden i reala termer. Avskrivningen på en 25 år gammal förskola är därför väsentligt mindre än på en nybyggd, även om storlek och standard i övrigt skulle vara liknande. Pris- och löneökningar innebär därför att i stort sett alla kommuner har högre investeringar än avskrivningar under ett normalår. Vilket resultat som är förenligt med god ekonomisk hushållning eller annorlunda uttryckt, är långsiktigt hållbart, beror därför främst på framtida investeringsbehov. I år beräknas kommunens avskrivningar uppgå till drygt 200 miljoner kronor. Avskrivningar är ingen utbetalning utan belastar endast resultatet. Det innebär att ett nollresultat ger en förstärkning av likviditeten av ungefär samma storleksordning som avskrivningarna. Även om det i resultaträkningen finns ytterligare några poster som inte påverkar likviditeten så kan man något förenklat uttrycka det som att vi kan egenfinansiera investeringar med avskrivningarna plus kommunens resultat (se tabell 7 nedan). Därutöver krävs ökad upplåning. Det är således det långsiktiga investeringsbehovet för den skattefinansierade kommunala verksamheten som vi bör ta hänsyn till när vi diskuterar vad som är en långsiktigt hållbar resultatnivå för Botkyrka kommun. Finansiella mål för flerårsplaneperioden Botkyrka har en lång tradition av ekonomisk stabilitet. Vi har också ett bra ekonomiskt utgångsläge med förhållandevis låg upplåning och ett positivt finansnetto. Men vi riskerar nu att mycket snabbt hamna i en situation med ekonomisk obalans. För att undvika detta behöver de finansiella målen få ett större utrymme i budgetprocessen. De måste utgöra en restriktion för nämndernas sammantagna driftramar samt investeringsbudgeten om vi ska komma tillbaka till en ekonomi i balans. Som beskrivits ovan behövs ett finansiellt mål för det årliga ekonomiska resultatet som tar hänsyn till kommunens investeringsbehov. Ju mer investeringar desto högre resultatmål. I nuvarande flerårsplan är resultatmålet uttryckt som att vi under perioden ska sträva efter att nå ett resultat som ligger mellan 2 och 3 procent av kommunens skatteintäkter. Detta är en bedömning som vi för framtiden behöver analysera ytterligare genom en mer långsiktig bild av kommunens upprustnings- och nyinvesteringsbehov. Utöver resultatmålet bör även något eller några ytterligare mål läggas fast

376 28 kopplade till investeringar och kommunens upplåning. Det krävs begränsande finansiella mål även för investeringsbudgeten eftersom den i sig påverkar resultatmålet. De finansiella målen bör ha ett långsiktigt perspektiv kopplat till god ekonomisk hushållning. Det är inte orimligt att låta t.ex. resultatmålen variera mellan åren eftersom de ekonomiska förutsättningarna ser olika ut olika år. Att vara allt för rigid med att varje år uppnå ett visst resultat kan innebära väldigt ryckiga förutsättningar för verksamheterna. Det är åtminstone i teorin bättre om resultaten överstiger det långsiktiga målet under goda år och att resultaten tillåts vara lägre än målet under år med sämre ekonomiska förutsättningar. Problemet är dock att man inte alltid vet vad som är ett bra eller dåligt år i ett längre perspektiv. Det kan också vara svårt att budgetera stora överskott i goda tider. Som framgick av tabell 5 är det ekonomiska läget tufft de närmaste åren. Det skulle krävas mycket stora effektiviseringskrav på nämnderna för att nå resultatnivåer mellan 2 och 3 procent. Mot den bakgrunden har resultatmålet för 2014 och 2015 fastställts till 1 procent av intäkterna från skatter och statsbidrag, motsvarande 43 respektive 45 miljoner kronor. Det är en resultatnivå som inte är långsiktigt hållbar mot bakgrund av den höga investeringsnivån. Eventuella förbättringar av de ekonomiska förutsättningarna inför 2014 och 2015 måste därför i största möjliga utsträckning användas för att stärka det ekonomiska resultatet. År 2016 och 2017 har vi räknat med att resultatnivån successivt stärks till 1,5 respektive 2,0 procent. Även om dessa år i nuläget främst ska betraktas som räkneexempel behöver vi utgå från ett resultat för att kunna uppskatta upplåningsbehovet för perioden (se nedan). Med nuvarande förutsättningar skulle det krävas fortsatt stora effektiviseringar/besparingar för att nå dessa resultatmål, men som nämnts tidigare går det inte att förutse kommunens ekonomiska förutsättningar på så lång sikt. -Finansiella mål kopplat till investeringar/upplåning har ännu inte diskuterats. Effektiviseringskrav på nämnderna de närmaste åren Med ett uttalat resultatmål på en procent för 2014 och 2015 blir utrymmet för nämndernas driftramar en konsekvens av detta mål och förutsättningarna i övrigt. Som framgår av tabell 6 innebär det ett effektiviserings-/besparingskrav för nämnderna på 34 miljoner 2014 och ytterligare 54 miljoner år 2015.

377 29 Tabell 6 Resultat 2014 och 2015 inkl. kompensation för volymökningar m.m. samt effektiviseringskrav., mnkr Ökat verksamhetsutrymme Volymkompensation m.m Effektiviseringskrav Resultatförändring Resultat 1% Effektiviseringskravet har inför remissomgången med ett undantag fördelats generellt mellan nämnderna. Mot bakgrund av att kommunens resurser till förskola och grundskola är väsentligt lägre än i genomsnittskommunen har utbildningsnämndens effektiviseringskrav mildrats och uppgår i beräkningarna till hälften av andra nämnders. Det innebär för år 2014 att effektiviseringskravet motsvarar 1 procent av nämndernas ramar (0,5 procent för utbildningsnämnden) och för ,6 procent av nämndernas ramar (0,8 procent för utbildningsnämnden). Inför remissomgången har inte heller någon av ambitionsökningarna i nämndernas framåtsikter beaktats. Nämnderna bör i sina remissvar överväga följande: Kan någon/några av de mest angelägna ambitionsökningarna rymmas inom den föreslagna ramen och vad får det i så fall för konsekvenser för övrig verksamhet? Vad blir annars konsekvensen av att ambitionsökningarna inte kan genomföras? Vilka åtgärder kan nämnden genomföra för att mildra konsekvenserna av den minskade ramen för brukare och medborgare? Inför fastställandet av den slutgiltiga flerårsplanen kommer troligen ytterligare ramjusteringar att föreslås som dock är av mer teknisk karaktär. Det avser en av sänkning av internräntan vilket också medför lägre hyror, samt en sänkning av den kalkylerade arbetsgivaravgiften. Det berör således interna poster och har i princip ingen egentligen betydelse för kommunens ekonomi eller nämndernas ekonomiska utrymme. Låga resultat begränsar utrymmet för investeringar Långsiktigt bör en kommuns investeringar finansieras med egna medel. En kontinuerlig ökning av låneskulden är inte hållbar. Under enskilda år eller under särskilt investeringstunga perioder är det dock inte orimligt att en del av finansieringen sker via ökad upplåning. Den minskning av upplåningen som vi såg i slutet av 2011 och början av 2012 har kunnat ske genom att Södertörns Energi AB har löst sitt lån på 675 miljoner kronor. Det gör att upplåningen i utgångsläget ligger på en relativt låg nivå. Vid utgången av 2012

378 30 uppgick kommunens nettolåneskuld till externa långivare till 160 miljoner kronor. Utrymmet för hur mycket investeringar som kan finansieras utan ökad upplåning bestäms i första hand av storleken på årets avskrivningar och resultatet. De senaste årens investeringsplaner har legat högre än det utrymme som ges av avskrivningar och resultat, vilket kommer att leda till en relativt snabb ökning av låneskulden under den kommande flerårsplaneperioden. Långsiktigt är detta inte hållbart då räntor och avskrivningar i så fall kommer öka kraftigt och tränga undan annan verksamhet. Ska vi förhindra en sådan utveckling tvingas vi antingen hålla nere investeringarna eller förbättra resultatet för att inte de ökade lånekostnaderna ska ta alltför stor del av kommunens framtida verksamhetsutrymme. Tabell 7 Utrymme för investeringar utan ökad upplåning (mnkr) Avskrivningar Beräknat resultat Utrymme investeringar Flerårsplanens driftbudget ger sammantaget ett utrymme för att finansiera investeringar på miljoner kronor för åren 2014 till 2017 under förutsättning att vi når de uppsatta resultatmålen i flerårsplanen. Investeringsramar för I investeringsplanen har vi lagt ut större investeringar som enskilda objekt. Planen anger därmed ramarna för nämnderna för de olika investeringsobjekten. Men i vissa delar har nämnden möjlighet att själv göra prioriteringar inom sin totalram. Även när det gäller investeringsramarna ges övergripande kommentarer om innehållet i de beskrivningar som görs för respektive nämnd. Sammantaget uppgår investeringarna i investeringsplanen till miljoner kronor. Av detta belopp ligger drygt 900 miljoner kronor på det två första åren och knappt 700 miljoner på år 3 och 4. Det finns anledning att tro att det kommer att tillkomma ytterligare behov av investeringsmedel under framförallt periodens sista år som för närvarande inte finns med i investeringsplanen. Tabell 8 Investeringar (mnkr) Investeringar Ett generellt problem är möjligheterna att i detta skede beräkna kostnaderna för enskilda projekt. I många fall är de underlag som finns från nämnder och förvaltningar inte tillräckliga för att kunna göra säkra kostnadskalkyler. Under året kommer vi mot den bakgrunden fortsätta översynen av lokalanskaffningsprocessen i syfte att hitta förbättrade arbetsformer för vår investeringsplanering.

379 31 Ett annat område som vi behöver förbättra är att hitta billigare investeringslösningar. Ett sätt är att i större utsträckning använda sig av standardiserade utformningar för t.ex. skolor, förskolor och gruppboenden. Det skulle sannolikt ge både lägre byggkostnader och lägre projekteringskostnader. Vi behöver också få till stånd en ökad konkurrens när det gäller våra byggprojekt. En inriktning med större möjligheter till modulbyggen borde kunna bidra till ökad konkurrens och därmed lägre byggkostnader. Nyinvesteringar i skolor, förskolor och boende för olika grupper Det finns flera förklaringar till det stora investeringsbehovet de närmaste åren. Den snabba befolkningsökningen, fortsatt högt bostadsbyggande samt upprustningsinsatser av byggnader och anläggningar som byggdes under den kraftiga expansionsperioden i början av 1970-talet Under de senaste åren har befolkningsökningen varit mycket kraftig. Höjda ambitioner för bostadsbyggandet innebär att den kommunala infrastrukturen i form av skolor, förskolor m.m. behöver byggas ut. Samtidigt ökar antalet äldre i snabb takt vilket ställer krav på fler äldreboenden. Under den kommande flerårsplaneperioden planerar vi för nya skolor och förskolor i Tullinge, Tumba och Alby. I slutet av planperioden planerar vi också för ytterligare ett äldreboende samtidigt som vi behöver rusta upp Tumba äldreboende. När det gäller Tumba äldreboende så planeras en upprustning och omstrukturering. Avsikten är att minska antalet platser på detta äldreboende och i stället bygga två nya äldreboenden som kan ersätta drygt 100 av nuvarande 165 boendeplatser. I samband med detta kommer också förutsättningarna för en ny finansieringsmodell att prövas som innebär att någon utomstående förvärvar nuvarande fastighet och även bygger de två nya boendena. Ett av dessa ersättningsboenden planeras till Vårsta där en förskola eventuellt kan ingå i en sådan upphandling. Med hänsyn till att kommunen inte själv avser göra investeringen finns dessa objekt inte medtagna i investeringsplanen. Till det som beskrivits ovan ska läggas det stora upprustningsbehov som utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen lyft fram i den utredning som redovisades i början av I denna investeringsplan har vi endast tagit med de allra mest angelägna upprustningsobjekten som lyfts fram i utredningen. Den inventering som genomfördes omfattade endast skolor och förskolor. Vi vet dock att det även finns andra byggnadsobjekt som har stora upprustningsbehov. Kommunen har många byggnader och anläggningar som byggts under en mycket kort tidsperiod och som nu behöver rustas upp i stort sett samtidigt. För att få en uppfattning om det totala upprustningsbehovet anser vi det nödvändigt att tekniska nämnden genomför en inventering av kommunens hela fastighetsbestånd. Denna inventering behövs som underlag för kommande prioriteringar av våra investeringar.

380 32 Upplåningen ökar i snabb takt fram till 2017 Som tidigare påpekats har vi under några år haft en relativt hög nivå på kommunens investeringar. Trots att resultaten under de senaste åren legat över den långsiktiga resultatnivån på minst 2 procent, har detta inte räckt för att finansiera samtliga investeringar. Utifrån investeringsbudgeten i denna flerårsplan beräknas upplåningen för kommunens egna investeringar att fram till 2017 öka med drygt 400 miljoner kronor. Till detta kommer också tidigare beslutade investeringars påverkan på upplåningsbehovet. De investeringar som finns upptagna i 2013 års ettårsplan bidrar till att öka upplåningen med cirka 350 miljoner. Dessutom finns eftersläpande investeringar från 2012 som uppskattas påverka upplåningen med ytterligare cirka 300 miljoner kronor. Det gör att vi får räkna med att vi fram till 2017 får en total ökning av upplåningen på knappt 1,1 miljarder kronor, vilket leder till att låneskulden skulle öka till cirka 1,3 miljarder. Ökningen av upplåningen kan bli något mindre om att inte alla projekt hinner genomföras under planperioden. Totalt sett skulle investeringsplanen därmed medföra cirka 32 miljoner i ökade räntekostnader (vid en ränta på 3 procent) och avskrivningskostnader på cirka 100 miljoner kronor. Tabell 9 Ökad upplåning (mnkr) Investeringsutrymme Planerade investeringar Ökad upplåning Uppdrag till nämnderna inför remissvar och ettårsplanen I anslutning till arbetet med remissvar och ettårsplanen ska nämnderna redovisa följande uppdrag: I remissvaret till denna flerårsplan ska tekniska nämnden föreslå åtgärder som bidrar till att minska investeringsutgifterna för enskilda objekt. I uppdraget ingår att se över möjligheterna att åstadkomma en ökad konkurrens vid upphandling Inför ettårsplanen ska vård- och omsorgsnämnden tillsammans med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden utreda en modell där finansieringsansvaret för daglig verksamhet överförs till vård- och omsorgsnämnden Inför ettårsplanen ska tekniska nämnden genomföra en inventering av underhålls- och upprustningsbehovet för kommunens hela fastighetsbestånd

381 33 Resultaträkning Utfall Budget Beräkn Beräkn Beräkn Beräkn Miljoner kronor Nämndernas verksamhet , , , , , ,0 Interna och gemensamma poster 381,5 302,9 331,3 343,1 344,4 349,3 Avskrivningar -216,2-208,0-222,7-227,2-229,0-232,0 S:a verksamhetens nettokostn , ,8-4308, , , ,7 Skattenetto 4 045, , , , , ,6 Finansiella kostnader -126,3-109,0-120,6-125,4-149,1-178,0 Finansiella intäkter 177,1 115,0 137,0 126,0 138,3 154,0 Res. efter skatt och finansnetto 154,4 55,0 20,6 19,5 42,9 66,9 Pensionskostnader från avsättning 20,0 22,5 25,0 27,5 30,0 Balanskravsresultat 154,4 75,0 43,1 44,5 70,4 96,9 Utrymme för investeringar 370,6 283,0 265,8 271,7 299,4 328,9 Utlagd ökning driftkostnader -240,8-151,2 148,8 166,3 175,0 Resultat i % av skatteintäkter 3,8 1,3 0,5 0,4 0,9 1,4 Balanskravsresultat i % 3,8 1,8 1,0 1,0 1,5 2,0 Resultat = 3 procent 121,4 126,6 129,4 134,1 140,1 146,4 Skatteintäktsberäkning Utfall Budget Beräkn Beräkn Beräkn Beräkn Miljoner kronor Skatteintäkter 2 691, , , , , ,7 Slutavräkningar 38,6-36,2 Inkomstutjämningsbidrag 868,1 938,9 981, , , ,5 Kostnadsutjämning 195,0 213,7 222,0 234,6 248,5 262,8 Befolkningsförändringar 42,7 34,2 7,6 7,0 6,5 6,0 Regleringsbidrag/ avgift 41,5 34,7 17,0-9,3-34,8-62,3 Utjämning LSS 47,7 46,4 46,9 47,5 48,1 48,8 Ny kostnadsutjämning -22,0-32,0-32,0-32,0 Fastighetsavgift 120,4 120,7 121,1 121,1 121,1 121,1 Summa 4 045, , , , , ,6 Ökning per år 92,7 156,2 201,6 210,3

382 34 Driftsammandrag Preliminär ram 2014 Preliminär ram 2015 Miljoner kronor Budget 2013 Löner/ priser Verksamh förändr Summa 2014 Löner/ priser Ramjustering Verksamh förändr Ramjustering Summa 2015 Kommunstyrelsen -262,5-6,4-1,2 2,7-267,4-8,1 3,2 4,2-268,1 Exploateringsverksamhet 11,3 11,3 11,3 Samhällsbyggnadsnämnd -142,3-2,8-3,0 1,5-146,6-3,6-3,0 2,4-150,8 Teknisk nämnd -0,5 0,0 0,0-0,5 0,0 0,0-0,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -10,5-0,3 0,0 0,1-10,7-0,4 0,0 0,2-10,9 Kultur- och fritidsnämnd -206,6-4,0-3,4 2,1-211,9-4,9-7,7 3,5-221,0 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd -192,4-4,7-6,0 2,0-201,1-6,1-4,0 3,3-207,9 Utbildningsnämnd -2075,5-50,0-42,4 10, ,1-63,1-39,1 17, ,8 Socialnämnd -506,2-13,0-0,5 5,2-514,5-16,4-1,5 8,3-524,2 Vård- och omsorgsnämnd -876,9-21,9-20,0 9,2-909,6-28,0-20,0 14,8-942,8 Revision -3,5-0,1-0,1-3,7-0,1-0,1-3,9 Volymreserv -5,0-5,0-5,0 Effektiviseringar 9,7 9,7 9,7 KS/KF förfogande -9,9-9,9-9,9 Summa totalt -4265,7-103,2-81,6 33, ,9-130,7-72,2 54, ,7

383 35 Interna poster mm Budget Utfall Budget Beräkn Beräkn Beräkn Beräkn Miljoner kronor Kapitaltjänst 351,0 334,4 353,0 373,1 392,5 404,0 418,0 Pensionsutbetalningar -70,0-69,3-70,0-72,0-76,0-79,0-84,0 Fastighetsskatt -1,0-1,4-1,0-1,8-1,8-1,8-1,8 Försäkringar -3,6-4,2-3,6-3,5-3,5-3,5-3,5 Täckning av hyror -7,4-0,8-2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Internt försäkringssystem -1,0 2,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0 Avgifter bankgirot -0,5 Översk arbetsgiv avgift 140,0 156,2 150,0 153,0 156,0 159,0 162,0 Återbetalning från AFA 64,1 Semesterlöneskuld 7,1 Timlöner mm -3,8 Övriga finansiella poster -1,6 Försäkringsers 2,5 Pensionskostnad -127,0-121,3-130,0-127,5-132,1-140,3-147,4 Schablonbidrag, flyktingar 11,0 17,6 8,0 11,0 9,0 7,0 7,0 Summa 291,5 381,5 302,9 331,3 343,1 344,4 349,3 Finansiella poster Budget Utfall Budget Beräkn Beräkn Beräkn Beräkn Miljoner kronor Finansiella kostnader Räntor lån -125,0-121,3-104,0-124,6-125,4-146,1-174,0 Avgår ränta under byggtid 10,0 18,8 7,0 14,0 14,0 14,0 14,0 Räntor pensionsskuld -14,0-14,6-12,0-10,0-14,0-17,0-18,0 Realiserad kursförlust -6,4 Orealiserad kursförlust -2,4 Bankavgifter -0,4 Summa finansiella kostnader -129,0-126,3-109,0-120,6-125,4-149,1-178,0 Finansiella intäkter Aktieutdelning, egna bolag 5,0 3,5 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 Borgensavgifter 8,5 16,2 9,0 15,0 14,0 16,0 17,0 Återbet fondavgifter 2,7 Återförd nedskr plac medel 17,0 Realiserad kursvinst 6,4 Fondutdelning, placerade medel 10,2 Ränteintäkter 117,5 121,1 91,0 107,0 97,0 107,3 122,0 Summa finansiella intäkter 131,0 177,1 115,0 137,0 126,0 138,3 154,0 Finansnetto 2,0 50,8 6,0 16,4 0,6-10,8-24,0

384 36 Investeringssammandrag Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Miljoner kronor Kommunstyrelsen -29,1-16,7-16,7-17,8-12,8 Samhällsbyggnadsnämnd -27,0-28,9-35,2-30,8-28,9 Teknisk nämnd -122,5-92,0-107,0-101,5-76,5 Kultur- och fritidsnämnd -7,5-8,2-13,1-12,9-1,8 Arbetsmarknads-och vuxentutbildningsnämnd -2,5-2,5-2,0-2,0-2,0 Utbildningsnämnd -197,5-119,0-369,1-136,7-33,8 Socialnämnd -3,0-11,0-14,0-5,0-5,0 Vård- och omsorgsnämnd -224,0-4,0-25,0-4,0-150,0 Avsatt för särskilda ändamål -20,0-40,0-20,0-40,0-40,0 Avgår; upprustningar via periodiskt underhåll 10,0 10,0 10,0 10,0 Summa totalt -633,1-312,3-592,1-340,7-340,8

385 37 Nämndernas ekonomi Kommunstyrelsen Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 246,1 251,2 256,1 256,8 Nettoinvesteringar 18,5 29,1 16,7 16,7 Verksamhetsområde Kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ. Den bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår beslut. Kommunstyrelsen ansvarar för att leda och följa upp kommunens övergripande styrning av verksamheten och ekonomin. Den har också ansvar för att samordna, styra, utveckla och följa upp både kommunövergripande strategiska processer och stödprocesser. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Val till EU-parlamentet och allmänna val Avtackning avgående fullmäktige, introduktionsinsatser av nya fullmäktig Förslag 2014 Arkivlokaler 1,7 Personalfest, kommunen ,5 Åtgärder arkivet ,0 Upphandling och inköpsprojekt -13-1,5 Förslag ,5-3,5 0,3 Effektiviseringskrav -2,7-4,2 Pris- och löneuppräkning 6,4 8,1 Summa 4,9 0,7 Kommentar driftramar: För kommunstyrelsen utökas ramen för 2014 med 3,5 miljoner till följd av att det kommer att genomföras allmänna val och val till EU-parlamentet. För hyra av arkivlokal tillförs 1,7 miljoner. Ärendet om ny lokal för arkivet har för 2013 behandlats i kommunstyrelsen i januari. Avgående poster för personalfest 1,5 miljoner, åtgärder arkivet 1 miljon samt upphandling och inköpsprojekt 1,5 miljoner avser engångsinsatser För 2015 avgår avsatta medel för valen och 0,3 miljoner tillförs för avtackning av avgående kommunfullmäktige och introduktionsinsatser riktade till den nya mandatperiodens ledamöter. Ramen exploateringsverksamhet är oförändrad 2014 och 2015.

386 38 Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 IT-investeringar 6,8 6,0 6,0 6,0 IT-investeringar IT-stöd 3,5 4,6 3,3 2,5 Kommunportal 1,5 1,5 1,5 1,5 Digitala skärmar 0,2 Förbifart Tullinge 5,0 Inventarier och ombyggnader 0,5 0,3 0,3 0,3 Inköp av fordon m.m. 4,2 4,3 1,7 2,5 Summa 16,7 16,7 17,8 12,8 Kommentarer investeringsram: De medel som finns avsatta för IT-investeringar avser fortsatt arbete med att utveckla kommunens IT-miljö. Medlen för kommunportalen är till för den fortsatta utvecklingen av portalen. Inventarier m.m. ska användas dels till inventarier och dels till mindre ombyggnader/upprustningar. Avsatta medel för fordon avser inköp av fossilfria fordon. Samhällsbyggnadsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 125,9 142,3 146,6 150,8 Nettoinvesteringar 29,2 27,0 28,9 35,2 Verksamhetsområde Samhällsbyggnadsnämnden svarar genom samhällsbyggnadsförvaltningen för kommunens förvaltning och underhåll av gator, parker och mark, samt förädling och förvaltning av kommunens markinnehav. Inom nämndens verksamhetsområde ingår enheterna gata och park, plan- och bygglov, mark och exploatering och kart- och mätenheten. Även förvaltningens gemensamma förvaltningsledning och stödfunktioner ligger organisatoriskt under samhällsbyggnadsnämnden. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Kapitalkostnader, ökning 3,0 3,0 Effektiviseringskrav -1,5-2,4 Pris- och löneuppräkning 2,8 3,6 Summa 4,3 4,2

387 39 Kommentar driftram: För att kompensera för ökade kapitalkostnader till följd av investeringar tillförs nämnden 3 miljoner per år. Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Mindre kompletteringsåtgärder 1,5 1,7 1,8 1,9 Framtid, Alby 4,5 4,5 5,0 5,0 Upprustning bro, Tullinge 5,0 Tillgänglighet 3,0 3,0 4,0 4,0 Miljöåtgärder 1,0 1,0 1,0 1,0 Belysningsprogram 5,0 4,0 Lek o rekreation 4,0 4,0 8,0 8,0 Trafiksäkerhet 2,0 3,0 3,0 3,0 Gång- och cykelvägar 2,9 4,0 3,0 1,0 Markförvärv 5,0 5,0 5,0 5,0 Summa 28,9 35,2 30,8 28,9 Kommentarer investeringar: Nämnden har möjlighet att göra omprioriteringar inom sin totalram för investeringar. Tekniska nämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto -8,5 0,5 0,5 0,5 Nettoinvesteringar 373,6 122,5 92,0 107,0 Verksamhetsområde Tekniska nämnden svarar genom samhällsbyggnadsförvaltningen för kommunens fastighetsförvaltning samt vatten- och avloppshantering. Kommunens lokaler finansieras huvudsakligen genom interna och externa hyror. VA-verksamheten finansieras genom avgifter som debiteras kommunens VA-abonnenter. Ekonomiska förutsättningar Kommentar driftram: Såväl VA-verksamheten som lokalhanteringen förutsätts kunna finansieras genom intäkter och därmed täcka sina kostnader fullt ut. De kostnader som inte täcks med intäkter utgörs av nämndkostnader.

388 40 Investeringsprojekt, miljoner Kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Fastighetsinvesteringar Diverse ombyggnader lokaler 5,0 5,0 5,0 5,0 Förvärv av bostadsrätter mm 8,0 8,0 8,0 8,0 för social- o vård- o omsorg Fastighetsnät skolor 2,0 2,0 2,0 2,0 Utbyte av larm 2,0 2,0 2,0 2,0 Normanpassning ventilation 4,0 4,0 4,0 4,0 Tillgänglighetsanpassning 2,5 2,5 2,5 2,5 Brandskyddsåtgärder 2,0 2,0 2,0 2,0 Energisparåtgärder 8,0 9,0 10,0 10,0 Övriga fastighetsinvesteringar 1,0 1,0 1,0 1,0 Summa fastighet 34,5 35,5 36,5 36,5 VA investeringar Servisledningar 2,0 2,0 2,0 2,0 Mindre investeringar Va 4,0 4,0 4,0 4,0 Reinvesteringar ledningar 12,0 14,0 14,0 14,0 Avloppspumpsationer 1,5 1,5 Skalskydd va anläggningar 1,0 Kapacitetshöjning, Tullinge 5,0 5,0 Dagvattenhantering 20,0 20,0 10,0 5,0 VA utbyggnad Grödinge 15,0 30,0 30,0 10,0 Vattenreservoar 2,0 Summa VA 57,5 71,5 65,0 40,0 Kommentarer investeringar: Vid beslut om genomförande av de fastighetsinvesteringar som avser övriga nämnder överförs aktuellt belopp till tekniska nämnden. Dessa investeringar redovisas i flerårsplanen under respektive nämnd. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 9,4 10,5 10,7 10,9 Nettoinvesteringar Verksamhetsområde Miljö- och hälsoskyddsnämndens kärnverksamhet består av tillsyn och offentlig kontroll enligt lagar och förordningar inom områdena miljö, natur, hälsoskydd, livsmedel, dricksvatten

389 41 samt folköl-, tobak och nikotinläkemedel. Intentionerna i de olika lagstiftningarna är att i första hand förebygga ohälsa och att skydda naturen och miljön. Nämnden har också ett ansvar för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling, arbeta för att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls samt att kartlägga miljötillståndet i kommunen. Av de 16 miljömålen prioriteras arbetet mot målen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö God bebyggd miljö Ingen övergödning Ett rikt växt- och djurliv Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Effektiviseringskrav -0,1-0,2 Pris- och löneuppräkning 0,3 0,4 Summa 0,2 0,2 Kommentar driftramar: Förändringen 2014 och 2015 består av pris- och löneuppräkning. Kultur- och fritidsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 198,8 206,6 211,9 221,0 Nettoinvesteringar 8,1 7,5 8,2 13,1 Verksamhetsområde Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Att barn och unga i Botkyrka ska ha möjlighet till en varierad fritid som de kan påverka är centralt. Våra verksamheter ska stärka ungas trygghet, självständighet och positiva utveckling. Verksamheterna ska uppmuntra till att pröva nya saker och ge goda möjligheter till fysiska, sociala och kulturella utmaningar. Barn och ungdomar ska vara stolta över att bo i Botkyrka.

390 42 Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Förslag 2014 Bidrag, Cirkus cirkör 1,2 Hyresjusteringar; Rikstenshallen, Eklid och idrottshuset 1,0 Förslag 2015 Alby fritidsgård och Rödstu Hage 1,2 1,2 Idéhus,i Tullinge 6,5 Effektiviseringskrav -2,1-3,5 Pris- och löneuppräkning 4,0 4,9 Summa 5,3 9,1 Kommentar driftramar: Nämnden tillförs medel för ökat bidrag till Cirkus cirkör med 1,2 miljoner som konsekvens av tidigare beslut. Kostnadsökningar för tre projekt har resulterat i ökade hyreskostnader beräknade till 1 miljon. Kostnadsökningar till följd av den nya fritidsgården i Alby och upprustning av Rödstu Hage har fördelats med halva beloppet 2014 och resterande Driftkostnader för Idéhus Tullinge ingår i ramen med 6,5 miljoner Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Mindre investeringar 1,5 1,6 1,7 1,8 Alby fritidsgård, inventarier 1,0 Brantbrink, konstgräs 3,2 Brunna IP, konstgräs 3,2 Tullinge idéhus, inventarier 2,5 Fittja sporthall 8,0 Tumba bibliotek o konsthall, inv 1,0 Maxihallen 2,5 Kärsby sporthall 8,0 Alby parklek Summa 8,2 13,1 12,9 1,8 X Kommentarer investeringsram: Utbyte av konstgräset på idrottsplatserna i Brantbrink och Brunna ingår 2014 respektive Under perioden avsätts medel för upprustning av sporthallarna Fittja och i Kärsby. Inventarier till Idéhus Tullinge och för bibliotek och konsthall i Tumba ingår 2015.

391 43 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 185,3 192,4 201,1 207,9 Nettoinvesteringar 1,7 2,5 2,5 2,0 Verksamhetsområde Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens uppgift är att vara huvudman för vuxenutbildningen inkluderande svenska för invandrare samt yrkeshögskoleutbildningar, kvalificerade yrkesutbildningar, annan eftergymnasial utbildning och för anläggningen Xenter. Nämnden har även ansvar för kommunens arbetsmarknadsåtgärder samt för samhällsorientering enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Nämnden är också utförare av daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning och av vissa insatser på uppdrag av utbildningsnämnden. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Volymökning SFI och daglig verksamhet Förslag 2014 Förslag ,0 4,0 Effektiviseringskrav -2,0-3,3 Pris- och löneuppräkning 4,7 6,1 Summa 8,7 6,8 Kommentar driftramar: För ökade volymer inom SFI (svenska för invandrare) och daglig verksamhet tillförs 6 miljoner för 2014 och 4 miljoner för Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Inventarier mm 2,5 2,0 2,0 2,0 Resurscenter, daglig verksamhet x x Summa 2,5 2,0 2,0 2,0

392 44 Utbildningsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 2 015, , , ,8 Nettoinvesteringar 16,2 24,0 119,0 369,1 Verksamhetsområde Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola och för gymnasieskola. I ansvarområdet ingår även gymnasiesärskola och det kommunala uppföljningsansvaret. Utbildningsnämndens verksamhet omfattar 48 förskolor, 20 grundskolor och fyra gymnasieskolor med sammanlagt 28 utbildningar inom den nya gymnasieskolan. Samtliga barn och elever i de egna enheterna uppgår till ungefär Inom Botkyrka finns 22 fristående förskolor inklusive pedagogisk omsorg. Härutöver finns sex fristående grundskolor, tre fristående gymnasieskolor och en gymnasiesärskola. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förskola, volymförändring 16,7 10,7 Fritidshem, volymförändring 4,0 1,8 Förskoleklass, volymförändring 3,7 2,1 Grundskola, volymförändring 19,8 25,4 Grundsärskola, volymförändring 3,4 1,8 Gymnasieskola, volymförändring -5,7-3,0 Gymnasiesärskola, volymförändr 0,5 Lokalbidrag, fristående skolor 0,3 Effektiviseringskrav -10,8-17,5 Pris- och löneuppräkning 50,0 63,1 Summa 81,6 84,7 Kommentar driftramar: Volymförändringarna inklusive volymbaserade lokalresurser uppgår totalt till 42,4 miljoner 2014 och 38,8 miljoner De största ökningarna beräknas ske inom grundskolan men även förskolan och grundsärskolan ökar i volym. Antalet gymnasieelever beräknas fortsätta minska. Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förskola, Alby 92,0 Förskola Alby, inventarier 6,0 Nyängsgården, inventarier Rikstens skola, etapp 2 100,0 Förslag 2016 Förslag 2017

393 45 Investeringsprojekt forts, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Rikstens skola, inventarier 7,0 Förskola, Riksten 43,0 Förskola Riksten, inventarier 3,0 Björkhaga, upprustning 60,0 Björkhaga, inventarier 5,0 Skogsbackaskolan, inventarier 7,0 Lövholmen, förskola utbyggnad 21,0 Lövholmen förskola, inventarier 4,0 Förskola, Vårsta Förskola Vårsta, inventarier Sörgården, utbyggnad 22,0 Sörgården, inventarier 1,0 Måsen, upprustning 20,0 Måsen, inventarier 3,0 Myran, upprustning 20,0 Myran, inventarier 3,0 Prästkragen, upprustning 20,0 Prästkragen, inventarier 3,0 Opalen, upprustning 17,0 Opalen, inventarier 3,0 Falkbergsskolan, upprustning 30,0 30,0 Falkbergsskolan, inventarier 3,5 3,5 Hantverksgymnasiet, inventarier 1,0 Tumba gymnasium, lokalanpassn 2,0 Förslag 2017 Gymnasieskolan, inventarier mm 3,0 3,1 3,2 3,3 Ombyggnader, kök 20,0 21,0 22,0 23,0 Lokalanpassn, arbetsmiljöåtg 5,0 5,0 5,0 5,0 Övervakningskameror 0,5 0,5 0,5 0,5 Inventarier mm 2,0 2,0 2,0 2,0 Summa 119,0 369,1 136,7 33,8 Kommentarer investeringsram: Flerårsplanen innehåller medel för nya förskolor i Alby och i Riksten samt utbyggnader av förskolorna Lövholmen i Tumba och Sörgården i Tullinge. Förskoleutbyggnaden i Vårsta beräknas i dagsläget utföras i extern regi varför något belopp inte tagits upp i investeringsplanen. Inom flerårsplaneperioden ryms uppförande av Rikstens skola, etapp 2. Investeringsplanen innehåller flera stora upprustningar av skolor och förskolor. I förslaget ingår åtgärder på Björkhagaskolan och Falkbergsskolan och på förskolorna Måsen, Myran, Prästkragen och Opalen. Ombyggnader av kök i skolor och förskolor fortsätter med miljoner per år under perioden.

394 46 I övrigt omfattar investeringsplanen inventarier till skolor och förskolor samt anpassningsoch arbetsmiljöåtgärder. Socialnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 484,5 506,2 514,5 524,2 Nettoinvesteringar 3,9 3,0 11,0 14,0 Verksamhetsområde Socialnämnden ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter inom individ- och familjeomsorg inklusive ansvaret för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialnämnden ansvarar också för de öppna förskolorna som bedrivs i Alby, Hallunda, Fittja, Storvreten och Tullinge. Socialförvaltningen har processansvaret och samordningsansvar för folkhälsoarbetet inklusive det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Volymökning barn och unga 1,5 1,5 Skolfammodellen, förstudie -1,0 Effektiviseringskrav -5,2-8,3 Pris- och löneuppräkning 13,0 16,4 Summa 8,3 9,6 Kommentar driftramar: Resurserna för volymökning inom verksamheten barn och unga avser ökning av insatser till följd av befolkningsökning. Avgående post för skolfammodellen avser förstudie under Investeringsprojekt, miljoner kronor Lokaler, inventarier och arbetsmiljöförbättring Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag ,0 2,0 2,0 2,0 Jour- och träningslägenheter mm 1,0 1,0 2,0 2,0 Tornet 1, ersättning Idavall 6,0 Inventarier, larm ersättningsboende 2,0 Boende, komplexa vårdbehov 10,0 Larm och inventarier boende 1,0 1,0 1,0 Summa 11,0 14,0 5,0 5,0

395 47 Kommentarer investeringsram: Jour- och träningslägenheter avser beredskap för att projektera och bygga, om möjligheten att få till boendelösningar i befintligt lägenhetsbestånd i kommunen saknas. Under 2012 stängdes Idavall ersättningsboende planeras till Tornet i Norsborg med beräknad inflyttning under Boende, komplexa vårdbehov avser boende för sex personer med psykisk funktionsnedsättning och aktiva beroendeproblem. För att hålla en beredskap för projektering, köp av lägenheter m.m. eller när det dyker upp möjliga objekt för enklare boendelösningar har 8 miljoner kronor avsatts till tekniska nämnden. Avsatta medel ska användas för socialnämndens och vård- och omsorgsnämndens behov. Vård- och omsorgsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 848,9 876,9 909,6 942,8 Nettoinvesteringar 0,9 4,0 4,0 25,0 Verksamhetsområde Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde omfattar omsorg för äldre och funktionsnedsatta. Verksamheten äldreomsorg rymmer kommunens samlade utbud av service, vård och omsorg i eget boende (hemtjänst) och särskilda boendeformer för äldre. Omsorg om personer med funktionsnedsättning omfattar verksamheter och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Inom verksamheten finns boende med särskild service, personlig assistans, ledsagning och avlösning. Kommunen har en sammanhållen utrednings- och bedömningsgrupp, bedömarenheten. Inom nämndens ansvarsområde finns kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS), sjuksköterskeenhet och rehabenhet inkluderande bostadsanpassning. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Volymökning äldreomsorgen och LSS-verksamheten Förslag 2014 Förslag ,0 20,0 Effektivisering/besparingsuppdrag -9,2-14,8 Pris- och löneuppräkning 21,9 28,0 Summa 32,7 33,2 Kommentar driftramar: För volymökning inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten tillförs 20 miljoner för både 2014 och 2015.

396 48 Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Gruppboende OPFN 15,0 15,0 Servicebostäder LSS 6,0 6,0 Äldreboende 50 platser 125,0 Inventarier, ombyggnader mm 4,0 4,0 4,0 4,0 Summa 4,0 25,0 4,0 150,0 Kommentarer investeringsram: Flerårsplanen innehåller två nya gruppboenden och nya servicebostäder för personer med funktionsnedsättning och ett nytt äldreboende. För att skapa ytterligare servicebostäder LSS förutsätts att vård- och omsorgsnämnden tillsammans med tekniska nämnden söker lämpliga lösningar i befintligt bestånd och i samband med nyproduktion av lägenheter. Investeringsplanen innehåller inga medel för ombyggnad av Tumba äldreboende och ersättningsboenden till följd av att Tumba äldreboende förändras. Avsikten är att en extern part tar över fastigheten, genomför ombyggnaden och även bygger ersättningsboenden. För att hålla en beredskap för projektering, köp av lägenheter eller när det dyker upp möjliga objekt för enklare boendelösningar har 8 miljoner kronor avsatts till tekniska nämnden. Avsatta medel ska användas för vård- och omsorgsnämndens och socialnämndens behov.

397 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:4 23 Delegationsbeslut (sbf/2013:4) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Handlingar Redovisning av bygglov under tiden Redovisning av ansökan om lantmäteriförrättning och försäljning/köp

398 REDOVISNING AV ÄRENDEN GJORDA PÅ DELEGATION ÅT SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN DNR DATUM INNEHÅLL INGÅENDE FASTIGHETER KÖPESKILLING DELEGAT Ansökan om lantmäteriförrättning 2012/ Ansökan om fastighetsreglering Tullinge 19:282, Blåsippan 36 AZ 2012: Ansökan om fastighetsreglering Tullinge 19:282, Tullinge 17:253 AZ 2012: Ansökan om fastighetsreglering Tullinge 19:282, Tussilagon 30 AZ Försäljning/köp Köpeskilling 2012: Överenskommelse om fastighetsreglering Tullinge 19:282, Tullinge 17: :- AEL/AZ 2012/ Överenskommelse om fastighetsreglering Tullinge 19:282, Blåsippan :- AEL/AZ Delegater AEL MN KU AZ Agneta Engver Lindquist Maja Nilheim Kristofer Uddén Anna Zidén

399 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:112, sbf/2013:67, sbf/2012: Anmälningsärenden (sbf/2013:112, sbf/2013:67, sbf/2012:255) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antecknar till protokollet att man tagit del av anmälningsärendena. Handlingar Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 27 Svar på motion Utöka antalet parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset (BP). Kommunstyrelsens protokollsutdrag , 55 Revidering av strategi för demokrati och delaktighet. Analys av utvecklingsarbete och behov av revidering av kommunens strategi för demokrati och delaktighet. Informell remiss från Trafikverket om Transportsystemet i samhällsplaneringen.

400 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2012: Svar på motion - Utöka antalet parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset (BP) (KS/2012:192) Beslut Motionen är besvarad. Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att se över nuvarande användning och behovet av nya parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset i Tumba. Reservationer Samtliga ledamöter för (BP), (M), (FP), (KD) och (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Ärendet Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Ulla-B. Ludvigsson (BP) och Lena Karlsson (BP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Utöka antalet parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset i Tumba. Motionärerna föreslår att samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med tekniska nämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka antalet parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset. I motionen anförs att parkeringsmöjligheterna har minskat i och med bostadsbyggande och fler och större evenemang i idrottshuset. Tekniska nämnden har yttrat sig över motionen Motivering Tekniska nämnden anser att en inventering av behovet bör genomföras som grund till förslag till hur parkeringarna kring kommunalhuset och kringliggande kommunala byggnader ska disponeras. Nämnden förespråkar även en

401 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:192 restriktiv hållning till utökandet av antalet parkeringsplatser, för att på så sätt inte uppmuntra till bilåkande. Under 2010 infördes nya parkeringstillstånd tillsammans med ny skyltning och utökat antal parkeringsplatser med 3 timmars begränsning. Yrkanden Ulla-B. Ludvigsson (BP) yrkar bifall till motionen, bilaga. Mattias Franzén (M) och Stefan Dayne (KD) yrkar bifall till motionen. Stig Bjernerup (FP) yrkar bifall till motionen, bilaga. Pierre Blankenburg (TUP) yrkar bifall till motionen, bilaga. Dan Gahnström (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Propositionsordning Kommunstyrelsens ordförande ställer kommunstyrelsens förslag till beslut att motionen ska anses vara besvarad mot yrkandena att motionen ska bifallas och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Votering Votering är begärd och verkställs. Kommunfullmäktiges ordförande ställer följande voteringsproposition: Den som röstar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att motionen ska anses besvarad röstar ja. Den som vill bifalla motionen röstar nej. Voteringen utfaller med 31 jaröster, 26 nejröster, 4 röster ej avgivna, bilaga. Expedieras till: - Tekniska nämnden - Samhällsbyggnadsnämnden

402 :05:25 Voteringsresultat Ärende: 27 Svar på motion Utöka antalet parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset (BP) Ja:31 Nej:26 Avstår:0 Inte röstat:4 Namn Parti Röst Birgitta Mörk S Ja Inger Ros S Ja Anna-Marie Carlsson M Nej Gabriel Melki S Ja Katarina Berggren S Ja Serkan Köse S Ja Jens Sjöström S Ja Ebba Östlin S Ja Lars Schou S Ja Arzu Alan S Ja Peter Nyberg S Ja Adnan Issa S Ja Mattias Gökinan S Ja Youbert Aziz S Ja Diana Hildingsson S Ja Jean-Pierre Zune S Ja Taina Virta S Ja Bo Johansson S Ja Maria Mendoza S Ja Robert Rasmussen S Ja Anna Gestblom Bottner S Ja Jimmy Baker M Nej Catarina Ekeståhl M Nej Dragan Tomic M Nej Lennart Lundell M Nej Christina Tibblin M Nej Yngve R K Jönsson M Nej Kia Hjelte M Nej

403 Mattias Franzén M Nej Karin Nakamura Lindholm TUP Nej Carl-Erik Spelmans Therese Strömberg Anders Thorén Pierre Blankenburg Deniz Bulduk Bayram Uludag Bosse Olsson Dan Gahnström TUP Nej TUP Nej TUP Nej TUP Nej MP Ja MP Ja MP Ja MP Ja Haider Raja V Ja Mats Einarsson V Ja Anna Herdy V Ja Karin Pilsäter FP Nej Stig Bjernerup FP Nej Robert Stenkvist SD Ej röst Östen Granberg SD Ej röst Stefan Dayne KD Nej Ulla Ludvigsson BP Nej Lena Karlsson BP Nej Inga-Lill Strömqvist S Ja Björn Pettersson S Ja Berit Larsson S Ja Nils Andersson S Ej röst Lennart Lauberg M Nej Stefan Löfstad M Nej Christina Lundgren M Nej Michael Erikson M Nej Elisabet Thorén TUP Nej Nooshi Dadgostar V Ja Helene Wåhleman FP Nej Therese Kanervainen SD Ej röst Miriam Bengtsson Totalt antal röstande:57 Potentiellt antal röstande:61 KD Nej

404 bp BOTKYRKAPARTIET Yrkande Svar på motion Utöka antalet parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset (BP) (KS/2012:192) Vi i Botkyrkapartiet yrkar att kommunfullmäktige bifaller motionen. Det är anmärkningsvärt att kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att anse motionen besvarad samtidigt som man ger tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att se över behovet av nya parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset. Detta är vad som bl a framkommer i vår motion och då borde kommunstyrelsen mycket väl kunnat bifalla motionen. Vi i BP anser kommunen förr eller senare kommer tvingas till att utöka antalet parkeringar med tanke på bostadsbyggnationen som pågår runt och utmed såväl idrottshuset som kommunalhuset. I vår motion tar vi också fram alternativa lösningar, som bör studeras, vilket underlättar ytterligare för att bifalla motionen. Det är därför viktigt att man löser parkeringsproblemen för att förbättra utrymmena för både idrotten och besökanden m fl. Glädjande är att oppositionspartierna ställer sig bakom vårt förslag, för gemensamt kan man skapa positiv PR för kommunen, vilket vi förutsätter att den styrande majoriteten även instämmer i. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Sandra Foltas Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

405 Yrkande Svar på motion Utöka antalet parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset Förslag till beslut: Folkpartiet yrkar bifall till motionen Motivering Det är en angelägen fråga som Botkyrkapartiet tar upp i sin motion. Folkpartiet har tidigare uppmärksammat den allt större bristen på parkering vid kommunalhuset och idrottshuset. Vi anser precis som Botkyrkapartiet att man måste försöka utöka antalet parkeringsplatser i detta område. Det går inte att bara som Tekniska nämnden gör att säga att man inte ska uppmuntra till mer bilåkande och därför blir det inte fler parkeringsplatser. Parkeringsplatserna vid kommunalhuset och idrottshuset är idag hårt belastade såväl vardag, som helg och såväl dagtid som kvällstid. På kvällar och helger kommer många barn och ungdomar till idrottshuset och ishuset för att träna eller spela matcher. Många kommer åkande från andra delar av länet skjutsade av sina föräldrar eller kompisars föräldrar. Ibland har man också tung utrustning med sig. Att då inte kunna parkera bilen nära idrottsanläggningen för att Botkyrka kommun inte vill uppmuntra bilåkning, kan inverka negativt på bilden av Botkyrka enligt vårt sätt att se det. Därför bör motionen bifallas. För att det inte ska råda någon tvekan om det så vill vi slå fast att Folkpartiet är för en väl fungerande och utbyggd kollektivtrafik, men vi delar inte inställningen att bilåkande är något dåligt. Det är åkande kopplat till bilar som generera utsläpp av koldioxid som inte är bra. Därför är det angeläget att fordonsflottan i såväl Sverige som Botkyrka så snart det är möjligt blir fossilfri.

406 Yrkande Kommunfullmäktige Ärende: Svar på motion Utöka antalet parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset Botkyrkapartiets motion är viktig för våra idrottsföreningar i kommunen. Tullingepartiet anser att vi behöver fler parkeringsplatser runt våra idrottsanläggningar. Vi ifrågasätter Tekniska nämndens inställning med en restriktiv hållning till utökande av parkeringsplatser för att inte uppmuntra till bilåkande. De föräldrar som vill låta sina barn utöva idrott behöver ofta kunna ta bilen. Många idrottsaktiviteter utövas på kvällar och helger både i ishuset samt idrottshuset. Det kommer ungdomar från hela länet för att träna och spela matcher som ofta har med sig stor och tung utrustning. Om det inte finns parkeringsplatser i anslutning till anläggningen, så ger det en bild av Botkyrka som en kommun som inte främjar idrott. Däremot anser vi att det är bra att begränsa Kommunalanställdas berättigande till parkering vid kommunalhuset för att få dem att i större utsträckning välja kollektivtrafik. Därför tycker vi att Tekniska nämnden således bör inventera behov av parkering både för de kommunalanställda samt de som ska nyttja våra idrottsanläggningar. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen Pierre Blankenburg (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

407 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:72 55 Revidering av strategi för demokrati och delaktighet (KS/2013:72) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1) revidera kommunens strategi för demokrati och delaktighet i enlighet med PM ) tillsätta en politisk styrgrupp för framtagandet av en reviderad strategi. Sammanfattning Uppföljningar av demokratiutvecklingsarbetet har under de senaste åren visat ständiga förbättringar i den lokala demokratin. Kommunen har bland annat nått grupper som tidigare inte varit delaktiga, ökat valdeltagandet, skapat metoder för medborgardialog och utvecklat möjligheter för digital delaktighet i samarbete med olika föreningar och organisationer. Allt detta ger en positiv helhetsbild av hur kommunen jobbar med att förbättra och fördjupa den lokala demokratin. Trots detta så finns det ännu många brister i och utmaningar för den lokala demokratin i Botkyrka. Vi har fortfarande ett lågt valdeltagande jämfört med andra kommuner. Många av kommuninvånarna tycker inte att de kan påverka kommunala beslut och verksamheter. Andelen kommuninvånare med bakgrund och livserfarenheter från andra länder stiger ständigt i Botkyrka. En uppenbar utmaning för demokratin i framtiden är hur den lokala demokratin hanterar denna förändring av befolkningssammansättning. En annan viktig del av demokratiarbetet är att arbeta riktat mot majoritetssamhället för att stödja en anpassning och acceptans av en ny verklighet. Medborgarna, framför allt de nya generationerna är inte engagerade i politiken och inte delaktiga i demokratin på samma sätt, eller i samma utsträckning, som tidigare. Kommunens nuvarande strategi för demokrati och delaktighet utgår från ett samhälle med ett folk med en gemensam historia, en etnisk tillhörighet, och

408 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:72 en delad politisk tradition och kultur. Idag utmanas denna traditionella syn på demokrati av förändringar i samhället, framför allt av förändringar kopplade till en ny demografi. Nya generationer har också en annan syn och en annan inställning till demokrati. För att upprätthålla en fungerande och modern demokrati måste vi hitta sätt att utgå från medborgarnas olika förutsättningar. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Demokratiberedningen har behandlat ärendet , 2. Expedieras till: - Samtliga nämnder - Demokratiutvecklare Ahmad Azizi, kommunledningsförvaltningen

409 1[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:72 Referens Ahmad Azizi Mottagare Kommunstyrelsen Analys av utvecklingsarbete och behov av revidering av kommunens strategi för demokrati och delaktighet. Inledning Kommunens nuvarande strategi för demokrati och delaktighet utgår implicit från ett samhälle med ett folk med en gemensam historia, en etnisk tillhörighet, och en delad politisk tradition och kultur. Idag utmanas denna traditionella syn på demokrati av förändringar i samhället, framför allt av förändringar kopplade till en ny demografi till följd av mer än ett halvt sekels kontinuerlig invandring till Sverige och Botkyrka. Nya generationer har också en annan syn och en annan inställning till demokrati än de som levt under de historiska ögonblick då påtagliga demokratiska landvinningar har genomförts. För att upprätthålla en fungerande och modern demokrati måste vi hitta sätt att utgå från medborgarnas olika förutsättningar. Demokrati i praktiken ska samtidigt kunna bidra positivt till sammanhållningen mellan invånare i Botkyrka. Att olika generationer och olika grupper med skiftande erfarenheter finns representerade är avgörande. En prioritering för att bevara en stabil och levande demokrati behöver vara att synliggöra och förändra de strukturer som, medvetet eller omedvetet, hindrar delaktigheten för olika grupper i den lokala demokratin. Syftet med analysen Syftet är att analysera arbetet med dagens demokratiutveckling och därigenom synliggöra behov av revidering samt att identifiera utvecklingsområden i den reviderade strategin för demokrati och delaktighet Den befintliga strategin Kommunfullmäktige fattade beslut om strategin för demokrati och delaktighet Syftet med strategin har varit att fördjupa demokratin genom att lägga grunden för ett mer systematiskt och långsiktigt demokratiarbete. Mål för strategin är: att stödja dem som redan är engagerade på olika sätt, i politiken och i kommunens dialogarbete. att skapa nya möjligheter för de som i dag är underrepresenterade att känna sig mer delaktiga, delta och komma till tals i den lokala demokratin. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post ahmad.azizi@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

410 BOTKYRKA KOMMUN 2[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:72 att ge dem ambitioner och värderingar kring demokrati och delaktighet som uttrycks i denna strategi genomslag i Botkyrka kommun som arbetsplats. Utgångspunkten för strategin är en rad utmaningar som kan sammanfattas på följande vis: Utveckla arbetet med den representativa demokratin. Skapa större utrymme för deltagardemokrati. Öka brukarnas möjligheter till inflytande över de kommunala verksamheterna. Tydliggöra medarbetarnas demokratiska uppdrag. Öka den interna demokratin på arbetsplatserna för medarbetarna. Stärka demokratiutvecklingsarbetet genom att koppla till övriga tvärperspektiv av betydelse för den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Kommunens demokratiutveckling Kommunens demokratiarbete är en del av ordinarie verksamhet för att utveckla och fördjupa demokratin och delaktigheten i Botkyrka. Syftet är att levandegöra demokratin för Botkyrkaborna, skapa möjligheter för det demokratiska samtalet, samt att underlätta för samhällsgrupper att delta och påverka den lokala demokratin och samhällsutvecklingen. Figuren nedan visar en sammanställning av kommunens konkreta arbete för demokratiutveckling:

411 BOTKYRKA KOMMUN 3[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:72 Demokrati Vi har även genomfört specifika insatser inom ramen för demokratiarbetet, till exempel: - användning av metoder som forskningscirklar för att inhämta kunskap från kommuninvånare och lyssna in kvalitativa berättelser från vardagen om vissa frågor som kommunen jobbar med. - samarbete med aktiva kommuninvånare som samhällsinformatörer i demokratiinsatser som inriktas till kommuninvånarna. - användning av sociala medier som verktyg i demokratiarbetet. Analys Uppföljningar av demokratiutvecklingsarbetet har under de senaste åren visat ständiga förbättringar i den lokala demokratin. Kommunen har bland annat nått grupper som tidigare inte varit delaktiga, ökat valdeltagandet mer än genomsnittet för riket, skapat olika metoder för medborgardialog och utvecklat möjligheter för digital delaktighet i samarbete med olika föreningar och organisationer. En del av kommunens insatser för att öka ungdomars delaktighet