angaria Arkeologisk förundersökning Skrike, RAÄ 358 i Nätra sn, Norra Ångermanland. Anna-Karin Lindqvist & Lisette Eriksson

Transkript

1 angaria 7 Arkeologisk förundersökning Skrike, RAÄ 358 i Nätra sn, Norra Ångermanland. Anna-Karin Lindqvist & Lisette Eriksson

2 2

3 Arkeologisk förundersökning Skrike, RAÄ 358 i Nätra sn, Norra Ångermanland. 3

4 4

5 Arkeologisk förundersökning Skrike, RAÄ 358 i Nätra sn, Norra Ångermanland. Anna-Karin Lindqvist & Lisette Eriksson angaria 7 5

6 Rapporten utgiven av: angaria ab Box Domsjö Fotomontage och lay-out av Anna-Karin Lindqvist ISSN ISBN angaria ab Eget tryck Umeå

7 INNEHÅLL 1. INLEDNING UPPGIFTER OM UNDERSÖKNINGEN Målsättning och metod Dokumentation Administrativa uppgifter NATUR- OCH KULTURMILJÖ Topografi och jordart Vegetation Historisk tid Övriga fornlämningar i området RESULTAT Undersökta ytor Förekomst av skärvsten Anläggningar Fynd Dateringar SAMMANFATTNING OCH TOLKNING REFERENSER BILAGOR 1. Fyndtabell: 2. Vedartsanalys av Ulf Strucke 3. Miljöarkeologisk undersökning av Johan Linderholm och Johan Olofsson 7

8 Fig. 1. Vy över området från sydost med arkeologerna: Matz Bergman, Jonas Sundin, Sigrid Bergman och Johan Hägg. I bakgrunden syns delar av den väg som leder fram till lastplatsen vid Nätraån. Under talet genomfördes Laga skifte i Skrike by. Förutom bebyggelse, åker och äng finns även byns samtliga samfälligheter utsatta på kartan. Däribland flera vägar som exempelvis: Vägen till Lastplatsen vid Elfven. 8

9 1. INLEDNING Rapporten behandlar den arkeologiska förundersökningen vid Skrike i Nätra socken i norra Ångermanland. Undersökningen föranleddes av byggandet av Botniabanan och ingår i samma delsträcka (JP32) som de pågående undersökningarna vid Bjästamon (obj 23) och Kornsjövägen (obj 26). Förundersökningen vid Skrike, som går under beteckningen objekt 21 (RAÄ 358) gjordes inom ramen för det samarbetsprojekt som pågår mellan Riksantikvarieämbetet UV-Mitt, Länsmuseet Västernorrland, KMVA och Angaria. Raä UV-Mitt är huvudansvarig för projektet som leds och samordnas av Per Gustafsson. Botniabanan AB står som uppdragsgivare och har bekostat undersökningarna. Under Raä UV-Mitts utredningsetapp 1 utpekades området vid Skrike som ett möjligt boplatsläge under järnålder (Jakobsson 1999:31-38). Under etapp 1 omfattades objektet även att ett område som registrerats av projekt Ljusminne som en korsande samisk flytttled. I samband med utredningens etapp nr 2 konstaterades förekomster av skärvsten inom ett 5x5 m stort område (Runeson&Larsson 2000:7). Förundersökningen skulle ha genomförts under säsongen 2000, men på grund av att tillgängligheten till området försenades kunde arbetet inte påbörjas förrän under maj månad Botniabanan AB:s uppgörelse med markägaren innebar att korridoren begränsades vilket medförde att vår ursprungliga undersökningsplan från år 2000 inte kunde fullföljas med avseende på områdets storlek. I den ingick att en 120 m bred korridor skulle omfattas av provtagning och grävning. I och med att vi inte kunde nyttja den väg som gick fram till området kunde inga manskapsbaracker fraktas till området och all utrrustning fick bäras till platsen längs en kraftledningsgata. I övrigt kunde undersökningen genomföras som planerat. Den markkemiska prospekteringen genomfördes under hösten 2001 av Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL) vid Umeå universitet. Sedan tidigare, under etapp 1 av utredningsfasen gjordes en mindre prospektering inom en yta som till större delen ligger ytanför nu gällande undersökningsområde. Vid det tillfället uppmättes en hög och jämn fosfathalt (Linderholm 1999). Resultatet av den senare prospekteringen uppvisade även den samma mönster med höga fosfatvärden (Linderholm&Olofsson 2002:2). Efter det provtagningtillfället kunde vi direkt kontrollera punkter med särskilt förhöjda värden i och med att proverna togs inom sammakoordinatsystem som användes vid den arkeologiska undersökningen. 9

10 2. UPPGIFTER OM UNDERSÖKNINGEN 2.1. Målsättning och metod Målsättningen var att fastställa fornlämningens utbredning och karaktär. Avsikten med att fastställa utbredningen är att konstatera både hur stora delar av fornlämningen som berörs av exploateringen och om fornlämningen kan avgränsas rumsligt. Målet med att fastställa karaktären är att precisera den vetenskapliga potentialen inför eventuella vidare insatser. Målsättningen inom exploateringsområdet var att: Bedöma fornlämningens utbredning horisontellt. Att få en uppfattning om fornlämningens karaktär med avseende på kvantitativ och kvalitativ variation av anläggningar, skärvsten, artefakter och ekofakter samt att datera fornlämningen. Bedömningen av den horisontella utbredningen inom exploateringsområdet omfattade: En översiktlig markkemisk kartering av området i syfte att få en bild av markens variation. Under utredningen kunde Miljöarkeologiska laboratoriet) MAL konstatera en hög och jämn fosfathalt vilket tolkades som en sannolik följd av mänsklig aktivitet. En vegetationsmässig kartering har genomförts. Karteringen gjordes i syfte att registrera områden med eventuell avvikande växtlighet. Närmare 500 provgropar grävdes. Genomgång av mellanliggande områden gjordes med jordsond för kontroll av svackor och andra ojämnheter i terrängen. Provgroparna grävdes i avsikt att bättre kunna styra maskinavbaningen. En översiktlig genomgång av området har gjorts med metalldetektor. Den markkemiska provtagningen och analysen genomfördes av MAL, efter vårt koordinatnät. Analysen används i undersökningen som ett underlag för fördelning av provrutor och maskinavbaning inom området. Vid sökschaktsgrävning avlägsnades humuslagret med grävmaskin, i kombination med grov- rensning med fyllhammare och finrensning med skärslev. Omkring 1770 m 2 har avtäckts. Manuell rutgrävning har företagits inom ca 40 kvm. Jorden har sållats med en maskstorlek om 4 mm. Provtagning för vedart och 14 C analys har företagits i anslutning till en anläggning Dokumentation Alla mätningar i fält har genomförts med totalstation. Vid rutgrävning har olika konstruerade lager använts, dokumentationsnivåer (Dn), vardera omfattande 0,05 m tjocklek. Dn1 motsvarar lagret från blekjordens början och 0,05 m djup. Dn2 de följande 0,05 m osv. Påträffade anläggningar har planritats i skala 1:20, profiler har ritats i skala 1: Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets Dnr: Länsstyrelsens Dnr: RAÄ/UV:s projektnummer: Undersökningstid: 10 maj-24 maj Projektgrupp: Anna-Karin Lindqvist (projektledare), Lisette Eriksson, Sigrid Bergman, Matz Bergman, Johan Hägg, Jonas Sundin Underkonsulter: Roger Engelmark, Johan Linderholm och Johan Olofsson Miljöarkeologiska laboratoriet, Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet. Göran Possnert Ångströmslaboratoriet, avd för jonfysik 14 C-laboratoriet, Uppsala universitet. Stiftelsen föremålsvård i Kiruna samt Dohnes maskiner Domsjö, Peter Edin. Exploateringsyta: kvm Undersökt yta: kvm 10

11 Läge: Ekonomiska kartan Blad 19I 3H Öden Koordinatsystem: RT90 0 gon -1 Höjdsystem: RH70 Dokumentationshandlingar: Inlämnade till Läns- museet Västernorrland i Härnösand. Fynd: Fnr 1-11 har inlämnats till Länsmuseet Västernorrland i väntan på fyndfördelning. Fig. 2. Undersökningsområdets södra del, i sänkan som skymtar i bildens mitt rinner Nätraån. Foto från norr. 11

12 3. NATUR- OCH KULTURMILJÖ 3.1. Topografi och jordart Området ligger på en mindre höjdrygg som går i nordväst-sydostlig riktning. Höjden över havet ligger mellan m. Omkring 50 m sydväst om undersökningsområdet rinner Nätraån och åsen sluttar kraftigt ned mot ån. Den andra sidan av åsen är inte så markerad utan pianar ut mot ett ca 4000 kvm stort vattenbemängt område i UO:s nordöstra del. Jordarten består huvudsakligen av finare fraktioner i form av finmo/silt med inslag av grus och sten i den nordöstra delen Vegetation Före avverkning var hela området skogsbevuxet, huvudsakligen med ungskog av gran med enstaka inslag av tall. Enbuskar förekommer i riklig mängd. Inom ett gräsbevuxet område finns även björk. Markvegetationen består av blåbärsris, mossa, enstaka örter samt gräs Historisk tid När den geometriska avmätningen genomfördes 1696 fanns det fem gårdar i Skrike by. Fyra av gårdarna låg samlade i byns centrum och en gård låg i den södra delen av byn. I norr angränsade Finnborgs ägor och i söder Förnätra. I den östra delen längs Skrikesjöns strand låg åker- och ängsmarken. Byns utmark låg väster om byn och begränsades av Nätraån. Rakt genom byn i nord-sydlig riktning gick Norrstigen som under den tiden var den enda väg- förbindelsen med södra Ångermanland. (Westin 1930:28). På storskifteskartan från 1700-talet benämns Norrstigen som Stora Landsvägen från Stockholm till Wästerbotten. De fem gårdarnas läge var fortfarande detsamma som under 1600-talet men åkermarken hade utökats något i den södra delen bebyggdes även Oxböle och blev en del av Skrike by. Under 1860-talet genomfördes Laga skifte i byn. Förutom bebyggelse, åker och äng finns även byns samtliga samfälligheter utsatta på kartan. Däribland flera vägar som exempelvis Vägen till Lastplatsen vid Elfven. Vägen löper i nordvästlig riktning genom det nu aktuella förundersökningsområdet och har under senare tid brukats som timmerväg. Lastplatsen vid älven utgörs av en lägre liggande platå vid den för övrigt mycket brant sluttande stranden. Några synliga lämningar har inte kunnat lokaliseras på platsen. Sannolikt har omlastning av kol och malm till Fröstdals kopparverk skett här. Kopparverket bildades 1839 och var beläget vid Nätraån i Fors omkring fyra kilometer norr om Skrike by. Under en kort period innan driften upphörde 1857 bröts malm i Förnätraberget vid Oxböle. Malmen transporterades sedan till kopparhyttan i Fors (Näsström 1979:52) Övriga fornlämningar i området I områdets direkta närhet finns inga fornlämningar registrerade. 12

13 4. RESULTAT 4.1. Undersökta ytor Omkring 1770 kvm har ytavtäckts med grävmaskin. Inom några slumpmässigt utvalda områden har provrutor utlagts för rutgrävning. Provrutorna har grävts såväl inom ytor med skörbränd sten som utan. Ca 40 kvm har rutgrävts ned till Dn Förekomst av skärvsten Skärvsten förekom huvudsakligen på åsens centrala delar och tycktes följa riktningen på den svaga höjdryggen. Ytligt förekom inga större mängder och vid rutgrävning uppmättes 2-3,5 kg som mest inom två kvm -rutor som grävdes i Dn1-Dn Anläggningar Centralt i området påträffades en ansamling skärvsten som närmast kan betraktas som en kokgropsliknande anläggning (A1). Skärvstenarna låg i anslutning till en större sten, 0,4 m stor, vid en mindre nedgrävning. Kolbitar och sot påträffades på 0,17 m dj. Nedgrävningens form var mycket svag och svårbegränsad i den mycket kompakta jorden som huvudsakligen bestod av silt Fynd Totalt registrerades 11 numrerade fynd vid undersökningen. Alla utom ett (F11) är av järn. De flesta fynd påträffades vid en genomsökning av området med metalldetektor. Bland fynden märks en ålderdomlig koskälla F2) med tillhörande halsband (F1) i mycket klumpig utformning. Bandet är 28 mm brett och 8 mm tjockt och svagt välvt, bandet avslutas med två platta öglor i vardera sidan. Skällan som mäter ca 100x70 mm har en mycket klumpig, 24 mm stor kläpp som sitter fastrostad. Skällan har troligen varit fäst vid det bandformiga halsbandet. Fyndet gjordes i det sumpiga partiet i områdets nordöstra del. På grund av den kraftiga fästanordningen bör skällan ha varit ämnad för ett större djur, exempelvis häst. En mindre bjällra (63x48 mm) i järn (F3), möjligen för get, påträffades mitt på åsen. Bjällran var försedd med tre ca 24 mm långa kedjor med vidhängande rundovala (7,6x13,8 mm) järnkulor. Utseendemässigt påminner bjällran om en ringklocka till en cykel. Bjällran var fullt funktionsduglig med en klingade spröd ton. I övrigt bestod fynden av järnfragment av obestämbar art samt spikar, nitar och hästskosöm. Endast en mindre bit av slagen kvartsit (F11) registrerades. Fynden tillhör sannolikt senare tiders aktiviteter. De flesta hästskosömmar och spikar påträffades i anslutning till skogsvägen Dateringar Två kolprov från A1 har 14 C-daterats till f.kr (Ua19461 och Ua19462)) respektive f.kr (Kal2 Sigma). Dateringen till förromersk järnålder överensstämmer också väl med höjden över havet. Inga fynd kan dock tidsbestämmas till perioden. 13

14 ) UXQGHUV NQRPUnGHNYP ) UHNRPVW DY VN UEUlQG VWHQ 0DVNLQVFKDNWDG \WD 3URYJURSDU 6XPSPDUN lwudnq YlJ P Fig. 3. Plan över maskinavbaning inom området, ca 1770 kvm ytavtäcktes. 14

15 Fig. 4. Plan över den ytligt förekommande skärvstenen som huvudsakligen låg inom åsens mittparti. Varje markering motsvarar 1-3 skärvstenar. De vita rutorna motsvarar rutgrävda områden. 15

16 22 23 F1-2 F9 24 F6 F8 F7 F10 F5 F4 25 F11 30 m F3 26 Nätraån Fig. 5. Spridningen av fynd, huvudsakligen järnföremål. Endast ett fynd (F11) utgörs av en bit slagen kvartsit. På kartan är höjdkurvorna för m ö h angivna. 16

17 Fig.6. Bjällra i järn(f3), fortfarande funktionsduglig. Fig.7. Skälla (F2) med tillhörande fästanordning (F1) i klumpig utformning ger ett ålderdomligt intryck. 17

18 5. SAMMANFATTNING OCH TOLKNING Förundersökningen visar att ett område, centralt beläget på åsen har nyttjats under en eller flera perioder. Skärvstenen ger definitivt ett förhistoriskt intryck, men avsaknaden av fynd som i övrigt kan kopplas till någon förhistorisk aktivitet lyser med sin frånvaro. Skärvstensförekomsten härrör sannolikt från tillfälliga aktiviteter vid den dåtida stranden. Höjden över havet, m överenstämmer också med 14 C-dateringen av A1, en kokgropsliknande anläggning, till förromersk järnålder. Det naturgeografiska läget och höjden över havet uppvisar en samstämmighet med tidigare genomförda undersökningar inom det mellannorrländska området (Lindqvist 1994). Det belyses till exempel i den närbelägna boplatsen vid Norra Åmynnet i Nätra socken. Här har två boplatser undersökts. Den äldre boplatsen med datering till förromersk järnålder var belägen drygt 25 m ö h medan den yngre, intilliggande bopatsen kunde dateras till romersk järnålder. Båda boplatserna uppvisar ett likartat fyndmaterial med enkelt bearbetad kvarts samt asbestmagrad keramik. Boplatserna representerar mobila jakt-och fångstgrupper som uppehållit sig i kustområdet under de olika perioderna. År 1988 påträffades en boplats på Genesmon från förromersk järnålder som betydde ett genombrott för förståelsen av periodens boplatslägen och karaktär (Lindqvist 1994). Den undersöktes under åren och dess mycket speciella spatiala mönster och anläggningar avviker helt från den första sedentära gården i området, som endast ligger 150 meter söderut (Lindqvist & Ramqvist 1993). Bland annat karakteriseras boplatsen av hyddlämningar med stenlagda härdar, stenredskap, asbestmagrad keramik, enstaka järnföremål samt förkolnade sädeskorn. Boplatsen vid Gene, liksom de övriga förromerska boplatserna har genom de sporadiska och delvis utspridda boplatsresterna inte varit lätta att avgränsa rumsligt. I de flesta fall har dock avslag i kvarts, kvartsit och flinta påträffats. Vid Raä 358 i Skrike har endast ett mindre stycke i kvartsit påträffats. I övrigt består fynden av sentida föremål som hästskosömmar, spikar, nitar, en skälla och en bjällra, allt i järn. Flera av föremålen hänger troligen samman med den väg som går genom området och som nyttjats sedan 1700-talet. Den markkemiska analysen uppvisade särskilt höga fosfatvärden vid Raä 358, vi har under fältarbetet inte lyckats belägga någon aktivitet (inga brända ben etc har överhuvudtaget påträffats) som kan ha påverkat detta fenomen. I och med att provtagningen gjordes i samma koordinatsystem kunde punkter med särskilt höga värden exakt återfinnas och kontrolleras. Troligen är det som Linderholm & Olofsson (2002:2f) anger ett resultat av höga bakgrundsnivåer (se bilaga). 18

19 A1 Fig. 8. A1, en kokgropsliknande anläggning daterades till förromersk järnålder. Foto från söder. 19

20 REFERENSER Jakobsson, Michael Botniabanan, sträckan Västernorrland. Ångermanland, Boteå, Grundsunda, Sidensjö, Själevad, Styrnäs och Torsåker socknar. Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, rapport 1999:9. Arkeologisk utredning etapp 1. Stockholm. Linderholm, Johan Miljöarkeologisk prospektering av lokaler inom bansträckning JP32 Kornsjösjön-Gålnäs. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter. Umeå Universitet. Umeå. Linderholm, Johan&Olofsson, Johan Miljöarkeologisk Etapp 2-undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 358, Nätra sn, Ångermanland. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter. Rapport nr Umeå Universitet. Umeå. Lindqvist, Anna-Karin Förromersk och romersk jänålder i Ångermanlands kustland. En mångkulturell variation inom en region. Jänålder i Mittnorden. Ett symposium kring nya arkeologiska och ekologiska forskningsrön. Studier i Österbottens förhistoria nr 3: Vasa. Lindqvist, Anna-Karin Uppkomsten av den sedentära bebyggelsen längs Mellannorrlands kust. Oknytt Nr 3-4: Johan Norlander-sällskapets tidskrift. Lindqvist, Anna-Karin.& Eriksson, Lisette Arkeologisk förundersökning Botniabanan delsträcka Svartby-Lill-Mosjön, norra Ångerman-land. Angaria 1998:1. Umeå. Lindqvist. Anna-Karin.& Eriksson, Lisette Lill-Mosjön raä 256:1-2 i Arnäs sn, norra Ångermanland. Särskild arkeologisk undersökning. Botniabanan. Angaria nr 3. Umeå. Näsström, E år med Nätra kommun. Bjästa. Runeson, Henrik. & Larsson, Lars, Z Botniabanan genom Västernorrland, delsträcka Jp 32. Ångermanland, Själevad och Nätra socknar. UV Mitt PM för arkeologisk utredning, etapp 2. Stockholm. Westin, J Kulturgeografiska studier inom Nätra- Näske och Utbyarnas flodområden samt angränsande kusttrakter. Lund. Kartstudier Lantmäteriet i Härnösand Storskifte Skrike by 1780 akt nr 93 Nätra Laga Skifte Skrike by 1860 akt nr 374 Nätra Örnsköldsviks Museum Geometrisk jordebok 1696 Nätra (kopia) 20

21 Bilagor 1. Fyndtabell 2. Vedartsanalys av Ulf Strucke 3. Miljöarkeologisk undersökning av Johan Linderholm och Johan Olofsson 21

22 22

23 Bilaga 1 Fnr X Y Art Mått (mm) Vikt Dn m ö h Anm , ,23 Järnhank 130 (28x8) 685 u torv 21,33 hör ihop m F , ,23 Skälla i järn 69,6x ,64 u torv 21,33 hör ihop m F , ,59 Bjällra i järn 63,2x48,3 92 u torv 25,59 m tre rundovala bjällror i kedjor Järnfragment 52,5x28,3x8,7-1 25,26 platt , ,45 Järnfragment 20x8,5x5 1, ,69 ev del av hästskosöm , ,91 Järnspik 33x6 3, , ,86 Järnnit 24,6x5,8 4, , , ,26 Järnspik, del av 33x3,8 2, , , ,02 Järnfragment 23x18x6 4,7 1 21, , ,22 Hästskosöm 30x5x3,6 6,8 u torv 24, , Kvartsit, slagen 47,5x24x27 38, ,56 Tabell 1: Numrerade fynd från Raä 358 Skrike, Nätra sn, Ån 23

24 Bilaga 2 Vedartsanalys utförd av Ulf Strucke Riksantikvarieämbetet UV-Mitt Anl id Anlnr Provnr Vikt Analyserad Fragment Analyserat Björk Al Kommentar Material vikt (g) antal antal 3123 A1 D3 prova1,7 1, Björken uppvisade en Träkol atypisk struktur-rot? Träkol från al till datering 3124 A1 D3provB 3,3 3, Provet fuktigt. Träkol 24

25 angaria Utgivare: angaria ab Redaktörer: Anna-Karin Lindqvist & Lisette Eriksson Distribution: Angaria AB Box Domsjö 1. Arkeologisk förundersökning Botniabanan, delsträcka Svartby - Lill-Mosjön, norra Ångermanland. Umeå x+55 sidor, 49 figurer, delvis färg. 2. Utvalda arkeologiska problem i Botniabanans spår. Umeå viii+34 sidor, 6 figurer, färg. 3. Lill-Mosjön raä 256:1-2 i Arnäs sn, norra Ångermanland. Särskild arkeologisk undersökning. Botniabanan. Umeå viii+62 sidor, 57 figurer, färg. Fyra bilagor, 30 sidor m fig i färg. 4. Grundsunda - Sörflärke raä 360, Grundsunda sn, norra Ångermanland. Arkeologisk förundersökning - Botniabanan. Umeå vi+16 sidor, 12 figurer, färg. 5. Stenåldersboplatsen vid Kornsjövägen. Raä 306, Nätra sn, norra Ångermanland. Arkeologisk förundersökning, Botniabanan. Umeå viii+24 sidor, 17 figurer i färg. Fem bilagor, 24 sidor m 7 fig. 6. Särskild arkeologisk utredning. Veckefjärdens golfbana Tvillingsta, Själevad sn, norra Ångermanland. Umeå viii+14 sidor, 12 figurer, 9 fig i färg. 7. Arkeologisk förundersökning, Skrike, RAÄ 358 i Nätra sn, Norra Ångermanland. Umeå viii+20 sidor, 9 fig i färg. Tre bilagor, 18 sidor m 6 fig i färg. ISSN ISBN

26 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Miljöarkeologisk Etapp 2-undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 358, Nätra sn, Ångermanland Av Johan Linderholm och Johan Olofsson INSTITUTIONEN FÖR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER

27 1 INLEDNING MATERIAL OCH METOD Provtagningsstrategi Analysmetoder RESULTAT Markkemisk/fysikalisk prospektering SAMMANFATTANDE DISKUSSION LITTERATUR DEFINITIONER FÖRTECKNING ÖVER FIGURER OCH TABELLER Figurer Tabeller BILAGOR Markkemisk/fysikalisk prospektering Stratigrafisk analys Statistiska beskrivningar Analysdata... 12

28 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Miljöarkeologisk förundersökning av JP32 objekt 21, Nätra sn, Ångermanland Av Johan Linderholm och Johan Olofsson Miljöarkeologiska laboratoriet Institutionen för arkeologi och samiska studier Umeå Universitet 1 Inledning På uppdrag av Riksantikvarieämbetet UV Mitt utfördes en miljöarkeologisk undersökning i samarbete med Angaria AB. Utredningen utfördes inom järnvägsprojektet Botniabanan på sträckan JP32, Kornsjösjön-Gålnäs, objekt 26. Objekt 21 är en eventuell järnåldersboplats belägen möh. Inom detta område har skörbränd sten påträffats. Objektet ligger på en rygg intill Nätraån. Kornstorleken består i huvudsak moig-sandig. I lägre partier är marken mycket fuktig. Under etapp 1 utredningen gjordes en markprospektering i området. I rapporten Miljöarkeologisk prospektering av lokaler inom bansträckning Jp 32-Kornsjösjön- Gålnäs (Linderholm 1999) framhålls platsen som intressant p.g.a. sin höga och jämna fosfathalt. Under etapp 1 utredningen kallades området Jp 32 A, Nätra ån Prospekteringen utfördes med syftet att finna och grovt avgränsa aktivitetsytor. 2 Material och metod 2.1 Provtagningsstrategi Prospekteringen i anslutning till objekt 21 avsåg att täcka ett område om 1,2 ha med ett provtagnings avstånd på ungefär 20 x 20 meter (se Figur 1). Prospekteringen utfördes av personal från Miljöarkeologiska laboratoriet. Jordprover insamlades i samband med prospekteringen med hjälp av en jordsond. Prover togs i en till flera nivåer. Provmängden varierade från 0,5 till 1 dl. Varje prov jordmånsklassificerades enlig Troedsson och Nyqvist (1973). 2.2 Analysmetoder Jordprover från markprospekteringen analyserades med avseende på 5 markkemiska/fysikaliska parametrar (P0 och MS). De 5 parametrarna är: 1. Fosfatanalys, P0 (fosfatgrader) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P 2 O 5 /100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %). 2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Ptot (fosfatgrader). Fosfathalten anges som mg P 2 O 5 /100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550 C (Engelmark och Linderholm, 1996). 3. Organisk halt, LOI (%) bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. 4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI, dimensionslös) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). Med MS 1

29 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C, MS550 (SI, dimensionslös) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). Innan analys torkades proverna i rumstemperatur, varefter de sållades genom ett 0,6 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd. Förekomst av kol och järnutfällningar antecknas. Statistisk bearbetning av analysdata sker i form av histogram. Histogrammet visar spridningen i materialet, dvs. hur många höga respektive låga värden som finns. Förutom denna bearbetningar beskrivs data med hjälp av maximum och minimumvärde samt medelvärde och standardavvikelse. Markkemiska analyser utfördes vid Miljöarkeologiska laboratoriet, institutionen för arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet. 3 Resultat 3.1 Markkemisk/fysikalisk prospektering Resultatet från den markkemiska/fysikaliska analysen finns sammanställt i Tabell 3. En statistisk bearbetning visas i Tabell 1. Fosfatinnehållet (P ) varierar mellan 35 och 141 med ett medelvärde på 89 ± 27. Magnetisk susceptibilitet (MS) varierar mellan 3 och 14 med ett medelvärde på 6 ± 2. En avvikelse från en normalfördelning kan ses i fosfathalt (P ) men inte i MS (se Figur 2). Den rumsliga fördelningen av analysdata visas i form av isaritmkartor. Den ytmässiga spridningen i fosfathalt (P ) visar på förhöjningar i centrala delen av undersökningsområdet (se Figur 3). MS-data uppvisar en bild som är motsatt till spridningen i fosfathalt (se Figur 5). Den organiska halten är genomgående förhållandevis hög genom hela området (6,2 ± 2,4 %, se Tabell 1. ) även i områdets torrare delar. I de stratigrafiska proverna (se Figur 6) kan man se att markprofilen uppvisar en homogen fördelning i fosfathalt (se Figur 7). En spridningskarta för fosfathalten i C horisonten visar att ligger i storleksordningen 10 fosfatgrader lägre än proven från B horisonten. 4 Sammanfattande diskussion Redan vid utredningen konstaterades att fosfathalter som erhölls efter analys av insamlat jordmaterial var anmärkningsvärt avvikande jämfört med de övriga undersökta lokalerna inom utredningen för Botniabanans nya sträckning. Detta faktum har inte förändrats med de utökade karteringarna, utan mönstret kvarstår. De höga nivåerna måste alltså ha en förklaring och det finns flera möjliga tolkningar till utfallet av analysresultaten. Dels kan de höga fosfatnivåerna ha naturliga orsaker av, t.ex. att underlaget innehåller en stor komponent av fosfathaltigt mineral som apatit (ett calciumfosfat) som primär mineral eller vivianit (ett järnfosfat) som sekundär mineral. De generellt låga MS värdena styrker också att sedimenten som helhet har ett alluvialt ursprung (vattentransporterat- och avsatt). Den sekundära bildningen av järnfosfat styrks även av att vid förbränning av jordmaterialet ökar MS-värdena påtagligt då bland annat befintligt järnfosfat omvandlas till mer magnetiskt susceptibla former. Man kan även tänka sig att tillförsel av näringsrikt slam från Nätra åns årliga översvämningar som avsatts under landhöjningens tidigare skeden, skulle kunna medföra högre bakgrundsnivåer. 2

30 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Men även mänsklig aktivitet kan ha medfört att fosfatnivåerna höjts. Det kan givetvis också vara en kombination de naturliga faktorerna. Det som talar för en naturlig variation i fosfathalt är att de höga nivåerna går så pass djupt som 60 cm ned i marken. Detta skulle då svara mot en ganska omfattande boplatsaktivitet, vilket så här långt inte kunat iakttas. Men trots allt har det hittats skörbränd sten i området. Man kan alltså inte helt utesluta att de fosfatförhöjningar som finns i området är orsakade av mänskliga aktiviteter. En utökad stratigrafisk undersökning i samband med en avbaning av ytor i områdets centrala delar är nödvändigt för att lösa problemet. Det är ur metodologisk (markkemisk) synvinkel av stor vikt att detta fenomen klargörs. Den markkemiska delen kan med fördel undersökas med enklare kristallografiska analysmetoder. Resultaten måste sedan sättas in i ett geomorfologiskt sammanhang där markens bildningsförlopp tas i beaktan. 3

31 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Litteratur Linderholm, J Miljöarkeologisk prospektering av lokaler inom bansträckning Jp 32- Kornsjösjön-Gålnäs. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter. Umeå Universitet. Umeå. Thomson, R; Oldfield, F Environmental Magnetism. London. Troedsson, T; Nyqvist, N Marklära och markvård. Stockholm. 6 Definitioner Definitioner av de förkortningar och enheter som används. P (eller P0) = fosfathalt (fosfatgrader), enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P 2 O 5 /100 g torr jord extraherad med citronsyra (2%). Ptot = fosfathalt efter oxidativ förbränning (fosfatgrader). Fosfathalten anges som mg P 2 O 5 /100 g torr jord extraherad med citronsyra (2%) efter förbränning av provet vid 550 C (Engelmark och Linderholm, 1996). Pkvot = Ptot / P0 LOI = organisk halt (%), bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. MS = magnetisk susceptibilitet (dimensionslös). Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). MS550 = magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C (dimensionslös), pbestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges per 10 g jord (Thomson och Oldfield, 1986). 7 Förteckning över figurer och tabeller 7.1 Figurer Figur 1. Provpunkter, JP32 objekt 21. I denna sammanställning används även materialet från etapp1- undersökningen... 5 Figur 2. Histogram över fosfathalt (P0) och magnetisk susceptibilitet (MS) i B horisonten, Etapp 1 och FU, JP32 objekt Figur 3. Markkemisk/fysikalisk analys, JP32 objekt 21. Isaritmkarta med fosfat-data (P0) från B horisonten... 7 Figur 4. Markkemisk/fysikalisk analys, JP32 objekt 21. Isaritmkarta med fosfat-data (P0) från C horisonten Figur 5. Markkemisk/fysikalisk analys, JP32 objekt 21. Isaritmkarta med MS-data från B horisonten Figur 6. Stratigrafisk analys, JP32 objekt Figur 7. Stratigrafier från markprospekteringen, FU, JP32 objekt Tabeller Tabell 1. Beskrivande statistik utförd på prover för markanvändningsanalys från B horisonten, Etapp 1 och FU, JP32 objekt Tabell 2. Resultaten från markkemiska analyserna av jordprover, Etapp 1, JP32 objekt Tabell 3. Resultaten från markkemiska analyserna av jordprover, FU, JP32 objekt

32 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Bilagor 8.1 Markkemisk/fysikalisk prospektering Figur 1. Provpunkter, JP32 objekt 21. I denna sammanställning används även materialet från etapp1- undersökningen. 5

33 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter MS P0 Figur 2. Histogram över fosfathalt (P0) och magnetisk susceptibilitet (MS) i B horisonten, Etapp 1 och FU, JP32 objekt Statistiska beskrivningar Tabell 1. Beskrivande statistik utförd på prover för markanvändningsanalys från B horisonten och fosfathalten i C horisonten, Etapp 1 och FU, JP32 objekt 21. MS MS550 LOI(%) P B P C Ptot Pkvot Antal provpunkter Minimum 3 8 1, ,9 Maximum , ,7 Medelvärde , ,6 Standardavvikelse , ,6 6

34 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Figur 3. Markkemisk/fysikalisk analys, JP32 objekt 21. Isaritmkarta med fosfat-data (P0) från B horisonten. 7

35 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Figur 4. Markkemisk/fysikalisk analys, JP32 objekt 21. Isaritmkarta med fosfat-data (P0) från C horisonten. 8

36 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Figur 5. Markkemisk/fysikalisk analys, JP32 objekt 21. Isaritmkarta med MS-data från B horisonten. 9

37 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Stratigrafisk analys Figur 6. Stratigrafisk analys, JP32 objekt

38 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter S1 3 4 S2 3 4 S S4 2 3 S5 2 S S11 2 S19 2 S Figur 7. Stratigrafier från markprospekteringen, FU, JP32 objekt 21. Djupet varierar mellan 40 till 60 cm. 11

39 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Analysdata Tabell 2. Resultaten från markkemiska analyserna av jordprover, Etapp 1, JP32 objekt 21. MALnr Fältlöp Horisont X(N) Y(Ö) Z Fältanm Labnot MS MS550 LOI(%) P Ptot Pkvot 99_0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: Bh Fuktigare mark _0093: B _0093: B _0093: B Fuktigare mark _0093: B _0093: Bh Fuktigare mark Kol _0093: B _0093: Bh _0093: B _0093: B

40 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter (forts. markkemisk analys Etapp 1.) MALnr Fältlöp Horisont X(N) Y(Ö) Z Fältanm Labnot MS MS550 LOI(%) P Ptot Pkvot 99_0093: B _0093: B _0093: B _0093: B _0093: B ca 90 m ÖN 28/ _0093: B _0093: B/C? _0093: B _0093: B _0093: C _0093: Bh _0093: B _0093: B _0093: _0093: B _0093: Tabell 3. Resultaten från markkemiska analyserna av jordprover, FU, JP32 objekt 21. MALnr Fältnr Horisont X(N) Y(Ö) Z Fältanm Labnot MS MS550 LOI(%) P Ptot Pkvot 01_0125: A , ,1 23,81 Svagt grå-lila färgad 3 2 2, ,4 01_0125: B , ,1 23, , ,9 01_0125: B/C , ,1 23, , ,9 01_0125: C , ,1 23,81ca 40 cm 6 7 1, _0125: A , ,9 24,30 Svagt grå-lila färgad jord. Enst. kolfragm , ,5 01_0125: A2b , ,9 24,30 Inslag av svagt lilafärgad jord , ,4 01_0125: B , ,9 24, , ,9 01_0125: B/C , ,9 24, , ,9 01_0125: C , ,9 24, , ,9 01_0125: A , ,9 24,84 Svagt lilafärgad jord, enst. kolfragm ,6 01_0125:0011 3:1 B , ,9 24, , _0125:0012 3:2 B , ,9 24, , _0125: B/C , ,9 24, , ,1 01_0125: C , ,9 24, , ,9 01_0125: A , ,1 25,31 Svagt lilafärgad jord med sot/kol , ,3 01_0125: B , ,1 25, , ,2 01_0125: B/C , ,1 25, , _0125: C , ,1 25,3140 cm , _0125: C , ,1 25,3155 cm , ,9 01_0125: C , ,1 25,3160 cm , ,9 01_0125: A , ,0 25,60 Svagt grå/lila , ,6 01_0125: B svag , ,0 25, , ,2 01_0125: C , ,0 25, , _0125: C , ,0 25,6040 cm 5 7 1, ,1 01_0125: B , ,6 24,11 Enstaka kol , _0125: B , ,1 25, , ,5 01_0125: C , ,1 25, , ,1 13

41 Miljöarkeologisk undersökning av JP32 objekt 21, RAÄ 306. Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter MALnr Fältnr Horisont X(N) Y(Ö) Z Fältanm Labnot MS MS550 LOI(%) P Ptot Pkvot 01_0125: Br , ,4 25, , ,4 01_0125: B , ,1 26, , ,5 01_0125: C , ,1 26,19Blött , ,4 01_0125: B , ,0 25, ,1 01_0125: B/C , ,0 25, , ,3 01_0125: C , ,0 25, , ,1 01_0125: B , ,9 26, , ,1 01_0125: B/C , ,9 26, , _0125: C , ,9 26, , ,1 01_0125: B , ,6 26, , _0125: B svag , ,1 26,38kraftig A , ,7 01_0125: C , ,1 26,3860 cm , ,1 01_0125: Br , ,3 26, , ,4 01_0125: B , ,5 24, , _0125: B , ,5 23, , ,2 01_0125: A , , ,1 01_0125: C , , , ,2 01_0125: B , ,8 24, , ,9 01_0125: B , ,0 24,29A2 saknas Delvis svagt lilafärgad jord , ,4 01_0125: B/C , ,0 24,29 Rottrådar ,8 01_0125: C , ,0 24, , ,5 01_0125: B svag , ,3 24, , ,7 01_0125: C , ,3 24, , ,1 01_0125: B , ,6 24,53 Delvis svagt lilafärgad jord , ,6 01_0125: B , ,8 24, , ,2 01_0125: C , ,8 24, , ,7 01_0125: B , ,0 25, , ,2 01_0125: B , ,2 24,84 Rottrådar ,3 01_0125: C , ,2 24, , ,3 01_0125: B , ,6 25, , ,1 01_0125: B , ,6 25,40 kol! , ,1 01_0125: B , ,0 25,79 Svagt lilafärgad , ,9 01_0125: B/C , ,0 25, , ,8 01_0125: C , ,0 25, , ,1 01_0125: B , ,8 25, , ,5 01_0125: B/C , ,8 25, , ,3 01_0125: C , ,8 25, _0125: B , ,5 Ej inmätt , ,6 01_0125: B , ,1 Små järnkonc kol , ,7 01_0125: Bsvag , , , ,7 01_0125: C , , , _0125: B , ,4 Svagt lilafärgat , ,9 14

42 MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet UMEÅ Telefon: Telefax: Hemsida: