ANSÖKAN OM DRIFTTILLSTÅND FÖR FORSKNINGSREAKTORN FiR 1

Transkript

1 Ansökan om drifttillstånd för forskningsreaktorn FiR 1 Dnr 672/071/ (5) Till statsrådet ANSÖKAN OM DRIFTTILLSTÅND FÖR FORSKNINGSREAKTORN FiR 1 BAKGRUND TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKNINGSINFORMATION Sökandens namn och hemort Kärnreaktorns läge Kärnreaktorns användningsändamål Statsrådet beviljade genom sitt beslut VTT, Statens tekniska forskningscentral, tillstånd enligt 20 i kärnenergilagen att till slutet av år 2011 använda den i Otnäs i Esbo belägna reaktorn FiR 1 för strålbehandling, forskning, utbildning och isotopproduktion. Tillståndet avser också innehav, användning, hantering och förvaring av kärnmaterial inom materialbalansområdet WRRF som förvaltas av VTT och övervakas av Strålsäkerhetscentralen STUK, IAEA och Euratom. Med materialbalansområdet för kärnmaterial avses i detta sammanhang reaktorbyggnaden med tillhörande laboratoriebyggnad. Statens tekniska forskningscentral (från och med : Teknologiska forskningscentralen VTT), Esbo stad. Otsvängen 3, Otnäs, Esbo. Forskningsreaktorn FiR 1 används för strålbehandling, forskning, utbildning och isotopproduktion. Karaktär och omfattning av den verksamheten som bedrivs i kärnreaktorn Den primära nyttan med forskningsreaktorn FiR 1 är neutronstrålning, som kan användas för att åstadkomma kärnreaktioner och producera radioaktiva isotoper. De huvudsakliga användningsområdena är strålbehandling, forskning, utbildning och isotopproduktion. Den till omfattningen mest betydelsefulla verksamheten under nästa tillståndsperiod kommer att vara strålbehandling med BNCT-metoden (Boron Neutron Capture Therapy, vid vilken neutroner reagerar med boratomer) och därtill hörande forskning. Metoden är för närvarande den enda möjligheten VTT FiR 1-reaktorn Otsvängen 3, Esbo PB 1000, VTT Tfn Fax förnamn.efternamn@vtt.fi FO-nummer

2 2 (5) att bota vissa typer av elakartade tumörer, främst i området runt munnen och halsen. Vidare används metoden för vård av patienter med hjärntumör och i framtiden även andra cancerformer. Vårdtjänsterna produceras av det för ändamålet grundade Boneca Oy, som ägs av VTT, Institutet för klinisk forskning och Sitra i samarbete med Helsingfors Universitets Centralsjukhus i HNS och VTT. I anslutning till reaktorn har det inrättats en BNCTvårdstation för strålbehandling, och i reaktorbyggnaden har det under talets senare hälft byggts nya utrymmen för denna verksamhet. Vårdverksamheten är redan etablerad och omfattas av kvalitetskontrollen för den allmänna strålbehandlingen. Man har redan gett över 250 strålbehandlingar och mer än 200 patienter har fått vård. HNS har förbundit sig att efter behov beställa 50 vårdtillfällen om året av Boneca. Baserat på de goda vårdresultaten när det gäller cancer i huvud och hals siktar Boneca i sin strategiska planering på att redan under de närmaste åren flerfaldiga de årliga vårdmängderna jämfört med i dag. Användningen av forskningsreaktorn FiR 1 inom cancervården kommer alltså att öka. Enligt Bonecas strategiska planering ersätts reaktorn på lång sikt med en acceleratorbaserad strålbehandlingsstation som placeras i sjukhuset, men detta beräknas ske tidigast år FiR 1-reaktorn är fortfarande av stor betydelse som stöd vid högskoleutbildning inom kärnteknik. Reaktorn används bl.a. för att genomföra laborationer inom reaktorfysik och reaktorteknik vid Tekniska högskolan vid Aalto-universitetet och Villmanstrands tekniska universitet. Reaktorns användning för utländska läroanstalters och kursarrangörers behov har ökat under de senaste åren. FiR 1-reaktorn har utnyttjats i Kungliga tekniska högskolans i Stockholm (KTH) magisterutbildning i kärnenergiteknik, och motsvarande arrangemang har planerats tillsammans med det estländska universitetet i Dorpat. Uppsala universitets kurser för anställda vid svenska kärnkraftverk har börjat använda reaktorn regelbundet. Praktisk utbildning har bedrivits med reaktorn också i samband med kurser som arrangeras av företag inom kärnteknikbranschen. Man kommer sannolikt också att arrangera utbildning för personalen på de nya kärnkraftverk som uppförs i Finland. Vid sidan av cancerbehandlingarna används en betydande del av reaktorns driftdagar för produktion av kortlivade isotoper, närmast för industriell tillämpning av spårämnen och för medicinska ändamål. Neutronaktiveringsanalyser används numera huvudsakligen till elektronikoch kemiindustrins processanalyser. Det har skett en ökning i efterfrågan på neutronbestrålning för testning av elektroniska komponenter under de senaste åren.

3 3 (5) Tabell: Fördelningen av reaktorns driftdagar under år Användningsändamål % BNCT-verksamhet 45 Isotopproduktion och aktiveringsanalys 40 Utbildningsverksamhet 10 Övriga bestrålningar 5 Totalt 100 I samband med inrättandet av behandlingsstationen och byggandet av verksamhetsutrymmena för BNCT-behandling 1997 genomfördes en omfattande renovering som bland annat innefattade en fullständig förnyelse av VVS-teknik, elinstallationer, reservelsystem, reaktorns värmeväxlare och den sekundära kylkretsen. Efter renoveringen och förnyelsen av systemen har reaktorn fungerat tillförlitligt och väl uppfyllt de förväntningar som man har haft på den inom olika användningsområden. Reaktorns mekaniska styrdon för effektreglering renoverades under talet. Det elektriska effektreglerings- och säkerhetssystemet är från talet. Dess tillförlitlighet har legat på en god nivå genom byte av enskilda komponenter. Tack vare detta är reaktorn tekniskt i gott skick. Både det beräknade användningsbehovet och reaktorns tekniska kondition talar för att det nu ansökta tillståndets giltighetstid kan vara över 10 år. VTT har planerat en höjning av reaktorns neutronflöde för BNCTbehandlingar och isotopproduktion. Planerna innefattar inköp av nytt bränsle för att ersätta en del av reaktorns gamla bränsle samt för en eventuell ökning av reaktorns totaleffekt. Målet är att halvera den tid som krävs för bestrålning av patienter, vilket gör vården bekvämare för patienterna och ökar vårdstationens kapacitet. En effektivering av isotopproduktionen medger att en större del av reaktorns drifttid kan allokeras för BNCT-behandling, varvid vårdkapaciteten ökar fyrfaldigt jämfört med i dag. Alla dessa förändringar sker under tillsyn av Strålsäkerhetscentralen. Med det nuvarande driftsättet räcker mängden fissionsmaterial i reaktorns bränslereserv ännu för drift under flera årtionden. Kärnavfallet från forskningsreaktorn FiR 1 har omhändertagits på det sätt som lagen föreskriver, och för dessa kostnader har medel avsatts i statens kärnavfallshanteringsfond. När reaktorn i sinom tid tas ur drift helt, kan det använda bränslet levereras till kärnkraftföretagens slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle i Olkiluoto. Hanteringsplanerna för använt kärnbränsle bygger på ett principavtal som tecknats av Posiva Oy och VTT. Eftersom kärnavfall som har uppkommit i samband med driften eller som en följd av driften av en forskningsreaktor i Finland får föras till utlandet enligt 6 a i kärnenergilagen, kan en parallell lösning till det ovan nämnda grundalternativet vara att utnyttja möjligheten att returnera avfallet till Förenta staterna. Enligt USA:s nuvarande lagstiftning får driften vid det

4 4 (s) niimnda alternativet fortsiitta fram till maj 20T6, varefter briinslet skall returneras till Fcirenta staterna inom tre ir. ANSOKAN Grundat pi de ovan och i bilagoma presenterade utredningarna ansoker Statens tekniska forskningscentral respektfullt om tillstand enligt 20 $ i kiirnenergilagen att anviinda den i Otniis i Esbo beliigna forskningsreaktorn FiR 1, samt att inom det av VTT frirvaltade och av STUK, IAEA och Euratom <ivervakade materialbalansomr6det WRRF inneha, anviinda, hantera och ftirvara kiirnmaterial tolv ir efter att det nuvarande driftillstandet upphtirt, det vill siiga till slutet av ir2023. Esbo den 30 november 2010,/] fuw f turkm generaldirektor m,m% Kari Larjava branschdirektor, Forskning och utveckling

5 5 (5) BILAGOR 1 Utredning om sökandens juridiska ställning 2 Utredning om bosättning och andra funktioner samt planläggningsarrangemang på kärnanläggningens förläggningsplats och i dess närmaste omgivning; 3 Utredning om arten och maximimängden av kärnämnen eller kärnavfall som skall framställas, produceras, hanteras, användas eller lagras i kärnanläggningen; 4 Generell utredning om tekniska verksamhetsprinciper och lösningar samt andra arrangemang varmed säkerheten har tryggats; 5 Utredning om de säkerhetsprinciper som följts samt en bedömning av hur principerna kommer att genomföras; 6 Utredning om åtgärder i syfte att begränsa kärnanläggningens miljöbelastning; 7 Utredning om den sakkunskap som sökanden förfogar över och om kärnanläggningens driftsorganisation; 8 Utredning om sökandens planer och tillbudsstående metoder för ordnande av kärnavfallshanteringen, däri inbegripet rivning av kärnanläggningen och den slutliga förvaringen av kärnavfallet samt utredning om tidtabellen och de beräknade kostnaderna för kärnavfallshanteringen; 9 Utredning om sökandens finansiella ställning, plan för hur finansieringen av kärnanläggningen skall skötas samt produktionsplan för kärnanläggningen; 10 Sökandens bokslutshandlingar för året då det föregående drifttillståndet söktes och för åren därefter: VTT:s årsredovisning 2009 och årsredovisningar för tidigare år finns på VTT:s webbplats ( 11 Utredning om hur villkor i det tidigare drifttillståndet har uppfyllts 12 Giltiga drift- och säkerhetstillstånd samt tillstånd som avser kärnämnen

6 Ansökan om drifttillstånd för DNR 672/071/2010 forskningsreaktorn FiR 1 BILAGA (1) SÖKANDENS JURIDISKA STÄLLNING Statens tekniska forskningscentral är underställd arbets- och näringsministeriet. Forskningscentralens uppgift är att, genom att anskaffa, skapa och använda teknisk och teknisk/ekonomisk information, bibehålla och höja Finlands teknologiska nivå samt tillgodose offentliga och privata forskningsoch testbehov. VTT:s ställning fastställs för närvarande i lagen om statens tekniska forskningscentral 144/72 och dess ändringar 1041/83 och 1146/87. Dessutom fastställs dess ställning i förordningen om ändring av förordningen om statens tekniska forskningscentral 940/93 och ändringarna av den: 1071/2009, 1194/ 2005, 41/2002, 452/2000, 721/1999, 694/1999, 1078/1995 och 209/1995. Republikens president stadfäste lagen om VTT utifrån regeringens proposition med förslag till lagar om Teknologiska forskningscentralen VTT (RP 75/2010 rd), som godkändes av riksdagen Lagen träder i kraft Den nya lagen förändrar inte VTT:s juridiska ställning. Enligt den nya lagen är Teknologiska forskningscentralen VTT ett ämbetsverk som hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Forskningscentralen är en opartisk och icke vinstdrivande expertorganisation som är oberoende i förhållande till sina kunder. Enligt den nya lagen (3 ) har VTT till uppgift att: 1) bedriva forskning och avgiftsbelagd serviceverksamhet inom olika teknologi- och verksamhetsområden; 2) kommersialisera forskningsresultat; 3) producera experttjänster som hänför sig till utveckling och utnyttjande av teknologi; 4) utföra bedömning av överensstämmelse med kraven. I samma paragraf fastställs också att forskningscentralen dessutom utför de övriga uppgifter i anslutning till teknologisk forskning och innovationsverksamhet som arbets- och näringsministeriet ger centralen i sin resultatstyrning eller som särskilt föreskrivs för den genom förordning av statsrådet. Statsrådet har genom sitt beslut överfört forskningsreaktorn FiR 1 i VTT:s besittning. VTT FiR 1-reaktorn Otsvängen 3, Esbo PB 1000, VTT Tfn Fax förnamn.efternamn@vtt.fi FO-nummer

7 Ansökan om drifttillstånd för DNR 672/071/2010 forskningsreaktorn FiR 1 BILAGA (6) UTREDNING OM BOSÄTTNING OCH ANDRA FUNKTIONER SAMT PLANLÄGGNINGS- ARRANGEMANG PÅ KÄRNANLÄGGNINGENS FÖRLÄGGNINGSPLATS OCH I DESS NÄRMASTE OMGIVNING 1. Nedan invånarnas lokalisering och täthet år 2010 i huvudstadsregionen enligt materialet i Helsingfors-Vanda-utredningen (bild 1). 2. Reaktorbyggnaden är belägen inom Otsvängens planområde i kvartersområdet för byggnader som betjänar utbildnings- och forskningsverksamhet (YO-1). Nedan den gällande detaljplanen (bild 2) avseende kvarteret i Otnäs, Esbo. Den av Esbo stadsfullmäktige godkända planen /23 Ärendenr 3909/503/2007 för Otnäs metrostation (bild 3) avseende en del av det ovannämnda kvarteret bifogas också. Avståndet från reaktorn till Otnäs metrostation kommer att vara 500 meter. 3. Nedan finns också en skiss som visar den framtida markanvändningen i Otnäs (bild 4). 4. Enligt den från Statistikcentralen beställda utredningen var befolkningstäthetens fördelning i Otnäs och dess närmaste omgivning på olika avstånd från forskningsreaktorn FiR 1 följande: Område Befolkning Befolkningstäthet* /km 2 Inom 500 m radie ( 2 197) (2 809) Inom en cirkel 0,5 1,5 km ( 4 956) ( 790) " 1,5 3 km (29 379) (1 385) Inom 3 km radie (36 532) (1 292) * Befolkning dagtid (nattetid inom parentes) BEFOLKNING DAGTID = BOENDE INOM OMRÅDET - ARBETANDE SOM BOR INOM OMRÅDET + ARBETANDE INOM OMRÅDET BEFOLKNING NATTETID = BOENDE INOM OMRÅDET VTT FiR 1-reaktorn Otsvängen 3, Esbo PB 1000, VTT Tfn Fax förnamn.efternamn@vtt.fi FO-nummer

8 Bilaga 2 2 (6) I Otnäs (inom 500 m radie) innehåller arbetande också studerande på Tekniska högskolan. Inom andra områden klassas studenterna inte som arbetande. Innehavet av byggnaden och tomten Statsrådet överförde genom sitt beslut forskningsreaktorn FiR 1 i VTT:s besittning. Forskningsreaktorn är belägen i stadsdelen Otnäs i Esbo stad, i en byggnad på tomt nr 9 i kvarter nr 1. Äganderätten till tomten och byggnaden överfördes till Aalto-Yliopistokiinteistöt Oy. Reaktorlokalerna ligger i en separat del av byggnadskomplexet. Reaktordelen har tre våningar och totalytan är cirka 900 m 2 våningsyta. Reaktorns byggnadskomplex färdigställdes 1958, och den renoverades i slutet av 1990-talet. Genom statsrådets principbeslut om avgränsning av den fastighetsförmögenhet som ska överföras till universitetsfastighetsbolag avgränsades även fastigheten i Otnäs, Esbo, som för VTT:s del bl.a. innehåller den administrerade forskningsreaktorn, att överlåtas till Aalto-Yliopistokiinteistöt Oy. Med anledning av de osedvanliga ansvarsförhållanden som gäller för forskningsreaktorn konstateras i motiveringarna till statsrådets principbeslut att i samband med överflyttningen av objektet ska staten och bolaget enas om de åtgärder och ansvar som förutsätts av verksamheten och den senare avvecklingen samt hanteringen av kärnavfallet, samt utreda de medel som redan har avsatts för ändamålet. VTT ska behålla sin nuvarande rätt att använda forskningsreaktorn, oberoende av överlåtelsen av byggnaden och tomtmarken. Det för ögonblicket gällande hyresavtalet mellan VTT och Aalto-Yliopistokiinteistöt Oy avseende reaktorlokalerna upphör tidigast om hyresvärden säger upp avtalet samt efter den i hyresavtalet fastställda uppsägningstiden om uppsägningen sker från hyresgästens sida. Vid behov fortsätter dock hyresavtalet att gälla även efter uppsägningstiden tills alla lagstadgade och av STUK fastställda krav och skyldigheter i anslutning till verksamhetens avveckling har uppfyllts, och lokalerna genom myndigheternas försorg har tillkännagetts vara rena. VTT och Aalto-Yliopistokiinteistöt Oy har påbörjat förnyelsen av hyresavtalet för att det ska motsvara tidsperioden för det sökta nya drifttillståndet.

9 Bilaga 2 3 (6) Invånartäthet/hektar Källa: Helsingfors-Vanda-utredningen, Toimintaympäristön nykytila ja kehitys (Nuläge och utveckling av verksamhetsbetingelserna), Toimintaympäristöryhmä (temagruppen för verksamhetsbetingelserna ) Bild 1. Invånarnas lokalisering och täthet år 2010 i huvudstadsregionen. FiR 1:s placering är markerad med en svart cirkel.

10 Bilaga 2 4 (6) Bild 2. Utdrag ur den aktuella detaljplanekartan för Otnäs. Reaktorns placering i Otsvängen 3 är markerad med en blå rektangel.

11 Bilaga 2 5 (6) Bild 3. Den av Esbo stadsfullmäktige godkända planen /23 Ärendenr 3909/503/2007 för Otnäs metrostation.

12 Bilaga 2 6 (6) Existerande byggnad Framtida projekt Bild 4. Plan för den framtida markanvändningen i Otnäs.

13 Ansökan om drifttillstånd för DNR 672/071/2010 forskningsreaktorn FiR 1 BILAGA (3) UTREDNING OM ARTEN OCH MAXIMIMÄNGDEN AV KÄRNÄMNEN ELLER KÄRN- AVFALL SOM SKALL FRAMSTÄLLAS, PRODUCERAS, HANTERAS, ANVÄNDAS ELLER LAGRAS I KÄRNANLÄGGNINGEN Kärnmaterialbalansområdet (MBR) WRRF FiR 1 -reaktorn bildar en del av materialbalansområdet (MBA) WRRF, som är underställt Strålsäkerhetscentralens (STUK), Europeiska kommissionens och IAEA:s tillsyns- och kontrollförfarande med tillhörande skyldigheter avseende bokföring och rapportering. Dokumentet WRRF Ydinmateriaalivalvontakäsikirja (WRRF Handbok om tillsyn av kärnmaterial), som uppdateras minst vart fjärde år, beskriver och innehåller anvisningar om verksamheten i anslutning till kärnmaterialtillsynen. Kvaliteten på och mängden kärnmaterial i anslutning till driften av FiR 1 Triga-bränslet består av en homogen blandning låganrikat uran och zirkoniumhydrid. Uranmassan i reaktorns Triga-bränsle är sammanlagt 27,1 kg, den effektiva massan 1,1 kg. Oanvänt bränsle finns i bränslelagret, bränsle under användning i reaktorhärden och använt bränsle i reaktortankens väggstativ och reaktorhallens golvbrunn. Den maximala mängd bränsle som eventuellt anskaffas under den nya drifttillståndsperioden uppskattas till 73 bränsleelement med 27 kg uran (anrikningsgrad under 20 procent), effektiv massa 1,1 kg. Fissionerande material ingår också i fissionskamrarna, som används för mätningar av neutronflödet. Den maximala mängden uraninnehåll i dessa under tillståndsperioden uppskattas till 15 g, motsvarande 0,013 effektiva kilogram. Reaktorduglig grafit räknas som annat kärnmaterial. I FiR 1 -reaktorns kärna och i lagret med nytt bränsle finns också stavar som innehåller grafit av hög renhetsgrad. Den maximala mängd grafit som dessa stavar kommer att innehålla under tillståndsperioden uppskattas till 20 kg. Övrigt kärnmaterial utgörs av reservdelar till neutronmätningskanaler och reglerstavarnas maskinerier samt extra exemplar av dessa. Tungt vatten som räknas till övrigt kärnmaterial varken används eller lagras för närvarande. Det finns dock beredskap för användning av detta, till exempel för modifiering av strålkäglans spektrum vid BNCT-behandling. VTT FiR 1-reaktorn Otsvängen 3, Esbo PB 1000, VTT Tfn Fax förnamn.efternamn@vtt.fi FO-nummer

14 Bilaga 3 2 (3) Kvaliteten på och mängden kärnmaterial som används för forskningsändamål Kvaliteten på och mängden lagrat kärnmaterial Andra kärnmaterial än de som används för drift av reaktorn används i forskningsarbetet, såsom vid forskning avseende bränslecykeln, i synnerhet forskning kring omhändertagande av kärnavfall, utveckling av icke-förstörande mätmetoder och mätningar i anslutning till kärnvapenövervakning. Mängden kärnmaterial av denna typ är för närvarande ca 2,7 kg, varav ca 73 g fissionerande material, motsvarande 0,0025 effektiva kilogram. Den maximala mängden under tillståndsperioden uppskattas till 4 kg uran, varav 100 g fissionerande material (0,0029 effektiva kilogram). Dessutom har man för forskningsändamål reserverat ca 94 kg prover på naturligt uran och standardprover på fissionerande material. Den maximala mängden av dessa under tillståndsperioden uppskattas till 100 kg, (0,01 effektiva kilogram). För närvarande lagras stavar av naturligt uran från en underkritisk reaktor, som användes i forskningssyfte under 1960-talet och togs ur drift i början av 1970-talet, samt låganrikade uranstavar för reaktorn på sammanlagt 0,44 effektiva kilogram. Mängden bedöms inte öka under tillståndsperioden. Dessutom lagras ca kg reaktorduglig grafit från en termisk kolonn som tagits ur drift i FiR 1 (inom WRRF:s övervakningsområde) och från den underkritiska reaktorn (utanför WRRF). Inte heller denna mängd bedöms öka under tillståndsperioden. En del av det lagrade materialet kan komma att tas i bruk för forskningsändamål under tillståndsperioden (t.ex. grafit för att alstra termiska neutronfält). Maximala mängder av kärnmaterial som anskaffas Med hänvisning till det ovansagda ansöks om att följande kärnmaterialmängder bifogas till FiR 1-reaktorns drifttillstånd: - bränsle till FiR 1-reaktorn samt med driften förknippade fissionskamrar 54 kg uran (2,2 effektiva kilogram), - andra än med reaktorns drift förknippade kärnmaterial maximalt 0,8 effektiva kilogram, innefattande den urdrifttagna reaktorns uran, standardprover av uran, prover som används inom forskning samt eventuella fissionskamrar som kommer att anskaffas, - grafit av reaktorklass maximalt kg, - tungt vatten maximalt 200 kg, - reaktorns reglerstavar med lyftmaskinerier samt extra exemplar av dessa, - reaktorns neutronmätningskanaler med reservdelar.

15 Bilaga 3 3 (3) Kvaliteten på och mängden kärnavfall Mängden kärnmaterial enligt föregående stycke speglar också de maximala mängderna använda, dvs. bestrålade, kärnmaterial. Antalet använda bränslestavar skulle uppgå till maximalt 200 st. Den maximala mängden kärnavfall, anläggningsavfall, som uppkommer genom driften av reaktorn uppskattas till 10 m 3. Den maximala mängden kärnavfall, rivningsavfall, som uppkommer genom urdrifttagande av reaktorn uppskattas till 26 ton. En mer detaljerad plan för omhändertagande av kärnavfall presenteras i bilaga 8.

16 Ansökan om drifttillstånd för DNR 672/071/2010 forskningsreaktorn FiR 1 BILAGA (2) GENERELL UTREDNING OM TEKNISKA VERKSAMHETSPRINCIPER OCH LÖSNINGAR SAMT ANDRA ARRANGEMANG VARMED SÄKERHETEN HAR TRYGGATS Allmänt Säkerhetsfaktorer för FiR 1 -reaktorn FiR 1 -reaktorns säkerhet är av typen förebyggande säkerhet, med vilken man strävar efter att förhindra att driftvärden överskrids och att ha beredskap för oförutsedda situationer, så att deras negativa följdverkningar kan begränsas så långt som möjligt. De tekniska lösningarna och säkerhetsfaktorerna beskrivs detaljerat i redogörelsen av FiR 1-reaktorns säkerhet, organisationen och ledningspraxis beskrivs i instruktionen, uppgifter och förfaranden beskrivs i drifthandboken för FiR 1 och i strålskyddshandboken, och på detta sätt säkerställs att reaktorn används enligt anvisningarna och på ett säkert sätt. Säkerhetsreglementet och säkerhetsplanen innefattar anvisningar och förfaranden, med vilka man strävar efter att förhindra ett avsiktligt skadande av reaktorn och obehörigt besittningstagande av kärnämnen. Beredskapsplanen täcker instruktioner i händelse av sådana oförutsedda händelser, vid vilka reaktorn kan orsaka olägenhet eller fara för personalen, befolkningen eller miljön. Handboken för tillsyn av kärnmaterial innehåller de protokollförings- och övervakningsåtgärder som är nödvändiga för att uppfylla tillståndsinnehavarens övervakningsskyldigheter med avseende på kärnmaterial. Genom kvalitetssäkringsprogrammet säkerställs att verksamheten bedrivs enligt gällande föreskrifter och utfärdade anvisningar, och att eventuella felaktiga förfaranden upptäcks samt att erforderliga korrigerande åtgärder vidtas. I denna bilaga presenteras huvudpunkterna avseende säkerhetsfaktorerna för FiR 1 -reaktorn. FiR 1, TRIGA Mark II-forskningsreaktor av öppen-tank-typ, för närvarande med den termiska effekten 250 kw. Dess centrala säkerhetsfaktorer kan beskrivas på följande sätt: Den i drift varande reaktorn kan alltid försättas i ett säkert tillstånd genom att utlösa en snabbavstängning. En avstängd reaktor kräver ingen aktiv kylning. Temperaturen hos reaktorbassängens vatten är alltid under 50 C. VTT FiR 1-reaktorn Otsvängen 3, Esbo PB 1000, VTT Tfn Fax förnamn.efternamn@vtt.fi FO-nummer

17 Bilaga 4 2 (2) Med uran-zirkoniumhydridbränslet uppnås alltid en till absolutvärdet hög, snabb, negativ temperaturkoefficient för reaktiviteten. Detta innebär en direkt i bränslet ingående självregleringsmekanism. När bränslets temperatur stiger, minskar reaktorns effekt omedelbart genom den ovan nämnda temperaturkoefficientens inverkan. Följden blir att reaktorn alltid håller sig inom ett säkert arbetsområde, oberoende av funktionen hos instrument och säkerhetsutrustningar. Denna självregleringsegenskap utnyttjas vid pulserad drift av FiR 1-reaktorn. Vid denna typ av drift alstras en snabb reaktivitetsinjektion med en tryckluftsdriven reglerstav. Resultatet blir en plötslig effektökning till en effekt tusen gånger högre än den normala kontinuerliga effekten, men temperaturhöjningen släcker samtidigt reaktorn utan någon bidragande inverkan från instrument eller säkerhetsutrustningar. Bränslets temperatur håller sig alltid på en så låg nivå att bränslematrisen utmärkt väl klarar av att binda fissionsprodukterna. Endast de gasformiga fissionsprodukterna i gasspalten mellan bränslet och skyddshöljet kan frigöras om bränslestavens skyddshölje skadas. Andelen fissionsprodukter som frigörs av den totala mängden fissionsprodukter är 1, Bränslets kritiska temperatur (den temperatur då andelen fissionsprodukter som frigörs börjar öka) uppnås inte, även om vattnet i bassängen skulle försvinna. Reaktorns snabbavstängningssystem är realiserat efter den så kallade failsafe-principen. När reaktorn är i drift bärs reglerstavarna upp av elektromagneter. Vid ett strömavbrott eller en snabbavstängningssignal (= avbrott i kretsen till upphängningsmagneterna) bryts strömmen till elektromagneterna, varvid reglerstavarna genom tyngdkraftens inverkan faller ned i härden och släcker reaktorn. På reaktorns övre plan finns ett specialventilerat isolerat rum som omfattar utrymmena för hantering av reaktorbassängen och bestrålade prover. I detta utrymme har man genom reglering av frånluftsflödet skapat reaktorhallens lägsta undertryck, så att gas- eller aerosolaktiviteter som eventuellt frigörs i reaktorbassängen eller vid hantering av proverna inte kan spridas till övriga delar av reaktorbyggnaden. Under tillståndsperioden kan reaktorns funktion effektiviseras med ytterligare bränsle och ändring av härdens laddning, eventuellt genom att samtidigt öka totaleffekten. Detta skulle ske genom ett särskilt beslut som fattas av Strålsäkerhetscentralen genom en ändring av de säkerhetstekniska driftvillkoren. Detta skulle ändå inte förändra de ovan presenterade säkerhetsgrunderna.

18 Ansökan om drifttillstånd DNR 672/071/2010 för forskningsreaktorn FiR 1 BILAGA (2) UTREDNING OM DE SÄKERHETSPRINCIPER SOM FÖLJTS SAMT EN BEDÖMNING AV HUR PRINCIPERNA KOMMER ATT GENOMFÖRAS De internationella styrande säkerhetsprinciperna för driften av forskningsreaktorn FiR 1 finns införda på ett generellt plan i IAEA:s publikation Code of Conduct on The Safety of Research Reactors, (IAEA 2006) och mer detaljerat i IAEA:s publikation Safety of Research Reactors, Safety Requirements No. NS-R-4 (2005). Nationellt styrs verksamheten av kärnenergilagen och i tillämpliga delar av statsrådets förordningar om säkerheten vid kärnkraftverk, säkerhetsarrangemang vid kärnenergidrift, beredskapsarrangemang vid kärnkraftverk och likaledes i tillämpliga delar av Strålsäkerhetscentralens YVL-direktiv. Med stöd av ovanstående styr och utövar Strålsäkerhetscentralen tillsyn över verksamheten vid forskningsreaktorn FiR 1. I det följande granskas de delar av IAEA:s ovan nämnda publikation som främst berör driften av reaktorn. Driftorganisation och driftförhållanden har fastställts i instruktionen. Den till reaktorns drift hörande ansvarsplanen är tydlig och reaktorns driftpersonal känner till den väl. Utbildningar och kompetensgodkännanden finns fastställda i drifthandboken för FiR 1 -reaktorn. Reaktorns driftpersonal deltar i årliga utbildningar. Strålsäkerhetscentralen beviljar certifikat till reaktorns chefer och operatörer för tre år åt gången. En förutsättning är ett förhör som ska genomföras med godkänt resultat. Förfarandet har visat sig vara tillräckligt. När ett nytt system har tagits i bruk, har en specialutbildning anordnats för driftpersonalen. Reaktorns drift, underhåll och periodiska inspektioner genomförs i enlighet med skriftliga anvisningar, och för varje arbetsmoment görs enligt anvisningarna noteringar i en dagbok eller ett protokoll. Reaktorns drift sker inom ramen för de säkerhetstekniska driftvillkoren. Årligen sammanfattad information rapporteras till Strålsäkerhetscentralen i reaktorns driftstatistik eller i den årliga inspektionsberättelsen. Förfarandet är etablerat och fungerar väl. Kvalitetssäkringsprogrammet togs i bruk i början av föregående tillståndsperiod. Förfaranden (t.ex. bränsleservice) som uppfyller kvalitetssäkringskriterierna har dock använts under reaktorns hela driftshistoria. Kvalitetssäkringsprogrammet har utvecklats som en del av VTT:s ISO9001-certifierade kvalitetssystem. Principerna och uppgifterna för strålskyddet finns införda i Strålskyddshandboken. Strålskyddsverksamheten är etablerad på en väl fungerande nivå, både när det gäller normala uppgifter och akuta situationer. VTT FiR 1-reaktorn Otsvängen 3, Esbo PB 1000, VTT Tfn Fax förnamn.efternamn@vtt.fi FO-nummer

19 Bilaga 5 2 (2) Beredskapsarrangemangen finns beskrivna i FiR 1-reaktorns beredskapsoch brandskyddsplan. De planenliga beredskapsarrangemangen är tillräckliga och deras funktionalitet har testats i övningar som arrangerats tillsammans med räddningsmyndigheterna. Säkerhetsarrangemangen finns beskrivna i FiR 1 -reaktorns säkerhetsreglemente och säkerhetsplan, som har godkänts av STUK (sekretessbelagda enligt 7 kap. i offentlighetslagen). Tekniska och strukturella förbättringar i säkerhetsarrangemangen har främst utförts i samband med reparations- och ändringsarbeten, och även i samband med de renoverings- och ombyggnadsarbeten på reaktorbyggnaden som färdigställdes år Säkerhetsarrangemangen vidareutvecklas tillsammans med Strålsäkerhetscentralen och polismyndigheterna. Kärnmaterialtillsynen genomförs i enlighet med FiR 1:s handbok om tillsyn av kärnmaterial. Handboken innehåller de protokollförings- och övervakningsåtgärder som är nödvändiga för att uppfylla tillståndsinnehavarens övervakningsskyldigheter med avseende på kärnmaterial. I tillsynen deltar både nationella (STUK) och internationella myndigheter (Internationella atomenergiorganet IAEA och safeguards-direktoratet Euratom, som är underställt EU-kommissionen). För kontroll av reaktorns tekniska åldrande har det utarbetats instruktioner och en handlingsplan.

20 Ansökan om drifttillstånd DNR 672/071/2010 för forskningsreaktorn FiR 1 BILAGA (4) UTREDNING OM ÅTGÄRDER I SYFTE ATT BEGRÄNSA KÄRNANLÄGGNINGENS MILJÖBELASTNING Allmänt Forskningsreaktorn FiR 1 är belägen inom Otnäs campusområde i Esbo på en udde som sträcker sig ut i Bredviken från sydväst. Den del av Bredviken som ligger nordväst om Otnäs är en del av ett naturskyddsområde som ingår i Natura-programmet, särskilt känt som fågelområde. Med hjälp av kyltornen, som är placerade på laboratoriebyggnadens tak, leds den av reaktorn producerade värmen ut i luften. Reaktorns termiska effekt är för närvarande 250 kw, och med det nuvarande driftprogrammet produceras cirka 100 MWh värmeenergi årligen. Denna värmebelastning har inga effekter som kan observeras ens lokalt. Enligt 7 c i kärnenergilagen ( /342) ska utsläpp av radioaktiva ämnen som härrör från användningen av kärnenergi begränsas i enlighet med principen i 2 2 punkten i strålskyddslagen (592/1991), det vill säga att verksamheten ska ordnas så att hälsovådlig exponering för strålning som den medför hålls på en så låg nivå som är praktiskt möjlig (optimeringsprincipen). Maximivärdet för den strålningsexponering som orsakas befolkningen genom driften av en kärnanläggning har fastställts genom en förordning av statsrådet. Dessutom beskrivs de driftrelaterade säkerhetskraven i ST-direktiven och säkerhetskraven avseende användning av kärnenergi i YVL-direktiven. VTT uppfyller de utsläppsgränser som den tillståndsgivande myndigheten har förutsatt. För utsläppen av de radioaktiva ämnen som orsakas av reaktordriften och den strålningsverksamhet som bedrivs i laboratoriebyggnaden tillämpas gränsvärdet för den årliga dosinteckningen, som enligt YVL-direktiv 7.1 Begränsandet av strålningsexponering och utsläpp av radioaktiva ämnen i ett kärnkraftverks omgivning för en individ i befolkningen är 0,1 msv. De radioaktiva utsläpp som orsakas av normal användning av reaktorn begränsas till gasformig aktivitet och är små. När det gäller utsläpp via frånluft och avloppssystem är både aktiviteter och uppskattningar av de största orsakade stråldoserna sådan information som rapporteras i årsredovisningen. VTT FiR 1-reaktorn Otsvängen 3, Esbo PB 1000, VTT Tfn Fax förnamn.efternamn@vtt.fi FO-nummer

21 Bilaga 6 2 (4) Miljöeffekterna av utsläpp av radioaktiva ämnen från frånluftsventilationen Under normal drift av reaktorn utgörs utsläppen av radioaktiva ämnen av gasformig 41 Ar (halveringstid 1,83 timmar). Strålsäkerhetscentralen har fastställt utsläppsgränsvärdet till 3,7 TBq om året för ämnet, som skulle medföra en tiondel av årsdosens fastställda riktgränsvärde 0,1 msv för en individ i den mest exponerade gruppen utanför reaktorbyggnaden. Miljöeffekterna av utsläpp av radioaktiva ämnen från avloppssystemet Alla utsläpp av radioaktivt avloppsvatten från verksamhetslokalerna sker via tankar för åldring av radioaktivt avloppsvatten. Tankarna för åldring är två till antalet, både i laboratoriebyggnaden och i reaktorhallen. I reaktorhallen har verksamheten fått en sådan utformning att radioaktivt vatten bildas i ytterst liten mängd. Genom aktivitetsmätningar fastställs att gränsvärdena enligt STdirektiv 6.2, Radioaktivt avfall och radioaktiva utsläpp, inte överskrids. Halten av kortlivade nuklider minskas genom åldring. När vattnet har konstaterats vara rent, det vill säga att gränsvärdet underskrids, släpps det efter ett godkännandeförfarande ut i avloppssystemet utanför laboratoriet och i en regnvattenbrunn på reaktorsidan. Miljöeffekter orsakade av radioaktivt avfall och kärnavfall Det strålande avfallet som härrör från forskningsverksamheten i reaktorn klassificeras som radioaktivt avfall. Vid hantering av radioaktivt avfall och friklassning från övervakning tillämpas föreskrifterna i ST-direktiv 6.2 Radioaktivt avfall och radioaktiva utsläpp. Radioaktiva lösningar och annat vätskeformigt radioaktivt avfall som uppkommer i verksamheten samlas upp i kärl och överförs till fast form i den mån det är möjligt. Det strålande avfall som härrör från driften av reaktorn klassificeras som kärnavfall. Kärnavfall är således till exempel aktiverade reaktorkomponenter, reaktorns jonbyteshartser, aktiverad strålskyddsbetong och reaktorgrafit samt använt reaktorbränsle och använda fissionskamrar. Av dessa är använt bränsle och använda fissionskamrar dessutom material underställda tillsynen av kärnmaterial. Avfall underställt tillsynen av kärnmaterial lagras i reaktorhallens förvaringslokaler och annat strålande avfall på laboratoriebyggnadens sida i förvaringslokaler för radioaktivt avfall. Förvaringslokalerna för avfall är så väl skyddade att strålning som tränger genom väggarna inte märkbart ökar omgivningens strålbelastning jämfört med den naturliga bakgrundsstrålningen. Vid friklassning från övervakning av kärnavfall tillämpas föreskrifterna i YVL-direktiv 8.2 Friklassning av kärnavfall och nedlagda kärnanläggningar. Friklassning av kärnavfall från övervakning sker med tillstånd och under tillsyn av Strålsäkerhetscentralen. Från övervakning enligt YVL-direk-

22 Bilaga 6 3 (4) tiv 8.2 friklassat kärnavfall får inte orsaka strålningsexponering som överskrider 0,01 msv för en individ i den mest exponerade gruppen. Påverkan av direkt strålning från reaktorn i det närliggande utomhusområdet Reaktorns aktivitet med effekten 250 kw orsakar en ökning från bakgrundsstrålningens nivå som är mindre än 0,1 µsv/h intill väggen på reaktorhallens utsida, när endast strålkäglan för BNCT-behandling används. Om strålkäglor från andra strålrör används eller om strålningsnivån på reaktorhallens utsida ökar på grund av annan verksamhet, begränsas stråldoshastigheten genom tilläggsskydd till en nivå som orsakar maximalt 0,1 msv stråldos under ett år för en individ i den mest exponerade gruppen. Åtgärder för att minska miljöolägenheter Bland praktiska åtgärder för att minimera radioaktiva utsläpp kan nämnas övervakning av frånluftsfiltrens kondition, åldring och rening av radioaktivt avloppsvatten, och i sista hand begränsning av verksamheten. För att minska den strålbelastning som orsakas av radioaktiv argongas är de luftfyllda utrymmena inom reaktorhärdens område tillslutna när de inte används. Aktivitetsmängden hos utsläpp från argonventilationen övervakas med hjälp av en argonräknare, som utgörs av ett GM-rör med ändfönster. Parallellt med denna utförs övervakningen med hjälp av meteorologiska instrument (vindens hastighet och riktning). För att minimera de miljöolägenheter som orsakas av avloppsvatten samlas restlösningar upp i kärl, och de ingående aktiva ämnena överförs till fast form i den mån det är möjligt. Det är förbjudet att hälla radioaktiva lösningar i avloppet. Kortvarigt radioaktivt skölj- och tvättvatten samlas upp i tankar för åldring, i vilka det antingen åldras eller renas efter behov. Innan tankarna töms utförs en radionuklidanalys och haltbestämning av avloppsvattnet, och baserat på dessa beräknas totalutsläppets aktivitetsmängd. En för strålanvändningen ansvarig direktör godkänner utsläppet. Radionuklidmängder i frånluft och avloppsvatten Reaktorns argonutsläpp växer direkt proportionellt mot den utvecklade energin. Vid drift med full effekt, 250 kw, ligger argonutsläppshastigheten baserat på vunna drifterfarenheter typiskt i klassen 0,25 MBq/s. Medelvärdet av de tolv senaste årens argonutsläppsmängd är 0,34 TBq/år, vilket är 10 procent av det utsläppsgränsvärde som Strålsäkerhetscentralen har fastställt för FiR 1. Den uppskattade största stråldosen för utomstående av detta utsläpp är 0,9 µsv/år. Strålbelastningen på miljön, orsakad av avloppsvatten från laboratoriet, har under kontrollperioden varit i medeltal 0,08 µsv/år, det vill säga cirka en

23 Bilaga 6 4 (4) Stråleffekter i en olyckssituation tiondel av den strålbelastning som frånluftsventilationen orsakar. Denna av laboratoriet orsakade strålbelastning härrör från annan strålningsforskning än driften av reaktorn. Tack vare verksamhetens natur har det inte behövt göras ett enda utsläpp av radioaktivt avloppsvatten efter år 1993 via reaktorhallens tankar för åldring av avloppsvatten. Vid den allvarliga olyckshändelse som beskrivs i reaktorns beredskapsplan förblir stråldosen för en individ i närområdet under 20 msv, och olyckan medför inte heller något behov av att evakuera närområdet.

24 Ansökan om drifttillstånd DNR 672/071/2010 för forskningsreaktorn FiR 1 BILAGA (3) UTREDNING OM DEN SAKKUNSKAP SOM SÖKANDEN FÖRFOGAR ÖVER OCH KÄRNANLÄGGNINGENS DRIFTORGANISATION Sakkunskap till förfogande VTT är Finlands ledande forskningsinstitut inom kärnteknik, och VTT:s sakkunskap täcker alla viktiga delområden såsom reaktorfysik, reaktormaterial, reaktorinstrumentering och reaktorreglering, säkerhetsanalys, tillförlitlighetsteknik och strålskydd. FiR 1 -reaktorns driftorganisation omfattar 14 personer. Driftorganisationen stöds av VTT:s kompetenscentrum för kärnenergi, även om det även ingår personer från energiproduktionens materialforskning. I VTT:s interna ekonomistyrning är reaktorn införd som en forskningsmiljö budgeterad för forsknings- och utvecklingsverksamhetens energi- och skogskluster. Den personal som krävs för underhållet av forskningsmiljön hämtas från de ovan nämnda forskningscentrumen och även vidare inom VTT. Man har erfarenhet av FiR 1-reaktorns drift ända sedan år I den hittillsvarande driften har ingått krävande projekt, effekthöjningen år 1967, förnyelsen av instrumenteringen år 1982 och reaktorbyggnadens renovering år I reaktorbyggnadens renovering ingick en förnyelse av byggnadens ventilation och reaktorns kylkrets. Projekten har genomförts i intimt samarbete med myndigheterna. Beskrivning av driftorganisationen Schemat för VTT:s administrativa organisation för FiR 1-reaktorns del visas i bild 1. Verket leds av en generaldirektör. Forsknings- och utvecklingsverksamheten leds av en branschdirektör och verksamheten är organiserad som kompetenskluster, ledda av teknologidirektörer. Kompetensklustren är: Bio- och processteknik Energi och skogsindustri ICT Material och byggd miljö Mikroteknologier och givare Industriella system VTT FiR 1-reaktorn Otsvängen 3, Esbo PB 1000, VTT Tfn Fax förnamn.efternamn@vtt.fi FO-nummer

25 Bilaga 7 2 (3) Kompetensklustret för kärnenergi är en del av klustret Energi och skogsindustri, medan kompetensklustret för utrustningsmaterial inom energiteknik är en del av klustret Material och byggd miljö. Bild 1. VTT:s organisation. Den organisation som är ansvarig för forskningsreaktorn FiR 1 är en del av forsknings- och utvecklingsverksamheten. Schemat för reaktorns driftorganisation visas i bild 2. Bemanningen av arbetsuppgifterna enligt schemat är vid tidpunkten för beskrivningen följande: Ansvarig direktör Seppo Vuori Ställföreträdare för den ansvariga direktören 1 Kvalitetsansvarig 1 Driftchef 1 Ställföreträdare för driftchefen 1 Strålskyddschef 1 Ställföreträdare för strålskyddschefen 1 BNCT-chef 1 BNCT-chef, ställföreträdare 1 Licensierade chefer 4 Licensierade operatörer 5 Strålskyddsassistenter 1

26 Bilaga 7 3 (3) Dessutom ingår i reaktorns administration personer som är ansvariga för säkerhetsarrangemangen, beredskapsarrangemangen och kärnmaterialövervakningen. Strålsäkerhetscentralen utövar tillsyn över organisationen, behörigheten och verksamheten. STUK godkänner den ansvariga direktören, de ansvariga för säkerheten, beredskapen och kärnmaterialtillsynen med eventuella ställföreträdare samt cheferna och operatörerna för reaktorn. Ansvarig direktör 1+ stf. PERMANENT ORGANISATION Driftchef 1+ stf. Licensierade förmän Strålskyddschef 1+stf. Kvalitetsansvarig 1 BNCT-chef 1+ stf. Licensierade operatörer stf.= ställföreträdare I BNCT-vården Jourhavande förman 1 Jourhavande strålskyddsansvarig 1 BNCT-operatör 1 JOURORGANISATION Jourhavande operatör 1 Bild 2. FiR 1 -reaktorns driftorganisation.

27 Ansökan om drifttillstånd Dnr 672/071/2010 för forskningsreaktorn FiR 1 BILAGA (2) UTREDNING OM SÖKANDENS PLANER OCH TILLBUDSSTÅENDE METODER FÖR ORDNANDE AV KÄRNAVFALLSHANTERINGEN, DÄRI INBEGRIPET RIVNING AV KÄRNANLÄGGNINGEN OCH DEN SLUTLIGA FÖRVARINGEN AV KÄRNAVFALLET SAMT UTREDNING OM TIDTABELLEN OCH DE BERÄKNADE KOSTNADERNA FÖR KÄRNAVFALLSHANTERINGEN Utgångspunkter Använt bränsle Planerna för kärnavfallshanteringen för reaktorn FiR 1 är baserade på beräknade maximala mängder av kärnavfall, som är oberoende av reaktorns återstående drifttid. Även om reaktorns drifttid skulle bli kort, skulle det inte nämnvärt minska kärnavfallsmängden eller kostnaderna. I kärnavfallshanteringsplanen, som i juni 2010 lagenligt lämnades in till arbets- och näringsministeriet, behandlas tidsschemat och kostnaderna för avvecklingen av reaktorn FiR 1 i detalj. Nästa genomgående reviderade kärnavfallshanteringsplan ska lämnas till arbets- och näringsministeriet enligt en tidsplan som slås fast särskilt, om cirka fem år. Använt bränsle lagras under drifttiden i reaktorbyggnaden. När reaktorn i sinom tid helt tas ur drift, ska det använda bränslet temporärt lagras inom reaktorbyggnaden tills det kan levereras till kärnkraftföretagens slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle i Olkiluoto. Hanteringsplanerna för använt kärnbränsle bygger på ett principavtal som tecknats av Posiva Oy och VTT. En parallell lösning till det ovan nämnda grundalternativet kan vara att utnyttja möjligheten att returnera avfallet till Förenta staterna enligt överenskommelse med US Department of Energy (DOE). Enligt USA:s nuvarande lagstiftning får driften fortsätta fram till maj 2016, varefter bränslet ska returneras till Förenta staterna inom tre år. Avfall som uppkommer vid driften eller driftavfall Typiska exempel på driftavfall är jonväxlingshartser och filterpatroner som används för renhållning av reaktorvattnet samt aktiverade reaktorkomponenter uttagna ur reaktorn. Den del av driftavfallet som kräver slutförvaring kan lagras inom anläggningen tills det levereras för slutförvaring tillsammans med rivningsavfallet. Övrigt driftavfall får åldras och därefter frigöras från övervakning och avskaffas. Den mängd driftavfall som uppkommer under drifttiden beräknas till maximalt 10 m 3. VTT FiR 1-reaktorn Otsvängen 3, Esbo PB 1000, VTT Tfn Fax förnamn.efternamn@vtt.fi FO-nummer

28 Bilaga 8 2 (2) Urdrifttagnings- eller rivningsavfall Det huvudsakliga materialet i reaktorns kärna och tank är aluminium, vars hantering i rivningsskedet inte vållar några problem p.g.a. metallens måttliga aktivitet. Reaktorns strålningsskydd av betong är till största delen inaktivt material, frånsett de innersta delarna närmast kärnan, där betongområdena år svagt aktiva. Mängden rivningsavfall beräknas till 26 ton, och avfallet med skyddsförpackning beräknas ha en yttre volym på 76 m 3. Fortum har i samarbete med VTT tagit fram en plan för slutplacering av forskningsreaktorns rivningsavfall i bergsrummet för kraftverks- och rivningsavfall från Lovisa kärnkraftverk. Tidsplan och kostnader När reaktorn i sinom tid slutligen tas ur drift torde reaktorn rivas inom 2 4 år efter att reaktorn slutgiltigt har stängts. Själva rivningsarbetet beräknas ta något under 2 år. Slutplaceringen av det använda bränslet kan ske när Posiva Oy:s slutförvaringsanläggning i Olkiluoto tas i drift, eller från och med Nuvarande kostnadsplan för kärnavfallshanteringen, som revideras vart tredje år, lyder på 6,12 miljoner euro, varav ca 46 procent reserveras för hanteringen av använt bränsle. Beloppet enligt kostnadsplanen har fonderats i statens kärnavfallshanteringsfond.

29 Ansökan om drifttillstånd Dnr 672/071/2010 för forskningsreaktorn FiR 1 BILAGA (3) UTREDNING OM SÖKANDENS FINANSIELLA STÄLLNING, PLAN FÖR HUR FINANSIERINGEN AV KÄRNANLÄGGNINGEN SKALL SKÖTAS SAMT PRODUKTIONSPLAN FÖR KÄRNANLÄGGNINGEN Om VTT:s finansiella ställning VTT är ett ämbetsverk som lyder under arbets- och näringsministeriet och vars operativa utgifter till ca en tredjedel täcks av ett nettoanslag i statsbudgeten. För år 2011 är anslaget 87,2 miljoner euro. En tredjedel av VTT:s totalfinansiering kommer in genom allmänna nationella och internationella konkurrensutsatta forskningsfinansieringskanaler. Sista tredjedelen av finansieringen kommer från privata sektorn och uppdrag från utländska klienter. VTT:s anslag för operativa utgifter bereds av arbets- och näringsministeriets innovationsavdelning, som också är VTT:s resultatstyrningsenhet. Från och med 2008 ingår i statsbudgeten ett uttalande enligt vilket VTT:s anslag för operativa utgifter också kan användas enligt kärnenergilagen (990/1987) och förordningen om statens kärnavfallshanteringsfond (161/ 2004) för inbetalning av kärnavfallshanteringsavgiften till reserveringsfonden i Statens kärnavfallshanteringsfond så att forskningscentralens fondandel i reserveringsfonden motsvarar det målvärde för fondandelen som fastställts som föregående års ansvarsbelopp. Finansministeriets budgetavdelning har i sitt utlåtande till handels- och industriministeriet ansett att VTT som ett statligt verk å statens vägnar handhar ett uppdrag av statsrådet att använda forskningsreaktorn FiR 1, som verket besitter, och såsom innehavare av drifttillståndet också är kärnavfallshanteringsskyldigt, varigenom verket också ska ta hand om kärnavfallshanteringen och kostnaderna. I samma utlåtande konstaterar finansministeriet att staten också bär ansvaret om det i framtiden skulle visa sig att ytterligare kapital behöver tillskjutas kärnavfallshanteringsfonden för avfallshanteringen. Staten ansvarar också för att avvecklingen av reaktorn när den slutligen tas ur drift sköts på korrekt sätt. Beslut om detaljerade praktiska lösningar för ovan nämnda finansiering kan tas när det blir aktuellt. Finansiering av forskningsreaktorn FiR 1 Från och med början av 2010 hanteras reaktorn i VTT:s interna ekonomistyrning som en forskningsomgivning som budgeteras i forsknings- och utvecklingsfunktionens energi- och skogskluster. Forskningsomgivningens underhåll finansieras med kostnadsöverföringar som belastar dess produktion av tjänster. Dessutom har reaktorns underhåll under de senaste åren fått VTT FiR 1-reaktorn Otsvängen 3, Esbo PB 1000, VTT Tfn Fax förnamn.efternamn@vtt.fi FO-nummer

30 Bilaga 9 2 (3) projektfinansiering från VTT:s budget för utveckling av verksamheten och bl.a. planering av kärnavfallshanteringen. Trots variationerna i budgeteringen har VTT kunnat se till att det tillhandahålls nödiga resurser för reaktorns underhåll. Ungefär en fjärdedel av underhållskostnaderna har täckts med inkomster från tjänsterna. Arten och omfattning av verksamheten kring forskningsreaktorn Den primära nyttan med forskningsreaktorn FiR 1 är neutronstrålning, som kan användas för att åstadkomma kärnreaktioner och producera radioaktiva isotoper. De huvudsakliga användningsområdena är strålbehandling, forskning, utbildning och isotopproduktion. Den till omfattningen mest betydelsefulla verksamheten under nästa tillståndsperiod kommer att vara strålbehandling med BNCT-metoden (Boron Neutron Capture Therapy, vid vilken neutroner reagerar med boratomer) och därtill hörande forskning. Metoden är för närvarande den enda möjligheten att bota vissa elakartade tumörer, främst i området runt huvudet och halsen. Vidare används metoden för vård av patienter med hjärntumör och i fortsättningen även andra cancerformer. Vårdtjänsterna produceras av det för ändamålet grundade Boneca Oy, som ägs av VTT, Institutet för klinisk forskning och Sitra i samarbete med Helsingfors Universitets Centralsjukhus i HNS och VTT. I anslutning till reaktorn har det inrättats en BNCT-vårdstation för strålbehandling, och i reaktorbyggnaden har det byggts nya lokaler för denna verksamhet. Vårdverksamheten är redan etablerad och omfattas av kvalitetskontrollen för den allmänna strålbehandlingen. Man har redan gett över 250 strålbehandlingar. HNS har förbundit sig att efter behov beställa 50 vårdtillfällen om året av Boneca. Baserat på de goda vårdresultaten när det gäller cancer i huvud och hals siktar Boneca på att flerfaldiga de årliga vårdmängderna jämfört med i dag. Användningen av forskningsreaktorn FiR 1 inom cancervården kommer således att öka. Enligt Bonecas strategiska planering ersätts reaktorn på lång sikt med en acceleratorbaserad strålbehandlingsstation, men detta beräknas kunna ske tidigast år FiR 1-reaktorn är fortfarande av stor betydelse som stöd vid högskoleutbildning inom kärnteknik. Reaktorn används bl.a. för att genomföra elevarbeten inom reaktorfysik och reaktorteknik vid Aalto-universitetets Tekniska högskola och Villmanstrands tekniska universitet. Reaktorns användning för utländska läroanstalters och kursarrangörers behov har ökat under de senaste åren. FiR 1 -reaktorn har utnyttjats i Kungliga tekniska högskolan i Stockholms (KTH) magisterutbildning i kärnenergiteknik, och motsvarande arrangemang har planerats tillsammans med universitetet i Tartu. Uppsala universitets kurser för anställda vid svenska kärnkraftverk har börjat använda reaktorn regelbundet. Praktisk utbildning har bedrivits med reaktorn också i samband med kurser som arrangeras av företag inom kärnteknikbranschen.