Kommunfullmäktige PROTOKOLL

Transkript

1 Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 18 juni 2018 kl. 10:30-14:15 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Omfattning Beslutande Roger Kaliff (S), ordförande Ann-Marie Engström (S), 1:e vice ordförande Per-Olof Jonsson (M), 2:e vice ordförande Johan Persson (S), Dzenita Abaza (S) Mattias Adolfson (S), Marie Simonsson (S) Roger Holmberg (S) Magnus Lundén (S) Michael Ländin (S), Marianne Dahlberg (S), Nasim Malik (S) Annika Brodin (S) Steve Sjögren (S) Anette Lingmerth (S) Lasse Johansson (S) Elisabeth Gustavsson (S), Robert Sigvardsson (S) Mona Jeansson (S) Ylva Hällblad (S), Anne-Cathrine Lindh (S) Stig Persson (S) Kristina Podolak-Andersson (S) Gunilla Johansson (S) Elisabeth Sjögren Heimark (S) Peter Olofsson (S) Gunnel Akinder (S) Gunnar Nilsson (S) Ingvar Nilsson (S) Anders Andersson (C) Anslaget på kommunens anslagstavla den 2 juli 2018

2 2 (55) Gunnar Olsson (C) Ingemar Einarsson (C) Ann-Cristin Fredriksson (C) Anita Wollin (C) Bertil Dahl (V) Elsa Berg (V), Leila ben Larbi (V) Christina Fosnes (M) Per Dahl (M) Jonas Lövgren (M), Kajsa Hedin (M) Magnus Jernetz Gustavsson (M) Pelle Sederkvist (M), Måns Linge (M), Kerstin Edvinsson (M) Inger Hilmansson (L) Björn Brändewall (L) Carl-Henrik Sölvinger (L) Anna-Britt Wejdsten (L) Daphne Thuvesson (MP) Max Troendlé (MP), Annika Carlsson Wistedt (MP) Mark Hammar (MP) Christopher Dywik (KD) Fredrik Sjömar (KD) Thoralf Alfsson (SD) Lars Petersson (SD) Lars Rosén (SD) Petra Gustafsson (SD) Carina Falkestad (SD) Krister Thornberg (SD) Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Roger Kaliff ordförande Anette Lingmerth Fredrik Sjömar

3 3 (55) 106 Val av protokollsjusterare Beslut Kommunfullmäktige utser Anette Lingmerth (S) och Fredrik Sjömar (KD) att tillsammans med ordförande justera protokollet. 107 Fråga från Pelle Sederkvist (M) till kultur- och fritidsnämndens ordförande Marianne Dahlberg (S) angående konstgräset på Gasten IP och Fjölebro IP Dnr KS 2018/0643 Kommunfullmäktige beslutar att Pelle Sederkvist (M) får ställa följande fråga till kultur- och fritidsnämndens ordförande Marianne Dahlberg (S): Hösten 2017 bytte Kalmar kommun konstgräset på Gastens IP och Fjölebro IP till konstgräs i enlighet med FIFAs högsta kvalitetsstandard, FIFA Quality Pro. I underlaget för upphandlingen från 15 september 2017 för Gastens IP står det att efter konstgrässystemet är installerat på Gasten ska besiktning enligt FIFA Quality Pro, ske av certifierat besiktningsföretag. Besiktning ska sedan också göras efter 3 och 5 år. Dock för att visa att Kalmar kommun sköter om konstgräsplanerna på rätt sätt och för att bibehålla den anlagda inköpta standarden, FIFA Quality Pro, måste kommunen enligt FIFA riktlinjer en gång om året genomföra kontroll av konstgräsplanerna till en kostnad av cirka SEK per plan. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till Marianne Dahlberg (S): - Kommer Kalmar kommun 2018 anlita FIFA certifierad representant för att genomföra kvalitetskontroll av konstgräset på Gastens IP och Fjölebro IP? - Om inte kommer Kalmar kommun erbjuda berörda föreningar, Kalmar FF och Lindsdals IF att själva finansiera denna kvalitetskontroll? Marianne Dahlberg lämnar följande svar på frågan: - På Gasten IP planeras besiktning mot standarden FIFA Quality Pro att göras varje år, då det möjligen kan bli aktuellt med elitmatcher på denna plan, då krävs denna standard. På Fjölebro IP/Lindsdals IP kommer inga matcher spelas som kräver FIFA Quality Pro-standarden, därför sker besiktning på denna plan efter 3 och 5 år. När upphandlingen av nya konstgräsmattor till Fjölebro IP/Lindsdals IP och Gastens IP gjordes hösten 2017, ingick en besiktning av certifierat företag mot standarden

4 4 (55) FIFA Quality Pro, direkt efter anläggandet. Båda konstgräsmattorna klarade av denna besiktning och är sedan i början av år 2018 fotbollsplaner som uppfyller standarden. I båda upphandlingarna ingick också att efter 3 och 5 år att besiktiga konstgräsmattorna mot denna standard. - Ej aktuellt. Bägge fotbollsplanerna är kommunala anläggningar och inga diskussioner har förts om att föreningar ska sköta detta. Viktigt att poängtera i detta sammanhang: Gasten IP är Inte Kalmar FF:s plan och Fjölebro IP/Lindsdals IP är Inte Lindsdals IF:s plan. Under perioden november-april är det många andra föreningar som nyttjar anläggningarna. 108 Fråga från Petra Gustafsson (SD) till socialnämndens ordförande Roger Holmberg (S): Hur kan det komma sig att det finns ärenden som har upp till 18 socialsekreterare? Dnr KS 2018/0658 Kommunfullmäktige beslutar att Petra Gustafsson (SD) får ställa följande fråga till socialnämndens ordförande Roger Holmberg (S): När det gäller barn som har kontakt med socialnämnden av olika anledningar, det kan röra sig om placering i olika former av boenden så är det viktigt att det byggs upp en bra relation, stöd och trygghet mellan socialsekreterare det berörda barnet, anhöriga och andra närstående. När vård ges i olika boendeformer ska det finnas en av socialnämndens särskilda utsedda socialsekreterare som har ansvar för kontakten med barnet. Det ska finnas regelbundna personliga besök av socialsekreteraren med barnet där den bor, enskilda samtal med barnet, samtal med den som tagit hand om barnet samt samtal med vårdnadshavarna. Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till socialnämndens ordförande Roger Holmberg. - Hur kan det komma sig att det finns ärenden som har upp till arton socialsekreterare? Roger Holmberg lämnar följande svar på frågan: Tack för din fråga. Socialnämnden i Kalmar har den principen att barn och andra klienter har en egen socialsekreterare. När en anmälan kommen in går den till mottagningsenheten. Om ärendet kräver utredning går den vidare till utredningsenheten. På utredningsenheten jobbar man ofta två och två med ärendena då det ofta handlar om beslut som påverkar de enskilda medborgarna

5 5 (55) stort och kan till och med innehålla tvångsingripande. Parallellt med utredningen kan beslut om insatser starta tidigt typ hemterapeuter, samtalsterapeuter, kvalificerad kontaktperson m.m. När beslut är taget efter utredning om placering i familjehem eller HVB har alltid barnet sin egna kontaktperson. Även familjehemmet/hvb har egen kontaktperson. Ofta får även föräldrarna egna kontaktpersoner. Om man går igenom alla dessa steg kan man givetvis träffa många olika personer från socialförvaltningen men när beslut är taget ska man ha en kontaktperson. 109 Fråga från Christopher Dywik (KD) till kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S): Hur ska vi utveckla Tvärskog? Dnr KS 2018/0659 Kommunfullmäktige beslutar att Christopher Dywik (KD) får ställa följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S): Under 2015 föreslog majoriteten i Södermöre kommundelsnämnd att tredje klass i Tvärskog skulle läggas ner för att kunna genomföra majoritetens osthyvelbesparingar. Efter att Kristdemokraterna uppmärksammat de fackliga företrädarna, föräldrar och Bygdegårdsföreningen om vad som stundade (och att man i underlaget till beslutet framställde det som att inga kritiska synpunkter fanns från dessa) så följde en massiv kritik ifrån ortens föräldrar. Slutligen valde man att skrota förslaget och spara på annat håll. I och med detta beslut lovade man dock ortens befolkning att man inom kort skulle ta fram en utvecklingsplan för orten. Johan Persson lämnar följande svar på frågan: Christoffer Dywik undrar vad som hänt med utvecklingen i Tvärskog. Låt mig inledningsvis säga att historieskildringen kring flytten av Årskurs 3 skiljer sig från min så här kommer svar på frågan. Jag var med vid ett öppet möte med White arkitekter i Tvärskog under Företaget var intresserat av ta fram idéskisser i en tätort på landsbygd. Tvärskog pekades då ut efter samråd med dåvarande landsbygdsutvecklaren. Det gick ut på att man tog fram olika idéskisser på det man ville utveckla. Det skulle vara enklare att visualisera det man ville göra och få förståelse för detta hos invånarna. Det gjordes ett grupparbete där man bland annat pekade ut busstorget. Torget är idag till 70 procent klart, återstående delar blir klart under året. Det

6 6 (55) handlar om extra cykelställ, målad busskur och cykelpump. Ett annat önskemål var asfalt utanför Tvärskogs bil och mek vilket också är åtgärdat. En annan idé var att göra i ordning badet vid Ryabacken. Där finns en ansökan om bygdepeng som arbetsutskottet ska fatta beslut om under tisdagen. Det främsta önskemålet var dock fiber på landsbygd. Där har som bekant första spadtaget genomförts och vi kommer senast 2020 ha 100 procents tillgång till fiber i hela Kalmar kommun. När det gäller Tvärskog så kan jag inte heller låta bli att nämna Rörviks beslut om att stänga sågen. Jag arbetade väldigt intensivt med att hitta en köpare innan maskiner och panna hade sålts. En sådan lösning nåddes genom Andrewex etablering vilket var oerhört viktigt för Tvärskog med omnejd. 110 Fråga från Inger Hilmansson (L) till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mattias Adolfson (S): Respekten för demokratiska processer Dnr KS 2018/0660 Kommunfullmäktige beslutar att Inger Hilmansson (L) får ställa följande fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mattias Adolfson (S): En Översiktsplan (ÖP) är grunden för kommunernas rätt att själva besluta om detaljplaner med dess innebörd för allmänna intressen, myndigheter och företagare som verkar i planerings och byggprocesserna. Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanen för varje mandatperiod uppdateras och beslutas i Kommunfullmäktige. Utan ÖP som grund kan kommunen istället tvingas göra fördjupade översiktsplaner för nya områden. Så var fallet då socialdemokraterna i tio år underlät att arbeta med nu gällande ÖP. Den nu gällande Översiktsplanen tog mer än tre år att arbeta fram och antogs av kommun-fullmäktige i juni Översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument som visar hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Det är också ett viktigt demokratiskt dokument där kommunens invånare erbjuds insyn och möjlighet att lämna synpunkter på kommunens långsiktiga planering. Då socialdemokraterna också underlåtit att ta fram en genomarbetad bostadsförsörjningsplan, har det varit svårt för både allmänhet och företagare att förutse framtida planering av bebyggelse, infrastruktur och grönstruktur. Nya riktlinjer om t.ex. grönstruktur, vatten, klimat och vindkraft ska läggas till i en aktuell ÖP, vilket kan innebära ett behov av mer omfattande samråd. En aktualiseringsprövning ska involvera både allmänhet och t.ex. Länsstyrelse som ska lägga till ny relevant kunskap och lämna synpunkter på statliga intressen av betydelse.

7 7 (55) Med tanke på tidigare försummelse, och då nu gällande ÖP tog tre år att ta fram, har jag vid två tillfällen frågat om tidplan för framtagandet av en uppdaterad ÖP. Jag har fått till svar att en aktualiseringsprövning ska presenteras för kommunfullmäktige 18 juni Då beslut om samråd för en aktuell ÖP är ännu inte presenterats, befarar jag att även kommande ÖP, är kraftigt försummad. Är den ens påbörjad? Jag tror att kommunens invånare och kommunfullmäktiges ledamöter vill ha ett seriöst svar med en realistisk tidplan för en genomarbetad ÖP som föregåtts av en demokratisk beslutsprocess. Jag frågar nu för tredje gången: - Vilken tidplan gäller för en uppdatering/ aktualiseringsprövning, innefattande tillägg och samrådsförfarande, för Kalmar kommuns nästa Översiktsplan? Mattias Adolfson lämnar följande svar på frågan: Tack för din fråga Inger Hilmansson (L) som rör aktualitetsprövningen av vår översiktsplan. Du blandar i din fråga ihop begreppen något. Kommunen är inte ålagda att uppdatera översiktsplanen varje mandatperiod. Det finns krav på aktualitetsprövning men detta behöver inte betyda några förändringar av ÖP:n. Detta gäller för kommunen (info hämtat från SKL): Kommunfullmäktige måste varje mandatperiod pröva om kommunens översiktsplan är aktuell. Aktualitetsprövning innebär att kommunfullmäktige: - fattar beslut om att planen, inklusive tillägg och fördjupningar är aktuell - har tagit ställning till att översiktsplanen stämmer överens med den rådande politiska majoritetens uppfattning om byggande, mark- och vattenanvändning samt hushållning med naturresurser - har tagit ställning till den redogörelse länsstyrelsen presenterat om statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet - Att översiktsplanens aktualitet prövas innebär inte att dess innehåll ändras, det är endast ett ställningstagande om planens viljeinriktning går att använda även i fortsättningen. Med en tydlig översiktsplan som är kommunicerad internt och externt underlättas för en rad olika processer och beslut. En förankrad och aktuell översiktsplan är en förutsättning för planering. Inför aktualitetsprövningen ska även länsstyrelsen redogöra för aktuella statliga intressen som kan vara av betydelse när kommunen tar ställning till om översiktsplanen kan anses vara aktuell. Länsstyrelsen ska även redovisa ny kunskap som har tillkommit sedan översiktsplanen antogs, till exempel ny lagstiftning eller ändringar av riksintressen.

8 8 (55) - Vilken tidplan gäller för en uppdatering/ aktualiseringsprövning, innefattande tillägg och samrådsförfarande, för Kalmar kommuns nästa Översiktsplan? Nu på onsdag ligger förslag på samhällsbyggnadsnämnden om att föreslå fullmäktige att aktualitetförklara översiktsplanen. I September kommer sedan frågan upp i KF. I förslaget till beslut görs bl.a. följande ställningstagande: att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan för Kalmar kommun. Fram till att den nya översiktsplanen har antagits ska den nuvarande fortsätta gälla som stöd för planeringen. Översiktsplanen är fortfarande ett aktuellt planeringsverktyg och har inneburit att vi nu har den högsta bostadsproduktionen som är uppmätt. D.v.s. från 1975 fram till idag då SCB har statistik. Den har också inneburit att nya stadsdelar nu utvecklas i bl.a. Snurrom, Södra Staden, Ljusstaden och Norrliden. Med hjälp av översiktsplanen ser vi nu också att vi växer i befolkning i alla våra tätorter och många nya bostadsprojekt växer fram. Både flerbostadshus och villatomter. Vi ser att kommunen också har följt den översiktsplan som ligger men ska vi klara framtida befolkningsutveckling i den takt som vi nu ser krävs att vi arbetar fram en ny översiktsplan. Majoriteten avser att dra igång det arbetet i början av nästa mandatperiod om vi får fortsatt förtroende. 111 Fråga från Anna-Britt Wejdsten (L) till socialnämndens ordförande Roger Holmberg (S): Är utbetalningen av försörjningsstöd i Kalmar jämställda? Dnr KS 2018/0662 Kommunfullmäktige beslutar att Ann-Britt Wejdsten (L) får ställa följande fråga till socialnämndens ordförande Roger Holmberg (S): Jag använder mig av samma rubrik som jag använde för drygt ett år sedan i en interpellation till dig. På min fråga då hur det såg ut med fördelning av utbetalningar av försörjningsstöd till parterna som erhåller ekonomiskt bistånd fick jag till svar att någon statistik på detta inte fanns tillgänglig. Emellertid skulle man arbeta på detta och titta på det och skruva ett varv till. Hur långt har man kommit och när kan vi förvänta oss en jämställd behandling i utbetalning av försörjningsstöd?

9 9 (55) Roger Holmberg lämnar följande svar på frågan: Regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv. Syftet är bland annat att säkra en jämställd utbetalning. Uppdraget ska vara klart 1 december Socialförvaltningen avvaktar den här utredningen. Den kommer förmodligen att mynna ut i direktiv eller lagändringar som påverkar kommunernas hantering av utbetalning av det ekonomiska biståndet. Socialförvaltningen ska även handla upp ett nytt IT-system för handläggning och möjlighet att ta ut lämplig statistik. Så här går det till idag: Socialförvaltning låter klienterna själva välja vem i hushållet som det ekonomiska biståndet ska betalas ut till. I våldsärenden görs alltid noggranna överväganden om hur utbetalningarna sker. Eftersom det ekonomiska biståndet oftast är ett komplement till försörjningen måste utbetalning av alla inkomster beaktas för att säkra en jämställd utbetalning. 112 Interpellation från Daphne Thuvesson (MP) till Johan Persson (S), överlämnad till Kalmar Öland Airport AB:s ordförande Anders Andersson (C): Finns det ekonomiska förutsättningar för Kalmar Öland Airport att nå målet, 50 % flygbiobränsle till år 2025? Dnr KS 2018/0645 Kommunfullmäktige beslutar att Daphne Thuvesson (MP) får ställa följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S), överlämnad till Kalmar Ölands Airport AB:s ordförande Anders Andersson (C): På grund av minskad flygtrafik mellan Kalmar och Stockholm (2,3 % totalt, 3,3 % inrikes under första tertialet) och den stränga vintern som har lett till betydligt högre kostnader än budgeterad för avisningsvätska, halkbekämpning snöröjning och diesel (HVO) ska KAAB starta nu upp ett arbete för att klara ekonomin. Dessa problem med högre kostnader p.g.a. extrema väderförhållande, ökande kostnader för förnybara drivmedel och minskande efterfrågan från en allt mer klimatorolig kundkrets kan förväntas fortsätta att öka. Framtida utmaningar måste tas på allvar om flygplatsen ska kunna fortsätta att utveckla sin verksamhet och utgör en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse samtidig som den ska uppfylla det specificerade klimatmålet. Målet är: År 2018 ska de bolag som trafikerar KAAB använder 5 % flygbiobränsle och år % flygbiobränsle. I Regionförbundets förslag till Handlingsprogram för en fossilbränslefri region 2030 finns en analys av möjlighet att producera mer förnybart (flyg)bränsle. De ser stora svårigheter, med nuvarande förutsättningar, att producera förnybara drivmedel i en mängd som motsvarar användningen. Produktionsmålet för

10 10 (55) förnybar energi stämmer alltså inte överens med underliggande mål för respektive sektor. I ett tankeexperiment kommer de fram till att vi behöver producera 20 gånger mer biodrivmedel år 2030 om vi ska nå vårt mål att vara fossilbränslefritt tills dess: År 2016 använde vi [Kalmar län] 2,8 TWh (2 800 GWh) fossila bränslen till transporter om hälften av allt transportarbete år 2030 sker med elfordon och att resten av fordonsparken endast gör av med hälften så mycket drivmedel per kilometer som idag då skulle behovet av drivmedel uppgå till 700 GWh per år. År 2017 produceras cirka 33 GWh biodrivmedel i Kalmar län (biogas). Södra planerar till 2019 att tillverka biometanol vid sin anläggning i Mönsterås målet är att producera 6000 T (ca 37,7 GWh) per år. Vidare konstaterar de att Åtgärder för ökad produktion av förnybara drivmedel är naturligtvis direkt kopplade till att det finns en marknad för dessa produkter. Frågor jag vill ställa till ordförande i Kalmar Ölands Airports AB styrelsen Anders Andersson: - Vem har ansvar för att utveckla en handlingsplan för att nå målet: År 2025 ska de bolag som trafikerar Kalmar Ölands Airport använder 50 % biobränsle? - Vilken framtidsanalys har gjorts för att bedöma hur utbud av och prisat för flygbiobränsle 2025 kommer att påverkar flygplatsens möjlighet att konkurrera med andra transportslag? Anders Andersson lämnar följande svar på interpellationen: Daphne Thuvesson (MP) har i en interpellation ställt frågor kring ansvar för handlingsplan för att nå målet om 50 % bioflygbränsle samt vilken framtidsanalys som gjorts kring bedömning av priset på flygbiobränsle. Nedan följer mina svar på Daphnes frågor. Vem har ansvar för att utveckla en handlingsplan för att nå målet: År 2025 ska de bolag som trafikerar Kalmar Ölands Airport använder 50 % biobränsle? Svar: Hela flygbranschen har ställt sig bakom en målsättning med 50 % iblandning biobränsle till Swedavia som äger statens flygplatser har detta mål samt övriga flygplatser som har regionalt ägande och ingår i SRF har målsättningen att kunna erbjuda 50 % iblandning Regionalt i Kalmar och för Kalmar Öland Airport är ansvaret flygplatsens, men för att nå målen krävs politiskt vilja till omställning på riksplanet och en bred samsyn regionalt. Intressant är nu att även elflyg ses som en framtida möjlighet på kortare flygsträckor. Vilken framtidsanalys har gjorts för att bedöma hur utbud av och priset för flygbio-bränsle 2025 kommer att påverkar flygplatsens möjlighet att konkurrera med andra transportslag? Svar: Den 25 april lämnade Svenskt Flyg över färdplanen till regeringen. Arbetet har utgått från regeringens mål om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Färdplanen försöker identifiera några områden som är centrala för att inrikesflyget ska kunna vara fossilfritt 2030 och att allt flyg som startar vid svenska flygplatser, både in- och utrikes, ska vara fossilfritt 2045.

11 11 (55) 113 Interpellation från Thoralf Alfsson (SD) till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mattias Adolfson (S) angående klimatförändringar och havsnivåer Dnr KS 2018/0648 Kommunfullmäktige beslutar att Thoralf Alfsson (SD) får ställa följande interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Mattias Adolfson (S): Under den här mandatperioden har klimatförändringar debatterats ett flertal gånger i kommunfullmäktige, ofta på initiativ från Miljöpartiet. I den översyn över den politiska organisationen som genomförts och beslutats också att det inrättas en helt ny nämnd från den 1 januari Den nya nämnden får namnet Vatten och miljönämnd och skall hantera frågor rörande kustmiljö, vatten och klimatförändringar. Vid det senaste mötet i kommunfullmäktige debatterades framförallt översvämningsrisker och havsnivåer. Under debatten kunde vi höra att Kvarnholmen snart kan ligga under vatten, att klimatet blir varmare och att det blir både torrare och blötare och att havsnivåer stiger och att det kan bli en havsnivåhöjning med en meter inom en snar framtid. Under debatten sas det att det kan komma att kosta stora pengar för Kalmar kommun då det kan krävas stora och kostsamma åtgärder. Det kom förslag om att man redan nu borde börja avsätta pengar för detta ändamål, i kommande budgetar. Länsstyrelsen riktlinjer för lägsta bygghöjd över medelvattenstånd har höjts från 2,5 meter till 2,8 meter. För att få reda på hur allvarligt problemet med havsnivåerna är så är det viktigt att veta hur situationen ser ut idag och hur utvecklingen varit under de senaste decennierna. Hur har havsnivåerna i Kalmarsund förändrats och hur har det påverkat våra kuster. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor: - Hur mycket har havsnivån stigit vid Kalmar kommuns kust de senaste åren? - Hur mycket förväntas havsnivåerna stiga vid Kalmar kommuns kuster i framtiden? Mattias Adolfson lämnar följande svar på interpellationen:

12 12 (55) Tack för din interpellation Thoralf Alfsson (SD). Som du själv påpekar så diskuterade vi klimatanpassningsplanen vid senaste fullmäktige. Som jag sa då så är det viktigt att det arbete som kommunen gör för att planera för en framtida klimatförändring bör samordnas med det arbete som sker nationellt och regionalt. Det är också viktigt att fundera på ansvarsfrågan, vilket ansvar ska kommunen ta och på hur lång sikt? Hur hanterar vi befintlig bebyggelse och byggtekniska lösningar är också viktiga frågor att ha med i arbetet. Här kommer svar på dina konkreta frågor: - Enligt länsstyrelsen har landhöjningen efter den senaste istiden skett i jämn takt samtidigt som havsnivån stiger. Därför har det inte märkts av särskilt mycket. Problemet är att havsnivåhöjningen idag ökar samtidigt som landhöjningen avtar. - SMHI gör bedömningen att vi behöver räkna med ca 1,0 meter havsnivåhöjning på 100 års sikt. Som högsta högvattennivå får vi räkna med + 2,3 meter. Arbete pågår nu med klimatanpassningsplanen och GIS på samhällsbyggnadskontoret tar fram en kartering för höjd havsnivå längs med kusten i kommunen. Detta gör att vi kommer att få bättre underlag i samband med klimatanpassningsplanens framtagande. 114 Godkännande av bildande av Kommunförbundet Kalmar län Dnr KS 2018/0505 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 22 maj Skrivelse från Primärkommunala nämndens presidium den 8 maj Stadgar för Kommunförbundet Kalmar län. Rapport från Kent Johansson den 11 oktober 2016; Kommunförbund Kalmar Län, underlag och förslag för kommande beslut. Kommunstyrelsens protokoll den 5 juni 2018, 91. Bakgrund 1 januari 2019 bildas den nya regionkommunen, Region Kalmar län. Regionkommunen kommer att ha ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna men inte utgöra samverkans- och intresseorgan för länets primärkommuner. Inför bildandet av regionkommunen gav Primärkommunala nämnden ett utredningsuppdrag till Kent Johansson. I rapporten Kommunförbund Kalmar

13 13 (55) län underlag och förslag för kommande beslut presenterades ett underlag och förslag för bildandet av Kommunförbundet Kalmar län. Primärkommunala nämnden har sett behovet av ett organ för samverkan och intressebevakning i frågor utöver de regionala utvecklingsfrågorna och har utarbetat förslag och stadgar. Förslaget innebär att ett kommunförbund ska bildas vid ett konstituerande möte den 23 augusti 2018 under namnet Kommunförbundet Kalmar län, som egen juridisk person. Verksamheten startar aktivt den 1 januari 2019 efter att Regionförbundet i Kalmar län har upphört. Kommunförbundets uppgift ska vara att tillvarata kommunernas intressen, främja samverkan mellan kommunerna samt att åt kommunerna svara för vissa uppdrag med särskild finansiering, där beslut tas i särskild ordning. Kommunstyrelsen har föreslagit att kommunfullmäktige godkänner förslaget om att bilda Kommunförbundet Kalmar län. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Godkänna förslaget att bilda Kommunförbundet Kalmar län. 2. Kalmar kommun går med som medlem i Kommunförbundet Kalmar län. 3. Tillstyrka stadgar för Kommunförbundet Kalmar län. 4. Utse Bertil Dahl (V) som kommunens ombud och Dzenita Abaza (S) som personlig ersättare till det konstituerande förbundsmötet och nominerar Dzenita Abaza (S) som styrelseledamot och Bertil Dahl (V) som personlig ersättare för tiden fram till det första förbundsmötet i den nya mandatperioden Medlemsavgiften till kommunförbundet ska vara kostnadsneutral med en andel av vad Kalmar kommun idag betalar som medlemsavgift till Regionförbundet. 115 Exploateringsavtal för fastigheten Brandvakten 7 Dnr KS 2016/0388 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 16 maj Exploateringsavtal med bilagor. Kommunstyrelsens protokoll den 5 juni 2018, 92.

14 14 (55) Bakgrund Ett förslag till detaljplan för Brandvakten 7 har upprättats. Planens syfte är att utveckla fastigheten för bostads- och centrum/kontorsändamål. Planförslaget omfattar ca 40 lägenheter (3 870 m 2 ) samt m 2 BTA centrum/kontorsverksamhet i bottenvåning i befintligt hus och i en fristående paviljongbyggnad. Exploatören har för avsikt att påbörja byggnation av bostäder hösten 2018 med färdigställande under För att genomföra detaljplanen krävs ett exploateringsavtal där villkoren för det fysiska och fastighetsrättsliga genomförandet regleras mellan exploatören och kommunen. Kommunstyrelsen har föreslagit att kommunfullmäktige godkänner förslag till exploateringsavtal för fastigheten Brandvakten 7. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag: 1. Christopher Dywik (KD) föreslår att ärendet återremitteras för att förtydliga att även den cylinderformade glas- paviljongen måste utformas på ett sådant sätt att dess exteriör anpassas och harmoniseras efter den karaktär som finns på Kvarnholmen och den äldre delen av gamla Brandstationen. 2. Mattias Adolfson (S) föreslår att kommunfullmäktige ska bifalla kommunstyrelsens förslag. Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om kommunfullmäktige vill avgöra ärendet idag eller återremittera det. Han finner att kommunfullmäktige vill avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsproposition: Den som vill avgöra ärendet idag röstar ja, den som vill återremittera det röstar nej. Vid omröstningen avges 59 ja-röster och 2-nej-röster (hur var och en röstar framgår av bilaga A). Det innebär att kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Härefter frågar ordföranden om kommunfullmäktige vill bifalla eller avslå kommunstyrelsens förslag. Han finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsproposition: Den som vill bifalla kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som vill avslå det röstar nej. Vid omröstningen avges 59 ja-röster och 2 nej-röster (hur var och en röstar framgår av bilaga B). Det innebär att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige godkänner förslag till exploateringsavtal för fastigheten Brandvakten 7, mellan Kalmar kommun och Glebes Fastighets AB (org.nr ).

15 15 (55) Reservationer Ledamöterna från KD reserverar sig skriftligen mot beslutet och anför: Kristdemokraterna är mycket kritiska till hur övriga partier vill utveckla Brandvakten. Samtidigt som det finns många delar i planen för fastigheten som är mycket välkomna, så finns det andra delar som avskräcker. Att som första byggnad på Kvarnholmen mötas av ett cylinderformat glashus stärker inte Kvarnholmens historiska karaktär (!), oavsett hur mycket gräs det är på dess tak. Vi kristdemokrater slår vakt om Kvarnholmens historiska stadsbild. Det behövs mer bostäder i Kalmar. Men som goda förvaltare av vår bygd har vi också ett ansvar för hur och var det byggs. Att tänka långsiktigt och se till att hela Kalmarbygden växer och utvecklas på ett hållbart sätt. Det innebär bland annat att vi har ett ansvar att hantera värdefulla och unika kultur- och naturmiljöer varsamt och med respekt, bygga vackert och anpassa nybyggnationer efter kringliggande bebyggelse så att områdets karaktär bevaras. Människan har ett behov av grönska och skönhet för att må bra. Därför vill Kristdemokraterna slå vakt om en trygg och estetiskt tilltalande boendemiljö med en arkitektur och stadsplanering som stärker vår vackra historiska stadsbild. Kvarnholmen och Brandvaktens särpräglade historiska karaktär är ett typexempel för detta. Det finns ett värde i att bevara och stärka Kvarnholmens särpräglade historiska karaktär. Därför vill vi återremittera ärendet för att förtydliga att även den cylinderformade glas- paviljongen måste utformas på ett sådant sätt att dess exteriör anpassas och harmoniseras efter den karaktär som finns på Kvarnholmen och den äldre delen av gamla Brandstationen. 116 Detaljplan för fastigheterna Brandvakten 7 och del av Kvarnholmen 2:1 Dnr KS 2018/0557 Handlingar Utdrag ur samhällsbyggnadsnämndens protokoll den 23 maj 2018, 123. Samhällsbyggnadskontorets skrivelse den 23 maj Granskningsutlåtande rev. den 23 maj Samrådsredogörelse den 15 november Antagandehandling rev. den 23 maj Plankarta. Kommunstyrelsens protokoll den 5 juni 2018, 93.

16 16 (55) Bakgrund Planförslaget ska möjliggöra omvandling till kontor och verksamheter på bottenplan och bostäder från plan två och uppåt. Byggnadens kulturhistoriska värden ska bevaras och den nya byggnationen bidra till en attraktiv stadsbild, särskilt i mötet med Sveaplan och bron till Malmen. En friliggande, utåtriktad paviljong ska vitalisera stadsrummet där Malmbron landar på Kvarnholmen. Samhällsbyggnadsnämnden har föreslagit att kommunfullmäktige antar förslag till detaljplan för fastigheterna Brandvakten 7 och del av Kvarnholmen 2:1. Kommunstyrelsen har tillstyrkt samhällsbyggnadsnämndens förslag. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag: 1. Christopher Dywik (KD) föreslår att ärendet återremitteras för att förtydliga att även den cylinderformade glas- paviljongen måste utformas på ett sådant sätt att dess exteriör anpassas och harmoniseras efter den karaktär som finns på Kvarnholmen och den äldre delen av gamla Brandstationen. 2. Mattias Adolfson (S) föreslår att kommunfullmäktige ska bifalla kommunstyrelsens förslag. Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om kommunfullmäktige vill avgöra ärendet idag eller återremittera det. Han finner att kommunfullmäktige vill avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsproposition: Den som vill avgöra ärendet idag röstar ja, den som vill återremittera det röstar nej. Vid omröstningen avges 59 ja-röster och 2-nej-röster (hur var och en röstar framgår av bilaga C). Det innebär att kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Härefter frågar ordföranden om kommunfullmäktige vill bifalla eller avslå kommunstyrelsens förslag. Han finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsproposition: Den som vill bifalla kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som vill avslå det röstar nej. Vid omröstningen avges 59 ja-röster och 2 nej-röster (hur var och en röstar framgår av bilaga D). Det innebär att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige antar förslag till detaljplan för fastigheterna Brandvakten 7 och del av Kvarnholmen 2:1 på Kvarnholmen. Reservationer Ledamöterna från KD reserverar sig skriftligen mot beslutet och anför: Kristdemokraterna är mycket kritiska till hur övriga partier vill utveckla Brandvakten. Samtidigt som det finns många delar i planen för fastigheten som är mycket välkomna, så finns det andra delar som avskräcker. Att som första

17 17 (55) byggnad på Kvarnholmen mötas av ett cylinderformat glashus stärker inte Kvarnholmens historiska karaktär (!), oavsett hur mycket gräs det är på dess tak. Vi kristdemokrater slår vakt om Kvarnholmens historiska stadsbild. Det behövs mer bostäder i Kalmar. Men som goda förvaltare av vår bygd har vi också ett ansvar för hur och var det byggs. Att tänka långsiktigt och se till att hela Kalmarbygden växer och utvecklas på ett hållbart sätt. Det innebär bland annat att vi har ett ansvar att hantera värdefulla och unika kultur- och naturmiljöer varsamt och med respekt, bygga vackert och anpassa nybyggnationer efter kringliggande bebyggelse så att områdets karaktär bevaras. Människan har ett behov av grönska och skönhet för att må bra. Därför vill Kristdemokraterna slå vakt om en trygg och estetiskt tilltalande boendemiljö med en arkitektur och stadsplanering som stärker vår vackra historiska stadsbild. Kvarnholmen och Brandvaktens särpräglade historiska karaktär är ett typexempel för detta. Det finns ett värde i att bevara och stärka Kvarnholmens särpräglade historiska karaktär. Därför vill vi återremittera ärendet för att förtydliga att även den cylinderformade glas- paviljongen måste utformas på ett sådant sätt att dess exteriör anpassas och harmoniseras efter den karaktär som finns på Kvarnholmen och den äldre delen av gamla Brandstationen. Protokollsanteckning Christina Fosnes (M), Per Dahl (M), Carl-Henrik Sölvinger (L) och Christopher Dywik (KD) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: I samband med nya detaljplaner rörande Kvarnholmen i centrala Kalmar aktualiseras brist på parkeringsplatser som ett återkommande problem i stort behov av åtgärder. Antalet p-platser riskerar att minska istället för att öka i samband med nya detaljplaner. Alliansen Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna har i sin gemensamma Budgetreservation 2018 uppmärksammat problemet med parkeringsplatser genom att ge Samhällsbyggnadskontoret under planperioden i uppdrag att uppföra P-hus. Det är angeläget och prioriterat ärende att tillgodose behovet av fler parkeringsplatser för Kvarnholmens besökare och boende. 117 Ändring av detaljplan för fastigheterna Tenngjutaren 3 och 14, Kvarnholmen Dnr KS 2018/0558 Handlingar Utdrag ur samhällsbyggnadsnämndens protokoll den 23 maj 2018, 122. Samhällsbyggnadskontorets skrivelse den 23 maj Granskningsutlåtande rev. den 23 maj 2018.

18 18 (55) Samrådsredogörelse rev. den 25 juli Planbeskrivning rev. den 23 maj Plankarta. Kommunstyrelsens protokoll den 5 juni 2018, 94. Bakgrund Syftet med ändringen av detaljplanen är att justera eller ta bort vissa egenskapsbestämmelser för att ge en större frihet kring fasadutformningen samt att utöka byggrätten med en våning på fastigheten Tenngjutaren 3. Användningsbestämmelsernas tydning ska kvarstå enligt 2007 års plan. Detaljplanen möjliggör bostäder, handel, kontor, restaurang, garage och hotell med relax- och konferensdel. Planen medger en 4-våningsbyggnad med en takvåning (5:e våning). Samhällsbyggnadsnämnden har föreslagit att kommunfullmäktige antar förslag till detaljplan för fastigheterna Tenngjutaren 3 och 14. Kommunstyrelsen har tillstyrkt samhällsbyggnadsnämndens förslag. Överläggning Under överläggningen föreslår Christopher Dywik (KD), med instämmande av Carl-Henrik Sölvinger (L), att kommunfullmäktige ska bifalla kommunstyrelsens förslag. Sedan överläggningen avslutats beslutar kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige antar förslag till detaljplan för fastigheterna Tenngjutaren 3 och 14, Kvarnholmen. Protokollsanteckningar Ledamöterna från M, L och KD redovisar en protokollsanteckning enligt följande: I samband med nya detaljplaner rörande Kvarnholmen i centrala Kalmar aktualiseras brist på parkeringsplatser som ett återkommande problem i stort behov av åtgärder. Antalet p-platser riskerar att minska istället för att öka i samband med nya detaljplaner. Alliansen Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna har i sin gemensamma Budgetreservation 2018 uppmärksammat problemet med parkeringsplatser genom att ge Samhällsbyggnadskontoret under planperioden i uppdrag att uppföra P-hus. Det är angeläget och prioriterat ärende att tillgodose behovet av fler parkeringsplatser för Kvarnholmens besökare och boende.

19 19 (55) Ledamöterna från MP redovisar en protokollsanteckning enligt följande: På kartan Ändring av detaljplan för fastigheten Tenngjutaren 3 och 14 bifogades Planbestämmelser som Fortsätter att Gälla. Där står det Följande planbestämmelser fortsätter att gälla enligt gällande detaljplan Dnr inom område för tillägg till planbestämmelser. Planbetecknings innebörd ska tolkas enligt regler och lag som gällde då gällande detaljplan antogs. Länsstyrelsen ansåg att kommunen borde överväga behovet av att upprätta en ny detaljplan för området för att säkerställa miljökvalitetsnormer för vatten samt lägsta grundläggningsnivå vid översvämningar. Vidare finns två potentiellt förorenade områden inom fastigheterna Tenngjutaren 3 och 14 som Länsstyrelsen vill att kommunen tar ställning till och kommenterar i plankarta och beskrivning och klargöra vilka föroreningsnivåer som ska gälla inom planområdet. Eftersom processen bedrivs som en ändring av gällande plan anser kommunen att det är bara de ändringar som görs som behöver prövas.kommunen kommer att behandla frågan om föroreningarna som ett miljöärende i samband med bygglovet och garantera att detta kommer att utredas och åtgärdas vid behov. Krav på åtgärder, t.ex. att kapsla in viktiga funktioner såsom fläktrum eller elektriska utrustning och, som minskar risker vid framtida eventuella översvämningar ska kommunen också ställa i bygglovsskedet. Det är bra att kommunen behandlar dessa två viktiga frågor under bygglovsskedet och vi ser framemot en seriös och grundlig behandling som redovisas i bygglovet. Frågan om hur man bäst minimerar risker vid översvämning skulle lättare har besvarats om kommunens Klimatanpassningsplan hade varit tillgänglig som vägledande dokument. 118 Fastställande av förändring verksamhetsområde för Kalmar Vatten AB:s VA-anläggning i Kalmar, Rinkabyholm och Halltorp m.fl. Dnr KS 2018/0583 Handlingar Kalmar Vatten AB:s skrivelse den 31 maj 2018 inkl. kartor. Kommunstyrelsens protokoll den 5 juni 2018, 109. Bakgrund Den 1 januari 2007 tillkom Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster i kraft och ersatte den tidigare VA-lagen. I den nya Vattentjänstlagen 6 är det inte huvudmannen för vatten och avlopp som fastställer verksamhetsområdet för vatten, avlopp och dagvatten. Sådana områden skall fastställas av kommunfullmäktige. Under senare år har det tillkommit eller planerats nya bostadsområden i kommunen. Bolaget har byggt ut eller planerar att bygga ut VA-ledningar till dessa områden vilket medför att verksamhetsområdena ska anpassas. Enstaka

20 20 (55) fastigheter i omedelbar närhet av verksamhetsområde har anslutits samt verksamhetsområde för vatten och dagvatten har utökats i Kalmar, Rinkabyholm och Halltorp i samband med VA-förnyelse. Kalmar Vatten AB har föreslagit att kommunfullmäktige fastställer utökade verksamhetsområden i enlighet med Kalmar Vatten AB:s förslag. Kommunstyrelsen har tillstyrkt Kalmar Vatten AB:s förslag. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa utökade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten i enlighet med Kalmar Vatten AB:s förslag. Protokollsanteckningar Ledamöterna från MP redovisar en protokollsanteckning enlig följande: Kalmar vatten får genom stadens expansion ett utökat ansvarsområde för dagvatten, dricksvatten och spillvatten. Det finns ökade risker för en bristande kapacitet för att hantera förorenat vatten eftersom reningsverket kommer att bli försenat och det planerade underhållet på ledningsnätet har senarelagts trots ledningssystemets bristande kvalitet. I en växande stad måste mer resurser satsas inom vatten och avlopp för att inte ytterligare äventyra vattenkvaliteten i Kalmarsund. Christopher Dywik (KD) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Kristdemokraterna välkomnar att Kalmar vatten bygger ut sitt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten. Vi vill dock flagga för att det är oerhört viktigt att man är lyhörd mot de befintliga boendena i de berörda områdena, så att ingen tvingas flytta p.g.a. en allt för stor kostnad på ett bräde. 119 Begäran om extra medel till enskilda vägar 2018 Dnr KS 2018/0486 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 22 maj Protokollsutdrag från servicenämnden. Serviceförvaltningens skrivelse. Swecos rapport Kommunstyrelsens protokoll den 5 juni 2018, 90. Bakgrund Servicenämnden har anmält ett akut åtgärdsbehov utöver det löpande underhållsbehovet av kommunens vägbanor under 2018 med anledning av vintervädret. Åtgärder för de mest akuta och största skadorna beräknas till cirka 8,3 miljoner kronor för 2018, som behövs utöver redan tillgängliga medel för

21 21 (55) vägunderhåll. De beskrivna åtgärderna bedöms som investeringsåtgärder och har hanterats av kommunstyrelsens planutskott. Vid sidan av dessa akuta åtgärdsbehov har servicenämndens begärt kronor till enskilda vägar Vidare föreslås att kommunfullmäktige avsätter 6,1 miljoner kronor i utökning av den årliga investeringsnivån i beläggningsbudgeten samt öka den årliga budgeten för bidrag till enskilda vägar med kronor från Utifrån servicenämndens skrivelse föreslås att kommunfullmäktige godkänner begäran om kronor till enskilda vägar Övrig avsättning från 2019 och framåt bör hanteras i det sedvanliga arbetet med verksamhetsplan och budget. Kommunstyrelsen har föreslagit att kommunfullmäktige godkänner servicenämndens begäran om kronor till enskilda vägar Beslut Kommunfullmäktige godkänner servicenämndens begäran om kronor till enskilda vägar Årets resultat minskar med motsvarande belopp. Servicenämndens begäran om att avsätta 6,1 miljoner kronor i utökning av den årliga investeringsnivån i beläggningsbudgeten och att öka den årliga budgeten för bidrag till enskilda vägar med kronor från 2019 hanteras i det sedvanliga budgetarbetet. 120 Delårsuppföljning och prognos april 2018 Dnr KS 2018/0010 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 23 maj Delårsuppföljning och prognos april Uppföljning Verksamhetsplan tertial 1. Kommunstyrelsens protokoll den 5 juni 2018, 87. Bakgrund I enlighet med kommunens principer för ekonomistyrning görs en uppföljning av ekonomi och verksamhet i en delårsuppföljning per den sista april. I delårsuppföljningen ingår att göra en prognos för helårsutfallet i jämförelse med budget. Det ingår även en uppföljning av årets verksamhetsplan med fokusområden, mål och uppdrag för det första tertialet. Budgeten för årets resultat 2018 är 73,5 miljoner kronor. I denna andra rapport för året, som baseras på fyra månaders förbrukning, är förutsättningarna att lämna en prognos för ett samlat helårsutfall fortfarande begränsad.

22 22 (55) Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar en positiv budgetavvikelse med 7,6 miljoner kronor med anledning av att budgeterad hyreskostnad för KIFAB Arena (4,8 miljoner kronor) och nya lokaler för Byteatern (2,7 miljoner kronor) inte är aktuell under året. Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar en positiv budgetavvikelse med 5,0 miljoner kronor för återställande av vissa enheters underskott i resultatutjämningsfonder. Socialnämnden prognostiserar en negativ avvikelse, för utebliven helårseffekt, motsvarande -13,5 miljoner kronor. Övergången till entreprenaddrift av verksamheten för personlig assistans beräknas till -7,0 miljoner kronor och väntas få helårseffekt Omställningsarbetet med anpassning av verksamheten till ett minskat antal ensamkommande barn och ungdomar beräknas till -4,5 miljoner kronor och väntas få helårseffekt Därutöver ger ett ökat antal placeringar av barn och vuxna ökade kostnader (7,0 miljoner kronor högre än budget) medan det ekonomiska biståndet fortsätter att minska (5,0 miljoner kronor lägre än budget). För övriga nämnder är bedömningen att verksamheten 2018 kommer att bedrivas i enlighet med budgetram. För internränta, pensioner, jämförelsestörande poster m.m. beräknas en positiv budgetavvikelse med 4,8 miljoner kronor. Utifrån SKL:s senaste bedömning om skatteunderlagets utveckling för 2018 minskar skatteintäkterna med 14,2 miljoner kronor. För finansnettot är bedömningen en positiv budgetavvikelse med 7,0 miljoner kronor. Sammantaget innebär bedömningarna ovan en prognos för årets resultat på 70,1 miljoner kronor, en budgetavvikelse med -3,4 miljoner kronor, men 5,7 miljoner kronor högre än den föregående prognosen från februari. Prognosen för investeringsverksamheten är 825,5 miljoner kronor vilket är 205,5 miljoner kronor över budget. I prognosen ingår övertagandet av arenan med 244,5 miljoner kronor. Kommunstyrelsen har överlämnat kommunledningskontorets delårsuppföljning till kommunfullmäktige och noterar avvikelsen från socialnämnden och begär en redovisning i september 2018 och utifrån dessa redovisningar presentera eventuella förslag till vidare hantering för kommunfullmäktige. Beslut Kommunfullmäktige lägger Delårsuppföljning och prognos efter april 2018 till handlingarna. Protokollsanteckningar Ledamöterna från L redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Liberalerna konstaterar att prognosen för 2018 i stort följer budget. Det är bra.

23 23 (55) Avvikelserna har de senaste åren, med stora överskott varit stora. Några saker föranleder dock en kommentar. Majoritetens sätt att sätta mål för verksamheten är på vissa områden är visionslöst. Ett visst värde ska öka eller minska för att målet ska var uppnått för det enskilda året. Det ger jo-jo effekter där man ena året når målet för att nästa år inte nå målet snarare än att sträva mot att ett visst effektmål ska vara uppnått en viss tid. Mål finns i budget och olika handlingsprogram om företagsklimat, cyklande, kollektivtrafik, hälsa och välbefinnande i olika grupper, sjukfrånvaro, antalet medarbetare per chef, antalet gästnätter osv. Små skillnader mellan år avgör om mål uppnås eller inte. Ena året rött nästa grönt. Sätt fleråriga mål med ett tydligt definierat mål om vart kommunen ska vara. Detta skulle ge tjänstepersonerna i kommunen tydligare mål att långsiktigt arbeta mot. Aktiviter kunde planeras med ett längre perspektiv. Ekonomiskt har Socialnämnden även i år ekonomiska problem och går mot 13,5 Mkr i underskott för Mycket av detta beror på försenade effektiviseringar och volymökningar på områden där nämnden enligt lag måste ge insatser. Jag emotser deras redovisning i september om hur detta underskott hanteras men ser samtidigt svårigheter att återställa det fullt ut. Vidare anser jag att Barn och ungdomsnämnden bör överväga att använda sitt prognostiserade överskott om 5 Mkr till kvalitetshöjande insatser i förskola/ skola Särskilt förskolorna skulle vara i behov av fler vuxna i verksamheten. Än är inte målet om att tillhöra Sveriges 30 bästa skolkommuner uppnått. Ledamöterna från MP redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Efter våra synpunkter och en interpellation i ämnet kan vi nu med glädje se att majoriteten nu delar vår uppfattning om att Andelen anställda per chef ska minska inte är en bra målsättning. De signaler som finns från chefsledet att arbetsuppgifterna kan vara svåra att klara av måste däremot tas på största allvar. En källa till orimlig press kan vara kombinationen av högt ställda mål om förbättringar samtidigt som man under lång tid har lagt generella besparingar i verksamheten där ansvaret för neddragningar gärna läggs på en låg nivå i organisationen. Det underskott som nu prognostiseras inom socialförvaltningen motsvarar i stort sett det extra tillskott (som täckning för befolkningsökning) som miljöpartiet föreslog i 2018 års budgetreservation. Tillägget motiverades av att socialförvaltningen bör kompenseras för befolkningsökningen så att budgeteringen inte i praktiken ska innebära ett sparkrav på verksamheten. Majoriteten valde istället att anslå en mindre summa som blev över efter övrigt (viktigare?) budgetarbete. En sådan grundläggande och lagstyrd verksamhet som socialförvaltningens kan inte beläggas med så godtyckliga sparkrav. I delårsuppföljningen från Barn- och ungdomsnämnden framkommer att tidigare års underskott ska återbetalas av respektive enskild enhet. En förkola som av någon anledning har haft svårt att nå budget ska alltså efterföljande år nå budget samtidigt som tidigare underskott ska betalas tillbaka till